Beslut för Årjängs kommun

Transkript

1 Besk : : : : : : :9308 Årjängs kommun Beslut för Årjängs kommun efter tillsyn av utbildningen i Årjängs kommun

2 Besk]it 2(18) Tillsyn av utbildningen i Årjä gs kommun har genomfört tillsyn av Årjängs kommun under våren Detta beslut avser kommunens samlade ansvarstagande för utbildningen inom förskolan, fritidshemmet, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning samt särskild utbildning för vuxna. För fakta om dessa verksamheter i Årjängs kommun, se bilaga 2. Se mer i bilaga 1 om hur tillsynen gått till och om de olika beslut som fattas vid s tillsyn. Måluppfyllelse och resultat Kunskapsresultat Förskola Det finns ingen nationell statistik för resultaten i förskolan. Av Årjängs kommuns senaste uppföljning av resultaten för utbildningen inom förskolan framkommer att barnen jämfört med tidigare år (2014) fått förståelse för fler ord och begrepp samt att flera barn lärt sig läsa. Vidare framkommer att förskolans arbete med att återberätta har lett till att fler barn än tidigare kan återberätta en saga eller berättelse. Dessutom framkommer att arbetet med språkutveckling genom matematik och naturvetenskap har lett till utökat ordförråd och ökad förståelse av olika begrepp, namn och ord hos barnen. Fritidshem Det finns ingen nationell statistik för resultat i fritidshem. Av Årjängs kommuns senaste uppföljning av resultaten för utbildningen i fritidshemmet framkommer att arbetet med språkutveckling genom skapande verksamhet har lett till att eleverna utökat sitt ordförråd, utvecklat förmågan att uttrycka sig och fått förståelse för nya begrepp jämfört med år Grundskola Årskurs 3 Skolverkets statistik för läsåret 2014/15 visar att mellan 74 och 96 procent av alla elever uppnådde kravnivån för godkänt i de nationella ämnesproven i matematik. Vidare framgår att resultatet för nationella ämnesprov i matematik i Årjängs kommun var över rikets genomsnitt i tre av sju delprov. Av samma källa framgår att mellan 87 och 97 procent av eleverna uppnådde kravnivån för godkänt i de nationella ämnesproven i svenska läsåret 2014/15. Resultatet i Årjängs kommun var i paritet med eller över rikets genomsnitt i hälften av delproven.

3 3(18) I ämnet svenska som andraspråk firms inga resultat redovisade då antalet elever var lägre än tio. Årskurs 6 Skolverkets statistik visar att 85 procent av eleverna uppnådde minst betyget E i alla ämnen läsåret 2014/15, att jämföra med rikets 80 procent. Den genomsnittliga betygspoängen varierade mellan som lägst 11,7 i samhällskunskap och som högst 13,6 i svenska. De genomsnittliga betygen var genomgående lägre än i riket med undantag i svenska där den genomsnittliga betygspoängen var högre än i riket. När det gäller resultaten på de nationella ämnesproven i svenska framgår det att 88 procent av eleverna uppnådde kunskapskraven som minst ska uppnås, i matematik var det 90 procent och i engelska 83 procent. Jämfört med riket är resultaten i Årjängs kommun högre i svenska men lägre i matematik och engelska. I samtliga nationella ämnesprov var det genomgående fler flickor än pojkar som uppnådde minst provbetyg E. Dock med undantag av ett delprov i svenska, Muntlig förmåga, där nästintill samtliga elever, både pojkar och flickor, uppnådde minst provbetyg E. Årskurs 9 Skolverkets statistik visar att 81 procent av alla elever i Mängs kommun uppnådde kunskapskraven i samtliga ämnen läsåret 2014/15. Resultatet är oförändrat sedan föregående år men högre än rikets genomsnitt på 77 procent. Vad beträffar skillnaden mellan olika ämnen visar statistiken att måluppfyllelsen varierar mellan som högst 100 procent i moderna språk till som lägst 88 procent i matematik. Det genomsnittliga meritvärdet för eleverna i Årjängs kommun var 229,8 i slutet på våren år Detta är högre än i riket där motsvarande resultat var 224,7. Av de elever som avslutade utbildningen i Årjängs kommun läsåret 2014/15 var 87 procent behöriga till yrkesprogram på gymnasiet. Även till estetiskt program blev 87 procent behöriga. Till ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet blev 86 procent behöriga och 82 procent av eleverna blev behöriga till naturvetenskapligt och tekniskt program. För samtliga program är andelen behöriga elever högre i Årjängs kommun jämfört med riket.

4 Bes!ut 4(18) Grundsärskola För grundsärskolan finns det ingen samlad nationell statistik över kunskapsresultaten. Årjängs kommun har redovisat resultat på individnivå utifrån uppsatta kunskapsmål. I övrigt har huvudmannen inte redovisat några resultat för grundsärskolan. Gymnasieskola Enligt Skolverkets statistik gick alla eleverna i Årjängs gymnasieskola ut med gymnasieexamen läsåren 2013/14 och 2014/15 (89 procent i riket år 2015). Skolverkets statistik visar att den genomsnittliga betygspoängen hos eleverna som avslutade utbildningen på skolenheten har sänkts från 14,6 läsåret 2013/14 till 13,3 läsåret 2014/15. Motsvarande värden för riket de två åren var 14,1. Det finns ingen nationell statistik hos Skolverket gällande de olika programmen vi Årjängs gymnasieskola eftersom underlaget bygger på mindre än tio elever. När det gäller introduktionsprogrammen individuellt alternativ, preparandutbildning, programinriktat individuellt val, språkintrod-uktion och yrkesintroduktion finns det ingen samlad nationell statistik över kunskapsresultaten. Gymnasiesärskola För gymnasiesärskolan finns det ingen nationell statistik över kunskapsresultaten. Årjängs kommun har redovisat resultat på individnivå utifrån uppsatta kunskapsmål. I övrigt har huvudmannen inte redovisat några resultat för grundsärskolan. Vuxenutbildning Enligt Skolverkets statistik för år 2014 var det i Årjängs kommun 2,6 procent av den vuxna befolkningen som deltog i kommunal vuxenutbildning, vilket var lägre än genomsnittet för riket som samma år var 3,7 procent. År 2014 var det 2,1 procent av den vuxna befolkningen i Årjängs kommun med kort utbildningsbakgrund som deltog i kommunal vuxenutbildning, vilket även detta var lägre än genomsnittet för riket som var 5,6 procent. I kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå var det enligt statistiken 73 procent av kursdeltagarna som slutförde sina kurser år 2014, vilket var högre än genomsnittet för riket (70 procent). Samma år var det 10 procent av kursdeltagarna som gjorde avbrott i sina kurser, jämfört med 18 procent i riket som helhet. För särskild utbildning för vuxna finns ingen nationell statistik över kunskapsresultaten. Av Skolverkets statistik år 2014 framgår att den genomsnittliga undervisningstiden per elev och vecka var 3 timmar i

5 5(18) kommunen, vilket var lägre än genomsnittet för riket som samma år var 3,5 timmar. Av Skolverkets statistik för utbildning i svenska för invandrare framgår att 48 procent av eleverna fått godkänt år 2014 (63 procent i riket). Vidare framgår att det var 17 procent av eleverna som avbrutit sina studier under 2014 jämfört med 25 procent i riket. Resultat av arbetet med trygghet och studiero I s enkät, som besvarades hösten 2015 av elever i årskurs 5 i Årjängs kommun, svarar 92 procent av eleverna att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att "Jag känner mig trygg i skolan". 1 samma enkät svarar 67 procent av eleverna att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att "Jag har studiero på lektionerna". Det är 95 av 103 elever som besvarat enkäten. För s enkät, som besvarades hösten 2015 av elever i årskurs 9, redovisas inget resultat på grund av för få svarande. I s enkät, som besvarades hösten 2015 av elever i år 2 på gymnasieskolan framgår medelvärdet 7,4 för påståendet "Jag känner mig trygg i skolan", att jämföras med 8,4 för samtliga deltagande skolenheter i enkätomgången. Angående påståendet "På lektionerna har jag studiero" visas ett medelvärde på 6,9 vilket är högre än motsvarande resultat för samtliga deltagande skolenheter i enkätomgången (6,2).

6 6(18) Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område Förutsättningar för utbildningen vid förskola, fritidshem, förskoleklass och grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildnin:. Utvecklingen av utbildningen vid grundsärskola och mnasiesärskola. Utvecklingen av utbildningen i förskoleklass Utveckling av utbildningen vid förskola, fritidshem, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Typ av ingripande Ingen brist I 1 Anmärkning, Ingen brist Senaste datum för redovisning s bedömningar anges längre fram i detta beslut.

7 7(18) Sammanfattande bedömning Vid tillsynen av utbildningen i Årjängs kommun framkommer att huvudmannen anordnar en utbildning som i huvudsak uppfyller författningarnas krav. Dock finns områden som huvudmannen måste åtgärda för att alla elever ska få den utbildning de har rätt till och för att eleverna ska ges möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Tillsynen visar att det finns brister i huvudmannens arbete med att utveckla utbildningen. Årjängs kommun måste se till att huvudmannens systematiska kvalitetsarbete förbättras inom grundsärskolan, gymnasiesärskolan och till viss del också inom förskoleklass. s bedömning grundar sig i att Årjängs kommun vid tiden för tillsynen inte följer upp kunskapsresultaten eller resultaten avseende arbetet med trygghet och studiero inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Då huvudmannen inte följer upp kunskapsresultaten och andra nationella mål för grundsärskolan och gymnasiesärskolan innebär det att huvudmannen inte kan göra en analys av resultaten kopplade till den utbildning som bedrivs. Därmed finns det inte heller förutsättningar för huvudmannen att fatta beslut om och genomföra åtgärder som är nödvändiga för att utveckla utbildningen inom varje skolform. Avseende huvudmannens systematiska kvalitetsarbete inom förskoleklass bedömer att det arbete som görs inte är tillräckligt utifrån författningarnas krav. Visserligen finns ett systematiskt kvalitetsarbete gällande arbetet med trygghet och studiero och till viss del även för måluppfyllelsen. Emellertid är det endast resultatet av arbetet med trygghet och studiero som finns dokumenterat. Huvudmannen måste se till att även måluppfyllelsen för utbildningen inom förskoleklass dokumenteras. Dokumentationen behöver ligga till grund för huvudmannens analys och beslut om prioriteringar av utvecklingsinsatser men också finnas så att huvudmannen ska kunna följa kvalitetsarbetet över tid.

8 8(18) s beslut har vid tiden för tillsynen konstaterat brister i huvudmannens ansvarstagande inom arbetsområdet Utveckling av utbildningen inom förskoleklass, grundsärskola och gymnasiesärskola. Vad gäller Utveckling av utbildningen har vid tiden för tillsynen inget annat framkommit än att huvudman uppfyller författningarnas krav inom förskola, fritidshem, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Inom arbetsområdet Förutsättningar för utbildningen har vid tiden för tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen och hemkommunen uppfyller författningarnas krav inom förskola, fritidshem, förskoleklass och grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Årjängs kommun att senast den 12 januari 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Utvecklingen av utbildningen vid grundsärskolan och gymnasiesärskolan Bedömning av brist konstaterar att Årjängs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 5 g skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 skollagen)

9 9(18) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna. Bristerna kan dock avhjälpas även på annat sätt. Huvudmannen ska följa upp resultat inom utbildningen i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Uppföljningen ska göras i relation till de nationella målen. Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen av utbildningen i grundsärskolan och gymnasiesärskolan ska huvudmannen besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder. Huvudmannen ska planera för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomföra dessa i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Huvudmannen ska se till att uppföljning, beslut om utvecklingsåtgärder och planering för att genomföra dessa dokumenteras inom utbildningen i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Motivering till bedömning av brist bedömer att huvudmannen inte bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete för utbildningen inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Bedömningen görs mot bakgrund av att varken kunskapsresultat eller resultat avseende arbetet med trygghet och studiero följs upp på huvudmannanivå inom utbildningen i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Detta strider mot skollagen som anger att varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Enligt förarbetena till skollagen har huvudmannen det yttersta ansvaret för genomförandet av utbildningen, vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet (prop. 2009/10:165 sid. 306).

10 10(18) har inför tillsynen tagit del av kommunens dokument Årsredovisning 2015 och Resultat Bun 2015 analys och åtgärder vilka enligt huvudmannen beskriver kommunens systematiska kvalitetsarbete. I dokumentet Resultat Bun 2015 analys och åtgärder presenteras inte resultat, analys eller åtgärder avseende kunskapsresultaten eller över arbetet med trygghet och studiero för utbildningen inom grundsärskolan och gymnasieskolan. Representanter för förvaltningsledning inom utbildning och barnomsorg uppger att huvudmannen inte följer upp kunskapsresultaten eller resultaten avseende arbetet med trygghet för utbildningen inom gymnasiesärskolan men att det görs för utbildningen inom grundsärskolan. Rektorn för kommunens enda grundsärskola berättar dock att uppföljningen avseende kunskapsresultat och resultat gällande arbetet med trygghet och studiero endast görs på individnivå på skolenheten. Enligt rektorn görs inga formella överlämningar eller avstämningar med huvudmannen gällande resultatet i grundsärskolan. Inte heller finns det någon systematik i uppföljningsarbetet enligt rektorn. Rektorn uppger vidare att huvudmannen inte efterfrågar några kunskapsresultat eller resultat avseende arbetet med trygghet och studiero. Motivering till föreläggande som ingripande Årjängs kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Årjängs kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Anmärkning tilldelar med stöd av 26 kap. 11 skollagen (2010:800) Årjängs kommun en anmärkning. Utvecklingen av utbildningen vid förskoleklass Bedömning av brist konstaterar att Årjängs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen dokumenterar det systematiska kvalitetsarbetet. (4 kap. 6 skollagen)

11 Beskut 11(18) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas på annat sätt. Huvudmannen ska se till att uppföljning, beslut om utvecklingsåtgärder och planering för att genomföra dessa dokumenteras inom Utbildningen i förskoleklass. Motivering till bedömning av brist Representanter för Barn och utbildningsnämnden liksom representanter för förvaltningsledningen för utbildning och barnomsorg uppger att Årjängs kommun inte dokumenterar måluppfyllelsen för utbildningen i förskoleklass men att det finns en muntlig uppföljning av dessa. Däremot finns dokumentation av resultaten avseende arbetet med trygghet och studiero. Detta bekräftas i kommunens dokumenterade systematiska kvalitetsarbete Årsredovisning 2015 och Resultat Bun 2015 analys och åtgärder som tagit del av inför tillsynen. Enligt förvaltningsledning och rektorer görs en uppföljning av måluppfyllelsen inom förskoleklass på skolenhetsnivå vilken delges huvudmannen muntligen en gång per år. Som exempel uppger de att resultat beträffande språkutveckling har följts upp och att huvudman utifrån den uppföljningen gjort satsningar på läsutveckling inom förskoleklass. I kommunens dokumenterade systematiska kvalitetsarbete Årsredovisning 2015 och Resultat Bun 2015 analys och åtgärder som tagit del av inför tillsynen framgår dock inte arbetet som de intervjuade beskriver. Dessutom uppger representanter för huvudmannen att de inte begärt någon uppföljning av genomförda åtgärder avseende läsutveckling. I dokumentet Resultat Bun 2015 analys och åtgärder framgår endast resultat gällande arbetet med trygghet och studiero samt en allmän beskrivning av förskoleklassen. Exempelvis framgår att de i förskoleklassen arbetar med "ämnen på ett lekfullt och skolförberedande sätt" och att de "jobbat med läsförståelse och språkutveckling på många olika sätt". Av analysen i samma dokument framgår att "många lär sig läsa under det här året" och att "barnen blir mer självständiga, finner nya kamrater och intressen". Därtill framgår att behovet av resurser till barn i behov av särskilt stöd är större än de tilldelade resurserna. Vidare framgår också att huvudmannen "avvaktar regeringsbeslut om förskoleklassens framtid" och att "åtgärderna blir beroende på hur beslutet ser ut".

12 Besiut 12 (18) Motivering till anmärkning som ingripande Årjängs kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter när det gäller dokumentation av måluppfyllelsen i förskoleklass. Eftersom huvudmannen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete genom att göra muntliga uppföljningar och därefter vidta åtgärder till följd av analyserna bedöms bristen emellertid som mindre allvarlig. Årjängs kommun tilldelas därför en anmärkning och ska avhjälpa bristen.

13 13 (18) På s vägnar "FLA~Guivi Hans Larson Enhetschef sanne Nordberg Föredragande/Utredare Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om utbildningen i Årjängs kommun

14 14 (18) Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också beslut för kommunen som huvudman för de skolformer huvudmannen ansvarar för. Det kan vara ett samlat beslut eller ett eller flera beslut per skolform. Även enskilda huvudmän med ansvar för fler än en skolenhet får ett samlat beslut för sina verksamheter. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens

15 15 (18) arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats under fliken Inspektion.

16 16(18) Bilaga 2: Fakta om utbildningen i Årjängs kommun I Årjängs kommun är det Barn- och utbildningsnämnden som fullgör kommunens uppgifter inom skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt utbildningen i fritidshem. Det finns en skolchef som ansvarar för verkställandet av utbildning inom kommunens grundskolor, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildningen. Därtill finns en barn- och omsorgschef som ansvarar för verkställande av utbildning inom kommunens förskolor, fritidshem samt annan pedagogisk verksamhet. Förskola (dnr 2015:9306) I Årjängs kommun finns elva kommunala förskolor, fyra i Årjängs tätort, tre i Töcksfors tätort och fyra så kallade byskolor. Förskoloma leds av förskolechefer som ansvarar för mellan en och fem förskolor. Vid tillfället för kommunens redovisning till (27 april 2016) fanns 484 barn inskrivna i förskolan och 12 barn inom annan pedagogisk verksamhet. Det finns två fristående förskolor i kommunen, Föräldrakooperativet Holken och Signebyns friskola. De fristående förskolorna omfattas inte av s tillsyn eftersom det är kommunen som har tillsynsansvar över dessa. Barngruppernas storlek i förskolan har enligt kommunens uppgifter en variation mellan 5 och 24 barn per avdelning. Enligt Skolverkets statistik för 2014 fanns det 16,5 barn per avdelning och 6,6 barn per årsarbetare (16,9 respektive 5,3 var genomsnittet i riket 2014). Enligt kommunen har 50 procent av personalen inom förskolan förskollärarutbildning innevarande år. Enligt Skolverkets statistik för år 2014 hade 45 procent av årsarbetarna inom förskolan i Årjängs kommun högskoleutbildning. Fritidshem (dnr 2015:9307) I Årjängs kommun finns elva kommunala fritidshem för förskoleklass och årskurserna 1-6. Det finns också två fristående fritidshem. Alla fritidshem ligger i nära anslutning till den grundskola som eleverna går i. Vid tillfället för kommunens redovisning till (27 april 2016) fanns 339 elever inskrivna på fritidshemmen. Enligt kommunens redovisning är det i genomsnitt elever per avdelning med elever från förskoleklass upp till årskurs 2. På avdelningar där elever från årskurs 3-6 går kan det finnas upp till 40 elever per grupp. Antal elever per heltidstjänst varierar mellan 8,4 och 33,6. Enligt Skolverkets statistik för år 2014 fanns det 34,1 elever per avdelning (41,1 i riket) och 13,5 elever per årsarbetare (21,8 i riket). Enligt kommunen är 15 procent av de anställda vid fritidshemmen fritidspedagoger och 35 procent förskollärare. Övriga anställda i verksamheten är barnskötare.

17 17 (18) Förskoleklass och grundskola (dnr 2015:9302) I Årjängs kommun finns det sju grundskoleenheter som alla leds av en rektor. Holmedals skola, Nordmarkens skola F-6, Smolrnarks skola, Stommens skola, Svensbyns skola och Töcksfors skola omfattar förskoleklass och årskurserna 1-6. Därtill finns också Nordmarkens skola 7-9 som är den enda grundskoleenheten i kommunen som omfattar årskurserna 7-9. Vid tillfället för kommunens redovisning till, den 27 april 2016, fanns det totalt 116 elever i förskoleklass och 992 elever i årskurserna 1-9. Grundsärskola (dnr 2015:9304) I Årjängs kommun finns det, enligt uppgift från kommunen i maj 2016, fem elever som är inskrivna i grundsärskola. Vissa av dem är individintegrerade grundsärskoleelever på grundskolor i kommunen och andra läser inriktning träningsskola, det vill säga ämnesområden enligt grundsärskolans läroplan. Eleverna som läser inriktning träningsskola undervisas i Grundsärskolan vid Nordmarkens skola. Gymnasieskola (dnr 2015:9303) Enligt uppgift från kommunen den 1 juni 2016 fanns det totalt 130 elever i gymnasieskolan. Av dessa går 48 elever på nationella program och 72 på introduktionsprogram. På de nationella programmen går 14 elever på ett teoretiskt program och övriga 34 går på fyra olika yrkesprogram. Inom introduktionsprogrammen är den största gruppen språkintroduktion med 59 elever. Övriga elever inom introduktionsprogrammet går på preparandutbildning eller inriktning lärling. Kommunen bedriver utbildning inom följande nationella program på gymnasieskolan: el- och energiprogrammet, fordons- och transportprogrammet, industritekniska programmet, vård- och omsorgsprogrammet samt samhällsvetenskapliga programmet. Gymnasiesärskola (dnr 2105:9305) Gymnasiesärskolan i Årjängs kommun är placerad vid Årjängs Gymnasieskola. Gymnasiesärskolan i kommunen bedriver utbildning inom det individuella programmet och inom det nationella programmet fordonsvård och godshantering. Enligt uppgift från kommunen den 1 juni 2016 går det fem elever på gymnasiesärskolan. Utbildningen för eleverna i gymnasiesärskolan sker i årskurserna 1-3 enligt den nya gymnasiesärskolans styrdokument (Gysär13) och i årskurs 4 enligt den gamla gymnasiesärskolans styrdokument. Vuxenutbildning (dnr 2015:9308) Vuxenutbildningen i Årjängs kommun är placerad vid Årjängs Gymnasieskola. Rektor för vuxenutbildningen är också rektor för Årjängs Gymnasieskola och Årjängs Gyrnnasiesärskola. All undervisning på grundläggande nivå bedrivs i egen regi. På gymnasial nivå erbjuder kommunen de kurser som ges på ungdomsgymnasiet i kommunen. Övrig utbildning på gymnasial nivå erbjuds

18 18(18) på distans via internet. Särskild utbildning för vuxna erbjuds på grundläggande- och gymnasial nivå. Utbildning i svenska för invandrare erbjuds i egen regi. I Årjängs kommun finns det, enligt uppgift från kommunen i april 2016, 36 elever i kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, 78 elever i kommunal vuxenutbildning gymnasialnivå, 14 elever i särskild utbildning för vuxna och 80 elever i utbildning i svenska för invandrare.