Verksamhetsärenden. 2. Svar angående avtalsförslag för hospice s Bilaga. 3. Socialpsykiatriskt team. Socialnämnden Region Gotland

Transkript

1 Socialnämnden Linda Larsson Kallelse/Underrättelse 26 september 1 (5) Till ledamöterna i Socialnämnden och till övriga inom SOF för kännedom Kallelse till arbetsutskott: Datum: Fredagen den 4 oktober 2013, kl 9.00 cirka i konferensrum Rügen, plan 4, Rådhuset, Visborgsallén 19 Ordinarie ledamot som inte kan delta på arbetsutskottet anmäler detta till Linda Larsson som kallar in ersättare. Telefon , , eller e-post linda.larsson02@gotland.se Gemensam information med hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott Kl i lokal Rügen. - Svar från hälso- och sjukvårdsnämnden samt socialnämnden angående förfrågan om avtal för hospice, för bilaga se ärende 2. - Utredning om socialpsykiatriskt team, för bilaga se ärende 3. - Regional stödstruktur för kunskapsutveckling inom socialtjänsten och angränsande hälsooch sjukvård, Region Gotland, för bilaga se ärende 4. Dagordning för socialnämndens arbetsutskott den 4 oktober Justeringsledamot i tur: AU: Ola Lindvall (C) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_son@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

2 Socialnämnden Region Gotland 2 (5) Verksamhetsärenden 2. Svar angående avtalsförslag för hospice s Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att avslå begäran om samarbetsavtal med Hospice Gotland. Sammanfattning En förfrågan har inkommit från Hospice Gotland om ett samarbetsavtal för sluten palliativ vård. Förvaltningens bedömning är att palliativ vård i livets slutskede inom socialnämndens ansvarsområde kan ske i egen regi vid särskilda boendeformer. 3. Socialpsykiatriskt team Bilaga s Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att ge socialförvaltningen tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen i uppdrag att med hjälp av PRIO-medlen (se bilaga) i ett treårigt projekt utveckla en intensiv familjebehandling organiserat i ett socialpsykiatriskt team på Gotland. målet ska vara att de direkta placeringskostnaderna minskar med 4 miljoner årligen (full effekt 2015). övriga medlemmar i BarnSam ska involveras i nära samverkan. socialnämnden ska få en lägesrapport i samband med årsredovisningen för Sammanfattning På Gotland placeras årligen nästan 150 barn utanför hemmet. De direkta placeringskostnaderna närmar sig 50 miljoner kronor årligen. Socialnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att undersöka möjligheten till ett socialpsykiatriskt team på Gotland. Förebild till satsningen är en modell från Uppsala.

3 Socialnämnden Region Gotland 3 (5) 4. Förslag till avsiktsförklaring/plan för en förvaltningsövergripande regional stödstruktur för kunskapsutveckling på Gotland Bilaga s Förslag till beslut - Socialnämnden antar avsiktsförklaringen/planen och överlämnar den till regionstyrelsen - Beslutet förklaras omedelbart justerat. Sammanfattning Det finns en överenskommelse för 2013 mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet i socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. I överenskommelsen är långsiktighet för de regionala stödstukturerna ett viktigt mål. SKL vill därför att Region Gotland redovisar en plan om gradvis övertagande av finansieringen av den regionala stödstrukturen. Region Gotland avser att vidareutveckla nuvarande stödstruktur utifrån nationella direktiv och det regionala behovet. Regionen planerar för ett fullständigt regionalt ansvarstagande för stödstrukturen från Muntlig information om utredning gällande Motivet Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen. 6. Tillägg i delegationsordning inom individ- och familjeomsorg gällande insatsen kontaktfamilj Bilaga s. 29 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta tillägg i delegationsordningen för individ- och familjeomsorgen gällande insatsen kontaktfamilj. Sammanfattning Förslag om att individ- och familjeomsorgens delegationsordning kompletteras med beslut om omkostnader i samband med resor och särskilt kostnadskrävande utrustning till barn vid vistelse i kontaktfamilj. 1:e familjehemssekreterare föreslås få beslutanderätt upp till 5 % av prisbasbeloppet per år.

4 Socialnämnden Region Gotland 4 (5) 7. Revidering av uppdrag och kvalitetskrav för särskilt boende Bilaga s Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta revideringarna i uppdrag och kvalitetskrav för särskilt boende inom Region Gotland. Sammanfattning Dokumentet har förtydligats med rutiner för brandsäkerhet samt att utföraren med genomförandeplan som underlag ska analysera verksamhetens behov av bemanning. Det anges också att dokumentation ska göras i det verksamhetssystem som socialnämnden använder. Det har också förtydligats att utföraren ska tillförsäkra personalen meddelarfrihet och informera personalen om detta. 8. Uppdrag och kvalitetskrav för anhörigstöd Bilaga s Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta uppdrag och kvalitetskrav för anhörigstöd. Sammanfattning Stödet till anhöriga vilar på tre ben; avlösning, information och stöd, samt hälsofrämjande insatser och aktiviteter. Ett uppdrags- och kvalitetsdokumentet har tagits fram för att tydliggöra vilket stöd anhöriga erbjuds idag och vilket stöd målgrupperna kan få. 9. Internremiss. Regelverk för serviceförvaltningen Bilaga s Förslag till beslut Socialnämnden antar förvaltningens förslag till svar och överlämnar det till regionstyrelsen. Beslutet förklaras omedelbart justerat. Sammanfattning I förslaget beskrivs principer för styrning av serviceförvaltningens tjänster samt kategorisering av dess tjänster. Förslaget har tagits fram av serviceförvaltningen

5 Socialnämnden Region Gotland 5 (5) och ledningskontoret. Socialförvaltningen välkomnar förslaget om att tjänsterna ska bidra till ökad koncernnytta och önskar att serviceförvaltningen blir en tydligare aktör när det gäller bland annat omvärldsbevakning. 10. Svar på brev angående hemtjänst s Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att svar lämnas enligt förslag. Sammanfattning Gotlands hemtjänster AB har skrivit ett brev till nämnden med anledning av att hemtjänsten i egen regi visar 5,0 mnkr i underskott för årets första åtta månader. Förvaltningen har tagit fram ett förslag till svar. 11. Sammanträdesordning 2014 Bilaga s. 79 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna sammanträdesordning för Sekretessärende. Förfrågningsunderlag inför upphandling 13. Övriga ärenden Hanna Westerén ordförande

6 6

7 7

8 8

9 9

10 10

11 11

12 12

13 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19

20 20

21 1 Socialpsykiatriskt team för barn som riskerar placering Region Gotland prioriterar barn och ungdomar. BarnSam har i uppdrag att samordna stödet för barn och unga med psykisk ohälsa. Detta gäller framför allt barn och unga med bristfälligt stöd från sina vårdnadshavare. Dessa barn behöver särskilda stödinsatser för att kunna få möjlighet till god utveckling och för att få sin rätt till en likvärdig utbildning tillgodosedd. Under de senaste tre åren har cirka 150 barn årligen placerats utanför hemmet för att kravet på rimliga uppväxtvillkor inte har fyllts. Nationella uppföljningar 12 visar att placeringarna i regel inte har någon god effekt för barns fortsatta utveckling, inte på deras hälsa och inte heller på deras skolgång. Bland de 17-åringar som placerades före 10 års ålder hade endast sex av tio grundläggande behörighet till gymnasiet. Det är oroande eftersom utbildning är den enskilt viktigaste faktorn för ett gott vuxenliv. Dödligheten är nästan fem gånger så hög bland barn och unga som varit placerade jämfört med andra barn och unga. Tio gånger fler barn och unga som är placerade i hem för vård eller boende (HVB) har vårdats för självskadehandling. För barn och unga placerade i familjehem är andelen sju gånger högre än för barn och unga i befolkningen. Andelen unga placerade i HVB som regelbundet använder antidepressiva läkemedel, konventionella sömnmedel och antipsykotiska läkemedel var gånger högre jämfört med barn och unga i befolkningen. Andelen som regelbundet använder ångestdämpande läkemedel eller melatonin var 12 gånger högre och för adhd-läkemedel var andelen 9 gånger högre. Vad gäller unga i familjehem var användningen av psykofarmaka 4 7 gånger vanligare än för unga i befolkningen. Dessa omständigheter är alla förknippade med mänskligt lidande och stora vårdkostnader. Placeringkostnad per barn varierar mellan och 2,5 miljoner kronor per år. Under närmar sig de direkta placeringskostnaderna 50 miljoner kronor årligen. Socialförvaltningen har uppmärksammat detta och nämnden har uppdragit förvaltningen att undersöka möjligheten till intensiv familjebehandling i ett socialpsykiatriskt team på hemmaplan i stället för placering. Målet är att de direkta placeringskostnaderna minskar med minst 4 miljoner på årsbasis. 1 Socialstyrelsen : Vård och omsorg om placerade barn. Öppna jämförelser och utvärdering. Rekommendationer till kommuner och landsting om hälsa och utsatthet 21

22 2 Socialförvaltningens direkta kostnader för placerade barn har utvecklats enligt följande: Direkta kostnader Familjehem HVB totalt Antal barn Familjehem år år år HVB år år år Totalt Denna statistik ska analyseras närmare under hösten Barn- och ungdomspsykiatrin på Gotland har ingen psykiatrisk heldygnsvård. Vården av barn i behov av psykiatrisk heldygnsvård är organiserad i samarbete med den somatiska vården och vuxenpsykiatrin. Avsaknad av barnpsykiatrisk heldygnsavdelning kan vara en orsak till att placering av barn i familjehem och hem för vård av barn (HVB) förekommer oftare på Gotland (1,35 placerade barn/1000 invånare) än i riket (1,19 placerade barn/1000 invånare). Uppsala kommun och landstinget i Uppsala län har startat ett socialpsykiatriskt team 2008 för att undvika placeringar. Teamet har under 2012 kunnat undvika placering av 42 av 48 behandlade ungdomar. Hälsovinsterna även för syskonen och föräldrarna bedöms vara omfattande. Besparingen för kommunen och landstinget är ca 30 miljoner årligen. Socialdirektören och hälso- och sjukvårdsdirektören i Region Gotland har tillsatt en arbetsgrupp för beredning av ärendet. Arbetsgruppen föreslår en regionresurs för barn och unga med psykisk ohälsa enligt förebilden från Uppsala. Arbetsgruppen föreslår att ett treårigt projekt tillsätts för att utprova intensiv familjebehandling hemma som alternativ till placering. Den i Uppsala framtagna arbetsmodellen för behandling av ungdomen och familjen tillsammans anpassas till förhållandena på Gotland. Ett team bestående av fyra behandlare och en teamchef inrättas. Teamet samarbetar med samtliga förvaltningar som ingår i Barnsam. Teamets budget om 4 miljoner för

23 3 finansieras genom ett regionanslag under Barnsam. Finansiering sker genom Priomedel (se bilaga) och inom ramen av befintliga budgetmedel. Projektets främsta effekt förväntas bli förhöjd vårdkvalitet för de placerade barnen och deras familjer. När även föräldrarna och syskonen deltar i behandling förväntas minskade vårdkostnader även för deras del. Placeringskostnaderna förväntas minska så att teamet är självfinansierad från De behandlade barnen förväntas delta i skolarbetet i ökad omfattning och förbättra sina skolresultat. Teamet beräknas kunna starta 1 september 2014 förutsatt att beslut om uppdrag föreligger vid årsskiftet. Utvärdering av arbetet i projektet föreslås ske med en metod som innebär kontinuerlig justering utgående från utvärderingsresultat. Utvärdering av ungdomens och familjens psykiska hälsa samt de ekonomiska effekterna ska ingå i utvärderingen enligt Uppsala modellen. Resurspersoner från Uppsala deltar i introduktion, implementering, utvärdering och vidareutveckling. Styrning och ledning av projektet föreslås ske genom följande organisation: Uppdragsgivare: Barnsam. Projektgrupp: Maria Ten Siethoff, enhetschef BUP, Christina Godarve, avdelningschef IFO, Marie Härlin-Ohlander, verksamhets chef psykiatri, Per-Johan Fernströn, enhetschef familjestödsenheten, Gunvor Allqvie, enhetschef barn- och familjeenheten. Referensgrupp: Bitr verksamhetschef Staffan Lundqvist, BUP Uppsala. Ansvariga för projektet psykiatrichefen och IFO-chefen. Handledning och konsultation i uppbyggnad av teamet samt ärendehandledning Gunilla Andersson, utvecklingsledare vid BUP, Uppsala. 23

24 4 Bilaga PRIO psykisk ohälsa är Regeringskansliets plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa SKL har motsvarande plan Psykisk hälsa för samma period. De bägge planerna har som ett av sina övergripande mål en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet. Delmål för området barn är 1. Utveckla och tillgängliggöra verksamheterna i första linjen och i den specialiserade barn och ungdomspsykiatrin. 2. Utveckla kunskap och metoder för att identifiera riskgrupper samt metoder för att rikta särskilda förebyggande insatser till barn och unga. 3. Minska förekomsten av självskadande beteende, självmordsförsök och självmord hos barn och unga. 4. Bidra till samverkan och samordning mellan huvudmännen vid insatser riktade till barn och unga med psykisk ohälsa. Socialdepartementet anslår årligen medel för att stimulera kommuner och landsting att utveckla sina verksamheter mot dessa mål. Region Gotland har erhållit PRIO-medel om 2 158,4 tkr för För 2013 kommer beslut i december. Förslaget om socialpsykiatriskt team befrämjar alla fyra målsättningar för Region Gotlands del. 24

25 25

26 Region Gotland Ärendenr. RS 2013/540 1 (1) Datum 21 november 2013 Ove Ledin Sveriges kommuner och landsting Sektionen för vård och socialtjänst Stockholm Långsiktighet för den regionala stödstrukturen för kunskapsutveckling inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård, Region Gotland Region Gotland avser att vidareutveckla nuvarande stödstruktur utifrån nationella direktiv och Gotlands regionala behov samt planerar för ett fullständigt regionalt ansvarstagande för stödstrukturen från Regionstyrelsens beslut om uppdrag och avsiktsförklaring bifogas. Hälsningar Åke Svensson regionstyrelsens ordförande Per Lindskog t.f. regiondirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org. nr Webbplats 26

27 Region Gotland Ärendenr. RS 2013/540 Handlingstyp Avsiktsförklaring/plan 1 (2) Datum 21 november 2013 Förslag till avsiktsförklaring/plan för en förvaltningsövergripande regional stödstruktur för kunskapsutveckling på Gotland Bakgrund Region Gotland har med statliga medel byggt upp en regional stödstruktur för kunskapsutveckling inom socialtjänstens område och angränsande hälso- och sjukvård. Uppdragsgivare är regiondirektören, hälso- och sjukvårdsdirektören och socialdirektören. En styrgrupp ansvarar gentemot uppdragsgivarna för den gemensamma kunskapsutvecklingen. I styrgruppen ingår beställarchef samt avdelningschefer för IFO, äldre- och handikappomsorgen, kvalitetschefen inom hälso- och sjukvården, verksamhetschef psykiatri samt ledningskontorets folkhälsochef. Arbetet i den regionala stödstrukturen har främst lagt fokus på att organisera, genomföra och befästa de nationella satsningar som varit aktuella. I nuläget innefattar det ett tvärprofessionellt kunskapsutvecklingsråd och utvecklingsarbete inom följande områden; barn och unga, psykiska ohälsa, personer med funktionsnedsättning, kunskap till praktik, e-hälsa, bättre liv för sjuka äldre. I samband med att utvecklingsområdet de mest sjuka äldre fick en egen överenskommelse bildades en separat styrgrupp med representanter för hälsooch sjukvården och socialtjänsten. En annan regional struktur finns för frågor som gäller barn och ungdomar och psykisk ohälsa. BarnSam är ett strategiskt utskott ifrån koncernledningsgruppen med uppdrag att gemensamt initiera, leda, utveckla och följa upp samverkan i utvecklingsarbete rörande barn i behov av särskilt stöd. BarnSam säkrar samordnad styrning och ledning av gemensamma operativa utvecklingsfrågor via uppdrag till ett barnnätverk för linjechefer. Projektledaren för det nationella utvecklingsområdet barn och unga är knuten till barnnätverket. En lärdom av cirka 20 års resa mot samordnad styrning av barnfrågorna är att framgångsfaktorer är tydligt politiskt uppdrag och resursprioritering, att utgångspunkten är verksamheternas behov av samverkan för brukarnas behov, Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org. nr Webbplats 27

28 Region Gotland Ärendenr. RS 2013/540 2 (2) att processen måste få ta tid och att den högsta tjänstemannaledningen tar aktivt ansvar för styrningen. Inför den fortsatta processen mot en långsiktig regional stödstruktur återstår många frågor. Det råder ännu inte konsensus om hur den långsiktiga regionala stödstrukturen bör organiseras för att bäst kunna både ta tillvara verksamhetsnära behov av samordnad utveckling och samtidigt ha regional gränsöverskridande överblick och utgöra kontaktpunkt mot den nationella nivån. Under 2013 har frågorna lyfts och diskuteras idag såväl politiskt som i förvaltningsledningarna. Hur ska den regionala strukturen organiseras på några års sikt? Ett utvecklingsarbete ska göras under 2014 med inriktning på fullständigt regionalt ansvarstagande för stödstrukturen från Avsikten är att utvidga nuvarande stödstruktur för kunskapsutveckling inom socialtjänstens område och angränsande hälso- och sjukvård förvaltningsgemensamt utifrån nationella direktiv samt Gotlands regionala behov. Detta med ledning av bland annat erfarenheter av nuvarande stödstruktur samt BarnSam. Regionstyrelsen säkrar successivt övertagande av samordnad strategisk och operativ ledning samt prioriterar resurser till identifierade utvecklingsområden. Utvecklingsarbetet startar med ett uppdrag till ledningskontoret att i samarbete med berörda nämnder föreslå hur den långsiktiga stödstrukturen ska organiseras och finansieras. Lägesrapport ska lämnas till regionstyrelsen före sommaren Utredningen ska bland annat besvara följande frågor: - Hur ska det långsiktiga uppdraget formuleras för att skapa bästa möjliga funktion för samordnat kunskapsutvecklingsstöd utifrån regionala behov och nationella initiativ? - Hur ska regionstyrelsens och nämndernas arbetsformer utvecklas för att skapa en tydlig sammanhållen regionövergripande styrning av gemensamma utvecklingsfrågor? - Var i förvaltningsorganisationen ska den regionala stödstrukturen ligga? - Vilka resurser krävs för den gemensamma stödstrukturen och vilka resurser behöver respektive nämnd avsätta för sin medverkan? - Hur ska samverkansformerna utvecklas och säkras med universitet, högskolor, brukarorganisationer och alternativa utförare? - Hur ska formerna för dialog med den nationella nivån stärkas? 28

29 29

30 30

31 Socialförvaltningen Uppdrag och kvalitetskrav särskilt boende inom Region Gotland Antaget av socialnämnden , SON 129 Reviderat av socialnämnden

32 Socialförvaltningen 2 (20) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 MÅLGRUPP... 5 BESKRIVNING AV INSATSEN... 5 SÄRSKILT BOENDE... 5 FRÅN BESLUT TILL VERKSTÄLLIGHET... 5 BESLUT... 5 BESTÄLLNING... 5 VERKSTÄLLIGHET... 6 FÖRÄNDRADE BEHOV... 6 KVALITETSKRAV PÅ SÄRSKILT BOENDE... 6 SÄRSKILT BOENDE... 6 FLYTT TILL SÄRSKILT BOENDE... 7 VÅRD OCH OMSORG... 7 GENOMFÖRANDEPLAN... 7 BEMANNING 7 KONTAKTMAN... 8 SOCIALT INNEHÅLL... 8 MAT OCH MÅLTIDER... 8 LÄKEMEDELSHANTERING... 9 DELEGERING... 9 HYGIEN... 9 VARDAGSREHABILITERING... 9 MUNHÄLSOBEDÖMNING DEMENSVÅRD VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE LÄKARE RISKHANTERING MEDICINTEKNISKA PRODUKTER KRAV PÅ LARM NYCKELHANTERING HANTERING AV PRIVATA MEDEL TOLK HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION FÖRVARING AV DOKUMENTATION EFTER AVSLUTAD INSATS HANTERING AV DOKUMENTATION VID BYTE AV UTFÖRARE LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ANSVAR PROCESSER OCH RUTINER

33 Socialförvaltningen 3 (20) SAMVERKAN OCH SAMARBETE NÄRSTÅENDE OCH ANHÖRIGSTÖD GOD MAN/FÖRVALTARE MYNDIGHETER OCH FÖRETRÄDARE BESTÄLLAREN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FRIVILLIGORGANISATIONER EGENKONTROLL SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL PÅ VERKSAMHETEN RAPPORTERINGSSKYLDIGHET PERSONAL OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING KOMPETENSUTVECKLING KRAV PÅ VERKSAMHETSANSVARIG KRAV PÅ LEGITIMERAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL KRAV PÅ MEDARBETARE/OMVÅRDNADSPERSONAL ÖVRIGT SEKRETESS DEN ENSKILDES BEHOV AV SKYDD POLISANMÄLAN PRAKTIKANTER, ELEVER OCH STUDENTER MILJÖARBETE

34 Socialförvaltningen 4 (20) Inledning Syftet med dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll i insatserna som ställs på utförare av särskilt boende. Dokumentet är också en vägledning och ett stöd till utförare som ska verkställa insatsen. Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Kvalitetskrav och riktlinjer ändras fortlöpande och utföraren meddelas aktuella ändringar kontinuerligt. Utföraren ansvarar för att aktuella kvalitetskrav är kända av all personal. Utföraren ska följa nationella riktlinjer, som t.ex. nationella riktlinjer för demens, regionala och lokala vård- och handlingsprogram. Utföraren ska ha ett preventivt arbetssätt och rapportera till olika kvalitetsregister som beställaren beslutar t.ex. Senior Alert, Svenska Palliativregistret och BPSD- registret. Region Gotland använder styrkort för målstyrning. Målet i brukarperspektivet är att den enskilde ska få tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Regionens värdegrund beskrivs i styrkort med orden omtanke, delaktighet och förtroende. Socialnämnden fastställer årligen mål för verksamheten i styrkort, se Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Den äldre ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp och annan lättåtkomlig service ska ges. Socialnämnden har upprättat kvalitetsgarantier/värdighetsgarantier som anger de viktigaste punkterna för vad den enskilde har rätt att förvänta sig. Läs mer på kommunens hemsida; Socialnämnden är beställare och ytterst ansvarig för myndighetsutövning, kvalitet och uppföljning enligt såväl socialtjänstlagen som hälso- och sjukvårdslagen. Utföraren ansvarar för att verksamheten utförs enligt de lagar, föreskrifter och riktlinjer som följer av socialtjänstlagen, offentlighets- och sekretesslagen, hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, diskrimineringslagen, arbetsmiljölagstiftning och övriga vid varje tillfälle tillämpliga lagar. 34

35 Socialförvaltningen 5 (20) Målgrupp Äldre personer över 65 år som är i behov av särskilt stöd och vars behov av service och omvårdnad inte kan tillgodoses i det ordinära boendet kan få bistånd i form av särskilt boende enligt socialtjänstlagen. Personer med funktionsnedsättningar under 65 år som är i behov av särskilt stöd och vars behov av service och omvårdnad inte kan tillgodoses i det ordinära boendet kan få bistånd i form av särskilt boende enligt socialtjänstlagen Verksamheten ska beakta och tillgodose individuella behov för yngre personer med funktionsnedsättningar. En samlad bedömning av den enskildes livssituation och behov avgör vilken boendeform som är mest lämplig. Beskrivning av insatsen Särskilt boende Syftet med särskilt boende är att säkra en god vård och omsorg som bygger på ett personcentrerat förhållningssätt och som utgår från ett individuellt anpassat professionellt arbetssätt. Särskilda boenden är avsedda för personer som till följd av ålderdom, fysiska och psykiska funktionsnedsättningar eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av mer eller mindre omfattande vård- och omsorgsinsatser för sin dagliga livsföring. Det är vanligt att dessa personer har flera olika funktionsnedsättningar och sjukdomstillstånd. Den enskilde behöver hjälp med både praktiska göromål och personlig omvårdnad, hälso- och sjukvård samt stimulans som bidrar till att upprätthålla funktioner och sociala relationer. Från beslut till verkställighet Beslut Insatsen särskilt boende för den enskilde ska alltid föregås av ett biståndsbeslut. Biståndsbeslut om särskilt boende för personer med demenssjukdom ska ha föregåtts av demensutredning och en fastställd demensdiagnos. Beställning Beslut om särskilt boende delges Borådet som kontaktar den enskilde och utföraren om tilldelad plats. Utföraren ansvarar för att verkställa beslutet och för att den enskilde och dess närstående informeras om boendet. 35

36 Socialförvaltningen 6 (20) Verkställighet Borådet ansvarar för att beslut och utredning delges utföraren. Särskilt boende ska verkställas enligt innehåll i utredning och biståndsbeslut. Förändrade behov Utföraren ska meddela beställaren om den enskildes förändrade vård- och omsorgsbehov ställer krav på särskilt boende med annan inriktning. Utföraren ska dokumentera den enskildes förändrade behov. Utföraren ska omgående meddela beställaren om en person har avlidit, eller är inlagd på sjukhus eller av annan anledning flyttat från särskilda boendet. Kvalitetskrav på särskilt boende Särskilt boende Verksamheten ska vara utformad så att den enskildes förmåga, resurser och önskemål tas tillvara och den enskildes sociala och kulturella nätverk bevaras. Verksamheten ska vara hemlik och kunna erbjuda den enskilde möjlighet att delta i dagliga sysslor, utevistelser och andra aktiviteter. Den enskilde ska erbjudas möjlighet till delaktighet genom att aktivt medverka och påverka hur och när vården och omsorgen ges. Boendemiljön såväl inomhus som utomhus ska vara säkert och tryggt utformad för den enskilde. Rutiner för brandsäkerheten skall finnas och vara kända av samtlig personal på det särskilda boendet. Verksamheten ska ha tillgång till personal med den kompetens som krävs för att utföra uppgifterna för att ge den enskilde en god vård och omsorg, samt säkerställa kontinuitet. Utföraren ansvarar för kommunal hälso- och sjukvård enligt tillämpliga delar av HSL 18 Verksamheten för personer med demenssjukdom ska ha resurser i form av omvårdnadspersonal med särskild kompetens om demenssjukdomar och den bemanning som krävs för att säkerställa god vård och omsorg. Den enskilde ska kunna bo kvar till livets slut. Region Gotland ger möjlighet till parboende då endast bara en av parterna har beslut om särskilt boende. Utföraren ska följa riktlinjer för parboende. 36

37 Socialförvaltningen 7 (20) Flytt till särskilt boende Utföraren bör förbereda flytten genom att i god tid ge information och om möjligt engagera de närstående, ge möjlighet till platsbesök samt ta del av de enskildes sjukoch livshistoria. Samma dag som inflytt sker ska ett samtal genomföras där den enskilde informeras om rutiner, namn och telefonnummer till chef, sjuksköterska och kontaktman, m.m. Vård och omsorg Den enskilde ska utifrån egna önskemål få sitt behov av vård och omsorg tillgodosett, vilket allmänt kan innebära hjälp och stöd för: - Personlig omvårdnad så som dusch, personlig hygien, på- och avklädning, toalettbesök, förflyttning, hjälp att äta/dricka. - Social stimulans och aktiviteter som stimulerar alla sinnen och som stärker den enskildes relationer med andra. - Praktisk hjälp med inköp/ärende och städning. - Tvätt vilket avser att tvätta personlig tvätt, hänga, stryka, mangla, enklare klädvård, inplockning och renbäddning. - Ledsagning utförs av personal, närsåtende eller god man som vid behov följer med den enskilde till sjukhus, läkare, tandläkare, frisör, fotvård, post och bankärenden etc. Viktigt att den enskilde får utföra de aktiviteter den själv klarar. Genomförandeplan Utföraren ska upprätta en genomförandeplan utifrån gällande biståndsbeslut. För att uppnå målen med olika insatser är det viktigt att den enskilde ges delaktighet i utformning av genomförandeplanen. Den enskildes närstående/företrädare bör ges möjlighet till delaktighet i utformningen. Planen ska tydligt beskriva hur och när insatserna ska utföras. Om den enskilde inte varit delaktig ska av dokumentationen framgå orsak och hur man arbetat för delaktighet med den enskilde. Genom planen tydliggörs både för den enskilde och för personalen vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. För att uppnå målen med olika insatser är det viktigt att den enskilde eller dennes företrädare är delaktig och införstådd med planeringen. Genomförandeplanen ska upprättas senast inom tre veckor efter inflytt och följas upp och uppdateras minst en gång per år och vid behov revideras. När genomförandeplanen är fastställd och underskriven ska den delges den enskilde och en kopia skickas till biståndshandläggaren. Bemanning Utföraren ska med varje genomförandeplan som underlag analysera behovet av personal och ta ställning till hur varje boendeenhet ska bemannas för att behoven hos varje enskild person ska kunna tillgodoses. 37

38 Socialförvaltningen 8 (20) Kontaktman I särskilt boende ska den enskilde erbjudas en kontaktman. Utföraren ska ha riktlinjer för kontaktmannens uppdrag. Utföraren ska informera och utbilda kontaktmannen om vilka åtaganden och vilket ansvar uppgiften omfattar. Utföraren ska aktivt arbeta för ett gott samarbete/relation med närstående. Den enskilde/närstående ska alltid informeras om aktuell kontaktman samt om möjligheterna att byta kontaktman om så önskas. Socialt innehåll Utföraren ska erbjuda olika möjligheter till aktiviteter, gemenskap och sysselsättning som kan utformas och tillgodoses individuellt och/eller i grupp. Det sociala innehållet kan även bestå av stöd och hjälp med olika samhällskontakter, promenader, samtal, läsning samt stöd i att bibehålla det sociala nätverket. Den enskildes önskemål och behov av socialt innehåll i vardagen ska beaktas och dokumenteras i genomförandeplanen. Mat och måltider Utföraren ska tillhandahålla fullvärdig och individanpassad kost av god kvalitet och måltiderna ska vara jämnt fördelade över dagen. Det ska serveras frukost, lunch, middag och tre mellanmål och den enskilde ska dygnet runt ha möjlighet att tillgodose sitt individuella behov av energi, näring och vätska i den form och på det sätt som passar individen bäst. Utföraren ska förebygga undernäring och det ska finnas rutiner för de personer som är eller riskerar att bli undernärda, samt en plan för hur dessa ska tas om hand. Vid behov ska logoped och/eller dietist anlitas för att optimalt nutritionstillstånd ska kunna uppnås hos den enskilde. Kosten ska uppfylla de krav som gäller för mat i offentlig verksamhet i Region Gotland. Kosten ska anpassas efter den enskildes önskemål utifrån kulturell, etnisk, religiös bakgrund samt utifrån medicinska behov. Den enskilde ska ges möjlighet att påverka sin mat och måltidssituation i fråga om kostens innehåll, var de vill äta och när. Nattfastan får inte överstiga 11 timmar. Utföraren ska följa Region Gotland måltidspolicy, Den goda måltiden, mat och måltidspolicy för Region Gotland, se Första juni 2012 infördes en ändring i alkohollagen, SFS 2012:205, vilket innebär att alkoholhaltiga drycker blir tillåtna att servera till boende i särskilda boenden samt dennes besökare där måltidsservice tillhandahålls. Utförare för särskilt boende ska utföra egenkontroll över servering och försäljning samt se till att det finns lämpligt program som innehåller rutiner för alkoholservering. 38

39 Socialförvaltningen 9 (20) Läkemedelshantering Beställaren lägger stor vikt vid uppföljning av läkemedelshantering. Om den enskilde inte själv kan ta ansvar för sina läkemedel ska Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården tillämpas. Med läkemedelshantering avses enligt föreskriften; ordination, iordningsställande, administration, rekvisition och förvaring av läkemedel. Utföraren ska ansvara för lokala rutiner och instruktioner baserade på de riktlinjer som MAS fastställt. Utformning av rutiner och ansvar för narkotiska preparat är särskilt viktig. Läkemedel som förskrivs på recept eller dosrecept för dispensering betalas av den enskilde och omfattas av högkostnadsskyddet. Läkemedel som beställs på rekvisition från apoteket och förvaras i förråd anpassat för läkemedelsförvaring på det särskilda boendet bekostas av hälso- och sjukvårdsnämnden (landstinget). Kvalitetsgranskning av läkemedelsförråd och läkemedelshantering görs av extern kvalitetsgranskare som anvisas av beställaren. Utföraren står för kostnaderna för granskningen. Utföraren ska tillhandahålla låst lämpligt utrymme där basläkemedel (akutförråd) kan förvaras. Enbart legitimerad sjuksköterska får ha tillgång till utrymmet för basläkemedel. Den enskilde ska ha ett avskilt låst skåp för läkemedel i sin lägenhet. Delegering Delegering av en arbetsuppgift inom hälso- och sjukvården får endast ske om det är förenligt med god och säker vård. Delegeringar ska ske utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård samt MAS riktlinjer. Angivet nyckeltal för delegeringar är 30/sjuksköterska. Om en sjuksköterska har ansvar för fler än 50 delegeringar ska beställarens MAS underrättas. Hygien Kraven på god vårdhygienisk standard ska uppfyllas och smittspridning förebyggas. För att förebygga smittspridning och på så sätt medverka till att vårdrelaterade infektioner blir så få som möjligt ska de riktlinjer som hygiensjuksköterska Region Gotland utfärda följas samt aktuella föreskrifter och riktlinjer från Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet gälla. Vardagsrehabilitering Utföraren ska ha ett rehabiliterande synsätt. Den enskilde ska ges möjlighet att delta i insatserna efter förmåga med syfte att stärka de egna resurserna 39

40 Socialförvaltningen 10 (20) Vården ska innehålla träning som syftar till att upprätthålla befintliga psykiska och fysiska funktioner, samt rehabilitering med målet att den enskilde ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt med hänsyn till vars och ens förmåga. Det ska således finnas erforderlig tillgång till arbetsterapeut och sjukgymnast. Bedömning av risk för fall ska särskilt beaktas. Funktionsbevarande och aktiverande vård ska bedrivas i form av meningsfull verksamhet för den enskilde med handledning av sjukgymnast och arbetsterapeut. För varje enskild ska en rehabiliteringsbedömning göras och vid behov ska en rehabiliteringsplan upprättas. Rehabiliteringsplanen ska följas upp och revideras. Sjukgymnast och arbetsterapeut ska handleda och ge vårdpersonalen stöd i ett vardagsrehabiliterande förhållningssätt. Sjukgymnast och arbetsterapeut ska inom sin kompetens vara delaktig i upprättandet av individuell vårdplan. Rehabilitering ska erbjudas i sådan omfattning och utformning att det stimulerar till ökad aktivitet. Vardagsrehabilitering syftar till att ge brukaren bästa möjliga förutsättningar för delaktighet och jämlikhet i samhällslivet. Personalen ska tillgodose den enskildes behov av vardagsrehabilitering med målet att höja och bibehålla uppnådd funktionsnivå så länge som möjligt. Munhälsobedömning Personer som bor i särskilt boende och som har behov av vård och omsorg en stor del av dygnet omfattas av tandvårdsreformen om uppsökande verksamhet. Uppsökande verksamhet innefattar munhälsobedömning, individuell rådgivning, utbildning och handledning till vårdpersonalen om daglig munvård samt erbjudande om eventuell nödvändig tandvård. Uppsökande verksamhet är avgiftsfri för den enskilde. Tandvården eller den som tandvården har träffat avtal med ska genomföra den uppsökande verksamheten. Utföraren ska ansvara för att den som är berättigad till uppsökande verksamhet erbjuds en munhälsobedömning per år i samråd med Tandvården. Munhälsobedömningen utförs i den enskildes bostad och personal från boendet ska alltid vara med. Utföraren ansvarar vidare för att personalen följer de instruktioner som framgår av munvårdskortet som upprättas vid bedömningstillfället. Demensvård God omvårdnad av personer med demenssjukdom kräver kunskap om demenssjukdomar och goda kunskaper i arbetsmetodik och förhållningssätt. Allmänna råd och riktlinjer ska följas. Forskning och utveckling inom detta område går hela tiden framåt vilket bör återspeglas i verksamheten. 40

41 Socialförvaltningen 11 (20) För att inte påskynda demensutveckling och för att öka livskvalitet ska demenssjuka personer ges möjlighet till anpassad rehabilitering när kroppsliga funktionsnedsättningar uppstår. Vård i livets slutskede Personer som befinner sig i livets slutskede ska oberoende av religion få en kvalificerad vård och ett mänskligt och värdigt omhändertagande. Vården ska bedrivas utifrån ett palliativt förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitet för den enskilde och dennes närstående. Den enskilde ska ha tillgång till hjälp för smärta samt andra fysiska, psykiska och andliga problem. Insatser som ökar den enskildes trygghet och ro ska prioriteras. Den palliativa vården bygger på samverkan mellan olika professioner samt kräver effektiv kommunikation, kunskaper och färdigheter i hur man vårdar döende människor. Vården förutsätter kontinuitet och samverkan mellan olika vårdformer. Döende personer får inte lämnas utan någon i sin närhet om den enskilde inte själv uttryckt önskemål om detta. Personalen ska bidra till att skapa trygghet genom att informera, vägleda och stödja de närstående. Utföraren ska vid dödsfall upprätta rutiner så att stor respekt visas såväl den avlidne som närstående. Läkare Beställaren har överenskommelse med hälso- och sjukvårdsförvaltningen (landstinget) om läkarinsatser på särskilda boenden. Utföraren ska tillse att det finns lokala rutiner för samverkan med läkare. Medicinska bedömningar ska göras i samråd med ansvarig läkare. Utföraren ska tillse att den enskilde har en patientansvarig läkare enligt gällande rutiner Riskhantering Inför förändringar och införandet av nya rutiner ska en riskanalys göras. Baserat på analysen ska åtgärder sättas in för att minimera riskerna för den enskilde. Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter (MTP) ingår i utförarens hälso- och sjukvårdansvar. De indelas i tre grupper, medicinteknisk utrustning, arbetstekniska hjälpmedel och individuellt utprovade hjälpmedel. Utföraren ska tillämpa Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska hjälpmedel i verksamheten. Regelverk för hjälpmedel Region Gotland gäller. Utföraren ska ha rutiner för inköp av produkter som används inom hälso- och sjukvården. Rutiner för säker användning ska finnas. Bruksanvisningar på svenska anpassade till användarnas förväntade kunskaper ska finnas. Utföraren ska utse ansvarig för MTP. Utsedd persons uppgifter och ansvar för MTP ska finnas väl dokumenterad och ingå i verksamhetens ledningssystem. 41

42 Socialförvaltningen 12 (20) Utföraren ska tillhandahålla och bekosta medicinteknisk och övrig utrustning som åtgår för att fullgöra åtagandet, förutom i de fall då landstinget (hälso- och sjukvårdsförvaltningen) har kostnadsansvaret. Utföraren ska bekosta förbrukningsartiklar (inkl. inkontinenshjälpmedel) samt hjälpmedel ordinerade av arbetsterapeut, sjukgymnast samt sjuksköterska Utföraren svarar för att förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel utförs av behörig personal. Inkontinenshjälpmedel ska vara individuellt utprovade Krav på larm Utföraren ska ha internt larmsystem inom särskilt boende så att den enskilde lätt ska kunna få kontakt för hjälp vid akuta behov. Larmsystemet ska säkra trygghet för den enskilde och larmanrop ska besvaras snarast. Nyckelhantering Utföraren ska säkerställa skriftliga rutiner för hantering av nycklar såväl för de enskildas lägenheter som för andra lokaler. Om kostnader för byte av lås/nycklar uppstår pga. borttappade nycklar betalas detta av utföraren. Hantering av privata medel Den enskilde eller legal företrädare ska normalt sköta hanteringen av privata medel. I de fall privata medel handhas av utföraren ska rutiner skapas för hur detta ska säkras. Tolk Den enskilde ska ges hjälp vid behov att rekvirera tolk exempelvis vid språk, tal-, synoch hörselnedsättning.. Handläggning och dokumentation Dokumentation av insatser enligt SOL ska göras i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd. Dokumentation vid Handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:5) samt Socialstyrelsens handbok: Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Dokumentation i handläggning och vid genomförande av beslut regleras i SOSFS 2006:5. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet. Utföraren ska ha rutiner utifrån särskilda bestämmelser enligt lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoL PuL) och förordningen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoL PuLF). 42

43 Socialförvaltningen 13 (20) Hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras ska dokumenteras i en genomförandeplan. Planen ska underlätta och effektivisera arbetet med dokumentation under pågående insats och är en del av personakten. Dokumentation av hälso- och sjukvård ska ske enligt patientdatalagen SFS 2008:355 och SOSFS 2008 :14 Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Skyldighet att föra journal har den som har legitimation för yrket eller person som genom delegering biträder en legitimerad yrkesutövare med viss angiven arbetsuppgift. Efter avslutad vårdtid ska hälso- och sjukvårdsinsatserna sammanfattas i en epikris. Om vårdtiden avslutas med att den enskilde avlider ska även en epikris skrivas i form av en övergripande sammanfattning av vården Utföraren skall dokumentera i det verksamhetssystem som socialnämnden använder. Socialnämnden står för kostnaderna av systemet. Utföraren ansvarar själv för ITutrustning, internetuppkoppling samt teknisk support. Avtal skall tecknas mellan socialförvaltningen och utförare i enskild regi för åtkomst av verksamhetssystemet. Journalhandlingar ska förvaras så att obehöriga inte kan få tillgång till dem. Endast de som är engagerade i vården av patienten har rätt att ta del av journalen. Förvaring av dokumentation efter avslutad insats Dokumentation om den enskilde ska skyndsamt och på ett betryggande sätt skickas av utföraren till beställaren vid insatsens avslut. Utföraren ska följa regionens regler för arkivering och gallring av journaler. Hantering av dokumentation vid byte av utförare När den enskilde byter utförare, ska vid överlämnande av dokumentation inhämtas samtycke av den enskilde. Om den enskilde inte medger samtycke ska utföraren lämna över dokumentationen till beställaren. Utförare ska ha ett system för att dokumentera och bevara information som visar att personalen erinrats om tystnadsplikten. 43

44 Socialförvaltningen 14 (20) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Ansvar Avdelningschef/enhetschef har ett samlat ledningsansvar så att verksamheterna bedriver en god vård, omsorg med hög kvalitet och patientsäkerhet. Verksamhetschef enligt HSL ska finnas på enhets eller avdelningsnivå. Medarbetare har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med riktlinjer och rutiner utifrån ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Processer och rutiner Verksamheten ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. För varje aktivitet ska verksamheten utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra kvalitet. Samverkan och samarbete Utföraren ska ansvara för brukarmedverkan i olika former där den enskildes intressen tas tillvara. Närstående och anhörigstöd Utföraren ska i möjligaste mån beakta både den enskildes och dennes närståendes intresse inom vård och omsorg om den enskilde samtycker. Detta innebär att även närståendes åsikter, kunnande och delaktighet ska vara en naturlig del av verksamheten så långt det går och med beaktande av den enskildes egna önskemål, självbestämmande och integritet. Utföraren är ansvarig för att kontinuerligt informera den enskilde, dennes närstående och legala företrädare om verksamheten och skapa goda kontakter och en bra grund för fortsatt samarbete. Närstående ska bemötas med respekt och vid behov ska stöd även ges till närstående. Personalen ska informera om vilka stödformer som kan erbjudas. Detta ställer krav på att samtliga i personalgruppen har tillgång till information om vilka stödformer som närstående kan erbjudas, se God man/förvaltare Utföraren ska skapa goda kontakter och kontinuerligt ha en dialog med den enskilde och dennes legala företrädare om verksamheten. 44

45 Socialförvaltningen 15 (20) Myndigheter och företrädare Utföraren ska samverka med beställaren, företrädare och god man, tandvården, samt andra som är av betydelse för den enskildes vård och omsorg och livsföring i övrigt. Beställaren Utföraren ska samverka med beställaren och vid behov delta i samverkansmöten och branschråd. Beställaren bjuder regelbundet in till branschråd där syftet är att ge utrymme för dialog mellan beställare och utförare samt kunskapsutbyte mellan utförare. På dessa branschråd kommer även beställaren att informera om kvalitetsuppföljningens generella resultat samt nya riktlinjer, överenskommelser och kvalitetsdokument. Utföraren bör delta i utbildningar och informationsträffar, som socialförvaltningen kallar till. Utföraren ska lämna statistik och uppgifter som efterfrågas av nationella myndigheter, andra organisationer och beställaren, samt medverka vid uppföljning eller bistå med underlag för att genomföra uppföljningen. Inkomna handlingar till beställaren är offentliga (3 Kap 19 a kommunallagen). Nämnden omfattas av offentlighetsprincipen vilket innebär att allmänheten har rätt att ta del av inkomna handlingar om inte handlingarna omfattas av offentlighets - och sekretesslagstiftningen (OSL 2009:400). Hälso- och sjukvård Utföraren ska samverka med relevanta aktörer för att kunna bedriva en säker vård. Det är speciellt viktigt i gränssnittet mellan olika ansvarsområden Utföraren ska samarbeta med hälso- och sjukvården med fokus på den enskilde. För att den enskilde ska kunna känna sig trygg och få bästa möjliga vård och omsorg måste det finnas en god kommunikation och samsyn. Medicinskt ansvarig sjuksköterska samverkar regelbundet med verksamhetschefer enligt HSL för närvarande i form av HSL-råd. Överenskommelser mellan socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden ska göras kända och följas i tillämpliga delar. Frivilligorganisationer Utföraren bör ansvara för brukarmedverkan i olika former där den enskildes intressen tas tillvara. Samarbete med frivilligorganisationer och studieförbund ska eftersträvas i syfte att tillgodose den enskildes sociala, kulturella och existentiella behov. 45

46 Socialförvaltningen 16 (20) Egenkontroll Verksamheten ska bedriva egenkontroll, dvs. systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Beställarens kvalitetsuppföljning utvecklas ständigt och kan komma att revideras/kompletteras över tiden och utföraren ska följa de förutsättningar som anges. I kvalitetsuppföljningen ingår även medicinskt ansvarig sjuksköterskas uppföljning av hälso- och sjukvård. Beställaren gör en årlig uppföljning av verksamheter utifrån de krav som ställs. Uppföljningen är såväl generell som riktad Oanmälda besök kan ske i verksamheterna. Utföraren ska delta och samverka samt ge den information som anses nödvändig. Verksamheten ska varje år upprätta kvalitetsberättelse och patientsäkerhetsberättelse. Denna ska skickas till beställaren i samband med årsredovisning. Synpunkter och klagomål på verksamheten Beställaren har ett system Säg vad du tycker där enskilda och dennes företrädare eller närstående kan lämna synpunkter på verksamheten. Utföraren ska följa socialnämndens riktlinjer och hantering av detta system och göra systemet känt bland enskilda, deras företrädare och personal. Synpunkter och klagomål från den enskilde och dennes företrädare/närstående är en viktig informationskälla för att åtgärda brister och för att identifiera områden som behöver förbättras och utvecklas. Synpunkter och klagomål ska tas på allvar och ska betraktas som en möjlighet att förbättra och utveckla verksamheten. Region Gotland har även ett gemensamt system för alla verksamheter inom regionen Tyck till som kan användas. Rapporteringsskyldighet Verksamheten ska följa regionens riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Sarah och lex Maria. Egen regin ska använda regionens system för registrering och hantering av avvikelser. Utföraren ansvarar för att det finns rutiner inom verksamheten för hantering, analys och förbättringsåtgärder utifrån inrapporterade avvikelser. Utföraren ansvarar för att det finns rutiner för hantering av vårdskada eller risk för vårdskada. Utföraren ska rapportera till beställarens medicinskt ansvarig sjuksköterska om den enskilde i samband med vård och behandling drabbats eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig sjukdom eller skada (lex Maria). Utföraren är skyldig att medverka vid utredning inför eventuell anmälan enligt lex Maria. 46

47 Socialförvaltningen 17 (20) Personal och kompetensförsörjning Utföraren ska anställa och ansvara för personal med beaktande av gällande lagar och föreskrifter. Utföraren ska tillförsäkra personalen meddelarfrihet och får inte ålägga dessa en sådan tystnads- eller lojalitetsplikt som inskränker deras möjlighet att lämna uppgifter till media. Utföraren får inte heller efterforska källan till sådana uppgifter. Utföraren skall informera sin personal om meddelarfriheten och förbudet att efterforska källan gällande uppgifter som lämnas till media. Utföraren ska göra kvalitetskraven och värdighetsgaranti för särskilt boende kända för all personal och brukare/anhöriga. Utföraren får inte vidta åtgärder som kan förväntas medföra åsidosättande av lagar och avtal eller annars strida mot vad som är allmänt godtaget inom arbetsgivarens ansvarsområde. Det är särskilt viktigt att utföraren har rutiner för hur metoder inom verksamheten introduceras, tillämpas och utvecklas. Anlitar utföraren underleverantörer ska utföraren avkrävas samma utfästelse av denne. Introduktion Utföraren ska erbjuda sin personal teoretisk och praktisk introduktion i samband med anställningen och handledning i det vardagliga arbetet. Kompetensutveckling För all personal ska det årligen upprättas en individuell kompetensutvecklingsplan och personalen ska erbjudas regelbunden handledning. Kompetensutveckling ska svara mot verksamhetens behov och kunskapsutvecklingen inom verksamhetsområdet. Krav på verksamhetsansvarig Verksamheten ska ledas av en chef med adekvat högskoleutbildning och lämplig erfarenhet. Ansvarig chef ska vara tillgänglig dagtid, kontorstid och ska tillse att det är möjligt att nå verksamheten dygnet runt. Vid frånvaro ska beställaren informeras om ersättare. Verksamhetschef ska finnas enligt HSL 29. Krav på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utföraren ska se till att det finns personal med rätt kompetens för att kunna utföra sitt hälso- och sjukvårdsansvar. Utföraren ska tillse att tillgång till sjuksköterska finns dygnet runt. Den enskilde ska ha en omvårdnadsansvarig sjuksköterska utsedd. Utföraren ska sträva efter att omvårdnadsansvarig sjuksköterska specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot äldrevård eller distriktssköterska. 47

48 Socialförvaltningen 18 (20) Utföraren ska ha tillgång till sjuksköterska med förskrivningsrätt. Utföraren ska tillse att arbetsterapeut och sjukgymnast finns i erforderlig omfattning för att fullgöra rehabiliteringsansvar. Hälso- och sjukvårdspersonal ska medverka vid arbetsplatsträffar och aktivt delta i verksamhetens utveckling av hälso- och sjukvården samt vid utredning av vårdskada eller risk för vårdskada. Krav på medarbetare/omvårdnadspersonal Målsättningen är att all personal ska ha grundutbildning lägst motsvarande vård och omsorgsutbildning på gymnasienivå eller annan utbildning som bedöms likvärdig. Utbildning i normalt åldrande, ålderdomens sjukdomar inkl. demenssjukdomar, bemötande och rehabiliterande arbetssätt bedöms speciellt viktigt. Personalen ska ha kunskaper i talad och skriven svenska för att kunna ta emot instruktioner samt för att kunna utföra dokumentation. Övrigt Sekretess Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. (Offentlighets- och sekretesslagen 26 kap 1 ). För enskild regi gäller tystnadsplikt enligt kap. socialtjänstlagen. Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (Offentlighets- och sekretesslagen 25kap 1 ). För enskild regi gäller tystnadsplikt enligt Patientsäkerhetslagen. Utföraren ska ansvara för att personalen har kännedom om bestämmelserna och undertecknar förbindelse om tystnadsplikt. Den enskildes behov av skydd Utföraren ska vara uppmärksam på om någon enskild kan vara utsatt för våld och behöva stöd och skydd. Utföraren ska säkra att all personal har kunskap om bemötande och förhållningssätt samt kännedom om vilket stöd en våldsutsatt person har rätt att få. Polisanmälan I situationer där det finns misstanke om brott mot den enskilde ska frågan om polisanmälan prövas skyndsamt. Utgångspunkten är alltid att det är den enskildes sak 48

49 Socialförvaltningen 19 (20) att polisanmäla, men om den enskilde/företrädare väljer att inte göra anmälan, eller inte har förmåga att göra det, måste det prövas om verksamheten ska ta ansvar för polisanmälan. Innan polisanmälan görs måste bedömning ske om uppgifter kan lämnas ut enligt Offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess bryts vid vissa typer av brott. Praktikanter, elever och studenter Utföraren ska ta emot praktikanter, elever och studenter. Miljöarbete Utföraren ska följa Region Gotlands miljöpolicy. Definition Den enskilde Närstående Företrädare Beställare Utförare Vård och omsorg Bistånd Beviljad insats Genomförande Genomförandeplan Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdspersonal Journal Avser såväl brukare inom socialtjänsten som patient inom hälso- och sjukvården. Person som den enskilde anser sig ha en nära relation med. Begreppet används synonymt med anhörig person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna. Det saknas konsekvens i lagtexter. God man/förvaltare. Socialnämnden. Egen (kommunal) regi, upphandlade entreprenad och enskild (privat) regi. Åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar. Individuellt behovsprövad insats som beslutas med stöd av socialtjänstlagen. Insats som den enskilde är berättigad till enligt beslut av socialnämnd. Verkställighet av beslutad insats. Plan som beskriver hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras. Åtgärd för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Person eller personer som i sitt yrke utför hälso- och sjukvård. Inom socialtjänsten den del av en personakt där anteckningar av betydelse för handläggning av ett ärende och genomförande av insatser görs kontinuerligt och i 49

50 Socialförvaltningen 20 (20) Journalhandling Läkemedelsförråd Medicinskt ansvarig Sjuksköterska Medicinteknisk produkt Ordination Rehabilitering Sekretess Särskilt boende Tystnadsplikt Utskrivningsklar patient Verksamhetschef för hälso- och sjukvård Vårdgivare Vårdteam BPSD registret SoL HSL LSS LVU LVM TVL kronologisk ordning. Inom hälso- och sjukvården handling som upprättas eller inkommer i samband med vården av en patient och som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden eller om vidtagna eller planerade vårdåtgärder. Utrymme för förvaring av läkemedel. MAS Sjuksköterska som har ett särskilt medicinskt ansvar för hälso-och sjukvården i en kommun. Produkt som används för att påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom och eller kompensera en skada eller funktionsnedsättning eller undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller fysiologisk process. Beslut av behörig hälso- och sjukvårdspersonal att patient ska bli föremål för hälso- och sjukvårdsåtgärd. Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt och aktivt deltagande i samhällslivet. Förbud att röja uppgift vare sig det sker muntligt eller genom att en allmän handling lämnas ut eller på annat sätt. Individuellt behovsprövat boende som ges med stöd av socialtjänstlagen. Se sekretess Patient som behandlats av läkare och inte längre bedöms behöva sluten vård. I kommunal hälso- och sjukvård svarar verksamhetschefen för de ledningsuppgifter som inte ankommer på MAS. Statlig myndighet, landsting eller kommun eller annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet. Grupp av samverkande hälso- och sjukvårdspersonal med olika kompetenser och med uppgift att svara för vård av enskild patient eller grupp av patienter. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens Socialtjänstlagen. Hälso- och sjukvårdslagen Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga Lagen om vård av missbrukare i vissa fall Tandvårdslagen 50

51 51

52 52

53 Region Gotland Socialförvaltningen 1 (17) Uppdrag och kvalitetskrav Anhörigstöd Antaget av socialnämnden DATUM 53

54 Region Gotland Socialförvaltningen 2 (17) Innehåll Inledning...4 Historik...4 Styrkort...5 Lagstiftning...5 Strategi...6 Ekonomi...6 Beskrivning av det stöd som erbjuds anhöriga...6 Målgrupp...6 Anhörigstöd allmän inriktad service...7 Vilket stöd finns för anhöriga i omsorgen om äldre?...7 Behovsprövat stöd till anhöriga...7 Vilket stöd finns för anhöriga i omsorgen om funktionshindrade och individoch familjeomsorgen?...7 Kvalitetskrav på anhörigstödet...9 Anhörigkonsulent...9 Anhörigombud...9 Information...9 Individuellt stöd...9 Anhöriggrupp...10 Anhörigcenter/mötesplatser...10 Utbildning, föreläsningar och teman...10 Nätverk...11 Kostnadsfri avlösning...11 Trygghetsplatser...11 Ledning, styrning och organisation...12 Ledning och styrning...12 Handläggning och dokumentation...12 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete...13 Ansvar...13 Processer och rutiner...13 Samverkan och samarbete...13 Egenkontroll...14 Synpunkter och klagomål på verksamheten...14 Rapporteringsskyldighet

55 Region Gotland Socialförvaltningen 3 (17) Personal och kompetensförsörjning...14 Kompetensutveckling...14 Krav på anhörigkonsulent...14 Krav på anhörigombud...15 Övrigt...15 Sekretess...15 Anmälningsskyldighet...15 Den enskildes behov av skydd...15 Polisanmälan...15 Miljöarbete...16 Definitioner utgår från socialstyrelsens termbank och meddelandeblad

56 Region Gotland Socialförvaltningen 4 (17) Inledning Historik Anhörigas betydelse, situation och behov av stöd lyftes redan 1999 i nationella handlingsplanen för äldrepolitiken som antogs i riksdagen i juni Med den tillsattes också statliga stimulansmedel för utveckling av anhörigstöd i regionerna och kommunerna, i första hand var målgruppen anhöriga till äldre personer. I socialförvaltningen har sedan 1999 pågått arbete med att bygga upp olika stödformer till anhöriga som hjälper en äldre närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Stimulansmedlen och de stödformer som byggts upp har i första hand varit riktade till personer 65 år och äldre. Beräkningsgrunden för de statliga stimulansmedlen har varit baserad på antal personer 65 år och äldre. För Gotland har det inneburit fyra handlingsplaner och medel med totalt kr under åren År 2002 beslutade socialnämnden tillsätta medel för att permanenta det stöd som byggts upp under projekttiden. Stimulansmedlen och arbetsinsatserna har fokuserat på att integrera anhörigperspektivet i äldreomsorgens alla verksamheter inklusive handläggarnas arbete bemötande och attitydfrågor samarbete med föreningar och frivilligorganisationer stöd till anhöriga individuellt och i grupp avlösning organisera en struktur för stöd till anhöriga De statliga stimulansmedlen har också använts till utbildningssatsningar för politiker, chefer, handläggare, enhetschefer och personal inom äldreomsorgen, frivilliga medhjälpare och anhöriga. Seminarier och konferenser har hållits i anhörigfrågor. Varje anhörigsituation är unik och utgångspunkten är att en anhörig själv avgör hur stort ansvar hon eller han vill ta för att vårda, bistå och stödja en närstående. Anhöriga som av egen fri vilja ger stöd och insatser skall få ett erkännande för det arbete som de utför och det är angeläget att förebygga att den anhörige inte blir fysiskt och psykiskt utsliten. Den förebyggande och preventiva ansatsen har lyfts som en viktig intention i arbetet. Anhörigstöd omfattar det direkt riktade stödet till anhöriga. Insatser riktade till den närstående som också kan vara ett stöd till den anhörige är ett indirekt stöd som inte tagits med i denna beskrivning. 56

57 Region Gotland Socialförvaltningen 5 (17) Stödet till anhöriga vilar på tre ben (se nedanstående bild); avlösning, information, kunskap, råd och stöd samt hälsofrämjande insatser och aktiviteter. Den inre cirkeln omfattar anhörigperspektiv och stöd i verksamheterna; respekt, delaktighet och medinflytande, vilken all personal i vården och omsorgen ansvarar för. Alla verksamheter har ett ansvar för att stimulera till anhörigvänliga attityder. Vid kartläggningen av de nya målgrupperna har i stort sett samma behov av stöd kommit fram inom socialtjänstens olika verksamhetsområden. Att arbeta med ett anhörigperspektiv som respekt, delaktighet och medinflytande i verksamheterna har visat påverka anhörigas upplevelse av hälsa till det bättre. Avlösning respekt delaktighet medinflytande Information, kunskap råd och stöd Hälsofrämjande aktiviteter Styrkort Region Gotland använder styrkort för målstyrning. Målet i brukarperspektivet är att den enskilde ska få tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. I socialnämndens styrkort är en av framgångsfaktorerna, fungerande anhörigstöd. En av strategierna i socialnämndens styrkort är att socialnämnden agerar förebyggande, främja folkhälsa och tillgänglighet. Lagstiftning Från 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i 5 kap. 10 SoL som anger att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. De nya bestämmelserna om anhörigstöd innebär att stödet också skall omfatta anhöriga till personer under 65 år. 57

58 Region Gotland Socialförvaltningen 6 (17) Med lagskärpningen vill man från samhällets sida stärka och utveckla stödet till anhöriga för att underlätta i den omsorgssituation de befinner sig i samt förebygga ohälsa hos anhöriga. Socialstyrelsens definition för anhörig är den som ger hjälp och stöd och med närstående menas den som får eller tar emot hjälpen. Strategi En övergripande intention med stöd till anhöriga är att främja hälsa och förbygga ohälsa hos anhöriga. För äldreomsorgens verksamheter är anhörigperspektivet lyft och finns med i beställarvdelningens kvalitetsdokument vid upphandling av tjänster. Äldreomsorgen i egen regi har policydokument, riktlinjer och rutiner för anhörigstöd i verksamheten. Motsvarande dokument saknas inom OOF och IFO: s verksamheter och behöver arbetas fram. Ekonomi Från år 2011 har stimulansmedlen tillförts regionen i det generella statsbidraget med kr. Beloppet är beräknat på antal invånare och motsvarar cirka 35 kr på antal invånare boende på Gotland. Under åren 2010, 2011 och 2012 har socialnämnden beslutat besparingar med 1,5 miljoner tkr för anhörigstöd. Budgeten för anhörigstöd är tkr år Beskrivning av det stöd som erbjuds anhöriga Målgrupp Med anledning av ändringen och skärpningen i socialtjänstlagen att stöd ska erbjudas alla anhöriga genomförde socialförvaltningen hösten 2011 och våren 2012 en kartläggning för att inventera vilket stöd som erbjuds och vilket stöd anhöriga behöver för de nya målgrupperna. Det hölls fem blandade fokusgrupper med anhöriga, personal och chefer inom omsorgen om funktionsnedsatta och individ- och familjeomsorgens boendestöd (rapporten delgavs SON ). Resultatet visar i stort på likvärdiga behov av stöd som idag kan erbjudas anhöriga till äldre. Vilket stöd anhöriga erbjuds är uppdelat i områdena äldreomsorgen, omsorgen om funktionsnedsatta och individ- och familjeomsorgen. Stödet omfattar serviceinsatser utan behovsprövning och insatser med behovsprövning med beslut av handläggare. 58

59 Region Gotland Socialförvaltningen 7 (17) Anhörigstöd allmän inriktad service De stödformer som beskrivs nedan och erbjuds anhöriga omfattar det stöd som är som är riktade till alla medborgare utan behovsprövning. Allmänt inriktad service är samlingsbenämning på utbud av aktiviteter som kommunen ansvarar för, där utnyttjande eller deltagande inte förutsätter/kräver en individuell behovsprövning och biståndsbeslut (enligt SoL eller LSS). Denna service kan utföras av kommunens egen personal eller av annan verksamhet finansierad av kommunen. Servicen kan vara gratis eller avgiftsbelagd. Vilket stöd finns för anhöriga i omsorgen om äldre? Anhörigstödet permanentades i socialnämnden år 2002 och Idag finns en heltidstjänst som anhörigkonsulent och två tjänster som lokala anhörigombud motsvarande 1,75 % tjänstgöringsgrad. Stöd till anhöriga som service omfattar anhörigkonsulent och två lokala anhörigombud (telefon, mottagning, hembesök) stöd individuellt och i grupp information, råd och stöd hjälp att bli lotsad till andra verksamheter anhörigcenter och mötesplatser för anhöriga och deras närstående i samarbete med föreningar och frivilligorganisationer (Fårösund, Slite, Roma, Visby, Hemse, Klintehamn och Burgsvik) föreläsningar, utbildning och teman för anhöriga informationsbroschyr och hemsida Behovsprövat stöd till anhöriga Särskilt riktade insatser till anhöriga som behovsprövas av biståndshandläggare är kostnadsfri avlösning upp till 10 timmar per månad trygghetsplats till den närstående då anhöriga behöver snabb avlösning (två platser, varav en är för personer med demenssjukdom). Vilket stöd finns för anhöriga i omsorgen om funktionshindrade och individ- och familjeomsorgen? Inom omsorgen om funktionshindrade finns ett relativt gott stöd för anhöriga upp till barnet är i vuxen ålder (21 eller 20 år). Anhöriga har också rätt till avlösning enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). LSShandläggare kan informera om rättigheter enligt LSS- lagstiftningen. Det finns 59

60 Region Gotland Socialförvaltningen 8 (17) möjlighet till individuellt stöd för anhöriga och grupper (habiliteringen inom HSF har handlingsprogram där det finns beskrivet). När barnet uppnår vuxen ålder uppger anhöriga att stödet försvinner. I kartläggning av anhörigstöd på Gotland (från ) finns olika förbättringsområden beskrivet. Förbättringsområden som kommit fram omfattar fram för allt direkt riktat stöd till anhöriga. Individuellt stöd som information om LSS- lagstiftningen och hjälp som finns att ansöka om, kunskapsförmedling och stödsamtal är behov som identifierats. Det finns också efterfrågan på stöd i grupp. Hemsidorna behöver ses över med länkar till aktuella sidor. Stöd som kan erbjudas anhöriga inom omsorgen för funktionsnedsatta är Anhörigkonsulent och anhörigombud för råd, stöd och lotsning. Anhörigkonsulenten kan ingå som en resurs till verksamheten i utvecklingsarbetet. Inom individ- och familjeomsorgen finns en tradition av arbete med anhöriga som samarbetspartners i behandlingen av den närstående. Till viss del kan anhöriga där få ett indirekt stöd som anhörig. Direkt riktat stöd till anhörigkan erbjuds fram för allt anhöriga vid alkohol- och drogmissbruk. Stöd som kan erbjudas anhöriga inom individ- och familjeomsorgen är Anhörigkonsulent och anhörigombud för råd, stöd och lotsning. Anhörigkonsulent/anhörigombud kan i samarbete med personal inom boendestödet starta upp anhöriggrupper för anhöriga till personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning. Anhörigkonsulenten kan i samarbete med personal från psykiatrin inom hälso- och sjukvården starta upp en anhöriggrupp till anhöriga med närstående med psykisk sjukdom. Anhörigperspektiv i verksamheten behöver stärkas med policy- och styrdokument motsvarande de som finnas i äldreomsorgen. 60

61 Region Gotland Socialförvaltningen 9 (17) Kvalitetskrav på anhörigstödet Anhörigkonsulent Anhörigkonsulenten är en sakkunnig tjänsteman i anhörigfrågor. Anhörigkonsulenten ansvarar för omvärldsbevakning och att följa nationell kunskap i anhörigfrågor. Anhörigkonsulentens är en resurs i anhörigfrågor såväl inom förvaltningen som externt ute i samhället. Anhörigkonsulenten arbetar med att utveckla anhörigstöd och medverkar som resurs vid utvecklingsarbeten för anhöriga. Anhörigkonsulenten ingår i förvaltningens samarbete för anhörigstöd med frivilligorganisationerna. Anhörigkonsulenten leder centralt nätverk med representanter från olika frivilligorganisationer. Anhörigkonsulenten leder arbetet och planerar verksamheten med anhörigombuden. I uppdraget ingår att ge information, råd och stöd till anhöriga, enskilt och i grupp. Anhörigkonsulenten medverkar i arbetet mot våld i nära relation och ingår som representant i FREDA- gruppen. Anhörigombud Det finns två tjänster som anhörigombud. Anhörigombuden är lokala stödpersoner för anhöriga. Anhörigombuden leder lokala nätverk och ingår i det central nätverket. De planerar tillsammans med frivilliga medhjälpare innehåll och program på anhörigcenter. I uppdraget ingår att ge information, råd och stöd till anhöriga individuellt och i grupp.. Anhörigombuden medverkar i arbetet mot våld i nära relation och är nyckelpersoner i lokala nätverk. Information Anhörigkonsulent/anhörigombud ska ge information till anhöriga, personal och allmänhet om vilket stöd som finns att tillgå och kunna lotsa vidare till andra verksamheter och samhällstjänster. Individuellt stöd Anhörigkonsulent/anhörigombud ska ha en god tillgänglighet på telefon för att ge råd och stöd. Anhörigkonsulent/anhörigombud kan ge samtalsstöd till enskilda anhöriga. Enskilt samtal(definierat av socialstyrelsen) är en planerad samtalskontakt med viss struktur och varaktighet, skilt från spontana, enstaka eller tillfälliga kontakter. Samtalet kan ge möjligheter till personligt stöd, att reflektera över sin situation som anhörig och relationen till den närstående, föräldrarollen och syskonrollen. Samtalet kan också bestå av information om utbud av stöd och hjälp, råd hur man kan gå tillväga för att ansöka om insatser, samt hjälp att planera tillvaron för egen del och omsorgen om den närstående. Stödet kan även ges i hemmet. 61

62 Region Gotland Socialförvaltningen 10 (17) Anhöriggrupp Anhörigkonsulent/anhörigombud ska planera, genomföra och följa upp anhöriggrupper till anhöriga med äldre närstående. Anhörigkonsulenten genomför utbildningsgrupper vid nydiagnostisering av demenssjukdom i samarbete med minnesmottagningen. Anhöriggrupper ska utformas för anhöriga till närstående med långvarig psykisk sjukdom. Grupperna ska planeras i samarbete med IFO: s boendestöd och i samarbete med hälso- och sjukvårdens psykiatri. Anhöriggrupper till yngre personer med funktionsnedsättning ska planeras i den samverkansgrupp som finns inom OOF. Anhörigkonsulenten kan ingå som en rådgivande resurs i arbetet. Anhörigcenter/mötesplatser Socialförvaltningen ska i samverkan med frivilligorganisationer och frivilliga driva anhörigcenter och mötesplatser för anhöriga. Anhörigcenter/mötesplatser erbjuder social gemenskap, hälsofrämjande aktiviteter, kunskap och information samt sociala nätverk som stärker och underlättar för den anhörige. Anhörigombuden ska tillsammans med frivilliga på anhörigcenter/mötesplatser planera innehåll och program två gånger per år. Anhörigombuden medverkar på anhörigcenter minst en gång per månad. Frivilliga medhjälpare ger tystnadslöfte. Utbildning, föreläsningar och teman Anhörigkonsulent/anhörigombud kan anordna utbildningstillfällen till anhöriga på anhörigcenter och som tillfälligt riktad satsning för specifika målgrupper högst två gånger per år. Anhörigkonsulenten medverkar vid minnesmottagningens utbildningsgrupper kring demens som riktas till anhöriga. Frivilliga kan erbjudas ett utbildningstillfälle per år i samband med nätverksträff för alla frivilliga medhjälpare. Anhörigkonsulent/anhörigombud medverkar i olika utbildningar och konferenser med sakkunskap i anhörigfrågor. 62

63 Region Gotland Socialförvaltningen 11 (17) Nätverk Anhörigkonsulenten ansvarar tillsammans med enhetschefen för handläggarna för Centralt nätverk. I nätverket ingå representanter från föreningar och frivilligorganisationer, kyrkan, avdelningschef för hemtjänsten och omsorgen om funktionsnedsatta, anhörigkonsulent, anhörigombud och enhetschef för handläggarenheten (SOL). Anhörigkonsulent/anhörigombud ska ansvara för följande nätverk: Frivilliga (en gång per år) Anhöriglänkar från äldreomsorgens verksamheter (två gånger per år) Erfarenhetsutbyte i lokala nätverk (frivilligorganisationer, handläggare, enhetschefer, frivilliga, tre gånger per år). Anhörigkonsulenten/anhörigombuden ska medverka i följande nätverk: Anhörigkonsulenten deltar två gånger per år i ett nationellt nätverk för landets regioner. Anhörigkonsulenten ingår i lärande nätverk som leds av Nationella kompetenscentrat för anhöriga i Kalmar och är gruppledare för lokalt nätverk på Gotland. Anhörigombuden deltar i Nationella kompetenscentrats mötesdagar i anhörigfrågor och medverkar i lokalt lärande nätverk. Anhörigkonsulenten ingår i Freda- gruppen och anhörigombuden är nyckelpersoner i arbetet med våld i nära relationer på Gotland. Kostnadsfri avlösning Kostnadsfri avlösning är en insats som utreds av biståndshandläggare. Den kan beviljas med högst tio timmar per månad. Anhöriga kan vid behov ansöka om fler timmar för avlösning. Timmar som beviljas utöver tio är inte kostnadsfria. Anhörigkonsulent/anhörigombud ska informera anhöriga om möjligheten till kostnadsfri avlösning och vid behov hänvisa till biståndshandläggaren. Trygghetsplatser Det finns två trygghetsplatser att tillgå när anhörig är i behov av snabb avlösning. Plats kan beviljas i högst tio dagar och är kostnadsfri. Anhörigkonsulent/anhörigombud ska informera anhöriga om möjligheten till trygghetsplats och vart de ska vända sig. 63

64 Region Gotland Socialförvaltningen 12 (17) Ledning, styrning och organisation Ledning och styrning Beställarchef/enhetschef ansvarar för ledning och styrning av verksamheten, personal och ekonomi. Anhörigkonsulent och anhörigombud ingår i Handläggarenheten som ligger i Beställaravdelningen. Enhetschef är närmaste chef. Anhörigkonsulenten är utvecklingsledare på 50 %, vilken ingår i beställaravdelningens utvecklingsenhet. Anhörigkonsulenten är teamledare för anhörigteamet och ingår i handläggarenhetens teamledarträffar en gång per månad. Centralt nätverk för samverkan i anhörigstöd leds av anhörigkonsulent i samarbete med enhetschef för handläggarenheten. Anhörigkonsulenten ingår som en resurs i OOF: s och IFO: s utvecklingsarbete med anhörigstöd. Lokala nätverk och planeringsgrupp för anhörigcenter leds av anhörigombuden. Anhörigombuden ingår i centralt nätverk för anhörigstöd. För den samverkan som utvecklats i anhörigstöd med ideella organisationer och frivilliga finns Riktlinjer för samverkan mellan kommunen, föreningar, organisationer och frivilliga i frivillig socialt arbete från Den har praxis idag men överenskommelsen behöver ses över och revideras vad gäller socialförvaltningens organisation. Handläggning och dokumentation Handläggning och dokumentation vid stöd till anhöriga tas upp i socialstyrelsens meddelandeblad från april 2010 Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation. Stöd till anhöriga i form av service är tillgänglig för alla utan föregående behovsprövning. Det är den enskilde själv som bedömer om hon eller han vill nyttja den service som kommunen erbjuder. Det förs ingen dokumentation om 64

65 Region Gotland Socialförvaltningen 13 (17) den som deltar i sådan insats. Namnuppgifter med arbetsanteckningar skrivs och lämnas till den enskilde eller förstörs när kontakten inte är aktuell längre. Stöd genom avlösning till anhöriga är en insats som riktar sig till den närstående och samtycke till arrangemanget måste inhämtas från båda parterna. Den anhörige måste önska bli avlöst från sitt frivilliga åtagande och den närstående vilja göra en ansökan om insatsen. Handläggaren gör en utredning och fattar beslut. Dokumentation av utredning, beslut och genomförande av insatsen görs i den närståendes akt/journal. Beslutet kan överklagas om man inte är nöjd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Handläggarenheten ska ha ett ledningssystem i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9) Ansvar Enhetschef har ett samlat ledningsansvar för att verksamheterna bedriver en god vård och omsorg med hög kvalitet och patientsäkerhet. Medarbetare har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med riktlinjer och rutiner utifrån ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Processer och rutiner Verksamheten ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. För varje aktivitet ska verksamheten utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra kvaliteten. Samverkan och samarbete Handläggarenheten ska samverka med närstående/legal företrädare och för den enskilde andra viktiga personer i den utsträckning som den enskilde medger. Alla led i planering kring den enskilde ska föregås av denna samverkan. Anhörigkonsulent/anhörigombud ska samverka med chefer och personal i vård och omsorg i syfte att ge stöd till anhöriga. Anhörigkonsulent/anhörigombud ska ha ett nära samarbete med handläggarna. Anhörigstödet ska samverka med frivilliga och frivilligorganisationer. 65

66 Region Gotland Socialförvaltningen 14 (17) Egenkontroll Verksamheten ska bedriva egenkontroll, d v s systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Synpunkter och klagomål på verksamheten Handläggarenheten ska följa Region Gotlands system för hur den enskilde/företrädare/närstående kan lämna synpunkter på verksamheten. Detta system ska vara känt bland enskilda/företrädare och personal. Synpunkter och klagomål från den enskilde och dennes företrädare/närstående är en viktig informationskälla för att åtgärda brister och för att identifiera områden som behöver förbättras och utvecklas. Synpunkter och klagomål ska tas på allvar och ska betraktas som en möjlighet att förbättra och utveckla verksamheten. Region Gotland har även ett gemensamt system för alla verksamheter inom regionen Tyck till som kan användas. Rapporteringsskyldighet Verksamheten ska följa gällande föreskrifter SOFSF 2011:5 och 2005:28 samt regionens riktlinjer för hantering av avvikelser, Lex Sarah och Lex Maria,(del av riktlinjer för Ledningssystemet för kvalitet LÄNK). Handläggarenheten ansvarar för att det finns rutiner inom verksamheten för hantering, analys och förbättringsåtgärder utifrån inrapporterade avvikelser. Personal och kompetensförsörjning Kompetensutveckling Personalen inom anhörigstödet ska ha den utbildning och kompetens som behövs, för att utföra och utveckla verksamheten engagerat och professionellt. För all personal ska det årligen upprättas en individuell kompetensutvecklingsplan för fortbildning och vidareutbildning och personalen ska erbjudas regelbunden handledning. Kompetensutveckling ska svara mot verksamhetens behov inom verksamhetsområdet. Krav på anhörigkonsulent Anhörigkonsulent ska ha en högskoleexamen. 66

67 Region Gotland Socialförvaltningen 15 (17) Krav på anhörigombud Anhörigombuden ska ha adekvat grundutbildning på lägst gymnasienivå och ha fortbildning inom anhörigstöd. Övrigt Sekretess Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men (Offentlighets- och sekretesslagen 26 kap 1 ). Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (Offentlighets- och sekretesslagen 25kap 1 ). Handläggarenheten ska svara för att personalen har kunskap om bestämmelserna och undertecknar förbindelse om tystnadsplikt. Anmälningsskyldighet Samtliga verksamma inom yrkesmässig bedriven verksamhet inom hälso- och sjukvård eller på socialtjänstens område är enligt Socialtjänstlagen skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Handläggarenheten ansvarar för att personalen informeras om och iakttar gällande lagstiftning och Socialstyrelsens föreskrifter om anmälningsplikt. Den enskildes behov av skydd All personal inom handläggarenheten ska vara uppmärksam på om någon enskild kan vara utsatt för våld och behöva stöd och skydd. Enheten ska säkra att all personal har kunskap om bemötande och förhållningssätt samt kännedom om vilket stöd en våldsutsatt person har rätt att få. Polisanmälan I situationer där det finns misstanke om brott mot den enskilde ska frågan om polisanmälan prövas skyndsamt. Utgångspunkten är alltid att det är den enskildes 67

68 Region Gotland Socialförvaltningen 16 (17) sak att polisanmäla, men om den enskilde/företrädare väljer att inte göra anmälan, eller inte har förmåga att göra det, måste det prövas om verksamheten ska ta ansvar för polisanmälan. Innan polisanmälan görs måste bedömning ske om uppgifter kan lämnas ut enligt Offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess bryts vid vissa typer av brott. Miljöarbete Personalen inom handläggarenheten ska följa Region Gotlands miljöpolicy. Definitioner utgår från socialstyrelsens termbank och meddelandeblad Den enskilde Anhörig Närstående Företrädare Beställare Utförare Vård och omsorg Bistånd Beviljad insats Genomförandeplan Journal Socialtjänst Avser såväl brukare inom socialtjänsten som patient inom hälso- och sjukvården. Avser här den person som ger omsorg, vård och stöd till en närstående. Person som den enskilde anser sig ha en nära relation med. Begreppet används här om den person som mottar hjälp. God man/förvaltare. Socialnämnden. Egen (kommunal) regi, upphandlade entreprenad och enskild (privat) regi. Åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar. Individuellt behovsprövad insats som beslutas med stöd av socialtjänstlagen. Insats som den enskilde är berättigad till enligt beslut av socialnämnd. Plan som beskriver hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras. Del av en personakt där anteckningar av betydelse för handläggning av ett ärende och genomförande av insatser görs kontinuerligt och i kronologisk ordning. 68

69 Region Gotland Socialförvaltningen 17 (17) Journalhandling Hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig Sjuksköterska Medicinteknisk produkt Rehabilitering Sekretess Tystnadsplikt Verksamhetschef för hälso- och sjukvård SoL HSL LVM Enskilt samtal (avser här enskilt samtal med anhörig) Handling som upprättas eller inkommer i samband med vården av en patient och som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden eller om vidtagna eller planerade vårdåtgärder MAS Sjuksköterska som har ett särskilt medicinskt ansvar för hälso- och sjukvården i en kommun. Produkt som används för att påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom och eller kompensera en skada eller funktionsnedsättning eller undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller fysiologisk process. Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt och aktivt deltagande i samhällslivet. Förbud att röja uppgift vare sig det sker muntligt eller genom att en allmän handling lämnas ut eller på annat sätt. I kommunal hälso- och sjukvård svarar verksamhetschefen för de ledningsuppgifter som inte ankommer på MAS. Socialtjänstlagen. Hälso- och sjukvårdslagen Lagen om vård av missbrukare i vissa fall Är en planerad samtalskontakt med viss struktur och varaktighet, skilt från spontana, enstaka eller tillfälliga kontakter. Samtalet kan ge möjligheter till personligt stöd, att reflektera över sin situation som anhörig och relationen till den närstående, föräldrarollen, syskonrollen. Samtalet kan också bestå av information om utbud av stöd och hjälp, råd hur man kan gå tillväga för att ansöka om insatser, samt hjälp att planera tillvaron för egen del och omsorgen om den närstående. 69

70 70

71 71

72 Regionstyrelsen Protokoll Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 241 Au 230 Regelverk för serviceförvaltningen RS 2013/423 - Ledningskontoret Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen ställer sig bakom principerna för: Styrning av serviceförvaltningens tjänster Kategorisering av tjänster från serviceförvaltningen Förslaget remitteras till samtliga nämnder med remisstid till och med 18 oktober. Förslag till regelverk har gemensamt tagits fram av serviceförvaltningen och ledningskontoret. Ärendet föredrogs, på arbetsutskottets sammanträde, av Bo Magnusson, administrativ utvecklingsdirektör på ledningskontoret. Arbetsutskottets förslag till beslut överensstämmer med ledningskontorets förslag. Expedieras: Ledningskontoret Serviceförvaltningen Justerande: Utdragsbestyrkande: 72

73 Ledningskontoret Bo Magnusson Ärendenr 2013/423 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (3) Datum 5/ Regionstyrelsen Regelverk för Serviceförvaltningen Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslås besluta att Ställa sig bakom principerna för o Styrning av serviceförvaltningens tjänster o Kategorisering av tjänster från serviceförvaltningen Samt att remittera förslaget till nämnder med remisstid till 18/ Bakgrund och överväganden Serviceförvaltningen bildades genom att sammanföra servicefunktioner från förvaltningarna till ny organisatorisk enhet. På uppdrag av regiondirektören utvärderade ledningskontoret serviceförvaltningen under hösten Utvärderingen pekade på behov att förtydliga serviceförvaltningens uppdrag och förtydliga regelverket för serviceförvaltningen, inklusive förhållandet mellan serviceförvaltningen och kunderna/förvaltningarna. Uppdragsformulering för riktlinjer har haft följande utgångspunkter Oförändrad förvaltningsorganisation och oförändrad politisk styrning Berör enbart serviceförvaltningens verksamhet Principer fastställs av Regionfullmäktige Förslaget skall internremitteras till nämnder Arbetet med att ta fram regelverk för serviceförvaltningen har bedrivits gemensamt med ledningskontoret och serviceförvaltningen. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats 73 Org nr

74 Ledningskontoret Region Gotland Ärendenr RS 2013/423 2 (3) Syfte med SF Serviceförvaltningens tjänster ska bidra till: Koncernnytta - nytta för alla Kundnytta - nytta för den enskilde förvaltningen Koncernnytta formuleras som Gemensam nytta av komplexa o kostsamma system ex infrastruktur (IT tele), ekonomisystem, personalsystem, intranät mm Skalfördelar; det blir mindre sårbart och billigare genom större "massa Samordnade och rättssäkra rutiner: t ex inom upphandling som säkerställer produkter med rätt kvalitet och uppfyllda miljökrav Stödja styrning genom att SF:s medarbetare har kulturkompetens; kunskap om hela Region Gotland och dess ramverk Kundnytta formuleras som Underlätta för förvaltningar att ha fokus på sin kärnverksamhet Kontinuerlig tillgång till stödtjänster med professionell kompetens där samordning av specialister ger möjlighet till utveckling av tjänster Tillgång till medarbetare med kulturkompetens; kunskap om hela Region Gotland och dess ramverk Tillgång till standardiserade rutiner som underlättar, effektiviserar och säkrar egen hantering t ex upphandling Princip för styrning av serviceförvaltningens tjänster Koncernstyrning sker genom Styrdokument (policy och regelverk) från RF och RS Strategisk samrådsgrupp mellan ledningskontoret och serviceförvaltningen Nätverk, med strategiskt ansvar från ledningskontoret Vid behov, operativt forum med syfte att befrämja sammanhållen kultur och lärande av varandra t ex HR- och ekonomiforum Kund-/förvaltningsstyrning sker genom Dialog och överenskommelser mellan serviceförvaltningen och förvaltningar t ex via kundråd Uppföljning sker genom styrmodellen Modellen förutsätter att förvaltningschefer har tillgång till strategiskt stöd inom områdena: ekonomi, personal, kommunikation, kvalitetssäkring och verksamhetsutveckling och gemensamma resurser (It, lokaler, transporter etc.) 74

75 Ledningskontoret Region Gotland Ärendenr RS 2013/423 3 (3) Princip för kategorisering av tjänster som serviceförvaltningen utför För att förtydliga tjänster som serviceförvaltningen utför och tydliggöra roll och ansvarsfördelning, har tjänster sammanställs och sedan kategoriserats i tre kategorier. Kategori 1 Koncerngemensamma, obligatoriska tjänster. Ledningskontoret är ägare - ledningskontoret leder, styr och samordnar, prioriterar, har resurser, och har utvecklingsansvar. Kategori 2 Tjänster som regiondirektören med stöd av koncernledningsgruppen har beslutat skall levereras av serviceförvaltningen. Tjänster påverkbara till volym Kategori 3 Tjänster där förvaltningarna väljer leverantör Tjänster påverkbara till innehåll, pris och volym Det innebär att möjligheten för kunder/förvaltningar att välja leverantör är begränsad för tjänster enligt kategori 1 och 2. Avsikten är att ledningskontoret skall styra tydligare men styra färre tjänster, och därigenom ge serviceförvaltningen och kunder/förvaltningar utrymme för att utveckla nya tjänster både utifrån hur serviceförvaltningen kan paketera och genom sin medverkan i strategisk utveckling förbättra tjänster till kunder, och att kunder/förvaltningar vid behov skall kunna efterfråga nya/förändrade tjänster från serviceförvaltningen. Likaså skall kompetensen inom serviceförvaltningen tas tillvara i större utsträckning i strategiskt utvecklingsarbete. För att få brett beredningsunderlag inför Regionstyrelsens behandling av regelverket inför Regionfullmäktiges beslut om principer kommer ledningskontoret att träffa företrädare för samtliga förvaltningsledningar innan remiss skall behandlas av nämnderna. Jan Olsson tf regiondirektör 75

76 76

77 77