ISLANDSBERG ÖSÖ En naturinventering
|
|
- Cecilia Pernilla Johansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 ISLANDSBERG ÖSÖ En naturinventering Lennart Olsson 1976 Kartor: Helena Jonsson, naturvårdsenheten
3 FÖRORD Föreliggande rapport är resultatet av en översiktlig naturvårdsinventering, som har utförts under vegetationsperioden Inventeringen är utförd på uppdrag av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Utredningen utgör ett fristående arbete inom naturvårdsenheten. Författaren har utfört hela undersökningen och är ensam ansvarig för dess innehåll samt för de åsikter och värderingar, som framförs i denna. Carl-Axel Jansson
4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Läge och omfattning 1 Översiktskarta 2 2 Beskrivning av inventeringsområdet Geologi, topografi Bebyggelse och vägar Vegetation Hällmarker, rishedar Kärr, vattensamlingar Ängsmarker Skogar, snår Stränder Djurliv 11 3 Värdering. Förslag till åtgärder 11 4 Lokalbeskrivningar Ängsmarker 13 Karta över beskrivna ängsmarker Ängskrattskogar 20 Karta över beskrivna ängskrattskogar Kärrmarkernas och vattensamlingarnas vegetation 24 Karta över beskrivna kärrmarker och vatten- 28 samlingar 4.4 Hällmarksrishedar 29 Karta över beskrivna hällmarksrishedar 32 Bilagor Sid Bilaga 1 Bilaga 2 Karta 2 Karta 3 Fotobilaga Förteckning över floristiskt intressanta och särskilt skyddsvärda kärlväxter. Karta 1 Markbeskaffenhet Vegetation, bebyggelse, vägar, strandbeskaffenhet m.m.
5 1 INLEDNING Islandsbergsområdet i Lysekils kommun har uppmärksammats i den pågående naturvårdsplaneringen i Göteborgs och Bohus län. Området har befunnits ha stora landskapliga och botaniska värden samt vara av stor betydelse för det rörliga friluftslivet. Områdets botaniska kvalitéer är väl kända framför allt tack vare Svante Sunessons inventering över vegetation och flora på Skaftölandet (Sunesson 1968). Föreliggande inventering avser att vara ett komplement till de tidigare kunskaperna om området samt att utgöra ett underlag för planeringen av naturvårdsåtgärder i området. 1.1 Läge och omfattning Det inventerade området omfattar de sydvästligaste delarna av Skaftölandet, söder och sydväst om Grundsund. Förutom halvön Islandsberg ingår partierna kring Islandsbergs by och den sydvästra delen av Ösö. Den sammanlagda ytan uppgår till cirka 140 ha varav huvuddelen utgörs av hällmarker. Aktuella kartor: Topografiska kartan 8A Lysekil SO Ekonomiska kartan Fiskebäckskil 42 NV,SV Geologiska kartan Ac Nr 3 Fjällbacka
6
7 2 BESKRIVNING AV INVENTERINGSOMRÅDET 2.1 Geologi, topografi (Kartbilaga 4) Gränsen mellan det västsvenska gnejsområdet och det nordbohuslänska granitområdet går i nordkanten av Gullmarsfjordens sänka omedelbart norr om Skaftön. Området kring Islandsberg utgör därför ett av de nordligare gnejsområdena i Bohusläns kustland. Landskapets topografi präglas också av gnejsberggrundens egenskaper. Djupa klåvor och mindre spricksystem karakteriserar området. De dominerande sprickriktningarna löper i nordost-sydvästlig samt nord-sydlig riktning. Gnejsens förskiffringsplan lutar i ostsydost-västnordvästlig riktning och lutningsvinkeln mot horisontalplanet är vanligen mindre än 45 grader. Detta förhållande gör att bergshöjderna ofta uppvisar en brant söndersplittrad väst-sida medan de mot öster och sydöst har jämna sluttande hällmarksytor. Gnejsen är vanligen gråfärgad men en rödaktig variant uppträder i området vid Islandsbergs fyr. Här har man också påvisat ett visst inslag av kalcit i gnejsen, vilket kan förklara förekomsten av några kalkgynnade växter i detta område. Ett markant inslag i geologin är den gång av rombporfyr som övertvärar området och som även fortsätter mot söder över Jonsborg och 2 km in på Orustlandet. Den är särskilt framträdande på de renspolade hällarna på Ösös västsida. Rombporfyren är mer lättvittrad och basisk än den omgivande gnejsen vilket också avspeglas i hällmarksvegetationen. Områdets högsta punkt är belägen på Islandsbergshalvöns västsida och når drygt 50 meter över havet. Hela området ligger således under högsta kustlinjen och de lösa avlagringarna är ursvallade av havet. Stråk av svallad morän, huvudsakligen i form av sten- och blockmarker förekommer i sluttande dalsänkor och längs en del bergsidor. De lägst liggande dalbottnarna upptas av marina leror med inslag av finsand. Förekomsterna av skalmaterial är mer eller mindre fragmentariska och uppblandade med mineraljordsmaterial. Skaljordar förekommer uteslutande i området kring Islandsbergs by där de företrädesvis uppträder i anslutning till bergsrötter.
8 Ett flertal små torvmarkspartier finns i de centrala hällmarksområdena på Ösö och Islandsbergshalvön. Nästan samtliga torvmarker bär här, liksom i andra trädfattiga områden i Bohuslän, spår av en intensiv täktverksamhet under gångna decennier. Av geologiskt intresse är också de två jättegrytor som finns på Ösö och Islandsberg (se kartbilaga 2). Den största, som ligger i närheten av strandlinjen på Islandsbergs västsida, har en diameter av 1,2 meter och ett största djup av 5,5 meter. Stränderna på södra Ösö och längs Islandsbergs västsida är branta och svårtillgängliga. Övriga strandområden uppvisar en mjukare topografi och i de östligaste delarna av inventeringsområdet finns sedimentstränder och grunda strandområden, s.k. leror. 2.2 Bebyggelse och vägar (Kartbilaga 4) Bebyggelsen är koncentrerad till Islandsbergs by. Här finns ett tiotal äldre boningshus - de allra flesta med väl bevarad exteriör. Denna bebyggelse är en värdefull del av kulturlandskapet och av kulturhistoriskt intresse. Äldre bebyggelse förekommer också längre ut på Islandsbergshalvön. Här ligger gården Arsund och det mer än sekelgamla fyrvaktarbostället på Islandsbergs huvud. Vid Valbyfjordens inlopp finns flera fritidshus. Denna begränsade fritidsbebyggelse ligger relativt skyddad från insyn och stör ej nämnvärt landskapsbilden. Stigen förbi fritidshusen ut mot halvön bör markeras bättre, eftersom det nu är lätt att av misstag hamna på någon av fritidstomterna. På Ösö saknas helt vägar inom den inventerade delen, men flera stigar går från rundsund ut mot Ösös västsida. På Islandsbergshalvön når en mindre bilväg ut via byn fram till tomterna 1:35 och 1:31. En väl upptrampad stig löper sedan ut till fyrvaktarbostället på halvöns spets. 2.3 Vegetation Hällmarker, rishedar
9 Hällmarkerna karakteriseras till övervägande del av rishedsvegetation i olika utformning. Vanligen dominerar ljungen hällmarksrisheden, men kråkbär och mjölon kan ställvis bilda täta mattformade bestånd. Mjöloninslaget är speciellt stort på Islandsbergshalvön där även flera blockmarker bär en heltäckande matta av mjölon. Kråkrisdominerad hedvegetation uppträder företrädesvis i kanten av torvmarker och i starkt vindexponerade områden. I den torra risheden är inslaget av örter alltid mycket litet. Artantalet är med tanke på detta förvånansvärt stort; ett flertal av de vanligare torrängsarterna uppträder sporadiskt i rishedsområden. Bland örter som uteslutande förekommer på hällmarker märks bergglim, vårspärgel och blåmunkar (Jasione montana). Bland gräsen är särskilt kruståtel (Deschampsia flexuosa) och brunven (Agrostis canina) karaktärsväxter i hällmarkssprickorna. Fukthedsvegetation förekommer i anslutning till torvmarker och i smala stråk på bergssluttningar. Dessa partier karakteriseras av arter som klockljung, blåtåtel (Molinia coerulea), krypvide, gråvide (Salix cinerea), blodrot, hirsstarr (Carex panicea) och tuvsäv (Scirpus caespitosus ssp. germanicus). Hällmarksvegetationen på den smala gång av rombporfyr som övertvärar om-rådet avviker markant från den ovan skisserade rishedsvegetationen. Karakte-ristiska arter för denna torrängsvegetation bunden till vittringsgrus på rombporfyrgången är vårtåtel (Aira praecox), brunven (Agrostis canina), sandlök (Alli-um vineale), sandkrassing (Teesdalia nudicalis), styvmorsviol, vårarv, rölleka, kattfot och getväppling. På Islandsberg finns också en riklig förekomst av stor fetknopp (Sedum rupestre). Denna art anses vara värmekrävande och kalkgynnad och är sällsynt i mellersta och norra Bohuslän. Den mörka, tämligen basiska berggrunden och det sydexponerade läget skapar här gynnsamma betingelser för den. Hällmarksområdena är till stor del exponerade för de saltmättade västliga vindarna och trädvegetationen har små möjligheter att få fäste, men enstaka exem-plar av björk och rönn samt snår av vide (Salix aurita och cinerea) och björk uppträder i sänkor eller andra vindskyddade lägen i hällmarksområdena. Ungplantor av framför allt asp, men även ek uppträder också i torr rishedsvegetation, företrädesvis på blockmarker. Aspens goda spridningsförmåga ger den ett försprång före eken när det gäller att kolonisera trädlösa blockmarker. Den har dock svårt att utveckla vindtåliga krattskogar i samma utsträckning som ek Kärr, vattensamlingar
10 I hällmarksområdena förekommer talrika, vanligen torvfyllda sänkor. Torvmarkerna är till stor del utbildade som kärr. Vanligen upptas det centrala torvmarksområdet av kärrvegetation medan en bård av fukthed karakteriserar randområdena. I några torvmarker förekommer kärrvegetation mosaikartat. i torvtäktsgropar, medan övriga delar domineras av risvegetation. Vattentillgången varierar starkt under året. I regel är kärren mer eller mindre vattenfyllda under våren för att torka ut under eftersommaren. Djupare vattensamlingar som sällan torkar ut finns på Ösö (se vegetationskarta). Karakteristiska arter för dessa hällmarksfattigkärr är dyfräken, ängsull, vattenklöver, hundstarr (Carex nigra) och löktåg (Juneus bulbosus). I några kärr finns också täta bestånd av bladvass. Den artfattiga kärrvegetationen är intressant eftersom den hyser en del av-vikande floraelement. Här finns till exempel så utpräglade inlandsarter som rosling och sumpstarr (Carex magellanica). På Ösö förekommer spikblad (Hydrocotyle vulgaris) i kärrvegetationen. Den är en sydlig art som här är ganska nära sin nordgräns. De olika kärrmarkernas vegetation redovisas i tabellform och på karta på sidorna Ängsmarker På lerjordar och finsandjordar vid Islandsbergs by och Arsund finns flera små ängsmarker, varav de flesta fortfarande hävdas genom bete eller slåtter. I de områden där skalinslaget i marken är stort är ängsfloran artrik och blomsterprakten är under sommaren tidvis anslående. Korskovall, krissla och blodnäva är kanske de mest framträdande representanterna i denna krävande flora, men här ingår också rödklint, väddklint, prästkrage och äkta johannesört. I de kalkpåverkade ängsmarkernas randområden, i skydd av randlövsnåren utvecklas en ännu artrikare flora. I denna så kallade brynängsvegetation är kungsmynta, stillfrö (Selinum carvifolium), bockrot, nässelklocka, småborre och vitmåra karakteristiska inslag. Brynängsvegetationen uppträder också längs åkerkanter och vägrenar kring Islandsbergs by.
11 Förutom de ovan beskrivna ängsmarkerna med rikare flora, som uteslutande förekommer i området vid Islandsbergs by, finns flera ängsmarker med en trivialare flora. Dessa beskrivs närmare på sidorna Skogar, snår Ängslövskogarna är koncentrerade till området kring Islandsbergs by. Här finns lågvuxna, ekdominerade krattskogar och små partier randlövskog med bland annat ek, ask och hassel. Ängsskogarna har vanligen ett artrikt fältskikt. På torr blockmark karakteriseras detta av arter som blåsippa, lundgröe (Poa nemoralis), häckvicker, bergsslok (Melica nutans), liljekonvalj, backlök, nässelklocka, kaprifol, stor blåklocka och stensöta. På begränsade avsnitt uppträder i några fall tämligen heltäckande mattor med murgröna. På något fuktigare mark tillkommer bland annat bergdunört (Epilobium montanum), nejlikrot, vitsippa, svalört, stinksyska, ormbär och trolldruva. De båda sistnämnda arterna som är sällsynta så här långt ut i kustlandet förekommer dock mycket sparsamt. Bland mera krävande arter förtjänar också desmeknopp, vippärt och lundbräsma att nämnas. Den senare arten som fordrar relativt öppna, lundartade skogar har dock ej återfunnits under inventeringen och är möjligen utgången. Även trädskiktet hyser ibland sällsyntare arter som getapel och vitoxel (både Sorbus rupicola och S. obtusifolia). Ängsskogarna övergår på magrare mark i hedlövskogar bestående av ek eller asp. I området kring Islandsbergs by finns några små partier med ekhedskog som bär spår av tidigare betesdrift. Trädskiktet är lågvuxet och relativt glest. Fältskiktet i dessa lite öppnare skogar karakteriseras av ängskovall och kruståtel. Små slyartade hedaspskogar uppträder i skyddade lägen, företrädesvis på de blockmarker som finns här och var i hällmarksområdena. Aspen har svårt att utbilda ett slutet krontak, motståndskraftigt mot vindar. De högsta träden dör ofta bort efter ett tag, varefter en ny generation växer upp. Det medför att aspdungarna oftast får ett risigt utseende med döda grenar och toppar samt en tät undervegetation. Fältskiktet är trivialt och vanligen mycket sparsamt. Randlövsnåren utgör ett trevligt inslag i landskapet och är värdefulla bland annat som häckningsbiotoper för flera småfågelarter, som t.ex. törnsångare, hämpling och gulsparv, vilka samtliga är vanliga i Islandsbergsområdet.
12 Snårvegetationen består av torr till frisk mark vanligen av slån, nypon och rönn med inslag av en del andra arter. Ligustern som är relativt sällsynt söder om Bottnafjorden förekommer med enstaka exemplar i snårvegetationen sydväst om Islandsbergs by. I anslutning till fuktig ängsmark och i fukthedsområden består lövsnåren av glasbjörk, vide och brakved. Planterade barrträdsdungar finns på några lokaler på den centrala delen av Islandsbergshalvön. Gran förekommer i mycket begränsad omfattning, medan tallplanteringar finns på flera torv- och moränmarker. Plantering av svarttall, bergtall och lärkträd har också förekommit fast i mycket liten skala Stränder Den övervägande delen av stränderna utgörs av renspolade klippor. På Ösös sydsida och Islandsbergs västsida är de utbildade som mer eller mindre branta, söndersplittrade stup. Klippstränderna i övrigt är mer lättillgängliga, även om berghällarna ställvis lutar relativt brant ned i havet. Klippsträndernas vegetation är mycket sparsam. I grunda sprickor i de i övrigt kala klipphällarna finner man enstaka exemplar av trift, strandbaldersbrå, skörbjuggsört, strandaster, strandkämpar, saltgröe och några andra arter som tål saltstänket på dessa utsatta lokaler. I djupare nedskurna klåvor i skydd för de saltmättade vindarna kan ibland en frodigare vegetation utvecklas. Typiska representanter för vegetationen i dessa ofta fuktiga klåvor är träjon, strätta, strandkvanne, ängssyra, rödsvingel, gullris, flockfibbla och strandloka. Den sydliga och kalkgynnade arten hampflockel, som i inlandet vanligen förekommer vid sjöstränder, finns i ett par strandnära klåvor på Ösö och Islandsberg. På samma lokaler uppträder också prickstarren (Carex punctata), som här växer på måhyllor i bergssidan en bit ovan klåvans botten. Prickstarren är en utpräglat atlantisk art som i Skandinavien endast förekommer på några lokaler i södra Norge och längs bohuskusten. Strandavsnitten med sand och block är få och korta. Blockstranden på Ösös västsida hyser några bestånd av strandkål och strandärt, i övrigt
13 finns inslag från strandängsvegetationen på dessa till stor del vegetationslösa strandavsnitt. Längs finsedimentstränderna vid Valbyfjorden och Skallhavet finns smala strandängspartier. Salttågen dominerar vanligen men man finner också en del andra arter, som t.ex. dvärgarun (Centaurium puichellum), glesstarr (Carex distans), knutnarv (Sagina nodosa) och strandkrypa. En från floristisk synpunkt intressantare vegetation finns på de små sötvattenpåverkade strandängarna vid Valbyfjorden. De har tidigare slagits i samband med slåtter på de anslutande ängsmarkerna. Strandängarna domineras nu av bladvass och älgört, men på en av strandängarna finns fortfarande rikligt med kärrvial (Lathyrus palustris) och ormtunga (Ophioglossum vulgatum). Kärrvialen är sällsynt på västkusten och har endast några få förekomster i Bohuslän. Omedelbart öster om det inventerade området finns vidsträckta strandängar som domineras av saltgröe (Puccinellia maritima). I anslutning till dessa saltängar finns stråk med rikare vegetation där bland annat saltstarr (Carex recta), plattsäv (Blysmus compressus) och smultronklöver (Trifolium fragiferum) ingår. 2.4 Djurliv Någon systematisk inventering av områdets djurliv har inte företagits men spridda iakttagelser har gjorts under fältarbetet. Av däggdjuren har svenskhare, rådjur, mink och grävling observerats. Harar förekommer relativt rikligt både på Ösö och Islandsberg. Vildminken upptäcktes i blockterräng vid den nya fyren på Islandsbergs västsida. Eftersom fältarbetet utfördes relativt sent på sommaren (juli) har en ofullständig bild av områdets fågelfauna erhållits. Följande arter har observerats: Gräsand Sånglärka Törnsångare Ejder Korp Skärpiplärka Strandskata Kråka Sädesärla Tofsvipa Skata Törnskata Grönbena Talgoxe Stare Havstrut Blåmes Grönfink Gråtrut Björktrast Grönsiska Fiskmås Koltrast Hämpling Fisktärna Stenskvätta Gulsparv Ringduva Lövsångare Pilfink Gröngöling
14 De från ornitologisk synpunkt mest värdefulla biotoperna är randlövsnåren, lövskogarna och finsedimentstränderna. Den inre delen av Valbyfjorden besöks ofta av näringssökande vadare och änder. 3 VÄRDERING. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER Värderingen utgår från de kunskaper om områdets naturförhållande som redovisas i inventeringen. Följande egenskaper bör framhållas när det gäller att motivera områdets avsättande som naturreservat: 1. Inom området finns flera mycket skyddsvärda och för Bohusläns kustland representativa naturtyper. Bland annat krattlövskogar, randlövsnår med anslutande brynängssamhällen, strandängar och ängsmarker av stort botaniskt värde. 2. Här finns långa sammanhängande strandområden med goda möjligheter till bad och fiske. Islandsbergshalvön är med sina lättgångna hällmarksomåden och många stigar, väl lämpat som strövområde. 3. Hela området har stora landskapliga värden. Från de högst belägna bergsområdena har man en god utblick över det kuperade kustlandskapet. På Islandsbergshalvön finns en väl bevarad äldre bebyggelse som väl smälter in i odlingslandskapet, som även det fått behålla många ursprungliga drag. 4. Trots den ringa storleken hyser området åtskilliga mycket skyddsvärda växter, av vilka prickstarr och kärrvial kan framhållas. Här finns representanter för många olika floraelement, såväl typiska inlandsarter (rosling, sumpstarr) som utpräglat oceaniska arter (prickstarr). 5. Lövskogarna, lövsnåren och de grunda strandområdena utgör naturtyper som skapar förutsättningar för ett rikt fågelliv och är därför även av ornitologiskt intresse. För att de stora biologiska, sociala och landskapliga värdena ska bestå fordras att landskapet bibehåller sin nuvarande karaktär. Fritidsbebyggelse eller camping-plats bör definitivt inte få anläggas. Motorfordonstrafiken i området bör begränsas så långt möjligt. En eventuell parkeringsplats bör placeras utanför reservatet, gärna i anslutning till vägen mot Grundsund. Hedlandskapet på Islandsbergshalvön har tidigare betats extensivt, men växer nu långsamt igen med bland annat björk och rönn. På längre sikt vore det därför önskvärt med ett extensivt fårbete på hällmarksljungheden.
15 Av ännu större vikt är att hävden av ängsmarkerna och odlingsmarkerna fortsätter. Igenväxningen av de ängsmarker som inte hävdas nu måste hejdas och slåtter eller åtminstone bete återupptas. Särskilt angeläget är det att snabba åtgärder sätts in på ängsmarkerna 10 och 11. Den rika ängsfloran hotar här att förkvävas av aspsly och den anslutande strandängen (lokal för kärrvial och ormtunga) hotar att växa igen helt med bladvass och älgört. Några speciella anordningar för det rörliga friluftslivet erfordras knappast. Stigarna är väl upptrampade och lätta att följa. Badviken vid Ösös västsida är välbesökt och här kan det visa sig nödvändigt att ordna med TC och sopställ. De barrträdsbestånd som finns bör efter avverkning ersättas med självsådd lövskog. Enstaka solitära granar eller tallar som stör landskapsbilden bör tas bort tämligen omgående. Ett mindre område öster om Islandsbergshalvön föreslås bli skyddat som naturvårdsområde. Detta område som huvudsakligen utgörs av strandängar, men även hyser en del hällmarksområden och lövvegetation har bedömts ha så stora landskapliga och biologiska kvalitéer att det bör skyddas från fritidsbebyggelse och andra störande ingrepp. 4 LOKALBESKRIVNINGAR 4.1 Ängsmarker (se karta sidan 19) 1. Igenväxande terräng längs stigen från Arsund till Islandsbergs huvud. Terr-ängen är belägen i en sandfylld klåva och är till stor del igenbuskad med snår av nypon, slån, asp, olvon, apel och hagtorn. Närmast gården övergår terrängen till fukthed, som dock till stor del har vuxit igen med videsnår. Torrängsfloran är tämligen trivial och karakteriseras av följande arter: rödsvingel, ängsgröe, sandstarr (Carex arenaria), rölleka, liten blåklocka, sandlök (Allium vineale), te-veronika, hundäxing, käringtand, vitmåra, kråkvicker, duvvicker, äkta johannesört (Hypericum perforatum), hundloka, gullris, piggstarr (Carex contigua), åkerfräken, ängsvial och bergssyra.
16 2. Torra - friska ängsmarker tillhörande gården Arsund. Under sommaren betas tidvis den östra delen av ängsmarken av hästar. Här finns också ett trädgårdsland. Området omgärdas av krattskog. I randområdena märks vissa igenväxningstendenser av framför allt slån, nypon, björnbär och asp. De torrare partierna karakteriseras av rödsvingel och ängsgröe; de friska av ängssvingel, hundäxing, hundloka och luddtåtel (Holcus lanatus). I övrigt förekommer gulmåra, kvickrot, ängsvial, rödven, rölleka, harklöver, sparvvicker (Vicia tetrasperma), kråkvicker, åkersmörblomma, åkertistel, väddklint, sandlök, åkervinda (Convolvulus arvensis), humlelucern, ängssyra och skogsklöver. Vid den lilla viken söder om gården finns en smal zon med strandängsvegetation där bland annat kärrtörel (Euphorbia palustris) ingår. 3. Frisk ängsmark omgiven av randbuskage. Mot norr gränsar ängsmarken via ett dike mot trädesåker och åkermark. Fältskiktet domineras av följande arter: ängssvingel, timotej, hundäxing och åkerförgätmigej. Dessutom förekommer: teveronika, prästkrage, kvickrot, åkertistel, hundloka, alsikeklöver (Trifolium hybridum), ängsgröe, humlelucern, brunven, åkerfräken, äkta johannesört, kråkvicker, ängsvial, gulmåra, engelskt rajgräs (Lolium perenne), hönsarv, rödklint, hästhov och buskmåra (Calium mollugo). Området har tidigare utgjort åkermark. Någon invandring av sly eller buskar har ännu inte skett trots att markerna ej hävdas. Huvudkomponenter i de omgivande lövsnåren är sälg, hagtorn, rönn, olvon, slån, nypon, lind och kaprifol. 4. Torr - frisk betesäng på sandig finjord. I randområdena uppträder risdominerad hedvegetation. Spridda buskage av nypon och björnbär förekommer även. Ängsfloran domineras av beteshärdiga arter. Framträdande är rödsvingel, rödven, tuvtåtel, humleblomster, luddtåtel, rödklint, hundäxing, ängsklöver, kummin, åkertistel, darrgräs, krypvide, åkersmörblomma, krusskräppa, vitmåra, gulmåra, rölleka, vårarv (Cerastium semidecancirum) och sandkrassing (Teesdalia nudicualis). De båda sistnämnda förekommer i anslutning till hällmarkspartier. 5. Betesäng på frisk till fuktig mark. Ängssvingel, humleblomster och älgört karakteriserar den tämligen artfattiga ängsfloran. Mot öster finns randlövsnår bestående av gråvide (Salix cinerea) och björk, hedartad aspkrattskog och enstaka tallar.
17 6. Betad fuktäng omgiven av lövslyvegetation. Ängsmarken har tidigare haft en mer vidsträckt utbredning, men randområdena är nu igenväxta med bl.a. gråvide, asp och ask. Fältskiktet är relativt artrikt med ett stort inslag av gräs och halvgräs: luddtåtel, tuvtåtel, ängssvingel, darrgräs, brunven, åkersmörblomma, ängskovall, skogskovall, rölleka, piggstarr, krusskräppa, kråkvicker, vattenpilört, blodrot, kärrsilja och knapptåg. I anslutning till stigen över ängsmarken uppträder bl.a. kamäxing (Cynosurus cristatus), syltåg (Juncus tenuis), borsttåg (Juncus squarrosus) och hönsarv. 7. Dalsänka med sandblandad finjord. Längs övergången mellan ängsmark och omgivande hällmarksområden löper ett smalt randlövsnår bestående av gråvide, brakved, rönn, nypon, hagtorn, apel, kaprifol och en. Mot sydväst finns även enstaka tallar och björkar. Ängsvegetationen domineras av luddtåtel, ängssvingel och älgört. Dessutom förekommer kråkvicker, ängsgröe, rödklöver, åkersmörblomma, timotej, vitklöver, hundäxing, ängsvial, plattstarr (Carex disticha), rödven, rölleka, svartkämpar och ängsfryle. Ställvis uppträder en rikare brynvegetation med krussilja (Selinum carvifolium), rödklint, småborre, vitmåra, nässelklocka (Campanula trachelium), sandlök och björnloka. I norra delen finns ett parti med hedartad gräsmark karakteriserad av stagg, knapptåg, blodrot, harstarr (Carex leporina), tuvåtel, gökärt och krypvide. 8. Svagt sluttande ängsmark i anslutning till åkermarken. Mot norr och väster finns en välutvecklad buskrand, bestående av nypon, hagtorn, rönn och slån, samt en välutvecklad brynängsvegetation med bl.a. krissla, krusfrö och backlök (Allium oleraceum). Dessa arter uppträder även i centrala delar av ängsmarken tillsammans med kråkvicker, stallört, luddtåtel, ängssvingel, älgört, darrgräs, rödklöver, hundäxing, timotej, vitmåra, plattstarr, blekstarr (Carex pallescens), åkersmörblomma, knapptåg, tuvtåtel, humleblomster, höskallra (Rhinanthus major) och vårbrodd. 9. Frisk ängsmark. Den nordvästra delen omgärdad av vide- och hagtornssnår; den östra delen ansluter till åkermarken. Karakteristiska arter är rödsvingel, ängsgröe, kvickrot och ängsvial. Dessutom ingår hundäxing, humleblomster, hundloka, te-veronika, åkerfräken, åkersmörblomma, blekstarr, bergrör (Calamagrostis epigeios), åkertistel, rölleka, daggkåpa (Alchemilla sp.), äkta johannesört, hönsarv, rödklöver, ängssyra, vitklöver, piggstarr, vårbrodd, kråkvicker, svartkämpar, rödven, höstfibbla, timotej, vitmåra, harstarr, gulmåra och kamäxing. I brynängsvegetationen ingår småborre, nässelklocka, krussilja och nysört.
18 10. F.d. slåtteräng, omgärdad av ängskrattskog. Den är nu till stor del igenväxt med aspsly och på vissa partier finns endast rester av den forna ängsfloran kvar. Ställvis förekommer dock fortfarande en örtrik tilltalande flora. Särskilt anmärkningsvärd är den rika förekomsten av korskovall (Melampyrum cristatum) samt inslaget av luktsmåborre (Agrimonia odorata). Dessutom finns timotej, hundäxing, ängssvingel, äkta johannesört, ängsvial, rölleka, te-veronika, rödklöver, buskmåra, hundloka, kråkvicker, ängsgröe, humleblomster, prästkrage, rödklint, liten blåklocka, björnloka, bockrot, gulmåra, blekstarr, ängsfryle, darrgräs, åkerfräken och bergmynta. Vid stranden finns ett mindre parti med sötvattenpåverkad strandvegetation, dominerat av bladvass. Här förekommer också de båda sällsynta arterna ormtunga (Ophioglossum vulgatum) och kärrvial (Lathyrus palustris) i relativt individrika bestånd. En del av ståndorten har dock förstörts genom att röjningsvirke upplagts vid stranden. På grund av att slåttern upphört breder älgört och bladvass ut sig i området. 11. Svagt sluttande torräng vid Valbyfjorden, delvis omgärdad av ängskrattskog. Vid övergången mot krattskogen finns en vackert utbildad brynängsvegetation med bl.a. korskovall (riklig förekomst), krissla, blodnäva, kungsrnynta (Origanum vulgare), småborre, väddklint och luddhavre (Arrhenaterum pubescens). Torrängsvegetationen karakteriseras för övrigt av arter som rödsvingel, ängsgröe, rölleka, kråkvicker, rödven, kvickrot, vårbrodd, rödklöver, humlelucern, åkervädd, korskovall, ängsvial och björnfloka. Här finns också backsmörblomma och backglim. Ängsmarken betas, men i de övre delarna har asp och nypon vandrat in. 12. Smal sötvattenpåverkad strandäng med bl.a. glesstarr (Carex distans), havssäv, höskallra och vildlin. Ovan driftsvallen finns ställvis en högvuxen kalkpåverkad ängsvegetation med stallört, backglim, getväppling, darrgräs, prästkrage, rödklint, backsmörblomma (Ranunculus polyanthemus), bockrot och älgört. 13. Slåttrad ängsmark (insådd vall?). De fuktigare partierna upptas dock av högörtsvegetation, dominerad av älgört. 14. Området närmast vägen upptas av högörtsvegetation med hundkäx, älgört, hundäxing, ängsvial, timotej, ängssvingel och åkertistel. Den norra smala delen är torrare och fältskiktet består här av ängsgröe, gulmåra, rölleka, backlök och nässelklocka. På detta parti har aspen börjat vandra in.
19
20 4.2 Ängskrattskogar 1. Ekd.ominerad krattskog, till större delen med fältskikt av ängstyp. Marken består av rundslipade block och fältskiktet är vanligen glest. Bottenskikt saknas i de övre delarna helt. Området i anslutning till ängsmarken betas av nötkreatur och markvegetationen är här ställvis söndertrampad. I trädskiktet märks förutom ek (huvudsakligen Querus petraea) även lind, asp, rönn, apel, hassel, hagtorn och enstaka exemplar av vitoxel (Sorbus aria coli.). Fältskiktet karakteriseras av lundgröe (Poa nemoralis), blåsippa, vitsippa, häckvicker, murgröna och bergslok. Dessutom förekommer skogskovall, maj smörblomma, träjon, ängskovali, hundäxing, skogsnarv, nejlikrot, kaprifol, stinknäva, stensöta, nässelklocka, stor blåklocka, backlök (Allium oleraceum) och vänderot. 2. Krattartad randskog dominerad av ek. I trädskiktet finns också apel, hagtorn och rönn. Buskinslaget utgörs av hassel, nypon, krusbär och kaprifol. Skogen är delvis betespräglad, men betet har nu upphört. Fältskiktet karakteriseras av föl-jande arter: lundgröe, häckvicker, stinksyska, stinknäva, vänderot, snärjmåra, brännässla, träjon, ängsviol, ängsgröe, korskovall, nässelklocka, vitmåra, vit-sippa, hundäxing, bergdunört (Epilobium montanum), backlök och gullviva. 3. Relativt mager, betespåverkad ängsekskog. Slutenheten är här ej fullständig och fältskiktet domineras av lundgröe och ängskovall. 4. Randlövskog med ask, ek, apel och lind samt enstaka buskar av slån och hassel. Fältskikt: lundgröe, stensöta, hundäxing, nässelklocka, vitsippa, harsyra, backlök, teveronika, skogsviol, vänderot, träjon, kärleksört, bergdunört, brännässla, stinknäva, ängskovall, häckvicker, kruståtel och kaprifol. 5. Randlövvegetation bestående av ek, trubbhagtorn, rönn, ask, apel, nypon, hägg och olvon. Fältskikt: nejlikrot, lundgröe, vänderot, backlök, kaprifol, majsmörblomma, träjon, bergdunört, teveronika, stensöta, häckvicker, vitsippa, snärjmåra, stinknäva, älgört, nässelklocka och brännnässla. 6. Ängslövskog i klåvan längs vägen. De fuktigare partierna domineras av ask medan de torrare karakteriseras av ek. I övrigt uppträder rönn och
21 lind samt snår av ask, hagtorn, hassel och ek. Längs vägrenen finns här bland annat trolldruva, krissla och ormbär. Bland övriga fältskiktsarter märks: häckvicker, lundgröe, vitsippa, blåsippa, stinknäva, gullviva och backlök. 7. Lågvuxen randlövskog i anslutning till igenväxande ängsmark. Trädskiktet domineras av ek med inslag av asp, hagtorn och rönn. Randskogen har tidigare betats. Ett glest buskskikt med slån, nypon, krusbär, ask och kaprifol uppträder ställvis. Fältskiktet karakteriseras av följande arter: nässelklocka, skogsfibbla, träjon, vänderot, stinknäva, bergdunört, nejlikrot, getrams, gullris, lundgröe, älgört, skogsviol, smultron, skogsnarv, kärleksört, jordreva, backlök, stensöta, skogsklöver och kaprifol. 8. Relativt högvuxen aspdominerad skog med ängsartat fältskikt. Träden står förhållandevis glest och en riklig undervegetation med sly av asp och ek har utvecklats. Undervegetationen karakteriseras för övrigt av lundgröe, hundäxing, stor blåklocka, vänderot, gullris, vitsippa, skogskovall, kruståtel, skogsfibbla, skogsnarv, korskovall, krusfrö (Selinum carvifolium), bergjohannesört, brunven, stinknäva och bergmynta. Vid skogsbrynet mot åkermarken finns också en örtrik brynängsvegetation med bl.a. luktsmåborre, sötvedel, korskovall, nässelklocka, krusfrö, bergmynta och berggröe (Poa compressa). 9. Randlövvegetation mellan odlingsmark och bergsbrant. Till stor del snårvegetation med hassel, rönn, hagtorn, getapel, brakved, olvon, slån, nypon och björnbär. I de av hassel dominerade områdena finns oftast ett välutvecklat fältskikt med bland annat ormbär, vitsippa, svalört, gullviva, harsyra, träjon, hässelklocka, hultbräken, stinknäva, lundgröe, flenört och knippfryle.
22
23 4.5 Kärrmarkernas och vattensamlingarnas vegetation Kärrvegetationen inom inventeringsområdet redovisas i den följande tabelluppställningen. Artförteckningen för de olika torvmarkerna omfattar endast de avsnitt som upptas av kärrvegetation. Arterna i den omgivande fukthedsvegetationen och lövsnåren har ej noterats. + = dominerande förekomst - förekomst
24
25
26
27
28 4.4 Hällmarksrishedar För att få en relativt objektiv bild av vegetationens kvalitativa sammansättning på hällmarksrisheden har samtliga arter som påträffats inom en 10 x 10 m stor provruta antecknats. Provytornas läge anges på karta sid 32.
29 VEGETATIONSPROTOKOLL - HÄLLMARKSRISHEDAR Ljung Calluna vulgaris En Juniperus communis Kråkbär Empetrum nigrum Klockljung Erica tetralix Hirsstarr Carex panicea Brunven Agrostis canina Krypvide Salix repens Gråvide Salix cinerea Kruståtel Deschampsia flexuosa Blodrot Potentilla erecta Blåtåtel Molinia coerulea Gullris Solidago virgaurea Mjölon Arctostaphylos uva-ursi Hallon Rubus idaeus Rönn Sorbus aucuparia Tuvsäv Scirpus caespitosus Flockfibbla Hieracium umbellatum Asp Populus tremula Hundstarr Carex nigra + + Pillerstarr Carex pilulifera Knägräs Sieglingia decumbens Fårsvingel Festuca ovina + + Vårspärgel Spergula vernalis + + Bergglim Silene rupestris + + Käringtand Lotus corniculatus + + Rölleka Achillea millefolium + + Brakved Rhamnus frangula + + Slåtterfibbla Hypochoeris maculata + + Vårtbjörk Betula verrucosa + + Tall Pinus silvestris + + Blåmunkar Jasione montana + Stensöta Polypodium vulgare + Bergssyra Rumex acetosella + Strätta Angelica silvestris + Kattfot Antennaria dioica + Gul fetknopp Sedum acre + Sylnarv Sagina subulata + Knapptåg Juncus conglomeratus + Knippfryle Luzula campestris + Hönsbär Cornus suecica + Gran Picea abies +
30 Ängsfryle Luzula multiflora + Kärleksört Sedum telephium + Vårbrodd Anthoxanthum odoratum + Vårfryle Luzula pilosa + Skogsbjörnbär Rubus nessensis + Nypon Rosa canina + Stagg Nardus stricta + Veketåg Juncus effusus + Ängsviol Viola canina + Glasbjörk Betula pubescens + Bindvide Salix aurita + Örnbräken Pteridium aquilinium + Liljekonvalj Convallaria majalis + Ek Querqus petraea? + Jungfru Marie nycklar Dactylorhizza maculata +
31
32 Bilaga 2 1 (3) Förteckning över floristiskt intressanta och särskilt skyddsvärda kärlväxter på Islandsberg och Ösö. (S) Uppgiften hämtad från S Sunesson Vegetation och flora i Skaftö socken. K. Växtplatsen anges på bifogad karta. I förteckningen tas även upp en del arter som förekommer i omedelbar närhet till det inventerade området. Dessa har i artlistan markerats med *.
33 Bilaga 2 2 (3) Actaea spicata trolldruva K. Adoxa moschatellina desmeknopp Islandsbergs by, busksnår vid Valbyfjorden (S). Andromeda polifolia rosling K. Asplenium ruta-muraria murruta I klippskreva 50 meter Ö om fyren. A. sepentrionale x trichomanes S om Islandsbergs by, nära Skallhavet (S). Blysmus compressus * plattsäv Strandäng NÖ om Islandsbergs by. Bromus racemosus ängslosta Har tidigare förekommit i östra kanten av ängsmark 10, men har ej återfunnits. Carex magellanica sumpstarr K. Carex punctata prickstarr K. Cardamine impatiens lundbräsma Islandsbergs by, krattskog vid Valbyfjorden (S). Campanula trachelium nässelklocka Flerstädes i ängskrattskogar och brynvegetation kring Islandsbergs by. Circaea lutetiana stor häxört Ösö, väster om Skutevik (S). Ej återfunnen, lokalen troligen förstörd genom tippning av skrotsten. Cochlearia danica dansk skörbjuggsört Vid Valbyfjorden (S). Echium vulgare * blåeld Vid Grundsunds badplats. Eupatorium cannabinum hampflockel K. Euphorbia palustris kärrtörel I viken vid Arsund. Geranium columbinum duvnäva Islandsbergs by (S). G. dissectum fliknäva Islandsbergs by (S). Halimione pedunculata * saltmålla På strandängar NÖ om Islandsbergs by. Hedera helix murgröna Rikligt i krattskog 1. Hydrocotyle vulgaris spikblad K. Humulus lupulus humle Islandsbergs by (S). Inula salicina krissla K. Lathyrus maritimus strandvial K. L. niger vippärt K. L. palustris kärrvial K. Ligustrum vulgare liguster K. Melampyrum cristatum korskovall Riklig förekomst på ängsmarkerna 10 o 11 samt flerstädes i brynvegetation kring Islandsbergs by. Melandrium noctiflorum nattglim Islandsbergs by (S). Kärr 4. Nymphaea candida nord-näckros Kärr 4. Ophioglossum vulgatum ormtunga K. Origanum vulgare kungsmynta Några förekomster kring Islandsbergs by. Paris quadrifolia ormbär K. Ranunculus polyanthemus backsmörblomma Ängsmark 11.
34 Bilaga 2 3 (3) Rhamnus catharticum getapel Några förekomster i ängskrattskogar vid Islandsbergs by. Scirpus mamillatus veksäv Kärr 13. Sedum rupestre stor fetknopp K. Selinum carvifolia krusfrö Flerstädes i brynvegetation vid Islandsbergs by. Setaria viridis grön kavelhirs Islandsberg (S). Sorbus aria (coli,) vitoxel K. Thalictrum flavum ängsruta Islandsbergs by (S). Trifolium fragiferum * smultronklöver Strandängar NÖ om Islandsbergs by. Veronica opaca luddveronika Islandsberg (S). Vicia lathyroides vårvicker Islandsbergs by, vid Valbyfjorden.
35
36
Naturinventering i område vid Stätten, Evensås 1:6 m.fl. Lysekils kommun Komplettering öppen f.d. betesmark i östra delen
Naturinventering i område vid Stätten, Evensås 1:6 m.fl. Lysekils kommun Komplettering öppen f.d. betesmark i östra delen utförd för Stätten Gård AB Lysekil Thomas Andersson www.ekonatura.se Oktober 2016
Läs merDen nya floran. Upptäck Vattenparken, ett rart litet område som ingår i naturreservatet Rynningeviken. Här växer det så det knakar
Den nya floran Upptäck Vattenparken, ett rart litet område som ingår i naturreservatet Rynningeviken. Här växer det så det knakar 1 Välkommen till Vattenparken! Vattenparken ligger i den södra delen av
Läs merNaturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun
Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun Uppdraget På uppdrag av förvaltningschef Birgitta Johansson, miljö- och byggförvaltningen på Gagnefs kommun, utfördes den 7 juli
Läs merBotanisk inventering av några gräsmarker i Nackareservatet, Stockholms län
Botanisk inventering av några gräsmarker i Nackareservatet, Stockholms län Utförd av: Augusti 2017 Inledning Under två dagar i början av juli månad 2017 gjordes en kärlväxtinventering i totalt fyra utpekade
Läs merBildflora över en lund nära Grimstaskogen. Tarza Salah Tensta Gymnasium 2005/06 Handledare: Per & Karin
Bildflora över en lund nära Grimstaskogen Tarza Salah Tensta Gymnasium 2005/06 Handledare: Per & Karin FÖRORD Intresset för att förbättra kunskapen om växter dykte upp då jag gjorde en bildflora tillsammans
Läs merBeställare: Karin Sköld Sollentuna kommun Plan- och exploateringsavdelningen
Naturinventering Väsjö norra, Sollentuna Juni 2011 Beställare: Karin Sköld Sollentuna kommun Plan- och exploateringsavdelningen Utfört av: Tengbomgruppen AB. Medverkande: Jenny Andersson och Agnetha Meurman.
Läs merVegetationskartering Högarp
Vegetationsking Högarp Vetlanda kommun, Jönköpings län Meddelande 02:30 2 Vegetationsking Högarp Vetlanda kommun, Jönköpings län Länsstyrelsen i Jönköpings län 2001 Mats Adolfsson och Erik Cronvall Angående
Läs merInventering av kärlväxter på Yngsjö 6:161 juni/juli 2011
Inventering av kärlväxter på Yngsjö 6:161 juni/juli 2011 Fastigheten Yngsjö 6:16lligger på den norra sidan av Stora Ekens väg, i nära anslutning till befintlig fritidsbebyggelse, och omfattar omkring 8
Läs merKärlväxtinventering i Femöre naturreservat 2011. Stätta i den södra hagmarken. Svinrot o blomkrabbspindel
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0157-506 05, 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: adoxa.elmhag@one.se Janne Elmhag Kärlväxtinventering i Femöre
Läs merArtlista över kärlväxter inom HNF s skötselområde
Artlista över kärlväxter inom HNF s skötselområde TOTALT ARTANTAL 112 Listan redovisar samtliga arter som någon gång hittats inom HNF s skötselområde. Huvuddelen av inventeringen gjordes tidigt efter det
Läs merBilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg
Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg Herrljunga kommun, Västra Götalands län Järnvägsplan 2017-05-30 Projektnummer: 146181 I denna bilaga beskrivs ingående de naturvärdesobjekt
Läs merBILAGA 5 stråk svenskt namn vetensk namn
BILAGA 5 Förekomst av resp. kärlväxt angivet som närvaro i antal rutor av de tio provrutorna. Dvs i stråk 1.1 förekommer björnbär i sju av de tio rutorna. asp Populus tremula 1 1 1 axveronika Veronica
Läs mersanddyn, sandhed, ljunghed sandhed, ljunghed ljunghed ljunghed, sandhed näringsrika platser, fuktig havsstrand
Svenskt namn åkerfräken ängsfräken ormtunga stensöta majbräken skogsbräken träjon klotgräs bergtall tall en asp vitpil bindvide sälg gråvide sandvide krypvide smalvide pors klibbal vårtbjörk glasbjörk
Läs merNaturvärden vid Kärnekulla
Naturvärden vid Kärnekulla Habo Naturinvent Gösta Börjeson 2014 Naturvärden vid Kärnekulla Under juni och juli 2014 inventerades gården Kärnekulla med närmaste omgivningar för att bedöma deras naturvärden.
Läs merBilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna
Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna 2015-12-14 Objekt-ID Nvklass Biotop Beskrivning 1a 3 Ädellövskog Ädellövskog med stor trädslagsvariation. Bok dominerar i större delen av området.
Läs merÖversiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning
Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 2012-07-03 Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning
Läs merPro Natura
Pro Natura 2011-10-05 Översiktlig naturinventering och naturvärdesbedömning av planområde Andreastorpet i Tanums kommun. Berörda fastigheter: Svenneby 2:14 och Svenneby 2:67 Camilla Finsberg Pro Natura
Läs merEffekter av naturvårdsåtgärder på kalkhällmarkerna en uppföljande växtinventering 2013
Fjärilarnas Marker i Stora Vika 2009-24 Effekter av naturvårdsåtgärder på kalkhällmarkerna en uppföljande växtinventering 2013 Göran Palmqvist och Tore Söderqvist En del av det röjda område i vilket inventeringen
Läs merNaturvärdesinventering vid Turistgården i Töcksfors, Årjängs kommun
2013-07-11 Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering vid Turistgården i Töcksfors, Årjängs kommun Uppdrag och syfte På uppdrag av Turistgården i Töcksfors har Ecocom genomfört en sinventering i detaljplaneområdet
Läs merNaturinventering och naturvärdesbedömning av planområdet Eriksbergs verksamhetsområde på Koön, Kungälvs kommun
Naturinventering och naturvärdesbedömning av planområdet Eriksbergs verksamhetsområde på Koön, Kungälvs kommun Datum 12 juli 2012 Beställare Kungälvs kommun (Kontaktperson: Pauline Svensson) Konsult Melica
Läs merLångvråns Naturreservat
Långvråns Naturreservat Skötselplan Upprättad 1991 Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING I ALLMÄN BESKRIVNING...5 1. ADMINISTRATIVA DATA...5 2. ÖVERSIKTEIG BESKRIVNING AV BEFINTLIGA
Läs merGräsröjarens effekt på floran i en artrik slåttermark
Gräsröjarens effekt på floran i en artrik slåttermark Svensson, R., Pihlgren, A. och Wissman, J. SLU Centrum för Biologisk Mångfald Uppsala Inledning Att använda gräsröjare med plastlina som slåttermetod
Läs merNATURVÄRDESINVENTERING 2015
NATURVÄRDESINVENTERING 2015 Naturriddarna HB Uppdrag På uppdrag av Sweco AB, Bangårdsgatan 2, Box 553, 831 27 Östersund, utförde Naturriddarna HB en naturvärdesinventering av Vakthögen belägen nordväst
Läs merSKÖTSELPLAN FÖR NATURRESERVATET VALÖN ORUST KOMMUN
SKÖTSELPLAN FÖR NATURRESERVATET VALÖN ORUST KOMMUN Tillhör länsstyrelsens beslut 1989-08-07 Dnr 231-23179/89 LÄNSSTYRELSEN I GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN FÖRVALTARE : SKOGSVÅRDSSTYRELSEN - 1 - Denna skötselplan
Läs mer1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.
1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt
Läs merBeskrivning av växtligheten och områdets olika biotoper
13.3 Växtinventering Östberget Till: Östersunds Kommun Martin Jacobsson, Johanna Eriksson Uppdrag Jämtlands Botaniska Sällskap har fått i uppdrag att leverera underlag, ur botaniskt perspektiv, som delvis
Läs merÖversiktig inventering av fåglar i planområde på Koön
Sida 1 av 5 Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön 2012-06-11 Uppdrag Peter Nolbrant, BioDivers Naturvårdskonsult har genom Åsa Röstell, Melica fått uppdrag av Pauline Svensson, Kungälvs
Läs merNaturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.
Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 20111031 Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl. Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga
Läs merNaturinventering av område söder om Kristinebergsvägen, Fiskebäckskil, Lysekils kommun
Naturinventering av område söder om Kristinebergsvägen, Fiskebäckskil, Lysekils kommun utförd för Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Lysekils kommun Lysekil September 2009 thomas.andersson@ekonatura.se
Läs merPå en fastighet i Bårabygd, drygt halvannan
Effekter av återupptagen hävd på gammal ängsmark i Blekinge I många igenväta ängsmarker har på senare år hävden tagits upp igen. Stefan Lithner ger ett eempel från mellersta Blekinge. TEXT OCH FOTO: STEFAN
Läs merGroddjursinventering för Detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder.
Groddjursinventering för Detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder. 2013-10-15 Handläggare: Lotta Andersson Kommunekolog Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder. Datum: 2013-05-24
Läs merGULLMARSFJORDEN med omgivande landskap Del 2 Vegetation
GULLMARSFJORDEN med omgivande landskap Del 2 Vegetation Naturinventeringar i O-län (1982:2) ISSN 0280-2538 Produktion: Länsstyrelsen, naturvårdsenheten Text: Lennart Olsson Kartor: Chritsian Wahlin (separat
Läs merNaturinventering i område vid Stätten, Evensås 1:6 m.fl. Lysekils kommun
Naturinventering i område vid Stätten, Evensås 1:6 m.fl. Lysekils kommun utförd för Stätten Gård AB Lysekil Thomas Andersson www.ekonatura.se September 2016 2 Inledning och metodik Syftet med denna inventering
Läs merGotlands Botaniska Förening bildades 1980 (tidskrift Rindi = murgröna), driver sedan 1983 Projekt Gotlands Flora
Gotlands Botaniska Förening bildades 1980 (tidskrift Rindi = murgröna), driver sedan 1983 Projekt Gotlands Flora Murgröna, km 2 -art. Gotlands landskapsväxt. Gotska Sandön 5 ekoblad Projekt Gotlands flora
Läs merSTATENS NATURVÅRDSVERK Naturvårdsbyrån 1975 SNY PM 601
STATENS NATURVÅRDSVERK Naturvårdsbyrån 1975 SNY PM 601 Ö Ä Ö Ö EN FLORISTISK INVENTERING MED FÖRSLAG TILL SKÖTSELPLAN FÖR NATURRESERVATET VALÖN, ORUST KOMMUN. Av Christer Olsson Föreliggande rapport grundar
Läs merÖVERSIKTLIG NATURBESKRIVNING AV SÖDRA SÄLJÖ Bilaga till utställningshandlingar för förslag till detaljplan för Fäjö 1:110, Säljö udde
ÖVERSIKTLIG NATURBESKRIVNING AV SÖDRA SÄLJÖ Bilaga till utställningshandlingar för förslag till detaljplan för Fäjö 1:110, Säljö udde I samband med detaljplanläggning av södra delen av Säljö, fastigheten
Läs merDetaljplan Eds allé Naturvärden
Detaljplan Eds allé Naturvärden 2010-11-05 1 Bakgrund CONEC konsulterande ekologer har gjort en inventering av de ekologiska värdena på uppdrag av NCC inför detaljplanläggning av Eds allé i Upplands Väsby
Läs merNaturvärdesbedömning i norra delen av Riddersholms NR. Norrtälje kommun. Augusti 2013.
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i norra delen
Läs mer!!!! Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun !!!!!
Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun Bilaga 3 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Täby kommun, Plan- och bygglovavdelningen Kontaktperson: Sören Edfjäll, Miljöplanerare Projektledare Calluna:
Läs merNaturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun
1(4) Handläggare Frida Nilsson Tfn 0142-853 86 frida.nilsson@mjolby.se Naturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun Uppdrag Miljökontoret
Läs merÖversiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3
Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning, Träslöv 10:19 (Helgesbjär)
PM 1 (6) 2018-06-18 Samhällsutvecklingskontoret Lars Rasmus Kaspersson, 0340-882 64 Kommunekolog Stadsbyggnadskontoret Camilla Svensson, 0340-882 47 Kommunekolog Översiktlig naturvärdesbedömning, Träslöv
Läs merVEGETATIONSBESKRIVNING AV VÄLENOMRÅDETS VÄSTRA DELAR
VEGETATIONSBESKRIVNING AV VÄLENOMRÅDETS VÄSTRA DELAR SYFTE OCH METOD I samarbete och på uppdrag av Miljöförvaltningen i Göteborg och Västra Frölundas naturvårdsförening har undertecknad under våren och
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten
Läs mer7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Läs merNaturinventering i Gläborg 4:23, Munkedals kommun
Naturinventering i Gläborg 4:23, Munkedals kommun utförd för Orama AB, Lysekil Lysekil Thomas Andersson www.ekonatura.se Maj 2012 2 Inledning och metodik Syftet med denna inventering är att undersöka vegetationens
Läs merPro Natura
Pro Natura 2012-05-28 Översiktlig naturinventering och naturvärdesbedömning av planområde Bräcke, Fjällbacka i Tanums kommun. Berörda fastigheter: Fjällbacka 163:1, Fjällbacka 176:124, Fjällbacka 189:1,
Läs merERTSERÖD, Tanums kommun En översiktlig naturvårdsinventering utförd av Lennart Olsson 1975
ERTSERÖD, Tanums kommun En översiktlig naturvårdsinventering utförd av Lennart Olsson 1975 Kartor utförda av Helena Jonsson Naturvårdsenheten Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1976 LÄNSSTYRELSEN
Läs merLÄNSSTYRELSEN HALLANDS LÄN. Uppföljning av restaurerade områden i Life-projektet GRACE i Hallands län
LÄNSSTYRELSEN HALLANDS LÄN Uppföljning av restaurerade områden i Life-projektet GRACE i Hallands län Rapport år 2011/2012, 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Material och metoder... 3 Sammanfattade
Läs merKärlväxtfloran på A3-området i Norra Åsum Inventering juli 2006 Kjell-Arne Olsson
Kärlväxtfloran på A3-området i Norra Åsum Inventering juli 2006 Kjell-Arne Olsson Förord De sandiga odlingsmarkerna är ett av tio temaområden i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Dessa magra marker
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk
Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att
Läs merNaturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun
Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga
Läs merNaturvärdesinventering
Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering av del av planområde för DP 1049 - Skyttevägen i Tierps Köping Bilaga 2 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Tierps kommun Kontaktperson: Lisa Björk, kommunarkitekt
Läs merRAPPORT. Inventering och bedömning av naturvärde detaljplan vid Östmarkskorset UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT AB TORSBY KOMMUN
TORSBY KOMMUN Inventering och bedömning av naturvärde detaljplan vid Östmarkskorset UPPDRAGSNUMMER 13006646 INTERNGRANSKAT SWECO ENVIRONMENT AB KIRSI JOKINEN, INVENTERING, BEDÖMNINGAR OCH ANNELI NILSSON,
Läs merNaturvärdesinventering del av Dal 5:100 m fl, Finnkroken, Söderköpings kommun inför fortsatt arbete med detaljplan
Naturvärdesinventering del av Dal 5:100 m fl, Finnkroken, Söderköpings kommun inför fortsatt arbete med detaljplan Utförd september 2014 NATURVÄRDESINVENTERING AV OMRÅDE VID FINNKROKEN, SÖDERKÖPINGS KOMMUN,
Läs merStrandinventering i Kramfors kommun
Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning
Läs merNATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Läs merKärlväxtinventering i Femöre naturreservat Stätta i den södra hagmarken. Svinrot o blomkrabbspindel
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0157-506 05, 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: adoxa.elmhag@one.se Janne Elmhag Kärlväxtinventering i Femöre
Läs merResö 12:1 m.fl. Tanums kommun
Naturvårdsplan Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Cecilia Nilsson 2001-08-10 1 Innehållsförteckning sida Syfte 2 Bakgrund 2 Området idag 2 Förändringar och åtgärder: Strandområdet 4 Tallskog på sandjord 4 Hällmarkskog
Läs merArtutredning gällande arter kopplade till hassel och asp, Skridskon i Norrtälje kommun 2016
Artutredning gällande arter kopplade till hassel och asp, Skridskon i Norrtälje kommun 2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Uppdrag... 3 Området... 3 Allmänt om naturvärdesinventeringen... Fel! Bokmärket
Läs merUTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA
Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening
Läs mer7.4.9 Veberöd, sydväst
7 och analys Björkhage söder om Spången. 7.4.9 Veberöd, sydväst Naturförhållanden På Romeleåsens östsluttning väster om Veberöd finns ett varierat odlingslandskap med flera skogklädda bäckraviner som bryter
Läs merPro Natura
Pro Natura 2012-08-21 Översiktlig naturinventering och naturvärdesbedömning av Svinnäshalvön, Grebbestad i Tanums kommun. Berörda fastigheter är: Tanums-Gissleröd S:1, S:3, 1:9, 1:10, 1:66, 1:81 m fl.
Läs merGöteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.
Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport
Läs merFörord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer
Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN
Läs merGrönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2.
Grönområdesplan utgåva 3 (2015-08) 1 (8) ALLMÄNT Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2. Vilka adresser som motsvarar angivna tomtnummer på karta och i text, finns på
Läs merFörfattare: Maria Pettersson
Rapport December 2001:01 2009 Bevarande av stor tofsäxing på Rådmansö 2007-2009 Författare: Maria Pettersson December 2009 Bevarande av stor tofsäxing på Rådmansö 2007-2009 Utgivningsår: 2009 Mer information
Läs merÖversiktlig naturinventering Dingelsundet västra 2016
Översiktlig naturinventering Dingelsundet västra 2016 1 Inledning Denna naturinventering rör de västra delarna av Dingelsundet och har genomförts 2016 av Catharina Knutsson, Karlstads kommun, teknik- och
Läs merPro Natura
Pro Natura 20-0-05 Översiktlig naturinventering och naturvärdesbedömning av planområde Västra vägen, Grebbestad i Tanums kommun. Berörda fastigheter: Tanum Ulmekärr :, :, :; Tanum Tanums-Gissleröd :, :5,
Läs mer7.5.2 Lyngby - Hässleberga
7 och analys Lyngby by, sedd från väster 7.5.2 Lyngby - Hässleberga Naturförhållanden Området består av ett kuperat, öppet landskap med sandiga marker och många småvatten. Byarna Lyngby och Hässleberga
Läs merPM Naturinventering Täby IP Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson
PM Naturinventering Täby IP 2015-09-30 Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson INLEDNING WSP har på uppdrag av Täby kommun utfört en naturinventering inom planerat detaljplanområde för
Läs merLÖVSKOGSINVENTERING I TROLLHÄTTANS KOMMUN
LÖVSKOGSINVENTERING I TROLLHÄTTANS KOMMUN Jan-Anders Aronsson Birgitta Rödström Roland Andersson 1984-86 REGIONALT PLANERINGSUNDERLAG LÄNSSTYRELSEN I ÄLVSBORGS LÄN ISSN 0347-8564 FÖRORD Föreliggande inventering
Läs merNaturvärdesinventering av småbiotoper vid Slagsta, Eskilstuna kommun
Naturvärdesinventering av småbiotoper vid Slagsta, Eskilstuna kommun Naturföretaget 2016 Inventering och rapport: Karolin Ring, Naturföretaget Foto: Karolin Ring Kvalitetsgranskning: Niina Sallmén Datum
Läs merArbetsplan för N2000-området Sankt Anna och Gryt inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131
512-11834-2016 0582-202 Ändringshistoria Datum Version Ändrad av Ändringar 2013-12-03 1 MJ Skapat dokument 2015-11-10 2 MJ Uppdaterat dokument 2018-08-30 3 MJ Uppdaterat dokument Arbetsplan för N2000-området
Läs merBeskrivning av uppdrag, inklusive foton
Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Den vegetation som ska avverkas/röjas består av sly, buskar och yngre träd, samt några äldre och grövre träd. Allt ska transporteras bort till angiven upplags plats
Läs merhöstfibbla Leontodon autumnalis jungfrulin Polygala vulgaris jättegröe Glyceria maxima kabbeleka Caltha palustris 1 3
Bilaga 4 Förekomst av resp. kärlväxt angivet som närvaro i antal rutor av de tio provrutorna. Dvs i stråk 1.1 förekommer björnbär i sju av de tio rutorna. stråk 1 2 3 4 5 6 7 9 10 11 12 13 14 16 17 19
Läs merYttrande angående förslag till bildandet av Naturreservatet Södra Bjärekusten i Båstad kommun.
2013-01- 08 Till Länsstyrelsen i Skåne Län Naturvårdsenheten 205 15 MALMÖ Yttrande angående förslag till bildandet av Naturreservatet Södra Bjärekusten i Båstad kommun. Naturskyddsenheten vid Länsstyrelsen
Läs mer1.1 Arbogaån. Karta över LIS-området. övergår till björk.
Kompletterande inventeringar för Lindesbergs kommun, LIS-plan, områden som tidigare inte varit inventerade och med i LIS-arbetet. Inventeringarna är gjorda 2019-05. Inventeringarna är gjorda med samma
Läs merRestaureringsplan för Natura området Ramsholmen, SE i Strömstads kommun
1(12) Restaureringsplan för Natura 2000- området Ramsholmen, SE0520170 i Strömstads kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Ramsholmen Bilaga 1 Karta med restaureringsområden
Läs mer2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge
Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:
Läs merKompletterande inventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.
Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 2012-07-03 Kompletterande inventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl. Kompletterande inventering inför detaljplan
Läs merNaturvärdesbedömning av Bjärnöhalvön
RAPPORT 1(7) Ärende 2012-2979 Fastighet Bjärnö 1:2 m fl Handläggare Biologpraktikant Felicia Alriksson felicia.alriksson@miljovast.se Karlshamns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Att: Sofi Petersson
Läs merNaturvärdesinventering (NVI) vid Byleden med anledning av detaljplan
Naturvärdesinventering (NVI) vid Byleden med anledning av detaljplan Järfälla kommun Bilaga 3 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Järfälla kommun Kontaktperson: Tina Hatt Projektledare Calluna: Mova Hebert
Läs merÖversiktlig naturinventering Vansta 3:1
Översiktlig naturinventering Vansta 3:1 Inför detaljplaneläggning av området utfördes den 21 december 2017 ett platsbesök i området för att titta på de naturvärden som kan finnas. Vid besöket deltog Hanna
Läs merÖversiktlig naturinventering av tre områden på Gråberget
Översiktlig naturinventering av tre områden på Gråberget Mikael Finsberg, park- och naturförvaltningen gjorde en översiktlig naturinventering på Gråberget den 15 april 2013. Eftersom växtsäsongen inte
Läs merDETALJPLAN FÖR SOMMARLAND VRÅNGSHOLMEN 2:1 och 2:2
HYDROGIS AB BIOLOGISK INVENTERING INFÖR DETALJPLAN FÖR SOMMARLAND VRÅNGSHOLMEN 2:1 och 2:2 TANUMS KOMMUN 2012-07-06 RAPPORT 610 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE 3 1.2 METOD 3 2
Läs merNy vägsträckning vid Fiskeby
Att: Gun-Marie Gunnarsson Vectura Ny vägsträckning vid Fiskeby Norrköpings kommun Allmän ekologisk inventering Sammanfattning Allmän ekologisk inventering Vid den allmänna ekologiska inventeringen har
Läs merEn översiktlig inventering av floran efter Häsboån. Samt bedömning av konsekvenser vid ändrat flöde. Augusti 2014
En översiktlig inventering av floran efter Häsboån. Samt bedömning av konsekvenser vid ändrat flöde. Augusti 2014 Gamla åfåran Utförd av Biolog Jens Hansen, Järvsö för Ovanåkers kommun genom Fiskevårdstjänst-Peter
Läs merBävern utrotades från Sverige i slutet av
En bäverpopulations förändring I Sunnemo socken i Värmland inventerades hela bäverstammen under somrarna 1976 och 1977. Biotopval, populationstäthet, födoval och relationer till andra ryggradsdjur undersöktes.
Läs merSkötselplan för naturreservatet Bestorp i Falköpings kommun
2011-12-12 D.nr.KS2011/242 265 Bilaga 3 1 (19) Skötselplan för naturreservatet Bestorp i Falköpings kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Syfte...2 2. av området...2 2.1 Uppgifter om naturreservatet...2 2.2 Topografi
Läs merInventering i östra delen av detaljplansförslag för bostäder, Kårevik - med fokus på västkustbjörnbär, knutört och jungfru Marie nycklar
Inventering i östra delen av detaljplansförslag för bostäder, - med fokus på västkustbjörnbär, knutört och jungfru Marie nycklar Beställare: Exark Arkitekter Terrassgatan 5 411 33 Göteborg Beställarens
Läs merLånggropen direkt, A2 15/12/2014
Långgropen direkt, A2 15/12/2014 Långgropen direkt ID A2 Namn Långgropen direkt Åker (ha) 1 280 Åker (%) 73 Bebyggt (ha) 320 Bebyggt (%) 18 Övrigt (ha) 150 Övrigt (%) 9 Total area (ha) 1 750 Vattendrag
Läs merGrönholmarnas naturreservat
Grönholmarnas naturreservat Skötselplan Upprättad 2001, Fastställd 2002 Länsstyrelsen Östergötland SKÖTSELPLAN FÖR GRÖNHOLMARNAS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör
Läs merNaturinventering av område i Lyse 1:57, Lysekils kommun
Naturinventering av område i Lyse 1:57, Lysekils kommun utförd för VindByggarna AB, Lysekil Lysekil www.ekonatura.se Thomas Andersson Oktober 2010 Inledning och metodik Syftet med denna inventering är
Läs merBeskrivning biotopskyddade objekt
Stadsbyggnadskontoret Göteborgs stad, Detaljplan Halvorsäng Beskrivning biotopskyddade objekt Bilaga till dispensansökan biotopskydd Göteborg, 2010-10-05 Peter Rodhe Innehållsförteckning 1 INLEDNING...
Läs merMålet för årets botanikdagar var Dalsland. Onsdagen. Botanikdagarna i Dalsland. 292 Svensk Botanisk Tidskrift 107:5 (2013)
Både växter och insekter hör till Staffan Kihls favoritområden. Båda intressena tillfredsställdes i rikt mått på Botanikdagarna i Dalsland 27 29 juli. figur 1. Vid Ranneberget växte uddbräken Polystichum
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000- området Härön, SE0520038 i Tjörn kommun
1(8) Restaureringsplan för Natura 2000- området Härön, SE0520038 i Tjörn kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Härön Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga 2 Historisk
Läs merD2 Uppföljning/delrapportering av värdefulla träd och läderbagge i Södermanlands län inom Life Coast Benefit (LIFE NAT/SE/00131)
D2 Uppföljning/delrapportering av värdefulla träd och läderbagge i Södermanlands län inom Life Coast Benefit (LIFE NAT/SE/00131) Inledning Enligt Life-ansökan utförs i Södermanlands län en inventering
Läs merStensmyran och Davidbromyran/Pålsmyran i Skademark, Örnsköldsviks kommun - översiktlig inventering och bedömning av myr- och vegetationstyper
Stensmyran och Davidbromyran/Pålsmyran i Skademark, Örnsköldsviks kommun - översiktlig inventering och bedömning av myr- och vegetationstyper Stigsjö GeoBio Stefan Grundström Jag har besökt myrarna vid
Läs mer