SSAB Svenskt Stål AB Årsredovisning 2005

Transkript

1 Årsredovisning 2005 SSAB ska befästa sin position som ett specialstålsföretag inom handelsstålsområdet med produkter som bl a genom sin hållfasthet, formbarhet eller slitstyrka skapar ett väsentligt mervärde. Mervärdet ska skapas i nära samarbete med kunden och komma såväl kunden som SSAB tillgodo.

2 Årsstämma Årsstämma hålls i Oxelösund fredagen den 21 april 2006 kl Rätt att delta på årsstämman har den aktieägare som, dels är registrerad i den utskrift av aktieboken som görs torsdagen den 13 april 2006, dels har anmält sin avsikt att delta på årsstämman senast tisdagen den 18 april 2006 kl Förvaltarregistrerade aktier Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste ägarregistrera sina aktier för att kunna delta på årsstämman. Tillfällig ägarregistrering, s k rösträttsregistrering, bör göras i god tid före den 13 april Anmälan Anmälan om deltagande på årsstämman sker via bolagets hemsida, brev, fax eller telefon. SSAB Svenskt Stål AB Att. Årsstämman Box Stockholm Tel Fax Hemsida: Vid anmälan uppges namn, personnummer (organisationsnummer) samt adress och telefonnummer. Anmälan måste ha kommit SSAB tillhanda senast tisdagen den 18 april 2006 kl 12.00, då anmälningstiden går ut. Valberedning Carl-Olof By, Industrivärden, ordförande Tor Marthin, AMF Pension Sverker Martin-Löf, styrelsens ordförande Per-Erik Mohlin, SEB Fonder Marianne Nilsson, Robur. Valberedningen ger årsstämman förslag till val av styrelseledamöter samt arvode till styrelsen. Utdelning och inlösen av aktier Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås den 26 april Utbetalning beräknas då kunna ske genom VPC den 2 maj Styrelsen och verkställande direktören föreslår årsstämman att utdelning för 2005 lämnas med 9,00 kr per aktie. Styrelsen och verkställande direktören kommer även att föreslå ett inlösenprogram på ca Mkr och en split på 3:1. Ekonomisk information SSAB kommer att lämna följande information för verksamhetsåret 2006: Rapport för första kvartalet den 21 april Halvårsrapport den 18 juli Rapport för de tre första kvartalen den 27 oktober Bokslutskommuniké den 12 februari Årsredovisning i mars SSAB Svenskt Stål AB (publ) Org nr Joe Brig Art AB, Göteborg. Foto: Dag Sundberg, Göran Wink, Claes Löfgren och Bo Björkdahl. Tryck: Edita Västra Aros, Västerås SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

3 Innehåll Försäljningen under året ökade med 17% till (23 712) Mkr. Resultatet efter skatt uppgick till (2 710) Mkr motsvarande en vinst per aktie på 42,21 (26,32) kronor. Kassaflödet för helåret uppgick till (1 892) Mkr, varav försäljningslikviden för SSAB HardTech utgjorde (0) Mkr. Leveranserna av extra och ultra höghållfast tunnplåt samt kylda stål ökade för helåret med 10%. 2 Koncernchefens kommentar 4 Organisation 5 Verksamhet och produktionsflöde 6 Fem år i sammandrag 7 Strategi och mål 8 Bolagsstyrningsrapport 11 SSAB och miljön 16 Aktien Förvaltningsberättelse 18 Koncernöversikt 26 SSAB Tunnplåt 30 SSAB Oxelösund 34 Plannja 36 Tibnor 38 Övriga bolag Koncernens och moderbolagets finansiella rapporter 39 Koncernens resultaträkning 40 Koncernens balansräkning 41 Koncernens förändringar i eget kapital 42 Koncernens kassaflödesanalys 43 Moderbolagets resultaträkning 44 Moderbolagets balansräkning 45 Moderbolagets förändringar i eget kapital 46 Moderbolagets kassaflödesanalys 47 Innehållsförteckning noter 47 Redovisnings- och värderingsprinciper 78 Definitioner 79 Vinstdisposition 80 Revisionsberättelse 81 Koncernledning, koncernstaber och revisorer 82 Styrelse 84 Adresser SSAB ÅRSREDOVISNING

4 Koncernchefens kommentar Stark efterfrågan på våra spetsprodukter Stålförbrukningen i världen förefaller ha ökat med nästan 6% under Detta är en tillväxttakt i nivå med vad vi haft under detta decennium men väsentligt högre än de 1 2% per år vi hade under och 1990-talen. Tillväxten var dock koncentrerad till Asien och speciellt till Kina medan efterfrågan generellt sett minskade i såväl Västeuropa som USA. Vi upplevde på samtliga marknader en fortsatt stark efterfrågan för våra spetsprodukter de kylda stålen inom grovplåtsområdet och de extremt höghållfasta tunnplåtsprodukterna. Trots att tillväxten för kylda stål begränsats av tillgänglig kapacitet ökade våra leveranser av spetsprodukterna med 10% under 2005 och de svarar nu för ungefär en tredjedel av våra leveranser. Speciellt för det övriga tunnplåtsprogrammet som vi säljer på den västeuropeiska marknaden där efterfrågan minskat kände vi dock tidvis av en svag orderingång. Detta medförde att vi under andra halvåret drog ned vår produktionstakt vilket ledde till att leveranserna från stålrörelsen minskade med 7%. och förbättrade marginaler i stålrörelsen Efter de kraftiga prishöjningarna på samtliga stålprodukter som vi kunde genomföra under 2004 och inför första kvartalet 2005 stabiliserades stålpriserna. I genomsnitt blev därmed priserna i svenska kronor drygt 30% högre än Den ökade stålförbrukningen i världen medförde även att priserna på råvaror ökade kraftigt. Exempelvis ökade priserna på järnmalm drygt 80% och totalt ökade råvarukostnaderna under 2005 med ca Mkr. Prisutvecklingen medförde dock att bruttovinstmarginalen i stålrörelsen trots de kraftiga råvarukostnadsökningarna förbättrades med nästan Mkr. lade grunden för ett rekordresultat De ökade leveranserna av spetsprodukterna kylda stål och extremt höghållfast tunnplåt samt ökade marginaler i stålrörelsen medförde att vårt resultat före skatt förbättrades med nästan Mkr till Mkr. Detta är i särklass det bästa resultat vi någonsin presterat. Med en avkastning på eget kapital på 30% ligger vi avsevärt högre än vårt lönsamhetsmål. Det starka resultatet lade också grunden för ett starkt kassaflöde. Rörelsekapitalet ökade visserligen som en effekt av ökade stål- och råvarupriser men vårt fria kassaflöde, dvs räknat efter investeringar, förbättrades med drygt 900 Mkr till drygt Mkr. Höjd utdelning och nytt inlösenprogram Detta innebar att koncernen i slutet av 2005 var i stort sett skuldfri med en nettoskuldsättningsgrad på bara 3%. Även om vi nu går in i en något mer investeringsintensiv period är vår balansräkning väsentligt starkare än vad vi bedömer att vi behöver för vår framtida utveckling. Styrelsen föreslår därför att utdelningen ökas med 20% till 9 kronor per aktie samt att vi i likhet med vad vi gjorde föregående år genomför ett inlösenprogram. Årets inlösenprogram kommer att vara på ca Mkr. Sammanlagt kommer vi därför att överföra ca Mkr till våra aktieägare motsvarande ungefär 33 kronor per aktie. Efter utdelning och inlösenprogram kommer vår nettoskuldsättningsgrad räknat per årsskiftet 2005/2006 att vara 30% vilket är i nivå med vårt finansiella mål. Fortsatt konsolidering inom stålindustrin Stålindustrin i världen har under de senaste 15 åren genomgått en kraftig konsolidering. Konsolideringen, dvs sammanslagning av stålföretag till större enheter, drivs av de skalfördelar man förväntar sig kunna uppnå. Processen startade i Västeuropa där det idag utkristalliserats en grupp på fyra stora stålföretag inom det platta produktområdet. Under detta decennium har vi sedan sett motsvarande process i USA och i sen tid har den även startat i Kina. Under 2005 har vi kunnat följa ett antal förhållandevis spektakulära uppköp av stålföretag med inslag som publika auktioner och icke förankrade bud. Priserna i dessa uppköp har också varit högre än vi tidigare upplevt. där SSAB är en nischaktör Vi förväntade oss redan i början av 1990-talet att en konsolideringsfas skulle starta i den då mycket fragmen- 2 SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

5 terade stålindustrin. Givetvis visste vi inte vilka kombinationer som skulle uppkomma. Oavsett vilka trodde vi dock att det skulle finnas utrymme för några nischaktörer att skapa starka positioner på några väl avgränsade och mindre marknader. Sådana marknader borde vara mindre intressanta för de stora stålföretagen med sitt fokus på stora förbrukarsegment och stora kunder. Rent principiellt tror vi att det är enklare att driva en nischstrategi ju mer konsoliderad industristrukturen blir. Vi valde därför att specialisera oss på kylda stål inom grovplåtsområdet främst slitstål och extremt höghållfasta konstruktionsstål och på extremt höghållfast tunnplåt. Dessa marknader svarar för mindre än 0,5% av den globala stålmarknaden men passar vår skala. Tillväxten inom dessa nischmarknader är också högre än för stålmarknaden generellt. I slutet av 1990-talet investerade vi i ny kapacitet för bägge dessa spetsprodukter, eftersom vi såg fortsatt goda tillväxtmöjligheter. Över en konjunkturcykel trodde vi att det skulle vara möjligt att generera en årlig tillväxt på 10% inom kylda stål och på drygt 15% inom extremt höghållfast tunnplåt. Sedan den nya kapaciteten installerats 2001 har vi för bägge spetsprodukterna haft en tillväxttakt som ligger över våra mål och vi slog i kapacitetstaket för kylda stål redan Detta har begränsat våra tillväxtmöjligheter under 2005 men vi bygger nu successivt ny kapacitet för kylda stål. Fokus på kundnytta och kostnader Vi är den största aktören globalt inom våra nischer. För att en nischstrategi ska bli framgångsrik krävs dock inte enbart att man skapar en stark position inom nischen. Man måste även kunna skapa högre lönsamhet för sina spetsprodukter än för det mer standardiserade sortimentet. Vi försöker därför tillsammans med våra kunder arbeta fram nya lösningar med hjälp av våra produkter och därmed skapa ett tydligt värde för våra kunder. Detta värde kan exempelvis framkomma genom att en konstruktions livslängd ökas eller genom att dess vikt minskas så att den därigenom kan lyfta mer eller transportera mer nyttolast. När vi tillsammans kan skapa ett sådant värde ska vi också kunna vara med och dela på mervärdet genom att få ut ett högre pris på produkten. Spetsprodukterna har dock en mer komplicerad produktionsprocess och är dyrare att marknadsföra. För att nå framgång som nischaktör måste man därför också kunna hantera dessa faktorer utan att förädlingskostnaderna ökar. Under 2005 ökade våra förädlingskostnader med 2%. De åtgärder vi vidtog för att bygga bort flaskhalsar i kylda stål flödet medförde ökade kostnader men därutöver infriade vi i stort sett vår ambition att genom ett kontinuerligt rationaliseringsarbete ta bort effekten av löneinflationen. Värdeskapande för våra aktieägare Vi har kunnat demonstrera att vår strategi långsiktigt förmår att skapa värde för våra aktieägare. SSAB börsnoterades Om vi antar att utdelningar återinvesterats i SSAB-aktier har den ägare som vid introduktionen köpte aktier haft en årlig avkastning på nästan 20%. Den senaste femårsperioden har den årliga avkastningen varit drygt 30%, dvs i bägge dessa tidsperspektiv med råge överträffat marknadens avkastningskrav. Jag ser fortsatt goda tillväxtmöjligheter för våra spetsprodukter såväl för de kylda stålen inom grovplåtsområdet som för de extremt höghållfasta tunnplåtsprodukterna. Vi ska därigenom ytterligare kunna stärka SSABs position som en nischaktör på stålmarknaden och fortsatt kunna skapa värde för våra aktieägare. Tack för mig I samband med bolagsstämman går jag efter 22 år i företaget i pension. Det har för mig varit en oerhört stimulerande tid där SSAB gått från att vara ett i huvudsak statligt ägt företag med en hemmamarknadsorienterad strategi för sina standardprodukter till att bli ett börsnoterat nischorienterat stålföretag med en stark position inom sina utvalda nischer och där spetsprodukterna till drygt 90% säljs utanför Sverige. Det har varit ett privilegium att få vara delaktig i denna förändringsprocess. Jag vill i detta sammanhang också tacka alla medarbetare, aktieägare, kunder och leverantörer för era bidrag och ert stöd i den här processen och samtidigt önska min efterträdare Olof Faxander lycka till med den fortsatta utvecklingen av SSAB. Anders Ullberg SSAB ÅRSREDOVISNING

6 Organisation SSAB bildades 1978 genom en sammanslagning av Domnarvets Järnverk i Borlänge, Oxelösunds Järnverk och Norrbottens Järnverk i Luleå. Sedan dess har koncernen framgångsrikt arbetat med en nischorientering mot höghållfasta stål. SSAB är idag ledande tillverkare av höghållfast tunnplåt och kylda stål. SSAB s organisation utmärks av en tydlig decentralisering och överlämnande av ett stort mått av befogenheter och ansvar åt dotterbolagen. Koncernen består utöver moderbolaget av fyra större dotterbolag. SSAB Tunnplåt och SSAB Oxelösund utgör stålrörelsen. Plannja vidareförädlar tunnplåt och Tibnor är koncernens handelsföretag. SSAB har egna bolag eller kontor i cirka 40 länder med försäljning över hela världen. 4 SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

7 Verksamhet och produktionsflöde SSAB Tunnplåt SSAB Oxelösund SSAB Tunnplåt är Nordens största tillverkare av tunnplåt och en av de ledande aktörerna i Europa inom området extra och ultra höghållfast tunnplåt. Den höghållfasta tunnplåten används bl a till tunga och lätta fordon och av krantillverkare. Ordinär tunnplåt används främst inom verkstads- och byggindustrin. SSAB Oxelösund är världens ledande producent av kylda stål, dvs slitstål och extremt höghållfasta konstruktionsstål. Dessa används bl a i entreprenadmaskiner, gruvutrustningar och kranar. Ordinär grovplåt används inom varvs- och allmän verkstadsindustri samt i ökande omfattning inom vindkraftsindustrin. Plannja Tibnor Plannja är ett av Europas ledande byggplåtföretag. Plannja vidareförädlar tunnplåt till bl a takpannor och vattenavrinningsprodukter. I ökande omfattning tillverkas också prefabricerade byggelement av sandwichtyp. Tibnor är det ledande företaget inom svensk stålhandel med ett sortiment av handelsstål, specialstål, rör och rostfritt stål. Metaller och byggrelaterade produkter kompletterar sortimentet. SSAB ÅRSREDOVISNING

8 Fem år i sammandrag ) ) ) ) 2005 Försäljning (Mkr) Resultat efter finansnetto (Mkr) 2 ) Resultat efter skatt (Mkr) 2 ) Investeringar i anläggningar (Mkr) Kassaflöde (Mkr) 3 ) Nettoskuld (Mkr) Sysselsatt kapital, vid årets slut (Mkr) Balansomslutning (Mkr) Räntabilitet på sysselsatt kapital före skatt (%) Räntabilitet på eget kapital efter skatt (%) Soliditet (%) Nettoskuldsättningsgrad (%) Utdelning per aktie (kr) 2005 förslag 5,00 6,00 6,00 7,50 9,00 Vinst per aktie (kr) 6,10 5,70 8,90 35,61 42,21 1 ) 2 ) 3 ) Medelantal anställda Produktion av råstål (kton) har justerats enligt IFRS, dock inte Reavinsten vid försäljningen av SSAB HardTech påverkade resultatet 2004 med +825 Mkr. Likviden vid försäljningen av SSAB HardTech påverkade kassaflödet 2005 med Mkr. Definitioner framgår av not 29. Diagrammet visar värdeutvecklingen på en aktie i SSAB tecknad för 35 kr i samband med börsintroduktionen Utdelningar och värdet på erhållna inlösenrätter har antagits återinvesterade i SSAB-aktier. Sedan 1989 har detta givit en genomsnittlig värdeökning på drygt 18% per år. 6 SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

9 Strategi och mål Strategi SSAB är ett av de medelstora stålföretagen i Västeuropa. Koncernens stålrörelse har utvecklats framgångsrikt genom en medveten nischorientering. Denna strategiska inriktning ska bibehållas genom en stark fokusering på några utvalda produktsegment där en stark marknadsposition och hög lönsamhet kan uppnås. På närmarknaden där en betydande lägesfördel och goda lönsamhetsförutsättningar finns ska stålrörelsen erbjuda ett fullständigt tunn- och grovplåtssortiment. Koncernens handels- och vidareförädlingsrörelser ska på närmarknaden aktivt utnyttjas så att stålrörelsens starka ställning kan vidmakthållas. På grovplåtsområdet sker satsningen inom kylda stål, dvs slitstål och extremt höghållfasta konstruktionsstål, där koncernen idag har en världsledande ställning. Satsningen inom tunnplåtsområdet sker inom extra och ultra höghållfast tunnplåt där koncernen är en av de ledande aktörerna i Europa. Tillväxten i dessa nischer har varit högre än för stålmarknaden generellt och leveranserna av dessa produkter har ökat kraftigt under den senaste femårsperioden, vilket framgår av diagram nedan. De investeringar som görs och gjorts inom koncernens stålrörelse möjliggör en fortsatt stark tillväxt inom dessa nischområden. Genom att utnyttja kylda stål eller extra och ultra höghållfast tunnplåt ska kunden kunna förbättra sina produkter och därigenom sin lönsamhet. Detta skapande av ett mervärde är en process som ofta sker i nära samarbete med kunden. Det mervärde som skapas ska komma såväl kunden som SSAB tillgodo och därigenom säkerställa en fortsatt god lönsamhet för koncernen. Finansiella mål Kapitalstruktur Koncernens verksamhet är starkt beroende av konjunkturen. Enskilda investeringsprojekt inom stålrörelsen kan dessutom vara mycket stora varför soliditeten bör vara relativt hög. Målet är att nettoskuldsättningsgraden ska uppgå till 30% och soliditeten till ca 50%. Utdelning Utdelningen ska anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel och långsiktigt utgöra ca 50% av vinsten efter skatt. Utdelning ska även kunna användas för att anpassa kapitalstrukturen. Lönsamhet För att säkra den långsiktiga utvecklingen och med beaktande av soliditetskravet och utdelningspolitiken är målet att räntabiliteten på eget kapital efter skatt i genomsnitt under en konjunkturcykel ska vara minst 6 procentenheter högre än den tioåriga statsobligationsräntan. Lönsamhet och nettoskuldsättningsgrad under de senaste fem åren i förhållande till målen framgår av nedanstående diagram. SSAB ÅRSREDOVISNING

10 Bolagsstyrningsrapport Ett kontinuerligt arbete pågår för att utveckla regelsystem och rutiner som säkerställer transparens, en tydlig ansvarsfördelning mellan olika bolagsorgan samt ett väl fungerande styrelsearbete. Denna rapport, som fastställdes av styrelsen i februari 2006, beskriver strukturen och processerna för koncernens styrning, ledning och kontroll. Bolaget följer Svensk kod för bolagsstyrning. Med hänvisning till Kollegiet för Svensk Bolagsstyrnings uttalande i december 2005 inskränks dock rapporten om intern kontroll till en beskrivning av hur den interna kontrollen är organiserad utan att göra något uttalande om hur väl den fungerat. Ägarstyrning Årsstämma ska hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Samtliga aktieägare som är registrerade i aktieboken och som anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman. Vid årsstämman väljer aktieägarna bl a styrelse och revisorer, beslutar om hur valberedningen ska utses samt beslutar om ansvarsfrihet för styrelse och verkställande direktör. Valberedningens uppgift är bl a att till årsstämman framlägga förslag till val av styrelse och revisorer samt arvoden till styrelsen, dess utskott och till revisorerna. Arbetet i valberedningen innefattar en redovisning av den utvärdering som gjorts av styrelsearbetet och av styrelsens medlemmar. Årsstämman 2005 gav styrelsens ordförande mandat att uppmana fyra av de större aktieägarna att utse varsin ledamot, som inte ingår i bolagets styrelse, att tillsammans med ordföranden utgöra valberedning. Valberedning inför årsstämman 2006 består av Carl-Olof By Industrivärden (ordf), Tor Marthin AMF Pension, Per-Erik Mohlin SEB Fonder, Marianne Nilsson Robur och Sverker Martin-Löf (styrelsens ordf). Styrelsen och dess arbete I styrelsen avgörs bl a frågor avseende koncernens strategiska inriktning, dess organisation samt ärenden rörande större investeringar och åtaganden. Vid varje styrelsemöte sker en genomgång av det aktuella affärsläget, av konkurrenterna och av koncernens resultat och finansiella ställning samt utsikter för resten av året. Styrelseordföranden leder styrelsens arbete, företräder bolaget i ägarfrågor samt ansvarar för utvärdering av styrelsens arbete. Styrelsen har 2005 bestått av åtta bolagsstämmovalda ledamöter samt av tre ledamöter med tre suppleanter representerande de anställda. Av de bolagsstämmovalda ledamöterna är fem att anse som oberoende i förhålllande till bolaget och bolagsledningen, två är att anse som beroende genom att de varit styrelseledamöter i mer än tolv år och en verkställande direktören är anställd i bolaget. Av de fem oberoende ledamöterna representerar två bolagets största ägare. Styrelsen har under året haft elva protokollförda sammanträden. Styrelsens arbete följer en årlig föredragningsplan. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning som tillsammans med vd-instruktionen bl a reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. Styrelsemedlemmarna får en skriftlig dokumentation rörande dagordningspunkter i god tid före varje styrelsemöte. Ytterligare information avseende närvaro på styrelseoch utskottsmöten samt arvoden återfinns i not 2. Under året har styrelsen bl a diskuterat koncernens strategiska inriktning samt fastställt strategiska planer för SSAB Tunnplåt och SSAB Oxelösund. Styrelsen har vidare diskuterat stålrörelsens marknadsposition, koncernens kapitalstruktur, kostnadssänkande åtgärder, kapitalrationalisering samt marknadsföring och försäljning av specialprodukter. Som en konsekvens av att verkställande direktören går i pension i samband med årsstämman 2006 initierade styrelsen en process att utse hans efterträdare. Ny verkställande direktör från och med årsstämman 2006 blir Olof Faxander. För att underlätta styrelsens insyn och kontroll av den finansiella rapporteringen har styrelsen inom sig bildat ett revisionsutskott. Revisionsutskottet följer en skriftlig arbetsordning och rapporterar till styrelsen. Revisionsutskott har under året haft tre protokollförda sammanträden. I revisionsutskottet ingår Anders Carlberg (ordf), Sverker Martin-Löf och Marianne Nivert. Revisionsutskottet har uppdragit åt bolagets ledning att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen. Utskottet ska fortlöpande träffa bolagets revisorer, 8 SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

11 utvärdera revisionsinsatserna samt godkänna vilka tjänster bolaget får upphandla av revisor. Utskottet ska vidare biträda valberedningen vid förslag till revisorer och arvodering av revisorer. Inom styrelsen finns vidare ett ersättningsutskott som lämnar styrelsen förslag till verkställande direktörens lön och övriga anställningsvillkor, fastställer löner och anställningsvillkor för koncernledningen samt ger ramar för löner och anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare. Ersättningsutskottet har under året haft tre protokollförda sammanträden. I utskottet ingår Sverker Martin-Löf (ordf) och Anders Nyrén. Verkställande direktören är adjungerad till utskottet men deltar inte vid behandlingen av egen lön och anställningsvillkor. Styrelsen har en löpande dialog med bolagets revisorer. Vid styrelsemötena i december och februari redovisar revisorerna sina iakttagelser från genomförd granskning samt bedömning av bolagets interna kontroll. Styrelsen har vid decembermötet en diskussion med revisorerna utan närvaro av verkställande direktören. Koncernens styrning Verkställande direktören, som tillika är koncernchef, leder verksamheten inom de ramar som styrelsen fastlagt samt ansvarar för den löpande kontrollen av koncernen. Till koncernchefen rapporterar koncernens fyra dotterbolagschefer och tre koncernstabschefer. Koncernledningen består av koncernchefen, chefen för SSAB Tunnplåt, chefen för SSAB Oxelösund samt koncernens ekonomi- och finansdirektör och tekniske direktör. Koncernledningen svarar för att utforma och genomföra koncernens övergripande strategi. Till uppgifterna hör även frågor rörande exempelvis företagsförvärv och andra större projekt som inte naturligen är hänförliga till ett enskilt dotterbolag. Moderbolagets staber ansvarar bl a för koncernens ekonomiska rapportering, kommunikationen med aktiemarknaden och massmedia samt för övriga frågor av koncernövergripande natur. Vissa koncerngemensamma områden, som miljö och sociala frågor, hanteras genom nätverk av personer från olika delar av koncernen. Mellan dotterbolagen förekommer även ett utvecklat samarbete inom ramen för den löpande verksamheten. Dotterbolagens styrning SSABs organisation utmärks av en tydlig decentralisering och överlämnande av ett stort mått av befogenheter och ansvar åt dotterbolagen. Dotterbolagen förfogar därför över egna staber och andra resurser som möjliggör en effektiv styrning och kontroll inom respektive dotterbolag. Utöver den löpande verksamheten hör det dessutom till dotterbolagens uppgifter att hantera sin strategiska utveckling och sina strategiska investeringar. Dessa ärenden initieras och bereds av ledningen för respektive dotterbolag för att sedan, efter prövning av berörd dotterbolagsstyrelse, godkännas av koncernstyrelsen. Moderbolagets verkställande direktör är ordförande i samtliga dotterbolagsstyrelser. I dessa ingår ledamöter från koncernledningen, ledamöter som inte är anställda i koncernen samt representanter för de anställda. Riskhantering och intern kontroll Styrelsen ansvarar för den interna kontrollen. En förutsättning för god intern kontroll är en väl fungerande intern kontrollmiljö. Kontrollmiljön skapas genom gemensamma värderingar, företagskultur, regler och policys samt av det sätt som verksamheten är organiserad på. En viktig del av den interna styrningen är att identifiera och mäta risker, hantera dessa samt kontinuerligt göra förbättringar. Risker kan vara strategiska, operativa eller finansiella. Ansvaret för riskerna är decentraliserat. Befogenheter, riktlinjer och instruktioner ger de ansvariga cheferna förutsättningar att övervaka och följa upp verksamhetens utveckling för att tidigt kunna upptäcka avvikelser. Cheferna på olika nivåer är ansvariga för att identifiera möjligheter och risker samt att övervaka och följa upp dessa vilket skapar förutsättningar att fatta väl underbyggda och korrekta affärsbeslut på alla nivåer. Exempel på sådana risker är bl a pris- och volymrisk, konkurrens, teknisk utveckling, produktion, miljö samt avbrottsrisker. Hanteringen av koncernens finansiella risker regleras i en finanspolicy. Den finansiella riskhanteringen beskrivs i not 25. Koncernens system för att identifiera och rapportera affärsrisker är integrerad i den löpande rapporteringen och utgör också grunden för bedömning av risker i den finansiella rapporteringen. SSAB ÅRSREDOVISNING

12 I syfte att säkerställa att koncernens interna kontroll lever upp till de krav som olika intressenter ställer startades under 2004 ett pilotprojekt i SSAB Oxelösund. Projektets uppgift var att utifrån en nulägesanalys föreslå eventuella förbättringar avseende arbetssätt, rutiner och dokumentation för att säkerställa den interna kontrollen. Styrelsen i SSAB Oxelösunds beslutade under våren 2005 att genomföra de föreslagna förbättringarna, innefattande främst en utökning av dokumentationen av processer och utförda kontrollaktiviteter. Utifrån detta pilotprojekt har motsvarande projekt påbörjats i övriga koncernbolag och dessa kommer att slutföras under Som ett ytterligare led i att säkerställa en god intern kontroll beslutades under 2005 att inrätta en särskild funktion för internrevision. Funktionen är placerad inom koncernstab ekonomi och finans med rapporteringsskyldighet till styrelsens revisionsutskott. Revisorer På ordinarie bolagsstämma 2003 utsågs revisionsföretaget PricewaterhouseCoopers till revisorer i bolaget. Förordnandet gäller till och med årsstämman Huvudansvarig för revisionen är auktoriserade revisorn Claes Dahlén. Claes Dahlén är också huvudansvarig revisor i det noterade bolaget Karo Bio. Han har inga uppdrag i bolag närstående till SSABs större ägare eller verkställande direktör. 10 SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

13 SSAB och miljön Koncernens verksamheter ska bedrivas på ett resurssnålt och effektivt sätt avseende användning av naturresurser och energi. Denna grundsyn är väl känd i företaget via koncernens miljöpolicy. Ansvaret för hur koncernens verksamheter påverkar den yttre miljön har respektive dotterbolagschef. Produktions- och miljöansvaret är integrerat i det dagliga arbetet och inom varje dotterbolag finns miljöexperter i linjeorganisationen. Stålet i samhället Stål uppfyller samhällets krav på resurshushållning genom att återvunnet stål kan smältas om och bli nytt stål om och om igen. Under senare år har andelen stål tillverkat från återvunnet stål minskat något beroende på den starkt ökande konsumtionen av stål i världen. Återvunnet stål utgör råvara för drygt 35% av världsproduktionen. Den resterande delen sker utgående från järnmalm. Koncernens huvudråvara vid framställning av stål är järnmalm. Återvunnet stål används för cirka 20% av produktionen. Detta innebär att koncernens stålrörelse är Sveriges största förbrukare av återvunnet stål. Koncernens produktion av stål sker med fokus på spetsprodukterna extra och ultra höghållfast tunnplåt samt kylda stål. Vid produktion av dessa spetsprodukter är miljöpåverkan marginellt högre än vid produktion av traditionellt stål per producerat ton. Dessa ståls miljövärde framkommer dock vid användning av de konstruktioner där de ingår. Genom att använda dessa spetsprodukter i en konstruktion kan denna göras lättare och få ökad livslängd vilket på flera sätt bidrar till en lägre miljöbelastning. Ett exempel på detta är Indústria Metalúrgica Pastre i Brasilien som tillverkar trailers för transport av socker. Tillsammans med SSAB Tunnplåt har trailertillverkaren uppgraderat stålanvändningen till extra höghållfasta stål och därigenom åstadkommit en bättre konstruktion med större lastkapacitet. Detta har resulterat i att traileranvändarna kan spara in var tjugonde transport, vilket medför en reduktion av bränsleförbrukningen och därigenom lägre utsläpp av koldioxid. Miljövillkor för verksamheten Sveriges miljölagstiftning påverkas till stor del av beslut i EUs parlament och ministerråd. Nyligen togs beslut om miljöstrategier och mål för några viktiga områden för koncernens verksamhet; luft, avfall/återvinning, resurser/råvaror, mark och marin miljö. Genom en harmonisering av miljölagstiftningen inom EU minskar riskerna för snedvridning av konkurrensen mellan EUs ståltillverkare. Verksamheterna vid koncernens större anläggningar är prövade och villkorssatta av Koncessionsnämnden eller Miljödomstolen efter offentlig prövning. Årligen redovisar varje dotterbolag hur den yttre miljön har påverkats av verksamheten i en offentlig miljörapport, som lämnas till respektive tillsynsmyndighet. Stålrörelsens verksamhet omfattas av ca 200 miljövillkor. Dessa villkor reglerar utsläpp till luft och vatten, bullernivåer, regler för deponier etc. Miljövillkoren för Plannja och Tibnor fastställs av respektive Länsstyrelse, som ger tillstånd enligt miljöbalken. De faktiska utsläppen är i de flesta fall betydligt lägre än de av myndigheterna fastställda nivåerna. Under året har alla miljögränsvärden innehållits och några miljörelaterade tvister har inte förekommit. Dotterbolagens utländska produktionsenheter uppfyller samtliga sina respektive lokala miljökrav. De maximalt tillåtna produktionsnivåerna återges i tabellen nedan: Tillåten Produktion kton Ort produktion 2005 Koks Luleå Oxelösund Råjärn Luleå *) Oxelösund Råstål Luleå Oxelösund Varmvalsad plåt Borlänge Oxelösund Betad plåt Borlänge Kallvalsad plåt Borlänge Glödgad plåt Borlänge Metallbelagd plåt Borlänge Målade produkter Borlänge Luleå Sundsvall 30 3 Köping Malmö 25 7 Finspång (milj.m 2 ) *) Tillfällig höjning från kton beviljad för Ansökningsförfarande om permanent tillstånd pågår. Koncernens verksamheter är under ständig förändring, vilket krävt nya miljötillstånd. I samband med dessa prövningar har tillståndsmyndigheterna skärpt miljövillkoren. Koncernen har lagstadgad miljöskadeförsäkring samt ansvarsförsäkring som täcker skada för tredje part. SSAB ÅRSREDOVISNING

14 Genomförda inventeringar rörande behov av marksanering har visat att det inte föreligger något aktuellt behov av marksanering som är av väsentlig ekonomisk betydelse. Luft Koncernens ståltillverkning genererar utsläpp till luft av framförallt koldioxid, kväveoxider, svaveloxider och stoft. Enligt Kyotoprotokollet skall utsläppen av koldioxid minskas. EUs medlemsländer har gemensamt åtagit sig att minska utsläppen med 8% under tiden Vid fördelningen inom EU tilläts Sverige att höja sina utsläpp med 4%. Sveriges egen målsättning under samma period är dock att istället minska utsläppen med 4%. Som en metod att begränsa utsläppen har EUs parlament och ministerråd beslutat att införa ett system med utsläppsrätter. Systemet omfattar energiproduktion samt vissa energiintensiva industribranscher, bl. a. stålindustrin. Handelssystemet startade vid ingången av Koncernens verksamheter i Borlänge, Luleå och Oxelösund omfattas av handelssystemet. Under slutet av 2004 var den svenska fördelningen av utsläppsrätter till verksamhetsutövarna för åren klar. Koncernens tilldelning till metallurgierna och kraftvärmeverken bedöms räcka för prognostiserad produktion under den aktuella perioden. Koncernens huvudråvara för framställning av stål är järnmalm. Denna köps i form av pellets, dvs. centimeterstora kulor bestående av anrikad järnmalm och slaggbildare. Pellets tillsätts till masugnen tillsammans med koks och kol. I masugnen reagerar kolet med det syre som finns bundet till järnet i järnmalmen. Detta sker vid hög temperatur och det frigjorda järnet kan tappas ut i smält form från masugnen. När syret binds till kol bildas koldioxid. Därmed är koldioxid en ofrånkomlig restprodukt vid all järnmalmbaserad ståltillverkning. Koncernen bedriver sedan lång tid ett kontinuerligt arbete för att minska förbrukningen av kol och koks. Genom detta arbete har såväl tillverkningskostnaderna som utsläppen av koldioxid sänkts. Koncernens malmbaserade ståltillverkning har vid internationella jämförelser visat sig ha bland de lägsta utsläppen av koldioxid per ton råjärn. Emissionerna av koldioxid från koncernens ståltillverkning de senaste tio åren återges nedan. Koncernens utsläpp av kväveoxider och svaveloxider härstammar från olika typer av förbränning. De större källorna är undereldning av koksbatterierna, eldning av varmapparater till masugnarna och förvärmning av stålämnen inför valsning. Bränslena utgörs av masugnsgas, koksgas, gasol och olja. Genom ett kontinuerligt arbete med att trimma brännarna samt flöden av bränsle och förbränningsluft, har det varit möjligt att reducera utsläppen av kväveoxider. En övergång till kol och olja med låga svavelhalter har medfört att utsläppen av svaveloxider kunnat sänkas. Under senare år har koncernens koksproduktion ökat vilket inneburit ökade utsläpp av kväve- och svaveloxider. Utsläppen av kväveoxider de senaste tio åren återges nedan. EUs Kommission diskuterar för närvarande om införande av ett handelssystem även för kväveoxider respektive svaveloxider, men det är ännu för tidigt att ha en uppfattning om vad detta skulle få för effekter för koncernen. 12 SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

15 Stoftutsläppen från koncernens verksamheter har minskat kraftigt sedan Huvudorsakerna till denna positiva utveckling är förbättrat underhåll av stoftavskiljare och investering i nya anläggningar. Den diffusa damningen har minskats genom att fler vägar och uppläggningsplatser har hårdgjorts vilket förenklar renhållningen och genom att antalet gröna ytor inom verken har utökats. Utsläppen av stoft de senaste tio åren återges nedan. EUs förslag till direktiv om luftkvalitet innebär en fokusering på utsläpp av mycket små partiklar med en aerodynamisk diameter på mindre än 0,0025 mm (PM 2,5). Genomförda mätningar vid koncernens stålverk i Luleå visar att PM 2,5 partiklar endast utgör ca 10% av det totala partikelutsläppet. Bedömningen är att koncernen kommer att klara de framtida EU-kraven såsom de nu är kända. Vatten Stålrörelsens förbrukning av processvatten är ca m 3 per timme. Det används som processvatten i reningsanläggningar, för kylning av ugnar samt kylning av koks, stålämnen, band och plåt. Större delen av användningen av vatten sker i slutna system. Innan använt vatten lämnar industriområdet sker provtagning, ofta kontinuerlig sådan. Systemen är uppbyggda så att om ett förhöjt värde erhålls kan utflödet av processvatten från de större anläggningarna endera stängas av eller tillfälligt samlas upp för korrigerande åtgärd. Utsläppen av partiklar i det vatten som lämnar koncernens anläggningar kommer framförallt från koksverkens gasrening och valsverken. Ett vattens innehåll av organiska komponenter mäts indirekt genom att bestämma dess syretärande förmåga, COD (chemical oxygen demand). Koncernens utsläpp av organiska komponenter härstammar främst från koksverkens gasrening. Koncernens utsläpp av oljor och fetter kommer framförallt från valsverken. Ett kontinuerligt arbete pågår sedan lång tid med att minska behovet av oljor vid valsningen samt att förbättra avskiljningen av oljor och fetter från koncernens använda vatten före utsläpp. EUs vattendirektiv är under införande i Sverige. Det kommer att innebära att miljökvalitetsnormer (medelvärde och maximalt värde) kommer att fastställas för ett stort antal ämnen. De normer som främst kommer att påverka koncernens verksamheter är för nickel, kadmium, bly, kvicksilver och polyaromatiska kolväten (PAH). De nya normerna är inte kända idag, men koncernens samtliga utsläpp ligger väl inom dagens tillåtna gränser. Koncernens utsläpp till vatten för de viktigaste emissionerna per producerat ton färdig produkt visas i bilden över material och energibalans nedan. Energi och material Koncernens energikällor är kol, koks, olja, gasol och elkraft. Förbrukningen av kol och koks är 700 kilo per ton färdigt stål, motsvarande cirka kwh per ton färdigt stål. Förbrukningen av olja, gasol och elkraft är 710 kwh per ton färdig produkt. Den totala energikonsumtionen är således ca kwh per ton färdigt stål. Energihushållningen är ett viktigt område för koncernen. De energirika gaser som bildas vid ståltillverkningen tas därför tillvara och ersätter olja och gasol. I första hand används gaserna till undereldning av koks- SSAB ÅRSREDOVISNING

16 batterierna, förvärmning av blästerluften till masugnarna samt vid uppvärmning av stålämnen. Den gas som inte kan utnyttjas i de egna processerna används i kraftvärmeverk för produktion av elkraft och hetvatten. I Luleå och Oxelösunds kommuner svarar hetvattnet producerat i kraftvärmeverken för mer än 90% av värmebehovet i respektive fjärrvärmenät. Totalt levererades 829 GWh hetvatten från kraftvärmeverken. Det motsvarar en förbrukning av cirka m 3 träpellets eller liknande bränsle. En jämförelse med normala emissioner från en biobränslepanna visar att utsläppen av kväveoxider och stoft från en sådan är mer än tre gånger högre än vid användning av stålrörelsens gaser. Produktionen av råstål var under verksamhetsåret totalt (4 142) kton. Råstålet förädlades till (3 553) kton färdiga produkter. Material- och energibalansen för stålrörelsen redovisas i figuren på föregående sida. Internationella jämförelser visar att koncernen har en låg resurs- och energianvändning samt en låg belastning på yttre miljön jämfört med andra malmbaserade stålproducenter. Biprodukter Förutom energirika gaser bildas ytterligare ett antal biprodukter vid koncernens stålframställning. Exempel på dessa är slagger, tjära, råbensen, svavel och ammoniumsulfat. Arbetet med biprodukterna utgår från att i första hand återanvända dem i den egna processen. På detta sätt kan järn återvinnas eller slaggbildare som kalk användas en gång till. I andra hand säljs biprodukterna, företrädesvis i förädlad form som produkter med specifika egenskaper. I flera fall har dessa produkter bättre miljöprestanda än traditionella material, framför allt sett ur ett livscykelperspektiv. De restprodukter och det avfall som inte kan eller bör användas deponeras. Deponeringen sker på ett sätt så att det i en framtid är möjligt att tillvarata även dessa resurser. Andelen som förädlas och återvinns är i dagsläget 90%. Ståltillverkningens mycket exakta processtyrning resulterar i att även biprodukterna är mycket väl definierade, vilket underlättar fortsatt användning av dem. SSAB Merox är specialiserade på att utveckla produkter baserade på stålrörelsens biprodukter. Ur masugnsslagg framställs bl.a. cement- och betongmaterialen Merit 5000 och Merolit, krossmaterial för stabilisering av bl.a. lera, grusvägar och ridbanor samt det kravmärkta växtnäringsmaterialet M-kalk. Järnoxid säljs för tillverkning av ferritmagneter och ingår som rött pigment i bl.a. tändstickor. Transporter Koncernens ambition att driva all verksamhet så resurssnålt som möjligt gäller även för transporter. Ståltillverkningens råvaror transporteras till Luleå och Oxelösund med tåg eller båt. Transporterna av stålämnen mellan produktionsorterna sker med tåg. Returfrakterna utnyttjas för transport av tunnplåt från Borlänge till Plannja och andra kunder i norr samt till exporthamnen i Oxelösund. Tibnors leveranser till kund sker till stor del med lastbil medan Plannja använder lika delar lastbil och tåg. Produkterna från stålrörelsen fraktas i huvudsak med järnväg eller båt. SSAB Tunnplåt har för tredje året i rad tilldelats Green Cargos intyg för Bra Miljöval. Det innebär att bolaget klarar Svenska Naturskyddsföreningens kriterier för Bra Miljöval för transporter. Miljöarbetet i vardagen Inom stålrörelsen finns särskilda miljöavdelningar med ansvar att bevaka lagar och avtal, handlägga tillståndsansökningar samt genomföra mätningar av utsläpp och rapportering av dessa. Inom Plannja och Tibnor drivs detta arbete i avdelningar för miljö och kvalitet. För samordning rörande yttre miljö har koncernen ett gemensamt organ miljörådet. Samtliga dotterbolag har miljöledningssystem godkända enligt ISO Miljöledningssystemen ingår som en integrerad del i dotterbolagens verksamhetssystem. På detta sätt samordnas yttre miljö, produktkvalitet och arbetsmiljö i gemensamma arbetsbeskrivningar, regler för kravställande vid inköp, utveckling av produktionsteknik etc. Utbildning i miljöfrågor sker efter behov inom olika organisatoriska enheter. Inom det systematiska arbetet med att minska påverkan på den yttre miljön har dotterbolagen identifierat de mest betydande miljöaspekterna för varje ort där produktionsanläggningar finns. De viktigaste aspekterna är klimatpåverkan genom utsläppen till luft och vatten. Vidare är resurshushållning vad avser råvaror och energi viktiga områden. För att uppnå förbättringar genomförs riktade aktiviteter inom dessa områden. Kontroll av närmiljön vid varje produktionsanläggning sker enligt fastställda kontrollprogram och rapporteras 14 SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

17 till respektive myndighet. Undersökningar av miljön sker genom provtagning av vatten och luft. Som komplettering genomförs fiskeribiologiska undersökningar samt undersökningar av bioindikatorer såsom husmossa eller bottenfauna. Information till och dialog med olika grupper i samhället är en viktig del i koncernens externa kommunikation. I dotterbolagens miljörapporter som lämnas till respektive myndighet ges en bred och djup bild av miljöläget på respektive ort. Miljörapporten kan beställas från miljöavdelningarna på respektive ort. På såväl koncernens som dotterbolagens hemsidor finns också information rörande yttre miljö. Representanter för koncernen deltar ofta i möten med olika intressenter för diskussion om frågor rörande yttre miljö. Exempel på sådana intressenter är departement och myndigheter, EU-kommissionen, miljöorganisationer, miljöjournalister, företrädare för politiska partier mm. Kunderna har ökande krav på information om koncernens produkters miljöegenskaper. Därför har många av koncernens produkter miljödeklarerats, vilket ger kunderna en möjlighet att värdera stålet ur miljösynpunkt. Koncernens spetsprodukter bidrar till miljöbesparingar i såväl tillverkningen av som användningen av de produkter där dessa stål ingår. Inom miljöområdet bedriver dotterbolagen en omfattande kunskapsuppbyggnad. Detta sker till viss del genom utvecklingsarbete i egen regi. När det är lämpligt deltar representanter för dotterbolagen i gemensamma miljöforskningsprojekt tillsammans med andra ståltillverkare. Det senare sker bl a inom ramen för den nordiska gemensamma forskningen eller inom forskningsprojekt finansierade av EU. Swerea-instituten MEFOS och KIMAB, kompetenscentrat MiMeR samt branschorganisationerna Jernkontoret, Eurofer och International Iron and Steel Institute är viktiga aktörer inom området miljöforskning. För mer grundläggande studier används expertkompetens vid olika institut, universitet och högskolor. Ett viktigt projekt som koncernen deltar i är ULCOS Ultra Low CO 2 Steelmaking ett projekt med målsättningen att utveckla ny ståltillverkningsteknik specifikt för att minska koldioxidutsläppen vid ståltillverkning. Projektet är ett samarbete mellan alla europeiska malmbaserade ståltillverkare och ingår som en del i International Iron and Steels världsomspännande satsning CO 2 Breakthrough Programme. Vidare deltar koncernen i det av stålindustrin och Mistra gemensamt finansierade programmet Stålkretsloppet, med syfte att förbättra hushållningen av stål och legeringselement, minska emissionerna av koldioxid och användningen av energi. Miljöhändelser under 2005 Entreprenadföretaget BDX och SSAB Tunnplåt har ingått ett avtal rörande leverans av biproduktsbriketter att tillsättas masugnen i Luleå. Inom ramen för detta avtal har BDX under året tagit i drift en ny fabrik för tillverkning av briketter. Briketterna består av en blandning av filterstoft, hyttsot, slam och återvunnet stål från SSAB samt bindemedel. Härigenom kommer mängden material som behöver deponeras att minska. Vid SSAB Tunnplåts anläggning i Borlänge har kallvalsverkets vattenrening moderniserats och vid anläggningen i Finspång har ett nytt förbehandlingssystem s.k. no-rinse tagits i drift. Den senare investeringen ger en minskad förbrukning av vatten och kemikalier samt en lägre generering av restprodukter vid målning av tunnplåt. För att bl.a. öka säkerheten vid hantering av kemikalier, har SSAB Tunnplåt i Borlänge infört ett nytt kemikaliehanteringssystem under året. Som ett led i att se stålets miljöpåverkan under hela livscykeln, har samtliga medarbetare inom marknadsenheten vid SSAB Tunnplåt genomgått en riktad miljöutbildning. För att minska utsläppen av kolväte, koloxid och kväveoxider från produktionslinjen för blästring och målning vid SSAB Oxelösund, har en ny anläggning för rening av frånluften från målningskabinen tagits i drift. Anläggningen har en verkningsgrad för oxidation av kolföreningarna i frånluften på över 99,5%. Under våren 2005 genomförde SSAB Oxelösund en enkätundersökning rörande hur den yttre miljön upplevs i kommunen. Undersökningar har genomförts sedan 1995 och visar på successiva förbättringar av närmiljön. SSAB ÅRSREDOVISNING

18 Aktien Inlösen Under andra kvartalet erbjöds aktieägarna att lösa in var tionde aktie för 210 kr. Totalt lämnades knappt 10 miljoner aktier in för inlösen vilket gav en anslutningsgrad på 98,8%. Totalt kom därmed aktier för Mkr att lösas in. Kursutvecklingen Aktiekapital Aktiekapitalet uppgår efter inlösen till 2 273,2 Mkr fördelat på 90,9 miljoner aktier om nominellt 25 kronor per aktie. Av aktierna är 67,2 miljoner av serie A och 23,7 miljoner av serie B. Samtliga aktier är fria. Varje aktie av serie A medför en röst och av serie B en tiondels röst. Utdelning och inlösen av aktier Utdelningen ska anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel och utgöra ca 50% av vinsten efter skatt. Utdelning skall även kunna användas för att anpassa kapitalstrukturen. För verksamhetsåret 2005 föreslås utdelningen uppgå till 9,00 kronor per aktie, dvs 20% av vinsten per aktie. Sedan börsintroduktionen 1989 har därmed utdelningen i genomsnitt motsvarat 35% av vinsten efter skatt. Styrelsen kommer att föreslå årsstämman att under våren 2006 lösa in aktier för ca Mkr samt att genomföra en split på 3:1. Antal omsatta aktier per månad SSAB på börsen Aktierna noteras sedan 1989 på Stockholmsbörsens A-lista och sedan 1994 bland de mest omsatta aktierna. En börspost utgörs av 100 aktier. Köp- och säljoptioner på aktierna ställs ut av Stockholmsbörsen. Under året omsattes aktier för drygt Mkr. Handel i aktierna förekom samtliga börsdagar och uppgick i genomsnitt till drygt 100 Mkr per dag. Omsatta aktier motsvarade 135% av de utestående aktierna och utgjorde 0,8% av den totala omsättningen på Stockholms Fondbörs A-lista. Omsättningen per månad de senaste fem åren framgår av vidstående diagram. A-aktien har under året handlats som lägst till 155,60 kronor och som högst till 293,50 kronor. Vid årsskiftet var börsvärdet (16 051) Mkr. Ägarstruktur Industrivärden var vid årsskiftet den kapitalmässigt störste ägaren följd av AMF Pension och LKAB. Robur aktiefonder och Alecta har under året minskat sina innehav medan Industrivärden och utländska ägare har ökat sina innehav. Antalet aktieägare minskade under året med 8% och uppgick vid årets slut till Härav äger aktieägare aktier eller mindre. De tio största institutionella ägarna äger drygt 35% av antalet aktier. 16 SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

19 Antalet aktier och aktiekapitalet har sedan 1989 förändrats enligt följande Förändring av Förändring av aktie- Aktiekapital År antal aktier Antal aktier kapital (Mkr) (Mkr) 1989 Konvertering Konvertering Split 4: Inlösen Nedsättning Inlösen Data per aktie Börskurs 31 dec, A-aktien, kr 102,50 103,00 128,50 160,00 289,00 Vinst, kr 6,10 5,70 8,90 35,61 42,21 Vinstmultipel, P/E 16,8 18,1 14,4 4,5 6,8 Kassaflöde, kr 1,50 11,95 7,60 19,75 44,43 Eget kapital, kr 96,70 97,10 99,40 128,85 155,99 Utdelning *), kr 5,00 6,00 6,00 7,50 9,00 Direktavkastning, % 4,9 5,8 4,7 4,7 3,1 Genomsnittligt antal aktier, milj. 101,1 100,9 100,9 100,9 95,2 Antal aktier vid årets slut, milj. 100,9 100,9 100,9 100,9 90,9 Under 2005 har bl a nedanstående banker och fondkommissionärer publicerat analyser av SSAB. Alfred Berg Carnegie Chevreux Enskilda Securities Hagströmer & Qviberg Handelsbanken JP Morgan Kaupthing Standard & Poor Swedbank UBS *) Enligt styrelsens förslag för verksamhetsåret Största aktieägare Andel i % av kapitalet rösterna Industrivärden 15,6 20,4 AMF Pensioner 5,0 6,5 LKAB 4,8 6,2 Robur aktiefonder 3,7 2,0 SEB fonder 2,4 3,1 AFA Sjukförsäkringar 2,2 0,3 Nordea fonder 1,9 2,4 Fjärde AP fonden 1,7 1,8 Livförsäkringsbolaget Skandia 1,6 0,5 Handelsbanken fonder 1,5 1,6 Handelsbankens Pensionsstiftelse 1,3 1,7 Första AP fonden 1,2 1,3 Catella fonder 1,1 0,4 Utländska ägare 26,8 28,0 Övriga 29,2 23,8 100,0 100,0 Aktiefördelning Aktieinnehav Antal i % av alla aktieägare i % av aktiekapitalet ,6 8, ,4 3, ,3 4, ,6 1, ,6 5, ,2 4, ,3 71,5 Totalt ,0 100,0 Tabellerna över största aktieägare och aktiefördelning är baserade på uppgifter från VPC per den 31 december SSAB ÅRSREDOVISNING

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Koncernöversikt Internationell överblick Stålkonsumtionen i världen ökade under 2005 med 6% till en ny rekordnivå på över en miljard ton. Tillväxten låg därmed kvar på samma höga nivå som under de senaste åren. Kina stod fortsatt för merparten av tillväxten i världen med en tillväxt på nästan 20%. Den kinesiska stålkonsumtionen utgör nu mer än 30% av världsförbrukningen. Den kinesiska produktionen ökade parallellt med efterfrågan. Stålförbrukningen ökade också i bl a Korea, Japan och Indien medan den minskade med ca 10% i USA efter en kraftigt ökad konsumtion året innan. Europamarknaden Stålförbrukningen i Europa var fortsatt stabil. Efterfrågan som kulminerade under slutet av 2004 planade ut under inledningen av 2005 för att sedan minska något under andra halvåret. Svenska marknaden Marknaden för tunn- och grovplåt bedöms ha minskat något under Koncernens marknadsandel i Sverige minskade marginellt. Försäljning Efterfrågan på tunnplåt var fortsatt god under inledningen av året men planade ut under andra kvartalet. I slutet av andra kvartalet försämrades orderingången och priserna kom under press inför tredje kvartalet. Även under andra halvåret var orderingången tidvis svag. Efter att de stora producenterna i Europa anpassat sin produktion till en lägre efterfrågan stabiliserades dock priserna under fjärde kvartalet. För kylda stål har efterfrågan varit stark under hela året och priserna har successivt kunnat höjas. För ordinär grovplåt kulminerade efterfrågan under sommaren. För året som helhet har stålrörelsens priser i svenska kronor varit 31% högre än under Prisutvecklingen framgår av nedanstående diagram. Leveranserna i stålrörelsen minskade med 7% och uppgick till (3 187) kton. Leveranserna av extra och ultra höghållfast tunnplåt ökade under året med 13%. De ökade leveranserna har främst gått till segmenten tunga transporter och bil. Leveranserna av kylda stål har fortsatt begränsats av tillgänglig produktionskapacitet. Genom olika åtgärder har emellertid flaskhalsar i produktionsflödet successivt kunnat lösas upp och totalt under året uppgick ökningen till 6%. Ökningen är hänförlig till befintliga kunder inom samtliga segment. Leveranserna av specialprodukterna, höghållfast tunnplåt samt kylda stål uppgick totalt under året till (1 605) kton och svarade för 52 (50)% av stålrörelsens leveranser. Härav svarade spetsprodukterna extra och ultra höghållfast tunnplåt samt kylda stål för 33 (28) procentenheter. Tibnors och stålrörelsens leveranser till den svenska marknaden var 6 respektive 7% lägre än i fjol. Plannjas leveranser var 5% högre än i fjol. En ökad efterfrågan från byggsektorn i Norden kompenserade mer än väl minskade leveranser till Polen och Ryssland. Försäljningen ökade med 17% till (23 712) Mkr. Högre priser svarade för 24 procentenheter medan lägre volymer gav ett bortfall på 7 procentenheter. Försäljningen per verksamhetsområde framgår av vidstående tabell. Stålrörelsens exportandel mätt i volym ökade till 71 (70)%. För hela koncernen svarade försäljningen utanför Sverige för 64 (65)%, som framgår av vidstående tabell över försäljningen per geografisk region. 18 SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

21 0 Mkr 2004 % 2005 % Stålrörelsen Vidareförädling Handelsrörelsen Koncernjustering Summa kvarvarande verksamhet Avyttrad verksamhet 919 Summa Mkr 2004 % 2005 % Sverige Tyskland Italien Danmark Finland Storbritannien Benelux Frankrike Övriga EU Norge Övriga Europa Nordamerika Asien Övriga marknader Summa kvarvarande verksamhet Avyttrad verksamhet 919 Summa Produktion Plåtproduktionen i bredbandverket i Borlänge drogs ned under slutet av 2005 som en anpassning till en lägre orderingång. Totalt uppgick produktionen till (2 633) kton. Produktionen i kvartovalsverket i Oxelösund var något lägre än föregående år och uppgick till 632 (651) kton. Även råstålsproduktionen drogs ned under slutet av 2005 och minskade till (4 142) kton. Leveranserna av stålämnen till andra stålföretag minskade till 222 (274) kton. Kostnadsutveckling Kostnaderna i rörelsen ökade med 12% jämfört med föregående år och uppgick till (20 174) Mkr. Därav utgjorde (4 080) Mkr inköp av produkter i vidareförädlings- och handelsrörelserna. Den resterande kostnadsmassan på (16 094) Mkr utgörs i huvudsak av förädlingskostnader, avskrivningar samt kostnader för insatsvaror och energi. Förädlingskostnaderna består främst av kostnader för den egna personalen samt av köpta tjänster. För helåret var förädlingskostnaderna 2% högre än under 2004 och uppgick till (5 639) Mkr. Kostnadsökningen beror bland annat på åtgärder för att öppna upp trånga sektorer i det kylda stålflödet samt på åtgärder för att förbättra kostnadsläget inom handels- och vidareförädlingsrörelserna. Ett kontinuerligt arbete pågår för att med produktivitetshöjande åtgärder kunna rationalisera bort effekten av lönekostnadsökningar. Avskrivningarna minskade något och uppgick till 951 (1 008) Mkr. Råvarorna prissätts på världsmarknaden och priserna, som främst noteras i USD, är starkt beroende av stålkonjunkturen. Malm och kol är de dominerande råvarorna och pris och leveransavtal träffas årsvis i början av året. Årsavtalen för malm medförde en prishöjning i dollar på 85%. En svagare dollar jämfört med 2004 innebar att ökningen av malmkostnaderna i kronor räknat begränsades till 70% års avtal för kol innebar prisökningar i dollar på 60% jämfört med 2004 års avtal. Eftersom en del av de avtal som träffades i början av SSAB ÅRSREDOVISNING

22 2004 var tvååriga, blev dock den genomsnittliga prisökningen i dollar 40%. Till följd av en svagare dollar begränsades prishöjningen i svenska kronor till drygt 30%. Kolavtalen gällde från 1 april och de nya priserna fick på grund av inneliggande lager fullt genomslag först under andra halvåret. Koncernens kostnadsstruktur framgår av nedanstående diagram. Energi Kol är ett nödvändigt reduktionsmedel för att ta bort syre ur järnmalmen och utgör en av de viktigaste råvarorna vid malmbaserad ståltillverkning. Via kol tillförs också ca 85% av energin till stålrörelsen. I övrigt tillförs energi genom, el, olja och gasol. Totalt förbrukade stålrörelsen (1 630) GWh elenergi och (1 650) GWh olja och gasol under året. Genom att utnyttja de energirika gaser som framkommer vid ståltillverkningen produceras bl a el i kraftvärmeverket OK3 i Oxelösund och i det hälftenägda energibolaget Lulekraft. Under året producerade dessa anläggningar 845 (819) GWh el. Sammantaget uppgick kostnaderna för energi (exkl kol) till (1 083) Mkr. I kostnaden ingick 142 (146) Mkr i form av olika skatter. SPPs överskottsmedel Alecta allokerade 1999 totalt 734 Mkr av sitt premieöverskott till bolag inom koncernen. Härav återstod vid årsskiftet 50 (133) Mkr som beräknas utnyttjas under första halvåret Avyttrad verksamhet Dotterbolaget SSAB HardTech såldes per den 31 december 2004 vilket gav en skattefri realisationsvinst på 825 Mkr. Affären gav en positiv kassaflödeseffekt på Mkr, vilken ingår i kassaflödet I jämförelsetalen för 2004 redovisas såväl realisationsvinsten som SSAB HardTechs löpande resultat utbrutet från den kvarvarande verksamheten. Resultat Mkr Försäljning Kostnader Avskrivningar Intressebolag Rörelseresultat Finansnetto Resultat kvarvarande verksamhet Avyttrad verksamhet 982 Resultat Rörelseresultatet ökade med Mkr jämfört med i fjol och uppgick till (3 888) Mkr. Som framgår av tabellen nedan medförde ökade marginaler i stålrörelsen en förbättring på Mkr, högre volymer spetsprodukter en förbättring på 580 Mkr medan lägre volymer av övriga produkter i stålrörelsen och minskad försäljning av stålämnen gav en försämring med Mkr. Förändring av rörelseresultatet Mkr Stålrörelsen Förbättrade bruttomarginaler Högre volym spetsprodukter Lägre volym övriga produkter 940 Minskad försäljning stålämnen 390 Handels- och vidareförädlingsrörelserna Högre försäljning + 30 Högre förädlingskostnader 140 Övrigt + 57 Förändring av rörelseresultat SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

23 Förändrade valutarelationer jämfört med 2004 påverkade resultatet positivt med ca 300 Mkr främst till följd av en positiv valutaeffekt på råvarukostnaderna. En lägre nettoskuld innebar att finansnettot förbättrades och uppgick till 64 ( 82) Mkr varför resultatet efter finansnetto uppgick till (3 806) Mkr. Skatt Årets skatt på (1 096) Mkr består av aktuell skatt på (1 375) Mkr, uppskjuten skatt på 139 ( 309) Mkr samt andel av intressebolagens skatter på 23 (30) Mkr. Den effektiva skattesatsen för koncernen uppgick till 28 (24)%. Den lägre skattesatsen föregående år berodde i huvudsak på att reavinsten på försäljningen av SSAB HardTech var skattefri. Lönsamhet och soliditet Nettoresultatet efter skatt och minoritetsandelar ökade med 428 Mkr till (3 593) Mkr vilket motsvarar ett resultat per aktie på 42,21 (35,61) kronor. I nettoresultatet för 2004 ingår den avyttrade verksamheten inklusive reavinsten med 937 Mkr motsvarande 9,29 kronor per aktie. Räntabiliteten på sysselsatt kapital före skatt rensat från reavinsten på SSAB HardTech föregående år ökade till 34 (29)% och på eget kapital efter skatt till 30 (25)%. Soliditeten uppgick till 66 (60)% och nettoskuldsättningsgraden till 3 (13)%. Lönsamhet och nettoskuldsättningsgrad i förhållande till målen framgår av diagram under avsnittet Strategi och mål. Utdelning och inlösen av aktier Styrelsen föreslår årsstämman att utdelningen höjs till 9,00 (7,50) kr per aktie motsvarande 818 (757) Mkr. Styrelsen föreslår vidare en split på 3:1. Nettoskuldsättningsgraden minskade under året till 3% och styrelsen bedömer att en så stark balansräkning inte behövs för att säkerställa verksamhetens utveckling i ett medellångt perspektiv och kommer därför att föreslå årsstämman att erbjuda inlösen av egna aktier för ca Mkr. En sådan inlösen och den föreslagna utdelningen ökar nettoskuldsättningsgraden till ca 30%. Information om utformningen av inlösenprogrammet kommer att lämnas i samband med kallelse till årsstämman. Styrelsens fullständiga förslag till beslut kommer att finnas tillgängligt i mitten av april. Investeringar Under året togs beslut om nya investeringar på totalt 836 (1 037) Mkr. De enskilt största projekten är omställningen av den mindre masugnen i Oxelösund under sommaren 2006 för 140 Mkr och inköp av järnvägsvagnar för ämnestransport för 140 Mkr. Av pågående större projekt avser ca 500 Mkr insatser för en ökad produktionskapacitet av kylda stål. Projektet kommer att pågå fram till sommaren Årets etapp ökade kapaciteten med ca 10% och totalt kommer en successiv kapacitetsökning på 35% att uppnås. Ett annat pågående större projekt är moderniseringen av tandemverket i Borlänge för totalt 180 Mkr vilket genomförs under sommarstoppen Investeringsutbetalningarna uppgick till 853 (644) Mkr. Finansiering och likviditet Rörelsekapitalet ökade under året med Mkr. Det berodde främst på ökade priser på råvaror och stål. Varulagret ökade med drygt 1100 Mkr, varav ca 800 Mkr var hänförligt till ökade råvarupriser. Antalet kundkreditdagar har kunnat minskas men genom de högre stål- SSAB ÅRSREDOVISNING

24 Dotterbolagens försäljning, resultat och räntabilitet på sysselsatt kapital 1 ) Försäljning Rörelseresultat Resultat efter Räntabilitet på finansnetto sysselsatt kapital, % Mkr Dotterbolag: SSAB Tunnplåt SSAB Oxelösund Plannja Tibnor Övriga dotterbolag Moderbolaget: Moderbolaget 2 ) Intressebolag ) 2 ) 3 ) 4 ) Koncernjusteringar Summa kvarvarande verksamhet Avyttrad verksamhet 3 ) Summa inklusive avyttrad verksamhet 4 ) Jämförelsesiffrorna för 2004 har justerats i enlighet med IFRS. Exkl utdelning från dotter- och intressebolag samt exklusive reavinst på försäljning av dotterbolag. Resultatet i moderbolaget består främst av administrationskostnader och finansnetto. Avser SSAB HardTech inklusive realisationsvinst. Räntabiliteten beräknad exklusive reavinsten vid försäljningen av SSAB HardTech. Koncernens balansräkning 31 dec 31 dec Mkr Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Uppskjutna skattefordringar Varulager Kundfordringar Övriga korta räntebärande fordringar Övriga kortfristiga fordringar Likvida medel Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital för aktieägarna i bolaget Minoritetsandelar Totalt eget kapital Uppskjutna skatteskulder Övriga långfristiga avsättningar Långfristiga räntebärande skulder Kortfristiga räntebärande skulder Övriga kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder priserna ökade kundfordringarna med drygt 300 Mkr. Sammantaget uppgick kassaflödet till (1 992) Mkr, varav avyttrad verksamhet utgjorde (100) Mkr. Koncernens kassaflöde och kassaflödet i de olika verksamheterna framgår av vidstående tabeller. Det positiva kassaflödet medförde att nettoskulden vid årsskiftet uppgick till 407 (1 718) Mkr och att nettoskuldsättningsgraden sjönk till 3 (13)%. Forskning och utveckling Koncernens fokusering på spetsprodukterna extra och ultra höghållfast tunnplåt samt kylda stål ställer krav på en kombination av avancerad material-, produktionsoch marknadsutveckling. Målet med utvecklingsarbetet är att utgående från kundernas behov skapa bästa möjliga förutsättningar för lönsamma affärer. Mervärde för kunderna skapas genom ett aktivt kundsamarbete, baserat på kunskap om spetsprodukternas unika egenskaper och hur dessa kan utnyttjas för att skapa konkurrenskraftiga produkter. En viktig framgångsfaktor för ett lyckosamt samarbete är att det inleds tidigt, så att konstruktionslösningar och produktionsmetoder kan anpassas för en kostnadseffektiv användning av dessa stål. Materialutvecklingen är fokuserad mot spetsprodukterna vad avser högre hållfasthet och hårdhet, bättre formbarhet samt anpassning mot utvalda marknadsnischer. Detta kombineras med utveckling av applikationskunnande. 22 SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

25 Kassaflöde Mkr Resultat efter finansnetto (exkl intressebolag) Återläggning av avskrivningar Aktuell skatt Övriga återföringar Förändring av rörelsekapital Avyttrad verksamhet Summa löpande verksamhet Investeringsverksamhet Avyttrad verksamhet Summa investeringsverksamhet Kassaflöde Kassaflödet från den löpande verksamheten avviker från en uppställning enligt IFRS genom att kassaflödet belastats med aktuell skattekostnad, dvs. den skatt som kommer att bli betald. Skillnaden mellan denna skatt och den skatt som faktiskt betalats betraktas därigenom som en finansiell skuld/fordran. I en uppställning enligt IFRS belastas kassaflödet från den löpande verksamheten med den skatt som faktiskt betalats under året, ( 354) Mkr. Kassaflöde per dotterbolag Mkr SSAB Tunnplåt SSAB Oxelösund Plannja Tibnor Övriga dotterbolag Moderbolaget Summa kvarvarande verksamhet Avyttrad verksamhet Summa Processutvecklingens övergripande mål är sänkta tillverkningskostnader för hela tillverkningsprogrammet parallellt med förbättringar av produktegenskaperna. Under ståltillverkningen bestäms förutsättningarna för jämnheten i en stålsorts egenskaper. Vid valsning och härdning bestäms t.ex. hårdhet, seghet, planhet och ytfinhet hos den tillverkade plåten. Vid koncernens metallurgier, valsverk och efterbehandlingslinjer pågår ett kontinuerligt förbättringsarbete för att de färdiga stålen ska få avsedda egenskaper. För att kunderna ska kunna utnyttja fördelarna med spetsprodukterna pågår ett löpande kompetenshöjande arbete. Koncernen förfogar idag över ett omfattande material som beskriver hur dessa stål bäst ska användas och utnyttjas i olika applikationer. Exempel på dessa är handböcker i konstruktion och dimensionering, fogning (en ny utgåva av Fogningshandboken lanserades under 2005) och formning samt beräkningsprogram såsom WeldCalc (svetsning), WearCalc (slitage/nötning) samt simuleringsprogram för lastförlopp och tillverknings- operationer. Under året har webbaserade verktyg för kundsupport lanserats under namnet SSABDirekt.com. Genom kurser och seminarier ledda av stålrörelsens specialister erbjuds kunderna utbildning och träning inom olika applikationsområden. Härigenom får kunderna en djupare kännedom om spetsprodukternas möjligheter. Under året har seminarier för bilindustrin genomförts i flera länder under namnet Open Your Mind. I olika grupper såsom Knowledge Service Center, Conceptual Design Group och Wear Technology Group utvecklas nya konstruktionslösningar tillsammans med kunderna. Inom området varmvalsad tunnplåt har ett intensivt utvecklingsarbete bedrivits under året med ett nytt ultra höghållfast stål, Domex 900. Detta stål är utvecklat för applikationer inom tunga transporter, lyft och lasthantering. En ny serie kallvalsade extra och ultra höghållfasta stål som är speciellt avsedda för rullformning är under utveckling. Ett kallvalsat ultra höghållfast stål, Docol 1500, kommer att lanseras under Det varmförzinkade ultra höghållfasta produktprogrammet utvecklas vidare mot högre hållfastheter och fler produkter. Dessa stål är främst avsedda för personbilsapplikationer. En ny grupp av extra höghållfast varmförzinkad tunnplåt med extremt god formbarhet har introduceras under namnet Dogal 1000 DPX. Utvecklingsarbete pågår med att få fram en grupp elförzinkade ultra höghållfasta stål för lansering under Bland de kylda stålen uppgraderas slitstålen HARDOX löpande och programmet utökas med nya förbättrade produkter. Ett framgångsrikt utvecklingsarbete har bedrivits för att nå bra planhet på tunn och bred plåt. Under året har HARDOX Extreme med en hårdhet på upp till 700 Brinell lanserats för gruvindustrin. WELDOX 1300 som introducerades under året möjliggör konstruktion av ännu starkare och lättare mobil- och lastbilskranar. Utveckling av applikationer för byggindustrin sker inom vidareförädlingsrörelsen. Koncernens ledande ställning inom tak-, vägg- och vattenavrinningsprodukter i stål är ett resultat av ett effektivt process- och produktutvecklingsarbete i nära samarbete med såväl användare som arkitekter. Stålrörelsens kostnader för FoU-verksamheten är cirka 150 Mkr. För såväl långsiktig som grundläggande FoU spelar olika nationella och internationella nätverk en viktig roll. Viktiga partners i koncernens FoU-nätverk är Swerea-instituten MEFOS och KIMAB, branschorganisationerna Jernkontoret, Eurofer och International Iron and Steel Institute samt olika universitet och högskolor. Koncernen deltar i ett flertal utvecklingsprojekt SSAB ÅRSREDOVISNING

26 finansierade tillsammans med andra stålföretag och EUs Research Fund for Coal and Steel. Dotterbolagen är godkända för att leverera inom ramen för bl a ISO 9000:2000 och ISO/TS och uppfyller därmed kundernas krav på att verksamheten skall ha godkända kvalitetssystem. Etik Koncernens arbetssätt ska alltid präglas av respekt för de länder och miljöer där koncernen verkar, för medarbetare och för samarbetspartners. Koncernen har följande ledstjärnor för ett ansvarsfullt företagande: På alla marknader och i alla verksamheter där vi agerar ska vi följa lagar, hålla avtal och iaktta god affärssed. Vi följer FN:s Global Compacts rådgivande principer riktade till företag. Dessa principer gäller mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, yttre miljö samt korruption och mutor. Samtliga dotterbolag har fastlagda riktlinjer för etikfrågor. Beslut om respektive dotterbolags etiska riktlinjer har föregåtts av omfattande genomgångar med olika chefs- och arbetsgrupper. På detta sätt skapades en bra förankring avseende ansvarsfullt företagande redan innan införandet av riktlinjerna. Under året har etikarbetet fortsatt med att informera samtliga medarbetare i dotterbolagen om ledstjärnorna och deras innebörd. Respektive dotterbolags riktlinjer har beskrivits i artiklar i personaltidningar och på intranäten, diskuterats på olika chefsseminarier och integrerats i chefsutvecklingsprogrammen. Arbetet har bl a inneburit en översyn av regler för resor, kund- och leverantörsrelationer samt inköpsrutiner. Vidare har antalet revisioner av underleverantörer ökat. Arbetet kommer under 2006 att breddas och målsättningen är att alla medarbetare ska delta i diskussioner om innebörden av respektive dotterbolags etiska riktlinjer. Personal Fortsatta effektiviseringar innebar att det totala antalet anställda minskade med 110 personer och vid utgången av året uppgick till (8 501). Antal anställda vid årets slut Förändr % SSAB Tunnplåt SSAB Oxelösund Plannja Tibnor Övriga Totalt Åldersstrukturen för tjänstemän är, som framgår av nedanstående diagram, fortsatt sådan att koncernen genom pensioneringar under de närmaste åren kommer att förlora många anställda med lång erfarenhet och god kompetens. Mycket arbete ägnas därför åt att identifiera de områden där avgångarna sker och rikta kompetensförsörjande aktiviteter mot dessa. Arbetet med kompetensutveckling har fortsatt under året. Aktiviteterna syftar bl a till att de anställda skall kunna utnyttja ny teknik och nya metoder, men också förberedas för nya framtida arbetsuppgifter. Vidareutveckling av tekniker sker kontinuerligt liksom utbildningar med syfte att ytterligare förbättra verksamhetens kvalité och precision. Inom chefsutbildningen pågår en koncerngemensam satsning på utveckling av yngre personer med chefspotential. En modell för bedömning av chefers prestation 24 SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

27 och utvecklingspotential har införts liksom ett utvecklingsprogram för chefer på olika nivåer. Speciella åtgärder har vidtagits för att öka andelen kvinnliga chefer. För att möta framtida rekryteringsbehov av välutbildade medarbetare utvecklas samarbetet med hög- och gymnasieskolor. Samarbetet fortsätter med bl a Kungliga Tekniska Högskolan och Luleå Tekniska Universitet. För att öka intresset för stålbranschen har under året filmen Vårt Stål producerats tillsammans med Jernkontoret. Filmen är främst avsedd att spridas till mellanstadieelever. Arbetet med rehabilitering fortsatte under året liksom arbete med förebyggande aktiviteter inom ergonomi och friskvård. Sådana åtgärder har bidragit till att sjukfrånvaron minskat till 7 (8)% för kollektivanställda och varit oförändrad 4 (4)% för tjänstemän. Sjukfrånvaron fördelat på kön och på åldersgrupper framgår av not 18. Personalomsättningen var fortsatt låg men ökade till 4 (3)%. Antalet olyckor minskade. Fortsatt fokuseras på arbetsmiljö genom både säkerhetsutbildningar och andra förebyggande åtgärder. En bra tillbudsrapportering är också en förutsättning för att erfarenheterna från ett tillbud ska kunna överföras till övriga medarbetare så att dessa kan undvika att upprepa ett misstag eller undvika en riskfaktor. Arbetet med deltidspensionering av metallavtalsanställda har fortsatt. Syftet med pensioneringen är att möjliggöra fortsatt arbete fram till ordinarie pensionsålder för den anställde samt att underlätta kompetensväxling. Pensionen, som förutsätter minst halvtidstjänstgöring, utgår med ca 65 procent av förlorad arbetsförtjänst. Hittills har drygt 150 delpensioner beviljats. Samtliga anställda omfattas av ett vinstdelningssystem. Systemet startade 1994 och ger rätt till del i vinsten över en miniminivå som 2005 var Mkr. Årets goda resultat innebar att taket för vinstandelarna på (18 000) kronor uppnåddes. För en anställd som arbetar heltid blev därmed vinstandelen (14 500) kronor före skatt. Totalt uppgick ersättningarna till anställda till (3 970) Mkr, vilket motsvarade 15 (17)% av försäljningen. Övergång till IFRS 2005 Koncernredovisningen upprättas fr o m 2005 i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS/IAS) i den form de antagits av EU. I många avseenden var dock redovisningen i Sverige redan anpassad i denna riktning genom att av Redovisningsrådet sedan tidigare utgivna rekommendationer i stort sett motsvarade dessa standarder. Bestämmelserna föreskriver att även jämförelseåret 2004 ska redovisas enligt IFRS. Justeringen av redovisningen för 2004 till IFRS innebar mycket små förändringar i redovisat resultat och redovisad ställning. En uppställning över de förändringar som ändå kom att påverka jämförelseåret 2004 återfinns i not 26. Utsikter för 2006 För 2006 förutses en fortsatt god stålefterfrågan i världen med Kina som tillväxtmotor. I Europa förväntas stålförbrukningen vara ungefär oförändrad. Stålrörelsens volymer av spetsprodukterna extra och ultra höghållfast tunnplåt samt kylda stål väntas fortsatt öka under Tillväxttakten för framförallt kylda stål väntas bli högre än under 2005 då den delvis begränsades av tillgänglig produktionskapacitet. Baserat på de avtal som slutits kommer stålrörelsens priser i lokala valutor under första kvartalet att bli ca 3% lägre än under fjärde kvartalet. Världsmarknadspriserna för malm 2006 är fortfarande ej klara. För kol väntas världsmarknadspriserna i lokala valutor minska ca 10% jämfört med de avtal som tecknades under Priset för de ca 30% av kolvolymerna som köptes på ett tvåårsavtal kommer dock att öka. Malmavtalen kommer att ge resultateffekt från årets början och kolavtalen från slutet av andra kvartalet. Förädlingskostnaderna bedöms genom ett antal kostnadssänkande åtgärder kunna hållas i nivå med Den ungefärliga effekten 2006 på resultatet efter finansnetto och på vinsten per aktie av förändringar av väsentliga faktorer framgår av nedanstående tabell. Känslighetsanalys Resultat- Effekt på vinst Förändring, % effekt, Mkr per aktie, kr Plåtpris stålrörelsen ,75 Volym stålrörelsen ,55 Volym handelsrörelsen ,95 Marginal handelsrörelsen 2%-enh 150 1,20 Lönekostnader ,65 Pris kol, koks och malm ,20 Kronindex ,10 SSAB ÅRSREDOVISNING

28 SSAB Tunnplåt VD Anders Werme Mkr Försäljning Resultat Kassaflöde Investeringar Sysselsatt kapital Räntabilitet (%) Antal anställda Definitioner se not 29. SSAB Tunnplåt är Nordens största tillverkare av tunnplåt och en av de ledande aktörerna i Europa inom området höghållfast tunnplåt. Tillverkningskapaciteten uppgår till knappt 3 miljoner ton per år. Produktprogrammet omfattar tunnplåt i tjockleksintervallet 0,1 16 mm med en maximal bredd på mm. Produkterna marknadsförs under varumärkena Domex, Docol, Dogal, Dobel och Prelaq. SSAB Tunnplåts strategi bygger på att växa inom området extra och ultra höghållfast tunnplåt och där bli den ledande aktören i Europa samtidigt som en ledande ställning för hela tunnplåtssortimentet skall bibehållas på hemmamarknaden i Skandinavien. Höghållfast tunnplåt kan utnyttjas i en konstruktion för att reducera konstruktionens vikt eller med oförändrad vikt öka dess styrka. Varmvalsad extra och ultra höghållfast tunnplåt används bl a av bilindustrin, främst i tunga fordon, och av containertillverkare. Kallvalsad extra och ultra höghållfast tunnplåt används framför allt till säkerhetsdetaljer inom bilindustrin. Där kraven på korrosionsskydd är höga används galvaniserad extra och ultra höghållfast tunnplåt. Konkurrenter inom extra och ultra höghållfast tunnplåt är främst Thyssen Krupp och Arcelor. Den ordinära tunnplåten används huvudsakligen inom verkstads-, bygg- och fordonsindustrin. Konkurrenter inom dessa segment är flertalet västeuropeiska stålföretag. Den tunga produktionen sker på två orter. En malmbaserad metallurgi med koksverk, masugn och stålverk för produktion av stålämnen ligger i Luleå medan valsverk samt beläggnings- och efterbehandlingslinjer ligger i Borlänge. Kapaciteten i metallurgin i Luleå räcker inte till för att helt försörja tunnplåtstillverkningen. Resterande behov av stålämnen köps därför från systerföretaget SSAB Oxelösund. Vidarebearbetning genom målning görs även i Finspång och genom formatklippning i dotterbolag i Sverige, Danmark, Holland, Italien och Storbritannien. Intressebolaget Cogent Power är en av de största producenterna av elektroplåt i Europa och Europas största företag för stansning av elektroplåt. 26 SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

29 Höghållfast tunnplåt används i applikationer där hög hållfasthet i kombination med låg vikt eftersträvas. De höghållfasta stålen används bland annat inom fordonsindustrin, till tunga fordon, av krantillverkare och till bärande detaljer i containrar. I produktprogrammet ingår såväl varm- och kallvalsad som metall- och färgbelagd plåt. Ca 50% av plåten är höghållfast. Marknad Tunnplåt är den största produktgruppen inom handelsstålsområdet och utgör ungefär hälften av den europeiska marknaden för handelsstål. Prisbilden för tunnplåt är relativt likartad på de större marknaderna i Europa. Efterfrågan på tunnplåt var fortsatt god under inledningen av året men planade ut under andra kvartalet. I slutet av andra kvartalet försämrades orderingången och priserna kom under press inför tredje kvartalet. Även under andra halvåret var orderingången tidvis svag. Efter att de stora producenterna i Europa anpassat sin produktion till en lägre efterfrågan stabiliserades dock priserna under fjärde kvartalet. Leveranserna av extra och ultra höghållfast tunnplåt ökade till 507 (447) kton. Ökningen har skett till såväl nya som befintliga kunder på i stort sett samtliga marknader. Den största tillväxten har varit inom segmenten tunga transporter och bil. SSAB Tunnplåts totala leveranser minskade till (2 492) kton. Tunnplåtsförbrukningen i Sverige minskade något jämfört med föregående år och SSAB Tunnplåts marknadsandel minskade marginellt. SSAB ÅRSREDOVISNING

30 Slabs Stålämnen lastas på järnvägsvagnar och transporteras med järnväg från Luleå till Borlänge. 9. Slabs Stålämnen levereras även med järnväg från SSAB Oxelösund. 10. Ämnesugnar Inför valsningen upphettas ämnena till drygt 1200 C Koksverk Koksverket tillverkar masugnskoks av importerad stenkol. 2. Pellets Järnmalm i form av pellets tillförs masugnen. 3. Masugn Masugnsprocessen frigör syret ur järnmalmen. Koks och kolpulver tillförs för denna process. Ur masugnen tappas råjärn. 4. Stålverk Råjärnet förädlas till stål. Hela stålverksprocessen från LD-konverter till och med stränggjutning tar cirka tre timmar. 5. LD-konverter Innan råjärnet tas in i stålugnarna renas det från svavel. I LDprocessen omvandlas råjärnet till råstål genom syrgasinblåsning. 6. Skänkmetallurgi Råstålet renas och stålsorten justeras genom tillsats av legeringsmetaller. Här görs också finjustering av temperatur och kvaliteter. 7. Stränggjutning Flytande stål gjuts till ämnen. Stränggjutningen är en kontinuerlig process där gjutningen sker i ett jämnt flöde. Stålämnen skärs av för transport och bearbetning. 8 Exportandelen ökade något till 66 (65)%. De största marknadernas andelar av leveranserna framgår av nedanstående tabell: Andel av leveranserna (%) Sverige Italien Tyskland Danmark USA Storbritannien Norge Finland Frankrike Spanien Holland Övriga Totalt Produktion Produktionsneddragningar under hösten innebar att ämnesproduktionen uppgick till (2 171) kton. Produktionen i bredbandverket minskade till (2 633) kton. Produktion, kton Förändring % Koks Stålämnen Varmvalsat Kallvalsat Metallbelagt Färgbelagt Resultat Resultatet förbättrades med 626 Mkr till (2 502) Mkr. Ökade volymer extra och ultra höghållfast tunnplåt och genomförda prishöjningar under första kvartalet, innebar tillsammans med oförändrade förädlingskostnader att resultatet kunde förbättras trots kraftigt ökade råvarukostnader. Investeringar Under året fattades beslut om åtgärder för att skapa en rationellare ämneshantering i metallurgin, inköp av järnvägsvagnar för ämnestransporter samt utbyte av styrsystem för tjockleksreglering i bredbandverket. Ombyggnad av en stränggjutningsmaskin för att öka kapaciteten för extra och ultra höghållfast tunnplåt genomfördes under hösten. Uppgraderingen av tandemverket fortsatte under året och kommer att vara helt genomförd sommaren Produkt- och processutveckling Produktutvecklingen koncentreras mot extra och ultra höghållfasta stål och inriktas mot högre hållfastheter, bättre formbarhet samt anpassning mot specifika marknadssegment. Utvecklingsprojekt i samarbetet med kunder är en av hörnstenarna i den affärsskapande verksamheten. Målet med samarbetet är att bidra till en ökad konkurrenskraft för koncernens kunder genom de fördelar 28 SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

31 11. Bredbandverk Ämnena valsas först i ett förpar till cirka 30 mm tjocklek och rullas sedan upp i en coil box. Därefter sker valsning i sex färdigpar Haspel De varma banden hasplas upp i stora rullar som antingen går vidare till kallvalsning, säljs som varmvalsade rullar eller klipps till formatplåt. 13. Betning I betsträckan tas järnoxid bort från ytan hos de varmvalsade banden genom doppning i saltsyra. 14. Kallvalsverk I tandemverket kallvalsas de betade banden, vilket ger en tunnplåt med bättre yta och snävare toleranser. Från tandemverket går plåten antingen vidare till glödgning eller till metalliseringslinjerna. 15. Glödgning Glödgningen ger plåten jämna inre och yttre egenskaper. I en kontinuerlig process sker värmebehandling, trimvalsning, kantklippning och upphaspling. 16. Vidareförädling Plåten vidareförädlas genom bl a varmförzinkning samt målning som de höghållfasta stålen ger. Under året har utvecklingsprojekt bedrivits med tillverkare av lastbilar och trailers, personbilsföretag och dess leverantörer samt med andra verkstadsföretag. En ny Plåthandbok har utarbetats och den kommer att lanseras under För varmvalsade stål inriktas produkt- och processutvecklingsinsatserna på att ta fram en ny familj ultra höghållfasta stål. Dessa kommer främst att användas inom segmenten tunga transporter, lyft och lasthantering. Inom det kallvalsade produktprogrammet pågår utveckling av extra och ultra höghållfasta stål, som är speciellt anpassade för rullformning, samt en anpassning av produktprogrammet mot olika bilnormer. Extra höghållfasta varmförzinkade stål med extremt god formbarhet utvecklades och introducerades 2004 under namnet Dogal 800 DPX. Ytterligare ett stål i denna familj har 2005 introducerats under namnet Dogal 1000 DPX. Utvecklingen av det varmförzinkade ultra höghållfasta produktprogrammet drivs vidare med högre hållfastheter som mål och fler produkter kommer att släppas på marknaden under De varmförzinkade extra och ultra höghållfasta produkterna är främst avsedda för personbilsapplikationer. Swedish Steel Prize delades ut för sjunde året. Priset som premierar den som på ett innovativt sätt utnyttjat höghållfast tunnplåt gick till den svenska containertillverkaren Cargo Modul Trading (CMT). CMT har utvecklat en ny container med mycket tunn kallvalsad ultra höghållfast tunnplåt. Resultatet är en viktreduktion med 1 ton som kan användas för ökad nyttolast vilket stärker såväl CMT's som deras kunders konkurrensförmåga. I samband med prisutdelningen anordnades Swedish Steel Prize Inspiration Seminars Närmare fyrahundra deltagare från hela världen fick under en dag ta del av ett tiotal föredrag, som belyste världen om 50 år. SSAB ÅRSREDOVISNING

32 SSAB Oxelösund VD Bengt Nilsson Mkr Försäljning Resultat Kassaflöde Investeringar Sysselsatt kapital Räntabilitet (%) Medeltal anställda Definitioner se not 29. SSAB Oxelösund är världens ledande producent av kylda stål, dvs grovplåt med extra hög hållfasthet och god svetsbarhet i kombination med hög slitstyrka och god formbarhet. Dessa egenskaper ger användarna möjlighet att konstruera och tillverka lätta och starka produkter med god totalekonomi. Huvudprodukterna inom kylda stål är slitstål, HARDOX, och konstruktionsstål, WELDOX. HARDOX används i applikationer med stora krav på hårdhet, hållfasthet och seghet i kombination med goda svetsnings- och bockningsegenskaper. Viktiga användningsområden är entreprenadmaskiner och gruvutrustning. Utmärkande för WELDOX-produkterna är den goda svets- och formbarheten i kombination med hög hållfasthet samt plan- och ytfinhet. Konstruktionsstålen används bl a vid tillverkning av kranar, broar och offshoreutrustning. Konkurrenter inom segmentet kylda stål är främst Thyssen Krupp och Dillingen i Europa samt Mittal Steel och Algoma i Nordamerika. Den ordinära grovplåten används inom allmän verkstadsindustri, varvsindustri samt i ökande omfattning inom vindkraftsindustrin. Inom segmentet ordinär grovplåt är flertalet större västeuropeiska grovplåtstillverkare konkurrenter. Tillverkningen i Oxelösund sker i en integrerad process från järnråvara till färdig grovplåt i tjocklekarna mm och i bredder upp till mm. Produktionsapparaten möjliggör leverans av plåt med egenskaper skräddarsydda för olika kunders behov. Marknad Under den senaste tioårsperioden har marknads- och distributionskapaciteten successivt byggts ut bl a genom etablering av nästan 30 försäljningsbolag runt om i världen. Under året har bolag startats i Serbien, Rumänien och Chile. Efterfrågan på kylda stål var fortsatt stark under hela året och priserna har successivt kunnat höjas. Leveranserna begränsades dock under större delen av året av tillgänglig produktionskapacitet. Genom olika åtgärder har dock flaskhalsar i produktionsflödet successivt kunnat lösas upp varför leveranserna för helåret ökade med 6% till 473 (446) kton. Ökningen har huvudsakligen skett hos befintliga kunder och med jämn geografisk fördelning. 30 SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

33 Kylda stål, dvs slitstålen HARDOX och konstruktionsstålen WELDOX används i applikationer med extrema krav på hållfasthet i kombination med god svetsbarhet eller hög slitstyrka. De kylda stålen säljs över hela världen och används bla i entreprenadmaskiner, gruvutrustning och mobilkranar. Drygt 70% av leveranserna utgörs av kylda stål. Leveranserna av ordinär grovplåt minskade av kapacitetsskäl med 20%. Merparten av volymen levererades på närmarknaderna. Priserna för den ordinära grovplåten ökade under året men planade ut under fjärde kvartalet. Av leveranserna gick 90 (87)% på export. De största marknaderna framgår av följande tabell: Andel av leveranserna (%) Tyskland Sverige Danmark Italien Storbritannien Finland Övriga EU *) USA Kanada Sydafrika Asien Övriga Total *) 2003 är justerat för att omfatta EU-25. Produktion Plåtproduktionen minskade under året med 3% till 632 (651) kton. Produktionen av stålämnen minskade med 5% till (1 663) kton. Av denna volym har drygt en tredje- SSAB ÅRSREDOVISNING

34 Stränggjutning Flytande stål gjuts till ämnen. Stränggjutningen är en kontinuerlig process där gjutningen sker i ett jämnt flöde. Stålämnen skärs av för transport och bearbetning. 8. Slabs Stålämnen för tillverkning av tunnplåt transporteras med järnväg till SSAB Tunnplåt i Borlänge. 9. Ämnesugnar Inför valsningen upphettas ämnena till ca 1200 C Koksverk Koksverket tillverkar masugnskoks av importerad stenkol. 2. Pellets Järnmalm i form av pellets tillförs masugnarna. 3. Masugn Masugnsprocessen frigör syret ur järnmalmen. Koks och kolpulver tillförs för denna process. Ur masugnen tappas råjärn. 4. Stålverk Råjärnet förädlas till stål. Hela stålverksprocessen från LD-konverter till och med stränggjutning tar cirka tre timmar. 5. LD-konverter Innan råjärnet tas in i stålugnarna renas det från svavel. I LDprocessen omvandlas råjärnet till råstål genom syrgasinblåsning. 6. Skänkmetallurgi Råstålet renas och stålsorten justeras genom tillsats av legeringsmetaller. Här görs också finjustering av temperatur och kvaliteter. 8 del levererats till systerbolaget SSAB Tunnplåt och knappt 10% sålts till andra stålföretag. Resterande ämnesvolym har vidareförädlats till grovplåt. Produktion, kton Förändring % Koks Stålämnen Grovplåt Resultat Resultatet efter finansnetto förbättrades med Mkr till (702) Mkr. Ökade volymer kylda stål och genomförda prishöjningar innebar att resultatet kunde förbättras trots kraftigt ökade råvarukostnader. Investeringar Under flera år har åtgärder genomförts för att möjliggöra en fortsatt tillväxt inom kylda stål. Förutom investeringar i valsnings- och härdlinjer har resurser satsats inom marknadsföring och distribution. Under året har åtgärder startats för totalt 500 Mkr för att eliminera flaskhalsar i det kylda stålflödet. Genomförandet pågår fram till sommaren 2007 och möjliggör en successiv volymökning av de kylda stålen med totalt 35%. Beslut har fattats om inriktningen för en omfattande uppgradering av metallurgiverksamheten. 32 SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

35 10. Kvartovalsverk I kvartovalsverket valsas ämnena till grovplåt i tjocklekarna mm och i bredder upp till 3500 mm. 11. Direktkylningsanläggning För att få rätt seghet och styrka kyls den nyvalsade plåten hastigt med vatten till en bestämd temperatur. 12. Formatering Plåten märks och klipps till bestämt format i en saxsträcka eller i en gasskärmaskin. 13. Värmebehandling Plåten seghärdas och anlöps för att uppnå önskad hållfasthet och seghet. 14. Efterbehandling Merparten av grovplåten blästras och målas Utveckling Resurserna för produktutveckling koncentreras mot de kylda stålen. Med kylda stål vinner användarna flera fördelar, bl a lättare konstruktioner och minskade stilleståndstider för utbyte av slitdelar. För att tillgodose ett ökande behov av lätta stålkonstruktioner, exempelvis för tillverkare av mobilkranar och betongtransportfordon, utvecklas förbättrade metoder för valsning och härdning av tunnare dimensioner. Utvecklings- och produktionsmöjligheterna inom dessa områden har förbättrats avsevärt genom det nya härdverket för tunn grovplåt. Utvecklingen av de kylda stålen sker i nära samarbete med kunderna och nya förbättrade stål provas ofta i speciellt krävande applikationer hos någon kund. I utvecklingsarbetet engageras både applikationsingenjörer och experter inom såväl utveckling som produktion. För att ytterligare öka kunskapen om och behovet av de kylda stålen har en ny marknadsfunktion skapats vars uppdrag är att tillsammans med kunderna utveckla kostnadseffektiva lösningar för slitstålen HARDOX. Slitstålen HARDOX uppgraderas löpande och programmet utökas med nya förbättrade produkter. Under året har flera varianter av HARDOX lanserats, bl a HARDOX 550. Denna produkt har unika egenskaper för applikationer inom återvinnings- och gruvindustrin. Den hittills slitstarkaste varianten av produktfamiljen har lanserats under namnet HARDOX Extreme med en hårdhet upp till 700 Brinell. HARDOX Extreme används för krävande applikationer i gruvindustrin. Även för konstruktionsstålen WELDOX sker en kontinuerlig utveckling och där har under året WELDOX 1300 introducerats. Denna produkt är världens mest höghållfasta konstruktionsstål som gör det möjligt att bygga mycket avancerade konstruktioner. I första hand kommer denna produkt att användas för mobil- och lastbilskranar. Verktygsstålet TOOLOX som introducerades i Sverige 2002 har nu lanserats på ett flertal europeiska marknader. Jämfört med traditionellt verktygsstål har TOOLOX bättre bearbetningsegenskaper. SSAB ÅRSREDOVISNING

36 Plannja VD Thomas Björk Mkr Försäljning Resultat Kassaflöde Investeringar Sysselsatt kapital Räntabilitet (%) Antal anställda Definitioner se not 29. lyfts bland annat nya marknader, förbättrad logistik och korta ledtider fram som viktiga ingående delar. Produktsortimentet utgörs av kompletta program för plan och profilerad byggplåt, plåttakpannor och vattenavrinningsprodukter samt väggelement av sandwichtyp. Produkterna används som bärande konstruktioner och som tak- och väggbeklädnad till både bostäder och industrilokaler. Plannjas marknadsföring och försäljning är inriktad mot såväl entreprenad-, plåtslageri- som konsumentmarknaden. Målning av tunnplåt görs till största delen i en egen färgbeläggningslinje i Luleå. Profilering av byggplåt utförs såväl i Luleå som i dotterbolagen i Danmark, Finland och Polen. Tillverkningen av väggelement är koncentrerad till Luleå medan vattenavrinningsprodukter produceras i dotterbolaget Plannja Siba i Järnforsen. Utgångsmaterialet för verksamheten är till övervägande del metallbelagd tunnplåt. För en mindre del av produktionen är dock utgångsmaterialet aluminium. Plannjas förbrukning av tunnplåt uppgår till ca 95 kton. Huvuddelen av materialförsörjningen sker från SSAB Tunnplåt. Plannjas marknadsandel på entreprenad- och konsumentmarknaden i Sverige uppgick till drygt 30%. Konkurrenter är bl a Lindab och Ruukki. Vidareförädlingsledet har stor strategisk betydelse för koncernens möjlighet att inom tunnplåtsområdet vidmakthålla den starka positionen på hemmamarknaden. Genom en mångårig satsning på produkt- och marknadsutveckling och genom strategiska företagsförvärv har Plannja blivit ett av Europas ledande byggplåtföretag med en geografisk inriktning mot Norden, Östersjöområdet samt Central- och Östeuropa. Med visionen Plannja ska vara byggmarknadens första val som samarbetspartner för produkter och system av tunnplåt inom vår affärsidé har en strategi utarbetats där lönsam tillväxt står i fokus. I strategin Marknad Efterfrågan på byggplåtsprodukter, främst till plåtslageri och bygghandeln, förbättrades i Skandinavien genom ett ökat byggande. Marknaden i Polen normaliserades efter den ovanligt kraftiga efterfrågeökning, som föregick momshöjningen i samband med EU-inträdet. Plannjas försäljning ökade sammantaget under året med 13% till (1 218) Mkr. Ökade volymer svarade för 5% av ökningen. Hemmamarknadens andel av försäljningen ökade till 47 (44)%. De största marknaderna framgår av följande tabell. Andel av försäljning (%) Sverige Övriga Norden EU utanför Norden *) Övrigt Total *) 2003 är justerat för att omfatta EU SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

37 Byggelement i metallbelagd, målad och profilerad tunnplåt används både som bärande konstruktioner och som tak- och väggelement för bostäder, industrilokaler, kontor, skolor mm. Väggelementet Plannja Panel, bjälklagssystemet Plannja Combideck och Plannja Sibas vattenavrinningsprodukter är exempel på Plannjas inriktning mot kompletta och genomarbetade systemlösningar för både små och stora byggprojekt. Resultat Resultatet efter finansnetto förbättrades med 8 Mkr och uppgick till 76 (68) Mkr. Resultatförbättringen beror i huvudsak på ökade volymer. Investeringar Under året har ett nytt distributionscentrum för plåtslageriprodukter byggts och tagits i bruk i Järnforsen. Ett nytt kontor har invigts vid fabriken i Joutseno i Finland. Beslut har under året fattats om att i Luleå investera i en renklippningsutrustning till målningslinjen samt en ny omhasplingslinje. Automatiseringen av fabriken i Järnforsen har fortsatt med nya verktygs- och robotinköp. Utveckling Utvecklingsarbetet koncentrerades under året till väggelementet Plannja Panel. Dessutom introducerades ett nytt extra motståndskraftigt färgbeläggningssystem, Plannja Hardcoat. Utvecklingen av nya rörsvep till takavvattningssystemen i Järnforsen slutfördes och profileringslinjerna i Danmark försågs med kondensisoleringsutrustning. SSAB ÅRSREDOVISNING

38 Tibnor VD Mikael Nyquist Mkr Försäljning Resultat Kassaflöde Investeringar Sysselsatt kapital Räntabilitet (%) Antal anställda Definitioner se not 29. Tibnor är det ledande företaget inom svensk ståldistribution och utgör en viktig försäljningskanal för SSAB Tunnplåt och SSAB Oxelösund på framförallt den svenska marknaden. Företaget ägs till 85 procent av SSAB och till 15 procent av Outokumpu Stainless. Tillförseln av stål till den svenska marknaden sker genom stålhandelsföretag eller direkt från svenska och utländska stålföretag. Övriga aktörer är olika Steel Service Center och företag som arbetar inom ett begränsat produktområde. Tibnor har en ledande ställning inom stål- och metallhandeln i Norden, med egna dotterbolag i de nordiska länderna och i Polen. De viktigaste kundsegmenten utgörs av företag inom verkstads-, process- och bygg- industrin. En betydande del av Tibnors kunder inom verkstadsindustrin är underleverantörer till svensk exportindustri. De största konkurrenterna bland distributionsföretagen i Sverige är Bröderna Edstrand och Ruukki, samt ett antal snävt produktorienterade företag, fristående eller ägda av utländska producenter. Inom ramen för Tibnors affärsidé verkar företaget för att genom en resursstark och kostnadseffektiv försäljnings-, lager- och distributionsfunktion utgöra en viktig partner för industrins försörjning av stål- och metallprodukter i dess olika former. Detta uppnås genom att erbjuda ett brett sortiment i kombination med ett stort utbud av tjänster som syftar till att Tibnor ska nyttjas som ett första led i kundens egen produktion. Tibnors traditionella kärnaffär finns inom områdena stål och rostfritt där man erbjuder industrin ett komplett sortiment av handelsstål, tunnplåt, grovplåt, specialstål, rör och rostfritt stål. Dessutom omfattar affärsverksamheten försäljning av metaller och byggrelaterade stålprodukter. Tibnors dotterbolag i Norden och i Polen erbjuder kunderna i dessa länder ett urval av stål- och metallprodukter beroende på marknadens förutsättningar. Kundernas krav på skräddarsydda logistiklösningar bidrar till att stål- och metallprodukterna idag levereras anpassade för direkt användning i kundens produktion. Resurser för materialanpassning såsom spaltning och formatklippning av tunnplåt erbjuds i samarbete med SSAB Tunnplåts dotterbolag Dickson PSC. Tibnor har även egna produktionscentra för anpassning av övrigt material i form av kapning, slungrensning, målning, figurskärning, mm. Dessutom kan Tibnor erbjuda produktionsresurser genom ett nätverk av partners inom olika kompetensområden. Inom metallområdet har en specialisering skett mot handel med metaller för industriellt bruk. Förutom i Sverige är Tibnor inom metallområdet en av de större aktörerna även i Finland och Danmark som distributör av halvfabrikat och råvaror av aluminium, koppar, mässing och zink. Tibnor är en av landets ledande leverantörer av armeringsprodukter, där landets större byggföretag utgör den viktigaste kundgruppen. Genom två anläggningar för tillverkning av inläggningsfärdig armering erbjuder företaget förutom standardmaterial även skräddarsydda armeringslösningar. Tibnor är dessutom en av Sveriges ledande leverantörer av spont som används vid grundläggning. 36 SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

39 Med marknadens bredaste sortiment inom handelsstål, specialstål, rör och rostfritt stål och med rikstäckande logistikfunktioner har Tibnor blivit en naturlig del i kundernas produktionsflöde. Stålet levereras blästrat, förmålat, kapat, skuret, klippt eller spaltat för att kunna gå direkt in i kundens produktionsprocess. Metaller och byggrelaterade produkter kompletterar sortimentet. Marknad Tibnors försäljning uppgick till (6 641) Mkr, en ökning med 12% från föregående år. Högre priser kompenserade för minskade volymer. Volymminskningen uppgick till 6% och drabbade samtliga stålprodukter utom specialstål och armering. Stål- och bostadsbyggandet ökade under året vilket medförde en god efterfrågan på balk och armering. Metaller har under året haft en viss volymnedgång som kompenserades av betydande prishöjningar. För rostfritt stål har legeringsämnenas höga prisnivå haft en dämpande effekt på efterfrågan. Processindustrin söker substitut för att minska kostnaderna vilket drabbat de rostfria stålen. Mkr Förändring % Stål Tunn- och grovplåt Specialstål Rostfritt Metall Bygg Övrigt Summa Resultat Resultatet var något lägre än föregående år och uppgick till 428 (484) Mkr. SSAB ÅRSREDOVISNING

40 Övriga bolag Resultat efter finansnetto i respektive bolag Mkr Cogent Power Norsk Stål Norsk Stål Tynnplater Lulekraft Oxelösunds Hamn Cogent Power Bolaget bildades 1991 genom en sammanslagning av SSABs och British Steels verksamheter inom elektroplåtområdet och är en av de största producenterna av elektroplåt i Europa. Cogent Power ägs till 75% av Corus och till 25% av SSAB Tunnplåt. Tillverkningen sker i Newport i södra Wales samt i Surahammar. Under 2000 förvärvades det tyska bolaget Kienle& Spiess, det största företaget i Europa för stansning av elektroplåt, med produktion i Tyskland, Storbritannien, Ungern och USA. Antalet anställda uppgick totalt till (2 439). Efterfrågan förbättrades under året inom både elektroplåts- och stansningsverksamheten. Försäljningen ökade till (3 595) Mkr. Resultatet har påverkats av en bortskrivning av goodwill med 264 Mkr till följd av anpassning till bedömda marknadsvärden, men förbättrades ändå till 6 ( 180) Mkr. Resultatförbättringen var hänförlig till både bättre marginaler samt lägre kostnader. Efterfrågan på bearbetad tunnplåt försvagades i både Norge och Sverige. Högre priser innebar dock att försäljningen ökade till 640 (549) Mkr. Resultatet efter finansnetto försämrades till 30 (38) Mkr. Lulekraft Lulekraft driver ett kraftvärmeverk i Luleå och ägs till hälften vardera av SSAB och Luleå kommun. Kraftvärmeverket tar tillvara energirika gaser från SSAB Tunnplåts ståltillverkning och producerade 732 GWh fjärrvärme och 618 GWh elkraft. Fjärrvärmen säljs till Luleå Energi som distribuerar den till ca hushåll i Luleå kommun. Elkraften säljs till SSAB Tunnplåt. Antalet anställda uppgick till 33 (33). Försäljningen ökade till 312 (296) Mkr. Resultatet efter finansnetto uppgick till 0 (0) Mkr. Oxelösunds Hamn Hamnverksamheten i Oxelösund är en av de större i landet. Hamnen har utmärkta djupförhållanden och spelar en viktig roll för koncernens omfattande införsel av råvaror och export av tunn- och grovplåt. Oxelösunds Hamn ägs till 50% vardera av SSAB Oxelösund och Oxelösunds kommun. Antalet anställda uppgick till 213 (208). Försäljningen ökade något till 210 (198) Mkr. Resultatet efter finansnetto förbättrades till 18 (12) Mkr. Norsk Stål Norsk Stål är Norges största stålgrossist med en marknadsandel på drygt 40%. Antalet anställda uppgick till 265 (270). Norsk Stål ägs till 50% vardera av SSAB och Corus. Stålefterfrågan i Norge ökade inom både varv och offshore och försäljningen ökade till (1 690) Mkr. Högre volymer men sämre marginaler innebar att resultatet efter finansnetto var 145 (142) Mkr. Norsk Stål Tynnplater Norsk Stål Tynnplater är Norges största steel service center med en marknadsandel på ca 60%. Antalet anställda uppgick till 58 (60). Norsk Stål Tynnplater ägs till 50% vardera av SSAB och Corus. 38 SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

41 FINANSIELLA RAPPORTER Koncernens resultaträkning Mkr Försäljning (Not 1) Kostnad för sålda varor (Not 2) Bruttoresultat Försäljningskostnader (Not 2) Administrationskostnader (Not 2) Övriga rörelseintäkter (Not 1) Övriga rörelsekostnader (Not 2) Andelar i intressebolags resultat före skatt (Not 3) Rörelseresultat Finansiella intäkter (Not 4) Finansiella kostnader (Not 4) Resultat efter finansnetto Skatt (Not 5) Resultat efter skatt för kvarvarande verksamhet Resultat efter skatt för avyttrad verksamhet (Not 23) 937 Årets vinst Varav hänförligt till: moderbolagets aktieägare minoritetsintressen Vinst per aktie, kr (Not 29) 35,61 42,21 Vinst per aktie exklusive avyttrad verksamhet, kr 26,32 42,21 Utdelning per aktie 2005 förslag 7,50 9,00 SSAB ÅRSREDOVISNING

42 Koncernens balansräkning Mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar (Not 6) Materiella anläggningstillgångar (Not 7) Andelar i intressebolag (Not 3, 8) Finansiella anläggningstillgångar (Not 8) Uppskjutna skattefordringar (Not 14) Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager (Not 9) Kundfordringar (Not 3) Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (Not 3, 10) Aktuella skattefordringar Övriga korta räntebärande fordringar (Not 11) Övriga kortfristiga fordringar Likvida medel (Not 11) Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Aktiekapital Andra reserver Balanserat resultat Summa eget kapital för bolagets ägare Minoritetsandelar inkl minoritetens resultatandel Summa eget kapital Långfristiga skulder Långfristiga räntebärande skulder (Not 15) Avsättningar för pensioner (Not 13) Uppskjutna skatteskulder (Not 14) Övriga långfristiga avsättningar Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder (Not 15) Leverantörsskulder (Not 3) Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (Not 16) Aktuella skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter (Not 20) Ansvarsförbindelser (Not 21) SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

43 Koncernens förändringar i eget kapital Till- Omräk- Balan- Minori- Totalt Aktie- skjutna nings- serat tets- eget Mkr kapital medel reserv resultat Summa intresse kapital Eget kapital 31 december ) Effekt av byte redovisningsprincip 0 0 Justerad balans 1 januari Omräkningsdifferens (Not 12) Årets vinst Summa förändringar exklusive transaktioner med bolagets ägare Utdelning (Not 12) Eget kapital 31 december Eget kapital 31 december Effekt av byte redovisningsprincip Justerad balans 1 januari Omräkningsdifferens (Not 12) Förändringar i intresseföretags eget kapital Årets vinst Summa förändringar exklusive transaktioner med bolagets ägare Inlösen Utdelning (Not 12) Eget kapital 31 december ) De enligt svenska regler tidigare redovisade bundna reserverna exklusive aktiekapital enligt årsredovisning 31 december 2003, uppgående till Mkr, har vid genomgång av ursprunget av dessa reserver per 31 december 2003 fördelats på Tillskjutna medel (från aktieägarna i bolaget) med 560 Mkr medan resterande fördelats på Balanserat resultat. SSAB ÅRSREDOVISNING

44 Koncernens kassaflödesanalys Mkr AFFÄRSVERKSAMHET Resultat från löpande verksamhet Resultat efter finansnetto (Not 22) Återföring av icke kassamässiga poster Ej utdelade andelar i intressebolags resultat Avskrivningar och nedskrivningar Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar Övriga återföringar Betald skatt Rörelsekapital Varulager (+minskning) Kundfordringar (+minskning) Leverantörsskulder (+ökning) Övriga kortfristiga fordringar (+minskning) Övriga kortfristiga skulder (+ökning) Avyttrad verksamhet (Not 23) Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHET Investeringar i anläggningar Återbetalt kapital i intresseföretag + 27 Försäljning av anläggningar Övriga långfristiga fordringar (+minskning) Avyttrad verksamhet (Not 23) Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHET Inlösen av aktier Utdelning till aktieägare Nya lån Återbetalning/amortering av lån Övrig finansiering (+ökning) Kassaflöde från finansieringsverksamheten FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL LIKVIDA MEDEL Behållning den 1 januari Förändring av likvida medel Behållning den 31 december Avtalad, ej utnyttjad bankkredit Disponibla likvida medel SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

45 Moderbolagets resultaträkning Mkr Bruttoresultat 0 0 Administrationskostnader (Not 2) Övriga rörelseintäkter (Not 1) 2 8 Rörelseresultat Utdelning från dotterbolag (Not 4) Finansnetto (Not 4) Resultat efter finansnetto Periodiseringsfond Resultat före skatt Skatt (Not 5) Årets vinst SSAB ÅRSREDOVISNING

46 Moderbolagets balansräkning Mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar (Not 7) 1 1 Finansiella anläggningstillgångar (Not 8) Uppskjutna skattefordringar (Not 14) 0 1 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar på dotterbolag Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (Not 10) Aktuella skattefordringar Övriga korta räntebärande fordringar (Not 11) Övriga kortfristiga fordringar Likvida medel (Not 11) Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital: Aktiekapital Överkursfond 20 Reservfond Fritt eget kapital: Balanserad vinst Årets vinst Summa eget kapital Obeskattade reserver (Not 14) 30 Avsättningar Avsättningar för pensioner 5 5 Summa avsättningar 5 5 Långfristiga skulder Skulder till dotterbolag 0 1 Övriga långfristiga räntebärande skulder (Not 15) Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder till dotterbolag Kortfristiga räntebärande skulder (Not 15) Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (Not 16) Aktuella skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter (Not 20) 0 0 Ansvarsförbindelser (Not 21) SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

47 Moderbolagets förändringar i eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Aktie- Överkurs- Reserv- Balanserad Årets Mkr kapital fond fond vinst vinst Eget kapital 31 december Balansering av föregående års vinst Lämnat koncernbidrag 2 Utdelning (Not 12) 605 Årets vinst Eget kapital 31 december Eget kapital 31 december Balansering av föregående års vinst Erhållet koncernbidrag 530 Skatt på koncernbidrag 148 Omrubricering av överkursfond Inlösen (Not 12) Utdelning (Not 12) 757 Årets vinst Eget kapital 31 december SSAB ÅRSREDOVISNING

48 Moderbolagets kassaflödesanalys Mkr AFFÄRSVERKSAMHET Resultat från löpande verksamhet Resultat efter finansnetto (exkl utdelning dotterbolag) (Not 22) Återföring av icke kassamässiga poster Avskrivningar Resultat vid försäljning av dotterbolag Övriga återföringar 12 5 Betald skatt Rörelsekapital (Not 22) Kortfristiga fordringar (+minskning) Kortfristiga skulder (+ökning) Kommersiella koncernmellanhavanden Kassaflöde från löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHET Investeringar i anläggningar 0 0 Sålda anläggningar Försäljning av dotterbolag Övriga långfristiga fordringar (+minskning) Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHET Utdelning till aktieägare Inlösen Utdelning från dotterbolag Koncernbidrag 1 Nya lån Återbetalning/amortering av lån Finansiella koncernmellanhavanden Övrig finansiering (+ökning) Kassaflöde från finansieringsverksamheten FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL LIKVIDA MEDEL Behållning den 1 januari Förändring av likvida medel Behållning den 31 december Avtalad, ej utnyttjad bankkredit Disponibla likvida medel SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

49 Noter Innehållsförteckning noter 47 Redovisnings- och värderingsprinciper 53 Not 1 Försäljnings- och övriga rörelseintäkter 53 Not 2 Rörelsens kostnader (inkl. ersättningar till anställda) 56 Not 3 Intressebolag 56 Not 4 Finansnetto 58 Not 5 Skatt 58 Not 6 Immateriella anläggningstillgångar 59 Not 7 Materiella anläggningstillgångar 61 Not 8 Finansiella anläggningstillgångar och andelar i intressebolag 62 Not 9 Varulager 62 Not 10 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 63 Not 11 Övriga korta räntebärande fordringar/likvida medel 63 Not 12 Eget kapital 64 Not 13 Avsatt till pensioner 65 Not 14 Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar/obeskattade reserver 66 Not 15 Räntebärande skulder 67 Not 16 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 67 Not 17 Nettoskuld 68 Not 18 Medelantal anställda, andel kvinnor och sjukfrånvaro 69 Not 19 Leasing 69 Not 20 Ställda säkerheter 69 Not 21 Ansvarsförbindelser 70 Not 22 Kassaflödesanalys 70 Not 23 Förvärv/avyttring av verksamhet 71 Not 24 Affärsområden 73 Not 25 Finansiell riskhantering 75 Not 26 Övergång till IFRS Not 27 Kritiska uppskattningar och bedömningar 77 Not 28 Kommande standarder 78 Not 29 Definitioner 78 Not 30 Överväganden vid förslag till vinstdisposition Redovisningsoch värderingsprinciper Grunder för rapportens upprättande Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen samt International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) med tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) i den form de antagits av EU. Denna finansiella rapport är den första fullständiga finansiella rapport som upprättats i enlighet med IFRS. I samband med övergången från tidigare tillämpade redovisningsprinciper har koncernen tillämpat IFRS 1 som är den standard som beskriver hur övergången till IFRS ska redovisas. Vidare har Redovisningsrådets rekommendation RR 30 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) som värderats till verkligt värde via resultaträkningen. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under respektive avsnitt. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl. Vidare har Redovisningsrådets rekommendation RR 32 Redovisning för juridiska personer tillämpats. I not 26 finns en sammanställning med förklaringar hur övergången till IFRS har påverkat koncernens finansiella resultat och ställning samt redovisade kassaflöden. Koncernredovisning Koncernens redovisning omfattar SSAB Svenskt Stål AB och de företag där bolaget direkt eller indirekt äger aktier som motsvarar mer än 50% av rösterna eller där bolaget på annat sätt har ett bestämmande inflytande. Som intressebolag redovisas de företag som inte är dotterbolag men där SSAB äger minst 20% av rösterna eller på annat sätt har ett betydande inflytande. Intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. I moderbolaget redovisas dock intressebolag enligt anskaffningsvärdemetoden. Koncernens bokslut upprättas enligt förvärvsmetoden vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid SSAB ÅRSREDOVISNING

50 NOTER förvärvet, fastställt som skillnaden mellan identifierbara tillgångars, skulders och eventualförpliktelsers verkliga värden, eliminerats i sin helhet mot förvärvspriset. Eventuellt återstående icke eliminerad del av förvärvspriset redovisas som goodwill. Om förvärvspriset understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen. Förvärvade bolag ingår i koncernredovisningen från och med dagen då bestämmande inflytande erhålles, medan avyttrade bolag redovisas fram till dagen då det bestämmande inflytandet upphör. Interna transaktioner, interna mellanhavanden och orealiserade internvinster inom koncernen elimineras i koncernredovisningen. I koncernens kassaflödesanalys redovisas köpeskillingen för förvärvade respektive avyttrade verksamheter under rubriken förvärv av ny verksamhet respektive avyttring. De tillgångar och skulder som de förvärvade respektive avyttrade bolagen hade vid förvärvet respektive försäljningen ingår därför ej i kassaflödesanalysen. Transaktioner i utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta redovisas till den valutakurs som rådde på transaktionsdagen. I vissa fall approximeras den faktiska kursen till den genomsnittliga kursen under en månad. Vid slutet av månaden omräknas fordringar och skulder i utländsk valuta enligt den då gällande balansdagens kurs. Valutakursdifferenser hänförliga till rörelsen redovisas i rörelseresultatet medan differenser hänförliga till finansiella tillgångar och skulder redovisas som en nettosumma bland finansiella poster. De utländska dotterbolagens resultaträkningar räknas om till svenska kronor efter årets genomsnittliga valutakurser medan deras balansräkningar räknas om till svenska kronor efter balansdagens kurser. Uppkomna omräkningsdifferenser förs direkt till koncernens egna kapital och redovisas i posten Omräkningsreserv. Lån eller andra finansiella instrument som upptagits för att kurssäkra nettotillgångar i utländska dotterbolag redovisas i koncernredovisningen till balansdagens kurs. Eventuella kursdifferenser med avdrag för uppskjuten skatt förs direkt till eget kapital och kvittas därigenom mot de omräkningsdifferenser som uppkommer vid omräkning av dessa dotterbolags balansräkningar till svenska kronor. Vid avyttring av utländska dotterbolag redovisas de samlade omräkningsdifferenserna, hänförliga till det utländska bolaget, som intäkt/kostnad i koncernresultaträkningen. Goodwill och justeringar av tillgångar och skulder till verkligt värde i samband med förvärvet av utländska dotterbolag behandlas som tillgångar och skulder i utlandsverksamheten och omräknas därför enligt samma princip som de utländska dotterbolagen. Redovisning av intäkter Försäljning redovisas efter att de avgörande riskerna och nyttan som sammanhänger med äganderätten överförts till köparen och ingen dispositionsrätt eller möjlighet till faktisk kontroll över varorna kvarstår. I de flesta fall innebär detta att försäljning redovisas vid leverans av varorna till kunden i enlighet med avtalade leveransvillkor. Försäljningen redovisas med avdrag för mervärdesskatt, rabatter, returer och frakt. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning. För övriga intäkter redovisas ränteintäkter i enlighet med effektiv avkastning och utdelning när rätten att erhålla utdelningen bedöms som säker. Utdelning från dotterbolag redovisas av moderbolaget när den erhålles. Prissättning mellan koncernföretag Prissättningen på leveranser av varor och tjänster mellan företag i koncernen sker till jämförbara marknadspriser. Leveranserna av ämnen från SSAB Oxelösund till SSAB Tunnplåt sker dock till självkostnad. Statliga stöd Statliga stöd och bidrag periodiseras över samma period som de kostnader som bidragen är avsedda att kompensera för. Bidrag som lämnas som ersättning för kostnader redovisas i resultaträkningen som kostnadsreduktion. Bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräkningen genom reduktion av tillgångens redovisade värde. Forsknings- och utvecklingskostnader Utgifter för forskning kostnadsförs då de inträffar. Utvecklingskostnader kan under vissa strikta omständigheter aktiveras, men detta kräver bland annat att framtida ekonomiska fördelar kan påvisas redan då kostnaden uppkommer. För närvarande finns inget sådant projekt och därför kostnadsförs även utgifterna för utveckling. Kostnader för utveckling av programvaror Kostnader för utveckling och förvärv av ny programvara aktiveras och redovisas som immateriell tillgång om den har ett väsentligt värde för företaget i framtiden 48 SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

51 NOTER samt om den kan anses ha en ekonomisk livslängd överstigande tre år. Kostnader för utbildning och för underhåll av programvaran kostnadsförs dock direkt. Materiella och immateriella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning. Avskrivningar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och beräknad nyttjandeperiod. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Eventuella lånekostnader vid uppförande och konstruktion av anläggningstillgångar läggs inte till anskaffningskostnaden utan kostnadsförs när de uppkommer. Återställningskostnader i samband med utrangering av anläggningstillgångar inräknas endast i anskaffningsvärdet om kriterierna för att göra en avsättning för sådana återställningskostnader kan anses uppfyllda. Mark förutsätts ha en oändlig nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Övriga materiella anläggningstillgångar klassas för beräkning av avskrivningar utifrån bedömd nyttjandeperiod i grupper enligt följande tabell. Beräknat Exempel på objekt nyttjande, år Fordon, kontorsinventarier och datorer 3 10 Lätta maskiner 7 15 Tunga maskiner Masugnars omställning Stålugnar, valsverk och kranar Masugnar och koksugnar Byggnader och markanläggningar Tillgångarnas nyttjandeperioder prövas årligen och justeras vid behov. Tillgångarna skrivs i normalfallet ner till noll utan något kvarvarande restvärde. Immateriella anläggningstillgångar klassas på samma sätt i två grupper där tillgångar med en begränsad livslängd bedöms ha en avskrivningsperiod på 3 5 år medan tillgångar med en obegränsad livslängd inte avskrivs alls. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av anläggningstillgångar med en begränsad nyttjandeperiod. Om en tillgångs bokförda värde är högre än förväntat återvinningsvärde skrivs tillgången ned till detta värde. Tillgångar med en obegränsad livslängd (däribland goodwill) testas årligen för eventuell värdenedgång eller i övrigt då tecken tyder på en värdenedgång. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet, sker en nedskrivning av tillgången till återvinningsvärdet. Prövningen av värdet på tillgången med en obegränsad livslängd kan även leda till att tillgången omklassificeras som en tillgång med en begränsad livslängd. Tillgångens nyttjandeperiod beräknas då och avskrivning påbörjas. Leasade anläggningstillgångar Kostnaden för anläggningstillgångar som hyrs istället för att ägas redovisas i huvudsak som hyreskostnader (operationell leasing). Om leasingavtalen innehåller villkor som innebär att koncernen åtnjuter de ekonomiska förmåner och bär de ekonomiska risker som förknippas med ägandet till objekten (finansiell leasing) redovisas de bland anläggningstillgångarna i koncernbalansräkningen och avskrivs under nyttjandeperioden (den kortare av den ekonomiska livslängden och den återstående leasingtiden). I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal som operationella. Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar inkluderar likvida medel, kundfordringar, aktier och andelar, lånefordringar och derivat. De redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande tillgångens verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader med undantag för tillgångar som värderas till verkligt värde. Redovisning sker därefter beroende på hur tillgången klassificeras. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när skulden/instrumentet slutbetalats alternativt upphört att gälla eller överförts genom att alla risker och fördelar övergått till extern part. Förvärv och avyttring avista av finansiella tillgångar redovisas på likviddagen, som utgör den dag då tillgången levereras. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden. Finansiella tillgångar klassificeras i fyra kategorier: innehav för handel, innehav till förfall, lånefordringar och kundfordringar och tillgängliga för försäljning. Tillgångar som förvärvats huvudsakligen för att tillgodogöra sig vinster vid kortfristiga prisfluktuationer klassificeras som innehav för handel och redovisas som kortfristiga placeringar om deras löptid understiger tre månader vid anskaffningstill- SSAB ÅRSREDOVISNING

52 NOTER fället och som övriga räntebärande korta fordringar om löptiden ligger på tre till tolv månader. Derivat klassificeras som innehav för handel utom då de används för säkringsredovisning. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Tillgångar med en bestämd förfallotidpunkt och som avses innehas till förfall, klassificeras som innehav till förfall och redovisas som finansiella anläggningstillgångar förutom de delar som förfaller inom tolv månader, vilka redovisas som övriga räntebärande korta fordringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Under året har koncernen inte haft några instrument tillhörande denna kategori. Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då pengar, varor eller tjänster tillhandahålles direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringarna. Tillgångar i denna kategori värderas, precis som föregående kategori, till upplupet anskaffningsvärde. Tillgångar som löper på obestämd tid, men som kan säljas vid uppkomna likviditetsbehov eller vid ränteändringar, klassificeras som tillgängliga för försäljning och redovisas som finansiella anläggningstillgångar. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar mot eget kapital. Vid den tidpunkt placeringarna bokas bort från balansräkningen omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen. Övriga aktier och andelar Utgörs i huvudsak av onoterade innehav och tillhör kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Långfristiga fordringar Långfristiga fordringar är fordringar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Delar där kvarvarande innehavstiden är kortare än ett år redovisas bland övriga korta räntebärande fordringar. Fordringarna tillhör kategorin Lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar Kundfordringar klassificeras i kategorin Lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas bli inbetalt, baserat på en individuell bedömning av osäkra fordringar. Likvida medel Likvida medel omfattar kassa, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga penningmarknadsinstrument med ursprunglig löptid understigande tre månader (kortfristiga placeringar). Placeringar med ursprunglig löptid mellan tre och tolv månader redovisas bland Övriga korta räntebärande fordringar och klassificeras som tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen. Varulager Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningskostnad och nettoförsäljningsvärde, där anskaffningsvärdet beräknas enligt FIFO-metoden (först in, först ut). Nettoförsäljningsvärdet är beräknat normalt försäljningspris med avdrag för färdigställnings- och försäljningskostnader. För råvaror och produkter i handelsrörelsen används återanskaffningsvärdet som det bästa måttet på nettoförsäljningsvärdet. Råvaror skrivs dock inte ner under anskaffningsvärdet om den slutprodukt i vilken de ingår förväntas kunna säljas till ett pris som överstiger tillverkningskostnaden. Produkter i arbete och färdigvarulager värderas till det lägsta av tillverkningskostnad och nettoförsäljningsvärde. Erforderlig reservering sker för inkuransrisker. Anställdas förmåner Pensioner Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Generellt finansieras planerna genom inbetalningar till försäkringsbolag eller fonder. I avgiftsbestämda planer betalas fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och det föreligger inte någon förpliktelse, rättslig eller informell, att betala ytterligare avgifter. För avgiftsbestämda planer redovisas gjorda utbetalningar som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster avgiften avser. De kollektivanställda i Sverige omfattas av en sådan avgiftsbestämd plan. I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringen och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att kostnaderna för de utfästa ersättningarna blir högre än beräknat. 50 SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

53 NOTER I koncernbalansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som antingen en långfristig avsättning eller en långfristig finansiell fordran. I de fall då ett överskott i en plan inte helt går att utnyttja redovisas endast den del av överskottet som kan återvinnas genom minskade framtida avgifter eller återbetalningar. Kvittning av ett överskott i en plan mot ett underskott i en annan plan sker endast om rätt till kvittning föreligger. Pensionskostnader och pensionsförpliktelser för förmånsbestämda planer beräknas enligt den sk Projected Unit Credit Method. Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster som ökar deras rätt till framtida ersättning. Åtagandet beräknas av oberoende aktuarier och utgörs av nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna. Diskonteringsräntan som används motsvarar räntan för förstklassiga företagsobligationer alternativt statsobligationer med en löptid som motsvarar den genomsnittliga löptiden för förpliktelserna. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 13. Vid fastställandet av förpliktelsernas nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna kan det uppstå aktuariella vinster eller förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från tidigare gjorda antaganden, eller att antaganden ändras. Sådana aktuariella vinster och förluster redovisas i sin helhet i koncernens resultat då de uppkommer. Tjänstemännen i Sverige omfattas av en kollektiv förmånsbestämd plan, den s k ITP-planen. ITP-planen har finansierats genom tecknande av pensionsförsäkringar i det ömsesidiga försäkringsbolaget Alecta. För närvarande finns dock inte tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Planen redovisas därför som en avgiftsbestämd plan vilket innebär att som pensionskostnad redovisas de premier som under året har betalts till Alecta. Moderbolaget och andra juridiska personer i koncernen redovisar förmånsbestämda pensionsplaner enligt lokala regler i respektive land. Vinstandelar och rörliga lönedelar Samtliga anställda omfattas av ett vinstdelningssystem som ger rätt till del i vinsten över en miniminivå. Koncernledningen och ett antal andra ledande befattningshavare har därutöver rörliga lönedelar som relateras till vinstnivån. Kostnaderna för dessa system bokförs som upplupen kostnad löpande under året så snart det är sannolikt att vinstnivån kommer att överstiga vinstkraven. Aktierelaterade ersättningar Det finns inga aktierelaterade ersättningar inom koncernen. Avsättningar Avsättningar redovisas när koncernen har en förpliktelse som ett resultat av en inträffad händelse och det är troligt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen. En vidare förutsättning är att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas. Kostnader för återställande av miljö Kostnader för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare verksamhet och som inte bidrar till nuvarande eller framtida intäkter kostnadsförs när de uppkommer. Miljöåtagandet beräknas utifrån tolkningar av gällande miljölagsstiftningar och -regleringar och redovisas då det är troligt att betalningsansvar uppkommer och när beloppet i rimlig utsträckning kan uppskattas. Avsättningar till marksanering för att bereda industriområdena till framtida annat utnyttjande har inte gjorts då tidpunkten för när sådan sanering ska ske inte rimligt kan uppskattas. Finansiella skulder Finansiella skulder inkluderar låneskulder, leverantörsskulder och derivat. De redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande skuldens verkliga värde netto efter avdrag för transaktionskostnader. Redovisning sker därefter beroende på hur skulden klassificeras. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när skulden/instrumentet slutbetalats alternativt upphört att gälla eller överförts genom att alla risker och fördelar övergått till extern part. Låneskulder Låneskulder värderas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades då skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid. Långfristiga låneskulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga låneskulder har en löptid kortare än ett år. Derivatinstrument Valutaderivat i form av terminer och swappar används dels för att säkra kursen på försäljningsorder respektive inköpsorder dels för att säkra betalningsflödet i utländska lån till svensk krona. Derivat i form av ränteswappar används för att säkra exponering för ränterisker. SSAB ÅRSREDOVISNING

54 NOTER Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Metoden för redovisning av uppkommen vinst/förlust skiftar dock beroende på syftet med derivatet. När ett derivatkontrakt ingås kategoriseras det som säkring av verkligt värde av en redovisad tillgång/skuld eller av en tecknad leveransorder ( verkligtvärdesäkring ), säkring av en planerad transaktion (kassaflödessäkring), säkring av en nettoinvestering i ett utländskt bolag eller som ett derivatinstrument som inte uppfyller kraven för säkringstransaktioner. Förändringar i verkligt värde av derivat som kategoriserats som, och uppfyller kraven för, verkligtvärdesäkring redovisas i resultaträkningen tillsammans med förändringar av verkligt värde på den tillgång/ skuld eller den leveransorder som risksäkringen avser. Förändringar i verkligt värde av derivat som kategoriseras som, och uppfyller kraven för, kassaflödessäkring, redovisas i eget kapital som säkringsreserv fram till då det risksäkrade intresset bokförs. När det risksäkrade intresset bokförs, redovisas också uppkommet resultat från derivatet i resultaträkningen. Om en planerad transaktion inte längre väntas inträffa, överförs dock vinst eller förlust som dittills hänförts till säkringsreserven omedelbart till resultaträkningen. Risksäkring av nettoinvesteringar i utländska bolag redovisas på motsvarande sätt som kassaflödessäkring. Värdeförändringar på derivatet redovisas i omräkningsreserven i eget kapital. Vissa derivattransaktioner uppfyller inte de formella kraven för säkringsredovisning. Förändringar i verkligt värde för sådana derivat redovisas i resultaträkningen. Verkligt värde på valutaterminer och valutaswappar beräknas utifrån gällande terminskurser på balansdagen, medan ränteswappar värderas med beräkning av framtida diskonterade kassaflöden. Skatt Koncernens redovisade skattekostnad består av skatt på koncernbolagens skattepliktiga resultat för perioden samt eventuella justeringar avseende skatt för tidigare perioder, andel i intressebolagens skatt och förändringar av uppskjuten skatt. Uppskjuten skatt beräknas för att motsvara den skatteeffekt som uppstår när slutlig skatt utlöses. Den motsvarar nettoeffekten av skatt på samtliga skillnader mellan skatte- och redovisningsmässiga värden på tillgångar och skulder (temporära skillnader) med tillämpning av de framtida beslutade eller aviserade skattesatser som kommer att råda då skatten förväntas realiseras. Temporära skillnader uppkommer främst genom överavskrivningar på anläggningstillgångar, vinster från koncerninterna lagertransaktioner, obeskattade reserver i form av periodiseringsfonder samt outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag. En uppskjuten skattefordran på grund av underskottsavdrag tas dock upp som tillgång endast i den utsträckning det är sannolikt att avdragen kan avräknas mot framtida överskott. I moderbolagets balansräkning redovisas de ackumulerade värdena av överavskrivningar och andra obeskattade reserver i posten obeskattade reserver utan avdrag för den uppskjutna skatten. I moderbolagets resultaträkning redovisas förändringarna av de obeskattade reserverna på en separat rad. Utdelning Av styrelsen föreslagen utdelning reducerar inte eget kapital förrän utdelningen har fastslagits av årsstämman. Koncernbidrag i moderbolaget Koncernbidrag samt även skatteeffekten på dessa redovisas direkt mot eget kapital och påverkar således inte resultatet. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Likvida medel i kassaflödesanalysen består av kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdeförändring. Segmentrapportering Rörelsegrenar Koncernen är organiserad i separata underkoncerner, SSAB Tunnplåt, SSAB Oxelösund, Plannja samt Tibnor. (SSAB HardTech avyttrades vid årsskiftet 2004/2005.) Utöver detta finns ett antal utländska försäljningsbolag vilka ägs direkt av moderbolaget. Dotterbolagen utgör den primära indelningsgrunden och då de är separata juridiska enheter grundas uppställningarna i not 24 på deras fullständiga finansiella rapporter. En närmare redogörelse för dotterbolagen och deras verksamhet återfinns på sidorna SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

55 NOTER 1 FÖRSÄLJNING OCH ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER Försäljning per produktområde Koncernen Mkr Varmvalsad tunnplåt Kallvalsad och metallbelagd tunnplåt Färgbelagd och profilerad tunnplåt Grovplåt Handelsverksamhet Stålämnen Biprodukter Övrigt 5 7 Summa kvarvarande verksamhet Avyttrad verksamhet (SSAB HardTech) 919 Summa Försäljningens fördelning på rörelsegrenar och geografiska marknader framgår av koncernöversikten sidan 22 respektive 19 samt av not 24. Övriga rörelseintäkter Koncernen Moderbolaget Mkr Vidareförsäljning av köpt energi och media Valutakursvinster, netto Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar Övrigt Summa kvarvarande verksamhet Avyttrad verksamhet 825 Summa RÖRELSENS KOSTNADER Kostnadsslag Koncernen Moderbolaget Mkr Råvaror i stålrörelsen Köpta produkter och övriga insatsvaror i stålrörelsen Köpta produkter i vidareförädlings- och handelsrörelserna Material och tjänster Energi Ersättning till anställda Avskrivningar Övrigt Summa kvarvarande verksamhet Avyttrad verksamhet (SSAB HardTech) 745 Summa I tjänster ingår arvoden och ersättningar till revisionsbolag med: Revisionsarvoden PricewaterhouseCoopers KPMG 1 1 Övriga 2 1 Summa kostnader för revision Fortsättning av not 2 på nästa sida. SSAB ÅRSREDOVISNING

56 NOTER 2 FORTSÄTTNING RÖRELSENS KOSTNADER Övriga ersättningar till revisionsbolag Koncernen Moderbolaget Mkr PricewaterhouseCoopers KPMG Övriga 1 2 Summa övriga ersättningar Rörelsens kostnader har minskats med följande statliga bidrag: Koncernen Moderbolaget Mkr Fraktstöd Investeringsbidrag 0 0 Övrigt 4 4 Summa kvarvarande verksamhet Avyttrad verksamhet (SSAB HardTech) 12 Summa Styrelse, verkställande och Övriga Ersättningar till anställda vice verkställande direktörer anställda Mkr Moderbolaget 1) Dotterbolag i Sverige Dotterbolag i utlandet Danmark Finland Frankrike Italien Kanada Nederländerna Norge Polen Sydafrika Storbritannien Tyskland USA Övriga länder Summa löner 2) Sociala kostnader (varav pensionskostnader) (11) (16) (273) (303) Vinstandelar Övriga kostnader för förmåner till anställda Summa kvarvarande verksamhet Avyttrad verksamhet (SSAB HardTech) Summa ersättningar till anställda ) Avser endast den personal som är anställd och verksam inom moderbolaget. Personal i vissa av de större dotterbolagen är formellt anställda i moderbolaget men redovisas till antal (Not 18) och kostnad i respektive dotterbolag. 2) I summa löner ingår resultatbaserade löner till VD:ar och vvd:ar med 7 (4) Mkr, varav i moderbolaget 5 (3) Mkr. Fortsättning av not 2 på nästa sida. 54 SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

57 NOTER 2 FORTSÄTTNING RÖRELSENS KOSTNADER Anställningsvillkor för koncernens ledande befattningshavare Styrelse Arvode till ordföranden uppgick till 800 (600) tkr och till ledamot (exkl VD) till 300 (250) tkr. Utöver detta erhöll ledamot i styrelseutskott 50 tkr för varje utskott i vilket ledamoten ingick. Totalt erhöll styrelsen 2850 (2100) tkr i arvode. Styrelsemedlemmar Närvaro Arvode Styrelse- Revisions- Ersättnings- Styrelse- Utskotts- Invald Befattning möten utskott utskott arvode arvode Bolagsstämmovalda Sverker Martin-Löf 2003 Ordförande Carl Bennet 2004 Ledamot Anders G Carlberg 1986 Ledamot Per-Olof Eriksson 1986 Ledamot Marianne Nivert 2002 Ledamot Anders Nyrén 2003 Ledamot Matti Sundberg 2004 Ledamot Anders Ullberg 2001 Ledamot, vd 11 Arbetstagarepresentanter Sture Bergvall *) Ordinarie 6 Bo Jerräng Ordinarie 10 Bert Johansson Ordinarie 11 Owe Jansson Suppleant 11 Ola Parten*) Suppleant 6 Claes Ström Suppleant 10 *) Utsågs i samband med bolagsstämman 2005 varefter sex möten hållits. Verkställande direktörens och övriga ledande befattningshavares löner och ersättningar Inom styrelsen finns ett ersättningsutskott som lämnar styrelsen förslag till VD:s lön och övriga anställningsvillkor, fastställer lön och övriga anställningsvillkor för koncernledningen samt ger ramar för löner och anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare. Utskottet utgörs av Sverker Martin-Löf (ordf.) och Anders Nyrén. VD adjungeras till utskottet men deltar inte vid behandlingen av egen lön och anställningsvillkor. VD s och övriga koncernledningens ersättning består av en fast och en rörlig lönedel. Den rörliga lönedelen relateras till koncernens avkastning på eget kapital och kan maximalt uppgå till 45% av den fasta lönen. Någon aktierelaterad ersättning finns ej, men koncernledningen har åtagit sig att på marknaden förvärva SSAB-aktier för en del av den rörliga lönedelen. VD och koncernchef Totala ersättningar uppgick till 6,6 (6,0) Mkr, varav 2,0 (1,8) Mkr utgjordes av den resultatberoende rörliga lönedelen som utbetalas under 2006 (2005). Tidigaste pensionsålder är 60 år. Pensionen mellan 60 och 65 år är förmånsbestämd och uppgår till 65% av den fasta lönen. Pensionen därefter är avgiftsbaserad och bedöms f n komma att uppgå till 30% av den fasta lönen. Åtagandet är täckt av försäkringar. Kostnaden uppgick till 145 (65)% av den fasta lönen. Hela pensionsåtagandet är oantastbart men ovan angivna förmånsnivåer förutsätter att VD är kvar i tjänst till 60 år. Vid uppsägning från företagets sida är uppsägningstiden 12 månader. Därutöver utgår vid en sådan situation ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Vid egen uppsägning är uppsägningstiden 6 månader och i en sådan situation finns ingen rätt till avgångsvederlag. Koncernledningen i övrigt Koncernledningen presenteras på sidan 81. Totala ersättningar och förmåner till koncernledningens fyra ledamöter utöver VD uppgick till 12,0 (10,9) Mkr, varav 3,9 (3,1) Mkr utgjordes av resultatberoende lönedelar som utbetalas under 2006 (2005). Pensionsåldern är 65 år. Pensionerna är såväl förmånssom avgiftsbaserade och åtagandena är täckta av försäkringar. Kostnaderna uppgick till 26 (17)% av den sammanlagda fasta lönen. Vid uppsägning från företagets sida är uppsägningstiden 12 månader. Därutöver utgår i en sådan situation ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Vid egen uppsägning uppgår uppsägningstiden till 6 månader och i en sådan situation finns ingen rätt till avgångsvederlag. SSAB ÅRSREDOVISNING

58 NOTER 3 INTRESSEBOLAG Andel av Resultatandel och andel av eget kapital Resultatandel eget kapital Mkr Cogent Power Ltd Lulekraft AB Norsk Stål A/S Norsk Stål Tynnplater A/S Oxelösunds Hamn AB Summa Intressebolagen presenteras närmare i förvaltningsberättelsen sidan 38. Fordringar på intressebolag Koncernen Moderbolaget Mkr Ingår i balansposterna: Finansiella anläggningstillgångar Kundfordringar Upplupna intäkter 25 0 Summa Skulder till intressebolag Koncernen Moderbolaget Mkr Ingår i balansposten: Leverantörsskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 29 Summa Följande transaktioner med intressebolagen förekom under året. Cogent Power köpte stål från SSAB Tunnplåt för 496 (305) Mkr. Lulekraft köpte gas från SSAB Tunnplåt för 270 (255) Mkr och sålde elenergi tillbaka för 147 (104) Mkr. Norsk Stål och Norsk Stål Tynnplater köpte stål från stålrörelsen för 325 (238) Mkr. Oxelösunds Hamn sålde hamntjänster till SSAB Oxelösund för 189 (183) Mkr och köpte övriga tjänster för 10 (11) Mkr. Transaktionerna skedde till marknadsmässiga priser 4 FINANSNETTO Koncernen Mkr Finansiella intäkter Ränteintäkter Övriga utdelningar 2 1 Netto vinst vid avyttring av finansiella tillgångar som kan säljas 0 0 Netto omvärdering av finansiella tillgångar/skulder Netto valutakursdifferenser 25 Övrigt 0 1 Summa finansiella intäkter Fortsättning av not 4 på nästa sida. 56 SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

59 NOTER 4 FORTSÄTTNING FINANSNETTO Koncernen Mkr Finansiella kostnader Räntekostnader Beräknad finansiell kostnad pensionsskuld 6 7 Netto valutakursdifferenser 10 Övrigt 6 7 Summa finansiella kostnader Finansiella intäkter och kostnader för kvarvarande verksamhet Avyttrad verksamhet (SSAB HardTech) 17 Finansiella intäkter och kostnader Moderbolaget Mkr Finansiella intäkter Utdelningar från dotterbolag Utdelningar från intressebolag 48 Reavinst vid försäljning av dotterbolag Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Utdelning Ränteintäkter från dotterbolag 25 Övriga ränteintäkter Reavinst vid försäljning Kursdifferenser Övriga ränteintäkter och liknande intäkter Ränteintäkter från dotterbolag Övriga ränteintäkter Reavinst vid försäljning Återvunna nedskrivna placeringar Kursdifferenser 22 Summa finansiella intäkter Finansiella kostnader Räntekostnader till dotterbolag Övriga räntekostnader Beräknad finansiell kostnad pensionsskuld 0 0 Kursdifferenser 20 Övrigt 0 0 Summa finansiella kostnader Finansiella intäkter och kostnader SSAB ÅRSREDOVISNING

60 NOTER 5 SKATT Skattekostnad Koncernen Moderbolaget Mkr Svensk inkomstskatt Utländsk inkomstskatt Summa aktuell skattekostnad Uppskjuten skatt Andel i intressebolags skatter Redovisad skattekostnad kvarvarande verksamhet Avyttrad verksamhet (SSAB HardTech) 45 Redovisad skattekostnad Avstämning av skattesats Koncernen Moderbolaget % Gällande skattesats i Sverige Skatteeffekt av icke avdragsgilla kostnader icke skattepliktig avyttring SSAB HardTech 5 14 övriga icke skattepliktiga intäkter annan skattesats i utländska dotter- och intressebolag 1 0 skatter avseende tidigare period underskottsavdrag som ej bedöms kunna utnyttjas 0 0 tidigare ej bokförd skattefordran på underskottsavdrag 0 0 Effektiv skattesats Moderbolagets övriga icke skattepliktiga intäkter består i huvudsak av utdelning från dotterbolag. 6 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Summa Patent, licenser Hyresrätter immateriella Koncernen och liknande och liknande anläggnings- Mkr rättigheter rättigheter Goodwill tillgångar Anskaffningsvärde 1 januari Justeringar IAS Inköp Försäljningar och utrangeringar Omräkningsdifferenser Anskaffningsvärde 31 december Anskaffningsvärde 1 januari Inköp Försäljningar och utrangeringar Omräkningsdifferenser 1 1 Anskaffningsvärde 31 december Fortsättning av not 6 på nästa sida. 58 SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

61 NOTER 6 FORTSÄTTNING IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Summa Patent, licenser Hyresrätter immateriella Koncernen och liknande och liknande anläggnings- Mkr rättigheter rättigheter Goodwill tillgångar Ack avskrivningar 1 januari Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar/nedskrivningar Omräkningsdifferenser Ack avskrivningar 31 december Ack avskrivningar 1 januari Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar 3 3 Omräkningsdifferenser 0 0 Ack avskrivningar 31 december Planenligt restvärde 31 december Planenligt restvärde 31 december Årets avskrivning ingår i resultaträkningen med 1 (2) Mkr i kostnad för sålda varor, 2 (14) Mkr i försäljningskostnader samt med (2) Mkr i övriga rörelsekostnader. Som en metod att begränsa utsläppen av koldioxid införde EU 2005 ett system med utsläppsrätter. För perioden tilldelades koncernen 19,9 miljoner ton utsläppsrätter, varav 5,9 miljoner ton har förbrukats under året. Inga rätter har köpts eller sålts under året. Utsläppsrätterna redovisas som immateriella anläggningstillgångar bokförda till anskaffningsvärdet (0). Det finns inga internt upparbetade tillgångar. 7 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Pågående ny- Summa Mark och Inventarier, anläggningar materiella Koncernen markan- verktyg och och förskott anläggnings- Mkr läggningar Byggnader Maskiner installationer leverantörer tillgångar Anskaffningsvärde 1 januari Inköp Avgår genom försäljning av bolag Försäljningar och utrangeringar Omklassificeringar Omräkningsdifferenser Anskaffningsvärde 31 december Anskaffningsvärde 1 januari Inköp Försäljningar och utrangeringar Omklassificeringar Omräkningsdifferenser Anskaffningsvärde 31 december Fortsättning av not 7 på nästa sida. SSAB ÅRSREDOVISNING

62 NOTER 7 FORTSÄTTNING MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Pågående ny- Summa Mark och Inventarier, anläggningar materiella Koncernen markan- verktyg och och förskott anläggnings- Mkr läggningar Byggnader Maskiner installationer leverantörer tillgångar Ack avskrivningar 1 janauri Ack avskrivn vid försäljning av bolag Försäljningar och utrangeringar Omklassificeringar Årets avskrivningar Omräkningsdifferenser Ack avskrivningar 31 december Ack avskrivningar 1 januari Försäljningar och utrangeringar Omklassificeringar Årets avskrivningar Omräkningsdifferenser Ack avskrivningar 31 december Planenligt restvärde 31 december Planenligt restvärde 31 december I posten maskiner ingår finansiella leasingavtal med 92 (92) Mkr i anskaffningsvärde och med 62 (69) Mkr i planenligt restvärde. Taxeringsvärde på fastigheter i Sverige uppgår till (2 620) Mkr medan motsvarande fastigheters planenliga restvärde uppgår till (1 152) Mkr. Per balansdagen fanns kontrakterade investeringar i anläggningstillgångar som ej redovisats i de finansiella rapporterna till ett värde av 375 Mkr. Summa Mark och Inventarier, materiella Moderbolaget markan- Byggnader verktyg och anläggnings- Mkr läggningar och mark installationer tillgångar Anskaffningsvärde 1 januari Inköp 0 0 Försäljningar och utrangeringar 0 0 Anskaffningsvärde 31 december Anskaffningsvärde 1 januari Inköp Försäljningar och utrangeringar Anskaffningsvärde 31 december Ack avskrivningar 1 januari Försäljningar och utrangeringar 0 0 Årets avskrivningar Ack avskrivningar 31 december Ack avskrivningar 1 januari Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar Ack avskrivningar 31 december Planenligt restvärde 31 december Planenligt restvärde 31 december Taxeringsvärde på fastigheter i Sverige uppgår till (3) Mkr medan motsvarande fastigheters planenliga restvärde uppgår till (0) Mkr. 60 SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

63 NOTER 8 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Övriga Långfristiga Övriga Summa Kapitalandelar Koncernen aktier och fordringar långfristiga finansiella i intresse- Mkr andelar intressebolag fordringar anl.tillgångar bolag Bokfört värde vid årets början Investeringar Försäljningar/amorteringar Resultatandelar efter skatt 72 Utdelning 50 Omräkningsdifferenser Bokfört värde vid årets slut Övriga aktier och andelar utgörs i huvudsak av onoterade innehav och tillhör kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Bokförda värden antas motsvara verkliga värden. Långfristiga fordringar på intressebolag och övriga långfristiga fordringar är fordringar utan avsikt att idka handel med, värderade till upplupet anskaffningsvärde. Intressebolagen är alla onoterade. Aktier i Aktier i Övriga Fordringar Övriga Summa Moderbolaget dotter- intresse- aktier och på dotter- långfristiga finansiella Mkr bolag bolag andelar bolag fordringar anl.tillgångar Anskaffningsvärde vid årets början Investeringar 0 0 Försäljningar/amorteringar Planenligt restvärde Bokfört Organisations- Innehav värde, Aktier och andelar nummer Säte antal % 2 ) Mkr Moderbolagets aktier och andelar i dotterbolag Svenska rörelsedrivande dotterbolag: Plannja AB Luleå SSAB Oxelösund AB Oxelösund SSAB Tunnplåt AB Borlänge Tibnor AB Stockholm Utländska rörelsedrivande dotterbolag 1) 3 Vilande bolag 1 Summa ) 2 ) Fullständig specifikation av övriga aktier och andelar kan erhållas från SSABs koncernkontor i Stockholm. Procentsiffran anger kapitalandelen som även i samtliga fall överensstämmer med röstandelen. Fortsättning av not 8 på nästa sida. SSAB ÅRSREDOVISNING

64 NOTER 8 FORTSÄTTNING FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Bokfört Organisations- Innehav värde, Aktier och andelar nummer Säte antal % 2 ) Mkr Moderbolagets aktier i intressebolag Lulekraft AB Luleå Norsk Stål A/S Norge Norsk Stål Tynnplater A/S Norge Summa moderbolagets aktier i intressebolag 51 Dotterbolagens aktier och andelar i intressebolag Cogent Power Ltd Storbritannien Oxelösunds Hamn AB Oxelösund Summa 193 Kapitalandelar i intressebolagens egna kapital utöver bokförda värden i moderbolaget 137 Summa koncernens andelar i intressebolag 381 Moderbolagets övriga aktier och andelar Bostadsrätter 3 Summa 3 Dotterbolagens övriga aktier och andelar 1 ) 3 1 ) 2 ) Summa koncernens övriga aktier och andelar 6 Fullständig specifikation av övriga aktier och andelar kan erhållas från SSABs koncernkontor i Stockholm. Procentsiffran anger kapitalandelen som även i samtliga fall överensstämmer med röstandelen. 9 VARULAGER Koncernen Moderbolaget Mkr Råvaror, förbrukningsmaterial och halvfabrikat Produkter i arbete Färdigvarulager Förskott till leverantörer 2 2 Summa Av lagervärdet var 789 Mkr värderat till nettoförsäljningsvärde. 10 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Koncernen Moderbolaget Mkr Levererade ej fakturerade varor och tjänster Bonus, rabatter, licenser o dyl Förutbetalda hyror Upplupna ränteintäkter Oreglerade försäkringsersättningar mm Summa SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

65 NOTER 11 ÖVRIGA KORTA RÄNTEBÄRANDE FORDRINGAR/LIKVIDA MEDEL Övriga korta räntebärande fordringar Koncernen Moderbolaget Mkr Kortfristiga placeringar (löptid över tre månader) Kort del av fordran SPP/Alecta-medel Övriga 1 Summa korta räntebärande fordringar Likvida medel Koncernen Moderbolaget Mkr Kassa och bank Kortfristiga placeringar (löptid under tre månader) Summa likvida medel Alla kortfristiga placeringar tillhör kategorin innehav för handel och värderas till verkligt värde via resultaträkningen. De kortfristiga placeringarna med löptid under tre månader utgörs av dagsplaceringar i bank medan de med löptid över tre månader förfaller under januari/februari 2006 och löper med en ränta på 1,64%. 12 EGET KAPITAL Aktiekapitalet uppgår till 2 273,2 (2 522,4) Mkr fördelat på 90,9 (100,9) miljoner aktier om nominellt 25 kr per aktie. Av aktierna är 67,2 (74,5) miljoner av serie A och 23,7 (26,4) miljoner av serie B. Samtliga aktier är fria. Varje aktie av serie A medför en röst och varje aktie av serie B en tiondels röst. Inga aktier ägs av bolaget självt eller dess dotterbolag. Förändring av aktier/aktiekapital Antal Aktie- Antal Aktieaktier i kapital aktier i kapital miljoner i Mkr miljoner i Mkr Ingående balans 1 januari 100, ,4 100, ,4 Inlösen av aktier *) 10,0 249,2 Utgående balans 31 december 100, ,4 90, ,2 *) Under året erbjöds aktieägarna att lösa in var tionde aktie för 210 kr. Totalt lämnades knappt 10 miljoner aktier in för inlösen. Inlösenbeloppet på Mkr utbetalades den 10 juni. Tillskjutna medel uppgår till 560 (560) Mkr och utgörs av medel som inbetalats av aktieägarna i samband med nyemissioner utöver aktiens nominella värde. Till omräkningsreserven förs de kursdifferenser som uppkommer vid omräkning av utländska dotterbolags balansräkningar till svenska kronor. Kursdifferenser vid omräkning av lån eller andra finansiella instrument som upptagits för att kurssäkra nettotillgångar i utländska dotterbolag förs likaså till omräkningsreserven. De ackumulerade omräkningsdifferenserna uppgår till 30 ( 27) Mkr. Förändringar i omräkningsreserven Koncernen Mkr Ingående balans 1 januari 27 Omräkning av utländska dotter- och intressebolag Terminskontrakt för equity hedge Utgående balans 31 december I koncernens balanserade resultat ingår kapitalandelsfond med 179 (156) Mkr. Fonden utgörs av resultat som ackumulerats i intressebolagen efter förvärven och som ännu inte utdelats. Föreslagen men ännu ej beslutad utdelning för 2005 uppgår till 818 (757) Mkr, vilket utgör 9,00 (7,50) kr per aktie. Beloppet har inte redovisats som skuld. SSAB ÅRSREDOVISNING

66 NOTER 13 AVSATT TILL PENSIONER Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. För avgiftsbestämda planer samt för pensionsplanen tecknad i Alecta redovisas som årets kostnad de premier som avser den gångna perioden. Omfattningen av förmånsbestämda pensionsplaner är mycket begränsad i koncernen. De förmånsbaserade planerna är i huvudsak ofonderade. Följande avsättningar för pensionsförpliktelser har gjorts i balansräkningen. Koncernen Mkr Pensionsförpliktelser som fonderats Förvaltningstillgångarnas verkliga värde Pensionsförpliktelser minus förvaltningstillgångar 3 0 Pensionsförpliktelser som är ofonderade Avsatt till pensioner De totala pensionskostnaderna fördelar sig på följande sätt Koncernen Mkr Avgifter till avgiftsbestämda planer Avgifter för pensionsförsäkringar tecknade i Alecta *) Pensionskostnader, förmånsbaserade planer Särskild löneskatt Övrigt 1 0 Summa pensionskostnader *) Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2005 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 128 (128)%. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Specifikation till förändringen av posten Avsatt till pensioner Koncernen Mkr Pensionsförpliktelser, ingående balans Ändrade redovisningsregler 7 Justerad ingående balans Förmåner intjänade under året Räntekostnader 6 7 Betalda förmåner Övrigt 1 0 Pensionsförpliktelser, utgående balans Försäkringstekniska beräkningsantaganden Den försäkringstekniska beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader bygger på följande antaganden: % Diskonteringsränta 5,5 4,0 Inflation 2,0 2,0 Förväntad löneökning 3,0 2,5 Personalomsättning 3,0 1,0 Höjning av inkomstbasbeloppet 2,5 2,5 Avkastning på förvaltat kapital 6,5 5,5 64 SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

67 NOTER 14 UPPSKJUTNA SKATTESKULDER OCH SKATTEFORDRINGAR/OBESKATTADE RESERVER Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar Koncernen Moderbolaget Mkr Uppskjutna skatteskulder har uppkommit genom överavskrivningar på anläggningstillgångar genom periodiseringsfonder 106 genom övriga temporära skillnader 3 0 Summa uppskjutna skatteskulder Uppskjutna skattefordringar har uppkommit genom pensionsavsättningar genom outnyttjade underskottsavdrag 1 9 genom övriga temporära skillnader Summa uppskjutna skattefordringar Uppskjuten skatt på balanserade vinstmedel i dotter- och intressebolag beaktas ej. I den mån vinstmedel överförs till moderbolaget, är denna överföring normalt sett skattefri. I den mån en sådan överföring inte skulle vara skattefri, styr moderbolaget över tidpunkten för en sådan överföring och en sådan överföring kommer inte att ske inom överskådlig framtid. Förändringar av uppskjutna skatteskulder Koncernen Moderbolaget Mkr Ingående balans Förändringar mot resultatet Förändringar mot eget kapital 1 19 Förändring genom avyttring av bolag 70 0 Omräkningsdifferens 4 1 Utgående balans Förändringar av uppskjutna skattefordringar Koncernen Moderbolaget Mkr Ingående balans Förändringar mot resultatet Förändringar mot eget kapital 18 0 Förändring genom avyttring av bolag 24 0 Omräkningsdifferens 2 1 Utgående balans Obeskattade reserver Moderbolaget Mkr Periodiseringsfond 30 Obeskattade reserver fördelas i koncernen mellan eget kapital och uppskjuten skatteskuld. Motsvarande fördelning görs inte i moderbolaget. Uppskjuten skatteskuld på moderbolagets obeskattade reserver uppgår till (8) Mkr. SSAB ÅRSREDOVISNING

68 NOTER 15 RÄNTEBÄRANDE SKULDER Långfristiga räntebärande skulder Koncernen Moderbolaget Mkr Utlandslån Obligationslån (Eurolån) MTN-program 1) Finansiella leasingavtal Övriga Summa ) Avgår amortering 2005 resp Summa långfristiga räntebärande skulder Specifikation av MTN-program: Emitterat Räntesats Utestående, Mkr respektive förfaller Lån (nominell) % Fast ränta Nr 107 6, Nr 109 6, Nr 111 6, Nr 112 6, Nr 113 6, Nr 114 6, Nr 117 4, Nr 118 4, Nr 119 4, Nr 120 5, Rörlig ränta Nr 115 stibor +0, Nr 116 stibor +0, Total MTN-program Amorteringar av långfristiga räntebärande skulder Mkr Senare Koncernen Moderbolaget Belopp förfallande till ränteomförhandling Mkr Senare Koncernen Moderbolaget Fortsättning av not 15 på nästa sida. 66 SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

69 NOTER 15 FORTSÄTTNING RÄNTEBÄRANDE SKULDER Kortfristiga räntebärande skulder Koncernen Moderbolaget Mkr Kortfristig del av långfristiga skulder Checkräkningskrediter Övriga Summa kortfristiga räntebärande skulder Låneskulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Valutarisken i utlandslånen och obligationslånen (som är emitterade i Euro) har säkrats genom valutaswappar. Såväl valutadelen i lånen som valutaswapparna värderas löpande till verkligt värde och värdeändringar redovisas i resultaträkningen. För att minska de totala lånens genomsnittliga räntebindningstid har den fasta räntan för två av MTN-lånen, nr 114 och 117 omvandlats till rörlig ränta genom två ränteswappar. Såväl ränteswappar som de två MTN-lånen värderas till verkliga värden och värdeändringar redovisas i resultaträkningen. 16 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Koncernen Moderbolaget Mkr Upplupna personalkostnader Erhållna ej fakturerade varor och tjänster Upplupna räntekostnader Upplupna rabatter, bonusar och reklamationer Säkringsredovisade inköpsorder, kol och malm 31 Upplupna kostnader gentemot intressebolag 29 Energiskatter Övriga poster Summa NETTOSKULD Koncernen Moderbolaget Mkr Kassa och bank Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar > 3 månader Fordringar på dotterbolag Aktuella skattefordringar Övriga fordringar Räntebärande tillgångar Kortfristiga räntebärande skulder Långfristiga räntebärande skulder Avsättningar till pensioner Skulder till dotterbolag Aktuella skatteskulder Räntebärande skulder Nettoskuld SSAB ÅRSREDOVISNING

70 NOTER 18 MEDELANTAL ANSTÄLLDA, ANDEL KVINNOR OCH SJUKFRÅNVARO Antal anställda Andel kvinnor, % Moderbolaget Sverige Summa moderbolaget Dotterbolagen Sverige Danmark Finland Italien Kanada Norge Polen Storbritannien Sydafrika Tyskland USA Övriga < 20 anställda Summa dotterbolagen Avyttrad verksamhet 546 Summa koncernen Beräkningen bygger på normal årsarbetstid i olika produktionsavsnitt. Hänsyn har bl a tagits till skiftform. Andelen kvinnor avser antalet anställda per 31 december. Andelen kvinnor i koncernens alla bolagsstyrelser uppgick till 3 (3)% och andelen i moderbolagets styrelse uppgick till 9 (9)%. Andelen kvinnor i koncernens ledningsgrupper inklusive verkställande direktörer uppgick till 6 (6)%. Koncernledningen består av fem män. Personalens sjukfrånvaro Koncernen 1 ) Moderbolaget 2 ) (% av ordinarie arbetstid) Sjukfrånvaro totalt varav andel 60 dagar eller mer 66% 63% 67% 0% Sjukfrånvaro per grupp kvinnor 10 9 män år och yngre år år och äldre ) Avser koncernens anställda i Sverige. 2 ) Sjukdom i moderbolaget redovisas endast som total eftersom antal anställda endast uppgår till 19 personer. 68 SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

71 NOTER 19 LEASING Operationell leasing Koncernen Moderbolaget Mkr Minimileaseavgifter under året Avtalade minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara operationella leasingavtal uppgår för 2006 till 42 Mkr, för till totalt 79 Mkr och för åren efter 2010 till 0 Mkr. I operationell leasing ingår hyresavtal för fastigheter, lokaler och godsvagnar för stålrörelsens transporter. Finansiell leasing Koncernen Moderbolaget Mkr Minimileaseavgifter under året Avtalade minimileaseavgifter för 2006 uppgår till 12 Mkr, för till totalt 32 Mkr och för åren efter 2010 till 60 Mkr. Nuvärdet av finansiella leasingskulder uppgår till 62 (69) Mkr. I finansiell leasing ingår ett ställverk och godsvagnar för stålrörelsens transporter. 20 STÄLLDA SÄKERHETER Koncernen Moderbolaget Mkr För egna långfristiga skulder Fastighetsinteckningar 9 9 Företagsinteckningar Summa för egna långfristiga skulder Övriga ställda säkerheter Fastighetsinteckningar Summa övriga ställda säkerheter Summa ställda säkerheter ANSVARSFÖRBINDELSER Koncernen Moderbolaget Mkr Borgensförbindelser Ansvarsförbindelser för dotterbolags förpliktelser Övriga ansvarsförbindelser Summa ansvarsförbindelser SSAB Tunnplåt har en pågående tvist med ett försäkringsbolag rörande ett masugnshaveri från SSAB Tunnplåts krav på försäkringsbolaget uppgår till 165 Mkr utöver det redan utbetalda beloppet om 110 Mkr. Försäkringsbolagets motkrav innebär en återbetalning av det utbetalda beloppet. I resultatet har hänsyn tagits till bedömt utfall av tvisten. Koncernen är i övrigt involverad i ett fåtal rättstvister av karaktären konkurs- och garantiärenden samt reklamationer. I bokföringen har hänsyn tagits till bedömt utfall av dessa. SSAB ÅRSREDOVISNING

72 NOTER 22 KASSAFLÖDESANALYS Finansnetto Kassaflödesanalysens utgår från det resultatförda finansnettot. Justeringen från kostnadsförda räntor till betalda räntor sker genom att förändringen i upplupna räntor finns med i förändring av rörelsekapital. De betalda räntorna uppgår till: Betalda räntor Koncernen Moderbolaget Mkr Under perioden erhållen ränta Under perioden betald ränta Kursdifferens i likvida medel Kursdifferens på ingående likvida medel i utländska dotterbolag ingår i posten övrig finansiering med FÖRVÄRV/AVYTTRING AV VERKSAMHET Under året förvärvades respektive avyttrades ingen verksamhet. Värdet av tillgångar och skulder som avyttrades 2004 uppgick till: Förvärv Avyttringar Mkr Anläggningstillgångar 499 Varulager 118 Kundfordringar 121 Övriga fordringar 45 Likvida medel 0 Latent skatt 47 Leverantörsskulder 32 Övriga skulder 102 Bokfört resultat på försäljningen 850 Ännu ej erhållen köpeskilling Utbetald köpeskilling Likvida medel i de förvärvade/avyttrade bolagen 0 Påverkan på koncernens likvida medel Under 2004 avyttrades SSAB HardTech som också utgjorde en separat rörelsegren inom SSAB. Jämförelsesiffrorna för 2004 har justerats för den avvecklade verksamheten. Resultatet från denna avvecklade verksamhet uppgick till: Mkr Försäljning 919 Kostnad sålda varor 700 Försäljningskostnader 30 Administrationskostnader 15 Finansnetto 17 Resultat efter finansnetto 157 Skatt 45 Resultat efter skatt för verksamheten 112 Reavinst vid avyttringen 825 Skatt på reavinsten Nettoresultat från avvecklad verksamhet 937 Resultat per aktie från avyttrad verksamhet (kr) 9,29 Under 2004 hade rörelsegrenen SSAB HardTech ett kassaflöde från den löpande verksamheten på Mkr och ett kassaflöde från investeringsverksamheten på 82 Mkr. 70 SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

73 NOTER 24 AFFÄRSOMRÅDEN Rörelsegrenar Försäljning och resultat per dotterbolag Försäljning därav Rörelse- Resultat Räntabilitet totalt intern resultat 3 ) efter finans- på sysselsatt försäljning netto 3 ) kapital, % Mkr Dotterbolag: SSAB Tunnplåt SSAB Oxelösund Plannja Tibnor Övriga Moderbolaget: Moderbolaget 1 ) Intressebolag 2 ) Avyttrad verksamet Koncernjustering Summa ) Exklusive utdelning från dotterbolag samt exklusive reavinst på försäljning av dotterbolag. Resultatet i moderbolaget består främst av administrationskostnader och ett positivt finansnetto. 2 ) Avser de av moderbolaget ägda andelarna i intressebolagen Lulekraft, Norsk Stål och Norsk Stål Tynnplater. 3 ) I rörelseresultatet och i resultat efter finansnetto ingår resultatandelar i intressebolag med för SSAB Tunnplåt 1 ( 45) Mkr och för SSAB Oxelösund 9 (7) Mkr. Balans- och kassaflödesinformation per dotterbolag Tillgångar Skulder Avskrivningar Investeringar Kassaflöde Mkr Dotterbolag: SSAB Tunnplåt SSAB Oxelösund Plannja Tibnor Övriga Moderbolaget: Moderbolaget Avyttrad verksamhet Koncernjustering ) Summa SSAB HardTech avyttrades vid årsskiftet 2004/2005. Avskrivningar, investeringar och kassaflöde fram till avyttringen har tagits med i uppställningen för 2004 medan tillgångar och skulder per årsskiftet inte medtagits. Fortsättning av not 24 på nästa sida. SSAB ÅRSREDOVISNING

74 NOTER 24 FORTSÄTTNING AFFÄRSOMRÅDEN Geografiska områden Koncernens exportförsäljning har sin tyngdpunkt huvudsakligen i Europa. Tillväxten för koncernens nischprodukter gör dock att försäljningen på mer avlägsna marknader ökar. Endast en begränsad del av tillverkningen av koncernens stålprodukter sker utanför Sverige och investeringarna i utlandet är därför små. Nedanstående tabell visar fördelningen av koncernens försäljning per land/region, oavsett var produkterna tillverkats. Mkr 2004 % 2005 % Sverige Tyskland Italien Danmark Finland Storbritannien Benelux Frankrike Övriga EU Norge Övriga Europa Nordamerika Asien Övriga marknader Summa kvarvarande verksamhet Avyttrad verksamhet 919 Summa Nedanstående tabell visar redovisade värdet på tillgångar samt investeringar fördelade på geografiska områden efter var tillgångarna är belägna. Tillgångar Investeringar Mkr 2004 % 2005 % 2004 % 2005 % Sverige EU-25 (exkl Sverige) Övriga Europa Nordamerika Asien Övriga världen Summa kvarvarande verksamhet Avyttrad verksamhet 83 Summa SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

75 NOTER 25 FINANSIELL RISKHANTERING Hanteringen av finansiella risker regleras i koncernens finanspolicy. Huvuddelen av de finansiella transaktionerna sker genom moderbolagets finansfunktion. Valutarisk Koncernens valutarisker hanteras av moderbolaget. Syftet med hanteringen av transaktionsexponeringen är att reducera valutakursförändringarnas inverkan på kontrakterade flöden. Dotterbolagen terminssäkrar därför sin försäljning och sina inköp i utländsk valuta hos moderbolaget när valutarisken uppkommer. I de flesta fall sammanfaller denna tidpunkt med ordertecknandet. I den mån moderbolaget inte kan matcha flödena avtäcks resterande valutarisker genom terminskontrakt. Eftersom stålrörelsens orderstock normalt endast motsvarar sex-sju veckors produktion innebär koncernens valutapolitik att förändrade valutarelationer relativt snabbt påverkar koncernens resultat. På inköpssidan är dock valutaterminerna i genomsnitt längre. I känslighetsanalysen på sidan 25 framgår hur mycket valutakursförändringar påverkar koncernens resultat och vinst per aktie. Försäljning på exportmarknaderna sker huvudsakligen i lokala valutor. Exportförsäljningen skapar valutainflöden i främst EUR men också i USD och i andra europeiska valutor. Inflödena i övriga valutor är begränsade. Inköp av främst malm och kol sker i USD. Därtill kommer valutautflöden till följd av större investeringsupphandlingar, vilka till viss del sker i främmande valutor, främst EUR. Sammantaget innebär detta att koncernen har ett nettoutflöde av USD och ett nettoinflöde av övriga valutor. Nettoinflödet av främmande valutor uppgick till (6 400) Mkr. Koncernens väsentligaste valutaflöden framgår av diagram på sidan 19. Nettoinvesteringarna i form av eget kapital i utländska dotter- och intressebolag uppgår till knappt 6% av koncernens totala egna kapital, vilket innebär att omräkningsexponeringen är relativt begränsad. Exponeringen begränsas dessutom genom att de större nettoinvesteringarna i utländska dotter- och intressebolag valutasäkras främst genom upplåning i motsvarande valuta. Valutarisker som uppkommer vid upplåning i utländsk valuta säkras till sitt kapitalbelopp. Finansierings- och likviditetsrisk Upplåningen inriktas på att trygga koncernens behov av lånefinansiering och sker primärt i moderbolaget. Av den totala upplåningen på (2 162) Mkr utgör endast 7 (5)% finansiering som skett direkt mellan dotterbolag och extern långivare. I dessa fall rör det sig främst om övertagna skulder i förvärvade bolag och om finansiell leasing. För upplåning på ett till tio års löptid används ett svenskt MTN (Medium Term Note)-program medan ett svenskt certifikatprogram används för kortare upplåning. Låneramarna inom dessa båda program uppgår till vardera Mkr. Därutöver finns även ett Euro Commercial Paper Programme på 100 MUSD, som dock inte utnyttjats under året. Det svenska certifikatprogrammet är av Standard & Poor s placerat i ratingkategorin K-1 och MTN-programmet i BBB+. Upplåningen inom MTN-programmet var vid årets utgång (1 550) Mkr. Certifikatprogrammet har varit outnyttjat under året. Den långfristiga upplåningen uppgick vid årsskiftet till (2 028) Mkr och hade en genomsnittlig återstående löptid på 2,2 (2,6) år. Förfallostrukturen under de närmaste åren framgår av not 15. Dotterbolagens likvida medel hanteras inom ett centralt koncernkontosystem eller i lokala cash-pooler. Överskottslikviditet används primärt till att reducera skulder. De likvida medlen inklusive kortfristiga placeringar uppgick vid årsskiftet till (1 576) Mkr varav 895 (0) Mkr utgjordes av kortfristiga placeringar med en löptid vid anskaffningstillfället överstigande tre månader och som därför inte redovisas bland likvida medel i balansräkningen. Bindande kreditlöften finns för att minimera risken att framtida kapitalanskaffning blir svår eller dyr. Koncernens likvida beredskap bestående av likvida medel, kortfristiga placeringar och outnyttjade bindande kreditlöften uppgick vid årsskiftet till (3 484) Mkr vilket motsvarade 13 (15)% av försäljningen. Ränterisk Koncernens ränterisk är hänförlig till förändringen i marknadsräntor och deras påverkan på skulder och placeringar. Den långfristiga upplåningen via MTN-programmet eller via private placement-marknaden sker huvudsakligen till fast ränta under lånens löptid. Räntebindningstiden på upplåningen får varieras inom givna riskramar med hjälp av ränteswappar. Vid utgången av året uppgick koncernens totala låneskulder till (2 162) Mkr med en genomsnittlig räntebindningstid på 3,2 (3,8) år. Lån som förfaller till ränteomförhandling under de närmaste åren framgår av not 15. Koncernens räntebärande tillgångar uppgick till (1 728) Mkr och utgjordes nästan uteslutande av kortfristiga placeringar till rörlig ränta. Kreditrisk Kreditrisk uppstår dels vid placering av likvida medel, dels som motpartsrisker vid ingångna derivataffärer. För att begränsa kreditrisken fastställs de maximalt tillåtna motpartsriskerna för godkända motparter. För en godkänd motpart krävs en rating på minst A- från Standard & Poor s eller A3 från Moody's. Vid beräkningen av motpartsrisken kvittas kursvinster mot kursförluster om avtal finns i enlighet med International Swaps and Derivatives Association. Den totala motpartsrisken i derivat uppgick vid årsskiftet till 131 (59) Mkr. Överskottslikviditet placeras i statsskuldsväxlar eller bankcertifikat med korta löptider. Utöver detta finns kreditrisker i kundfordringar, vilka inte faller under finansiell riskhantering utan hanteras i respektive dotterbolag. Risken är dock utspridd på ett stort antal kunder. Därtill sker individuell kreditprövning och limiter sätts för respektive kund. Försäkringar All industriell verksamhet är förenad med risker som måste beaktas, hanteras och förebyggas. Till de mer framträdande riskerna hör skada på personer, skada på egendom och risker för ekonomiska förluster som en konsekvens av skadehändelser. För den här typen av risker tecknar koncernen försäkringar. Koncernens finansiella ställning är sådan att försäkringar främst ska utgöra ett katastrofskydd. Detta innebär försäkringslösningar med tämligen höga självrisker. Fortsättning av not 25 på nästa sida. SSAB ÅRSREDOVISNING

76 NOTER 25 FORTSÄTTNING FINANSIELL RISKHANTERING Värdering finansiella instrument Valutaderivat och ränteswappar Valutasäkring sker, enligt finanspolicyn, alltid i samband med tecknandet av inköps- och försäljningsorder samt vid säkring av utländska lån till svensk krona. Valutaderivat används enbart för att säkra valutarisker och samtliga valutaderivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. För de valutasäkringar som uppfyller kraven för säkringsredovisning enligt IAS 39 får värdeförändringar av valutaderivaten ingen resultatpåverkan utan kvittas mot motsvarande värdeförändring av den säkrade ordern. Sådan redovisning tillämpas för närvarande endast för de valutaderivat som avser kol- och malmkontrakt. För övriga valutasäkringar får förändringarna av verkligt värde av valutaderivaten resultateffekt löpande fram till dess ordern levereras. Vid årsskiftet uppgick det samlade värdet på inköps- och försäljningsorder för vilka valutaterminer tecknats till 13,0 (12,5) miljarder kronor. Valutaterminerna hade en genomsnittlig återstående löptid på 4,3 (5,4) månader och hade vid utgången av året ett bokfört verkligt värde på +74 Mkr medan säkringsredovisade inköpsorder bokförts till 31 Mkr vilket gav en resultateffekt netto på +43 Mkr. Utöver valutaderivat för att säkra kommersiella flöden finns två valutaswappar för att säkra betalningsflödet för två obligationslån upptagna i Euro till svensk krona. Valutaderivaten värderas till verkligt värde och i enlighet med reglerna kring säkringsredovisning värderas även lånen till verkligt värde. Värdeförändringen av valutaderivaten och lånen nettoredovisas i resultaträkningen. För närvarande tillämpas inte kassaflödessäkring i koncernen och det finns heller inte någon säkring av nettoinvesteringar i utländska bolag. För att minska räntebindningstiden på den totala skuldportföljen har två lån under MTN-programmet med fast ränta swappats till rörlig ränta. Enligt IAS 39 får värdeförändringar av swapparna ingen resultatpåverkan utan kvittas mot motsvarande värdeförändring av lånen. Villkoren för en verkligtvärdesäkring är uppfyllda vilket innebär att värdeändringar på såväl ränteswapparna som på de två lånen redovisas i resultaträkningen. Derivatvärden 31 december 2005 Mkr Tillgångar Skulder Valutaderivat för verkligtvärdesäkring av flöden Valutaderivat för verkligtvärdesäkring av lån 6 Ränteswappar för verkligtvärdesäkring 1 Totala derivat redovisade i övriga korta tillgångar/skulder Värdeändring i säkrad tillgång (inköpsorder) 31 Värdeändring i säkrad skuld (Eurolån) 6 Värdeändring i säkrad skuld (MTN-lån) 1 Netto Netto orealiserade derivatvärden som påverkat årets resultat uppgår således till +43 Mkr. Värdering övriga finansiella tillgångar och skulder Nedanstående tabell visar redovisat värde jämfört med bedömt verkligt värde per typ av finansiell tillgång och skuld. Mkr Redovisat Verkligt värde värde Finansiella tillgångar 1. Kortfristiga placeringar Korta placeringar (löptid över 3 månader) 3. SPPs överskottsmedel Kundfordringar Fordringar på intressebolag Finansiella skulder 6. Övriga korta lån MTN-program Obligationslån Övriga finansiella skulder Leverantörsskulder Kortfristiga placeringar består av dagsplaceringar i bank med korta löptider och verkligt värde är detsamma som anskaffningsvärdet. 2. Korta placeringar med löptid över 3 månader klassificeras som innehav för handel och har värderats till verkligt värde med värdeförändringar över resultaträkningen. 3. SPPs överskottsmedel beräknas bli förbrukade under första halvåret 2006 och redovisat värde utgörs av anskaffningsvärdet. 4. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas bli inbetalt efter individuell bedömning av osäkra fordringar. Värdet på kundfordringarna brutto före nedskrivning för osäkra fordringar uppgick till Mkr. Det finns ingen koncentration av kreditrisker, eftersom koncernen har ett stort antal kunder som är spridda internationellt. 5. Fordringar på intressebolag innehas till förfall och värderas till anskaffningsvärde. 6. Övriga korta lån utgörs i huvudsak av checkräkningskrediter vars anskaffningsvärden utgör en god approximation till dess verkliga värden. 7. MTN-program och obligationslån är redovisade till anskaffningsvärden. Verkligt värde har beräknats utifrån den ränta som gällde vid årsskiftet för återstående löptider. 8. Övriga finansiella skulder består av finansiella leasingskulder, 62 Mkr, och mindre lån av olika karaktär, 33 Mkr, där redovisat värde anses motsvara verkligt värde. Under 2005 har kursdifferenser netto bokförts med +200 (+29) Mkr i rörelseresultatet och med 10 (+21) Mkr i finansnettot. Förändringar av valutarelationerna mellan 2004 och 2005 medförde en positiv resultateffekt på ca 300 (450) Mkr främst till följd av att råvarukostnaderna till stor del är dollarbaserade, men denna resultateffekt kommer i huvudsak fram som lägre råvarukostnader. 74 SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

77 NOTER 26 ÖVERGÅNG TILL IFRS 2005 Koncernredovisningarna upprättas fr o m 2005 i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS/IAS) i den form de antagits av EU. Till och med 2004 har Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden tillämpats. Övergången till IFRS redovisas i enlighet med IFRS 1, First time adoption of International Financial Reporting Standards. IFRS 1 föreskriver att jämförelseåret 2004 ska redovisas enligt IFRS. Finansiell information avseende tidigare räkenskapsår omräknas inte. Huvudregeln innebär att alla IFRS/IAS ska tillämpas med retroaktiv verkan. Enligt övergångsreglerna i IFRS 1 finns dock valmöjlighet att inte tillämpa vissa av standarderna retroaktivt. SSAB har valt att: utnyttja möjligheten att inte tillämpa IFRS på förvärvskalkyler avseende rörelseförvärv före 1 januari 2004 utnyttja möjligheten att sätta de ackumulerade omräkningsdifferenserna i eget kapital till noll per den 1 januari 2004 utnyttja möjligheten att betrakta det uppskrivna värdet på fastigheter som fastigheternas anskaffningsvärde utnyttja möjligheten att inte tillämpa IAS 32 och 39 avseende finansiella instrument vid omräkningen av jämförelseåret Jämförelseåret 2004 Justeringen av 2004 till IFRS innebär mycket små förändringar i redovisat resultat och redovisad ställning. I nedanstående tabell redovisas de justeringar som gjorts för att omvandla redovisningen 2004 till IFRS. (Effekterna av den avyttrade rörelsegrenen SSAB HardTech redovisas i separat kolumn.) Resultaträkningen 2004 Effekt av 2004 svenska Justering avyttrad enligt Mkr Not regler till IFRS verksamhet IFRS Försäljning Kostnad för sålda varor Bruttoresultat Försäljningskostnader 1) Administrationskostnader Övriga rörelseintäkter Övriga rörelsekostnader Andelar i intressebolags resultat före skatt 2) Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansnetto Skatt Minoritetsandelar 3) Resultat efter skatt, kvarvarande verksamhet Resultat efter skatt, avyttrad verksamhet Årets vinst Varav hänförligt till: moderbolagets aktieägare minoritetsintressen 3) Fortsättning av not 26 på nästa sida. SSAB ÅRSREDOVISNING

78 NOTER 26 FORTSÄTTNING ÖVERGÅNG TILL IFRS 2005 Balansräkningen (startdatum) Svenska Justering Svenska Justering Mkr Not regler till IFRS IFRS regler till IFRS IFRS TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 2) Uppskjutna skattefordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager mm Kundfordringar Förutbetalda kostn. o. uppl. intäkter Aktuella skattefordringar Övriga korta räntebärande fordringar Övriga kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Aktiekapital Andra reserver 4) Balanserat resultat 4) Summa eget kapital, bolagets ägare Minoritetsandelar 3) Summa eget kapital Minoritetsandelar Avsättningar Avsättningar för pensioner Uppskjuten skatt Övriga avsättningar Summa avsättningar 5) Långfristiga skulder Långfristiga räntebärande skulder Avsättningar för pensioner 5) Uppskjuten skatt 5) Övriga långfristiga avsättningar 5) Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder Leverantörsskulder Uppl. kostn. o. förutbetalda intäkter Aktuella skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Fortsättning av not 26 på nästa sida. 76 SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

79 NOTER 26 FORTSÄTTNING ÖVERGÅNG TILL IFRS 2005 Noter 1) SSAB har i enlighet med IFRS regler valt att redovisa materiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärden med avdrag för avskrivningar. Tidigare gjorda uppskrivningar på fastigheter får då inte längre redovisas som uppskrivningar. IFRS 1 erbjuder dock som tidigare nämnts, en möjlighet att betrakta det uppskrivna värdet på fastigheterna som deras anskaffningsvärde. (Justerar resultatet med 1 Mkr för helåret.) 2) Enligt IFRS 3 skall goodwill testas för nedskrivning minst en gång per år och inte längre skrivas av. Redovisningen i intressebolagen har justerats för att överensstämma med IFRS vilket inneburit att goodwill inte längre skrivs av. Under 2004 gjorda avskrivningar har återlagts vilket justerar resultatet med + 5 Mkr för helåret och ökar balansposten Finansiella anläggningstillgångar med lika mycket. 3) Enligt IAS 1 ingår minoritetens andel av eget kapital som en separat post i eget kapital i balansräkningen istället för mellan skulder och eget kapital. Minoritetens andel av årets resultat ska ingå i redovisat nettoresultat i resultaträkningen och således inte längre dras bort från resultatet. Under resultaträkningen specificeras hur stor del av årets resultat som är hänförligt till ägarna av moderbolaget respektive minoritetsägarna i dotterbolag. Detta innebär att det redovisade egna kapitalet per 1 januari 2004 ökar med 151 Mkr och per 31 december 2004 med 186 Mkr. Årets redovisade resultat ökar med 54 Mkr. 4) Enligt svenska regler redovisades eget kapital uppdelat mellan bundna och fria medel, där de fria medlen var utdelningsbara. IFRS har inte motsvarande uppdelning. De enligt svenska regler redovisade bundna medlen (exklusive aktiekapital) per 31 december 2003, uppgående till Mkr, har vid genomgång av ursprunget av dessa reserver per 1 januari 2004 fördelats på Tillskjutna medel (från aktieägarna i moderbolaget) med 560 Mkr medan resterande fördelats på Balanserat resultat. 5) Enligt svenska regler utgjorde avsättningar en separat del i balansräkningen. Enligt IFRS redovisas de bland skulderna. Detta har inneburit en del omrubriceringar i balansräkningen, men ingen nettoeffekt och heller ingen effekt i resultaträkningen. Ackumulerade omräkningsdifferenser Omräkningsdifferenser avseende investeringar i utlandsverksamheter ska enligt IAS 21 redovisas som en separat post i eget kapital. SSAB har valt att sätta ackumulerade omräkningsdifferenser till noll per 1 januari 2004 enligt övergångsbestämmelserna i IFRS 1. Kassaflödesanalysen SSAB har i kassaflödet från den löpande verksamheten redovisat den aktuella skatt som kommer att bli betald baserat på det skattepliktiga resultat som redovisats. Skillnaden mellan detta belopp och vad som faktiskt blivit betalt i form av skatter har redovisats som en ökning eller minskning av kassaflödet från finansieringsverksamhet. IFRS tillåter inte detta synsätt, vilket medfört att i kassaflödesanalysen för 2004 har kassaflödet från löpande verksamhet ökat med Mkr medan kassaflödet från finansieringsverksamhet minskat med Mkr. SSAB följer dock ett operativt kassaflöde som inte påverkas av denna ändring. Tillämpning av IAS 32 och 39 från och med 2005 IAS 32 och IAS 39 avseende finansiella instrument tillämpas från den 1 januari 2005 och SSAB har med stöd av IFRS 1 valt att inte räkna om jämförelsetalen för Justeringar mot tidigare tillämpade principer redovisas i balansräkningen den 1 januari 2005 direkt mot eget kapital. Derivat i form av valutaterminskontrakt har i enlighet med detta värderats vilket efter beaktande av uppskjuten skatt gav en negativ post på 100 Mkr per 1 januari En del av de tillgångar som valutaterminerna avsåg att säkra har dock med tillämpning av säkringsredovisning omvärderats, vilket gav en positiv post på 55 Mkr, vilket innebar en nettoeffekt på 45 Mkr på eget kapital. Säkringsredovisning av valuta- och ränteswappar på obligationslån innebar att eget kapital minskade med ytterligare 4 Mkr. Införandet av IAS 39 innebar således att eget kapital totalt minskade med 49 Mkr. 27 KRITISKA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR Viktiga bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciperna På stålrörelsens industriområden finns ett behov av framtida marksanering. Enligt gällande regler kommer en sådan sanering att bli aktuell först i och med att SSAB upphör att bedriva verksamhet på området. Det går idag inte att bedöma om och när verksamheten skulle kunna upphöra varför någon avsättning för sådan marksanering inte har gjorts. Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Uppskattningarna avseende utfallen i en tvist med ett försäkringsbolag rörande ett masugnshaveri från 1997 samt i en tvist gentemot ett konkursbo baseras på bedömningar av framtida utfall. En stor del av koncernens pensionsförpliktelser för tjänstemän är förmånsbaserade och kollektivt försäkrade i Alecta. Då det i dagsläget inte är möjligt att få uppgifter från Alecta avseende koncernens andel av förpliktelser och förvaltningstillgångar får pensionsplanen som tecknats i Alecta redovisas som en avgiftsbaserad plan. Den konsolideringsnivå som Alecta rapporterade vid årsskiftet tyder inte på att ett underskott skulle föreligga, men någon närmare uppgift om storleken på pensionsförpliktelsen går inte att erhålla från Alecta. 28 KOMMANDE STANDARDER Vid tiden för upprättandet av denna årsredovisning har IASB publicerat ett antal ytterligare standarder, tillägg till standarder och tolkningar, där några trätt i kraft från 1 januari Ingen av dessa kommer att ha någon materiell påverkan på SSAB s redovisning. SSAB ÅRSREDOVISNING

80 NOTER 29 DEFINITIONER Försäljning Försäljning med avdrag för mervärdesskatt, rabatter, returer och frakt. Eget kapital Summa eget kapital enligt koncernbalansräkningen. Sysselsatt kapital Balansomslutning minskad med icke räntebärande kortfristiga och långfristiga skulder. Likvida medel Kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid understigande tre månader vid förvärvet. Nettoskuld Räntebärande skulder minskade med räntebärande tillgångar. Räntabilitet på eget kapital efter skatt Årets vinst efter skatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital under året. Räntabilitet på sysselsatt kapital före skatt Rörelseresultat före andelar i intressebolag ökat med finansiella intäkter i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital under året. Soliditet Eget kapital i förhållande till balansomslutning. Nettoskuldsättningsgrad Nettoskuld i förhållande till eget kapital. Kassaflöde Medel genererade från den löpande verksamheten inklusive förändring av rörelsekapital samt kassaflöde från investeringsverksamheten. (Betald skatt i kassaflödesanalysen dock justerad till att istället utgöra den aktuella skatt som kommer att bli betald baserad på det resultat som verksamheten genererat.) Förädlingsvärde Försäljning och övriga rörelseintäkter minskat med avskrivningar och kostnader för köpta varor och tjänster. Vinst per aktie Årets vinst exklusive minoritetsintressen dividerat med genomsnittligt antal aktier. Vinstmultipel P/E Börskurs vid årets slut i förhållande till vinst per aktie. Eget kapital per aktie Eget kapital exklusive minoritetsandelar dividerat med antal aktier vid årets slut. Direktavkastning Utdelning i förhållande till börskurs vid årets slut. Definitioner till dotterbolagstabeller: Resultat Resultat efter finansnetto. Investeringar Investeringar som aktiverats under året. Sysselsatt kapital Sysselsatt kapital vid årets slut. Räntabilitet Räntabilitet på genomsnittligt sysselsatt kapital. Antal anställda Medelantal anställda. 30 ÖVERVÄGANDEN VID FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Vid årsstämman 2006 har aktieägarna bl a att ta ställning till styrelsens förslag till utdelning och inlösenprogram. Vid utgången av 2005 är den finansiella ställningen mycket stark och koncernen i det närmaste skuldfri. Koncernens balanserade vinstmedel uppgår till Mkr och moderbolagets fria medel uppgår till Mkr. Av det egna kapitalet utgör orealiserade vinster föranledda av att finansiella instrument redovisats till marknadsvärde endast 43 Mkr. Sedan årsskiftet har ingenting väsentligt inträffat som påverkat koncernens finansiella ställning negativt. Styrelsen anser att en så stark balansräkning inte behövs för att säkerställa verksamhetens utveckling i ett medellångt perspektiv och kommer därför att föreslå årsstämman att dels lämna utdelning med 9,00 (7,50) kr per aktie motsvarande 818 (757) Mkr dels erbjuda inlösen av egna aktier för ca Mkr. En sådan utdelning och inlösen ökar nettoskuldsättningsgraden till ca 30%, vilket skulle vara i nivå med koncernens mål. Likviditeten bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå. Enligt styrelsens uppfattning är således den föreslagna värdeöverföringen till aktieägarna försvarlig med hänsyn till de krav som verksamheten ställer på den finansiella ställningen. 78 SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

81 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vinstdisposition Förslag till vinstdisposition Till bolagsstämmans förfogande står balanserad vinst 822 årets vinst Mkr Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt: till aktieägarna utdelas 9,00 kronor per aktie 818 till nästa år överföres Mkr Koncernens balanserade vinstmedel enligt upprättad koncernbalansräkning uppgick till (9 950) Mkr. Årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med god redovisningssed för aktiemarknadsbolag, lämnade uppgifter stämmer såvitt känt med faktiska förhållanden och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av bolaget som skapats av årsredovisningen. Stockholm den 9 februari 2006 Sverker Martin-Löf Carl Bennet Sture Bergvall Anders G Carlberg Per-Olof Eriksson Bo Jerreng Bert Johansson Marianne Nivert Anders Nyrén Matti Sundberg Anders Ullberg Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits den 14 februari 2006 PricewaterhouseCoopers AB Claes Dahlén Auktoriserad revisor SSAB ÅRSREDOVISNING

82 Revisionsberättelse Till årsstämman i SSAB Svenskt Stål Aktiebolag (publ) Organisationsnummer Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i SSAB Svenskt Stål AB (publ) för år Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 14 februari 2006 PricewaterhouseCoopers AB Claes Dahlén Auktoriserad revisor 80 SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

83 Koncernledning, staber och revisorer Från vänster Bengt Nilsson, Martin Lindqvist, Anders Ullberg, Anders Werme och Göran Carlsson. Anders Ullberg (1946), VD och koncernchef. Civilekonom. Anställd sedan I koncernledningen sedan Aktieinnehav aktier. Köpoptioner motsvarande aktier. Göran Carlsson (1954), Teknik. Bergsingenjör. Anställd sedan I koncernledningen sedan Aktieinnehav aktier. Köpoptioner motsvarande aktier. Martin Lindqvist (1962), Ekonomi och Finans. Civilekonom. Anställd sedan I koncernledningen sedan Aktieinnehav aktier. Köpoptioner motsvarande aktier. Bengt Nilsson (1961), VD SSAB Oxelösund. Civilingenjör. Anställd sedan I koncernledningen sedan Aktieinnehav 800 aktier. Anders Werme (1956), VD SSAB Tunnplåt. Teknologie doktor, bergsingenjör. Anställd sedan I koncernledningen sedan Aktieinnehav aktier. Köpoptioner motsvarande aktier. Aktieinnehavet innefattar närståendes aktier. Köpoptionerna har förvärvats på marknaden för en del av utbetald rörlig lönedel. Koncernstaber Ekonomi och Finans Information Investor Relations Juridik Martin Lindqvist Ulrika Ekström Stefan Lundewall Bo Legelius Revisorer PricewaterhouseCoopers AB Valda vid ordinarie bolagsstämma 2003 till och med årsstämman Huvudansvarig: Claes Dahlén, auktoriserad revisor SSAB ÅRSREDOVISNING

84 Styrelse UTSEDDA AV ÅRSSTÄMMAN Sverker Martin-Löf (1943) Tekn lic, dr hc. Ordförande i styrelsen sedan Ordförande i ersättningskommittén och medlem i revisionsutskottet. Styrelseordförande i SCA och Skanska. Vice ordförande i Industrivärden. Styrelseledamot i Ericsson och Handelsbanken. Tidigare bl a VD och koncernchef i SCA. Aktieinnehav aktier. Oberoende av bolaget. Carl Bennet (1951) Civ ek, tekn dr hc. Styrelseledamot sedan Styrelseordförande i Elanders, Getinge, Högskoleverket, Lifco och Sorb Industrier. Vice ordförande i Boliden och TeliaSonera. Styrelseledamot i AMS samt ledamot av regeringens forskningsberedning. Tidigare bl a VD och koncernchef i Getinge. Aktieinnehav aktier. Oberoende av bolaget och dess större ägare. Anders G Carlberg (1943) Civ ek. VD i Axel Johnson International. Styrelseledamot sedan Styrelseledamot i bl a Axel Johnson, Axel Johnson Inc., Beijer Alma, Sapa och SäkI. Tidigare bl a VD och koncernchef i Saba och Nobel samt vvd i SSAB. Aktieinnehav aktier. Per-Olof Eriksson (1938) Civ ing, tekn dr hc. Styrelseledamot sedan Styrelseordförande i Callans Trä, Odlander och Fredriksson o Co. Styrelseledamot i Assa Abloy, C C Systems, Elkem, Senea, Volvo och Öresund. Tidigare bl a VD och koncernchef i Sandvik. Aktieinnehav aktier. UTSEDDA AV DE ANSTÄLLDA Sture Bergvall (1956) Elektriker, SSAB Tunnplåt. Arbetstagarrepresentant sedan Bo Jerräng (1947) Personalman, SSAB Oxelösund. Arbetstagarrepresentant sedan Bert Johansson (1952) Elektriker, SSAB Tunnplåt. Arbetstagarrepresentant sedan SSAB ÅRSREDOVISNING 2005

85 HEDERSORDFÖRANDE Björn Wahlström är sedan 1991 hedersordförande i bolaget. Marianne Nivert (1940) Fil kand. Styrelseledamot sedan Styrelseordförande i Posten. Ordförande i Rädda Barnen och vice ordförande i Karolinska Universitetssjukhuset. Styrelseledamot i Beijer Alma, Fjärde AP-fonden, Systembolaget och Wallenstam. Tidigare bl a VD och koncernchef i Telia. Aktieinnehav aktier. Oberoende av bolaget och dess större ägare. Anders Nyrén (1954) Civ ek, MBA. VD och koncernchef i Industrivärden. Styrelseledamot sedan Ordförande i Aktiemarknadsbolagens Förening och Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden. Vice ordförande i Handelsbanken. Styrelseledamot i Ernströmgruppen, Industrivärden, Sandvik, SCA, Skanska och SNS. Tidigare bl a vvd i Skanska. Aktieinnehav 750 aktier. Oberoende av bolaget. Matti Sundberg (1942) Ekon mag, ekon dr hc, bergsråd. Styrelseledamot sedan Styrelseordförande i Ainax, Scania Sverige och Oy Scan-Auto. Styrelseledamot i Boliden. Tidigare bl a VD i Valmet och Ovako Steel. Aktieinnehav aktier. Oberoende av bolaget och dess större ägare. Anders Ullberg (1946) Civ ek. VD och koncernchef för SSAB Svenskt Stål sedan Styrelseledamot sedan Styrelseordförande i Boliden och Eneqvistbolagen. Ordförande i Jernkontorets fullmäktige. Styrelseledamot i Atlas Copco, Skandia och TietoEnator. Tidigare bl a vvd och ekonomidirektör i SSAB. Aktieinnehav aktier. Köpoptioner motsvarande aktier. Suppleanter Styrelsens sekreterare, Bo Legelius, chefjurist Aktieinnehavet innefattar närståendes aktier. Owe Jansson (1945) Järnverksarbetare, SSAB Oxelösund. Arbetstagarrepresentant sedan Ola Parten (1953) Ingenjör, SSAB Tunnplåt. Arbetstagarrepresentant sedan Claes Ström (1945) Ekonom, SSAB Tunnplåt. Arbetstagarrepresentant sedan SSAB ÅRSREDOVISNING