Uppdrag och kvalitetskrav korttidsplats inom Region Gotland

Transkript

1 Uppdrag och kvalitetskrav korttidsplats inom Region Gotland Antaget av socialnämnden , SON 129 Reviderat av socialnämnden

2 2 (20) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 MÅLGRUPP... 5 BESKRIVNING AV INSATSEN... 5 KORTTIDSPLATS... 5 FRÅN BESLUT TILL VERKSTÄLLIGHET... 5 BESLUT... 5 BESTÄLLNING... 6 VERKSTÄLLIGHET... 6 FÖRÄNDRADE BEHOV... 6 KVALITETSKRAV PÅ KORTTIDSPLATS... 6 KORTTIDSPLATS... 6 FLYTT TILL KORTTIDSBOENDE... 6 VÅRD OCH OMSORG... 6 GENOMFÖRANDEPLAN... 7 KONTAKTMAN... 7 SOCIALT INNEHÅLL... 7 MAT OCH MÅLTIDER... 7 LÄKEMEDELSHANTERING... 8 DELEGERING... 8 HYGIEN... 8 REHABILITERING... 9 MUNHÄLSOBEDÖMNING... 9 DEMENSVÅRD... 9 VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE LÄKARE RISKHANTERING MEDICINTEKNISKA PRODUKTER KRAV PÅ LARM NYCKELHANTERING HANTERING AV PRIVATA MEDEL TOLK HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION FÖRVARING AV DOKUMENTATION EFTER AVSLUTAD INSATS HANTERING AV DOKUMENTATION VID BYTE AV UTFÖRARE LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ANSVAR PROCESSER OCH RUTINER SAMVERKAN OCH SAMARBETE... 13

3 3 (20) NÄRSTÅENDE OCH ANHÖRIGSTÖD GOD MAN/FÖRVALTARE MYNDIGHETER OCH FÖRETRÄDARE BESTÄLLAREN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD EGENKONTROLL SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL PÅ VERKSAMHETEN RAPPORTERINGSSKYLDIGHET PERSONAL OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING INTRODUKTION KOMPETENSUTVECKLING KRAV PÅ VERKSAMHETSANSVARIG KRAV PÅ LEGITIMERAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL KRAV PÅ MEDARBETARE/OMVÅRDNADSPERSONAL ÖVRIGT SEKRETESS DEN ENSKILDES BEHOV AV SKYDD POLISANMÄLAN PRAKTIKANTER, ELEVER OCH STUDENTER MILJÖARBETE... 18

4 4 (20) Inledning Syftet med dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll i insatserna som ställs på utförare av korttidsplats. Dokumentet är också en vägledning och ett stöd till utförare som skall verkställa insatsen. Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Kvalitetskrav och riktlinjer ändras fortlöpande och utföraren meddelas aktuella ändringar kontinuerligt. Utföraren ansvarar för att aktuella kvalitetskrav är kända av all personal. Utföraren ska även följa de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom och Region Gotlands lokala vårdprogram. Utföraren ska ha ett preventivt arbetssätt och rapportera till olika kvalitetsregister som beställaren beslutar t.ex. Senior Alert, Svenska Palliativregistret och BPSD- registret. Region Gotland använder styrkort för målstyrning. Målet i brukarperspektivet är att den enskilde ska få tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Regionens värdegrund beskrivs i styrkortet med orden omtanke, delaktighet och förtroende. Socialnämnden fastställer årligen mål för verksamheten i styrkort, se Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Den äldre ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp och annan lättåtkomlig service ska ges. Socialnämnden har upprättat kvalitetsgarantier som anger de viktigaste punkterna för vad den enskilde har rätt att förvänta sig. Läs mer på kommunens hemsida; Socialnämnden är beställare och ytterst ansvarig för myndighetsutövning, kvalitet och uppföljning enligt såväl socialtjänstlagen som hälso- och sjukvårdslagen. Utföraren ansvarar för att verksamheten utförs enligt de lagar, föreskrifter och riktlinjer som följer av socialtjänstlagen, offentlighets- och sekretesslagen, hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, diskrimineringslagen, arbetsmiljölagstiftning och övriga vid varje tillfälle tillämpliga lagar.

5 5 (20) Målgrupp Äldre personer över 65 år som är i behov av särskilt stöd och vars behov av service och omvårdnad inte kan tillgodoses i det ordinära boendet kan få bistånd i form av korttidsplats enligt socialtjänstlagen. Personer med funktionsnedsättningar under 65 år som är i behov av särskilt stöd och vars behov av service och omvårdnad inte kan tillgodoses i det ordinära boendet kan få bistånd i form av korttidsplats enligt socialtjänstlagen Verksamheten ska beakta och tillgodose individuella behov för yngre personer med funktionsnedsättningar. En samlad bedömning av den enskildes livssituation och behov avgör vilken boendeform som är mest lämplig. Beskrivning av insatsen Korttidsplats Korttidsplats är avsedd för tillfällig vård och omsorg dygnet runt. En korttidsplats ska vara utrustad med säng, sängbord, fåtölj samt låst förvaringsutrymme. Ett korttidsboende har många skiftande funktioner men framförallt Att ge närstående avlösning antingen vid enstaka tillfällen eller mer fortlöpande och regelbundet i form av växelplats. Att ge möjlighet för den enskilde att återhämta sig efter sjukdom/skada Att ge den enskilde tid för träning/rehabilitering efter sjukdom/skada. Att ge biståndshandläggare tid till fortsatt och fördjupad utredning och ställningstagande till framtida boende. Att erbjuda den enskilde en plats i väntan på och under en bostadsanpassning. Att erbjuda den enskilde en plats i väntan på att lägenhet i särskilt boende blir ledigt. Att ge den enskilde vård och omsorg i livets slutskede. Korttidsplats beviljas av olika orsaker som kräver olika resurser och förhållningssätt. Från beslut till verkställighet Beslut Insatsen korttidsplats för den enskilde ska alltid föregås av ett biståndsbeslut.

6 6 (20) Beställning Beslut om korttidsplats delges Borådet som kontaktar den enskilde och utföraren om tilldelad plats. Utföraren ansvarar för att verkställa beslutet och för att den enskilde och dess närstående informeras om boendet. Verkställighet Borådet ansvarar för att beslut och utredning delges utföraren. Korttidsplats ska verkställas enligt innehåll i utredning och biståndsbeslut. Förändrade behov Utföraren ska meddela beställaren om den enskildes förändrade vård- och omsorgsbehov ställer krav på förändrade beslut med annan inriktning. Utföraren ska dokumentera den enskildes förändrade behov. Utföraren ska omgående meddela beställaren om en person har avlidit, eller är inlagd på sjukhus eller av annan anledning inte utnyttjar korttidsplatsen. Kvalitetskrav på korttidsplats Korttidsplats Verksamheten ska vara utformad så att den enskildes förmåga, resurser och önskemål tas tillvara och den enskildes sociala och kulturella nätverk bevaras. Den enskilde ska få hjälp att träna för att upprätthålla och förbättra befintliga psykiska och fysiska funktioner. Den enskilde ska erbjudas möjlighet till delaktighet genom att aktivt medverka och påverka hur och när vården och omsorgen ges. En korttidsplats ska verkställas snarast, dock inom 24 timmar efter anvisad plats. Flytt till korttidsboende Samma dag som inflytt sker ska ett samtal genomföras där den enskilde informeras om rutiner, namn och telefonnummer till chef, sjuksköterska och kontaktman, m.m. Vård och omsorg Den enskilde ska utifrån egna önskemål få sitt behov av vård och omsorg tillgodosett, vilket allmänt kan innebära hjälp och stöd för: - Personlig omvårdnad så som dusch, personlig hygien, på- och avklädning, toalettbesök, förflyttning, hjälp att äta/dricka. - Social stimulans och aktiviteter som stimulerar alla sinnen och som stärker den enskildes relationer med andra. - Tvätt av den enskildes kläder vid behov. - Ledsagning till läkare, tandläkare, inköp etc. utförs i första hand av anhörig/närstående eller god man och i andra hand av personal. Viktigt att den enskilde får utföra de aktiviteter den själv klarar.

7 7 (20) Genomförandeplan Genom planen tydliggörs både för den enskilde och för personalen vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. För att uppnå målen med olika insatser är det viktigt att den enskilde ges delaktighet i utformningen av genomförandeplanen. Den enskildes anhöriga/företrädare bör ges möjlighet till delaktighet i utformningen. Genomförandeplan ska upprättas snarast, dock senast inom en vecka. När genomförandeplanen är fastställd och underskriven ska den delges den enskilde och kopia till biståndshandläggaren. För de som beviljats återkommande korttidsplats ska en genomförandeplan upprättas vid första tillfället. Vid behov revideras planen. Kontaktman I korttidsboendet ska den enskilde erbjudas en kontaktman. Utföraren ska ha riktlinjer för kontaktmannens uppdrag. Utföraren ska informera och utbilda kontaktmannen om vilka åtaganden och vilket ansvar uppgiften omfattar. Utföraren ska aktivt arbeta för ett gott samarbete/relation med närstående. Den enskilde/närstående ska alltid informeras om aktuell kontaktman. Socialt innehåll Utföraren ska erbjuda olika möjligheter till aktiviteter, gemenskap och sysselsättning som kan utformas och tillgodoses individuellt och/eller i grupp. Det sociala innehållet kan även bestå av stöd och hjälp med olika samhällskontakter, promenader, samtal, läsning samt stöd i att bibehålla det sociala nätverket. Den enskildes önskemål och behov av socialt innehåll i vardagen ska beaktas och dokumenteras i genomförandeplanen. Mat och måltider Utföraren ska tillhandahålla fullvärdig och individanpassad kost av god kvalitet och måltiderna ska vara jämnt fördelade över dagen. Det ska serveras frukost, lunch, middag och tre mellanmål och den enskilde ska dygnet runt ha möjlighet att tillgodose sitt individuella behov av energi, näring och vätska i den form och på det sätt som passar individen bäst. Utföraren ska förebygga undernäring och det ska finnas rutiner för de personer som är eller riskerar att bli undernärda, samt en plan för hur dessa ska tas om hand. Vid behov ska logoped och/eller dietist anlitas för att optimalt nutritionstillstånd ska kunna uppnås hos den enskilde. Kosten ska uppfylla de krav som gäller för mat i offentlig verksamhet i Region Gotland. Kosten ska anpassas efter den enskildes önskemål utifrån kulturell, etnisk, religiös bakgrund samt utifrån medicinska behov. Den enskilde ska ges möjlighet att påverka sin mat och måltidssituation i fråga om kostens innehåll, var de vill äta och när. Nattfastan får inte överstiga 11 timmar.

8 8 (20) Utföraren ska följa Region Gotland måltidspolicy, Den goda måltiden, mat och måltidspolicy för Region Gotland, se Läkemedelshantering Beställaren lägger stor vikt vid uppföljning av läkemedelshantering. Om den enskilde inte själv kan ta ansvar för sina läkemedel ska Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården tillämpas. Med läkemedelshantering avses enligt föreskriften; ordination, iordningsställande, administration, rekvisition och förvaring av läkemedel. Utföraren ska ansvara för lokala rutiner och instruktioner baserade på de riktlinjer som MAS fastställt. Utformning av rutiner och ansvar för narkotiska preparat är särskilt viktig. Läkemedel som förskrivs på recept eller dosrecept för dispensering betalas av den enskilde och omfattas av högkostnadsskyddet. Läkemedel som beställs på rekvisition från apoteket och förvaras i förråd anpassat för läkemedelsförvaring på korttidsboendet bekostas av hälso- och sjukvårdsnämnden (landstinget). Kvalitetsgranskning av läkemedelsförråd och läkemedelshantering görs av extern kvalitetsgranskare som anvisas av beställaren. Utföraren står för kostnaderna för granskningen. Utföraren ska tillhandahålla låst lämpligt utrymme där basläkemedel (akutförråd) kan förvaras. Enbart legitimerad sjuksköterska får ha tillgång till utrymmet för basläkemedel. Den enskilde ska ha ett avskilt låst skåp för läkemedel i sin lägenhet. Delegering Delegering av en arbetsuppgift inom hälso- och sjukvården får endast ske om det är förenligt med god och säker vård. Delegeringar ska ske utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård samt MAS riktlinjer. Angivet nyckeltal för delegeringar är 30/sjuksköterska. Om en sjuksköterska har ansvar för fler än 50 delegeringar ska beställarens MAS underrättas. Hygien Kraven på god vårdhygienisk standard ska uppfyllas och smittspridning förebyggas. För att förebygga smittspridning och på så sätt medverka till att vårdrelaterade infektioner blir så få som möjligt ska de riktlinjer som hygiensjuksköterska Region Gotland utfärda följas samt aktuella föreskrifter och riktlinjer från Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet gälla.

9 9 (20) Rehabilitering Utföraren ska ha ett rehabiliterande synsätt. Den enskilde ska ges möjlighet att delta i insatserna efter förmåga med syfte att stärka de egna resurserna Vården ska innehålla träning som syftar till att upprätthålla befintliga psykiska och fysiska funktioner, samt rehabilitering med målet att den enskilde ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt med hänsyn till vars och ens förmåga. Det ska således finnas erforderlig tillgång till arbetsterapeut och sjukgymnast. Bedömning av risk för fall ska särskilt beaktas. Funktionsbevarande och aktiverande vård ska bedrivas i form av meningsfull verksamhet för den enskilde med handledning av sjukgymnast och arbetsterapeut. För varje enskild ska en rehabiliteringsbedömning göras och vid behov ska en rehabiliteringsplan upprättas. Rehabiliteringsplanen ska följas upp och revideras. Sjukgymnast och arbetsterapeut ska handleda och ge vårdpersonalen stöd i ett vardagsrehabiliterande förhållningssätt. Sjukgymnast och arbetsterapeut ska inom sin kompetens vara delaktig i upprättandet av individuell vårdplan. Rehabilitering ska erbjudas i sådan omfattning och utformning att det stimulerar till ökad aktivitet. Vardagsrehabilitering syftar till att ge brukaren bästa möjliga förutsättningar för delaktighet och jämlikhet i samhällslivet. Personalen ska tillgodose den enskildes behov av vardagsrehabilitering med målet att höja och bibehålla uppnådd funktionsnivå så länge som möjligt. Munhälsobedömning Personer som vistas på korttidsboende och som har behov av vård och omsorg en stor del av dygnet omfattas oftast av tandvårdsreformen om uppsökande verksamhet. Uppsökande verksamhet innefattar munhälsobedömning, individuell rådgivning, utbildning och handledning till vårdpersonalen om daglig munvård samt erbjudande om eventuell nödvändig tandvård. Uppsökande verksamhet är avgiftsfri för den enskilde. Tandvården eller den som tandvården har träffat avtal med ska genomföra den uppsökande verksamheten. Utföraren ska ansvara för att den som är berättigad till uppsökande verksamhet erbjuds en munhälsobedömning per år i samråd med Tandvården. Munhälsobedömningen utförs i korttidsboendet och personal ska alltid vara med. Utföraren ansvarar vidare för att personalen följer de instruktioner som framgår av munvårdskortet som upprättas vid bedömningstillfället. Demensvård God omvårdnad av personer med demenssjukdom kräver kunskap om demenssjukdomar och goda kunskaper i arbetsmetodik och förhållningssätt.

10 10 (20) Allmänna råd och riktlinjer ska följas. Forskning och utveckling inom detta område går hela tiden framåt vilket bör återspeglas i verksamheten. För att inte påskynda demensutveckling och för att öka livskvalitet ska demenssjuka personer ges möjlighet till anpassad rehabilitering när kroppsliga funktionsnedsättningar uppstår. Vård i livets slutskede Personer som befinner sig i livets slutskede ska oberoende av religion få en kvalificerad vård och ett mänskligt och värdigt omhändertagande. Vården ska bedrivas utifrån ett palliativt förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitet för den enskilde och dennes närstående. Den enskilde ska ha tillgång till hjälp för smärta samt andra fysiska, psykiska och andliga problem. Insatser som ökar den enskildes trygghet och ro ska prioriteras. Den palliativa vården bygger på samverkan mellan olika professioner samt kräver effektiv kommunikation, kunskaper och färdigheter i hur man vårdar döende människor. Vården förutsätter kontinuitet och samverkan mellan olika vårdformer. Döende personer får inte lämnas utan någon i sin närhet om den enskilde inte själv uttryckt önskemål om detta. Personalen ska bidra till att skapa trygghet genom att informera, vägleda och stödja de närstående. Utföraren ska vid dödsfall upprätta rutiner så att stor respekt visas såväl den avlidne som närstående. Läkare Beställaren har överenskommelse med hälso- och sjukvårdsförvaltningen (landstinget) om läkarinsatser på korttidsboendet. Utföraren ska tillse att det finns lokala rutiner för samverkan med läkare. Riskhantering Inför förändringar och införandet av nya rutiner ska en riskanalys göras. Baserat på analysen ska åtgärder sättas in för att minimera riskerna för den enskilde. Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter (MTP) ingår i utförarens hälso- och sjukvårdansvar. De indelas i tre grupper, medicinteknisk utrustning, arbetstekniska hjälpmedel och individuellt utprovade hjälpmedel. Utföraren ska tillämpa Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska hjälpmedel i verksamheten. Regelverk för hjälpmedel Region Gotland gäller. Utföraren ska ha rutiner för inköp av produkter som används inom hälso- och sjukvården. Rutiner för säker användning ska finnas. Bruksanvisningar på svenska anpassade till användarnas förväntade kunskaper ska finnas. Utföraren ska utse ansvarig för MTP. Utsedd persons uppgifter och ansvar för MTP ska finnas väl dokumenterad och ingå i verksamhetens ledningssystem.

11 11 (20) Utföraren ska tillhandahålla och bekosta medicinteknisk och övrig utrustning som åtgår för att fullgöra åtagandet, förutom i de fall då landstinget (hälso- och sjukvårdsförvaltningen) har kostnadsansvaret. Utföraren ska bekosta förbrukningsartiklar (inkl. inkontinenshjälpmedel) samt hjälpmedel ordinerade av arbetsterapeut, sjukgymnast samt sjuksköterska Utföraren svarar för att förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel utförs av behörig personal. Inkontinenshjälpmedel ska vara individuellt utprovade Krav på larm Utföraren ska ha internt larmsystem inom korttidsboendet så att den enskilde lätt ska kunna få kontakt för hjälp vid akuta behov. Larmsystemet ska säkra trygghet för den enskilde och larmanrop ska besvaras snarast. Nyckelhantering Utföraren ska säkerställa skriftliga rutiner för hantering av nycklar såväl för de enskildas korttidsplats som för andra lokaler. Om kostnader för byte av lås/nycklar uppstår pga. borttappade nycklar betalas detta av utföraren. Hantering av privata medel Den enskilde eller legal företrädare ska normalt sköta hanteringen av privata medel. I de fall privata medel handhas av utföraren ska rutiner skapas för hur detta ska säkras. Tolk Den enskilde ska ges hjälp vid behov att rekvirera tolk exempelvis vid språk, tal-, syn- och hörselnedsättning.. Handläggning och dokumentation Dokumentation av insatser enligt SOL ska göras i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd. Dokumentation vid Handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:5) samt Socialstyrelsens handbok: Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Dokumentation i handläggning och vid genomförande av beslut regleras i SOSFS 2006:5. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet. Utföraren ska ha rutiner utifrån särskilda bestämmelser enligt lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoL PuL) och förordningen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoL PuLF).

12 12 (20) Hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras ska dokumenteras i en genomförandeplan. Planen ska underlätta och effektivisera arbetet med dokumentation under pågående insats och är en del av personakten. Dokumentation av hälso- och sjukvård ska ske enligt patientdatalagen SFS 2008:355 och SOSFS 2008 :14 Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Skyldighet att föra journal har den som har legitimation för yrket eller person som genom delegering biträder en legitimerad yrkesutövare med viss angiven arbetsuppgift. Efter avslutad vårdtid ska hälso- och sjukvårdsinsatserna sammanfattas i en epikris. Om vårdtiden avslutas med att den enskilde avlider ska även en epikris skrivas i form av en övergripande sammanfattning av vården Utföraren ska ha ett dokumentationssystem som kan kommunicera med regionens verksamhetssystem i alla de fall som föreskrift och lag ger beställaren rätt att få insyn eller för att kunna lämna statistik till myndigheter. Journalhandlingar ska förvaras så att obehöriga inte kan få tillgång till dem. Endast de som är engagerade i vården av patienten har rätt att ta del av journalen. Förvaring av dokumentation efter avslutad insats Dokumentation om den enskilde ska skyndsamt och på ett betryggande sätt skickas av utföraren till beställaren vid insatsens avslut. Utföraren ska följa regionens regler för arkivering och gallring av journaler. Hantering av dokumentation vid byte av utförare När den enskilde byter utförare, ska vid överlämnande av dokumentation inhämtas samtycke av den enskilde. Om den enskilde inte medger samtycke ska utföraren lämna över dokumentationen till beställaren. Utförare ska ha ett system för att dokumentera och bevara information som visar att personalen erinrats om tystnadsplikten.

13 13 (20) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Ansvar Avdelningschef/enhetschef har ett samlat ledningsansvar så att verksamheterna bedriver en god vård, omsorg med hög kvalitet och patientsäkerhet. Verksamhetschef enligt HSL ska finnas på enhets eller avdelningsnivå. Medarbetare har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med riktlinjer och rutiner utifrån ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Processer och rutiner Verksamheten ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. För varje aktivitet ska verksamheten utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra kvalitet. Samverkan och samarbete Utföraren ska ansvara för brukarmedverkan i olika former där den enskildes intressen tas tillvara. Närstående och anhörigstöd Utföraren ska i möjligaste mån beakta både den enskildes och dennes närståendes intresse inom vård och omsorg om den enskilde samtycker. Detta innebär att även närståendes åsikter, kunnande och delaktighet ska vara en naturlig del av verksamheten så långt det går och med beaktande av den enskildes egna önskemål, självbestämmande och integritet. Utföraren är ansvarig för att kontinuerligt informera den enskilde, dennes anhöriga och legala företrädare om verksamheten och skapa goda kontakter och en bra grund för fortsatt samarbete. Anhöriga/närstående ska bemötas med respekt och vid behov ska stöd även ges till anhörig/närstående. Personalen ska informera om vilka stödformer som kan erbjudas. Detta ställer krav på att samtliga i personalgruppen har tillgång till information om vilka stödformer som anhöriga/närstående kan erbjudas, se God man/förvaltare Utföraren ska skapa goda kontakter och kontinuerligt ha en dialog med den enskilde och dennes legala företrädare om verksamheten.

14 14 (20) Myndigheter och företrädare Utföraren ska samverka med beställaren, företrädare och god man, tandvården, samt andra som är av betydelse för den enskildes vård och omsorg och livsföring i övrigt. Beställaren Utföraren ska samverka med beställaren och vid behov delta i samverkansmöten och branschråd. Beställaren bjuder regelbundet in till branschråd där syftet är att ge utrymme för dialog mellan beställare och utförare samt kunskapsutbyte mellan utförare. På dessa branschråd kommer även beställaren att informera om kvalitetsuppföljningens generella resultat samt nya riktlinjer, överenskommelser och kvalitetsdokument. Utföraren bör delta i utbildningar och informationsträffar, som socialförvaltningen kallar till. Utföraren ska lämna statistik och uppgifter som efterfrågas av nationella myndigheter, andra organisationer och beställaren, samt medverka vid uppföljning eller bistå med underlag för att genomföra uppföljningen. Inkomna handlingar till beställaren är offentliga (3 Kap 19 a kommunallagen). Nämnden omfattas av offentlighetsprincipen vilket innebär att allmänheten har rätt att ta del av inkomna handlingar om inte handlingarna omfattas av offentlighets - och sekretesslagstiftningen (OSL 2009:400). Hälso- och sjukvård Utföraren ska samverka med relevanta aktörer för att kunna bedriva en säker vård. Det är speciellt viktigt i gränssnittet mellan olika ansvarsområden Utföraren ska samarbeta med hälso- och sjukvården med fokus på den enskilde. För att den enskilde ska kunna känna sig trygg och få bästa möjliga vård och omsorg måst det finnas en god kommunikation och samsyn Medicinskt ansvarig sjuksköterska samverkar regelbundet med verksamhetschefer enligt HSL för närvarande i form av HSL-råd. Överenskommelser mellan socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden ska göras kända och följas i tillämpliga delar. Egenkontroll Verksamheten ska bedriva egenkontroll, dvs systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem.

15 15 (20) Beställarens kvalitetsuppföljning utvecklas ständigt och kan komma att revideras/kompletteras över tiden och utföraren ska följa de förutsättningar som anges. I kvalitetsuppföljningen ingår även medicinskt ansvarig sjuksköterskas uppföljning av hälso- och sjukvård. Beställaren gör en årlig uppföljning av verksamheter utifrån de krav som ställs. Uppföljningen är såväl generell som riktad Oanmälda besök kan ske i verksamheterna. Utföraren ska delta och samverka samt ge den information som anses nödvändig. Verksamheten ska varje år upprätta kvalitetsberättelse och patientsäkerhetsberättelse. Denna ska skickas till beställaren i samband med årsredovisning. Synpunkter och klagomål på verksamheten Beställaren har ett system Säg vad du tycker där enskilda och dennes företrädare eller närstående kan lämna synpunkter på verksamheten. Utföraren ska följa socialnämndens riktlinjer och hantering av detta system och göra systemet känt bland enskilda, deras företrädare och personal. Synpunkter och klagomål från den enskilde och dennes företrädare/närstående är en viktig informationskälla för att åtgärda brister och för att identifiera områden som behöver förbättras och utvecklas. Synpunkter och klagomål ska tas på allvar och ska betraktas som en möjlighet att förbättra och utveckla verksamheten. Region Gotland har även ett gemensamt system för alla verksamheter inom regionen Tyck till som kan användas. Rapporteringsskyldighet Verksamheten ska följa regionens riktlinjer för hantering av avvikelser och lex Sarah. Egen regin ska använda regionens system för registrering och hantering av avvikelser. Utföraren ansvarar för att det finns rutiner inom verksamheten för hantering, analys och förbättringsåtgärder utifrån inrapporterade avvikelser. Utföraren ansvarar för att det finns rutiner för hantering av vårdskada eller risk för vårdskada. Utföraren ska rapportera till beställarens medicinskt ansvarig sjuksköterska om den enskilde i samband med vård och behandling drabbats eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig sjukdom eller skada (lex Maria). Utföraren är skyldig att medverka vid utredning inför eventuell anmälan enligt lex Maria. Personal och kompetensförsörjning Utföraren ska ansvara för att det finns tillräckligt med personal och att personalen har den utbildning och kompetens som krävs för uppdraget. Det ska finnas en personalsammansättning som svarar mot verksamhetens inriktning och de enskildas behov.

16 16 (20) Utföraren ska anställa och ansvara för personal med beaktande av gällande lagar och föreskrifter. Utföraren ska göra kvalitetskraven och kvalitetsgarantierna för korttidsplats kända för all personal och brukare/anhöriga. Utföraren får inte vidta åtgärder som kan förväntas medföra åsidosättande av lagar och avtal eller annars strida mot vad som är allmänt godtaget inom arbetsgivarens ansvarsområde. Det är särskilt viktigt att utföraren har rutiner för hur metoder inom verksamheten introduceras, tillämpas och utvecklas. Anlitar utföraren underleverantörer ska utföraren avkrävas samma utfästelse av denne. Introduktion Utföraren ska erbjuda sin personal teoretisk och praktisk introduktion i samband med anställningen och handledning i det vardagliga arbetet. Kompetensutveckling För all personal ska det årligen upprättas en individuell kompetensutvecklingsplan och personalen ska erbjudas handledning utifrån ett medarbetar- och brukarperspektiv. Kompetensutveckling ska svara mot verksamhetens behov och kunskapsutvecklingen inom verksamhetsområdet. Krav på verksamhetsansvarig Verksamheten ska ledas av en chef med adekvat högskoleutbildning och lämplig erfarenhet. Ansvarig chef ska vara tillgänglig dagtid, kontorstid och ska tillse att det är möjligt att nå verksamheten dygnet runt. Vid frånvaro ska beställaren informeras om ersättare. Verksamhetschef ska finnas enligt HSL 29. Krav på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utföraren ska se till att det finns personal med rätt kompetens för att kunna utföra sitt hälso- och sjukvårdsansvar. Utföraren ska tillse att tillgång till sjuksköterska finns dygnet runt. Den enskilde ska ha en omvårdnadsansvarig sjuksköterska utsedd. Utföraren ska sträva efter att omvårdnadsansvarig sjuksköterska specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot äldrevård eller distriktssköterska Utföraren ska ha tillgång till sjuksköterska med förskrivningsrätt. Utföraren ska tillse att arbetsterapeut och sjukgymnast finns i erforderlig omfattning för att fullgöra rehabiliteringsansvar.

17 17 (20) Hälso- och sjukvårdspersonal ska medverka vid arbetsplatsträffar och aktivt delta i verksamhetens utveckling av hälso- och sjukvården samt vid utredning av vårdskada eller risk för vårdskada. Krav på medarbetare/omvårdnadspersonal Målsättningen är att all personal ska ha grundutbildning lägst motsvarande vård och omsorgsutbildning på gymnasienivå eller annan utbildning som bedöms likvärdig. Utbildning i normalt åldrande, ålderdomens sjukdomar inkl. demenssjukdomar, bemötande och rehabiliterande arbetssätt bedöms speciellt viktigt. Personalen ska ha kunskaper i talad och skriven svenska för att kunna ta emot instruktioner samt för att kunna utföra dokumentation. Övrigt Sekretess Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. (Offentlighets- och sekretesslagen 26 kap 1 ). För enskild regi gäller tystnadsplikt enligt kap. socialtjänstlagen. Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (Offentlighets- och sekretesslagen 25kap 1 ). För enskild regi gäller tystnadsplikt enligt Patientsäkerhetslagen. Utföraren ska ansvara för att personalen har kännedom om bestämmelserna och undertecknar förbindelse om tystnadsplikt. Den enskildes behov av skydd Utföraren ska vara uppmärksam på om någon enskild kan vara utsatt för våld och behöva stöd och skydd. Utföraren ska säkra att all personal har kunskap om bemötande och förhållningssätt samt kännedom om vilket stöd en våldsutsatt person har rätt att få. Polisanmälan I situationer där det finns misstanke om brott mot den enskilde ska frågan om polisanmälan prövas skyndsamt. Utgångspunkten är alltid att det är den enskildes sak att polisanmäla, men om den enskilde/företrädare väljer att inte göra anmälan, eller inte har förmåga att göra det, måste det prövas om verksamheten ska ta ansvar för polisanmälan. Innan polisanmälan görs måste bedömning ske om uppgifter kan

18 18 (20) lämnas ut enligt Offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess bryts vid vissa typer av brott. Praktikanter, elever och studenter Utföraren ska ta emot praktikanter, elever och studenter. Miljöarbete Utföraren ska följa Region Gotlands miljöpolicy.

19 19 (20) Definitioner Den enskilde Närstående Företrädare Beställare Utförare Vård och omsorg Bistånd Beviljad insats Genomförande Genomförandeplan Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdspersonal Journal Journalhandling Läkemedelsförråd Medicinskt ansvarig Sjuksköterska Medicinteknisk produkt Ordination Avser såväl brukare inom socialtjänsten som patient inom hälso- och sjukvården. Person som den enskilde anser sig ha en nära relation med. Begreppet används synonymt med anhörig person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna. Det saknas konsekvens i lagtexter. God man/förvaltare. Socialnämnden. Egen (kommunal) regi, upphandlade entreprenad och enskild (privat) regi. Åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar. Individuellt behovsprövad insats som beslutas med stöd av socialtjänstlagen. Insats som den enskilde är berättigad till enligt beslut av socialnämnd. Verkställighet av beslutad insats. Plan som beskriver hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras. Åtgärd för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Person eller personer som i sitt yrke utför hälso- och sjukvård. Inom socialtjänsten den del av en personakt där anteckningar av betydelse för handläggning av ett ärende och genomförande av insatser görs kontinuerligt och i kronologisk ordning. Inom hälso- och sjukvården handling som upprättas eller inkommer i samband med vården av en patient och som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden eller om vidtagna eller planerade vårdåtgärder. Utrymme för förvaring av läkemedel. MAS Sjuksköterska som har ett särskilt medicinskt ansvar för hälso-och sjukvården i en kommun. Produkt som används för att påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom och eller kompensera en skada eller funktionsnedsättning eller undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller fysiologisk process. Beslut av behörig hälso- och sjukvårdspersonal att patient ska bli föremål för hälso- och sjukvårdsåtgärd.

20 20 (20) Rehabilitering Sekretess Särskilt boende Tystnadsplikt Utskrivningsklar patient Verksamhetschef för hälso- och sjukvård Vårdgivare Vårdteam SoL HSL LSS LVU LVM TVL Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt och aktivt deltagande i samhällslivet. Förbud att röja uppgift vare sig det sker muntligt eller genom att en allmän handling lämnas ut eller på annat sätt. Individuellt behovsprövat boende som ges med stöd av socialtjänstlagen. Se sekretess Patient som behandlats av läkare och inte längre bedöms behöva sluten vård. I kommunal hälso- och sjukvård svarar verksamhetschefen för de ledningsuppgifter som inte ankommer på MAS. Statlig myndighet, landsting eller kommun eller annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet. Grupp av samverkande hälso- och sjukvårdspersonal med olika kompetenser och med uppgift att svara för vård av enskild patient eller grupp av patienter. Socialtjänstlagen. Hälso- och sjukvårdslagen Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga Lagen om vård av missbrukare i vissa fall Tandvårdslagen