Historia för sociologer

Transkript

1 Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet, Umeå Telefon: Sid 1 (6) Kursplan Historia för sociologer History for sociologists Högskolepoäng: 15 Kurskod: 1HI065 Ansvarig institution: Institutionen för idé och samhällsstudier Huvudområde: Historia Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Högskoleexamensnivå Utbildningsområde: Humanistiskt Betygsgrader: Underkänd, Godkänd, Väl godkänd Ev. programtillhörighet: Sociologiprogrammet Innehåll Fastställande Kursen är inrättad av Humanistiska fakultetsnämnden vid Umeå universitet och kursplanen har fastställts 2012-xx-xx att gälla från höstterminen Innehåll Kursen är uppdelad i 2 moment om vardera 7,5 högskolepoäng. Moment 1: Bilden av den andre (7,5 hp) Momentet ger både ett idéhistoriskt och ett historiskt perspektiv på relationen mellan majoriteter och minoriteter i och 1900-talens Europa. I centrum för momentet står studiet av olika typer av rasistiskt tänkande som islamofobi och antisemitism, samt homofobi och andra typer av social stigmatisering. Också relationen mellan samer och de nordiska länderna kommer att behandlas. Med dessa exempel som utgångspunkt problematiseras hur närvaron av "de andra" bidrar till att skapa den moderna västvärldens självbild. Men också motsatsen: hur påverkas minoriteters självbild i mötet med den normgivande majoriteten och vilken bild har man av det samhälle man lever i, till exempel i ett muslimskt perspektiv. Frågor som rör rasbiologi, rasideologi, kulturrasism och etnokulturalism diskuteras också, liksom hur synen på minoriteter förändrats under det senaste seklet fram till våra dagar. Momentet syftar till att öka studentens kunskap om hur bilden av den andre konstruerats i ett historiskt perspektiv, vilken betydelse detta haft för relationen mellan olika samhällsgrupper och vilka uttryck det tagit sig ideologiskt, socialt och politiskt. Metodövningar och olika typer av seminarier ingår.

2 Sid 2 (6) Moment 2: Välfärdssamhällets utveckling, (7,5 hp) Momentet innehåller en allmänt orienterande beskrivning av välfärdssamhällets framväxt och utveckling från mitten av 1800-talet fram till 1990-talet med fokus på Sverige. Här behandlas välfärdssamhällets ekonomiska och idéhistoriska ursprung i liberal filantropi och välgörenhet under slutet av 1800-talet och hur detta byggs ut från lokala till nationella projekt under början av 1900-talet. Här tecknas också en linje från privata initiativ på det sociala området i lokalsamhället till kommunalisering och förstatliganden via den offentliga sektorn under efterkrigstiden. Detta bildar sedan utgångspunkt för anläggandet av mer analytiska perspektiv på välfärdssamhällets utveckling som exempelvis klass och genus samt problematisering av vissa centrala begrepp som exempelvis folkhem, social ingenjörskonst och den svenska modellen. Metodövningar och olika typer av seminarier ingår. Förväntade studieresultat Efter avslutad kurs ska studenten: - övergripande kunna beskriva väsentliga historiska sammanhang genom ett studium av politiska, kulturella, ekonomiska och sociala tillstånd och förändringar samt med dem förknippade idéer, föreställningar och ideologier. - ha kännedom om grunderna i historieteori och olika historieuppfattningar. - utifrån kurslitteraturen kunna problematisera, tolka och förstå orsakssammanhang. - kunna formulera enklare historievetenskapliga problem och kunna belysa och diskutera dessa såväl skriftligt som muntligt. - behärska och kunna använda källkritikens grunder. - ha utvecklat grundläggande färdigheter i att analysera och kontextualisera historiska källtexter. Efter att ha avslutat moment 1 ska studenten: - övergripande kunna beskriva olika typer av rasistiskt tänkande som islamofobi och antisemitism, samt homofobi och andra typer av social stigmatisering. - ha kännedom om hur föreställningar om "de andra" bidrar till att skapa den moderna västvärldens självbild. - ha kännedom om hur minoriteters självbild påverkas i mötet med den normgivande majoriteten och vilken bild man får av det samhälle man lever i. - övergripande kunna beskriva hur synen på minoriteter förändrats under det senaste seklet fram till våra dagar.

3 Sid 3 (6) - ha utvecklat en grundläggande förståelse för historieämnets innehåll, centrala perspektiv och vetenskapliga tradition. - kunna använda och förstå enklare källkritiska perspektiv. - ha stiftat bekantskap med historisk källtextanalys. Efter att ha avslutat moment 2 ska studenten: - övergripande kunna beskriva välfärdssamhällets framväxt och utveckling från mitten av 1800-talet fram till 1990-talet med fokus på Sverige. - ha utvecklat en grundläggande förståelse av utvalda analytiska perspektiv på välfärdssamhällets utveckling. - på ett enklare sätt kunna problematisera för momentet centrala begrepp. - ytterligare ha utvecklat sin förmåga att kunna använda och förstå källkritiska perspektiv. - ha utvecklat sin förmåga till historisk källtextanalys. Förkunskapskrav Grundläggande behörighet. Undervisningens uppläggning Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier och övningar. Obligatorisk närvaro gäller vid seminarier och övningar om inte annat uttryckligen anges. Examination Examination sker skriftligen och muntligen. Vid delexaminationer som seminarier och övningar ges betygen U och G, medan skriftlig eller muntlig tentamen betygssätts med U, G, VG. Varje moment betygsätts med U, G, VG. Betyget på ett moment utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla prov är godkända och obligatoriska moment genomförda. För betyget godkänd som slutbetyg på kursen krävs betyget godkänd på samtliga moment som ingår i kursen. För betyget väl godkänd som slutbetyg på hela kursen krävs betyget väl godkänd på båda momenten. För studerande som inte godkänts vid det ordinarie provet anordnas ytterligare provtillfälle efter någon tid. Den som godkänts i prov får inte undergå prövning för högre betyg. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg. Tillgodoräknande Ansökan om tillgodoräknande enligt Umeå universitets examensordning ställs till Registrator, Umeå universitet, Umeå.

4 Sid 4 (6) Kurslitteratur MOMENT 1: Bilden av den Andre, 7,5 hp Litteratur George M. Fredrickson, Racism: A Short History (Princeton, N.J. : Princeton University Press 2002). Mohammad Fazlhashemi, Occidentalism: Idéer om väst och modernitet bland muslimska tänkare (Lund 2005). Adam Jones, Genocide: A Comprehensive Introduction (London: Routledge 2006). Jonas Otterbeck & Pieter Bevelander, Islamofobi en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga muslimers utsatthet (Stockholm 2006), Edward W. Said, Orientalism (Stockholm 1993), urval. Dessutom läses en fördjupningsbok som kan vara en av följande böcker: Yehuda Bauer, Förintelsen i perspektiv (Stockholm 2001). Lena Berggren, Nationell upplysning: Drag i den svenska antisemitismens idéhistoria (Stockholm 1999). Håkan Blomqvist, Nation, ras och civilisation i svensk arbetarrörelse före nazismen (Stockholm 2006). Christopher R Browning, Helt vanliga män: Reservpolisbataljon 101 och den slutgiltiga lösningen i Polen (Stockholm 1998). Mikael Byström, En broder, gäst och parasit: Uppfattningar och föreställningar om utlänningar, flyktingar och flyktingpolitik i svensk offentlig debatt (Stockholm 2006). Lennart Lundmark, Lappen är ombytlig, ostadig och obekväm : Svenska statens samepolitik i rasismens tidevarv (Umeå 2002). Svante Norrhem, Den hotfulla kärleken: Homosexualitet och vanlighetens betydelse (Stockholm 2001). Utöver detta tillkommer ett kurskompendium med källtexter och kompletterande uppsatser omfattande ca. 200 sidor som tillhandahålles av institutionen.

5 Sid 5 (6) MOMENT 2: Välfärdssamhällets utveckling, 7,5 hp Obligatorisk litteratur: Gunnar Broberg & Mattias Tydén, Oönskade i folkhemmet: Rashygien och steriliseringar i Sverige (Stockholm 2005). Roddy Nilsson, Kontroll, makt och omsorg: Sociala problem och socialpolitik i Sverige (Lund 2003). Klas Åmark, Hundra år av välfärdspolitik: Välfärdsstatens framväxt i Norge och Sverige (Umeå 2005), urval. Referenslitteratur: I framtidens tjänst: Ur folkhemmets idéhistoria (Stockholm 1986). Dessutom läses en av följande böcker: Peder Aléx, Den rationella konsumenten: KF som folkuppfostrare (Stockholm 1994). Helena Bergman, Att fostra till föräldraskap: Barnavårdsmän, genuspolitik och välfärdsstat (Stockholm 2003). Jenny Björkman, Vård för samhällets bästa: Debatten om tvångsvård i svensk lagstiftning (Stockholm 2001). Johan Edman, Torken: Tvångsvården av alkoholmissbrukare i Sverige (Stockholm 2004). Malin Junestav, Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning (Uppsala 2004). Sofia Kling, Vi våga ej helt leva: Barnbegränsning, sexualitet och genus under den svenska fertilitetstransitionen (Umeå 2007). Finns att köpa från institutionen. Maija Runcis, Makten över barnen: Tvångsomhändertagande av barn i Sverige (Stockholm 2007). Per Wisselgren, Samhällets kartläggare: Lorénska stiftelsen, den sociala frågan och samhällsvetenskapens formering (Eslöv 2000). Utöver detta tillkommer ett kurskompendium med källtexter som tillhandahålls av institutionen.

6 Sid 6 (6)