Traditionella takmaterial

Transkript

1 Traditionella takmaterial med fokus på kyrkspån, skiffer och tegel Traditionella takmaterial Projekt vid Hantverkslaboratoriet Finansierat framförallt genom det statliga kulturmiljöanslaget och genom Hantverkslaboratoriets samverkande parter, bland annat Svenska kyrkan 1

2 Tegeltak Understrukna tegeltak Skiffertak Nävertak Underlagstak Stickspånstak Kyrkspåntak och tjära Projektet syftar till att göra - kunskapssammanställningar, - målgruppsanpassade vägledningar, - hjälpmedel vid handläggningsprocesser genom sammanställning av forskning, undersökningar och erfarenheter från verkliga projekt. 2

3 80 miljoner m2 takyta med tegel i Sverige (2010) 3

4 Klimatpåverkan från byggfasen är lika stor som en byggnads energianvändning under 50 år. (Sveriges byggindustrier) Tillverkning av tegel för 200 m2 takyta inklusive 25 mil frakt ger ett utsläpp på 1504 kg koldioxid. Det kan jämföras med att köra en bil som drar 0,8 lit bensin/mil i 7100 mil. 4

5 Tegel har en giftfri sammansättning och lång hållbarhet. 5

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KORT HISTORIK ASPEKTER VID OMLÄGGNING OCH ÅTERBRUK Kulturhistoriska och miljöskapande värden Hållbarhet och kvalitet Miljö BESIKTNING OCH BEDÖMNING Identifiering av tegeltyp Olika typer av skador ATT TÄNKA PÅ VID RENOVERING OCH ÅTERLÄGGNING Logistik, ersättningstegel, rengöring, taksäkerhet. PROJEKTERING HANDSLAGET TEGEL Lite ojämnt och skiftande i färg, runda och mjuka kanter. Fingeravtryck kan förekomma. 6

7 HANDSLAGET TEGEL Knubbig klack. Om teglet är stämplat sitter stämpeln på klacken. Undersidan mer eller mindre sandig efter utkavlingen. STRÄNGPRESSAT TEGEL 7

8 STRÄNGPRESSAT TEGEL Spår efter den avskurna valken på undersidan. Klacken är jämn och kantig. Kortsidorna har skurits av med tråd och har vassa kanter. FORMPRESSAT, GLASERAT TEGEL Mer kompakt än både handslaget och strängpressat tegel. Mer komplicerade former tillverkade genom formpressning. 8

9 !"#$%##%!& SKADEKATALOG Frostsprängning orsakar urspjälkningar och flagor i ytan. Det är ofta en följd av dålig bränning. Torksprickor kan uppstå i bränningen av främst handslaget tegel. De är korta och breda och förvärras oftast inte. Småstenar och kalkklumpar påverkar oftast inte hållbarheten, om de inte är så stora att de orsakar stora sprickor. Mossa, lav- och algpåväxt lav och alger är inte några problem ur skadesynpunkt. Mossa tenderar att hålla kvar fukt i teglet, bör borstas bort vid omläggning.!"#$%#&'(#&)#!%$*%#!$+,,+& -./0& : 18 januari, Göteborg Anmälan på craftlab.gu.se/fortbildning Foto: Arja K llbom ;%<%=;+!&>&94?53@AA.-.A&B8&4B14?A?3&8-:&5?./8?5-.A +

10 SKIFFERTAK 10

11 Glava kyrka Glavaskiffer Järbo kyrka. 1731? Dalslandsskiffer 11

12 Dalby kyrka Grythytteskiffer 12

13 13

14 14

15 STAVSPÅNSTAK 15

16 VAD VET VI OM DE ÄLDSTA SPÅNEN? GARDA KYRKA 16

17 SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL GARDA KYRKA GOTLAND Spånen är av ek ca 1 meter långa ca 20 cm breda Spånen är kilformade, mm i basen och 5-10 mm i övre delen En spetsig form den nedersta delen, ca 35 cm På spetsen har spånen en grund profil längs kanten. Spånen är spikade långt ned på spetsen 17

18 GRANHULTS KYRKA 18

19 SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL GRANHULTS KYRKA SMÅLAND Den timrade kyrkans långhus och kor är äldst. De har dendrokronologiskt daterats till ca Väggarnas och takfallens höjd är oförändrade. Sakristian och vapenhuset har byggts till i början av 1600-talet respektive Stommen har inte varit spånklädd från början. Timret är väderbitet och har spår av rödtjära. Blandning av furuspån och ekspån. Okänd ålder. Varianter av stavspån som förekommer idag - Kluven framsida och diagonalsågad baksida - Kluven,framsida och huggen baksida - Sågade spån - Sågade och hyvlade spån 19

20 !"#$%##%!& Riksantikvarieämbetets skrift Spån. Rekommendationer för tillverkning, läggning och skyddsbehandling utkom första gången Bearbetad upplaga Spån Vägledande för spåntillverkningen i Sverige sedan dess =7/>?=>-!"

21 MATTMARS KYRKA SPÅNEN FRÅN 1825 MINDRE REPARATIONER GJORDA Ca 55 SPÅN DEMONTERADES FÖR ATT UNDERSÖKAS NÄRMARE SEPTEMBER 2015 PILOTPROJEKT HÄRNÖSANDS STIFT