För denna promemoria har vi primärt utgått från följande rättskällor: Finansutskottets betänkande 2016/17:FiU1. 4

Transkript

1 P R O M E M O R I A Till: Från: Teknikföretagen Bobby Arash Datum: 30 januari 2017 Angående: FAQ avseende implementeringen av lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik 1. BAKGRUND Med anledning av riksdagens antagande av den nya lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik ( LSKE ) har Teknikföretagen begärt vårt biträde med att genomföra en rättslig analys avseende den praktiska tillämpningen av denna lag. Teknikföretagen har begärt att rättsanalysen ska utgå från de frågor som medlemsföretagen och andra organisationer förmedlat till Teknikföretagen. Under december 2016 har Teknikföretagen mottagit över 100 frågor från olika medlemsföretag och organisationer avseende tillämpningen av LSKE. 2. TILLGÄNGLIGA RÄTTSKÄLLOR För denna promemoria har vi primärt utgått från följande rättskällor: Lagen (SFS 2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik. 1 Regeringens proposition 2016/17:1 Budgetpropositionen för 2017: Förslag till statens budget för 2017, finansplan och skattefrågor. 2 Statens Offentliga Utredningar (SOU 2015:30) om Kemikalieskatt Skatt på vissa konsumentvaror som innehåller kemikalier. 3 Finansutskottets betänkande 2016/17:FiU b0bda/kemikalieskatt--skatt-pa-vissa-konsumentvaror-som-innehaller-kemikalier rambeslutet_H401FiU1.

2 Riksdagsskrivelse 2016/17:49. 5 Finansdepartementets Promemoria: Kompletterande förslag avseende kemikalieskatterna (inkl. bilaga), daterat mars Finansdepartementets regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Skatteverket (Fi2016/04489/S3). 7 Budgetunderlaget för Skatteverket för räkenskapsåren (Dnr /122). 8 Skatteverkets handledning för punktskatter FRÅGOR OCH SVAR För att underlätta rättsutredningen och efter dialog med Teknikföretagen har vi valt att strukturera denna rättsanalys enligt en FAQ-modell där varje ställd fråga utgör en egen rubrik och besvaras utifrån tillgängliga rättskällor. Vi har däremot inte varit i kontakt med Skatteverket, utan avgränsat utredningen till den information som fanns tillgängligt för allmänheten per den 1 januari Det bör noteras att det förekommer vissa redaktionella ändringar i frågeställningarna i syfte att förtydliga frågan och vidare har vissa frågor strukits då frågorna bedömts utgöra direkta dubbletter till andra frågor. I de fall frågor ställdes på engelska har dessa återgivits på detta språk, dock har frågan besvarats på svenska. Frågorna har vidare strukturerats och grupperats per ämneskategori, utan någon inbördes ordning. Avslutningsvis har vi även uteslutit vissa frågor då dessa avsåg specifika företag och varor. Vi har bedömt det som olämpligt att bevara dessa frågor i denna promemoria med anledning av risken för att röja frågeställarens affärshemligheter. Frågeställaren är välkommen att kontakta oss för mer specifik rådgivning som berör dennes verksamhet och produkter. Nedan följer en genomgång av frågor ställda till Teknikföretagen med anledning av den nya lagen och en fullständig förteckning över samtliga frågor som förmedlats till oss. 5 skrivelse _h40k /03/kompletterande-forslag-avseende-kemikalieskatterna/ / pdf. 9 handledningar/punktskatterskv fc8c a4ba1d html. 2(37)

3 Nr. Frågor Kommentar 1 Omfattning och ikraftträdande 1.1 Kan vi arbeta för att lagen inkorporerar formuleringar/definitioner för avgränsning gentemot industrin? 1.2 Kan vi utgå från att endast de produkter som är återgivna i lagen ska beskattas? Av förarbetena till LSKE framgår det att regeringen kopplar omfattningen och skatteplikten till varornas tullkoder och inte varornas tilltänkta eller faktiska användningsområde (t.ex. B2B eller B2C). Detta även om varorna inte enbart är avsedda att användas av konsumenter. Det räcker därmed att varan omfattas av en av lagens angivna tullkoder för att skatteplikten ska inträffa, (se prop. 2016/17:1 s 331). Regeringen har understrukit att det inte finns utrymme för att ändra detta i och med det skulle skapa rättsosäkerhet avseende lagens tillämplighet på företagen och produkter. Utifrån ett påverkansarbete är det därför är det mer lämpligt att industrin arbetar mer proaktivt för att utvidga möjligheterna till undantag från skattskyldigheten enligt LSKE och/eller utöka möjligheterna till skatteavdrag enligt 4-5 LSKE. De varor som omfattas av skatteplikt definieras eller avgränsas genom EU:s tulltaxa indelning i KN-nomenklatur enligt Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om gemensamma tulltaxan. Huvudregeln är att alla varor med vissa KN-nummer är skattepliktiga, vilket innebär en statisk avgränsning som är avhängig det EU-rättsliga regelverket för tullnomenklatur per den 1 januari Följaktligen kommer lagens omfattning med avseende på produkter endast ändras vid EU:s framtida ändringar av denna förordning eller genom domstolspraxis (såväl EU-domstolen som svenska förvaltningsdomstolar). Se exempelvis domen i mål C 423/10, Delphi Deutschland (EU:C:2011:315) och mål C 297/13, Data I/O GmbH (EU:C:2014:331).

4 1.3 När börjar lagen [LSKE] gälla? LSKE träder i kraft den 1 april Däremot ska bestämmelserna om skattskyldighet tillämpas för första gången den 1 juli Begreppet godkänd lagerhållare Notera att bestämmelserna om godkännande av lagerhållare ska tillämpas redan från och med den 1 april Detta innebär att företagen kan tidigast den 1 april 2017 börja ansöka om att få bli registrerade som godkända lagerhållare enligt 7 kap. 1 punkten (l) i skatteförfarandelagen (2011:1244). 2.1 Vem kan bli godkänd lagerhållare? Enligt 10 LSKE föreskriver att den som i Sverige har för avsikt att yrkesmässigt tillverka, importera (från EU eller tredje land) eller från annan godkänd lagerhållare köpa skattepliktiga varor för återförsäljning får godkännas som lagerhållare. 2.2 Hur blir ett företag en godkänd lagerhållare? En ansökan om att godkännas som lagerhållare kan som tidigast lämnas till Skatteverket den 1 april 2017, dvs. i samband med att lagen träder i kraft. Det finns idag ingen vägledning eller information från Skatteverket avseende vilka underlag och uppgifter som sökanden behöver lämna in vid en ansökan om godkännande som lagerhållare. Däremot kan viss vägledning hämtas från andra regelverk som har motsvarande system för godkännande av lagerhållare, varumottagare eller upplagshavare, t.ex. lagen (1994:1563) om tobaksskatt ( LTS ), lagen (1994:1776) om skatt på energi ( LSE ) och lagen (1994:1564) om alkoholskatt ( LAS ). Skatteverket har vidare meddelat att en ansökningsblankett kommer att finnas på tillgänglig på verkets webbplats i samband med att lagstiftningen träder i kraft, ( skatter/punktskatter/nyheter/2016/nyheter/nylagomskattpakemikalieriviss elektronik d9ac158968eb8fd2817.html). 4(37)

5 2.3 Vad krävs för att bli godkänd lagerhållare? Därutöver ställer lagen även krav på lämplighet med avseende på personens ekonomiska förhållanden eller andra förhållanden som kan påverka risken för skatteundandragande. Enligt förarbetena till LSKE har systemet med godkända lagerhållare konstruerats utifrån den modell som finns i bl.a. LTS och LSE, (prop. 2016/17:1 s ). För dessa punktskatter har Kammarrätterna i ett antal avgöranden prövat frågan om lämplighet vilka kan ha betydelse även för tillämpningen av LSKE. Kammarrätten har exempelvis i ett mål bedömt att en förutsättning för att blir godkänt upplagshavare (vilket motsvarar begreppet lagerhållare i LTS) får anses vara att upplagshavaren har en ekonomisk reserv, (KRSU , mål nr ). I ett annat mål bedömde Kammarrätten att sökanden i sin ansökan om godkännande som upplagshavare enligt LAS inte förmått förebringa en sådan utredning, i form av t.ex. budgetfinansiering och andra ekonomiska kalkyler rörande sin verksamhet, som i tillräckligt grad ansågs visa att sökanden kunde anförtros uppgiften att hantera alkoholhaltiga drycker, (KRSU , mål nr ). Beträffande ledningsprövningen har Kammarrätten konstaterades att även om det inte finns en uttrycklig bestämmelse i LAS kan lämplighetsprövningen även utvidgas och omfatta fysiska personer i företag som har bestämmande inflytande i sökande bolagen, t.ex. VD, styrelseledamöter och andra personer i ledande befattning (KRSU , mål nr ). Se även KRSU , mål nr ; KRSU , mål nr ; KRSU , mål nr , SOU 2015:30 ss m.m. 5(37)

6 2.4 Vad händer om ett företag uppfyller kraven för att bli godkänd lagerhållare men inte vill bli godkänd lagerhållare? 2.5 Vad händer om ett företag delvis uppfyller ett av kraven för att bli godkänd lagerhållare (tex. importerar vissa produkter till Sverige), men för en annan del av sin omsättning inte uppfyller kraven för att bli godkänd lagerhållare? Betraktas detta företag då som godkänd lagerhållare generellt, eller delas statusen upp beroende på produktflödet, d.v.s. kan ett och samma företag vara godkänd lagerhållare för vissa produkter som företaget omsätter, men inte för andra? 2.6 Kan ett företag vara godkänd lagerhållare gentemot en leverantör men inte emot en annan? Företag erhåller inte per automatik funktionen som godkänd lagerhållare. För att bli godkänd lagerhållare krävs att företag dels aktivt ansöker om att bli godkänd lagerhållare hos Skatteverket dels faktiskt blir godkända av myndigheten. För den som inte kan godkännas som lagerhållare, den som har fått sitt godkännande återkallat eller den som väljer att inte ansöka om ett godkännande kommer skattskyldigheten inträda redan vid tidpunkten för tillverkning, införsel, mottagande respektive import av skattepliktiga varor. Sådana personer kommer inte kunna skjuta upp beskattningen enligt villkoren i 12 LSKE. Företag som uppfyller villkoren i 10 LSKE kvalificerar sig för att godkännas som lagerhållare av skattepliktiga varor. Det är däremot ingen skyldighet att ansöka om lagerhållare, utan endast en möjlighet att skjuta upp beskattningen till en senare tidpunkt enligt uppskovsförfarandet i 12 LSKE. Godkännande som lagerhållare innebär att en fysisk eller juridisk person som fått godkännandet har rätt att inom ramen för verksamheten tillverka, föra in, motta eller importera skattepliktiga varor, oaktat verksamhetens omsättning eller skattepliktig varuslag. Lagerhållaren kan fritt välja om denne önskar skjuta upp skatten enligt 14 LSKE eller om den önskar betala det vid utförandet något av aktiviteterna ovan Att var ett godkänt lagerhållare innebär att företaget får möjligheten att skjuta upp skattskyldigheten till ett senare datum, men behöver inte utnyttja detta uppskovsutrymme. Det är därför ovidkommande hur lagerhållaren agerar gentemot olika leverantörer. Däremot om lagerhållaren levererar en skattepliktig vara till en leverantör som inte är godkänd lagerhållare inträder skattskyldigheten för lagerhållaren enligt 12 1p. a) LSKE. 6(37)

7 2.7 Om ett företag köper produkter som redan har importerats i Sverige av ett annat företag tidigare i distributionskedjan, får företaget ändå vara godkänd lagerhållare? 2.8 Finns det någon koppling mellan tullkonceptet bonded warehouse och godkänd lagerhållare i denna lag? I förarbetena till LSKE uttrycks det särskilt att även svenska grossistföretag som köper in skattepliktiga varor från svenska leverantörer och som avser att yrkesmässigt återförsälja sådana varor ska kunna godkännas som lagerhållare, (prop. 2016/17:1 s 348). Detta framgår också, om än mindre tydligt, av lagens bestämmelser om vem som kan godkännas som lagerhållare, bl.a. 8 LSKE. Bonded Warehouse eller tullager (på svenska) är ett tullförfarande som används för att skjuta upp betalningen av tullavgifter och förtullningen av importerade varor. Detta tullförfarande innebär att tillståndshavaren får på en godkänd plats lagra sina och andras oförtullade varor: (i) utan tidsbegränsning, (ii) utan att betala tull och annan skatt under lagringstiden, och (iii) utan hinder av eventuella importrestriktioner (t.ex. utan eventuell importlicens). Det är först när importören tar ut sina varor från tullagret som denne blir skyldig att lämna in en tulldeklaration för importen och betalar eventuella avgifter/skatter såsom kemikalieskatten för skattepliktiga varor. Tillståndshavare som också har godkänts som lagerhållare får vid uttag av skattepliktiga varor skjuta upp skattskyldigheten som inträder vid förtullning enligt 9 LSKE. Lagerhållare och tullager är alltså två skilda begrepp under olika lagstiftningar och separata ansökningsförfaranden vid olika myndigheter (Skatteverket vis-á-vis Tullverket). 7(37)

8 2.9 Kan ett företag (t.ex. en koncern) med butiksnät, centrallager och försäljning på nätet ansöka om att bli lagerhållare? Alla företag som uppfyller villkoren i 10 LSKE får ansöka om godkännande som lagerhållare. På motsvarande sätt om företagets centrallager är en egen juridisk person (såsom i en koncern) måste även centrallagerbolaget ansöka om godkännande som lagerhållare (förutsatt att de uppfyller villkoren i 10 LSKE) om koncernen vill utnyttja skatteuppskovet hela vägen nedströms till detaljistledet (t.ex. butiksnätet). Enligt 12 1p. b) LSKE inträder skattskyldigheten för skattepliktiga varor som levereras till det egna försäljningsstället för detaljförsäljning. Med detaljförsäljningsställe avses här butikslokal med, i förekommande fall, sådant butikslager som ligger i direkt anslutning till själva butikslokalen. Fabrikslager, centrallager och andra lager dit allmänheten inte har tillträde för att göra privata inköp ska inte anses utgöra detaljförsäljningsställe. Skattskyldigheten inträder även för det fall sådant lager utgör lager för direktförsäljning till konsument via Internet, telefon, postorderkatalog, etc. Detta innebär att butiksnätet inte kommer att kunna registrera sig som lagerhållare enligt 12 LSKE. Denna bestämmelse har sin grund i en äldre skatteutredning där lagstiftaren drog slutsatsen att uppskov hela vägen till detaljistledet kan leda till snedförvridning av konkurrensen, (se bl.a. prop. 1971:73 s. 59, prop. 199/95:54 s. 116). På motsvarande sätt inträder skattskyldigheten när skattepliktiga varor tas i anspråk för försäljning på nätet, såvida den skattepliktiga varan inte inköps direkt hos en utländsk säljare. Utländska säljare som distribuerar skattepliktiga varor till svenska konsumenter på distans (t.ex. e-handel, postorder m.m.) omfattas av undantaget från skattskyldighet i 13 1p. LSKE. 8(37)

9 2.11 Är det bara lagerdelen som kan ansöka om att vara lagerhållare? När godkännande som lagerhållare väl har meddelats är företaget godkänd lagerhållare för hela sin verksamhet, (SOU 2015:30 s. 266). Ansökan om godkännande som lagerhållare meddelas till den fysiska eller juridiska person som ansöker därom och som uppfyller villkoren i 10 LSKE. Godkännandet är därmed inte kopplat till en viss del av verksamheten eller ett kostnadsställe (t.ex. filial, division, lagerdel m.m.), eftersom dessa inte anses utgöra en juridisk person utifrån den svenska associationsrätten. Se bl.a. definitionen av yrkesmässig aktivitet i 2 LSKE avseende fysiska och juridiska personer Idag sköter ofta ett tredjepartsföretag (logistik- eller transportföretag) intullning av produkter samt dokumenthantering vid import åt andra företag. Vem blir lagerhållare samt vem ska betala skatten? Spelar det någon roll om det rör sig om EMV? Den som avser att tillverka, föra in/ta emot respektive importera skattepliktiga varor bör kunna godkännas som lagerhållare utan annat särskilt krav på omfattningen än att verksamheten ska vara yrkesmässig och ha sitt säte i Sverige enligt 10 LSKE. Det finns därmed inget hinder för transportören att ansöka om godkännande som lagerhållare. Däremot framgår det av förarbetena till lagen att som utgångspunkten ska skattskyldigheten placeras hos den som först befattar sig med de skattepliktiga varorna i Sverige. Mot bakgrund av detta anges det i förarbetena att skattskyldig ska vara den som yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga varor i Sverige, yrkesmässigt låter föra in eller tar emot skattepliktiga varor från annat EU-land eller yrkesmässigt importerar skattepliktiga varor, (prop. 2016/17:1 s. 347, jfr. prop. 2009/10:40 ss och Skatteverkets inställning , dnr /111). Det är alltså den som yrkesmässigt "låter" föra in eller tar emot den skattepliktiga varan som är skattskyldig enligt LSKE och inte transportören som på uppdrag av en huvudman genomför leveransen. Det finns därmed ingen anledning för transportören att ansöka om godkännande som lagerhållare om denne inte är skattskyldig. Lagen har dessutom undantagit försäljning direkt från en utländsk säljare till en konsument, vilket innebär att varken den utländska säljaren eller transportören kan bli skattskyldiga enligt LSKE. Det faktum att det rör sig om egna märkesvaror påverkar inte tillämpningen lagens bestämmelser. 9(37)

10 2.13 Kan en agent vara lagerhållare? Inom ramen för andra punktskatter har Skatteverket i skrivelsen Skatteverkets inställning avseende skattskyldighet för vissa punktskatter när varor skickas från ett annat EG-land till privatpersoner i Sverige gett sin syn på en agents roll i leveranskedjan. Genom att sluta avtal med konsumenterna och erhålla provision har förmedlaren (dvs. agenten) ett sådant kommersiellt intresse av att varorna förs in till Sverige att han enligt Skatteverkets uppfattning är den som för in de skattepliktiga varorna och därmed är skattskyldig (Skatteverket , dnr /111). 3 Skattskyldig och tidpunkt för skattebetalning Vid en analog tillämpning av denna tolkning har Skatteverket bedömt att en agent låter föra in skattepliktiga varor och därför bör kvalificera sig till att bli godkänt lagerhållare enligt 10 1p. b) LSKE. 3.1 Ska skatt betalas från och med 1 juli 2017? Reglerna om skattskyldighetens inträde gäller först från och med 1 juli 2017, vilket innebär att den nya skatten för första gången tas ut från berörda företag som godkänts som lagerhållare. För den som inte är godkänd som lagerhållare inträder skattskyldigheten vid tidpunkten för tillverkning, införsel respektive import. I samband med det ska deklaration lämnas och skatten betalas. För den som godkänts som lagerhållare skjuts beskattningen upp till en senare tidpunkt, t.ex. till tidpunkten då varan levereras till en köpare som inte är godkänd som lagerhållare eller tas till eget försäljningsställe för detaljhandelsförsäljning. Den som godkänts som lagerhållare lämnar deklaration och betalar skatten månadsvis. 10(37)

11 3.2 När inträder skattskyldigheten för företag som inte är godkända lagerhållare respektive för de företag som är godkända lagerhållare? Konstruktionen med lagerhållare innebär att skattskyldighetens inträde skjuts upp till en senare tidpunkt än tidpunkten för tillverkning, införsel till Sverige, mottagande eller import. Konstruktionen innebär också att skattskyldighetens inträde skjuts upp då skattepliktiga varor levereras från en godkänd lagerhållare till en annan godkänd lagerhållare. Skattskyldigheten inträder först då den skattepliktiga varan levereras till en köpare/konsument som inte är godkänd lagerhållare eller när varan tas i anspråk för annat ändamål (t.ex. egen användning). I praktiken innebär detta att godkända lagerhållare kan inneha lager av obeskattade varor. Den som godkänts som lagerhållare lämnar deklaration och betalar skatten månadsvis. Däremot ska icke-godkända lagerhållare lämna in en deklaration och betala skatten i samband med tillverkning, införsel till Sverige, mottagande eller import av den skattepliktiga varan. (Se 8 och 12 LSKE). 3.3 När ska skatten redovisas och betalas för de olika fallen? Vad gäller tidpunkter för redovisning och betalning ska skatteförfarandelagen (2011:1244) respektive tullagen (2016:253) tillämpas. Företag som godkänts som lagerhållare ska deklarera och betala skatten månadsvis medan företag som inte är godkända lagerhållare ska deklarera och betala skatt i samband med tidpunkten för tillverkning, införsel eller import. Enligt 62 kap. 3 skatteförfarandelagen (2011:1244) ska skatter och avgifter som ska redovisas i en skattedeklaration ska vara betalda senast den dag då deklarationen ska ha kommit in till Skatteverket. 3.4 Vem ska betala skatten för B2B-produkter? Svaret på frågan beror på säljarens och köparens roll i leveranskedjan för den skattepliktiga varan. Normalt inträffar skattskyldigheten antingen vid tillverkningen, införseln/mottagandet eller importen av den skattepliktiga varan (icke-godkända lagerhållare) eller vid ett senare tillfälle enligt 12 LSKE (godkända lagerhållare). 3.5 När ska denna deklaration lämnas till skattemyndigheten? Varje månad med start från och med augusti 2017, varje kvartal, eller årsvis, t ex februari året efter kalenderåret för året innan? Enligt uppgifter från Skatteverket ska godkända lagerhållare lämna in deklarationen på månadsbasis. I praktiken innebär det att de första deklarationerna ska lämna in per den 31 juli (37)

12 3.6 När ska rapporterna in till skatteverket? Vid importtillfället eller när leverans sker? 3.7 I vilket led ska debiteringen tas ut när en skattepliktig vara överförs från en importör till en detaljist? Företag som godkänts som lagerhållare ska deklarera och betala skatten månadsvis medan företag som inte är godkända lagerhållare ska deklarera och betala skatt i samband med tidpunkten för tillverkning, införsel eller import. För det fallet att båda parter är godkända lagerhållare inträffar skattskyldigheten först hos detaljisten när t.ex. varan tas till eget försäljningsställe för detaljförsäljning. 3.8 Gäller kemikalieskatten produkter inköpta före den 1 juli 2017? LSKE ska tillämpas först på skattepliktiga varor som köps in efter 1 juli Hur kan ett bolag som är del i en varuflödeskedja veta om/vem som eventuellt redan rapporterat och/eller betalat skatten? 3.10 Om det inte finns en uttalad slutkund, exempelvis om varan säljs till partner, distributör eller finansbolag, hur slår beskattningen då och vem blir rapporteringsskyldig? Skatteverket har ännu inte meddelat några praktiska detaljer inför hanteringen av LSKE. Däremot är en tänkbar lösning på problemet, som även används i andra system med lagerhållare eller motsvarande begrepp, att enskilda företag ges tillgång till ett register över godkända lagerhållare för att kunna kontrollera om företagets kund eller leverantör är en godkänd lagerhållare och avgöra om varors skattskyldighet har inträtt. (Jfr systemet för Exchange of Excise Data (SEED) som bl.a. möjliggör kontroll av ett företags specifika punktskattnummer, se länk nedan r/emcs/seedoneuropa f801118cb2b7b html). Utgångspunkten i LSKE är att tillverkaren eller importören av varan är skattskyldig och att skyldighet att betala skatt inträder vid import respektive tillverkning av en skattepliktig vara. För det fall att det istället rör sig om handel mellan godkända lagerhållare skjuts skattskyldigheten upp och inträder först när t.ex. en skattepliktig vara levereras till en aktör som inte är en godkänd lagerhållare. I dessa fall ansvarar även godkända lagerhållare för att deklaration lämnas och skatt betalas i samband med att skyldighet att betala skatt inträder. Om partnern, distributören eller finansbolaget inte är godkända lagerhållare inträffar skattskyldigheten för säljaren vid försäljningen till dessa aktörer. 12(37)

13 4 Undantag för skattskyldighet 4.1 Produkter som exporteras från Sverige är undantagna från skatten. Hur ska detta fungera i praktiken? Kommer man i efterskott behöva be att få tillbaka redan betald skatt, eller kan skattebetalning undvikas från början för dessa produkter? Finns det en koppling till godkänd lagerhållare? 4.2 Om godkänd lagerhållare säljer till slutkund utanför Sverige, är varan skattepliktig i Sverige? om inte, hur ska detta redovisas? Enligt LSKE inträder inte skattskyldighet för en godkänd lagerhållare när en skattepliktig vara levereras till en köpare i ett annat land. Som en följd av detta ska företaget inte redovisa någon skatt för dessa varor i punktskattedeklarationen. För att undvika eventuella meningsskiljaktigheter vid en eventuell revision av behörig tillsynsmyndighet bör dock företaget kunna uppvisa underlag som styrker att produkterna i fråga har sålts till en köpare utanför Sverige, (prop. 2016/17:1 s 439). Bevisbördan för att styrka att berörda skattepliktiga varor de facto exporteras till andra länder ligger alltid hos företaget. Enligt 14 2p. LSKE inträder inte skattskyldigheten för skattepliktiga varor som levereras till en köpare i annat land. Lagerhållaren ska då inte redovisa skatt för dessa produkter i sin punktskattedeklaration. 4.3 Vad är kraven för att få undantag från skatten som privatimport? För att undantas skatt behöver importen undgå lagens definition av yrkesmässig aktivitet. LSKE definierar yrkesmässig aktivitet som sådan aktivitet som utförs av en juridisk person eller fysisk person som hanterar varor som inte är avsedda för personligt bruk (2 LSKE). Om aktiviteten, t.ex. import, utförs av en juridisk person bedöms det röra sig om yrkesmässig aktivitet. För privatpersoner görs dock en bedömning om t.ex. importen är avsedd för den enskilde eller dennes familjs personliga bruk. Förarbetena till lagen nämner att personligt bruk kan innefatta enstaka gåvor men att en bedömning måste göras från till fall. Utgångspunkten är dock att privatpersoners import är avsedd för personligt bruk men om omfattningen överstiger ett fåtal identiska eller likartade produkter per importtillfälle kan det ifrågasättas om syftet är annat än personligt bruk, (prop. 2016/17:1 s. 433). Notera däremot att skattskyldigheten inte inträder för en skattepliktig vara som säljs direkt från en utländsk säljare till en konsument i Sverige, och levereras från ett område utanför Sveriges enligt 13 LSKE. 13(37)

14 4.4 Räcker det med att ett företag har ett lager utanför Sveriges gränser eller behöver de ha sitt huvudkontor utanför Sverige för att träffas av undantaget om skattskyldighet? 4.5 Om ett företag inte är godkänd lagerhållare och företaget exporterar produkter från Sverige till ett annat land, är dem exporterade produkterna undantagna från kemikalieskatten? Undantaget om skattskyldighet för försäljning direkt från utländska säljare till svenska konsumenter gäller för sådana utländska säljare som inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe i Sverige och levererar den skattepliktiga varan från ett område utanför Sveriges. Det räcker alltså inte med att ha ett lager utanför Sveriges gränser om bolaget har sitt huvudsäte i Sverige. Huvudkontorets säte och/eller själva lagerhållningsaktiviteten är inte sådana parametrar som i sig styr tillämpningen av undantagen i 13 LSKE. De parametrar som avgör tillämpningen är huruvida företaget uppfyller definitionen av ett utländsk säljare enligt 2 LSKE, att mottagaren av den skattepliktiga varan är en konsument och att leveransen sker direkt från ett område utanför Sverige till en konsument i Sverige. Notera att samtliga villkor i 13 LSKE måste vara uppfyllda för att undantas från skattskyldigheten, dvs. direkt försäljning från en utländsk säljare till konsument och leverans från ett område utanför Sverige. Något undantag från skattskyldighetens inträde för företag som inte är godkända lagerhållare som levererar till en köpare i annat land finns inte, (jfr bestämmelsen för godkända lagerhållare i 14 2p. LSKE). För företag som inte är godkända lagerhållare och som tillverkar, för in eller tar emot skattepliktiga varor för att sedan exportera produkterna till ett annat land kommer skattskyldigheten att inträda innan exporten sker, (12 2-4pp. LSKE). 14(37)

15 4.6 Vad gäller för trasiga eller osäljbara varor som finns i lager. Ska vi begära tillbaka skatten för dessa när de återvinns alt. exporteras till annat land? 4.7 Vilket underlag kommer att krävas vid krav på återbetalning av kemikalieskatt för svinn/skrot? För en godkänd lagerhållare inträder inte skattskyldighet för en skattepliktig i vilken samtliga delar som uppfyller villkoren i 5-6 LSKE (dvs. varans kretskort och samtliga plastdelar som väger mer än 25 gram) har fullständigt förstörts av oförutsedda händelser eller som lämnats till återvinning. Notera dock att om en skattepliktig vara enbart har skadats och därmed inte går att sälja är undantaget inte tillämpligt. (Se prop. 2016/17:1 s 440). Om varor som tidigare har tagits till det egna försäljningsstället för detaljförsäljning senare skulle lämnas till avfallsåtervinning har skattskyldigheten redan inträtt vilket innebär att lagerhållaren inte får utnyttja undantaget i 14 2p. LSKE. Till skillnad från vissa andra punktskatter lagerhållaren har ingen rätt till återbetalning, utan endast en rätt att inte deklarera de varor som skadats enligt villkoren i 14 2p. LSKE. För skattepliktiga varor som lagerhållaren exporterar till andra länder utgår ingen skatt. Undantagsbestämmelsen i 14 2p. LSKE gäller inte retroaktivt, vilket innebär att lagerhållaren inte kan få återbetalning av erlagd betalning. Däremot kan lagerhållaren avstå från att redovisa skattepliktiga varor vars samtliga delar enligt 5-6 LSKE fullständigt förstörts eller lämnats för avfallsåtervinning. (Se prop. 2016/17:1 s 439). För andra punktskatter har rätten till avdrag bedömts inträda i samma stund som lagerhållaren tar varorna i sin besittning. Avdrag har därmed inte medgetts om varorna försvunnit eller skadats under transporten till lagerhållaren. Lagerhållaren bör kunna uppvisa underlag som styrker lagerbristen, inlämningen till avfallsåtervinning eller destruktion, samt eventuella testrapporter tillstyrkande av det kemiska innehållet i förstörda delar (dock mindre troligt). Skatteverket har ännu inte tagit fram någon vägledning om dokumentationskrav. 15(37)

16 4.8 Kan vi rapportera nettotillförsel, d.v.s. försäljning/utleveranser minus returer? För returnerade varor kommer skattskyldighet redan ha inträffat vid försäljningstillfället. Någon rätt till undantagande av skatteplikt för returer finns inte enligt 14 2p. LSKE. 4.9 Finns det några kunder som är undantagna från att betala kemikalieskatt? T.ex. företagskunder eller offentliga verksamheter? Endast utländska kunder som handlar av en godkänd lagerhållare är undantagen kemikalieskatten Vad gäller för de bolag som har etablerade svenska hemsidor och en stor försäljning i Sverige men lager och huvudkontor utanför Sverige? I enlighet med pp. LSKE är sådana utländska säljare undantagna skyldighet att betala kemikalieskatt Hur ska skattskyldiga redovisa eventuella avdrag på kemikalieskatten? Den skattskyldige ska i samband med deklarationen av beskattningsbara varor yrka på eventuella avdrag, (se prop. 2016/17:1 s 435 samt 26 kap 8 Skatteförfarandelagen (2011:1244)). 5 Kemikalieinnehåll och skattskyldighet Det finns inget stöd i lagen för retroaktiva skatteavdrag för skattskyldiga företag. 5.1 Behöver man ta bort både de specificerade brom- och klorbaserade flamskyddsmedlen för att kvalificera för 50 procents reduktion av skatten? Varan inte får innehålla någon additivt tillsatt brom- eller klorförening som utgör en högre andel än 0,1 viktprocent av det homogena materialet i kretskort (med undantag för kortets komponenter) eller sådana plastdelar som väger mer än 25 gram. För att rätt till avdrag ska föreligga måste både eventuella kretskort och samtliga plastdelar som väger mer än 25 gram vara fria från additivt tillsatta brom- och klorföreningar över gränsvärdet. Om någon annan del av varan än kretskort och plastdelar som väger mer än 25 gram innehåller additivt tillsatta brom- eller klorföreningar har detta ingen betydelse för rätten till avdrag. Varans kretskort och de plastdelar i varan som väger mer än 25 gram måste därmed vara fri från båda typer av flamskyddsmedel (dvs. < 0,1 vikt-%) för att kvalificera sig för 50%-avdrag. 16(37)

17 5.2 Vilken typ av verifikat/underlag kommer myndigheten att kräva och acceptera för att visat att man deklarerat rätt? Vad gäller rätten till avdrag behöver den skattskyldige normalt inte göra några mätningar och har heller ingen generell skyldighet att ifrågasätta en tillverkares innehållsdeklaration, (prop. 2016/17:1 s 436). Vidare är utgångspunkten i LSKE att de brom-, klor- och fosforföreningar som anges i bilagan till lagen ska anses vara additivt eller reaktivt tillsatta i enlighet med vad som anges i bilagan. Om den skattskyldige anser att uppgiften i bilagan inte överensstämmer med hur ett visst ämne har tillsats i den aktuella produkten kan denne, förutsatt att den skattskyldige kan påvisa det genom t.ex. resultat från egna mätningar, frångå bilagans uppgift om hur ämnet är tillsatt. Skatteverket kommer sannolikt att ta fram en vägledning om hur företagen deklarerar kemikalieskatten. 5.3 Hur kommer deklarationsblanketten se ut och när är den klar? Enligt uppgifter från Skatteverket kommer samtliga blanketter tas fram under våren För att få någon fingervisning om hur denna kommer att se ut kan dock ledning hämtas från andra regelverk där system med godkända lagerhållare tillämpas. Nedan finns en länk till hur deklarationsblanketten ser ut för godkända lagerhållare för tobaksprodukter: (se sida 7) /godkand-lagerhallare-for-snus-och-tuggtobak--tobaksskattskv542-utgava04.pdf. 5.4 Vilket bakomliggande underlag ska den skattskyldige kunna redovisa för det som står i deklarationsblanketten, t ex vid en eventuell tillsyn? De företag som är skattskyldiga ansvarar för att rätt skatt redovisas och betalas. Hur ett företag säkerställer att rätt skatt redovisas och betalas är upp till varje företag. Företag kan ha olika metoder för att skaffa ett tillförlitligt underlag för skatteredovisningen. Vissa företag kommer att kunna få utförlig och tillförlitlig dokumentation om varors innehåll från sina leverantörer och kan därför välja att förlita sig på leverantörernas information som underlag för skatteredovisningen. Andra företag kan ha svårt att få tillräcklig information från leverantörsledet och kan därför välja att genomföra egna kemiska analyser för att kunna yrka på skatteavdrag, (SOU 2015:30 s 74). 17(37)

18 5.5 Vad är lagstiftarens avsikt med "eller" i kriterierna för skatterabatter? Många har intrycket att lagstiftaren ville mena "och". 5.6 Vilken typ av underlag krävs för att få skattereduktion? Vilka tester måste göras? Vilka laboratorier/testinstitut godkänns? 5.7 Om vi inte kan få fram data om innehållet i alla komponenter för en produkt hur ska vi då deklarera den, full avgift eller reducerat med tanke på vad vi kan få fram? 5.8 One of the substances in the annex of the Swedish chemical tax law is listed as an additive flame retardant. A supplier tells us they are using it as a reactive flame retardant. How shall we interpret the requirement in this case, is it additive or reactive? 5.9 Some substances in the annex of the Swedish chemical tax law are listed as both phosphor-based and chlorinated. When assessing the tax reduction (50 or 90 percent), should we treat this substance as phosphor or chlorine? 5.10 Smartphones do not have plastic parts weighing more than 25g. In this case, is it only the PCB that determines the tax reduction? Av förarbetena till LSKE framgår att för att rätt till avdrag ska föreligga måste både eventuella kretskort och plastdelar som väger mer än 25 gram vara fria från additivt tillsatta brom- och klorföreningar över gränsvärdet. (Se prop. 2016/17:1 s 435). Eftersom alla produkter inte innehåller både kretskort och plastdelar är det lagtekniskt mer korrekt att skriva villkoren som en "eller"-sats. Vad gäller rätten till avdrag behöver den skattskyldige normalt inte göra några mätningar och har heller ingen generell skyldighet att ifrågasätta en tillverkares innehållsdeklaration, (prop. 2016/17:1 s 436). För det fall det skulle bli aktuellt med tester bör företagen utgå från de testförfaranden och underlag som normalt gäller vid tillämpningen av Reach-förordningen (EG) 1907/2006 eller RoHS-direktivet 2011/65/EU. Enligt LSKE faller bevisbördan för en varas kemikalieinnehåll på den skattskyldige. Huvudregeln är att alla varor med vissa KN-nummer är skattepliktiga men avdrag medges om den skattskyldige kan visa att varan inte innehåller de i lagen angivna ämnena. (Se prop. 2016/17:1 s 435). Om den skattskyldige anser att uppgiften i bilagan inte överensstämmer med hur ett visst ämne har tillsats i den aktuella produkten kan denne, förutsatt att den skattskyldige kan påvisa det genom t.ex. resultat från egna mätningar, frångå bilagans uppgift om hur ämnet är tillsatt till produkten. För att skatteavdrag om 90 procent ska vara för handen måste både gränsvärdena för additivt tillsatta fosforföreningar och reaktivt tillsatta brom- eller klorföreningar uppnås. Att endast ta hänsyn till gränsvärdet för ett av dessa kriterier medför därför inte rätt till det högre skatteavdraget. Vi utgår ifrån att begreppet PCB i denna fråga står för "printed circuit board" och inte "polyklorerade bifenyl". I så fall är det homogena materialet i kretskortet, med undantag för kortets komponenter, som bestämmer huruvida avdrag får göras eller ej. 18(37)

19 5.11 Some products have very small PCBs. Do the very small PCBs also need to be assessed to claim the tax reduction? Is there a limit on the size of PCB? 5.12 Enligt teknisk expertis finns flamskyddsmedel som kan uppträda både additivt och reaktivt, hur ska detta hanteras? Vi utgår ifrån att begreppet PCB i denna fråga står för "printed circuit board" och inte "polyklorerade bifenyl". LSKE föreskriver inte någon minimi- eller maxgräns vad gäller storleken eller vikten på kretskort. Om ett flamskyddsmedel i en produkt återfinns i den till lagen bilagarede listan kommer utgångspunkten vara att ämnet är tillsatt på så vis som listan uppger. Om det skattskyldiga företaget är av en annan uppfattning måste de, genom t.ex. egna provtagningar eller andra uppgifter, styrka att så är fallet. (Se prop. 2016/17:1 s 436) Hur kommer det att fungera rent praktiskt med vägning av varorna? Kommer det att finnas standardvikter för alla artiklar? 5.14 Om ett visst flamskyddsmedel (typ/ämne/polymer) inte finns explicit i bilagan till lagen omfattas dessa av beskattning? Skattskyldiga företag ansvarar för uppgiften om en varas vikt och några standardvikter för skattepliktiga varor kommer inte tillhandahållas av Skatteverket. Lagstiftaren har bedömt att en varas vikt är en uppgift som kan kontrolleras med enkla medel och som både tillverkare och andra skattskyldiga bedöms kunna få reda på utan svårigheter. (Se prop. 2016/17:1 s 333). Bilagan till LSKE endast är en indikativ förteckning över ämnen som omfattas av lagen, dvs. förteckningen inte är uttömmande. Det är primärt definitionerna i 2 LSKE som avgör om en förening omfattas av lagen. Om en produkt innehåller en förening som inte förekommer på listan får en bedömning om den är additivt eller reaktivt tillsatt göras från fall till fall. Det primära syftet med bilagan är att dels indikera de mest vanligaste föreningar som omfattas av lagen, dels för att avgöra om ett ämne är additivt eller reaktivt tillsatt. Om ett ämne i förteckningen förekommer i en vara utgår myndigheterna alltid ifrån att ämnet är tillsatt på det sätt som anges i bilagan (dvs. additivt eller reaktivt). (Se prop. 2016/17:1 s 436). 19(37)

20 5.15 Vad gäller om en viss polymer förekommer i varan av helt andra skäl än flamskyddsmedel? Lagen tar inte höjd för huruvida ett ämne är tillsatt i flamskyddssyfte eller inte, utan huruvida ämnet är tillsatt på ett additivt eller reaktivt sätt. Enligt Huvudregeln för de ämnen som finns upptagna på listan är alltid att de anses tillsatta på det sätt som anges i listan. Om varan exempelvis innehåller en bromförening som enligt listan tillsätts reaktivt, ses ämnet som en reaktivt tillsatt bromförening vid bedömningen av rätten till avdrag. Om den skattskyldige exempelvis vet, eller har starka skäl att misstänka, att ett ämne i den aktuella varan ankommer det på den skattskyldige att inge underlag som styrker tillsättningssättet av ämnet. Däremot är det helt ovidkommande om syftet med tillsättningen är att verka som flamskyddsmedel eller för annat ändamål. Det räcker att ämnet förekommer i varan (dvs. kretskort eller plastdelar) i koncentrationer över 0,1 vikt-%. (Se prop. 2016/17:1 ss ). 6 Tillsyn och kontroll 6.1 Vilken myndighet är ansvarig för tillsynen? Skatteverket är beskattningsmyndighet för punktskatter, vilka för närvarande handläggs vid Ludvikakontoret. Vid import från icke EU-länder är Tullverket istället ansvarig beskattningsmyndighet. 6.2 När kommer denna myndighet ha resurser på plats för tillsyn? Det är endast Skatteverket/Tullverket som kan svara på frågan. 6.3 När kan tillsyn tänkas starta? Det är endast Skatteverket/Tullverket som kan svara på frågan. 6.4 Hur ska tillsynen gå till? Kontroller som genomförs av beskattningsmyndigheten kan ske direkt hos den skattskyldige genom inspektioner och platsbesök och/eller genom att myndigheten begär in underlag från den skattskyldige. En kontroll av beskattningsmyndigheten kan t.ex. göras med anledning av att en inkommen punktskattedeklaration bedömts innehålla fel eller oklarheter. Tillsyn kan också göras med anledning av att myndigheten på eget initiativ väljer att genomföra olika typer av kontroller i syfte att kontrollera att korrekt skatt har redovisats. (Se SOU 2015:30 s och 103). 20(37)

21 6.5 Kommer tillsynen främst ske genom granskning av den skattskyldiges dokumentation? 6.6 Kommer ansvarig tillsynsmyndighet att ta emot information om så kallade free riders? Om nej, varför? Om ja, hur kommer detta att hanteras? 6.7 Om ansvarig myndighet upptäcker att ett företag inte betalat skatt under t.ex. de första tre månaderna, kommer detta företag att få betala skatten retroaktivt? Tillkommer ytterligare förseningsavgifter? Mot bakgrund av hur resurskrävande en revision kan vara för beskattningsmyndigheterna och de uttalande som görs i förarbetena är det vår bedömning att tillsyn/kontroll främst kommer innebära granskning av skattskyldiges redovisade uppgifter. Detta utesluter dock inte att tillsynsmyndigheten kan genomföra t.ex. revision på plats eller begära in t.ex. varuprover från skattskyldiga företag. (Se prop. 2016/17:1 s 436). Om ett företag vill lämna tips om skattefusk kan företaget göra så via Skatteverkets hemsida: kontaktaoss/mejla/tipsaomskattefusk.4.7afdf8a313d3421e9a9561.html. Motsvarande möjlighet gällande tips om smuggling återfinns även hos Tullverkets hemsida: verketomsmuggling/tipsatullverketomsmuggling b d5f17 a19d.html#. Eftersom skatteförfarandelagen (2011:1244) ska tillämpas på kemikalieskatten följer att reglerna om betalning av skatt, ränta och förseningsavgift är tillämpliga. Om skattedeklarationen lämnas in försent kan en avgift om ca 500 kronor påföras. Därtill kan en försenad inbetalning av skatt medföra att kostnadsränta (beräknas dag för dag) utgår. Vidare tas skattetillägg ur för inlämnande av oriktiga uppgifter. För punktskatter tas ett skattetillägg i normalfallet ut med 20 procent av den skatt som inte skulle ha påförts om den oriktiga uppgiften godtagits. (Se SOU 2015:30 s 100 ff ). 21(37)

22 6.8 Hur kan myndigheten kontrollera ett företags lämnade uppgifter om skatteavdrag? 6.9 Om företag upptäcker illojal konkurrens, d.v.s. vi ser en konkurrent som säljer varor utan skatt (som vi vet ska beskattas), vart vänder vi oss då? Hur lång tid tar det innan Skatteverket genomför kontrollen så att konkurrensläget återställs? 6.10 Det finns stor anledning att tro att målvaktbolag kommer att växa upp i branschen. Vi har ju ingen möjlighet eller anledning att ifrågasätta en leverantör som påstår sig vara seriös. Om ett företag blivit godkänd lagerhållare, finns det någon risk att vi i efterhand kan råka illa ut som handlar med ett sådant bolag? Av 37 kap. 6 skatteförfarandelagen (2011:1244) framgår att Skatteverket har möjlighet att kräva att den skattskyldige inkommer med uppgifter om en varas kemikalieinnehåll och/eller varuprover för att styrka rätten till yrkat avdrag. Enligt förarbetena till LSKE kommer fallen där myndigheten begär in varuprover för testning dock att bli ytterst sällsynta då myndigheten endast kommer att genomföra egna mätningar av produkter då den skattskyldiga har inkommit med uppgifter om varans innehåll samtidigt som det finns skäl att betvivla uppgifterna, men inte tillräckliga skäl att avslå avdraget, (prop. 2016/17:1 s 436). Om ett företag vill lämna tips om skattefusk kan företaget göra så via Skatteverkets hemsida: kontaktaoss/mejla/tipsaomskattefusk.4.7afdf8a313d3421e9a9561.html. Motsvarande möjlighet gällande tips om smuggling återfinns även hos Tullverkets hemsida: verketomsmuggling/tipsatullverketomsmuggling b d5f17 a19d.html#. Frågor om tidsåtgång för tillsynsåtgärder kan det variera beroende på respektive myndighets gällande handläggningstider. Det finns inga straffbestämmelser om medhjälp till skattebrott i skattebrottslagen (1971:69). Notera att Skatteverket även kan återkalla ett godkännande av lagerhållare om t.ex. förutsättningarna för godkännande inte längre finns eller om bolaget missköter sig. I så fall inträffar skattskyldigheten när den oseriösa aktören hanterar en skattepliktig vara. 7 Tillsynsmyndigheternas informationsinsatser 7.1 All information på Skatteverkets hemsida som mer i detalj förklarar lagstiftningen måste finnas på flera språk, åtminstone, på svenska, engelska, franska, tyska, japanska och kinesiska. Detta då denna kemikalieskatt på många sätt är unik, vilket leder till ett mycket omfattande informationsbehov. Det är endast Skatteverket som kan svara på frågan. 22(37)

23 7.2 Kommer Skatteverket att aktivt via statistik från SCB informera skattskyldiga företag om lagen innan den träder ikraft? Om ja, när kan detta ske? 7.3 Om ovan inte sker är det viktigt att samtliga inkomna frågor och tolkning av lagen finns tidigt på Skattemyndighetens hemsida på de ovan angivna språken. Önskvärt vore att detta finns på plats senast den 1:a april När kan detta ske? 7.4 Vad avses med begreppet lagerhållare? Det behövs en mera praktisk tolkning av vad som avses. Är Skatteverket berett att ta fram en sådan? 7.5 Bestämmelserna om avdrag i LSKE är extremt svåra att tolka för en ickejurist. Är Skatteverket berett att göra ett schema / flödesdiagram som underlättar tolkningen, när 100 procent skatt ska betalas och när 50 respektive 90 procent skattereduktion medges? Det är endast Skatteverket som kan svara på frågan. Det är endast Skatteverket som kan svara på frågan. Det är endast Skatteverket som kan svara på frågan. Skatteverket kommer sannolikt att hänvisa till sitt vägledningsdokument Handledning för punktskatter, dock efter en uppdatering. Det är endast Skatteverket som kan svara på frågan. Det är däremot osannolikt att Skatteverket skulle ta fram en sådan vägledning då det skulle kunna betraktas som förhandsbesked. 8 Skatteberäkning och beräkningsgrunder 8.1 Hur ska skatten för skattepliktiga varor beräknas? Först multipliceras varans vikt med skattesatsen. Om resultatet överstiger den maximala skatten justeras det ner till maxnivån om 320 kronor. Därefter appliceras eventuella avdrag och slutligen multipliceras resultatet med antal varor. (Se Prop. 2016/17:1 s 333). Exempelvis för en vara som väger 3,05 kilogram ska skatt betalas med 320 kronor (3, = 366 vilket innebär att maximala beloppet om 320 kronor för en skattepliktig vara blir tillämpligt). Om rätt till avdrag föreligger enligt 4 LSKE kan skatten därefter reduceras med 50 procent eller 90 procent, (även vid tillämpningen av den maximala beloppsgränsen om 320 kronor). Notera att rätten till avdrag enligt 4 LSKE inte är kopplad till beloppsgränsen utan till villkoren i 5 och 6 LSKE. 8.2 Tillkommer mervärdesskatt på kemikalieskatten? Mervärdesskatt läggs till på en varas försäljningspris. Huruvida kemikalieskatten påverkar en varas prisbild är upp till det bolag som säljer varan. 23(37)

24 8.3 Vad avser lagen med nettovikt? Hela varan inklusive förpackning eller bara varan? Ska medföljande batterier och nätadapter räknas in i vikten? 8.4 Om batterier och nätadapter ska räknas in i vikten, är det ok att sälja dessa som tillbehör till varan för att få ner skattevikten? 8.5 Måste alla varor som kommer in till Sverige vägas vid varje leverans? Detta med anledning av att alla varor hela tiden utvecklas/förändras från tillverkaren (detta utan att artikelnummer ändras). Denna löpande utveckling gör att varans vikt ofta fluktuerar från en leverans till annan. 8.6 När Tullmyndigheten klassar om en vara (byter tulltaxenummer) ska företag då retroaktivt betala in skatt alternativt begära att återfå skatt? Enligt LSKE är varans nettovikt varans vikt exklusive emballage, (prop. 2016/17:1 s. 434). Vad som ska anses utgöra en vara får i varje enskilt fall avgöras enligt den kombinerade nomenklaturens tolkningsregler, bestämmelser, anvisningar, förklarande anmärkningar, m.m. som finns meddelade i anslutning till den kombinerade nomenklaturens indelning i avdelningar, kapitel och nummer. Detta innebär att tillbehör som samförpackas och säljs tillsammans med en vara utgör en del av varan och därmed ska räknas med i den skattepliktiga varans vikt medan tillbehör som säljs separat inte utgör en del av varan och följaktligen inte ska räknas med i den skattepliktiga varans vikt. Mot bakgrund av hur förarbetena till lagen definierar en vara, och med beaktande av tolkningen av respektive tullkod, torde det vara acceptabelt att sälja tillbehör separat för att reducera den beskattningsbara vikten, (prop. 2016/17:1 s. 434). Grundprincipen i tullagstiftningen är att tillbehör och reservdelar inte utgör självständiga produkter när de säljs tillsammans med huvudprodukten, såvida dessa inte säljs som separata delar. Förutsatt att skattskyldighet inträder för en skattepliktig vara krävs uppgift om dess vikt. Lagstiftaren har bedömt att en varas vikt är en uppgift som kan kontrolleras med enkla medel och som både tillverkare och skattskyldiga bedöms kunna få reda på utan svårigheter. (Se prop. 2016/17:1 s 333). Notera att varans vikt normalt anges i medföljande tull- och transportdokumentation. Företag kommer inte att tvingas betala skatt retroaktivt vid eventuella förändringar i klassificeringar, (se 2 kap st. regeringsformen (1974:152). Då skattskyldigheten redan inträtt för de beskattningsbara varorna kommer företag inte heller retroaktivt få tillbaka inbetald skatt. 24(37)

25 8.7 Ett bolag köper in en vara som säljs ut direkt på marknaden, bolaget hävdar sedan 90 procents skatteavdrag. Hur gör man en labbanalys/skattekontroll i efterhand när det inte längre finns någon fysisk vara tillgänglig? Likaså, hur kontrollerar man att vikten är korrekt angiven i efterhand? 8.8 Ett bolag importerar skattepliktiga varor till Sverige. Respektive vara vägs in och beskattas enligt lag. Vid en skattekontroll två år senare, hur ska bolaget kunna bevisa att varan vägts in korrekt? Måste bolaget föra ett referensarkiv av fysiska varor (kopplade till varje inköp) för att i efterhand kunna bevisa att man vägt in varan korrekt? Krävs att dessa varor sparas/lagras i 10 år på samma sätt som att man kräver av annan ekonomisk redovisning. 8.9 Vad gäller vid faktureringen av skattepliktiga varor - behöver bolagen specificera skatten separat eller kan det inkluderas i artikelpriset? En analys av en vara som inte finns tillgänglig går givetvis inte att göra. Det skattskyldiga företaget bör dock spara eventuell dokumentation som ligger till grund för beräkningen av skattebeloppet för att på så vis kunna styrka eventuella avdrag. Notera att Skatteverket inte har accepterat efterkontroller för andra typer av punktskatter, vilket heller inte kommer att accepteras i detta fall. Det ankommer det skattskyldiga företaget att spara eventuell dokumentation som ligger till grund för beräkningen av skattebeloppet. Det finns dock ingen lagstadgad skyldighet att upprätta ett referensarkiv med fysiska varor. Varken LSKE eller annan tillämplig lagstiftning ställer upp några krav på att denna punktskatt särskilt ska specificeras vid fakturering eller på annat vis exkluderas i artikelpriset. (Se definitionen prisinformation i 2 prisinformationslagen (2004:347) om prisinformation till konsumenter). 9 Praktiska typfall och exempel 9.1 Företag X i Sverige har ett centrallager där de importerar varor från Kina, köper in varor från EU, köper in varor från Sverige (troligen både från godkända och icke-godkända lagerhållare). De levererar sedan gods till sina butiker, både i Sverige och i Norge. De levererar även till e-handlande kunder direkt från centrallager. Hur och när ska de redovisa skatten? Förutsatt att Företag X är en godkänd lagerhållare inträder skattskyldigheten (för de varor som levereras från godkända lagerhållare, företag i EU eller från företag i tredje land) när varorna levereras till bolagets svenska butiker alternativt levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare. För det fall att varorna importeras från ett annat EUland eller tredjeland till ett företag som inte är godkänd lagerhållare inträder skattskyldigheten när de skattepliktiga varorna förs in i Sverige respektive när skyldighet att betala tull enligt tullagstiftningen inträder, (12 LSKE). Vad gäller de varor som levereras från centrallagret i Sverige till företagets norska butiker gäller att, förutsatt att bolaget är en godkänd lagerhållare, skattskyldigheten undantas för dessa varor, (14 LSKE). Vad gäller tidpunkter för skattskyldighetens inträde och inbetalning av skatt se svar på fråga 3.3 ovan. 25(37)

26 9.2 Om företaget X AB i Sverige hänvisar en kund i butik eller på webb att beställa varan från företaget X A/S i Danmark, kunden betalar i SEK direkt till bolaget X A/S hemsida för t e x uthämtning på [postkontor], blir varan då föremål för kemikalieskatten? Företaget X AB i Sverige har alltså bara förmedlat en affär till ett annat bolag i sin koncern. 9.3 Företaget ABC A/S i Danmark har inte har någon ägarmässig eller koncernmässig koppling till Sverige. ABC A/S har en e-handelsplats vilken är översatt till svenska och därmed riktar sig till svenska kunder. Blir ABC A/S skyldig att betala kemikalieskatt när bolaget säljer varor till svenska kunder för uthämtning på t.ex. [postkontor]? 9.4 En importör som är godkänd lagerhållare säljer vidare till grossist som ej är godkänd lagerhållare, som i sin tur säljer vidare till återförsäljare. Kan då återförsäljarledet ansöka om skattereduktion om en grossist i sin tur väljer att inte ansöka om skattereduktion utan för på hela skatten i nästa led? Eller är det grossisten som ska göra detta? För att undantaget om beskattning vid försäljning direkt från utländska säljare till svenska konsumenter enligt 13 LSKE ska vara tillämpligt måste försäljningen ske direkt till konsumenten. Avtalet ska således ingås mellan konsumenten och säljaren och några mellanhänder ska i princip inte förekomma. Undantaget från detta är dock fristående transportörer som transporterar varor mellan säljaren och köparen utan något eget intresse i försäljningen, (se prop. 2016/17:1 s 438 ff.) Om företag X erhåller någon form av ersättning eller annan form av ekonomiskt incitament för sin förmedling anses den ha ett sådant kommersiellt intresse av att varorna förs in till Sverige att han enligt Skatteverkets uppfattning är den som för in de skattepliktiga varorna och därmed är skattskyldig, (Skatteverket , dnr /111). Distanshandel via utländska säljare till svenska konsumenter är undantagen kemikalieskatt enligt 13 LSKE. Notera dock att om uthämtningen istället skulle ske i en butik är undantaget för utländska säljare normalt sett inte tillämpligt, (prop. 2016/17:1 s 439). I detta fall inträffar skattskyldigheten för detaljisten redan vid importen av den skattepliktiga varan. Eftersom importören säljer produkten till en icke-godkänd lagerhållare inträffar skattskyldigheten redan vid den överlåtelsen enligt 12 1p. 1) LSKE. Återförsäljarledet kan därmed inte ansöka om skattereduktion i förevarande fall då skattskyldigheten och rätten till avdrag redan inträffat för den skattepliktiga varan. 10 Övrigt 10.1 Vad gäller för de bolag som har etablerade svenska hemsidor och en stor försäljning i Sverige men lager och huvudkontor utanför Sverige? 10.2 Stämmer det att kemikalieskatten är undantagen om det rör sig om en utländsk säljare och att varan skeppas från utlandet? I enlighet med 13 LSKE är sådana utländska bolag undantagna skyldighet att betala kemikalieskatt. Detta stämmer i enlighet med definitionen av utländska säljare i 2 SLKE och undantaget i 13 LSKE. 26(37)

27 10.3 Vad innebär lagens begrepp utländsk säljare? Enligt 2 LSKE definieras begreppet utländsk säljare som en säljare som inte har säte för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe i Sverige och inte heller är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige Påverkas utländska bolag som har dotterbolag eller filial i Sverige? Mot bakgrund av undantaget för utländska säljare och definitionen av utländsk säljare medför inte ovanstående faktum en skyldighet att betala kemikalieskatt så länge avtalet ingås direkt mellan det utländska bolaget och konsumenten och varan levereras från utlandet. Notera att filial inte är en juridisk person enligt grundläggande principer inom associationsrätten, utan endast ett kostnadsställe För att kunna CE-märka en vara krävs att varan har ett visst flamskydd. Betyder det att företag i praktiken aldrig kan få nedsatt skatt i och med att det då inte klarar CE-märkningen? 10.6 Finns det alternativa flamskyddsmedel för kretskort resp. plasthöljen? Vänligen meddela CAS-nummer på dessa ämnen och information över vilka tillverkare/varor som har klarat denna övergång ur ett CEmärkningsperspektiv? Valet av flamskyddsmedel är avgörande för att kunna såväl CE-märkta produkten som att utnyttja avdragsmöjligheten i LSKE. Det är endast flamskyddsmedel som innehåller någon av föreningarna klor, brom och/eller fosfor enligt bilagan till lagen som omfattas av lagen. Notera att regeringen utgår ifrån att det inte ska vara möjligt att göra avdrag för hela skatten. Det motiveras av att samtliga varor bedöms innehålla flamskyddsmedel som alla har mer eller mindre dåliga hälsooch miljöegenskaper samt andra farliga ämnen, (prop. 2016/17:1 s.341). Företagen ansvarar själva för substitution av ämnen i varor och kan heller inte förlita sig på att myndigheter är behjälpliga med detta då frågan ligger utanför de behöriga myndigheternas kompetens. Notera att myndigheterna normalt inte meddelar förhandsbesked och det ligger på företagen att ta fram alternativa ämnen och tekniska lösningar Vad gäller för skatt vid kunds retur av skattepliktig vara? Om en kund lämnar tillbaka en skattepliktig vara har skattskyldighet redan inträtt, vilket inte ger rätt till återbetalning eller retroaktiv korrigering av inbetalad skatt. Händelsen som medför att varan undantas skatteplikt måste ha inträffat senast vid tidpunkten för skattskyldighetens inträde, (prop. 2016/17:1 s 439). 27(37)

28 10.8 Om återförsäljare köper varor från en grossist som finns på svenska marknaden ska man räkna med att skatten redan är påförd och inte behöver deklarera något till Skatteverket? I förevarande fall bör återförsäljaren stämma av med den svenska grossisten om skattskyldigheten redan har inträtt för varorna i fråga. För det fallet att återförsäljaren inte är en godkänd lagerhållare har skattskyldigheten inträtt i och med överlåtelsen av de skattepliktiga varorna. Då är det grossistens ansvar att betala kemikalieskatten Kan man som godkänd lagerhållare ha flera godkända lager, t.ex. butiker? Godkända lagerhållare kan ha flera fysiska lager. Notera dock att skattskyldigheten inträder när den godkända lagerhållaren tar en skattepliktig vara till ett eget försäljningsställe (exempelvis butik) enligt 12 1p. b) LSKE Var kommer det att finnas ett register över godkända lagerhållare? Mot bakgrund av att ansökan om godkännande av lagerhållare ska skickas till Skatteverket samt att myndigheten görs ansvarig för att gallra uppgifter om godkända lagerhållare bör Skatteverket vara en lämplig kandidat för att upprätta ett sådant register, (se prop. 2016/17:1 Bilaga 14 s 17). Frågan bör dock slutligen besvaras av Skatteverket Kan utländska kunder som gör inköp i Sverige kräva att få kemikalieskatten återbetald? Behöver tillståndet som godkänd lagerhållare förnyas? I så fall hur ofta och när? Kan rapportering göras baserat på försäljning till slutkonsument eller är rapporteringspunkten strikt utleverans från godkänt lager? Det senare kan medföra helt andra administrativa utmaningar. LSKE föreskriver inte något undantag om kemikalieskatten för försäljning till utländska medborgare som befinner sig i Sverige. Endast vid direkt export medges skatteundantag. Notera att skattskyldigheten inträder redan vid försäljning till en icke-godkänd lagerhållare. LSKE medger ingen rätt till återbetalning. Lagerhållartillståndet kan återkallas av Skatteverket, men är inte tidsbegränsad. Skatten ska deklareras månadsvis och endast ska innehålla uppgifter om de skattepliktiga varor för vilka skattskyldigheten har inträtt enligt 12 LSKE. För icke-godkända lagerhållare inträder skattskyldigheten vid tidpunkten när varan tillverkas, förs in till landet eller importeras till Sverige. Det är alltså vid mottagandet av varan Kan man ansöka om att bli godkänd lagerhållare före 1 juli 2017? Enligt övergångsbestämmelserna till LSKE ska företagen redan från och med den 1 april 2017 kunna ansöka om att få bli godkända lagerhållare. 28(37)

29 10.15 När och hur vet vi vilka produkter som är avdragsgilla? Det är de skattskyldiga som själva måste bevisa huruvida en beskattningsbar vara medför rätt till avdrag. Genom att konsultera bilagan till LSKE kan företagen få vägledning om vilka brom-, klor- och fosforföreningar som omfattas av lagen och huruvida dessa anses vara additivt eller reaktivt tillsatta i de beskattningsbara varorna. Därutöver är det tullkoderna som avgör vilka varor som omfattas av lagen Kommer någon aktör (Skatteverket, Svensk Handel, Elektronikbranschen) bedriva några utbildningsinsatser med branschen? Behov av utbildning och möjlighet till diskussion finns Kommer ett öppet register publiceras om vilka företag som rapporterar in? (Likt EE-registret) Kommer ett öppet register publiceras om vilka företag som kräver skattereduktion? Hur fungerar implementering: är det så att de som känner till skatten betalar den? Eller kommer Skatteverket att föra ett register på alla företag som kan vara skatteskyldiga och skicka rapporteringsblankett till alla? Hur kommer Skatteverket att identifiera alla företag som behöver betala skatten? Det är endast Skatteverket/Tullverket som kan svara på frågan. Det är endast Skatteverket/Tullverket som kan svara på frågan. Det är endast Skatteverket/Tullverket som kan svara på frågan. Skattepliktiga företag ansvarar själva för att se till att identifiera huruvida de är skattskyldiga och det belopp som ska betalas in för berörd punktskatt, (se 59 kap skatteförfarandelagen (2011:1244)). Varje företag ansvarar själv för inbetalningen av kemikalieskatten, däremot kan Skatteverket inom ramen av sin tillsyn genomföra stickprovskontroller Vem kommer att ha ansvaret för marknadskontroll? Skatteverket är beskattningsmyndighet för punktskatter, vilka för närvarande handläggs vid Ludvikakontoret. Vid import från icke EUländer är Tullverket istället ansvarig beskattningsmyndighet Vad händer med företag som inte deklarerar kemikalieskatten? Eftersom skatteförfarandelagen (2011:1244) ska tillämpas på kemikalieskatten följer att reglerna om betalning av skatt, ränta och förseningsavgift är tillämpliga. Om skattedeklarationen lämnas in försent kan en avgift om ca 500 kronor påföras. Därtill kan en försenad inbetalning av skatt medföra att kostnadsränta (beräknas dag för dag) utgår. Vidare tas skattetillägg ur för inlämnande av oriktiga uppgifter. För punktskatter tas ett skattetillägg i normalfallet ut med 20 procent av den skatt som inte skulle ha påförts om den oriktiga uppgiften godtagits. 29(37)

30 10.23 Om man betalar mervärdeskatt och inte kemikalieskatt, kommer Skatteverket att upptäcka det? Varför måste en utländsk säljare som levererar från ett annat EU land direkt till en konsument i Sverige redovisa svensk mervärdeskatt men är samtidigt undantagen från kemikalieskatten? Mervärdesskatt läggs till på en varas bestämda pris. Huruvida kemikalieskatten påverkar en varas prisbild är upp till bolaget som säljer varan. Lagstiftaren har valt att undanta utländska säljare mot bakgrund av att man bedömt att det inte kan krävas att utländska företag som säljer varor på distans till Sverige ska behöva sätta sig in i detaljer om nationella svenska skattebestämmelser. Vidare har det bedömts att beskattning av utländska säljare skulle medföra problem för beskattningsmyndigheten då denna skulle vara i behov av omfattande hjälp från andra beskattningsmyndigheter för att kunna kontrollera att rätt skatt redovisats, (prop. 2016/17:1 s 349 ff) Are wearables (e.g. smart watch) in the scope of the chemical tax? Smarta klockor omfattas av 3 8p. LSKE, förutsatt att de går att hänföra till varukoden KN-nr apparater för mottagning, omvandling och sändning eller regenerering av tal, bilder eller andra data, inbegripet apparater för uppkoppling och dirigering (exkl. telefonapparater, för cellulära nätverk "mobiltelefoner" eller för andra trådlösa nätverk) If several PCBs are used in the same product and they contain different types of flame retardants, how shall the tax reduction be calculated? För att den skattskyldige ska kunna kvalificera sig för skatteavdrag krävs att varan är fri från samtliga specificerade flamskyddsmedel i enlighet med 5-6 LSKE Hur ska de som har lager även för export göra? Ett företag som exporterar skattepliktiga varor kan ansöka om att bli godkänd lagerhållare och därefter utnyttja möjligheten till undantag för skattepliktiga varor som exporteras enligt 13 LSKE. Vidare bör företaget, för t.ex. det fall att uppgiften skulle ifrågasättas av beskattningsmyndigheten, bevara underlag som styrker det förhållande att varan exporterats Eftersom lagtexten inte är helt klar, skulle ministeriet kunna försöka ge exempel på fall där olika rabatter är tillämpliga? Det är endast Skatteverket/Tullverket som kan svara på frågan. 30(37)

31 Förteckning över samtliga frågor till Teknikföretagen 1. Kan vi utgå från att endast de produkter som är namngivna ska beskattas? 2. Vem kan bli lagerhållare? 3. Vad krävs för att vara godkänd lagerhållare? 4. Vad händer om ett företag uppfyller kraven för att bli godkänd lagerhållare men inte vill bli godkänd lagerhållare? 5. Vad händer om ett företag delvis uppfyller ett av kraven för att bli godkänd lagerhållare (tex. importerar vissa produkter till Sverige), men för en annan del av sin omsättning uppfyller man inte något av kraven för att bli godkänd lagerhållare? Betraktas detta företag då som godkänd lagerhållare generellt, eller delas statusen upp beroende på produktflödet, dvs ett och samma företag kan vara godkänd lagerhållare för vissa produkter man omsätter, men inte för andra? 6. Kan ett företag vara godkänd lagerhållare gentemot en leverantör men inte emot en annan? 7. Vilket företag är det som skall betala skatten för de olika fallen? 8. När skall skatten betalas för de olika fallen? 9. Produkter som exporteras från Sverige är undantagna från skatten. Hur kan det fungera i praktiken? Kommer man i efterskott behöva be att få tillbaka redan betald skatt, eller kan skattebetalning undvikas från början för dessa produkter? Finns det en koppling till godkänd lagerhållare? 10. Finns det någon koppling mellan tullkonceptet bonded warehouse och godkänd lagerhållare i denna lag? 11. När/vem skall betala skatten för B2B produkter? 12. Om ett företag köper produkter som redan har importerats i Sverige av ett annat företag tidigare i distributionskedjan, får företaget ändå vara godkänd lagerhållare? 13. Om ett företag inte är godkänd lagerhållare och företaget exporterar produkter från Sverige till ett annat land, är dessa exporterade produkterna undantagna från kemikalieskatten? 14. När börjar skatten gälla 1 juli när godkänd lagerhållare säljer till en konsument eller företag som inte är godkänd lagerhållare? Eller när produkten importeras till Sverige? 15. Vad är kraven för att få undantag från skatten som privatimport? 16. Hur kommer deklarationsblanketten se ut och när är den klar? 17. Om godkänd lagerhållare säljer till slutkund utanför Sverige, är varan skattepliktig i Sverige? om inte, hur skall detta redovisas? 18. Behöver man ta bort både de specificerade Brom och Klorbaserade flamskyddsmedlen ( additiva ) för att kvalificera för 50% reduktion av skatten, eller räcker det att man tar bort antingen de som är baserade på Brom eller de som är baserade på Klor? 19. Behöver man ta bort flamskyddsmedlen ur både plastdelar och kretskort, eller räcker det att man tar bort flamskyddsmedlen ur antingen plastdelar eller kretskort för att få en skattereduktion? 20. Vilken typ av verifikat kommer myndigheten att kräva och acceptera för att visat att man deklarerat rätt? 21. Om ett företag yrkar 50% eller 90% skatteavdrag och myndigheten ifrågasätter detta, hur kommer myndigheten att kontrollera detta? 22. När ska rapporterna in till skatteverket? Vid importtillfället eller när leverans sker?

32 23. Hur ska de som har lager även för export göra? 24. Vilken typ av underlag krävs för att få skattereduktion? Vilka tester måste göras? Vilka laboratorier/testinstitut godkänns? 25. Om vi inte kan få fram data om innehållet i alla komponenter för en produkt hur ska vi då deklarera den, full avgift eller reducerat med tanke på vad vi kan få fram? 26. Ska skatt betalas från och med 1 juli 2017? 27. Gäller kemikalieskatten produkter inköpta före 1/7 2017? 28. Hur gå tillväga för att bli godkänd lagerhållare? 29. Kan man som godkänd lagerhållare ha flera godkända lagerplatser, ex. butiker? 30. Var kommer det att finnas ett register över godkända lagerhållare? 31. Vilket underlag kommer att krävas vid krav på återbetalning för export? 32. Vilket underlag kommer att krävas vid krav på återbetalning av kemikalieskatt för svinn/skrot? 33. Kan vi rapportera nettotillförsel, dvs. försäljning/utleveranser minus returer? 34. Vilket underlag kommer att krävas för återbetalning om man kan visa att artikeln inte omfattas av full kemikalieskatt? Godkända testmetoder och ev. godkända testinstitut? 35. Finns det några kunder som är undantagna från att betala kemikalieskatt? Ex. företagskunder eller offentliga verksamheter? 36. Kan utländska kunder som gör inköp i Sverige kräva att få kemikalieskatten återbetald? 37. Behöver tillståndet (?) som godkänd lagerhållare förnyas? I så fall hur ofta och när? 38. Kan rapportering göras baserat på försäljning till slutkonsument eller är rapporteringspunkten strikt utleverans från godkänt lager? Det senare kan medföra helt andra administrativa utmaningar. 39. Kan man ansöka om att bli godkänd lagerhållare före 1/7? 40. När är första rapporteringstillfället, datum för deadline? 41. När och hur vet vi vilka produkter som är avdragsgilla? 42. Kommer någon aktör (Skatteverket, KemI) bedriva några utbildningsinsatser med branschen? Behov av utbildning och möjlighet till diskussion finns. 43. I 5 och 6 (kriterierna i sig för skatterabatter) vad är lagstiftarens avsikt med "eller". Många har intrycket att lagstiftaren ville mena "och". 44. Eftersom lagtexten inte är helt klar, skulle ministeriet kunna försöka ge exempel på fall där olika rabatter är tillämpliga? 45. Kommer ett öppet register publiceras om vilka företag som rapporterar in? (Likt EE-registret) 46. Kommer ett öppet register publiceras om vilka företag kräver skattereduktion? 47. Kommer ett öppet register publiceras om vilka företag som ansökt/antagits som lagerhållare? 48. Hur ska rapporteringssystemet se ut? 49. Hur fungerar implementering: är det så att de som känner till skatten betalar den? Eller kommer Skatteverket att föra ett register på alla företag som kan vara skatteskyldiga och skicka rapporteringsblankett till alla? 50. Hur kommer Skatteverket att identifiera alla företag som behöver betala skatten? 51. Vem kommer att ha ansvaret för marknadskontroll? 52. Vad händer med företag som inte deklarerar kemikalieskatten? 53. Om man betalar mervärdeskatt och inte kemikalieskatt, kommer Skatteverket att upptäcka det?

33 54. Varför måste en utländsk säljare som levererar från ett annat EU land direkt till en konsument i Sverige redovisa svensk mervärdeskatt men är samtidigt undantagen från kemikalieskatten? 55. Vilken typ av verifikat kommer myndigheten att kräva och acceptera för att visa att man har deklarerat rätt? 56. Om ett företag yrkar 50% eller 90% skatteavdrag och myndigheten ifrågasätter detta, hur kommer myndigheten kontrollera detta? 57. Vilken typ av verifikat/dokument kommer myndigheten att kräva och acceptera för att yrka skatteavdraget? 58. One of the substances in the annex of the Swedish chemical tax law is listed as an additive flame retardant. A supplier tells us they are using it as a reactive flame retardant. How shall we interpret the requirement in this case, is it additive or reactive? 59. Some substances in the annex of the Swedish chemical tax law are listed as both phosphor-based and chlorinated. When assessing the tax reduction (50% or 90%), should we treat this substance as phosphor or chlorine? 60. Smartphones do not have plastic parts weighing more than 25g. In this case, is it only the PCB that determines the tax reduction? 61. Are wearables (e.g. smart watch) in the scope of the chemical tax? 62. If several PCBs are used in the same product and they contain different types of flame retardants, how shall the tax reduction be calculated? 63. Some products have very small PCBs. Do the very small PCBs also need to be assessed to claim the tax reduction? Is there a limit on the size of PCB? 64. Hur kan ett bolag som är del i en varuflödeskedja veta om/vem som eventuellt redan rapporterat och/eller betalat skatten? 65. Hur kommer det att fungera rent praktiskt med vägning av varorna? Kommer det att finnas standardvikter för att alla artiklar? 66. Finns det några krav till faktureringen - behöver bolagen specificera skatten separat eller kan det inkluderas i artikelpriset? 67. Om det inte finns en uttalad slutkund, exempelvis att varan säljs till Partner, Distributör eller finansbolag, hur slår beskattningen då och vem blir rapporteringsskyldig? % och 90% avdragen - nettas skatten så att man rapporterar/betalar belopp inklusive avdrag eller rapporterar man brutto och yrkar avdragen i efterhand? 69. Tillkommer moms på kemikalieskatten? 70. Företag X i Sverige har ett centrallager där de importerar varor från Kina, köper in varor från EU, köper in varor från Sverige (troligen både från godkända och icke-godkända lagerhållare). De levererar sedan gods till sina butiker, både i Sverige och i Norge. De levererar även till e-handlande kunder direkt från centrallager. Hur och när ska de redovisa skatten? 71. Vad avser lagen med nettovikt? Vad ska beskattas? Hela varan inkl. förpackning? Bara huvudvaran? Ska medföljande batterier och nätadapter räknas in i vikten? 72. Om batterier och nätadapter ska räknas in i vikten, är det ok att sälja dessa som tillbehör till varan för att få ner skattevikten? 73. När Tullen klassar om en vara (byter tulltaxenummer) ska företag då retroaktivt betala in skatt alt. begära att återfå skatt? 74. För att kunna CE-märka en vara krävs att varan har ett visst flamskydd. Betyder det att företag i praktiken aldrig kan få nedsatt skatt i och med att dei då inte klarar CE-märkningen?

34 75. Finns det alternativa flamskyddsmedel för kretskort resp. plasthöljen? Vänligen meddela CAS-nummer på dessa ämnen och information över vilka tillverkare/varor som har klarat denna övergång ur ett CE-märkningsperspektiv. 76. Trasiga alt. osäljbara varor som finns i lager. Ska vi begära tillbaka skatten för dessa när de återvinns alt. exporteras till annat land? 77. Måste alla varor som kommer in till Sverige vägas vid varje leverans? Detta med anledning av att alla varor hela tiden utvecklas/förändras från tillverkaren (detta utan att artikelnummer ändras). Denna löpande utveckling gör att varans vikt ofta fluktuerar från en leverans till annan. 78. Om företaget X AB i Sverige hänvisar en kund i butik eller på webb att beställa varan från företaget X A/S i Danmark, kunden betalar i SEK direkt till bolaget X A/S hemsida för t e x uthämtning på ICA, blir varan då föremål för kemikalieskatten? Företaget X AB i Sverige har alltså bara förmedlat en affär till ett annat bolag i sin koncern. 79. Företaget ABC A/S i Danmark har inte har någon ägarmässig eller koncernmässig koppling till Sverige. ABC A/S har en e-handelsplats vilken är översatt till svenska och därmed riktar sig till svenska kunder. Blir ABC A/S skyldig att betala kemikalieskatt när bolaget säljer varor till svenska kunder för uthämtning på t.ex. ICA? 80. Om ett bolag hävdar att man kan göra ett 90 %-avdrag, hur kontrollerar skattemyndigheten detta? Köper man in varan för att kontrollera detta påstående? 81. Ett bolag köper in en vara som säljs ut direkt på marknaden. Bolaget/importören hävdar 90 % skatteavdrag. Hur gör man en labbanalys/skattekontroll i efterhand när det inte längre finns någon fysisk vara tillgänglig? Likaså, hur kontrollerar man att vikten är korrekt angiven i efterhand? 82. Krav på att spara viss dokumentation stickprovskontroller? 83. Ett bolag importerar skattepliktiga varor till Sverige. Respektive vara vägs in och beskattas enl. lag. Vid en skattekontroll två år senare, hur ska bolaget kunna bevisa att varan vägts in korrekt? Måste bolaget föra ett referensarkiv av fysiska varor (kopplade till varje inköp) för att i efterhand kunna bevisa att man vägt in varan korrekt? Krävs att dessa varor sparas/lagras i 10 år på samma sätt som att man kräver av annan ekonomisk redovisning. 84. Om företag upptäcker illojal konkurrens, d.v.s. vi ser en konkurrent som säljer varor utan skatt (som vi vet ska beskattas), vart vänder vi oss då? Hur lång tid tar det innan skatteverket genomför kontrollen så att konkurrensläget återställs? 85. Det finns stor anledning att tro att målvaktbolag kommer att växa upp i branschen. Vi har ju ingen möjlighet eller anledning att ifrågasätta en leverantör som påstår sig vara seriös. Om ett företag blivit godkänd lagerhållare, finns det någon risk att vi i efterhand kan råka illa ut som handlar med ett sådant bolag? 86. Vilka bolag undkommer skatt? 87. Viktigt att reda ut vilka bolag som slipper från skatten, dvs räcker det med lager utanför gränserna eller behöver de ha huvudkontor utanför gränserna? 88. Vad gäller för de bolag som har etablerade svenska hemsidor och en stor försäljning i Sverige men lager och huvudkontor utanför Sverige, tänker t.ex på norska Komplett och danska Proshop. Om dessa typer av bolag kan runda skatten är det mycket stor sannolikhet att deras konkurrenter kommer fly landet. 89. Läste på Pwc att skatt är undantagen om utländsk säljare och att det skeppas från utlandet. Stämmer det? Vad innebär i så fall utländsk säljare? Huvudkontor? Lager? Säte? Bolagsform (t.ex norskt As kontra Svenskt ab. Vad händer med utländskt bolag som har dotterbolag eller filial i Sverige?

35 90. Vem kan/får vara lagerhållare? 91. Kan ett företag (koncern) med butiksnät samt centrallager ansöka om lagerhållare? Alt ett företag har centrallager, butiksnät samt försäljning på nätet? 92. Är det bara lagerdelen som kan ansöka om att vara lagerhållare? 93. Idag sköter ofta ett tredjepartsföretag ett logistik/transportföretag - intullning av produkter samt dokumenthantering vid import åt andra företag. Vem blir lagerhållare samt vem ska betala skatten? Vem är det i detta fall som sätter produkten på marknaden? Logistikföretaget eller företagskunden. Spelar det någon roll om det rör sig om EMV? 94. Vilken roll har agenter? En agent är mer av en förmedlar. T ex återförsäljare beställer ofta via agenter produkt som i sin tur kommer utanför Sverige/EU? Var kommer skatten tas ut? Vem blir importör/vem sätter produkten på marknaden? Kan en agent vara lagerhållare? 95. Skattereduktion - vad räcker som försäkran? 96. Vilken typ av dokumentation? 97. Vilka tester? 98. Hur ska detta redovisas? 99. Vad gäller vid ångerrätt/återköper T ex när kunden lämnar tillbaka produkt- vad händer med skatten då? Ska detta redovisas på något sätt? Kommer hela administrationen av skatten att hamna på återförsäljarledet? Var kommer skatten tas ut? Vem ska betala in skatten till Staten och hur? Är det självdeklaration som gäller? 100. Om återförsäljare köper varor från en grossist som finns på svenska marknaden ska man räkna med att skatten redan är påförd och inte behöver deklarera något till Skatteverket?! 101. Vem ska betala in skatten alt gör anspråk på skattereduktion: importör, grossisten eller återförsäljaren? 102. En importör som är godkänd lagerhållare, säljer vidare till grossist som ej är godkänd lagerhållare, som i sin tur säljer vidare till återförsäljare Kan då återförsäljarledet ansöka om skattereduktion om en grossist i sin tur väljer att inte ansöka om skattereduktion utan för på hela skatten i nästa led? Eller är de grossisten som ska göra detta? 104. Vem ska ansöka om lagerhållare samt betala skatt när ett företag säljer B-2-B (dvs slutkunden är ett företag? Ex företag inom restaurang & storkök importerar varor som de säljer vidare till grossister samt direkt till kunder som är restauranger/skolor. Vad gäller då? 105. Gäller kemikalieskatten produkter inköpta före 1/7 2017? 106. Hur gå tillväga för att bli godkänd lagerhållare? 107. Kan man som godkänd lagerhållare ha flera godkända lagerplatser, ex. butiker? 108. Var kommer det att finnas ett register över godkända lagerhållare? 109. Vilket underlag kommer att krävas vid krav på återbetalning för export? 110. Vilket underlag kommer att krävas vid krav på återbetalning av kemikalieskatt för svinn/skrot? 111. Kan vi rapportera nettotillförsel, dvs. försäljning/utleveranser minus returer? 112. Vilket underlag kommer att krävas för återbetalning om man kan visa att artikeln inte omfattas av full kemikalieskatt? Godkända testmetoder och ev. godkända testinstitut? 113. Finns det några kunder som är undantagna från att betala kemikalieskatt? Ex. företagskunder eller offentliga verksamheter?

36 114. Kan utländska kunder som gör inköp i Sverige kräva att få kemikalieskatten återbetald? 115. Behöver tillståndet (?) som godkänd lagerhållare förnyas? I så fall hur ofta och när? 116. Kan rapportering göras baserat på försäljning till slutkonsument eller är rapporteringspunkten strikt utleverans från godkänt lager? Det senare kan medföra helt andra administrativa utmaningar Kan man ansöka om att bli godkänd lagerhållare före 1/7? 118. När är första rapporteringstillfället, datum för deadline? 119. När och hur vet vi vilka produkter som är avdragsgilla? 120. Kommer någon aktör (Skatteverket, Svensk Handel, Elektronikbranschen) bedriva några utbildningsinsatser med branschen? Behov av utbildning och möjlighet till diskussion finns I vilket led skall debiteringen tas ut importör/detaljist? 122. Vilken myndighet skall det redovisas till 123. Från när är detta tänkt att börja gälla 124. Tacksam om du kan återkomma med ungefärlig tariff för nedan produkter (produktblad bifogade) för att ge oss en bild av hur detta kommer slå Produkt Ungefärlig tariff 65 Tv Perkolatorbryggare Våffeljärn Vattenkokare Pelarfläkt Brödrost Bordslampa betong Bordslampa marmor Bordslampa E Deklarationsblanketten - hur kommer denna att se ut? 126. Vilket bakomliggande underlag skall den skattskyldige kunna redovisa för det som står i deklarationsblanketten, t ex vid en ev tillsyn? 127. När skall denna deklaration lämnas till skattemyndigheten? Varje månad med start fr o m augusti 2017, varje kvartal, eller årsvis, t ex februari året efter kalenderåret för året innan. För minskning av administrationen vore årsvis redovisning och betalning att föredra, t ex i februari 2018 betalas skatten för Vilken myndighet är ansvarig för tillsynen? 129. När kommer denna myndighet ha resurser på plats för tillsyn? 130. När kan tillsyn tänkas starta? 131. Hur skall tillsynen gå till?

37 132. Kommer tillsynen främst ske genom granskning av den skattskyldiges dokumentation (se ovan)? 133. Vilken dokumentation skall den skattskyldige kunna uppvisa, signerad sanningsförsäkran och / eller testprotokoll? Betr det senare, se 2g) nedan betr avsaknad av standardiserade testmetoder Om en skattereduktion av 50% / 90% ifrågasätts av tillsynsmyndigheten, hur kommer denna att kontrollera vilka flamskyddsmedel, typ, CAS-nummer, om ämnet är additivt eller reaktivt tillsatt produkten. Mht att de för de ämnena i den tekniska bilagan i princip helt saknas mätmetoder, finns här en uppenbar rättsosäkerhet med risk för segslitna rättstvister Kommer ansvarig tillsynsmyndighet att ta emot information om sk freeriders? Om nej, varför? Om ja, hur kommer detta att hanteras? 136. Om ansvarig myndighet upptäcker att ett företag inte betalat skatt under t ex de första 3 månaderna, kommer detta företag att få betala skatten retroaktivt? Tillkommer ytterligare förseningsavgifter? 137. OBS! Erfarenheten från förordningen om producentansvar avseende EE-avfall 2001 är att ansvarig myndighet Naturvårdsverket inte reagerad på den lista om drygt 100-tal freeriders som El-Kretsen försåg dem med. Dessa företag hade INTE anslutit sig till ett godkänt producentansvarssystem. I stället granskade myndigheten ett antal företag som hade anslutit sig till El-Kretsen. Detta får inte upprepas med den nu aktuella kemikalieskatten är extremt svåra att tolka för en icke-jurist. Är skatteverket berett att göra ett schema / flödesdiagram som underlättar tolkningen, när 100% skatt skall betalas och när 50% resp 90% skattereduktion medges? 139. Enl teknisk expertis finns flamskyddsmedel som kan uppträda både additivt och reaktivt, hur skall detta hanteras? 140. Lagerhållare. Även här behövs en mera praktisk tolkning av vad som avses. Är skatteverket berett att ta fram en sådan? 141. All information på Skatteverkets hemsida som mer i detalj förklarar lagstiftningen 142. måste finnas på flera språk, åtminstone, på svenska, engelska, franska, tyska, japanska och kinesiska. Detta då denna kemikalieskatt på många sätt är unik, vilket leder till ett mycket omfattande informationsbehov Kommer Skatteverket att aktivt via statistik från SCB informera skattskyldiga företag om lagen innan den träder ikraft? Om ja, när kan detta ske? 144. Om ovan inte sker är det viktigt att samtliga inkomna frågor och tolkning av lagen finns tidigt på Skattemyndighetens hemsida på de ovan angivna språken. Önskvärt vore att detta finns på plats senast den 1:a april När kan detta ske?