Innehåll. Utbildning är inte bara något. Vi har antagit utmaningarna. instrumentellt den ökar din livskvalitet. Livslångt lärande är ett krav

Transkript

1 Årsredovisning 2009

2 «««««««Innehåll Vi har antagit utmaningarna VD Stefan Persson Utbildning är inte bara något instrumentellt den ökar din livskvalitet Professor Per-Erik Ellström Livslångt lärande är ett krav vvd och marknadschef Magnus Pettersson Roos Jag vet nästan aldrig vad som väntar på jobbet precis så vill jag ha det» Förskollärare Anna Ranff Det gäller att skilja de rena tonerna från sorlet Läkare Bo-Anders Paradis Vi måste leva i samma värld som våra elever gör Skolledare Truls Katsler En vidareutbildning visar att företaget satsar på dig och att du är viktig Företagsrådgivare Maria Fredriksson»»»»»» Årsredovisning Förvaltningsberättelse Femårsöversikt Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Revisionsberättelse Income Statement for year 2009 and 2008 Ledningsgrupp Styrelse

3 «Vi har antagit utmaningarna» I en bransch som står inför stora utmaningar skapas också en rad möjligheter. Genom att dra nytta av teknikutvecklingen samtidigt som vi arbetar nära och lyssnar på våra kunder har vi lyckats skapa produkter som fyller deras behov och hjälper dem i vardagen. En strategi som varit starkt bidragande till att Studentlitteratur 2009 gjorde sitt bästa resultat någonsin. Studentlitteratur har under många år dominerat universitetsmarknaden och det är här vi har vår största utgivning. År 2009 var inget undantag. Tack vare offensiva satsningar genom ett utvecklat produkterbjudande, personalförstärkningar och förvärv har vi blivit ännu starkare. Vår starka position på universitetsmarknaden har också gjort att expansionen på andra områden kommit naturligt. Studentlitteratur har under många år vuxit inom grund- och gymnasieskola där våra läromedel är uppskattade, mycket tack vare de digitala stöd som är kopplade till den tryckta boken för att underlätta inlärningen och undervisningen. Därutöver har vi ett omfattande och ständigt växande utbud av produkter som vänder sig till yrkesverksamma och som stöttar kompetensutvecklingen för exempelvis läkare, banktjänstemän, skolledare och lärare i förskolan. «Våra erfarenheter visar att en del av framgångsreceptet är att alltid uppmuntra nytänkande i alla led av verksamheten.» Att verka på flera marknader ger oss många fördelar. Framförallt innebär det att vi kan följa våra kunder längs hela kunskapsresan. Oavsett i vilken fas eller roll de befinner sig är våra målsättningar «För oss utgör den nya tekniken ett verktyg som möjliggör fler pedagogiska metoder och en mer effektiv spridning.» desamma att underlätta våra kunders vardag och att skapa bästa möjliga resultat för både den som ska förmedla innehållet och den som ska ta det till sig. Det ställer höga krav på oss. Vi vågar prova Framtidens förlag måste vara medieoberoende och utveckla nya affärsmodeller och arbetssätt. Det är därför avgörande för oss att våga prova nya idéer. Våra erfarenheter visar att en del av framgångsreceptet är att alltid uppmuntra nytänkande i alla led av verksamheten. Studentlitteratur har länge legat i framkant när det gäller den digitala utvecklingen. För oss utgör den nya tekniken ett verktyg som möjliggör fler pedagogiska metoder och en mer effektiv spridning. De digitala stöden är ett bra exempel på detta. De är oftast direkt kopplade till de tryckta produkterna och skapar tillsammans med dem unika och flexibla läro medel. Syftet är att hjälpa eleverna, studenterna och de yrkesverksamma med studierna, och lärarna med undervisningen. Responsen är mycket positiv och efterfrågan på produkterna är stor. 3

4

5 Engagemang på flera fronter Studentlitteratur är ett offensivt företag. Vår framgång bygger på flera, egentligen ganska självklara faktorer. En av de viktigaste är förhållandet till dem som använder våra produkter. Vi har alltid värderat nära och personliga relationer med studenter, lärare och yrkesverksamma högt. Det är så vi skapar oss en bild av vad de behöver för att kunna utföra sina arbeten på ett bättre och mer effektivt sätt. «Vi har alltid värderat nära och personliga relationer med studenter, lärare och yrkesverksamma högt.» Engagemanget och inspirationen vi själva får genom våra författare och kunder är grundläggande för oss och våra fortsatta framgångar. Med de viktiga lärdomar den kontakten ger kan vi fortsätta att göra nytänkande produkter och vara Sveriges ledande förlag för högre utbildning och professionell vidareutbildning när omvärlden och förutsättningarna förändras. De närmaste åren bär onekligen med sig stora utmaningar för hela branschen de ser vi fram emot. Stefan Persson, VD Lika viktigt är förhållandet till dem som står för innehållet i våra produkter. Att skapa de rätta produkterna är enkelt när man har rätt kompetens att tillgå. Vi har i dag över författare knutna till oss, de flesta tongivande forskare och experter inom sina respektive områden. Våra förläggare strukturerar och förädlar inne hållet och tillsammans skapar vi den fack- och kurslitteratur och de läromedel som kommer att efterfrågas i morgon. Ett sätt för oss att uppmärksamma författarnas viktiga arbete är Kurslitteraturpriset, Sveriges finaste manuspris till författare och blivande författare av kurslitteratur. Det delades ut för första gången under året som gick och blev en stor succé. Med hundratalet intressanta manusförslag var det en tuff utmaning att utse de slutliga vinnarna. Gemensamt för vinnarbidragen är att de är pedagogiska och nytänkande både i format och innehåll. Det är centralt för oss i alla våra produkter, tryckta som digitala. 5

6 Mer än skola och universitet De flesta vet att Studentlitteratur är ledande på skoloch universitetsmarknaden. De flesta vet också att idag är ingen färdigutbildad vid sin examen. Därför vill vi gärna berätta mer om vårt erbjudande för yrkesverksamma och om hur Studentlitteratur lägger grunden för lärande längs hela kunskapsresan. 6

7 «Utbildning är inte bara något instrumentellt den ökar din livskvalitet» Utbildning är en färskvara. Borta är tiden då man skaffade sig en fin examen som man sedan under resten av sin yrkeskarriär kunde luta sig bekvämt mot. I dag ser det annorlunda ut. Professionalisering, tekniska innovationer och ny forskning har i många branscher gett upphov till nya sätt att arbeta. Och det gäller att hänga med långsiktig, planerad fortbildning i kombination med vardagligt lärande är melodin. Belöningen är ett roligare arbete och en rikare fritid. Det livslånga lärandet har hamnat i fokus. Livslångt lärande handlar om din och min bildning, om kritiskt tänkande och om att utvecklas som individ. Det inkluderar både formell utbildning och det vi lär oss varje dag på jobbet eller hemma. Per-Erik Ellström, professor i pedagogik, menar att formerna måste kombineras för att ge bästa resultat. Det vardagliga lärandet är viktigt. Vissa menar till och med att det är det viktigaste. Men denna form av bildning står inte på egna ben. Det krävs att du har vissa teoretiska kunskaper och begrepp för att kunna tolka och kritiskt granska de erfarenheter du gör i arbetet. Formell utbildning och vardagligt lärande är i hög grad beroende av varandra. «Det krävs att du hänger med och för det behövs ofta nya teoretiska kunskaper.» Resonemanget känns högaktuellt när man tittar på hur arbetssituationen ser ut inom många branscher i dag. Ny forskning och tekniska innovationer har gett upphov till annorlunda sätt att arbeta. I takt med denna utveckling har även behovet av kontinuerlig fortbildning ökat. En bransch som ofta nämns i sammanhanget är sjukvården. Där har många av arbetsuppgifterna vidgats från det traditionellt yrkesmässiga till något som kräver kunskap om «Företagets behov måste matchas med den anställdes kompetens.» till exempel utvärdering och ledarskap. Det krävs att du hänger med och för det behövs ofta nya teoretiska kunskaper. Inte minst nu när kraven på evidensbaserade verksamheter ökar på många håll blir det viktigt att kunna omsätta teori till praktik. Samtidigt bör man komma ihåg att utbildningsbehoven skiljer sig ganska mycket åt mellan olika branscher, påpekar Per-Erik Ellström. Långsiktighet är A och O Utbildningar som sker i ett företags eller en organisations regi står numera för en stor del av den totala fortbildningen för yrkesverksamma. Effektivitet och produktivitet är vanliga motiv till att företag och organisationer satsar på området. Det finns en uppsjö av alternativ för den kunskapstörstande kurser på konferensanläggningar, distanskurser från hemmets lugna vrå eller självstudier där relevant facklitteratur köps in. Enligt Per-Erik Ellström går det inte att säga att det ena är bättre än det andra. En kombination är det optimala. Men långt viktigare än formatet är att kompetensutvecklingen sker på ett planerat och långsiktigt sätt. Det måste vara rätt utbildningsinsatser och de ska vara kopplade till 7

8

9 arbetet. Företagets behov måste matchas med den anställdes kompetens för att leda till önskat resultat. Här har både individen och organisationen ett stort ansvar. Det ligger i allas intresse. Kan man mäta resultatet? Lika viktigt som planering och långsiktighet är det som kommer efter, eller det som bör komma efter investeringar i kompetensutveckling, nämligen uppföljning och utvärdering. Lärdomarna och hur de ska implementeras i vardagen blir då tydliga. Men kan man verkligen mäta resultatet av en utbildning? Ja, det går. Det är krävande, men det går. Det krävs att organisationen arbetar systematiskt och kontinuerligt med dessa frågor och att man följer upp de insatser man gjort. Min uppfattning är att det inte sker i den utsträckning det borde, vilket är synd. Risken är därmed stor att företag och organisationer kastar pengar i sjön, hävdar Per-Erik Ellström. De som har mer, får mer Möjligheterna till, och behovet av, löpande kompetensutveckling varierar mellan olika branscher. Per-Erik Ellström menar att kompetensutvecklingen i högsta grad är ojämnt fördelad. De som redan ges goda möjligheter är de som får ännu mer. Ur ett individperspektiv är detta inte bra. Det är viktigt att alla får del av de möjligheter som följer av fortbildning. Jag pratar om personlig utveckling, en rikare fritid och en ökad förmåga att delta och vara aktiv i nya sammanhang. Utbildning är inte bara något instrumentellt, den ökar din livskvalitet. «Det är viktigt att alla får del av de möjligheter som följer av fortbildning.» Undersökningar som gjorts visar att genomförda satsningar på utbildning i yrkeslivet ofta är kortsiktiga och sker ad hoc. En tolkning av detta är att många hellre satsar på utbildning för att fylla befintliga kunskapsluckor än för att ta hänsyn till förändring och utveckling. Om Per-Erik Ellström: Per-Erik Ellström är professor i pedagogik med inriktning mot utbildning och lärande i arbetslivet. Hans forskning har under lång tid haft en in riktning mot vuxnas lärande, yrkesutbildning samt frågor om kompetens utveckling och lärande i arbetslivet. Forskningen har även omfattat förändrings- och utvecklingsprocesser i grupper och organisationer samt studier av chefers arbete och ledarskap. Han har skrivit och medverkat i flera böcker inom ämnet, nu senast Mot ett förändrat ledarskap (redaktörer Per-Erik Ellström och Henrik Kock). 9

10

11 «Livslångt lärande är ett krav» Att Studentlitteratur är det ledande förlaget inom skol- och universitetsområdet är ingen nyhet. Färre kanske känner till det omfattande utbudet för yrkesverksamma som funnits under många år. Det är inom detta område som behoven ökar allra mest. Skräddarsytt, uppdaterat material i format som passar målgruppen efterfrågas. Har du någon gång besökt Studentlitteratur kanske du har undrat var alla människor är. Visst är det trångt i lokalerna på sina håll, men inte så trångt som det borde vara med över hundratalet anställda. Precis så ska det vara enligt Magnus Pettersson Roos, vvd och marknadschef på Studentlitteratur. Vi vill vara ute i bruset där det händer. Det är bara där vi kan få kunskap om vad läraren men även läkaren eller banktjänstemannen behöver för att kunna sköta sitt jobb på ett mer effektivt sätt. Det är den inställningen som gjort att vi i dag är så stora inom skol- och universitetsområdet, och det är den som gör att professioner som skolledare, lärare i förskolan, läkare och banktjänstemän väljer oss för sin fortbildning. «I dag lever våra digitala stöd i symbios med böckerna de kompletterar varandra.» Vi måste veta vad vi talar om Närheten till dem som i slutändan ska använda produkterna är en förutsättning för att nå framgång. Lika central är kompetensen hos dem som fångar upp, selekterar och förädlar materialet förläggarna. Vi måste veta vad vi talar om. Våra förläggare och läromedelsutvecklare har en bakgrund inom det område där de verkar. De har kunskap om behoven från grundskola till yrkesliv och kontaktnät som hjälper dem att hålla sig à jour med den senaste forskningen. Det gör att de kan identifiera de största talangerna inom olika områden och få dem att dela med sig av sina kunskaper, säger Magnus. Talangerna Magnus syftar på är författarna, själva stommen i förlagsverksamheten. Studentlitteratur samarbetar i dag med fler än författare. Det handlar om såväl forskare som andra experter. Det viktigaste är att de har något nytt att säga, något som vilar på vetenskaplig grund och som har ett värde för andra. Vi ser oss inte som ett bokförlag Att mångfaldiga en text är en sak. Att förädla och paketera den på sätt som passar olika yrkesgrupper är en annan. Studentlitteratur såg tidigt möjligheterna som följde med den digitala utvecklingen. Vi ser oss inte som ett bokförlag. Vår uppgift är att tillhandahålla verktyg som människor behöver för att utbilda sig. Innehållet är det centrala. Den tryckta boken är ett format bland flera och vi är inte låsta vid det. I dag lever våra digitala stöd i symbios med böckerna de kompletterar varandra. I vissa situationer fungerar boken bäst, i andra är ett digitalt stöd att föredra. I synnerhet i yrkeslivet växlar behoven med bransch, yrkesroll och situation, berättar Magnus. «Vi får många positiva reaktioner från förskolepersonal i hela landet som berättar hur tjänsten inspirerat och stärkt dem i deras yrkesroll.» 11

12 I dag är Studentlitteratur det förlag i Sverige som har flest digitala komponenter i sina läromedel och flest e-böcker. De senare kommer att fördubblas inom det närmaste året, säger Magnus. När vi började utveckla digitala stöd var det många i vår bransch som ställde sig frågande. I dag kämpar samma människor med att komma ikapp oss. Ett konkret exempel på en framgångsrik digital produkt är Förskoleforum, en onlinetjänst för landets alla förskollärare. Här hittar man de senaste rönen från ledande experter inom de områden som är viktiga för förskolans personal. Ständigt uppdaterad och praktiskt tillämpbar information i kombination med möjligheter att utbyta tankar och idéer med kollegor har gjort tjänsten mycket omtyckt och efterfrågad. Vi får många positiva reaktioner från förskolepersonal i hela landet som berättar hur tjänsten inspirerat och stärkt dem i deras yrkesroll. Då blir man givetvis glad, för det är ju precis det som är syftet med våra produkter. Sett ur ett större perspektiv visar Förskoleforum att vår roll håller på att breddas. Tidigare var uppdelningen mellan utbildare och förlag tydlig, i dag är gränsen mer flytande, menar Magnus. Rätt produkt, i rätt format, till rätt person Förutom de digitala stöden har skräddarsydda lösningar i nya format vunnit mark. Företag och organisationer ges möjlighet att, i samarbete med Studentlitteratur, ta fram produkter i valfritt format som exakt motsvarar de behov som finns. Tid är en bristvara i de flesta branscher. Bankvärlden är ett bra exempel. Nyligen skräddarsydde vi en produkt för en av de svenska storbankernas internutbildning av företagsrådgivare. Vi samlade de mest relevanta delarna ur tre befintliga böcker i en enda bok. På det sättet kunde vi bidra till att göra utbildningen relevant och effektiv för alla deltagare. Detta är bara ett av flera samarbeten som fallit väl ut för alla parter, berättar Magnus. «Sist men inte minst har vi en tydlig bild av vad våra målgrupper vill ha. Då vinner man.» Individen ansvarar själv för sin kompetensutveckling vi hjälper till Ny och relevant kunskap, snabbare och oftare. Så ser kraven ut för dagens yrkesverksamma. Ingenting tyder på att detta kommer att ändras inom de närmaste åren, snarare tvärtom. Både takten och kraven spås öka. Tendensen är tydlig. Det kommer att bli ännu viktigare för människor i alla branscher att hela tiden vidareutveckla sig. Livslångt lärande är ingen floskel, det är ett krav. Och det är den yrkesverksamme själv som måste se till att hålla sig uppdaterad. Vi tillhandahåller de verktyg som behövs, det resulterar i nya kunskaper och ett roligare och mer stimulerande arbete. När kraven på de yrkesverksamma ökar, ökar även kraven på dem som tillhandahåller innehållet i och verktygen för deras fortbildning. Magnus välkomnar den utmaning Studentlitteratur står inför. Vi är väl förberedda. Vi har nära och goda relationer till våra författare och de kan lita på att vi tillför nytänkande och hög kompetens i alla led av ett utgivningsprojekt. När det gäller den digitala utvecklingen ligger vi redan i framkant och har en mycket offensiv strategi för framtiden. Sist men inte minst har vi en tydlig bild av vad våra målgrupper vill ha. Då vinner man. 12

13 Fyra branscher. Fyra röster. En förskollärare, en läkare, en skolledare, och en företagsrådgivare. Vilka behov av kompetensutveckling har de? Hur gör de för att hålla sig à jour med det senaste inom sin bransch? På följande sidor kan du läsa om den verklighet som kommer efter studietiden. En verklighet där Studentlitteraturs produkter fortsätter att underlätta vardagen, höja kunskapsnivån och vidga vyerna. «Anna Ranff, förskollärare. Jag vet nästan aldrig vad som väntar på jobbet - precis så vill jag ha det» Bo-Anders Paradis, distriktsläkare. «Det gäller att skilja de rena tonerna från sorlet» «Truls Katsler, skolledare. Vi måste leva i samma värld som våra elever gör» «Maria Fredriksson, företagsrådgivare. En vidareutbildning visar att företaget satsar på dig och att du är viktig» 13

14 Anna Ranff: Efter en flytt från västkusten ner till Skåne och en lärarexamen från Malmö högskola i bagaget, började Anna Ranff arbeta inom förskolan. Idag, med mer än 15 års erfarenhet därifrån, är hon föreståndare på Kritans förskola, ett större föräldrakooperativ i Limhamn utanför Malmö.

15 «Jag vet nästan aldrig vad som väntar på jobbet precis så vill jag ha det» Anna Ranff arbetar inom förskolan med ena foten på kontoret och den andra i den smått hektiska förskolegruppen. Som föreståndare är hennes arbetsdagar långa och den ena dagen är aldrig den andra lik. Både barnen och verksamheten ska utvecklas och det ställer höga kunskapskrav. Annas lösning för att möta dem är en kombination av kurser och snabba svar på Förskoleforum. Hur ser en vanlig dag ut för dig? Jag vet nästan aldrig vad som väntar på jobbet. Vissa dagar har jag femårsgruppen, andra dagar ägnas åt administrativa uppgifter som att utveckla verksamhetsplaner och då tillbringar jag större delen av tiden framför datorn. Jag är lite av en allt-i-allo och det är precis så jag vill ha det. Med varierande arbetsuppgifter blir man aldrig uttråkad. «Arbetet har helt klart blivit mer teoretiskt och på många sätt mer krävande.» Tycker du yrkesrollen har förändrats under de senaste åren? Arbetet har helt klart blivit mer teoretiskt och på många sätt mer krävande. Kommunen ställer allt högre krav på mål och verksamhetsplaner, även föräldrarna har blivit mer medvetna vilket inte minst märks här, på en privat förskola. De sitter i styrelsen och sköter mycket av det praktiska runt omkring. Jag måste ständigt ha koll på vad som debatteras för att kunna möta behoven. «När jag behöver veta något snabbt använder jag mig ofta av Studentlitteraturs tjänst Förskoleforum.» av litteratur som täcker de områden vi känner att vi behöver lära oss mer om. I år har vi arbetat mycket med genusfrågor, som ju varit på tapeten ett tag nu och som engagerat många föräldrar. När jag behöver veta något snabbt använder jag mig ofta av Studentlitteraturs tjänst Förskoleforum. Jag uppskattar att man både kan se vad experter och kollegor skriver och diskutera problem och lösningar tillsammans med andra i samma situation som jag. Jag kan tipsa om deras nyhetsbrev som är jättebra. Är det något speciellt du känner att du skulle vilja fördjupa dig inom? Just nu letar jag efter en utbildning i arbetsrätt. Jag har gått större, mer allmänt hållna kurser inom ämnet tidigare, men nu behöver jag mer specialiserat innehåll. Det bästa vore om jag kunde hitta någon form av kurs där det sker ett utbyte av information mellan människor. Det är så jag lär mig bäst. Hur hinner du lära dig allt nytt? Allt kan jag så klart inte få grepp om, men utbildningsfrågor är prioriterade hos oss. Varje år avsätter vi en budget för att planera in kurser, föreläsningar och inköp 15

16 «Det gäller att skilja de rena tonerna från sorlet» Administrativa ärenden. Personalfrågor. Ny medicinsk kunskap och utrustning. Och det vi i första hand förknippar med läkaryrket: mottagning och behandling av patienter. Bo-Anders Paradis som är distriktsläkare och verksamhetschef på Näsby vårdcentral i Kristianstad, tar oss bortom behandlingsrummen och berättar om arbetet, kraven och lösningarna. Hur ser en vanlig dag på jobbet ut, Bo-Anders? I grund och botten handlar det om att ta emot, lyssna på och hjälpa mina patienter efter bästa förmåga. Samtidigt är jag chef vilket ger mig ytterligare ansvarsområden. Personalfrågor och andra administrativa uppgifter upptar en stor del av min tid. Självklart försöker jag planera min tillvaro så gott det går, men det är svårt för man blir indragen i allt möjligt. Fast det är också roligt det gör att jobbet aldrig blir förutsägbart. Ser arbetsuppgifterna annorlunda ut idag jämfört med förr? De har framför allt blivit fler och kommit att handla mycket om icke-medicinska ämnen. Samtidigt befinner vi oss i en situation där kunskapsmassan har ökat lavinartat. Det är svårt för att inte säga omöjligt att överblicka allting som händer, både vad gäller ny utrustning och medicinsk forskning. Mycket tid går åt till att sålla bland all ny information. Deltar ni i någon fortlöpande utbildning för att kunna hänga med? Ja. En av mina arbetsuppgifter är att hålla min personal utbildad. Ofta har vi olika ut bildningsteman, exempelvis hjärta hjärtsvikt. Men det kan också handla om ny utrustning inom vårt område. Kom petensutveckling är kritiskt för oss alla. Förutom att vi höjer kunskapsnivån så får vi en känsla av självtillit och respekt mjuka värden som det inte går att sätta siffror på. Det svåra är att personalens utbildningsbehov skiljer sig ganska kraftigt åt. Alla ska inte kunna samma saker. Vissa ska lära sig detaljer inom specifika områden, andra helheten. Hur brukar utbildningarna planeras? Det varierar. Vi bjuder ofta in duktiga föreläsare från olika delar av landet, vi åker på kurser och studiebesök, vi uppdaterar oss med aktuell facklitteratur och vi för söker kolla in ny utrustning. Men det är mycket som ska klaffa. Tiden ska räcka till och alla utbildningsinitiativ måste vara både kostnads- och kunskapseffektiva. «Mycket tid går åt till att sålla bland all ny information.» Finns det något speciellt område som du skulle vilja öka din kunskap inom? Självklart. Eftersom jag förväntas kunna lite om allt skulle jag vilja ha tillgång till övergripande information inom medicinområdet och få hjälp att screena över alla områden utan att gå ner på detaljnivå. Då kan jag lätt upptäcka och uppdatera den kunskap som börjat rosta. Som allmänläkare tvingas man ständigt gallra och sortera för att hitta det som bör läsas. En smart disposition och en god pedagogik hjälper mig. Vad skulle hjälpa dig att snabbt hitta relevant information? På sikt tror jag på fler tjänster med komprimerad, lättillgänglig och återkommande information som är webbaserad. Sedan kan det finnas länkar till mer fördjupad information, för de som så önskar. Då skulle vi få hjälp att särskilja de rena tonerna från sorlet vilken tid det skulle spara för många inom primärvården! 16

17 Bo-Anders Paradis: Bo-Anders Paradis har en akademisk bakgrund från läkarlinjen i Lund och har sedan dess arbetat som distriktsläkare. På Näsby vårdcentral, där han numera är verksamhetschef, har han arbetat sedan 80-talet.

18 Om Truls Katsler: Truls Katsler är skolledare på Djupadalsskolan i Malmö. Han har en akademisk bakgrund från Lärarhögskolan och statliga rektorsutbildningen. Han har tidigare arbetat som fritidspedagog och rektor i Lund. På Djupadalsskolan har han varit sedan 2005.

19 «Vi måste leva i samma värld som våra elever gör» Truls Katsler är skolledaren som vill ta skolan in i den nya IT-eran, en era de flesta av dagens elever redan gjort sig väl hemmastadda i. För att komma dit krävs att skolan drar nytta av elevernas tekniska kunnande, rekryterar rätt personal och satsar på kompetensutveckling inom området. Truls Katsler är övertygad om att det kommer gå vägen. Att få skolan att hänga med i den tekniska utvecklingen, är det din största utmaning just nu? Det är helt klart en av dem, inte bara för mig utan för skolan som helhet. Vi måste hitta ett sätt att förhålla oss till utvecklingen och dra nytta av den. Vad är det som hindrar er? Dels handlar det om resurser, men det är bara en del av svaret. IT är idag en naturlig del i elevernas vardag men tyvärr inte i alla andras. Det är delvis en generationsfråga. Ibland känner både vi i skolledningen och lärarna att elevernas kunskaper är större än våra, och eleverna känner garanterat samma sak. Vi måste börja dra nytta av deras kompetens och sätta in den i ett sammanhang, utan att göra avkall på utbildningskvalitén. Hur ska det gå till? Om vi bortser från pengarna så handlar det om att rekrytera rätt lärare och personal och att satsa på löpande utbildningsinsatser. Det är viktigt att vi har kunskap om det eleverna möter i sin omvärld. Vi behöver inte vara experter på varje teknisk detalj men vi måste förstå helheten. Jag är övertygad om att vi kommer att lyckas, även om det inte sker över en natt. Brukar du själv delta i någon form av fortbildning? Ja, givetvis. Utöver den tekniska utbildning mina barn ger mig så handlar det oftast om spontanutbildningar för att sätta mig in i de nya krav som ställs på mig som skolledare. Det ligger ett stort ansvar på «Som komplement till traditionell litteratur ser jag framför mig fler webbaserade tjänster som kan nås via både datorn och mobilen.» mig själv att se till att jag är uppdaterad inom det jag måste känna till. Hur får du kraven och tiden att gå ihop? Detta är inget 40-timmarsarbete. Det är såklart omöjligt att vara uppdaterad inom allt men det är inget jag känner någon frustration över. Vissa saker måste man bara kunna och de får man se till att lära sig. Andra kan man välja mer efter personligt intresse. När jag letar utbildningar föredrar jag sådana som är korta och koncisa och har ett tydligt syfte. Jag är en ganska otålig person. Hur ser den optimala utbildningslösningen ut för dig? Som komplement till traditionell litteratur ser jag framför mig fler webbaserade tjänster som kan nås via både datorn och mobilen. De ska innehålla information om allt från ekonomihantering och ITfrågor till ledarskap och samtalspedagogik. Det är viktigt att tjänsten är upp daterad och den får gärna ha ett diskussions forum där man kan ställa frågor till andra inom samma typ av verksamhet. Då kan jag hålla mig informerad på mina egna villkor. 19

20 «En vidareutbildning visar att företaget satsar på dig och att du är viktig» Från Handelsbankens kundtjänst i Malmö till företagsavdelningen i Lund. Maria Fredriksson är företagsrådgivaren som arbetat med det mesta inom sin bransch en bransch som kräver ständig kunskapsuppdatering. Maria föredrar intensivutbildningar där hon kan fokusera och menar att de kunskaper hon får gynnar både arbetsgivaren och den egna självkänslan. Maria, hur ofta får du möjlighet att vidareutbilda dig i din yrkesroll? Så ofta jag vill egentligen. Det gäller bara att ta sig tid, vilket är lättare sagt än gjort. Jag föredrar helt klart att åka iväg någonstans där man ges möjlighet att foku sera på det man är där för att göra att ta del av det senaste inom mitt område. Att försöka mixa jobb och utbildning fungerar sällan för mig. Jag behöver få vara i fred. «Jag är kundens kontaktperson och som sådan ska jag ha en bra överblick och kunna se helheten.» Hur ser dina utbildningsbehov ut just nu? Kanske en kurs inom ledarskap och utveckling? Mycket av detta kommer visserligen per automatik i jobbet men det hade varit kul att få en lite mer formell grund att stå på. Som företagsrådgivare förväntas jag inte vara specialist på något enskilt område. Jag är kundens kontaktperson och som sådan ska jag ha en bra överblick och kunna se helheten. «Framöver blir nog skräddarsydda lösningar alltmer vanliga.» som jag gjort är det mest kortare stödutbildningar som blir aktuella. Vissa är lagstadgade vi är skyldiga att känna till lagstiftning och hålla oss uppdaterade inom vårt område. Oavsett vilken typ av insatser det handlar om så sänder de viktiga signaler till dig som anställd, nämligen att företaget satsar på dig och att du är viktig. Sådant stärker givetvis både självkänslan och arbetsmoralen. Handlar det alltid om traditionella kurser med tillhörande litteratur? Nej, kompetensutvecklingen kan se ut på en mängd olika sätt beroende på innehåll och hur många som behöver den. Jag tror att möjligheten att själv välja hur man vill lära sig något är bra. Framöver blir nog skräddarsydda lösningar alltmer vanliga. Har banken rutiner för personalens kompetensutveckling? I början av varje år lägger jag upp en handlingsplan tillsammans med min chef. Där går vi genom saker som jag behöver lära mig, både kortsiktigt och långsiktigt. När man arbetat här så länge 20

21 Om Maria Fredriksson: Maria Fredriksson är civilekonom med en magisterexamen från Lunds universitet. Hon började arbeta på Handelsbanken för tolv år sedan och har sedan dess haft ett flertal olika tjänster inom företaget. I dag är hon företagsrådgivare på kontoret i Lund.

22 Tillsammans skapar vi verktygen för morgondagens arbete Tänk dig ett verktyg som effektiviserar lärandet. Som förenklar vardagen och skapar resultat. Vi arbetar hårt för att ta fram det oavsett om det är i tryckt eller digital form, eller både och. Nyckeln är att alltid lyssna på alla er som dagligen kommer i kontakt med våra produkter. Och vi tänker fortsätta lyssna. Det är ju tack vare er som vi blivit Sveriges ledande förlag för läromedel och kvalificerad kurs- och facklitteratur. 22

23 Studentlitteratur AB, organisationsnummer Årsredovisning för räkenskapsåret till Styrelsen och verkställande direktören för Studentlitteratur Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Alla belopp redovisas, om inte annat anges, i tusentals kronor (tkr). Uppgifter inom parentes avser föregående år. 23

24 Förvaltningsberättelse Ägarförhållanden Studentlitteratur AB är ett helägt dotterbolag till Bratt International AB ( ). Information om verksamheten Studentlitteraturs verksamhetsområden är förlagsverksamhet för skola, universitet och kompetensutveckling av yrkesverksamma. Under 2009 utvecklades Studentlitteratur väl och företagets position som Sveriges ledande förlag för kurslitteratur för universitet och hög skola har befästs. Parallellt har arbetet med att successivt bredda verksamheten till att också omfatta läromedel för skolan och kvalificerade fackböcker för kompetensutveckling av yrkesverksamma fortsatt. Vår bedömning är att det finns potential för expansion för verksamheterna. Denna bedömning grundas på att efterfrågan på högre utbildning och kompetensutveckling i yrkeslivet förväntas öka under de närmaste åren. Studentlitteraturkoncernen är en renodlad förlagsverksamhet med enbart vilande bolag vid sidan av Studentlitteratur AB. Under året har 50 % av ägandet i Iustus Förlag förvärvats från Stiftelsen Juridisk Fakultetslitteratur. Det vilande norska dotterbolaget Studentlitteratur AS avvecklades i slutet av Mot bakgrund av detta har ingen koncernredovisning upprättats. Moderbolaget Bratt International AB upprättar koncernredovisning. Resultat och ställning Under 2009 ökade Studentlitteraturs externa intäkter med 1,6 % från 214,8 Mkr till 218,3 Mkr. Samtliga Studentlitteraturs tre förlagsverksamheter har under året utvecklats väl. Resultat före skatt och bokslutsdis positioner har ökat från 19,1 Mkr till 20,3 Mkr. I vår strävan att renodla förlagsverksamheten har vi under det gångna året investerat i förstärkt marknadsförings- och försäljningskapacitet. Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserad vinst Årets resultat Kronor Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att: till aktieägaren utdelas i ny räkning överförs Kronor

25 Femårsöversikt Femårsöversikt Fakturerad försäljning (Mkr) 211,7 207,2 205,2 191,8 180,2 Förändring i % 2,2 1,0 7,0 6,4-2,6 Resultat efter finansiella poster (Mkr) 20,3 19,1 14,2 17,6 10,6 Vinstmarginal i % 9,3 8,9 6,7 8,9 5,8 Balansomslutning vid årets slut (Mkr) 145,3 134,5 133,4 131,8 124,2 Avkastning på totalt kapital i % 1) Avkastning på sysselsatt kapital i % 2) Soliditet i % 3) Finansnetto (Mkr) 0,7 1,6 1,4 1,0 1,2 Investeringar (Mkr) 4,7 2,6 4,1 3,7 9,3 Kapitalomsättningshastighet 4) 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 Antal anställda ) Resultat efter finansiella poster + kostnadsräntor i förhållande till total balansomslutning. 2) Resultat efter finansiella poster + kostnadsräntor i förhållande till total balansomslutning minskat med icke räntebärande skulder. 3) Eget kapital + egen andel av obeskattade reserver i förhållande till total balansomslutning. 4) Fakturerad försäljning i förhållande till total balansomslutning. Mkr Fakturerad försäljning Mkr Resultat efter finansiella poster Mkr 30 Avkastning på sysselsatt kapital Mkr 10 Vinstmarginal

26 Resultaträkning Not Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader: Råvaror och handelsvaror Övriga externa kostnader Personalkostnader , 5, 6, 16 Avskrivningar och nedskrivningar: 1, 12, 13 Goodwill Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och liknande poster Räntekostnader och liknande poster Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Upplösning av periodiseringsfond Överavskrivning maskiner och inventarier Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat

27 Balansräkning TILLGÅNGAR Not Anläggningstillgångar 11 Immateriella anläggningstillgångar Goodwill Materiella anläggningstillgångar 13 Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Aktier i dotterbolag/intresseföretag Fordringar hos koncernföretag Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m.m. 1 Råvaror Varor under tillverkning Färdiga varor och handelsvaror Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Skattefordran 200 Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

28 Balansräkning forts. EGET KAPITAL OCH SKULDER Not Eget kapital 17 Bundet eget kapital Aktiekapital ( aktier) Reservfond Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver Långfristiga skulder Skulder till koncernföretag Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Förskott från kunder Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Skatteskulder 26 Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Poster inom linjen 21 Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser 28

29 Kassaflödesanalys Den löpande verksamheten Not Rörelseresultat Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Realisationsresultat vid försäljning av inventarier Erhållen ränta Erhållen utdelning 23 8 Erlagd ränta Förlust vid likvidering av aktier i dotterbolag Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändring i rörelsekapital Ökning (-) / minskning (+) av varulager Ökning (-) / minskning (+) av fordringar Ökning (+) / minskning (-) av skulder Ökning (-) / minskning (+) av kortfristiga placeringar Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av maskiner och inventarier 258 Förvärv av goodwill Förvärv av aktier Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Ökning (+) / minskning (-) av långfristiga skulder Ökning (-) / minskning (+) av lån Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Ökning / minskning av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

30 Noter NOT 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd för större företag. Värderingsprinciper Intäkter Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Fordringar Fordringar har upptagits till det lägsta av nominellt värde och det belopp varmed de beräknas inflyta. Varulager Varulagret värderas enligt lägsta värdets princip och först in först ut (FIFO) metoden. Detta innebär att varulagret tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt FIFO-metoden och verkligt värde. I inkuransberäkningen används en inkuranstrappa samt individuell bedömning per artikel. Fordringar och skulder i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs. Inga kursvinster eller kursförluster på rörelsens fordringar och skulder har påverkat rörelseresultatet då beloppen anses för små för att korrigera. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivningarna görs systematiskt över tillgångarnas förväntade nyttjandeperiod enligt nedanstående förteckning: Avskrivningstider Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier Goodwill 5 10 år 3 5 år 5 år NOT 2 Uppgifter om moderbolag Bolaget är helägt dotterbolag till Bratt International AB ( ) med säte i Lund. Moderbolaget upprättar koncernredovisning. NOT 3 Inköp och försäljning mellan koncernföretag Av årets inköp avser 5,2 Mkr (6,9) inköp från andra koncernbolag. Av årets försäljning avser 1,0 Mkr (0,8) försäljning till andra koncernbolag. NOT 4 Medelantalet anställda och ledningens sammansättning Antal anställda Varav män Styrelsen består av 3 (3) kvinnor och 6 (6) män. Företagets ledningsgrupp består av 3 (3) kvinnor och 5 (5) män. 30

31 NOT 5 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner och andra ersättningar Sociala kostnader (varav pensionskostnader) * Av pensionskostnaderna avser 625 (542) gruppen styrelse och VD. Vinstdelningslöner till personalen ingår med (1 444) (5 083)* (4 026)* Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m fl och anställda. Styrelse och VD (varav tantiem o.d.) (456) (403) Övriga anställda NOT 6 Avtal om avgångsvederlag Bolaget har träffat avtal om avgångsvederlag för verkställande direktören innebärande att högst 24 månadslöner kan utgå. NOT 7 Upplysning om arvode till revisorerna Arvode och kostnadsersättning Ernst & Young AB Revisionsuppdrag Andra uppdrag Summa NOT 8 Ränteintäkter och liknande poster Räntor från koncernbolag Utdelning 23 Övriga räntor Summa NOT 9 Räntekostnader och liknande poster Realisationsresultat vid försäljning 628 Förlust vid avyttring av dotterbolag 92 Övriga räntor 3 2 Summa NOT 10 Skatt på årets resultat Aktuell skattekostnad Skatt på schablonränta på periodiseringsfond Redovisad skattekostnad

32 NOT 11 Leasingavtal Hyresavtal av operationell natur har ingåtts enligt följande: Maskiner/Inventarier Avgifter som förfaller år år år 2012 eller senare 284 Årets avgifter har uppgått till 883 (911). NOT 12 Immateriella anläggningstillgångar Goodwill Ingående anskaffningsvärden Förvärv 237 Justering av tidigare anskaffningsvärde -13 Utrangering Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Utrangering Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Ingående nedskrivningar Utrangering Utgående ackumulerade nedskrivningar 0 0 Utgående planenligt restvärde NOT 13 Materiella anläggningstillgångar Maskiner och andra tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Inventarier Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde

33 NOT 14 Aktier i dotterbolag/intresseföretag Kapital andel Rösträttsandel Bokfört värde Appia Eductor AB 100 % 100 % 100 Iustus Förlag AB 50 % 50 % Summa Organisationsnummer Säte Appia Eductor AB (vilande) Lund Iustus Förlag AB Uppsala Under 2009 avvecklades Studentlitteratur AS i Norge. Bolaget var vilande. NOT 15 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda hyror Övriga poster Summa NOT 16 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro kvinnor 2,01 % 4,84 % Sjukfrånvaro män 2,85 % 2,59 % Sjukfrånvaro för anställda upp till 49 år 1,80 % 3,95 % Sjukfrånvaro för anställda över 49 år 3,13 % 3,85 % Total sjukfrånvaro 2,36 % 3,91 % Varav långtidssjukfrånvaro 27,93 % 48,26 % NOT 17 Eget kapital Aktiekapital Reservfond Balanserad vinst Årets resultat Totalt Belopp vid årets ingång Utdelning Vinstdisposition Årets resultat Belopp vid årets utgång NOT 18 Obeskattade reserver Periodiseringsfond, tax Periodiseringsfond, tax Ackumulerade avskrivningar över plan, maskiner och inventarier Summa NOT 19 Checkräkningskredit Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår till (4 700). 33

34 NOT 20 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Semesterlöneskuld Sociala avgifter Övriga poster Summa NOT 21 Ställda säkerheter avseende egna skulder Företagsinteckningar Ansvarsförbindelser Summa Lund den 12 april 2010 Lars-Göran Stenelo Per Olof Berg Gunilla Bratt Kristina Edler Styrelseordförande Micael Edler Göran Larsson Inger Jänchen Ronny Fjäll Stefan Persson Verkställande direktör Min revisionsberättelse har lämnats den 12 april 2010 Göran Carlsson Auktoriserad revisor 34

35 Revisionsberättelse Till årsstämman i Studentlitteratur AB organisationsnummer Jag har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Studentlitteratur AB för räkenskapsåret Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och förvaltningen på grund val av min revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Som under lag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Lund Göran Carlsson Auktoriserad revisor 35

36 Income Statement for year 2009 and 2008 SEK T Income Statement for year 2009 and 2008 Net sales 218, ,764 Operating expenses -198, ,229 Operating profit 19,610 17,535 Result from financial investments 712 1,613 Profit after financial items 20,322 19,148 Appropriations 3,871 4,928 Profit before tax 24,193 24,076 Tax -6,483-7,023 Profit for the year 17,710 17,053 Balance Sheet at December 31 Assets Fixed assets 27,037 9,240 Current assets 118, ,260 Total assets 145, ,500 Equity and liabilities Equity Share capital shares 20,000 20,000 Restricted reserves 4,000 4,000 Non-restricted reserves 22,911 14,758 Profit for the year 17,710 17,053 64,621 55,811 Untaxed reserves 6,171 10,043 Long term liabilities Current liabilities 74,072 68,384 74,476 68,646 Total liabilities and equity 145, ,500 Corporate mortgages and other pledged assets 5,000 5,000 36

37 Ledningsgrupp Stående från vänster: Per Stewart, IT- och logistikchef Eva Broberg, Produktionschef Magnus Pettersson Roos, vvd och marknadschef Sittande från vänster: Ronny Pettersson, Förlagschef Skola och lärarutbildning Stefan Persson, VD Johanna Thulesius, Förlagschef Näringsliv och samhälle Eva Matell, Förlagschef Medicin och hälsa Ola Lindquist, Ekonomichef 37

38 Styrelse Lars-Göran Stenelo professor emeritus i statsvetenskap, Lunds universitet. Styrelseordförande sedan Gunilla Bratt tekn.dr. Ordinarie ledamot sedan Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Bratt International AB. Styrelseledamot i B I Utbildningshuset AB, Bratt Sverige AB och Trigono AB. Lars-Göran Stenelo Gunilla Bratt Kristina Edler fil.kand. i handelsrätt. Ordinarie ledamot sedan Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Bratt International AB, B I Utbildningshuset AB, Bratt Sverige AB, Trigono AB, Resort Investors AB och Biabana Ltd. Stefan Persson fil.dr, VD. Ordinarie ledamot sedan Kristina Edler Stefan Persson Göran Larsson ordinarie ledamot sedan Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Bertegruppen AB, Byggfast AB, Danir AB och Hestra Handsken AB. Styrelseledamot i Epsilon AB och Sigma AB. Ola Blomdell nätverkstekniker, personalrepresentant för Unionen. Suppleant. Göran Larsson Ola Blomdell 38

39 Per Olof Berg professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet. Ordinarie ledamot sedan Per Olof Berg Ronny Fjäll Ronny Fjäll grafiker, personalrepresentant för Grafiska Fackförbundet. Ordinarie ledamot sedan Alf Johnsson grafiker, personalrepresentant för Grafiska Fackförbundet. Suppleant. Alf Johnsson Ola Lindquist Ola Lindquist ekonomichef, styrelsens sekreterare. Inger Jänchen teknisk redaktör, personalrepresentant för Unionen. Ordinarie ledamot sedan Inger Jänchen Micael Edler Micael Edler civilingenjör. Ordinarie ledamot sedan Övriga uppdrag: Styrelseordförande i B I Utbildningshuset AB, Trigono AB, Resort Investors AB och Biabana Ltd. Styrelseledamot i Genberg Underwater Hotels AB. VD i Bratt International AB. 39