Kumla Översiktsplan för Kumla kommun Del 1 - Framtida mark- och vattenanvändning. Antagen av kommunfullmäktige den 14 februari 2011, 5

Transkript

1 Kumla Översiktsplan för Kumla kommun Del 1 - Framtida mark- och vattenanvändning Antagen av kommunfullmäktige den 14 februari 2011, 5

2 Foto Göran Ekberg, Vanessa Scheffler, Kurt Larsson mfl. Illustrationer Vanessa Scheffler, Sofia Eriksson Layout Vanessa Scheffler, med inspiration av Grönplan för Kumla kommun Internet Planen finns som pdf-dokument på Kumla kommus hemsida, Beställning Planen kan beställas genom Kumla kommuns växel: Information Information om översiktsplanen lämnas av Stadsarkitekt Kurt Larsson Tel: E-post: Förord Kumla är namnet på Kumlas översiktsplan invånare år 2025 är det strategiska mål som kommunen arbetar efter. Översiktsplanen redovisar därför hur kommunen behöver byggas ut för att nå målet. Översiktsplanering är ett långsiktigt instrument som används för att komma överens om idéer och visioner om hur Kumla ska utvecklas. Planen visar i stora drag hur kommunen tänker sig att mark- och vattenområdena bör användas i framtiden och hur bebyggelsen kan utvecklas. Översiktsplanen för Kumla kommun antogs av kommunfullmäktige , 5. Översiktlig planering sker även genom att arbeta fram fördjupningar för vissa områden. Plan-, bygg- och bostadsprogram, verksamhetsplaner och andra kommunala styrdokument ligger till grund för översiktsplanen. Förhoppningen är att översiktsplanen bidrar till en långsiktigt god användning av mark- och vattentresurser i Kumla kommun. Vi hoppas också att den är en kunskapskälla både för våra kommuninvånare, politiker, anställda i kommunen, besökare med flera. Stadshuset i Kumla

3 Innehåll Del 1 1 Sammanfattning 6 2 Inledning 10 Vad är en översiktsplan? 11 De viktigaste lagarna 12 Planprocessen 13 Hur arbetet organiserats 16 Läshänvisning 16 3 Viktiga utgångspunkter 18 Kumla idag - kommunens utveckling 19 Kumla kommun i ett större perspektiv 22 Arbetskraftens rörlighet 23 Analys 24 4 Visionen 26 Kumla kommun i morgon - att sätta Kumla på kartan 27 Tre profilområden för Kumla 28 5 Övergripande mål och strategier 30 Nationella, regionala och kommunala mål 31 Kumlas vägval och motiv 34 Vad innebär invånare för Kumla? 39

4 6 Framtida mark och vattenanvändning 42 Förutsättningar 43 Hur ska planförslaget tolkas? 43 Framtida planeringsbehov 44 Förslag till mark- och vattenanvändning - tätort för tätort Kumla kommun 46 Utveckling och förändring 47 Övergripande riktlinjer för bebyggelsen Kumla tätort Hällabrottet Åbytorp Sannahed Ekeby Kvarntorp Hardemo/Brändåsen Landsbygd 76 7 Konsekvensanalys och miljökonsekvensbedömning 78 Miljökonsekvens- och konsekvensbeskrivning 79 Sammanfattning 80 Inledning 83 Utredningsalternativ 85 Miljökonsekvenser 90

5 Del 2 Planeringsförutsättningar Gällande planer 7 Befolkning 10 Bostäder 14 Transporter 20 Näringsliv 35 Tekniska försörjningssystem 39 Sociala faktorer 47 Kommersiell och offentlig service 50 Kultur 57 Turism, fritid, rekreation och friluftsliv 65 Natur och landskap 73 Jord- och skogsbruk 80 Naturresurser 84 Miljö- och riskfaktorer 86 Totalförsvar 93 Mellankommunala &regionala intressen Riksintressen 97 Bilaga 100 Referensmaterial och planeringsunderlag Kommunala dokument med anknytning till översiktsplanen Fördjupningar (FÖP) Del 3 Kartbilagor & listor Översiktskarta 4 Fördjupning Kumla tätort 5 Hällabrottet 6 Åbytorp 7 Sannahed 8 Ekeby 9 Hardemo och Brändåsen 10 Kvarntorp 11 Tematiska kartor Bostäder 12 Gång- & cykelvägar 15 Vatten 18 Vatten och avlopp 19 Vindkraft 20 Kulturhistoriska byggnader och miljöer 22 Natur & friluftsliv 27 Miljö & riskfaktorer 30 Radonriskområden 31 Riksintressen 32

6 1 Sammanfattning

7 Visionen För att nå målet om invånare måste kommunen planera för en fortsatt positiv befolkningsutveckling (ca invånare per år) vilket innebär att ca nya lägenheter måste byggas per år och att en plan- och markberedskap måste finnas. Planförslagets huvuddrag Planen redovisar utbyggnadsmöjlighet för ca bostäder med nuvarande bebyggelsetäthet och trädgårdsstaden Kumla som underlag. Ca 85 procent av expansionen planeras i Kumla tätort till större koncentrerade utbyggnadsområden i norr och öster. Byggandet sker också i mindre enheter inom eller i direkt anslutning till befintlig bebyggelse. Nya verksamheter planeras i Norra Mos och norrut mot motorvägen samt i Via, norr om riksväg 51. Kvarntorps industriområde kan förtätas och utvecklas åt söder. En ny direktanslutning till motorvägen redovisas vid Sickelsta rastplats. Denna anslutning skulle ge en bättre matning till Åbytorp och västra Kumla m m. Som vägreservat redovisas Östra ledens fortsättning söderut, öster om gamla Kumla by, och en eventuell förlängning norrut direkt till infarterna vid länsvägarna 641 och 690 samt en ny sträckning av länsväg 646 norrut mot länsväg 641 närmare E20. Ett alternativ till nuvarande sträckning av järnvägsspåret till Via industriområde är att dra spåret söderut, istället för som idag norrut till Kumla stationsområde. För att långsiktigt undvika ta in godstrafiken från Kvarntorp till Kumla station redovisas en spårsträckning söderut mot Hallsberg- Katrineholmspåret. Två områden lämpliga för vindkraft är nordväst utmed motorvägen E20 eller södra delen av Kvarntorp. Konsekvenser Eftersom omvandling av befintlig bebyggelse eller andra redan exploaterade områden inte räcker till för den planerade utbyggnaden måste tätortsnära jord- och skogsmark tas i anspråk. En viss konflikt kan också i en del fall uppstå när närströvområden behöver tas i anspråk.

8

9

10 Inledning Vad är en översiktsplan? De viktigaste lagarna Planprocessen Hur arbetet organiserats Läsanvisning 10

11 Vad är en översiktsplan? En aktuell plan för hela kommunen Alla kommuner ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen visar i stora drag hur kommunens mark- och vattenområden bör användas och hur bebyggelsen kan utvecklas och bevaras i framtiden. Översiktsplanen är inte rättsligt bindande och för att säkerställa översiktsplanens mål och inriktning måste mer ingående och juridiskt bindande dokument, som exempelvis detaljplaner, arbetas fram. Detaljplanernas bestämmelser gäller därför före översiktsplanens. Vid ändring av detaljplaner eller vid ny planläggning ska däremot dessa utformas så att de stämmer med översiktsplanens inriktning. Vid bygglovprövning utanför detaljplanelagt område anger översiktsplanen ramarna för prövningen. Arbetet med översiktlig planering underlättas av att fördjupningar och tillägg (ändringar och kompletteringar) kan göras utan att hela översiktsplanen måste revideras samtidigt som det är ett sätt att hålla planeringen levande. Fördjupningar av översiktsplanen kan göras för en geografisk del av kommunen eller inom ett specifikt tema. Minst en gång under varje mandatperiod (fyra år) ska kommunfullmäktige ta ställning till översiktsplanens aktualitet. Om kommunfullmäktige beslutar att översiktsplanen inte längre är aktuell ska kommunen göra en revidering av befintligt dokument eller arbeta fram en helt ny översiktsplan. Översiktsplanen redovisar Hur mark och vatten bör användas i framiden Hur bebyggelsen kan utvecklas och bevaras. Hur olika intressen vägs mot varandra Planprocessen enligt PBL Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen ska ge vägledning för beslut om användingen av mark- och vattenområden samt om hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte bindande för myndigheter och enskilda. Översiktsplanen ska redovisa de allmänna intressena som bör beaktas vid beslut om användning av mark och vattenområden. Vid redovisning ska enligt miljöbalken riksintressena anges särskilt. Ett långsiktigt planeringsperspektiv Planeringsperspektivet i översiktsplanen är år och är därmed ett viktigt strategiskt instrument för kommunen. Planen innehåller en övergripande vision som visar riktningen framåt, behandlar viktiga strategiska frågor samt anger mål och strategier för kommunens utveckling. Avvägning av allmänna intressen Den kommunala planeringen kräver ofta att olika intressen vägs mot varandra, t ex naturvård, trafik, kulturminnesvård. Planen syftar också till att redovisa och säkerställa nationella intressen (s k riksintresseområden) inom kommunen, som t ex riksintresse för kulturmiljövård och riskområden. En av översiktsplanens viktigaste uppgifter är därför att lyfta konflikter mellan olika mål och intressen under planeringsprocessen och att väga de olika intressena mot varandra. 11

12 Inledning Gällande kommunala planer och program med mål och strategier Allmänna intressen (sektorsintressen) inkl s k riksintressen Översiktsplan Avvägning Fördjupad översiktsplan Framtida mark- och vattenanvändning Områdesbestämmelse Översiktsplan med gemensamma mål och strategier Detaljplan De viktigaste lagarna och reglerna Plan- och bygglagen (PBL) PBL beskriver en rad allmänna intressen som ska beaktas vid planläggning. I PBL finns också en rad egenskapskrav för enskilda byggnader, anläggningar, tomter och allmänna platser. Miljöbalken (MB) MB är den lag som behandlar hänsynen till naturresurserna, de areella näringarna och vissa bevarande- och exploateringsintressen. Planläggningen får inte medföra att miljöbalkens så kallade miljökvalitetsnormer överträds. Miljökonsekvensbeskrivning för planer och program (MKB) En miljökonsekvensbeskrivning ska göras om planförslaget innebär en betydande påverkan på miljö, hälsa eller hushållning med mark, vatten eller andra resurser. Avsikten med miljökonsekvensbeskrivningen är att öka hänsynen till miljö- och hushållningsfrågorna. Miljökonsekvensbeskrivningen utgör en del av beslutsunderlaget för en ny översiktsplan och arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen är en del av planprocessen. 12

13 Inledning Planprocessen Beslut om revidering av översiktsplanen Kumla 2020 Den förra översiktsplanen för Kumla kommun antogs av fullmäktige i november Sedan dess har synen på framtiden, värderingar, ekonomiska och sociala förutsättningar m m förändrats och nya frågeställningar har tillkommit som motiverar en revidering av översiktsplanen. Processen är lika viktig som planen Processen för framtagandet av en översiktsplan regleras i planoch bygglagen (PBL). När ett förslag till översiktsplan har upprättats sker samråd med Länsstyrelsen, berörda kommuner, myndigheter, intresseorganisationer och enskilda. De synpunkter som kommer in under samrådet är viktiga i det fortsatta planarbetet. För att samla in ytterligare synpunkter ställs sedan översiktsplanen ut under minst två månader. Efter utställningen sammanställs synpunkterna och kommunstyrelsen tar ställning till eventuella ändringar, därefter antas översiktsplanen av kommunfullmäktige. Planprocessen garanterar att alla som berörs av planen får insyn och inflytande vid utformning och genomförande av densamma. På så sätt kan medborgarna påverka utvecklingen av den egna närmiljön. Beslutsunderlaget blir därmed bättre och besluten får en starkare förankring bland medborgarna. Synpunkter måste framföras senast under utställningstiden och ska vara skriftliga, annars förloras rätten till överklagande. Former för delaktighet och fler perspektiv i planeringen Beslut om markens och vattnets användning berör många. Nya former för samrådskontakter med boende m fl har därför prövats. Den kommunala planeringen har generellt betraktats som neutral. Men vem står som norm för den allmänhet som planeringen sker för? Det är därför särskilt viktigt att arbeta med processen bakom den kommunala planeringen - vem har, och vem saknar, inflytande? Förslag / Programsamråd till översiktsplan för Kumla kommun framställs. Länsstyrelsen, myndigheter, föreningar och allmänhet deltar i samrådet. Samrådstiden bör vara två månader. Bearbetning av inkomna synpunkter. En s k samrådsredogörelse upprättas. Översiktsplanen ställs ut i minst två månader. Planen revideras utifrån inkomna synpunkter. Inkomna synpunkter redovisas i det s k utlåtandet. Kommunfullmäktige antar översiktsplanen för Kumla kommun. FÖRSLAG SAMRÅD SYNPUNKTER UTSTÄLLNING SYNPUNKTER ANTAGANDE 13

14 Inledning Jämställdhet Den fysiska planeringen har länge haft en manlig dominans. Det är av yttersta vikt att både kvinnor och män är delaktiga i den fysiska planeringen för att ta tillvara båda könens erfarenheter och kunskaper samt för att synliggöra könets betydelse i den fysiska planeringen. I rapporten Hela samhället (1996:4) finns huvudlinjer som samtliga påverkar planeringen: Kvinnor och män har olika vardagsliv och befinner sig på olika platser Kvinnor och män värderar omgivningen olika Kvinnor och män närmar sig rummet olika Forskning visar att kvinnor ställer högre krav än män på säkerhet och trygghet i det offentliga rummet, krav på förbättrade transporter samt ifrågasätter en funktionsuppdelning av stadsmiljöer. Regeringens övergripande mål för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Detta innebär bland annat att makt ska fördelas jämnt mellan kvinnor och män, som därmed ska ges samma möjlighet att vara aktiva medborgare och forma villkor för beslutsfattande. Kvinnor och män ska också ha samma möjligheter att delta i samhälleliga uppgifter. Målet innefattar även ekonomisk jämställdhet och kvinnor och män ska ha samma möjligheter och att villkor gällande utbildning och betalt arbete. Målet är även att det obetalda hemarbetet ska fördelas jämnt och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Länsstyrelsen i Örebro län beskriver i skriften Planera jämnt en checklista för jämställdhet i fysisk planering hur de jämställdhetspolitiska målen påverkar den fysiska planeringen. Vid offentliga möten, samråd och beslutsfattande aktualiseras problematiken kring jämn fördelning av makt. Det är viktigt att arrangera informationsmöten vid olika tidpunkter för att inte systematiskt missgynna kvinnors eller mäns deltagande. Att erbjuda olika typer av möten, med mer eller mindre formell karaktär gör även att fler personer vågar göra sin röst hörd. För att komma åt eventuella könsrelaterade skillnader har all individbaserad statistik i översiktsplanen delats upp på kön. Kumla kommun skrev år 2009 under CEMR:s deklaration för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Deklarationen innehåller 30 artiklar som ska leda till jämställdhet mellan män och kvinnor. Deklarationen har sex grundläggande principer som Kumla kommun har ställt sig bakom i och med att deklarationen skrevs under. 14

15 Inledning Barnperspektiv Barn och ungdomar måste bli mer delaktiga i samhällsplaneringen. Information om fysisk planering, en populärutgåva av översiktsplanen, samt att översiktsplanen visas i skolor under utställning och samråd är några sätt att få barn och ungdomar mer involverade. Tillgänglighetsperspektiv Kommunerna har en väsentlig roll när det gäller att föra ut handikappolitikens intentioner i praktisk verksamhet. Handikappfrågorna är komplexa och berör i stort sett alla kommunala verksamheter på ett eller annat sätt. De handikappolitiska frågorna ska inbegripas i kommunens samtliga verksamheter. I den handikappolitiska planen finns flera mål som berör den fysiska planeringen och processen bakom planen. Kommunen ska verka för att befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde, arbetsplatser, bostäder samt allmänna platser ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Vid nybyggnad eller ändring samt anläggande eller ändring av yttre miljö ska byggnader och anläggningar utföras så att de är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Vid planering och byggande ska hänsyn tas till personer med allergier eller annan särskild känslighet. Ett mål för kommunen är att alla invånare och besökare får tillgång till information och möjlighet till kommunikation och kommunen ska lägga kvalificerade handikappaspekter i all planering. Kommunen ska se till att handikappaspekterna beaktas i planer, program, riktlinjer och liknande. De behov och intressen som människor med funktionsnedsättning har, ska så långt som möjligt ingå i kommunens planer och program. 15

16 Inledning Hur arbetet har organiserats Miljö- och byggnadskontoret tillsammans med styr- och ledningsgruppen för fysisk planering leder arbetet med den nya översiktsplanen. Ledningsgruppen består av kommunstyrelsens arbetsutskott och miljö- och byggnadsnämndens presidium. Under arbetets gång har också ett flertal tjänstemän på kommunens förvaltningar bidragit med texter, kunskap och synpunkter. Läshänvisning Översiktsplanens mål och riktlinjer De mål och riktlinjer som anges i Kumla gäller före de mål och riktlinjer som finns i gällande fördjupningar och sektorsplaner. Om styrning saknas i översiktsplanen ska gällande fördjupningar och sektorsplaner även fortsättningsvis tjäna som underlagsmaterial för detaljplanering. Förändringar gentemot nu gällande översiktsplan Kumla 2020 Den nya översiktsplanens innehåll överensstämmer i huvudsak med den gällande. Texten och dokumenten har omstrukturerats och planen har försetts med fler bilder och kartor för att den ska bli mer överskådlig och lättläst. Översiktsplanens struktur Översiktsplanen är uppdelad i tre delar. Första delen är själva planen som beskriver den framtida mark- och vattenanvändningen för hela kommunen och dess tätorter. Planen utgör en sammanvägning av de olika sektorsintressena som beskrivs i del 2. Kartan med planförslaget visar rekommendationer för planering och byggande. En avslutande del utgörs av en konsekvensanalys och miljöbedömning. Del två behandlar de utgångspunkter och förutsättningar på vilka planens förslag vilar. Den utgörs av en kommunomfattande beskrivning av olika allmänna intressen och sektorsintressen m m. Sektorsintressena avslutas med rekommendationer som är kommunens målsättning och politiska viljeinriktning inom respektive sektor. Om inget annat anges i själva planen (mark- och vattenanvändningen) gäller även sektorsintressenas rekommendationer som planens målsättning och ställningstagande. Under varje avsnitt i beskrivningen finns också ett antal hänvisningar till inventeringar m m. Till några kapitel hör kartor. Översiktsplanens tredje del innehåller kartor och förteckningar kopplade till kartorna. 16

17 17

18 Viktiga utgångspunkter Viktiga utgångspunkter 18

19 Viktiga utgångspunkter Kumla idag - kommunens utveckling För att få underlag för visioner om framtiden är det även intressant att se bakåt. Emellertid är det mycket osäkert att göra en prognos och framskrivning utifrån tidigare utveckling. Kumlas historia Kumla har fått sitt namn efter kyrkbyn och namnet betyder resta stenar/gravminnesmärke med resta stenar.. År 1862 invigdes järnvägen mellan Örebro och Hallsberg. Kumla fick en järnvägsstation och ett stationssamhälle växte upp på kyrkbyns utmarker. Under 1800-talets slut och 1900-talets början växte skoindustrin fram och därmed utvecklades tätortsbebyggelsen. Rutnätsstaden tog form och flera stora skofabriker byggdes under 1900-talets två första decennier. Under 1930-talet började hus i flera våningar att byggas. Kumla blev stad år Kumla idag - en blomstrande kommun Mitt på närkeslätten ligger Kumla kommun med ca invånare (november 2010). Till ytan (ca 207 kvadratkilometer ) är Kumla den minsta kommunen i Örebro län och rymmer förutom centralorten Kumla tätorterna Ekeby, Hällabrottet, Kvarntorp, Sannahed och Åbytorp. Kumla är en utpräglad villastad men har trots sin litenhet karaktären av stad med torget i centrum och en koncentrerad stadskärna med butiker och flerbostadshus upp till fem våningar. I Kumla finns ett rikt kultur- och fritidsutbud och det är nära till service av olika slag. Kumla har dessutom gjort sig känt som en företagsvänlig kommun enligt Svenskt näringslivs ranking. Faktaruta Invånarantal invånare totalt varifrån i Kumla (69 %) i Hällabrottet (9 %) 753 i Åbytorp (4 %) 383 i Sannahed (2 %) 342 i Ekeby (2 %) i glesbygden (15 %) Faktaruta Kommunens areal 207 km 2 totalt varifrån 47 % jordbruksbygd 27 % skogsbruk 6 % tätorter 21% övrigt Faktaruta Kommunens areal 720 ha Kumla tätort 293 ha Hällabrottet 114 ha Åbytorp 47 ha Sannahed 53 ha Ekeby Karta: Karta över Kumla kommuns bebyggelse, trafik- och grönstruktur 19

20 Viktiga utgångspunkter Faktaruta Invånarantal År Folk- Flyttnings- Antal ökning netto invånare Totalt Genom snitt/år Faktaruta Bostadsbyggande År Flerbo- Småhus Total stadshus antal lgh antal lgh totalt snitt 34,6 33,3 67,9 Vad har hänt sedan förra översiktsplanen? Kumlas förra översiktsplan Kumla 2020 togs fram under mitten av 1990-talet och antogs Den präglades av den tidens konjunkturläge och hade en relativ försiktig hållning till Kumlas framtida bostadsutveckling. Befolkningsstruktur och utveckling Sedan översiktsplanen antogs 1999 har Kumla kommun haft en större befolkningstillväxt än beräknat. Invånarantalet som prognostiserades för år 2012 (ca personer) uppnåddes redan år 2004 och under 2008 uppnåddes målet om invånare. Översiktsplanen siktade mot en befolkningsutveckling av ca 35 personer per år. Resultatet de senaste tio åren är en tredubbling av denna siffra, vilket innebär en ökning om ca 130 invånare per år. Folkökningen har fördelats sig på ca 10 procent i födelseöverskott och på ca 50 procent i inflyttning och 40 procent i invandring. Från 90-talets början har också stora förändringar skett i åldersstrukturen, främst inom gruppen barn och ungdomar. Åldersgruppen år har minskat genom utflyttning (främst pågrund av högskolestudier) och det finns stora årskullar som nu kommer upp i gymnasieåldern. Åldersgruppen år har ökat kraftigt. Bostäder Kumla 2020 redovisade en utbyggnadsmöjlighet för ca bostäder med en karaktär av trädgårdsstaden Kumla som underlag. Totalt har det byggts 679 bostäder den senaste tioårsperioden, dvs. i genomsnitt ca 70 bostäder per år. Villabyggandet som står för hälften har mest koncentrerats till bostadsområdena Smedstorp och Skogstorp som har varit mycket populära. Förtätningar i Kumla tätort har bidragit med ca 346 nya lägenheter mellan år 2000 och 2009, det vill säga ca 35 lägenheter per år. Flera kommunala gruppboenden har också byggts under perioden. Industriområden Kumla 2020 föreslog större industriutbyggnader i Kvarntorp samt i norra eller södra delen av centralorten Kumla. Industriutbyggnad har varit möjlig både i utbyggnadsområden (t ex Norra Mos - Sörby) och inom planlagda områden/befintliga industriområden (t ex Via och Kvarntorp). I Kvarntorp påbörjades sanering och omstrukturering år 2004 då kommunen förvärvade Yxhultfastigheterna efter Yxhult AB:s konkurs. 20

21 Viktiga utgångspunkter Kommunal och kommersiell service Den kommunala servicen har utökats med ett nytt bibliotek år 2001, en ny skola i Skogstorpsområdet 2005 och en ny förskola i Matildelund Som en följd av det stora intresset för bostäder i Smedstorp och Skogstorp uppstod behovet av skola och förskola tidigare än beräknat. Kumla kommun har en sammanhållen bebyggelsestruktur. Ändå ser man tydligt att kommunen med tiden växer allt mer utåt. Om- och tillbyggnaden av Stadshuset med bland annat Bielkemässen blev färdig under Under år 2010 påbörjades byggandet av ett nytt badhus vid Kumla sjöpark. Gällande den kommersiella servicen har ICA-Maxi i centrala Kumla utökat sin yta. Dessutom finns ICA-Nära i västra centrum och LIDL har etablerat sig vid Vägtorget i norra delen av Kumla tätort. Teknisk infrastruktur - vatten, avlopp, avfall och trafik Kommunen har anlagt luftningsdammar efter avloppsreningsverket för att minska ammoniumkvävehalten i vattnet. År 2005 renoverades också vattenreningsdammarna norr om Kvarntorpshögen. Under år 2003 tillkom en ny förbränningsanläggning för hushållsavfall i Kumla. För att underlätta för biltrafiken byggdes Östra leden år År 2009 fanns ca 50 km gång- och cykelväg i Kumla kommun. Vid E 20 och riksväg 50 startade Statoil vid Brändåsen en större bensinstationsanläggning år Grönområden Naturreservatet Björka lertag (ca 18 ha) invigdes år 1997 och år 2006 bildades naturreservatet Viaskogen (ca 73 ha). Kultur- och fritid Kvarntorpsområde har utvecklats som kultur- och fritidsområde med café, skulpturutställning, vandringsleder runt högen och golfbana. Under år 2010 invigdes Kumla sjöpark. Kommunalt markförvärv/innehav Under talet har kommunen förvärvat ca 500 ha mark för olika ändamål. 21

22 Viktiga utgångspunkter Kumla kommun i ett större perspektiv Översiktsplanen skapar beredskap inför förändringar Nutidens snabba förändringar och stora osäkerhet om framtiden står i motsats till den relativt sett långsamma förändringstakten av bebyggelsestruktur och naturresurser. En översiktsplan kan ge överblick, lyfta viktiga strategiska frågor eller konflikter och tydliggöra sammanhang. Beskrivningen av den önskvärda framtida utvecklingen kan ge beredskap inför förändring. På så sätt kan även snabba förändringar relateras till de mer stabila förhållandena. Omvärlden har blivit större Politik, ekonomi, teknik och sociala förutsättningar ändras med tiden och ger nya förutsättningar och villkor även för oss i Kumla. Därför är det viktigt att studera och analysera trenderna i omvärlden och hur de kan påverka Kumlas utveckling. Kumlas utveckling måste ses i förhållande till vad som sker i omvärlden. De senaste decennierna har denna omvärld blivit allt större och omfattar idag till en viss del till och med den globala nivån. Dagens företagsstruktur med ett allt större internationellt ägande är ett påtagligt exempel på hur snabba förändringarna kan vara på den globala och lokala marknaden. Perspektivet måste alltså vidgas och omvärldsanalyser bör ta hänsyn till utvecklingen på alla nivåer - från det globala till det lokala och regionala. Kontinuerlig omvärldsbevakning blir ett krav För att kunna se utvecklingstrender i ett tidigt skede krävs en kontinuerlig omvärldsbevakning. Omvärldsanalysen kan då fungera som en plattform för utvecklingsarbete och som underlag i planeringsverksamhet. En kontinuerlig omvärldsbevakning ger också kommunen möjlighet att peka ut vilka trender som antas ha störst positiv eller negativ effekt på den kommunala utvecklingen och som är viktigast att ta hänsyn till i den översiktliga planeringen. Kommunen har idag ingen egen omvärldsbevakning. Mälardalsregionen Globalt Europa EU? KUMLA Framtiden KOMMUN Sverige Örebro län / region Omvärldsfaktorer som påverkar utvecklingen i Kumla kommun 22

23 Viktiga utgångspunkter Arbetskraftens rörlighet Pendla eller flytta? I samband med att arbete uppstår på annan ort skapas ett val - pendla eller flytta? Beslutet avgörs av såväl individuella som strukturella faktorer. Individuella faktorer är exempelvis familjesituation, inkomst, ålder och utbildning. Strukturella faktorer handlar bland annat om pendlingsmöjligheter och en god tillgänglighet till arbetstillfällen. Livssituationen är avgörande... Sammanboende pendlar - ensamstående flyttar Män pendlar mer än kvinnor Lågavlönade undviker pendling Yngre flyttar - äldre pendlar Högutbildade (män) pendlar... men förutsättningarna är olika beroende på var i Örebro län man bor! Situationen på arbetsmarknaden inom pendlingsomlandet (liten arbetsmarknad - risk för utflyttning) Det finns en rad samspelseffekter som avgör om individer väljer att pendla eller flytta. För de flesta människor i arbetsför ålder torde två aspekter vara viktiga vid val av boende: Tillgång till arbete och till utvecklingsmöjligheter inom arbetet samt trivsel och boendemiljö. (Källa: Bergslagsproblematiken eller Mälardalsdynamik? Pendling och flyttströmmar i Örebro län, Länsstyrelsen i Örebro län, 2006) Kumla stationshus 23

24 Viktiga utgångspunkter Styrkor Centralt läge i Sverige Närhet till Örebro med universitet och flygplats Bra kommunikationsmöjligheter underlättar pendling och ger tillgång till större lokal arbetsmarknad Den lilla kommunen - närhet till allt inom kommunen Trädgårdsstaden med tydlig gräns mellan stad och land Levande intryck av staden Terminalen i Hallsberg Differentierat näringsliv Aktivt förenings- och kulturliv med brett utbud Konst på hög Enkelt och snabbt att få billiga tomter i jämförelse med Örebro Villastad bra för barnfamiljen. Lägst skatt av kommunerna i länet Gott rykte vad avser näringsliv och kommunens inställning till näringslivet. Analys av styrkor, svagheter, möjligheter och hot Det finns många kvaliteter och styrkor i Kumla idag som kan vara viktiga att värna även i framtiden. Styrkor är något unikt, stort, omfattande, attraktivt och eller lättillgängligt i Kumla kommun. Samtidigt finns det aspekter som försvagar Kumlas utveckling redan idag. Örebro läns utvecklingsstrategi från år 2010, The Heart of Sweden målar upp följande vision av regionen. Örebroregionen är ett attraktivt kunskapscentrum med en hög utbildningsnivå. I regionen växer företag och nya idéer i ett aktivt samarbete mellan näringsliv, universitet, offentlig och ideell sektor. I regionen blomstrar kultur, idrott och turism det goda värdskapet ger lustfyllda möten och upplevelser. Regionens mångfald föder kreativitet, öppenhet och unga tankar. Vi är den öppna regionen den goda grannen, den självklara mötesplatsen för människor och ett nav för handel och hållbara transporter. Tillsammans är vi den pulserande regionen. Svagheter Beroende av utvecklingen i Örebro Utbyggnation kan komma i konflikt med grönytor och närströvområden Begränsad marktillgång för utbyggnation och/eller förtätning Svag handelsstad - konkurrens från köpcentrumet i Marieberg och Örebro city Få pärlor som drar folk till kommunen (t ex Sveas, Carlbarks, Konst på hög) Brist på naturliga sjöar och vatten som element i grönområdena Kulturella arvet marknadsförs väldigt lite Centralt läge i Sverige Sammanhållen bebyggelsestruktur Närhet inom kommunen Nära till Örebro Tydlig gräns mellan stad och land Konst på hög Bra kommunikationer utåt Levande intryck av staden Karta: Kumla kommuns starka sidor 24

25 Viktiga utgångspunkter Svagheterna i analysen kännetecknas av något problem eller brist. I framtiden kan Kumlas möjligheter bidra till en fortsatt positiv utveckling av kommunen. Samtidigt gäller det att vara observant inför de beskrivna hoten och åtgärda dessa om så möjligt. Möjliga framgångsfaktorer för Kumla Sett utifrån omvärldsanalysen finns ett antal aspekter att utveckla vidare. En positiv utveckling i framtiden kan dessutom få ytterligare draghjälp av följande faktorer Enighet om satsningar Uthållighet (långsiktigt perspektiv) Positiv och möjlighetsinriktad inställning Framtidstro Värdeskapande dialog och samarbete Mångfald Ett högt tempo. Dessa framgångsfaktorer kan vara till hjälp för kommunen när det gäller att hävda sig i konkurrensen med andra kommuner. Kumla tillhör en av kommunerna i Örebro län som klarar sig bra och har en befolkningsökning. Framgångsfaktorerna ger dessutom ett bra utgångsläge i arbetet med att bygga vidare på bilden som Kumla kommun vill förmedla utåt och som ska locka nya invånare och företag till kommunen. Satsningar har gjort för att stärka Kumlas varumärke genom bland annat marknadsförning av kommunen. Hoten och möjligheterna som har identifierats i analysen kan läsas mot varandra, på så sätt kan ett hot utvecklas till en möjlighet, om beredskapen och planerna finns. Möjligheter Ta vara på cykelavståndet inom kommunen och utveckla Kumla till en cykelstad Stad och land i samverkan - kommunen kan erbjuda boende på landet men även i centrala lägen Tema människa, miljö och teknik för Kvarntorps arbets-, fritids- och kulturområde (universitet, SAKAB, naturskola, KY, m m) Satsning på utbildning Tydligare satsning på området besöksnäring, konst och geologiska frågor (Kumlas historia), t ex Konst på hög, brott/gruva för kultur-events ( kulturbrott ), militärhistoria Satsning på större, sammanhängande grönområden både inom och utanför tätorten Satsa på den stora småstaden Staden med inriktning på barnfamiljer och äldre. Ge utrymme för entreprenörers kreativitet m m och nysvenskars utvecklingspotential. Utveckla kollektivtrafik genom ex länspendel. Utveckla och stärka kommunens varumärke. Hot Eventuell konflikt med grönytor vid bebyggelse Svag handelsstad Beroende av utvecklingen i Örebro Begränsad marktillgång Svag marknadsföring Brist på sjöar och vatten Örebro tappar/minskar Lågkonjunktur som minskar intresset för att bygga hus i kommunen Framtida utveckling i Marieberg och Örebro city gentemot Karlstad Servicenedläggning och försämrad kollektivtrafik i småorterna Mjuka värden som t ex grönområden prioriteras bort när kommunen växer Åldrande befolkning minskar ökningstakten när det gäller befolkningstillväxt Gemensam bild av kommunen (varumärke/identitet) är svår att hitta och/eller marknadsförs för lite Karta: Kumla kommuns svaga sidor 25

26 Visionen Kumla kommun i morgon - att sätta Kumla på kartan Tre profilområden för Kumla Kumla kommun är regionens mest attraktiva småstad. Den gröna, sköna, stora småstaden för alla! 26

27 Visionen Kumla kommun i morgon - att sätta Kumla på kartan Att ligga steget före och ta sikte på framtiden En vision ska måla en bild om vilken plats vi vill skapa i framtiden. Den ska visa kommunens specifika karaktär och vilken livskvalitet de boende kan få, och den bör locka fler människor och företag till kommunen. Visionen ska sätta i gång ett tankearbete som för oss i den önskade riktningen. Genom visionen hoppas vi också kunna skapa en gemensam framtidssyn och initiativkraft som inspirerar medborgare, företagare och kommunanställda. Visionen gör inte anspråk på att omfatta allt utan syftar till att lyfta fram det som är utmärkande för Kumla och där kommunen har goda förutsättningar för en positiv framtida utveckling. Visionen tar sin utgångspunkt i vad kommunen helt eller delvis själv ansvarar för eller har möjligheter att påverka. En vision för Kumla Kumla kommun är regionens mest attraktiva småstad. Den gröna, sköna, stora småstaden för alla! 27

28 Visionen Ekonomisk dimension Sociokulturell dimension Tre profilområden för Kumla Hur kan vi hjälpa till att skapa ett så attraktivt Kumla att människor tycker det är den bästa platsen att leva på? En plats som kännetecknas av god livskvalitet och tillväxttro? I en kommun måste prioriteringar göras för att insatserna ska få någon kraft. Kommunen måste utveckla metoder för att kunna arbeta och agera snabbt. Miljömässig dimension Sammanhanget mellan de olika dimensionerna av en hållbar utveckling Framtida egenskaper som ska känneteckna kommunen Ett profilområde beskriver en egenskap som ska känneteckna Kumla kommun i ett framtidsperspektiv. Tanken med profilområdena är alltså att ge kommunen möjlighet att långsiktigt kunna fokusera på några enstaka utvalda områden. Profilområdena ska också utveckla Kumlas karaktär och särprägel och ge kommunen en tydligare identitet. Tre områden bedöms som avgörande för den framtida utvecklingen av Kumla kommun. Dessa tre områden tar hänsyn till Kumlas befintliga kvaliteter, men ger samtidigt utrymme för framtida satsningar mot visionen. Profilområdena ligger inom ramen för en hållbar utveckling och tar hänsyn till de olika dimensionerna av en hållbar utveckling. Den stora lilla staden Den sköna staden Den gröna staden Kumlas tre profilområden stämmer överens med de tre dimensionerna av en hållbar utveckling 28

29 Visionen Profilområde 1 - Den stora småstaden Kumla kommun är en växande trädgårdsstad med småstadskänsla och tydlig gräns mellan stad och land. Den sammanhållna bebyggelsestrukturen ger goda möjligheter att ha nära till centrum, arbete, rekreation, natur, kulturupplevelser, föreningsliv, m m. Denna närhet finns i stor utsträckning redan idag, men för att Kumla kommun ska förbli attraktivt behöver detta vårdas och utvecklas. Kumla torg ska bli mer tilltalande med bl a ett större utbud av butiker. Stadens centrum förstärks med minst 300 nya lägenheter. Profilområde 2 - Den gröna staden Kumla ska kännetecknas av områden med grönska och vatten som en viktig resurs för boende (stora naturområden såväl som bostadsnära grönytor). Det gäller att både förbättra befintliga och satsa på nya grönområden. Kumla kommun ska ha fler vackra infarter och parker. Ett flertal grönområden har prioriterats i Grönplanen för Kumla kommun, vilken ligger till grund för framtida kommunala satsningar inom området. Det ska också finnas fler inslag av vatten och konst i grönområdena. Gång- och cykelvägsnätet vidareutvecklas för att främja grön trafik. Profilområde 3 - Den sköna staden Kumla kommun ska karakteriseras av mångfald, kvalitet och samverkan. En varierad boendemiljö med kvalitet och valfrihet för alla, ett differentierat arbetsliv och ett rikt kultur- och fritidsutbud är bara några aspekter som bidrar till den goda staden. Andra kännetecken är närhet, trygghet, barnvänlighet och god social omsorg. Helt enkelt allt som behövs för att skapa en kommun att växa upp, leva och åldras i. Närhet mellan människor är viktig och skapar trygghet. Folkliv på torget 29

30 Övergripande mål och strategier Nationella, regionala och kommunala mål Kumlas vägval och motiv Vad innebär invånare för Kumla? Ett räkneexempel 30

31 Övergripande mål och strategier Nationella, regionala och kommunala mål Med övergripande menas mål som berör alla verksamheter i kommunen. Ekonomisk dimension Sociokulturell dimension Hållbar utveckling Hållbar utveckling brukar definieras som en utveckling där nu levande människors behov tillgodoses utan att kommande generationers behov äventyras. Hållbar utveckling har flera dimensioner som är ömsesidigt beroende av varandra den ekonomiska, den sociokulturella och den miljömässiga. Helhetstänkandet är därför avgörande! Hållbar stadsutveckling Hållbar stadsutveckling är ett viktigt begrepp. Begreppet måste preciseras och konkretiseras utifrån varje kommuns läge och drivkrafter. I översiktsplanen har kommunen ett bra instrument som visar hur beslut och agerande inom olika samhällssektorer bör samordnas för att en hållbar stadsutveckling ska nås. Långsiktigt hållbar ortstruktur I den regionala översiktliga planeringen analyseras begreppet långsiktigt hållbar ortstruktur. Vid satsningar på nya bostäder bör hänsyn tas till var det långsiktigt finns bäst förutsättningar för att kunna upprätthålla en hög servicenivå. Nationella miljömål Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål. Det övergripande målet till år 2025 är att till nästa generation kunna lämna över ett hållbart samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De regionala miljömålen för Örebro län antogs år 2005 och anpassar de nationella målen till de regionala förhållandena. År 2007 antogs ett nytt miljöprogram för Kumla kommun med lokala miljömål som ska ses som en viljeinriktning från kommunen och ge en översikt över nödvändiga åtgärder. Programmet är också vägledande i beslut som rör miljön. Miljömässig dimension Sammanhanget mellan de olika dimensionerna av en hållbar utveckling De nationella miljömålen Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv 31

32 Övergripande mål och strategier Nationella folkhälsomål Den nya svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden som fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan, det vill säga på livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor. Ansvaret för målen är fördelat mellan olika aktörer och nivåer i samhället. De nationella folkhälsomålen Folkhälsomålens elva målområden: 1: Delaktighet och inflytande i samhället 2: Ekonomisk och social trygghet 3: Trygga och goda uppväxtvillkor 4: Ökad hälsa i arbetslivet 5: Sunda och säkra miljöer och produkter 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7: Gott skydd mot smittspridning 8: Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9: Ökad fysisk aktivitet 10: Goda matvanor och säkra livsmedel 11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Regionala mål Örebro läns utvecklingsstrategi från år 2010, The Heart of Sweden sätter visioner om Örebroregionens utveckling. Här finns fyra viktiga utvecklingsområden. Gemensamt för det fyra utvecklingsområdena är att de förutsätter en hög grad av samverkan mellan olika aktörer och samhällssektorer. De fyra utvecklingsområdena enligt The Heart of Sweden: Kunskap och kompetens Innovationer och entreprenörskap Lustfyllda möten och upplevelser Den öppna regionen Övriga regionala mål Levande kuktur i en pulserande region - kulturpolitiskt program för Örebroregionen, 2010 Regional strategi för klimat och energi i Örebro län, 2007 Målbild för kollektivtrafiken i Örebroregionen. Länsplan för regional transportinfrastruktur för Örebro län En god och jämlik hälsa i Örebro län

33 Övergripande mål och strategier Kommunala mål Kommunens övergripande viktigaste mål samt övriga olika sektorsintressens mål, program och frågeställningar i planeringsunderlaget måste vägas mot varandra och utmynna i gemensamma strategier och övergripande mål för kommunen vad gäller i första hand den framtida användningen av mark och vatten. Nedan finns en sammanställning av några av de övergripande målen i Kumla kommun som har inverkan på kommunens framtida mark- och vattenanvändning. I översiktsplanens andra del - planeringsförutsättningar och riktlinjer - finns en mer utförlig beskrivning och redovisning av kommunens mål invånare år 2025 Kommunfullmäktige antog den 15 december 2008, 144, en motion som föreslog att Kumla kommuns fysiska planering ska ta sikte mot invånare år Grönplanen Kommunfullmäktige antog den 18 juni 2007, 79, Grönplan för Kumla kommun. Grönplanens övergripande mål är att säkerställa grönskans förekomst i tätorter med omgivande landsbygd när bebyggelsen expanderar. Grönplanen visar vilka tätortsnära tillgångar som finns inom kommunen i form av parker, skogar och andra grönområden. Miljöprogram Kommunfullmäktige antog den 18 juni 2007, 81, Miljöprogram för Kumla kommun. Miljöprogrammet bygger på de 16 nationella miljömål som riksdagen fastslagit. Syftet med programmet är att åstadkomma en god livsmiljö. Klimatstrategi Kommunfullmäktige antog den 18 juni 2007, 80, Klimatstrategi för Kumla kommun. Klimatstrategin bygger på miljöprogrammets mål om begränsad klimatpåverkan och syftet med klimatstrategin är att effektivisera och synliggöra arbetet mot klimatförändringarna. Bevarandeprogram Kommunfullmäktige antog den 18 juni 1990, Bevarandeprogram för Kumla kommun. Bevarandeprogrammets redovisar intressanta och bevarandevärda byggnader och miljöer. Skolplan Prioriterade områden i skolplanen är Kunskap och lärande, Kumla och omvärlden och Lärande för hållbar utveckling. 33

34 Övergripande mål och strategier Kumlas vägval och motiv Positiv befolkningsutveckling - vi vill bli fler! Kommunen vill fortsätta att växa och öka utvecklingstakten. År 2008 nåddes invånare. Ett invånarantal på mellan och personer ger förutsättningar att upprätthålla kvaliteten och fördelarna att vara en stor småstad med närhet till det mesta. Det blir även lättare att skapa ett mer attraktivt centrum med bra handel. Olika strategier och intressen måste vägas mot varandra Det finns olika utvecklingsmöjligheter för att nå visionen. Det gäller att lyfta fram de viktigaste strategiska frågorna. De olika övervägandena ska också ta hänsyn till trender, möjliga positiva/ negativa konsekvenser för Kumla kommun m m. Olika intressen går inte alltid att förena och konflikter mellan intressena kan uppstå. Hur ska man då agera? Vad ska man välja, vad ska man välja bort? Finns det kompensationsåtgärder för intressen i konflikt? Strategiska inriktningar för att nå visionen - Kumlas vägval Strategierna nedan ska konkret bidra till att visionen förverkligas. Åstadkomma en bättre handelsstad med attraktivt centrum Lyfta fram konst och kultur för besöksnäringen samt det breda kultur- och fritidsutbudet Fortsatt bra företagsklimat och stabil näringslivsutveckling Vidareutveckla GC-vägsnätet samt bra tåg- och vägförbindelser Utveckla varierade och attraktiva grön- och vattenområden - tydlig gräns mellan stad och land KUMLA KOMMUN Fortsatt bostadsbyggande och bra bostadsbestånd (kvalitet och kvantitet) Säkerställa marktillgång som möjliggör framtida kommunala satsningar Tillhandahålla bra kommunal service och ekonomi 34

35 Övergripande mål och strategier Säkerställa marktillgång som möjliggör framtida kommunala satsningar En förutsättning för att Kumla ska växa i invånarantal är att kommunen för en aktiv markpolitik och förvärvar mark. Kommunen har två verktyg till förfogande vid markförvärv: förhandlingar, och expropriation, där expropriationen är det mest ingripande verktyget. Fler fastighetsköp krävs för att kommunen ska kunna planlägga för tillväxt. Förvärvande av mark för framtida utbyggnad och planarbete är ett långsiktigt arbete som bör ligga år före planerad utbyggnad. Fortsatt bostadsbyggande och bra bostadsbestånd - satsa på både komplettering/förtätning och nya områden Med hänsyn till begränsad marktillgång och redan befintlig infrastruktur bör marktillgången utnyttjas effektivt genom förtätning och komplettering. Detta gäller särskilt för centrala och halvcentrala lägen i Kumla tätort. En viss komplettering kan också ske i andra tätorter och på landsbygden (se riktlinjer för samlad bebyggelse och byggandet på landsbygden). Detta måste dock ske utan att boendekvaliteten förstörs. Ofta går det också att begränsa markbehovet genom att återanvända redan exploaterade områden där den tidigare verksamheten har lagts ned (t ex före detta industriområden). Gällande utbyggnadsområdena måste hänsyn tas till den sammanhållna bebyggelsestrukturen som finns idag. Den koncentrerade småstad med korta avstånd (cykelavstånd upp till fem km) som Kumla är idag ska behållas. Utvecklingsriktningen går mot norr (Örebro) och öster (Brånsta/Sånnersta). Ett varierat bostadsbestånd av god kvalitet För att vara en attraktiv boendekommun krävs ett varierat utbud av bostäder av god kvalitet - hyres-, bostads- och äganderätt i såväl flerbostadshus som småhus. Småhushåll kommer att efterfråga fler lägenheter i centrala lägen samt i mindre enheter med markbostäder i de halvcentrala delarna. Nya äldregrupper som ställer krav på närhet, trygghet, upplevelser och service måste beaktas i bostadsplaneringen. En annan viktig boendegrupp för Kumla är barnfamiljer som framförallt efterfrågar villor med konkurrenskraftiga priser i ytterområden. I centrala lägen krävs därför en komplettering av bostadsutbudet med fler mindre lägenheter, medan småhusbebyggelse är mest aktuell i utbyggnadsområdena. För att förtäta de relativt glesa villaområdena och blanda bebyggelsestrukturen bör dessa områden alltid kompletteras med en viss andel tätare bebyggelse (t ex radhus och kedjehus). Detta kan t ex bli ett intressant boendealternativ för äldre som vill flytta närmare sina barn och barnbarn och öka integrationen mellan olika grupper. 35

36 Övergripande mål och strategier Ett annat sätt att utöka boendeutbudet är att erbjuda boende med ett visst tema, så som Naturnära, Trädgårdsstaden eller Hästboende. Tillhandahålla bra kommunal service och ekonomi - vårda det goda ryktet som kommunen har När Kumla kommun växer måste planeringen av teknisk och social basinfrastruktur och dess kapaciteter ses över för att denna ska klara en befolkningstillväxt. Exempel på sådan infrastruktur är vägar, järnväg, gång- och cykelvägar, vatten- och avloppsverk med tillhörande nät, skolor, förskolor, omsorg och vård. Det kan också vara en fördel om den nya infrastrukturen redan är på plats när exempelvis tomter marknadsförs. Befolkningsökningen ger fler hushåll som ansluts till kommunalt vatten och avlopp (VA) vilket medför att VA-verkens kapacitet inte räcker på lång sikt. Vattenverket måste byggas ut för att kunna säkerställa kvalitet och tillgång. En kontinuerlig utbyggnad av VA-nätet sker redan idag och nätet kommer att ha kapacitet för invånare år Att täta befintliga vattenledningar bidrar till att en större befolkning kan försörjas. För att avloppsverket ska kunna byggas ut måste marken öster om avloppsverket lämnas fri för framtida utbyggnad Fjärrvärmenätet liksom nya stråk för exempelvis gasledningar behöver utvecklas även mot Örebro. Kommunens mål är en utveckling med ekonomi i balans. För att klara detta är det viktigt att anpassa utvecklingen till den tillgängliga kapaciteten. Ökningen av antalet kommuninvånare medför på sikt en ökning av kommunens skatteintäkter. På kort sikt ökar kommunens kostnader utan att intäkterna ökar. Fortsatt bra företagsklimat och ett stabilt näringsliv som utvecklas Planering och utbyggnad av nya områden ger möjligheter till alternativa lägen med olika kvaliteter. Befintliga områden utvecklas, upprustas och omvandlas vad gäller exempelvis plantering, gångoch cykelvägar, konst, bredband, fjärrvärme, rivning m m. Den pågående satsningen på Kvarntorp (fd Yxhult) är ett exempel på hur näringslivet kan utvecklas. 36

37 Övergripande mål och strategier Bra kommunikation inåt och utåt - Vidareutveckla det attraktiva GC-vägsnätet inåt samt tåg- och vägförbindelser utåt Den koncentrerade bebyggelsestrukturen i Kumla underlättar kommunikationerna inom kommunen. I stort sett finns det mesta inom cykelavstånd (ca fem km faktisk väg) och redan idag bor ca 72 procent av invånarna inom cykelavstånd till centrum (inom en trekilometersradie fågelvägen). Det ska därför alltid finnas gångoch cykelvägar från centrum till de nya utbyggnadsområdena i centraltätorten. Närheten till Örebro, Mariebergs köpcentrum och större städer är viktig som komplement till utbudet i Kumla. Att upprätthålla dagens goda kommunikationsmöjligheter med både tåg och bil är avgörande i detta sammanhang och även en förutsättning för pendling och inflyttning. Utveckla det breda kultur- och fritidsutbudet Man bör använda kommunens historia som utgångspunkt och utveckla konst- och kulturstråket från Kvarntorp till Kumla centrum som innehåller Konst på hög, Kvarntorpsområdet, Yxhult, Stenindustrimuseet, brotten, Galleri Örsta, Sannaheds militärhistoria och Kumlas skoindustrihistoria. Som konkreta åtgärder kan nämnas nya vandringsleder, cykelleder och naturreservat. Det är även viktigt att förbättra gamla mötesplatser som stationsområdet, torget m m. Som aktörer utöver kommunen finns många olika föreningar. Integration av nya kulturyttringar måste också utvecklas. 37