Rapportering för år 2012 avseende En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering

Transkript

1 (32) Avdelningen för tillväxt Majlis Nilsson Rapportering för år 2012 avseende En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering Sammanfattning Länsstyrelsen i Stockholms län ansvarar för samordningen av den nationella uppföljningen av den samordnade och långsiktiga strategin för romsk inkludering och för vissa delar av genomförandet. Detta är Länsstyrelsens första återrapportering för uppdraget avseende perioden juni 2012 till och med januari Hösten 2012 har inneburit en period av organisering, rekrytering och planering av lokala aktiviteter både hos nationella myndigheter som fått uppdrag inom strategin som hos de utsedda pilotkommunerna. Det har även tagit tid att etablera strukturer för samverkan för romsk delaktighet och inflytande. Genom att aktiviteterna varit av uppstartande karaktär är det inte möjligt att redovisa några resultat eller effekter. Vissa slutsatser har dock kunna dras och Länsstyrelsen i Stockholms län ger i rapporten nedanstående rekommendationer för det fortsatta arbetet. Romskt inflytande och påverkan För att romer ska kunna möta upp det offentligas förväntningar på att delta i samråd behövs stärkande aktiviteter riktade till romer. Länsstyrelsen rekommenderar därför regeringen att avsätta resurser för detta ändamål inom ramen för strategin. Motverka diskriminering Utan riktade insatser och extra resurser för att motverka diskriminering är det Länsstyrelsens bedömning att aktiviteter uteblir. Länsstyrelsen rekommenderar därför regeringen att se över möjligheten till riktade insatser för att motverka diskriminering mot romer. Arbete Europeiska socialfonden används redan idag för att förbättra romers situation, men den skulle kunna användas i ännu högre grad. Länsstyrelsen rekommenderar att uppmärksamma romer som prioriterad målgrupp i kommande strukturfondsperiod , särskilt inom Europeiska socialfonden. Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen i Stockholms län Hantverkargatan stockholm@lansstyrelsen.se Box Fax STOCKHOLM

2 2 (32) Rapportens disposition Länsstyrelsen har valt att disponera rapporten på samma sätt som skrivelsen, En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering (skr. 2011/12:56). Samtliga rubriker och underrubriker i rapporten är disponerade enligt regeringens skrivelse. Varje rubrik har en beskrivning av pågående aktiviteter och uppdrag följt av Länsstyrelsens kommentar och kort analys. Rapporten utgår från de insatser som startat under Rapporten har fokus på arbetet i de fem utsedda pilotkommunerna: Luleå, Linköping, Göteborg, Helsingborg och Malmö. 1 Beredning I strategin syftar rubriken på regeringens beredning. De utsedda pilotkommunerna har fått frågan hur pilotverksamheten är organiserad och förankrad samt hur ärendet har beretts. Nedan följer en beskrivning av detta samt en redogörelse över de uppdrag som Länsstyrelsen i Stockholms län haft under Regeringen beslutade 10 april 2012 att utse Luleå, Linköping, Göteborg, Helsingborg och Malmö kommuner till pilotkommuner. Kommunerna återkom den 8 juni 2012 med konkreta projektplaner. För samtliga pilotkommuner har hösten 2012 inneburit en period av organisering, rekrytering och planering av lokala aktiviteter. Kommunerna har oavsett om man arbetat aktivt med romska frågor sedan tidigare, eller inte, haft behov av förankring internt i kommunen och förankring hos romer lokalt. Det har även förekommit omorganisationer i några kommuner vilket inneburit behov av längre planeringsfas än förväntat. Detta har t.ex. skett i Luleå kommun som har haft nyrekrytering av såväl förvaltningschefer och enhetschefer. Organiseringen skiljer sig åt i kommunerna. I Malmö har sociala resursförvaltningen erhållit en beställning från stadskontorets avdelning för integration och arbetsmarknad. Sociala resursförvaltningen ansvarar, inom ramen för Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC), som startade med stöd av Delegationen för romska frågor. All verksamhet för romsk inkludering utgår därmed från RIKC ordinarie verksamhet, med förstärkning av statliga medel på områdena arbete och utbildning. Någon särskild styrgrupp eller liknande för pilotverksamheten finns därmed inte. I Göteborgs kommun har man valt att förlägga pilotverksamhetens ansvar på SDN Östra Göteborg, men med ett hela staden-perspektiv. är

3 3 (32) organiserad som ett projekt med styrgrupp med representanter från stadsledningskontoret, stadsdelsförvaltningar, relevanta facknämnder och kommunala bolag. Romska rådet har två representanter i styrgruppen. Även Luleå kommun och Helsingborgs kommun har organiserat sig som ett tydligt projekt, medan Linköpings kommun har förstärkt den fasta verksamheten, Vårt Nygård, vilka sedan 2006, bedriver ett socialt områdesarbete i stadsdelen Skäggetorp. Politisk förankring finns i samtliga kommuner men på olika sätt, i t.ex. Göteborg håller man på att bilda en politisk referensgrupp och i Luleå finns en löpande dialog med kommunstyrelsens ordförande. Samtliga kommuner har haft en dialog med romska lokala företrädare, men i olika omfattning. Dialogen har skett i lokala råd eller med lokala romska organisationer samt i några fall stormöten. Dialogen med lokala romska företrädare beskrivs mer utförligt nedan. Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Stockholms län har under hösten 2012 rekryterat en nationell samordnare och redovisat följande deluppdrag: Underlag för metoder och möjligheter till samordning och annat samarbete för nulägesbeskrivningarna. Uppdraget rapporterades 1 september november 2012 beslutade regeringen att ge Länsstyrelsen i Stockholms län uppdraget att samordna en nulägesbeskrivning i kommuner med pilotverksamhet (A2012/2593/DISK). Ansvara för att en extern utvärdering sker av pilotverksamheten. Länsstyrelsen anlitade i december 2012 en extern utvärderare, Raoul Wallenberg Institute. De har i sitt uppdrag att: 1. Stödja framtagande av mål och indikatorer som sträcker sig under tiden för pilotverksamheten 2. Göra en bedömning av aktiviteter och resultat i förhållande till mål och syfte i strategin 3. Se över hur samverkan mellan berörda organisationer fungerar, bl.a. när det gäller lärande, erfarenhetsutbyte, engagemang m.m. 4. Se över hur projektorganisationen är uppbyggd och, både när det gäller enskilda kommuner och för helheten. 5. Bedöma pilotverksamhetens bidrag till systempåverkan och den offentliga debatten.

4 4 (32) Den externa utvärderaren ska kontinuerligt följa pilotverksamheten från start till mål där den viktigaste uppgiften är att bidra till att verksamheten bättre styr mot sina mål. Utvärderarens initiala uppgift är att i samråd med pilotverksamhetens parter identifiera lämpliga indikatorer i utvärderingen av pilotverksamheten. Den externa utvärderaren ska fortlöpande redovisa till såväl pilotkommunerna som till Länsstyrelsen hur pilotverksamheten fortskrider. Utvärderaren ansvarar vidare för att självständigt återföra erfarenheter i pilotverksamheten samt genom deltagande i offentlig diskussion (seminarier, konferenser etc), sprida lärande exempel utifrån pilotverksamhetens erfarenheter. Utvärderaren ska årligen under senast 1 mars skicka en skriftlig delrapport till Länsstyrelsen. Slututvärderingen skickas till Länsstyrelsen senast 1 mars Förbereda skapandet av ett kommunalt nätverk för erfarenhetsutbyte och kunskapsuppbyggnad. Länsstyrelsen har inkommit med ansökan om att bilda ett kommunalt nätverk. Den 20 november 2012 beslutade regeringen att bevilja Länsstyrelsen i Stockholms län bidrag till nationellt nätverk för kommer för arbete med romsk inkludering (A2012/3653/DISK). Länsstyrelsens kommentar och analys Länsstyrelsen konstaterar att det tar tid att starta upp ett uppdrag av denna art, hitta former för dialog samt rekrytera personal, oavsett om man organiserar sig i befintlig verksamhet eller som projekt. Det behövs tid för dialog, förankring och kommunikation och tiden har inte alltid varit tillräcklig. Det behövs tid att ta tillvara på tidigare erfarenheter och reflektera över om, hur och var de kommande lokala insatserna kommer in och hur det på bästa sätt bör utformas. Det tar även tid att skapa samarbetsformer och delaktighet samt att förankra. Samtliga pilotkommuner har i dagsläget utsett ansvarig personal för pilotverksamheten. Man har påbörjat förändringsarbetet men organiseringen för pilotverksamheten håller fortfarande på att utvecklas. Kommunikationen med lokala romer har påbörjats men det finns frustration från romskt håll över att inget händer. I skriften Förort i fokus. Interventioner för miljoner (Integrationsverkets rapportserie 2002:01. Nordisk forskning om interventioner i "utsatta" bostadsområden - en kunskapsöversikt) redovisas tidigare erfarenheter i andra satsningar t.ex. storstadssatsningen. Det har visat att när myndigheter utsätts för tidspress är risken stor att:

5 5 (32) Man gör som man brukar. Det tar tid att skapa nya rutiner. Om snabba resultat förväntas tycks återanvändningen av befintliga verksamheter öka. Man löser kravet på att den nya verksamheten ska ingå i den ordinarie verksamheten genom att göra den lik den nuvarande verksamheten. Man offrar de mest tidskrävande delarna av arbetet, som upparbetning av nya former och metoder för deltagarmedverkan. För att en reell dialog ska kunna äga rum är det viktigt att vara medveten om att detta är en tidskrävande process, inte minst om det funnits ett tillitsgap sedan tidigare (s.112). Det som är viktigt för samtliga parter som arbetar med denna typ av utvecklingsinsatser är att det finns förankring för frågan på samtliga nivåer (politisk nivå, ledningsnivå, projektnivå och sist men inte minst förankring hos målgruppen). Samtidigt är det viktigt att påbörja aktiviteter med romerna. Risken finns annars att tillitsgapet ökar ytterligare för att inget händer. Det är ännu för tidigt att uttala sig om hur arbetet är utformat. Det behöver dock följas upp, bl.a. genom pilotkommunernas reviderade projektplaner. Länsstyrelsen kommer att arrangera lärandeträffar med pilotkommunerna under tiden som pilotverksamheten pågår. Lärandeträffarna syftar till erfarenhetsutbyte mellan kommunerna men också kompetensutveckling på olika teman. I kommande lärandeträffar i pilotverksamheten och i samarbete med den externa utvärderaren kommer frågan kring förankring och organisering vidareutvecklas. 2 Bakgrund Den 16 februari 2012 beslutade regering skrivelsen En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering (skr. 2011/12:56). Den tjugoåriga strategin görs inom ramen för den minoritetspolitiska strategin och ska ses som en förstärkning av minoritetspolitiken. Det övergripande målet är att: Den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. De då tjugoåriga romernas rättigheter bör tas till vara inom ordinarie strukturer och verksamhetsområden i lika hög grad som rättigheterna för tjogoåringarna i den övriga befolkningen. Strategin utgår från de mänskliga rättigheterna med särskild betoning på principen om icke-diskriminering. Målgruppen är framför allt de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och är utsatta för diskriminering. Romskt

6 6 (32) deltagande och inflytande bör genomgående säkerställas i strategin. Insatserna ska ingå i den ordinarie verksamheten. Strategin är baserad på förslag från delegationen för romska frågor som verkade och innehåller mål och åtgärder inom sex områden: Utbildning Arbete Bostad Hälsa, social omsorg och trygghet Kultur och språk Civilsamhällets organisering För att påskynda utvecklingen gör regeringen en särskild satsning i fem kommuner, en så kallad pilotverksamhet. Skolverket, Arbetsförmedlingen och SKL har uppdrag kopplade till satsningen. Bland de statliga åtgärderna i pilotverksamheten ingår utbildning av brobyggare, att pröva användningen av hälsokommunikatörer och ökad kunskap om stöd till romska barn i skolan. En nulägesbeskrivning ska göras av situationen för romer i pilotkommunerna. Skolverket har också uppdrag att utveckla och producera böcker och andra lärverktyg på samtliga varieteter av romani chib för barn, unga och vuxna. Statens folkhälsoinstitut har uppdrag att genomföra en förstudie om hälsosituationen bland romska flickor och kvinnor. Ett kommunalt nätverk har beviljats bidrag för kommuner som arbetar med romsk inkludering. Länsstyrelsens uppdrag Länsstyrelsen i Stockholms län ska ansvara för samordningen av den nationella uppföljningen av den samordnade och långsiktiga strategin för romsk inkludering och för vissa delar av genomförandet. Uppdraget består av flera deluppdrag enligt följande: Metoder för nulägesbeskrivningar Som ett första steg för att bygga upp ett nationellt uppföljningssystem ska Länsstyrelsen ta fram ett underlag i dialog med Statens skolverk, Boverket, Statens folkhälsoinstitut, Socialstyrelsen, Diskrimineringsombudsmannen, Statistiska centralbyrån och Datainspektionen. Underlaget ska översiktligt behandla bl.a. metoder för inhämtande av information om romers situation avseende utbildning, bostad, hälsa och social omsorg och trygghet för att göra nulägesbeskrivningar i de kommuner som ska delta i pilotverksamheten för romsk inkludering En redovisning av deluppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 1 september 2012.

7 7 (32) Pilotverksamhet Länsstyrelsen i Stockholms län ska samordna och följa pilotverksamheten för romsk inkludering i fem kommuner under I detta ingår att utveckla formerna för samarbetet i pilotverksamheten tillsammans med deltagande kommuner, Statens skolverk, Arbetsförmedlingen, Diskrimineringsombudsmannen och Sveriges Kommuner och Landsting, att återkommande ordna möten med representanter för deltagande kommuner, myndigheter och Sveriges Kommuner och Landsting samt lokala romska representanter och romska sakkunniga för att återkommande diskutera hur syftet och målen med verksamheten ska uppnås, att ansvara för att en extern utvärdering sker av pilotverksamheten och att planeringen av utvärderingens genomförande integreras i planeringen av de åtgärder som ska vidtas i pilotverksamheten, och att tillsammans med deltagande aktörer i pilotverksamheten finna former för hur erfarenheterna från verksamheten kontinuerligt kan spridas till andra kommuner, landsting och myndigheter. Länsstyrelsen ska kontinuerligt informera Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) om utvecklingen i pilotverksamheten i förhållande till syftet och målen med verksamheten. Länsstyrelsen ska årligen under senast den 15 april till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) lämna en lägesrapport om pilotverksamheten med en analys av eventuella problem och förslag till åtgärder för att förbättra verksamhetens resultat och måluppfyllelse. För genomförandet av detta deluppdrag ska myndigheten samråda med lokala romska företrädare och sakkunniga. Länsstyrelsens tidigare uppdrag Länsstyrelsen i Stockholms län har under tiden januari 2010 till och med juni 2012 haft uppdrag att stödja de kommuner som påbörjat ett utvecklingsarbete avseende den romska minoriteten, samt förmedla kontakter mellan den romska minoriteten och myndigheter i syfte att fungera som en bro fram till dess att regeringen beslutat om hur Delegationens uppdrag ska föras vidare. En erfarenhet är att även om det har hänt mycket i romafrågorna under de senaste åren kvarstår stora problem. Det handlar inte främst om romer, utan snarare om samhällets (o)kunskap, ovillighet att fullt ta ansvar för frågor som i mångt och mycket bottnar i den strukturella socio-ekonomiska diskriminering som romer utsatts för. Valhänthet och rädsla präglar ofta tjänstemäns kontakter med romska familjer. Vid myndighetsutövning och andra formaliserade ärenden (hälsokontroller m.m.) är man t.ex. okunniga om hur man kan ta kontakt med familjer, trots att dessa

8 8 (32) varit fast bosatta på orten sedan länge. Kommuner och andra aktörer har sällan tillräckliga kunskaper eller beredskap att möta frågor om romer eller av romer. Pilotverksamhet Regeringen beslutade 10 april 2012 att utse Luleå, Linköping, Göteborg, Helsingborg och Malmö kommuner till pilotkommuner. Skolverket, Arbetsförmedlingen och SKL har uppdrag kopplade till satsningen. Bland de statliga åtgärderna i pilotverksamheten ingår utbildning av brobyggare, att pröva användningen av hälsokommunikatörer och ökad kunskap om stöd till romska barn i skolan. En nulägesbeskrivning ska göras av situationen för romer i pilotkommunerna. I villkoren för medverkan i pilotverksamheten (bilaga till regeringsbeslut A2012/2012/1385/DISK) anges att: Bidraget ska, i enlighet med vad som anges i skrivelsen 2011/12:56, användas för att bygga upp en struktur eller motsvarande långsiktig lösning i den kommunala förvaltningen för att förbättra romers inkludering inom framför allt områdena utbildning, arbete, hälsa och social omsorg. Vidare anges det att: Arbetet ska ske med utgångspunkt i Sveriges internationella åtaganden angående mänskliga rättigheter och med särskilt fokus på principen om icke-diskriminering, samt jämställdhet och barnets rättigheter. 3 Strategi för romsk inkludering I strategin anges det att hela genomförandet bör präglas av romsk delaktighet och romskt inflytande med inriktning på förstärkt genomförande och kontinuerlig uppföljning av romers tillgång till de mänskliga rättigheterna på lokal, regional och nationell nivå. Romers levnadsvillkor Pilotkommunerna har ombetts att redovisa vilken uppfattning man har om situationen för romer i kommunen, samt om pilotverksamheten har någon koppling till minoritetspolitiska strategin samt minoritetslagstiftningen. Kommunerna har redovisat följande: Luleå kommun I Luleå upplevs det svårt att nå gruppen. Det saknas upparbetade kanaler för samråd och den lokala organiseringen är förhållandevis svag. Mötet med romer sker på individnivå och samordningen kring frågorna saknas. De kontakter som projektpersonalen haft under hösten visar på att de problem som lyfts upp på nationell nivå även finns i Luleå. Framför allt inom områden som rör bostäder, hälsa, utbildningsnivå, kortare livslängd och arbetslöshet.

9 9 (32) Kommunen bedriver ett visionsarbete organiserat som flera program där graden av medborgerlig delaktighet är hög. Arbetet ska utmynna i visioner för Luleås utveckling fram till år Programmen är Alla jämlika, Rum för möten, Plats för mer, Ledande nordlig region, Resor och transporter samt kuststaden Luleå. Huruvida romer är med och påverkar innehållet i programmen är okänt. Linköpings kommun I Linköpings kommun har man kontakt/samråd med resande, nyanlända samt finska romer. Linköping beräknar att antalet romer med svenskt medborgarskap eller uppehållstillstånd är cirka personer. Linköping har flest antal romer från Balkan och därmed är den gruppen kommunens största och primära fokus. Kommunen uppfattar att många romer i Linköping har låg utbildningsnivå, höga ohälsotal, hög grad av arbetslöshet samt svårt med den språkliga och samhälleliga och kulturella förståelsen. Linköping har ett stort antal vuxna analfabeter. Kommunen har även ett ökande antal papperslösa romer. Många av de som lever som papperslösa uppehåller sig hos dem som fått uppehållstillstånd/ medborgarskap, vilket påverkar den totala situationen. Göteborgs stad Göteborgs stad kommer att utgå från nulägesbeskrivningen, och redovisar ingen uppfattning av situationen i dagsläget. Helsingborgs stad I Helsingborgs stad finns ca 1200 romer där många grupper är representerade, dock inte finska romer. Hos de som uppbär försörjningsstöd är den socioekonomiska utsattheten stor. Många saknar utbildning och arbete samt har problem med hälsan. Malmö stad I Malmö bor det ca romer med ursprung i olika delar av världen och med olika språkliga, religiösa och kulturella tillhörigheter. Malmö redovisar att många romer befinner sig i ett utanförskap och står på grund av historiska och socioekonomiska aspekter långt utanför arbetsmarknaden. I och med att pilotverksamheten utgör en förstärkning av Romskt informationsoch kunskapscenter (RIKC) vars arbete grundas på tre källor varav en är ramkonventionen och relevanta regeringspropositioner så är minoritetslagstiftningen en integrerad del även i pilotverksamheten. Vidare genomförs utbildningar för anställda i Malmö stad gällande minoritetslagstiftning.

10 10 (32) Länsstyrelsen i Stockholms län I Länsstyrelsens rapport om Nationella minoriteter framkommer det att majoriteten av kommunerna som ingår i något förvaltningsområde har någon form av handlingsplan för den finska, samiska eller meänkielispråkiga minoriteten. Ett fåtal kommuner har däremot handlingsplaner som omfattar fler eller alla fem nationella minoriteter. Av de kommuner som inte ingår i något förvaltningsområde har ett fåtal någon form av handlingsplan, riktlinjer eller liknande för sitt arbete för att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter. Handlingsplaner för nationella minoriteter håller på att tas fram i Malmö och i Göteborg. Övriga pilotkommuner har ingen redovisad handlingsplan. Länsstyrelsen bedömer att det generellt finns behov av strategisk koppling till minoritetsarbetet i kommunerna. Länsstyrelsens kommentar och analys Länsstyrelsen bedömer att det finns en god kännedom om den romska minoritetens situation i pilotkommunerna, även om samtliga inte har beskrivit den i rapporten. Kunskaperna kommer framför allt från kontakter med romer både i samråd och med enskilda organisationer och enskilda aktivister. Samtliga kommuner utom Luleå har under flera års tid arbetat med att skapa former för dialog och inflytande. Regeringen har den 8 november 2012 uppdragit åt Länsstyrelsen i Stockholms län att i samverkan med Boverket, Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut tillsammans med romska sakkunniga, göra en nulägesbeskrivning av situationen för romer i de fem pilotkommunerna. Nulägesbeskrivningen kommer att ge förutsättningar att följa utvecklingen över tid. Redovisning görs i samband med Länsstyrelsens årliga rapport, 15 april Styrning, uppföljning och kunskapsuppbyggnad Genomförandet av strategin för romsk inkludering ska bygga på existerande strukturer och rådande ansvarsfördelning mellan regeringen, myndigheter och kommuner. Styrningen bör genomgående präglas av romsk delaktighet och inflytande. Mål och kontinuerlig uppföljning av och återrapportering om utvecklingen Regeringen har så långt som möjligt använt redan existerande av riksdagen fastställda mål för olika verksamhetsområden för att integrera strategin i ordinarie strukturer. Dessa mål behöver dock preciseras och brytas ned. Återkommande beskrivningar av romers tillgång till sina rättigheter inom olika verksamhetsområden anges i strategin som nödvändiga.

11 11 (32) Pilotkommunerna har i olika omfattning formulerat lokala mål för pilotverksamheten. Ett par kommuner har utarbetat lokala mål med en tydlig styrning och uppföljning från förvaltning, styrgrupp, processgrupp och romaråd. Andra har tagit fram övergripande mål som kommer att stramas åt under våren Ett generellt behov finns att förtydliga mål och indikatorer. I början av 2013 träffades pilotkommunerna, Arbetsförmedlingens projektledare och vikarierande projektledare från SKL i en gemensam kick-off. Där togs gemensamma mål för samtliga pilotkommuner fram. Minskat gap mellan majoritetens mänskliga rättigheter och romers mänskliga rättigheter. Detta är en målsättning med hela strategin men kommer att följas upp med indikatorer på lokal nivå. Det finns kunskap hos kommunerna om romers mänskliga rättigheter, och att de ska levas upp till. Pilotkommunerna har i sina aktivitetsplaner att utbilda tjänstemän på kommunen. Viktigt att dessa får kunskap. Det finns ett tydligt uppdrag till kommunerna att arbeta permanent med romers mänskliga rättigheter och det finns lokala förutsättningar för att skapa permanenta institutioner. Målsättningen ska utgå från lokala förutsättningar. I vissa kommuner finns underlag för att ha ett center medan det i andra enbart är möjligt med en samordnare eller brobyggarverksamhet. Det viktigaste är att dessa permanentas och inte lever på projekt som avslutas efter en viss tid. Det finns verktyg för att säkerställa romernas deltagande och egenmakt. Deltagandet och egenmakten ska vara reell. Samtliga kommuner ska utveckla sina samråd. De kan se olika ut till formen men ska säkerställa målet med deltagande och egenmakt. Tillsyn Relevanta tillsynsmyndigheter bör återkommande i sin tillsyn särskilt uppmärksamma romers situation under , framför allt utifrån ett barnperspektiv. De myndigheter som omnämns i strategin är: Socialstyrelsen och Statens skolinspektion.

12 12 (32) i respektive kommun har inte haft någon kontakt med vare sig Socialstyrelsen eller Statens Skolinspektion. Statens Skolinspektion har dock initierat en kvalitetsgranskning i pilotkommunerna och aviserat besök under våren Romers delaktighet och inflytande Romsk delaktighet och inflytande bör genomgående säkerställas i strategin för romsk inkludering under Det är angeläget att samråd och medverkan sker på alla nivåer i strategin för romsk inkludering. Samtliga kommuner arbetar aktivt med att etablera romskt råd eller på annat sätt ha en fortlöpande dialog med romer boende i kommunen. Göteborgs stad har sedan hösten 2010 arbetat med att skapa kontakter och möten med många olika romer. Ett romskt råd har bildats och dessa har inkluderats i framtagandet av projektplanen. I Helsingborg har ett romaråd bildats. Rådet valdes ut på ett stormöte för romerna i Helsingborg. De olika romska grupperna finns representerade och rådet sammanträder ungefär var tredje vecka. Luleå kommun har inte något etablerat romskt råd men har arbetat tillsammans med en lokal romsk organisation under hela processen, från ansökan till organisering. Förutsättningarna för att arbeta med för att nå delaktighet och inflytande för en bred grupp romer är mycket olika i pilotkommunerna. Diskussioner har förekommit i samtliga kommuner vad begreppet samråd står för. I Helsingborg används inte samrådsbegreppet i pilotverksamheten, utan delaktighet och inflytande. Under 2013 kommer man att bjuda in medverkande aktörer för att definiera vad begreppen innebär och frågan om delaktighet och inflytande kommer att processas. Malmö har inte ett etablerat samråd men det finns en pågående process för att på kommunal nivå utarbeta former för samråd med de fem nationella minoriteterna. RIKC har dock kontinuerliga möten med romer om centrets arbete för att öka romsk delaktighet och inflytande. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har uppdrag att stödja pilotkommunerna i att utveckla samråd. Verksamheten under året har i huvudsak fokuserats på omvärldsbevakning. Goda exempel på samråd har identifierats och analyserats. En skrift är för närvarande under produktion med slutsatser och exempel från omvärldsbevakningen. Den kommer att innehålla en mer teoretisk del kring utvecklandet av kvalitativa och systematiska samråd samt exempel på olika samråd och dess utmaningar och möjligheter. Skriften färdigställs under

13 13 (32) våren Skriften är tänkt att fungera som ett stöd och en exempelsamling att tillgå för pilotkommunerna samt övriga intresserade. Under 2013 kommer detta material också att användas som underlag för operativt utbildnings/utvecklingsarbete kring samråd tillsammans med pilotkommunerna under ledning av processledare vid SKL. Mänskliga rättigheterna Strategin utgår från de mänskliga rättigheterna med särskild betoning på principen om icke-diskriminering. Helsingborg och Luleå har inget riktat arbete mot diskriminering för romer men har policys i kommunerna som gäller för alla medborgare. I Helsingborg samarbetar med den icke-kommunala antidiskrimineringsbyrån. Detta gör man även i Linköping. I såväl Linköping som Malmö pågår utbildningsinsatser till tjänstemän och romer. I Malmö finns dessutom ett dialogforum, en kommunal inrättning, som arbetar med att motverka diskriminering och hatbrott. I Göteborg har man under ett par års tid arbetat med ett ESF-projekt, Rom san? som syftar till att synliggöra romers liv och historia i Göteborg, genom utställningar, sagoboksprojekt, möten och föreläsningar. En stor utställning om romernas liv i Göteborg har arbetats fram på Stadsmuseet. Till utställningen är ca 1000 utbildningsplatser inkluderade för personer anställda i kommunen och som möter romer i vardagen. Diskrimineringsombudsmannen Länsstyrelsen har en dialog med Diskrimineringsombudsmannen angående strategin. Diskrimineringsombudsmannen har inget riktat uppdrag i strategins förverkligande men har en romsk referensgrupp man arbetar med. Vidare kommer Diskrimineringsombudsmannen att ingå i arbetsgruppen för nulägesbeskrivningarna som samordnas av Länsstyrelsen. Prioriterade målgrupper och åtgärdsområden Kvinnor och barn är prioriterade målgrupper i strategin. Därutöver bör statliga åtgärder inom områdena utbildning och arbete särskilt prioriteras. Pilotkommunerna har uppmärksammat målgruppen kvinnor och barn. Insatserna i pilotkommunerna vänder sig oftast till kvinnor och barn. De kvinnliga brobyggarna arbetar med tjejgrupper och har kontakt med t.ex. mödravården för att nå romska kvinnor. I Linköping har en tjejgrupp bildats och den kvinnliga brobyggaren träffar gruppen tillsammans med en familjepedagog för aktiviteter, dialog och lärande.

14 14 (32) Malmö och Helsingborg har även fokus på de som står längst från arbetsmarknaden. Helsingborg har t.ex. haft ett arbetsmarknadsprojekt för romer under 2012 parallellt med pilotverksamheten. I Linköping är romer från balkanländerna den primära målgruppen. Det finns en utmaning i de flesta kommuner att nå kvinnor (och barn/unga) då de romer som är delaktiga i projektets struktur, t.ex. i samråden, ofta utgörs av män till största delen. I Helsingborg har man försökt förmå romska kvinnor att ingå i styrgruppen. Än så länge är en plats vakant i avvaktan på att även kvinnor ska vara representerade. Ordinarie verksamhet men ibland uttalad målgrupp Strategin bör bedrivas inom ordinarie verksamhetsområden och strukturer. Det kan dock ibland krävas insatser med en tydlig inriktning på romer. Pilotkommunerna har valt olika vägar för att insatserna ska bedrivas inom ordinarie verksamheter och strukturer. I Malmö och Linköping har man valt att knyta pilotverksamheten till en redan befintlig/implementerad del av kommunens arbete med romsk inkludering (RIKC och Vårt Nygård). I Luleå, Göteborg och Helsingborg har man valt en projektmodell men med process-, projekt- och styrgrupper där ordinarie verksamhet finns representerade. Kunskapsuppbyggnad pilotverksamhet under fyra år Kommunen har fått ekonomiskt stöd för att bygga upp en struktur eller motsvarande långsiktig lösning i den kommunala förvaltningen för att förbättra romers inkludering inom framför allt områdena utbildning, arbete, hälsa, och social omsorg. Det är fortfarande för tidigt i processen för att se resultat av insatserna men några erfarenheter är: Luleå kommun Att låta arbetet ta tid så att det romska civilsamhället hinner mobilisera sig är en utmaning, speciellt om man arbetar i en projektorganisation. Romer organiserar sig annorlunda än samhället i övrigt med en hög grad av direktdemokrati och man använder andra metoder än de traditionella med föreningar, stadgar och protokollförda möten. Således riskerar dessa spontana vardagsrumsmöten att diskvalificeras och tappa sin legitimitet. Samhällets metoder för delaktighet upplevs främmande från romskt håll och planerade insatser tar längre tid än man önskar från målgruppen. Man upplever det svårt att förstå, från romskt håll, att det tar så lång tid. Tiden mellan en idé och handling är mycket kortare bland romer enligt utsago.

15 15 (32) Linköpings kommun En erfarenhet i Linköpings kommun är att det är viktigt att vara stationerade i bostadsområden där romer bor. Att kunna ta emot spontana besök, avsätta tid för dialog och reflektion, medverka till att bygga nätverk till, mellan romer och olika aktörer. Lärdomen är att för att bygga förtroendefulla relationer måste man finnas där romer finns och arbeta uppsökande. Genom att finnas i närmiljön blir det lättare att motivera familjerna att bo kvar, vilket ger barnen möjlighet till kontinuerlig skolgång och de vuxna bättre tillgång till utbildning och arbete. Göteborgs kommun En bärande tanke som präglar Göteborgs uppdrag som pilotkommun är att alla initiativ till insatser och förslag till förändringar bör utgå ifrån de områden där romerna själva anser sig ha behov av samhällets stöd. Det Romska Rådet har formulerat att man önskar åstadkomma bestående förbättringar genom pilotprojektet och inte enbart tillfälliga, kortsiktiga vinster. Göteborg anger att det finns uppenbara risker att pilotverksamheten blir alltför projekt-präglad. Inte minst är riskerna stor att de fåtal tjänstepersoner som engageras i den direkta pilotverksamheten blir överlastade av både för många arbetsuppgifter och överdrivna förväntningar på snabba resultat. Detta trots att de förändringsprocesser som kommer att sättas igång kommer att vara långsiktiga till sin karaktär. Helsingborgs kommun Helsingborg har goda erfarenheter med att stötta och möjliggöra för romerna i kommunen att bli delaktiga i projektet och att ge utrymme för deras synpunkter i planeringen av projektet och dess insatser. Målgruppen är långtifrån en homogen grupp och förtroendet är lågt för myndigheter generellt sett. De ser även vikten att verka för största möjliga transperens i allt som har med projektet att göra. Strategin för romsk inkludering hänger ihop med minoritetslagstiftningen i Helsingborg. I arbetet ingår därmed att främja och utveckla både kultur och språk. Dessa aspekter betonar romerna som mycket viktiga för att uppnå strategins målsättning. Malmö stad Malmö menar att den största framgångsfaktorn för ett sådant här projekt är att förankra det inom den redan befintliga strukturen inom kommunen. Ett center sådant som RIKC kan medföra till förändringar med och för romer då tillit kan byggas upp och ett långsiktigt arbete möjliggörs. En annan viktig framgångsfaktor är att RIKC arbetar i lika stor omfattning mot romer som mot majoritetssamhället. Den modell som Malmö vill sprida till andra kommuner är Malmömodellen. Den består av följande delar:

16 16 (32) Ett center där de anställda, romer och icke romer, tillsammans arbetar med att öka romsk delaktighet i samhället. Ett sådant center är viktigt för att bygga tillit, trovärdighet, stabilitet och kontinuitet samt att säkerställa att arbetet sker både på ett individuellt och på ett strukturellt plan En intern kompetensutveckling där det genom ett möte mellan teori och praktik kan utvecklas förankrings- och kommunicerbara metoder Att romska tjänstemän kompetensutvecklar offentligt anställda och även andra intresserade inom minoritetslagstiftning, romsk historia, romska livsvillkor och olika romska kulturella yttringar Medborgarkontorsverksamhet Att romska tjänstemän arbetar som resurspersoner inom skola och socialtjänst En plattform utifrån vilken samordning av olika insatser såväl strategiska som operativa sker Ett holistiskt och tvärvetenskapligt förhållningssätt Länsstyrelsens kommentar och analys Det är Länsstyrelsens uppfattning att kommunerna har en önskan och ett engagemang att bygga upp långsiktiga strukturer. Generellt finns dock i pilotkommunerna behov av att tydliggöra lokala mål och indikatorer vilket också kommer att skapas inom ramen för den externa utvärderingen. Av kommunernas rapport och SKLs redovisning framkommer det att det finns behov av att definiera och därigenom förtydliga begreppet samråd, men även vad som menas med delaktighet och inflytande. Även rapporten avseende arbetet med nationella minoriteter pekar på att kommuner och myndigheter är ovana att hålla samråd, vilket leder till att man saknar former och rutiner för att hantera de nationella minoriteternas rätt till inflytande. Verktyg för samråd som i sin tur leder till makt och inflytande efterfrågas av såväl kommuner, myndigheter och av romer. Samråd som inte innebär reellt inflytande/makt för målgruppen motverkar syftet och leder snarare till ett ännu större förtroendegap än tidigare. Hela strategin för romsk inkludering genomsyras av att det bör finnas romsk deltagande och inflytande. Det finns dock inte beskrivet vad som menas med inflytande, vilket i sin tur bidrar till olika tolkningar från såväl kommun som romer. Olika tolkningar skapar olika förväntningar, vilket i sin tur skapar frustration även om ambitionen och viljan att romer ska ha makt över sin egen utveckling finns.

17 17 (32) Det finns en risk att direktiven om delaktighet och inflytande får en negativ effekt då resurser inte tillsätts för att stärka målgruppens kapacitet att kunna delta på lika villkor. Romerna förutsätts samverka på nationell, regional och lokal nivå på det offentligas villkor. Makten ligger därmed fortfarande hos det offentliga att skapa formerna för inflytande, som kanske inte alltid fungerar för målgruppen. För att romer ska kunna möta upp det offentligas förväntningar på att delta i samråd behövs även stärkande aktiviteter riktade till romer. Länsstyrelsen rekommenderar därför regeringen att avsätta resurser för detta ändamål inom ramen för strategin. Diskrimineringsfrågan är central i strategin men är inte synlig när det kommer till åtgärderna. Det handlar om bemötande hos såväl offentliga tjänstemän som allmänheten och effekter det får i form av bland annat diskriminerande beteenden. Romer upplever diskriminering i alla vardagssituationer och i förhållande till myndigheter, bostadsbolag, arbetsgivare, näringsidkare o.s.v. När ett perspektiv ska genomsyra samtliga aktiviteter finns risk att det inte blir någon riktad (allvarlig) satsning från någon, förutom de planer och policys som finns generellt, detta kan jämföras med jämställdhet eller tillgänglighet. I uppstarten av pilotverksamheten och i nulägesbeskrivningen har det varit svårt att identifiera vilken typ av aktiviteter som ska bidra till icke-diskriminering. Endast en pilotkommun har projektverksamhet som tydligt syftar till att minska fördomar gentemot romer genom att synliggöra romers liv och historia (Göteborg). Utan riktade insatser och extra resurser för att motverka diskriminering finns det risk för att aktiviteter uteblir. Kunskapen om förekomsten av diskriminering av romer och arbetssätt för att främja lika rättigheter och möjligheter är generellt sett låg. Länsstyrelsen rekommenderar därför regeringen att se över möjligheten till riktade insatser för att motverka diskriminering av romer. 5 Utbildning Verksamhetsmål Regeringen har valt att inte formulera särskilda utbildningsmål för romer. En grundförutsättning är att alla barn och elever ska ges förutsättningar att uppnå de nationella målen och utveckla sina kunskaper, färdigheter och kompetenser så långt som möjligt. Detta gäller för befolkningen i stort och innefattar därigenom också romer. Brobyggare i förskola, förskoleklass och grundskola Statens skolverk har uppdrag att se till att lämplig utbildning görs tillgänglig för att utbilda totalt ca 20 brobyggare under perioden Brobyggarna ska utbildas för arbete inom förskola, förskoleklass och grundskola i de fem

18 18 (32) kommuner som ingår i en pilotverksamhet. Syftet med utbildningen är att bidra till att förbättra den romska minoritetens utbildningssituation. Brobyggare i detta uppdrag är kvinnor och män med romsk språk- och kulturkompetens som ska fungera som länk mellan romska familjer och institutionerna förskola och skola. Brobyggare kan även stödja barn och elever i förskola, förskoleklass och grundskola. Skolverket träffade under hösten 2012 en överenskommelse med Södertörns Högskola avseende utvecklande och anordnande av brobyggarutbildning. Skolverket inbjöd också romska representanter, företrädare för kommunerna och brobyggare till samråd inför detta. Den utbildningsplan som tagits fram på Södertörn Högskola bygger på att utbildningen bedrivs under 2 år på halvtid i enlighet med beslut om statliga bidrag som kommunerna erhållit. Utbildningen påbörjades i december 2012 med åtta studerande vilka anmälts av de pilotkommuner som ingår i uppdraget. Göteborgs kommun har fyra studerande, Helsingborg två, Linköping och Luleå en studerande vardera. Den första utbildningsomgången pågår fram till december Skolverket har uppfattat att både kursledning och de studerande upplever att inledningen av kursen varit mycket positiv. De studerande är aktiva och bidrar aktivt till innehållet i kursen. Eftersom samtliga pilotkommuner ännu inte anställt brobyggare och det totala antalet utbildningsplatser uppgår till planerade 20 stycken har Skolverket skapat möjligheter för att starta ytterligare en omgång med 12 platser hösten 2013 till våren För att utbildningsplatserna ska utnyttjas är det viktigt att studerande till den andra utbildningsomgången antas under våren Kommunernas arbete sker främst genom de brobyggare som har anställts. Kommunerna redovisar att det finns kunskaper om romska elevers situation i kommunerna, utom möjligtvis i Luleå som anger att rektorer inte vet om de har romska elever på sin skola. Det stöd som ges av kommunerna till romska elever genom brobyggarna påminner om varandra, d.v.s. studiehjälp i grupp, individuell hjälp och motivationsbyggande aktiviteter. Ytterligare insatser kommunerna ser behov av för att förbättra romska elevers studieresultat är t.ex. brobyggare inom SFI och Komvux, ytterligare samverkan inom kommunen, ökad kontakt med föräldrar för att stärka deras roll, stärkande av skolans värdegrund men även förstärkt modersmålsundervisning. I Linköping, Göteborg och Helsingborg har man anställt brobyggare i skolan. I Malmö har man avvaktat med att anställa brobyggare i skolorna men kommer

19 19 (32) under 2013 att genomföra en behovsanalys på berörda skolor i Malmö för att erhålla mer kunskap om romska elevers skolsituation. Syftet med analysen är att få en övergripande bild av de berörda skolornas kunskap om och implementering av minoritetslagstiftningen samt av romska barns skolsituation. I Luleå kommun är en brobyggare är anställd inom Arbetsmarknadsförvaltningen och där deltagit i projektets allmänna arbete, inte i skolorna. Brobyggaren har även uppdrag att utbilda kommunens anställda i romsk kultur och historia. I Linköping finns tre brobyggare. En brobyggare är stationerad på en skola i lågoch mellanstadiet, tre dagar/vecka för att stödja romska elever och som kontakt mellan skola och föräldrar. En brobyggare arbetar på en högstadieskola en heldag samt två halvdagar/vecka och arbetar även i en ungdomsgrupp tillsammans med fältsekreterare, fritidsgårdspersonal och polis. Vid behov finns också brobyggarna till hands då det gäller föräldrar med förskolebarn. I Göteborg har man fyra brobyggare som finansieras inom pilotprojektet. Dessa har initialt kommit att fördelas till skolor i två stadsdelar, Angered och Östra Göteborg. Omedelbart har det märkts en stor efterfrågan på brobyggarnas tjänster på de skolor där de arbetar. Göteborg ser att det är angeläget att brobyggarnas arbetsinsatser tillåts bidra till att stärka insatser på den strukturella nivån, så att skolorna förbättrar sin egen kompetens att förebygga skolsvårigheter för de romska barnen, med stöd av brobyggarna. Två brobyggare finns anställda i Helsingborg. De har varit i skolan/förskoleklass och förskolan i två områden i Helsingborg och informerat pedagoger och elever om romsk kultur och historia. De har även haft föräldramöten med romska föräldrar. Det resultat man ser redan är att brobyggarna har sett till att ett antal elever (4-5st), som tidigare inte varit i skolan, nu är det. De har skapat ett intresse och nyfikenhet hos personalen på både skola och förskola. Dessutom har elever efter skoltid kommit för att få studiehjälp. Fler barn med romsk härkomst ger sig tillkänna. Några resultat från brobyggarnas arbete har i övrigt inte kunnat anges av kommunerna. Insatsen har pågått för kort tid för att kunna redovisa några direkta effekter. Erfarenheterna hittills är trots detta mycket positiva och vikten av att anställa engagerade och kunniga brobyggare betonas av bl.a. Helsingborgs kommun. Gymnasieskolan Kommunernas brobyggare arbetar främst i förskola, förskoleklass och grundskola men en del i arbetet är att motivera romska barn att fortsätta sina studier. I Malmö finns resurspersoner från RIKC tillgängliga att använda sig av för att förbättra de romska elevernas skolsituation. Resurspersonen kan t.ex. sitta med som stöd för romska elever och familjer vid möten med skolpersonal. Resurspersonen arbetar även med att följa upp hur det går för eleverna och följer t.ex. upp elever som läser vidare på gymnasiet för att på bästa sätt kunna stötta dem i sin skolgång.

20 20 (32) Modersmålsundervisning Modersmålsundervisning finns i samtliga pilotkommuner, utom möjligen Luleå som inte har undervisning i romanis men i finska, där det förekommer romska barn. Generellt finns ett större behov än vad som kan erbjudas, bl.a. efterfrågas modersmålslärare med fler varietéer av romska dialekter för att på bästa sätt kunna tillgodose de behov som finns hos romer. Erfarenheterna av modersmålsundervisning är positiva men det finns svårigheter att hitta behöriga lärare. Kommunal vuxenutbildning Malmö och Helsingborgs kommuner har riktad utbildningsverksamhet för vuxna romer. I Malmö finns IRIS-skolan som riktar sig till vuxna romer utan fullständig grundskolekompetens. RIKC var en av initiativtagarna till att IRIS skolan blev en kommunal skola hösten IRIS-skolan ska förbereda de studerande för vidare studier, en utvecklande praktikperiod och/eller arbetsmarknaden. Utbildning för vuxna romer utgör en del av pilotverksamhetens uppdrag att öka romers deltagande i samhället. IRIS-skolan utgör en viktig del i arbetet för romsk inkludering och i att öka romers inflytande och delaktighet i samhället. IRISskolan har varit verksam under ett antal år och visat sig vara en viktig punkt i arbetet med att möjliggöra utbildning till vuxna romer utan fullständig grundskolekompetens. Den kommunala vuxenutbildningen i Helsingborg erbjuder vuxna romer grundskoleutbildning i en sammanhållen grupp. Riktat stöd ges till gruppen när det gäller utbildningar, praktikplatser och projekt som siktar in sig på arbetsmarknaden. Länsstyrelsens kommentar och analys Brobyggare upplevs som en viktig funktion, både i förskola, förskoleklass och i grundskolan. Kommunerna anger att de ser ett stort behov av brobyggarfunktionen och att brobyggarna är efterfrågade av såväl skolor som av romer. En risk med detta kan vara att brobyggarna får för stora förväntningar på sig att lösa all problematik som finns för romer i kommunen. Det är inte ovanligt att brobyggarna får handskas med frågor som rör social omsorg, även om det inte ingår i arbetsuppgifterna. Det är viktigt att brobyggarfunktionen får utvecklas långsiktigt och att kommunerna ser att fler behöver stötta upp arbetet i skolorna, förutom brobyggarna. Brobyggarutbildningen som startade i december 2012 på Södertörns högskola har med sig frågan och kommer att sprida kunskap om brobyggarfunktionen framöver.

21 21 (32) I det kommunala nätverk som fått bidrag att arbeta med kommuner för romsk inkludering finns intresse att anställa brobyggare på samma villkor som i pilotkommunerna. Några har redan brobyggare anställda. Önskemål finns att kunna utbilda brobyggare på Södertörns Högskola utanför piltoverksamheten. Brobyggarna håller på att utveckla sin roll och funktion i pilotkommunerna och det är i nuläget för tidigt att uttala sig om vilka effekter som finns på utbildningsområdet, även om inledningen är positiv. 6 Arbete Verksamhetsmål Regeringen har valt att inte formulera särskilda sysselsättningsmål för romer. Sveriges nationella mål för sysselsättning, inom ramen för EU 2020-strategin, är att eftersträva en höjning av sysselsättningsgraden till väl över 80 procent för kvinnor och män i åldrarna till år Detta gäller för befolkningen i stort och innefattar därigenom också romer. Åtgärder Kommunerna har en viktig roll för att ge romer stöd till att få ett arbete. I de kommuner som har pilotverksamhet ingår det att bedriva ett systematiskt arbete för att stödja romers etablering på arbetsmarknaden. Ingen av de fem pilotkommunerna har något riktat arbete utanför pilotverksamheten för att stödja romers etablering på arbetsmarknaden. Kommunerna hänvisar till ordinarie arbetsmarknadsinsatser och samarbetet med Arbetsförmedlingen. Helsingborgs kommun har genomfört två arbetsmarknadsprojekt, varav ett under Projektet Po Drom vände sig till vuxna romer i arbetsför ålder, som stod långt ifrån arbetsmarknaden, med syfte att öka deras anställningsbarhet. Göteborgs stad är samverkanspartners i ett ESF-finansierat projekt, Newo Drom. Projektet genomför utbildningsinsatser med romer, så att de ska vara bättre rustade att driva egna företag. Arbetsförmedlingen I april 2012 fick Arbetsförmedlingen i uppdrag av regeringen att medverka i pilotverksamheten. Arbetsförmedlingen ska bland annat sprida information och kunskap bland romer i pilotkommunerna om den service och det stöd som Arbetsförmedlingen kan erbjuda. Arbetsförmedlingen ska även säkerställa att arbetssökande romer ges den hjälp de behöver.

22 22 (32) Arbetsförmedlingen har valt att anställa fem så kallade brobyggare samt en nationell samordnare. Brobyggarna fungerar som stöd och brygga mellan romer och Arbetsförmedlingen. Brobyggarna anställdes i oktober 2012 och har sin fysiska arbetsplats på en lokal arbetsförmedling i respektive pilotkommun. Brobyggarna genomför bland annat informationsinsatser samt uppsökande verksamhet inom respektive pilotkommun. Brobyggarna har hittills genomfört ett femtiotal olika informationsinsatser riktade till arbetssökande, exempelvis på skolor, fritidsgårdar, folkhögskolor och i romska föreningar. Informationsinsatserna har syftat till att ge information om Arbetsförmedlingens service och brobyggarfunktionen. Brobyggarna har exempelvis beskrivit hur man skriver in sig på Arbetsförmedlingen, om Arbetsförmedlingens service och om arbetet för romsk inkludering. Arbetsförmedlingen ska även göra insatser för att inom myndigheten säkerställa kunskap om romer som nationell minoritet. Arbetsförmedlingen har tagit fram ett utbildningspaket där bland annat en webbaserad utbildning ingår. Hittills har över 3700 personer genomfört webbutbildningen. Webbutbildningen finns tillgänglig på Samarbetet med pilotkommunerna har kommit olika långt. En av kommunerna hade utarbetade samråds- och samarbetsstrukturer inom ordinarie verksamhet, medan samarbetsformerna i andra kommuner har utvecklats under pilotverksamheten. I kommuner som har haft egna brobyggare på plats finns ett samarbete med Arbetsförmedlingens brobyggare. I kommuner som nyligen har anställt egna brobyggare är samarbetet under uppbyggnad. Arbetsförmedlingen har positiva erfarenheter av brobyggarnas arbete. Brobyggaren fyller en viktig roll i att överbrygga det förtroendegap som råder mellan romer och majoritetssamhället. Vidare bidrar brobyggaren, genom sin kompetens och förankring inom målgruppen, till att pilotverksamheten utformas utifrån lokala förutsättningar. Det är dock för tidigt att dra några slutsatser om implementering. Europeiska socialfonden Kommuner kan inom givna ekonomiska ramar uppmuntras att söka eventuellt tillgängliga medel för romers inkludering från Europeiska socialfonden (ESF). Kommunerna har viss erfarenhet av ESF-finansierade projekt med det är endast Göteborgs stad som har projekt med direkt romsk prägel (2st). Göteborg understryker att dessa två ESF-projekt utgjort viktiga inslag för att starta upp