Kyrkobladet. Passion. tema: # 1/2008. Svenska kyrkan i Kungälv och Ytterby

Transkript

1 Kyrkobladet Svenska kyrkan i Kungälv och Ytterby # 1/2008 tema: Passion 1

2 Nytt gemensamt kyrkoblad! Du håller ett helt nytt kyrkoblad i handen. För första gången är det ett kyrkoblad som är gemensamt för Kungälvs och Ytterby församlingar. Under ca 35 år gav Kungälvs församling och Ytterby församling ut varsitt eget kyrkoblad. Men från och med detta år görs detta gemensamt. Med detta gemensamma kyrkoblad vill vi stärka gemenskapen mellan församlingarna. Mycket arbete sker idag gemensamt och vi vet att många vill få information om det som sker i de båda församlingarna. För en del människor är känslan av tillhörighet till sin församling mycket stark. Andra däremot vet inte alltid vet på vilken sida av gränsen man egentligen bor. Flera sidor i Kyrkobladet handlar därför om sådant som är lika angeläget oavsett vilken församling man tillhör. Men du finner också sidor som särskilt gäller Kungälvs församling eller Ytterby församling. Jag hoppas att du skall finna mycket givande läsning och information i detta nya kyrkoblad! martin lindh, kyrkoherde Dagens kyrkiska: Fastlagen De tre dagarna fastlagssöndag, blåmåndag, och fettisdag - förberedelse inför fastan då vi äter upp oss inför fastan. I många länder även tid för karneval, som just betyder farväl till köttet. Fastan Infaller på askonsdagen (dagen efter fettisdag) och pågår 40 dagar fram till påsk. I kyrkans gudstjänster handlar det om att vända sig bort från synd och ondska och istället vända sig till Gud och sätta hopp till honom. Passionstiden Kallas den sista delen av fastan och inleds femte söndagen i fastan. Nu får vi följa Jesu väg mot lidande och död. Särskilt under Stilla veckan - veckan innan påsk - sätts Jesu lidande i fokus. Under påsknatten vänds sedan lidandet mot uppståndelse, liv och glädje. Bilden på framsidan: Under påskvandringen har du möjlighet att själv leva dig in i påskens berättelse. Foto: Sven-Börje Andersson Modell: Carlyle Fernandes Innehåll 3 Om passion 4 Påskvandring för sinnena 7 Vilken uppståndelse det blev 8 Alf G vill möta människor 10 De håller rent i Guds hus 12 Ytterbysidan 13 Kungälvssidan 14 Kyrkans Jourtjänst 15 Resa till Taizé 16 Ord på vägen Man är kyrkans ambassadör och får möta människor genom att bara vara till. Alf G Johansson - om rollen som kyrkvärd Var med och ge ditt bidrag för att människor ska tillgång till rent vatten. Läs mer i inlagan på mittuppslaget. Där finns också ett inbetalningskort. Sagt om passion Lidelse, kan betyda stark förkärlek till någonting, till exempel att man har passion för bilar, båtar eller någon annan sak. Passion får människorna att leva, kungskap får dem endast att överleva. Nicolas-Sébastien Roch de Comfort ( ) Passion är en positiv besatthet. Besatthet är en negativ passion. Paul Carvel (1964-) Det är med våra passioner som med eld och vatten: de är goda tjänare men dåliga herrar. 2 3 Aesop Ordet passion förekommer inte i svenska översättningen av Bibeln, men väl ord som lidelse och lidande: Sinnesfrid ger kroppen hälsa, lidelse är röta i benen. Ordspråksboken kap 14, vers 30 Alltså ber jag er att inte tappa modet när jag lider för er skull; mitt lidande är er härlighet. Efesierbrevet kap 3, vers 13 text: karolina olofsson Passion vad är det? När du hör ordet passion får du kanske väldigt olika associationer. Kanske tänker du på intensivt glödande kärlek eller också på ett särskilt intresse som just du har. Du kanske skulle säga att segling är din passion, eller kanske korsstyngsbroderi, hiphop eller frimärken. Passion är ett väldigt sammansatt ord med många betydelser. Tittar i bokhyllans Stora synonymordboken och får fram betydelser som åtrå, begär, lidelse, hänförelse, eld, glöd, kärlek, mani, men här finns också ordet lidande. Hur kan lidande finnas med där kärlek, eld och glöd också finns? Kanske beror det på att kärlek och lidande många gånger går hand i hand. Inom kristendomen brukar passion ofta syfta på Jesu lidande på korset under långfredagen. Filmen om Jesus som kom för ett par år sedan fick också titeln The Passion of the Christ. Tiden innan påsk benämns ofta passionstiden. Men vad var det som hände under påsken egentligen? Vad fick människorna omkring honom uppleva, och kan det vara sant att han uppstod? På de följande sidorna får du följa med på en påskvandring där händelserna avslöjas. Du får också möta flera passionerade människor. Trevlig läsning!

3 Text: Karolina Olofsson Foto: Sven-Börje Andersson Påskvandring - ett passionsdrama för sinnena Att våga stänga ögonen och sätta för bindeln känns lite motsträvigt. Jag är ju så van vid den information som mina ögon ger mig, kommer jag att klara mig utan dem nu? Med stängda synintryck, och med händerna på axlarna på personen framför mig, beger jag mig uppför den vindlande trappan. Jag går en påskvandring, och varje steg tar mig tillbaka i tiden. Det första ljudet jag möts av är det försiktiga stadsbruset tidigt om morgonen. Strax hör jag två kvinnoröster tala. Deras steg ekar mot gatstenen. De talar lågmält, men ändå uppfyllt av något som de vill berätta. De verkar måna om att ingen ska se dem. En vän till dem har blivit avrättad. En man med särskilda egenskaper, verkar det som. Han gjorde mig frisk från en obotlig sjukdom, berättar en av kvinnorna, Maria från Magdala. Han verkar ha varit något särskilt, många människor har följt honom. Men nu är han död, berättar kvinnan som heter Salome och fortsätter: Och nu är vi på väg till hans grav. Vi har med oss väldoftande oljor och kryddor att smörja in kroppen med. En doft av eukalyptus sveper förbi min näsa, samt en annan, sträv lukt jag inte känner igen. En man kommer plötsligt förbi och jag hör hur han hälsar på kvinnorna. Rösterna är dämpade och oroade. Mannen heter Petrus, och kvinnorna förklarar att han var en av den dödes närmaste vänner. Medan kvinnorna måste lämna oss och gå vidare till graven berättar Petrus sin historia. Om jag ska ta allt från början så är jag egentligen fiskare. Vi hade varit ute och fiskat hela natten, men inte fått någonting. På morgonen, när vi trötta och irriterade närmade oss land, stod det en man där, som sa åt oss att ro ut igen och försöka en gång till. Det hade vi inte alls lust med, men vi gjorde det ändå. Och den gången fick vi fisk! Vi drog upp så Varför firar vi egentligen påsk? Hur gick det till, den där gången för 2000 år sedan, som många förundrats över sedan dess? Vad var det vännerna till Jesus fick uppleva? Följ med på en påskvandring som tar oss tillbaka till historien - och som berättar om känslor, lukter, smaker och personliga vittnesmål. mycket att båten höll på att sjunka! Då förstod vi att mannen var en stor profet. Han sa att vi skulle följa honom. Från den dagen var vi alltid tillsammans med honom. Petrus berättar om alla de under som mannen gjort. Han verkar inte bara ha botat sjuka utan också stillat stormar och till och med uppväckt döda till liv. Det verkar helt otroligt. Men någonting i Petrus röst säger mig att han verkligen är övertygad om vad han varit med om. Men vem var den mystiske mannen egentligen? Messias, den levande Gudens son, säger Petrus utan att tveka. Det var det svar jag gav honom när han själv frågade mig. Jag kunde inte tro annat. Men andra tyckte att mannen var farlig och uppviglade folket. Petrus berättar för oss om den sista måltiden de haft tillsammans innan soldaterna kommit och kaoset brutit ut. De delade bröd och vin och sann gemenskap. Petrus bjuder på osyrat bröd och vin och kvinnorna har med sig väldoftande kryddor till graven. Petrus ger mig en bit av det osyrade brödet och min tunga möter smaken av något sprött, som ett slags osaltat kex. Under tiden berättar Petrus mer om det smärtsamma minnet. Soldaterna grep honom efteråt, och det visade sig vara en av oss som förrått honom! Själv förnekade jag att jag kände honom tre gånger, trots att jag lovat gå in i döden för honom, säger han ångestfyllt. Och det värsta av allt är att han redan innan sagt att jag skulle komma att göra det. Jag bedyrade förstås motsatsen, men nu har jag svikit och jag vet inte vad jag ska ta mig till! Petrus är bedrövad och vi lämnar honom för att få veta mer om vad som hänt. Snart känner mina händer en kall yta av sten och sedan når vi en port. Vi har kommit till Pontius Pilatus, Roms utsände i Jerusalem, får vi veta. Strax får vi höra hans del av i historien: Det var i förra veckan som prästerna kom dragande med en sån där profet, säger Pilatus med ett irriterat drag i rösten. De anklagade honom för allt möjligt. Men det värsta brottet, menade de, var att han hade sagt att han var Messias, Guds son. Jag kunde verkligen inte se något gudomligt hos honom! Han hade några anhängare: simpla fiskare från Galiléen och några kvinnor. De stack allihop när han greps. Men han gjorde tydligen inte ens motstånd! Fast mina ögon är förbundna, riktigt hör jag hur Pilatus skakar på huvudet, som om han inte kan förstå hur någon kan vara så passiv. Pilatus förklarar vidare att han från början inte alls ville befatta sig med mannen, men förhörde honom i alla fall. Och något sa honom att mannen inte begått något brott, han verkade oskyldig. Istället fick jag idén att låta piska honom. Vi klädde ut honom till en löjlig kung med en törnekrona på huvudet. Jag har kronan här, känn själv på de vassa taggarna. Mina fingrar rycker till när de strax får känna något vasst emot sig. En tagg lämnar ett litet sår som börjar blöda lätt. Samtidigt hör jag piskans bestämda slag vina genom luften för att sedan hårt träffa stengolvet. Jag ryggar till inför ljudet tänker på hur annorlunda det måste ha låtit när piskan istället mött naken hud. Men att piska honom räckte tydligen inte för folket, fortsätter Pilatus. När de fick se mannen, slagen och blodig och med törnekronan på huvudet skrek de: Korsfäst honom! De sista orden vrålar Pilatus ut som om folksamlingen var där just nu. Det går en rysning genom hela min kropp. Och folket fick som de ville trots att 4 5 Pilatus erbjöd dem att frige honom, så som man gjorde med en valfri fånge varje påsk. Men folket valde mördaren Barrabas istället. Och Pilatus var rädd om sin position och vågade inte göra annat än att sända mannen i döden. Vi lämnar Pilatus praktfulla palats och går vidare på en väg ut från staden. Till slut når vi en plats där en märklig tystnad råder. Med bestämda slag når piskan mannens nakna rygg.

4 Mina händer känner de vassa spikarna som använts vid korsfästningen. Vilka är ni och var kommer ni ifrån? En skrovlig mansröst hörs tilltala vårt följe. Det visar sig vara en soldat, en av de som varit med om korsfästelsen. Nästan lite stolt berättar han hur han varit med om att spotta och slå på den dömde. Och hur mannen varit tvungen att bära de tunga korset på ryggen, som var alldeles nedblodad och söndrad efter piskrappen. Det hade inte gått, mannen hade fallit omkull på gatan och fått korset över sig de hade varit tvungna att beordra en annan man i närheten att bära korset den sista biten. Soldaterna berättar att två rövare korsfästs samtidigt som mannen. Folk runt omkring hade hånat mannen och sagt åt honom att rädda sig själv, om han nu var Guds son, som han sade. Men en av rövarna hade försvarat honom, sagt att han var oskyldig, och då hade mannen sagt till honom idag ska du vara med mig i paradiset. Korset ligger nere på marken. Mina fingertoppar känner de vassa spikarna som ligger runt om de som tidigare suttit fast i mannens händer och fötter. Jag undrar vart alla hans vänner tagit vägen. Sedan han greps verkar alla ha skingrats och folket var ju de som dömde honom. Så hör jag en röst tala. Det är mannens mamma Jag såg honom med egna ögon hänga där på korset. Det var fruktansvärt att höra människorna skrika åt honom! Han blev korsfäst på morgonen och hängde där och plågades i sex timmar. Mitt på dagen, klockan tolv, blev det plötsligt alldeles mörkt över hela landet. Folk blev livrädda och rusade hem var och en till sitt. Mörkret varade i tre timmar. Och min son ropade förtvivlat till Gud: Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Kvinnan berättar händelserna sakligt, men jag kan höra hennes förtvivlan mellan orden. Till slut hade mannen sagt att han var törstig. Då fyllde soldaterna en svamp med ättiksvin och gav honom. Den skarpa lukten av ättika känns plötsligt helt nära mig. När han fått några droppar av vinet sa han Det är fullbordat. Och så böjde han ner huvudet och dog. Kvinnans röst dör ut. Tystnaden runtomkring mig växer sig tätare. Jag undrar vart människorna gått. Så talar en röst igen och vi rör oss från platsen, på väg till graven. På långt håll hör jag steg igen. Det är kvinnorna med kryddorna och oljan som snart är framme vid graven. Men vad är det här? ropar de plötsligt. Var är kroppen, varför är den inte här? Stenen som stod framför ingången, och som jag inte kan se, är bortrullad. Kan någon varit här före oss? Plötsligt kommer ett starkt ljus. Det skiner så starkt genom vävnaden på min ögonbindel. En röst talar: Mannen ni söker, Jesus från Nasaret, är inte här. Se, här är platsen där han har legat. Jag hör kvinnornas förvirrade och upprörda röster. Var är då kroppen? Gå och säg till hans lärjungar att Jesus lever. Ljuset dör bort. Kvinnorna är omtumlade och resonerar med varandra: Det var ju så han själv sa: Människosonen kommer att korsfästas och dödas, men på tredje dagen skall han uppstå Maria, idag är det den tredje dagen sedan han dog! Han är verkligen uppstånden! Och med ivriga steg försvinner de bort från platsen för att berätta för Jesu vänner. Med det är påskvandringen slut. Jag får ta av mig bindeln. Jag sitter i graven och nu kan jag själv se bindlarna runt kroppen som ligger kvar, men mannen, som är Jesus, är borta, uppstånden. Jag funderar igenom det jag varit med om och tänker på de intryck som mina sinnen gett mig under tiden som ögonen varit stängda. Jag har hört röster berätta om vad de har varit med om. Jag har smakat bröd och känt främmande dofter. Jag har hört piskan vina genom luften. Mina fingrar har känt taggen som borrat sig in i Jesu huvud. Som minne av min resa tar jag med mig en blomstrande gul påsklilja som minner om livets seger över döden. Och mina tankar går: Kanske var det precis så här det var.. Vill du gå en påskvandring? Påskvandring erbjuds alla sjundeklassare i kommunen. Du har också möjlighet att vara med när historien utspelar sig i Kastalakyrkan vid Nordmannatorget mars: Måndag kl 15, tisdag kl 14 eller onsdag kl 14 - välj en tid som passar dig. Dramat tar ca 30 minuter och medverkar gör anställda och frivilliga från Svenska kyrkan, Missionskyrkan och Pingstkyrkan i Kungälv och Ytterby. Välkommen! Vilken uppståndelse det blev! När en människa dör förblir hon död. Det är det normala. Ändå tror kristna att Jesus uppstått. Hur kan det komma sig? Den kristna tron står och faller med Jesu uppståndelse. Har Jesus inte uppstått är kristendomen inget annat än ett stort, och väldigt tomt, luftslott och kristna bland de mest tragiska människor på jorden. Vilka skäl finns det att tro på uppståndelsen? Egentligen är det de som inte tror på uppståndelsen som måste förklara två saker. Den första är att två dagar efter att Jesus lagts i graven fanns hans kropp inte längre kvar där. Vart tog den vägen? Den andra är att över 500 personer såg Jesus i livet, efter att han blivit avrättad. När Paulus skrev om detta (i 1 Korintierbrevet 15), var de flesta av vittnena fortfarande i livet. Man kunde med andra ord kontrollera om de talade sanning. Olika teorier har förts fram för att förklara dessa fakta. Vittnena kanske hallucinerade De som påstod sig ha sett Jesus kanske i själva verket bara inbillade sig att de såg honom, eftersom de hade en sådan stark förväntan att han skulle uppstå? Ingenting tyder på det. Det står uttryckligen att lärjungarna inte hade förstått att Jesus skulle uppstå (Johannes 20:9). Dessutom är hallucinationer något som brukar drabba psykiskt sjuka eller drogpåverkade människor. Lärjungarna verkar inte ha tillhört någon av de grupperna. Det är inte heller troligt att så många personer får samma hallucination. En hallucination är en subjektiv inre upplevelse. Hallucinerar gör man en och en, och oftast bara en kort stund. De som såg Jesus kunde både äta med honom och röra honom vid flera tillfällen under fyrtio dagars tid. Text: Håkan Giselsson Det verkar med andra ord vara svårt att bortförklara att lärjungarna faktiskt såg Jesus i livet efter hans död. Och fortfarande måste man kunna förklara den tomma graven. Kroppen blev kanske stulen Kan inte lärjungarna ha stulit kroppen för att få människor att tro att Jesus hade uppstått? I Matteus 28, vers står det faktiskt att de judiska ledarna kom överens med soldaterna, som hade vaktat graven, att de skulle sprida ut ett rykte om att lärjungarna hade stulit kroppen medan vakterna sov. Skulle lärjungarna kunna ha gjort det? Det är inte särskilt troligt. Hur skulle de ha kommit åt kroppen? Utanför gravöppningen låg en stor sten, som var förseglad. Även om vakterna hade somnat borde de rimligtvis ha vaknat och förhindrat stölden. Efter att Jesus gripits och avrättats höll sig lärjungarna inlåsta. Allt de hade trott och hoppats på hade slagits i spillror. De var deprimerade, desillusionerade och rädda. Några veckor senare var de som förvandlade. Med stor glädje och frimodighet predikade de att Jesus hade uppstått. Myndigheterna förbjöd dem. De fängslades och torterades. En del blev till och med dödade. Men inte tystnade de för det. Något fantastiskt måste ha hänt, som förvandlade lärjungarna. Hur sannolikt är det att de skulle vara beredda att både misshandlas och dödas för en lögn de själva kokat ihop? Det är inte heller särskilt troligt att det var myndigheterna som tog den döda kroppen. För då hade de bara visat upp den när ryktet om Jesu uppståndelse började spridas. Det skulle effektivt ha täppt till munnen på lärjungarna. 6 7 Om nu ingen stal Jesu döda kropp, hur skall man då förklara den tomma graven? Jesus var kanske bara skendöd Jesus dog kanske inte på korset. Han var bara skendöd. När han senare togs ner och lades i graven kvicknade han till och tog sig ut. Om man vet hur en romersk prygling och korsfästelse gick till inser man att den teorin inte är särskilt trolig. Man överlevde inte en sådan. Dessutom kontrollerade man noga att Jesus verkligen var död innan hans kropp togs ner. En romersk soldat som lät en fånge undkomma riskerade själv dödsstraff. Hur skulle för övrigt en svårt torterad och halvdöd Jesus på egen hand kunna ta sig ut ur graven, förbi den stora stenen, skrämma slag på vakterna och sedan promenera långa sträckor till olika platser och triumferande visa upp sig för lärjungarna? Han hade varit i behov av akut läkarvård. Jesus besegrade döden! Enligt en naturalistisk verklighetsuppfattning kan man inte uppstå från döden. Det skulle vara ett brott mot naturlagarna. Men om det finns en Gud som gett oss naturlagarna, är det inget problem för honom att också göra ett undantag, genom att till exempel uppväcka någon från de döda. Utifrån de fakta som vi har om Jesus tyder allt på att han faktiskt uppstod. Han har besegrat döden! Döden är inte det definitiva slutet, varken för Jesus eller för oss. Det finns hopp om ett evigt liv efter detta, för alla som vill ta emot det..

5 Porträttet: Alf G Jag får möta människor genom att bara vara till Efter 600 helgmålsböner och 34 år som kyrkvärd väljer Alf G Johansson att avsluta uppdraget som kyrkvärd. Det ska bli bra att sluta, säger Alf, som fått vara med och bygga upp församlingslivet i Kungälv. Text & foto: Karolina Olofsson Det är många som har sett honom. Bakom psalmbokhyllan i Kastalakyrkan där han hälsat välkommen. Småpratandes vid kyrkkaffebordet. Bakom mikrofonen när det är dags för textläsning i gudstjänsten. Nu slutar jag med ålderns rätt, säger Alf G Johansson, som blir 80 år i maj. Men jag kommer förstås fortfarande att finnas med i Kastalakyrkan. Jag träffar honom hemma i bostaden på Komarken. Alf är nyligen opererad, känner sig lite trött, men är på benen. Livet som pensionär är ändå gott. Jag har haft hälsan och det är jag tacksam för, säger han. Alf G, som är född i Lysekilstrakten, hade kyrkan med sig från uppväxten och tron har för honom betytt trygghet och förhoppning fick han anställning på Bohuslandstingets kansli i Göteborg. Han och hans fru Brita sökte då bostad i Kungälv, som låg nära till. Någon annan anknytning till Kungälv hade de egentligen inte därför blev det också naturligt att söka sig till kyrkan. Jag blev engagerad i kyrkan och med åren har jag fått många goa vänner här, säger Alf. Inte minst Oswald Karlsson, hans anda lever fortfarande kvar. Början av 70-talet var en spännande tid, berättar han. Dåvarande kyrkoherde Oswald Karlsson drog igång verksamhet för barn och unga; i församlingshemmets dagledigträffar var det fullt av folk, liksom i församlingsresornas busslaster. Det var ett efterlängtat förändringsarbete för många, även om inte alla var med på tåget från början. Själv fick Alf uppdraget att leda helgmålsböner på lördagar i vandringskyrkan i Komarken och senare i Kastalakyrkan när den kom till. Med åren hann det bli 600 stycken den sista då Kastalakyrkan fyllde 25 år för några år sedan. Helgmålsbönerna var mycket enkla, de var korta med läsning, bön och psalmsång. Men det har varit väldigt fint genom åren, säger han. Just att få vara med och bygga upp Kastalakyrkan var roligt och stimulerande. Som ordförande i kyrkorådet i tolv år fick han vara med och utveckla församlingslivet i Kungälv. Men han har också haft god inblick i kyrkans liv och organisation i stort, genom sina uppdrag i stift och på riksnivå. Under nio år satt han med i kyrkans centralstyrelse i Uppsala. Under de tjugo år som han var med i kyrkomötet, motsvarande kyrkans riksdag, var han med och tog beslut om ny psalmbok och kyrkohandbok 1986, samt kyrka-stat-reformen 1999, när kyrkan och staten skiljdes. Det kanske ändå är främst med kyrkvärdsrollen som många förknippar Alf. Vad gör egentligen en kyrkvärd? Det är många uppgifter, förklarar Alf. Till exempel att be för gudstjänsten, läsa texter, assistera vid dop, tända ljus vid tacksägelser och ta upp kollekt. Men det viktigaste tycker jag är att ta emot folk när de kommer så att de ska känna sig välkomna. Man är kyrkans ambassadör och får möta människor genom att bara vara till. Att vara kyrkvärd räknas fortfarande som ett hedersuppdrag. Förr var det endast personer som satt i kyrkorådet som fick bli kyrkvärdar, men så är det inte längre, även om kyrkorådet fortfarande formellt väljer kyrkvärdarna. Det är fint att det bland kyrkvärdarna idag både finns ungdomar och äldre representerade, säger Alf. Att få ha en uppgift i församlingen och att vara engagerad tycker Alf är viktigt. När jag berättar att temat i detta kyrkoblad är passion och undrar om just församlingslivet varit en passion i hans liv nickar han försiktigt, jo det är nog så. Uppdragen har förstås tagit en hel del av hans tid, särskilt i början när de bara var två kyrkvärdar. Alf är tacksam för den goda vänskap som vuxit fram mellan kyrkvärdarna genom åren, och vill passa på att rikta ett särskilt tack till förre kyrkvärden Lars Andreasson. Fortfarande trivs Alf i Kastalakyrkan. Här är det härlig sång och musik. Och ålderssammansättningen är spridd, här möter man alla åldrar. Förutom församlingsborna umgås han gärna med barn och barnbarn, samt barnbarnsbarnet Mio, även om avståndet inte gör det lätt att träffas. Till sist: Hur kommer det sig att du heter Alf G? G:et står för Gerhard. Jag lade till det 1948 för att skiljas åt från en annan hemma i socknen som hette likadant. Men man har ju hört andra varianter, som den Gamle, den Gode och så vidare genom åren, menar han Alf möter gärna människor och som kyrkvärd ser han sig som kyrkans ambassadör. Nu slutar han efter 34 år. Till höger: Sista helgmålsbönen i Kastalakyrkan under 25-årsjubiléet Foto. Lars Andreasson Röster om Alf G Alf är en person som alltid funnits med i kyrkan, både i Kastala och i kyrkan i landet. Han har stor personkännedom och är lätt att bli bekant med. Han har också stor omsorg om den enskilda personen och är alltid artig. Hans helgmålsböner har betytt mycket, han hade ansvaret i många år och höll träget och troget på. Som person är han väldigt korrekt och humoristisk, och han är stolt över att vara bohuslännig. Margareta Karlsson, vän Vi har haft mycket tillsammans. Det var Alf som en gång i tiden såg till att jag kom med i kyrkofullmäktige. Under många år turades vi om att ha helgmålsböner, vi täckte in för varandra sommar som vinter, men det var Alf som var den drivande. Han är suverän på att hålla ordning på när saker har hänt och vet att uppmärksamma när någon i kyrkan har hållit på med något i x antal år. Framför allt är han en jättegod vän som alltid ställt upp för mig. Vi har inte alltid haft samma övertygelse om saker och ting, men det har inte påverkat vänskapen. Lars Andreasson, vän Jag känner Alf först och främst som kyrkvärd. Jag tänker på ord som noggrann, välkomnande, erfaren och insatt när jag tänker på honom. Tillsammans med hustrun Brita har han ett stort hjärta för Kastalakyrkan och det märks att de båda är kända och uppskattade här, och de har en förmåga att glädja och uppmuntra andra. Jag kommer att sakna Alf som kyrkvärd, men gläds mycket åt de år jag fått samarbeta med honom! Peter Frykman, präst i Kastala

6 De håller rent i Guds hus Rose-Marie Larsson och Marie- Louise Sundström gillar lugnet mellan kyrkbänkarna när de städar efter kyrkobesökarna. - Det är en speciell atmosfär här inne, tycker de båda, som också uppskattar sina jobb. Innanför porten till Kungälvs kyrka breder kyrkorummet med de många takmålningarna ut sig. Det är tyst och lugnt i kyrkan, man känner in doften av gamla träbalkar och putsad mässing. Här möter Rose-Marie och Marie-Louise upp en grå måndag i februari. Den här vintern är egentligen perfekt för oss, menar de. Vi slipper städa efter slask och grus som annars dras in den här tiden på året. Rose-Marie och Marie-Louise har båda jobbat med städning i kyrkan några år. För sju år sedan beslöt Rose-Marie att det fick vara nog med slitet att driva en egen städfirma. Hon fick höra talas om jobbet på kyrkan i Kungälv och har sedan dess jobbat här som anställd. Marie-Louise har å sin sida en bakgrund inom hemtjänsten, men även det var slitsamt. Det blev allt sämre för oss som jobbade där och jag kände att jag måste pröva något annat, säger hon. Eftersom hon är uppvuxen i Romelanda och har jobbat inom Kungälvs kommun blev det naturligt att hon som västerlandabo också sökte sig till Kungälv. Och jobbet i kyrkan kom precis i rätt tid. Marie-Louise jobbar mest i Ytterby och Rose-Marie i Kungälv, så det blir en del ensamarbete. Det är en speciell känsla när man går där alldeles ensam i kyrkan, menar Marie-Louise. Rose-Marie håller med: Det känns i väggarna i den här kyrkan, säger hon och pekar på målningarna i taket. De målade ansiktena är Text & foto: Karolina Olofsson verkligen naturligt målade när man tänker att de gjordes redan på 1600-talet. Sådant kan man fundera kring när man går här, liksom att det finns gravar under golvet. Ingen av dem sökte sig specifikt till kyrkan som arbetsplats, men båda har alltid uppskattat att gå in i kyrkor när de är ute och reser och att promenera på kyrkogårdar. Kan det till och med motverka stress att också jobba i en sådan miljö? Ja, det tror jag säger Rose-Marie, man blir lugn. De gamla kyrkorna är också byggda på ett sätt så att man får tänka till om de produkter man använder och också städa varsamt. Strutsfjädrar i dammvippan är bra eftersom de inte lämnar efter sig partiklar som kan leta sig in i håligheter. Förutom kyrkorna städar de också på kyrkans kontor, personalens lunchrum och i alla verksamhetslokaler. De följer ett särskilt schema för att det ska flyta. Barnlokalerna måste alltid städas innan de ska användas i öppna förskolan. Eftersom de bara arbetar på dagtid får de ibland pussla för att anpassa sig när det till exempel blir ett begravningskaffe. Visst är vårt jobb otacksamt många gånger, säger de, det är mycket småplock som andra kanske inte tänker på. Men när det inte städas så märks det. Det känns att man gör skillnad. Extra mycket att göra är det i december när många besöker kyrkan och det dessutom är många avslutningar i verksamhetsgrupperna. Kyrkans lokaler hyrs också ut till privatpersoner. Då ingår att man ska städa efter sig, men alla är inte lika noggranna. Då får Rose-Marie och Marie-Louise städa extra för att förbereda för nästa verksamhet. De gångerna känns det inte alltid så kul, men överlag gillar de sitt jobb. Jag tycker det är roligt att städa och göra fint, säger Rose-Marie. Folk förstår inte det, men annars skulle jag inte ha hållit på med städning i så många år. Att kunna jobba självständigt och fritt, men ändå ha en arbetskamrat att planera ihop och umgås med, är något de uppskattar. För dagen har de likadana tröjor på sig och det märks att de trivs i varandras sällskap. Den ene fortsätter gärna den andres tankegång och skratten kommer tätt. Vi kommer in på att städjobb ofta har Många tankar väcks när man vistas ensam i kyrkan. låg status och här har båda två funderat en del på vad de kan bero på. Det är ett kvinnojobb och dåligt betalt, det lägger grunden för låg status, säger Marie-Louise. Sedan har många synen att vem som helst kan städa men alla kan inte det, menar Rose-Marie, som ser skillnad när vikarier varit inne. Hon menar att just eftersom hon har glädje i att göra det hon gör så blir också resultatet bra. Tycker man att det är en pina att städa, gör man inte heller ett bra jobb. Vi uppehåller oss en stund vid varför det ofta i allmänhet är det negativa som uppmärksammas framför det positiva. Kanske hänger det samman med hur det ser ut i samhället; man förväntar sig I kyrkan får man städa varsamt. Rose-Marie (t.v.) använder inga medel och Marie-Louise (t.h.) har strutsfjädrar i dammvippan. att saker ska flyta på, och påpekar istället när något strider mot den normen. Kanske borde vi vara duktigare på att se människor där de är och vad de gör och ge varandra mer uppskattning? De flesta i personalen plockar undan efter sig och ger utrymme för städningen. Men ibland måste vi vara lite gnälliga för att vårt jobb ska uppmärksammas! konstaterar båda, fast med glimten i ögat.. Namn: Rose-Marie Larsson Ålder: 48 år. Bor: Göteborg. Familj: Sambo och två barn, varav ett bor hemma. Intressen: Vara med familj och vänner, vistas ute naturen och skogen på promenader, lyssna på ljudböcker. Senast lyssnade bok: Luftslottet som sprängdes av Stieg Larsson. Namn: Marie-Louise Sundström Kanon Ålder: 50 år. Bor: Västerlanda Familj: Man, tre barn, två barnbarn, en katt och en papegoja. Intressen: Läsa, promenera, umgås med mina barnbarn, släkt och vänner. Senast lästa bok: En spricka i kristallen av Cecilia von Krusenstjerna

7 På gång i vår Ytterby församling Du bar ditt kors Riktig passionsmusik blir det i Ytterby kyrka på långfredagen, under rubriken Du bar ditt kors. Då framför kyrkokören musik av Palestrina, Salonen och Maunder med flera. Torvald Pettersson spelar orgel och Martin Lindh håller andakt. Välkommen till kyrka kl 19. Däckbytardag på City Gross Snart är det dags att sätta på sommardäcken igen. Om du vill ha hjälp med bytet är du välkommen till City Grossparkeringen lördagen 29 mars kl Då finns ungdomar på plats som under sakkunnig ledning fixar bytet på några minuter. Som vanligt vill vi att du ger en gåva om minst 100 kr till Lutherhjälpen som tack för hjälpen. Väl mött! Nytt från Mödrahemmet i Rio Mödrahemmet i Rio de Janeiro, Abrigo Rainha Silvia, ger fattiga unga mammor och deras barn en möjlighet till nystart i livet. Söndagen den 30 mars predikar föreståndare Stefan Martinsson i gudstjänsten kl 10 i Ytterby kyrka. Under kyrkkaffet berättar han mer om mödrahemmet. Den lilla gruppen i den stora församlingen Ibland kan man känna sig anonym i den stora församlingen. Församlingsgemenskapen i den söndagliga gudstjänsten kan kännas ytlig och förutsägbar. Då kan den lilla gruppen bli en plats för kärleksfull gemenskap, där också kopplingen till den enskildes vardag blir naturlig. De små grupperna kan fungera som en slags plantskola, där ledare formas, där man kan få pröva sig fram för att finna sina gåvor, och där man i gemenskap får växa i tro. Församlingar världen över vittnar om hur de små grupperna haft en avgörande betydelse. Vill du vara med i en sådan grupp? Kontakta församlingen så berättar vi mer. Vi bildar gärna nya smågrupper när det finns önskemål. Tony kommandosoldaten I samarbete med Nordisk Östmission får församlingshemmet besök av den f.d. muslimen och kurdiske kommandosoldaten Tony. Fredagen den 4 april kl 19 berättar han om sitt nuvarande arbete - kristen radiomission bland muslimer i hela världen. Välkommen! Josef och hans bröder Söndagen 20 april kl 18 framför Ytterby barnkör en musikal där de berättar och sjunger berättelsen om Josef. Musiken är skriven av Monica Andersson. Simson på Kärringön Torsdagen 24 april är du välkommen på föredrag kl 11 i församlingshemmet. I torsdagscaféet berättar Gunnar Netterfors om den legendariske prästen Simson på kärringön. Föredraget följs av middagsbön och lunch. Lunch blir det även torsdagen 27 mars kl 12. Ny i Ytterby?. Påskens gudstjänster Ytterby kyrka Gudstjänst söndagar kl 10 Söndagsskola barn 3-13 i gudstjänsten Kvällsgudstjänst vanligen söndagar kl mars - Palmsöndag Gudstjänst 10, Sigvard Möller. Psalmorkestern medverkar. Kvällsgudstjänst kl 18, Göte Siverbo. 20 mars - Skärtorsdag Skärtorsdagsmässa 19, Åke Gillberg. 21 mars - Långfredag Långfredagsgudstjänst 10, Tord Nordblom. Solosång. Musikgudstjänst 18 Du bar ditt kors. Kyrkokören sjunger passionsmusik. Präst: Martin Lindh. 23 mars - Påskdagen Påskgudstjänst 10, Åke Gillberg. Kyrkokören, barnkören och blåsare. 24 mars - Annandag påsk Högmässa 10, Tord Nordblom. Kör från Spekeröd-Ucklum medverkar. Det byggs så det knakar i Ytterby. Många har flyttat in under det sista halvåret. Fler lär det komma. Det tycker vi är roligt. Äntligen blir det lite ordning i Ytterby centrum och mitt i allt detta reser sig vår vackra kyrka. Onsdagen den 2 april kl är du som är ny eller känner dig ny i Ytterby välkommen till Ytterby församlingshem. Vi äter tårta tillsammans och får höra Per-Olof Jansson berätta lite om Ytterbys historia. Du får också träffa några av oss som har olika uppgifter i församlingen och du får gärna gå runt och titta på kyrkan och församlingshemmet. För att vi skall veta hur många tårtor vi behöver köpa vill vi att du anmäler dig senast den 27 mars på telefon , eller sven-borje.andersson@svenskakyrkan.se På gång i vår Påsknattsmässa Under långfredagen får vi dela Jesu lidande och död på korset. Under natten till söndagen får vi sedan vara med när mörker och död vänds i strålande ljus och glädje. Välkommen att vara med på påsknattsmässan i Kastalakyrkan på påskafton kl I mässan tänder vi påskljuset, du har möjlighet att förnya ditt dop och vi får också mötas i nattvarden. Allsång med önskepsalmer Att vissa psalmer ligger många varmt om hjärtat är tydligt. Ofta återkommer de i livets stora stunder, såväl i tider av glädje och firande som när vi har det svårt. Söndagen den 30 mars kl 18 har du möjlighet att själv vara med när vi sjunger gamla och nya psalmer i Kungälvs kyrka. Medverkar gör Lena Brattgård och andra musiker. Hjärtligt välkommen att vara med och önska psalmer! Lovsång i Munkegärde Under några söndagskvällar i vår är du välkommen till Munkegärdekyrkan kl 18. Vi sjunger lovsång och du har möjlighet till förbön. Söndagen den 30 mars leds lovsångsgudstjänsten av Fredrik Brosché, präst och terapeut vid kyrkans själavårdscentrum i Göteborg. Vad kan vi lära oss av Bibeln? Onsdagen den 2 april är du välkommen till Kungälvs församlingshem kl 19. Då blir det föredrag av Sture Hallbjörner kring ämnet Bibeln som rättesnöre. Frälsarkransen i toner Martin Lönnebos Frälsarkransen har blivit populär som ett slags radband för den moderna människan. Nu har John Bell, präst och psalmdiktare inom Iona Community i Skottland, tonsatt texterna kring Frälsarkransen. Välkommen till en meditativ sånggudstjänst i Kastalakyrkan söndagen den 6 april kl 18. Tillsammans med Kastalakören följer vi Frälsarkransen pärla för pärla med text, bön och sång. Gudstjänsten inleds med att vi får bekanta oss med hur man använder sig av frälsarkransen. Du får också veta mer om Iona Community, som bland annat blivit kända just för stämningsfulla och lättsjungna sånger. Välkommen! Nytt från Bangladesh Magdalena Siverbo har jobbat med ett hjälpprojekt i Bangladesh. Onsdagen den 9 april kl 12 besöker hon dagledigträffen i Kungälvs församlingshem och berättar mer. Det blir också servering. Mödrahemmet i Rio Stefan Martinsson är föreståndare för Drottning Silvias Mödrahem i Rio. I sopplunchen i Munkegärdekyrkan den 17 april kl och berättar han mer om verksamheten på mödrahemmet. Välkommen! Foto: Sven-Börje Andersson Foto: Karolina Olofsson Frälsarkransen Kungälvs församling. Kungälvs kyrka Gudstjänst söndagar kl mars - Palmsöndag Gudstjänst 11, Göte Siverbo mars - mån-ons Passionsgudstjänster mars - Skärtorsdag Skärtorsdagsmässa 19, Göte Siverbo. 21 mars - Långfredag Långfredagsgudstjänst 11, Göte Siverbo. Kyrkokören medverkar. Aftonsång 18, Martin Lindh. 23 mars - Påskdagen Påskgudstjänst 11, Fredrik Sundin. Kyrkokören m.fl. 24 mars - Annandag Påsk Högmässa 11, Åke Gillberg.. Kastalakyrkan Gudstjänst söndagar kl mars - Palmsöndag Högmässa 10, Åke Gillberg. 20 mars - Skärtorsdag Skärtorsdagsmässa 19, Peter Frykman. 21 mars - Långfredag Långfredagsgudstjänst 10, Peter Frykman. 22 mars - Påskafton Påsknattsmässa 23.30, Martin Lindh. 23 mars - Påskdagen Påskgudstjänst 10, Sigvard Möller. Kastalakören och blåsare.. Munkegärdekyrkan Gudstjänst söndagar kl 13 Söndag 16 mars - Palmsöndag Familjegudstjänst kl 13, Sigvard Möller. Killkören. 20 mars - Skärtorsdag Skärtorsdagsmässa 20.30, Sigvard Möller. 21 mars - Långfredag Långfredagsgudstjänst 13, Fredrik Sundin. 23 mars - Påskdagen Högmässa 13, Sigvard Möller. Påskens gudstjänster

8 Vill du ge en annorlunda gåva? Vad då? Jo, din tid, ditt intresse, din värme och din uppmärksamhet. Detta kan du få möjlighet till genom att bli frivillig medarbetare i jourtelefonen på Kyrkans Jourtjänst i Göteborg. Det finns många situationer, då jag behöver någon att tala med om det som känns svårt. Jag kan ha ångest, vara deprimerad, ha problem med mina relationer, vara arbetslös och/eller känna mig ensam kanske känns det som om jag är den enda människan i världen som mår så här illa. Att då kunna ringa en telefonjour och bli sedd, bekräftad, tagen på allvar, lyssnad på, att möta någon som är intresserad av just mig, kan vara något mycket betydelsefullt, kanske avgörande för om jag ska orka vidare. Ibland är det också särskilt värdefullt att få vara anonym och tala med någon utomstående, som har tystnadsplikt. Att lyssna och dela det som just då känns svårt, är den hjälp vi erbjuder den som ringer. Det finns en kraft i själva mötet, som lindrar ångesten och är hoppingivande. Som frivillig medarbetare ger du av din tid och ditt engagemang. I gengäld kommer du att få vara med om många goda möten med andra människor och detta kommer att berika ditt liv. Kyrkans Jourtjänst tar årligen emot ca telefonsamtal, vilket tyder på att det finns ett oerhört stort behov av att Håller du på med släktforskning? Från och med i år är det till Landsakrivet i Göteborg du får vända dig med dina frågor. Kyrkan hade hand om folkbokföringen fram till 1991, därefter tog Skatteverket över. Länge har dock de gamla böckerna funnits kvar i ett arkiv på expeditionen i Kungälv och många har kommit hit för att ta reda på mer om sina gamla släktingar, eller få utdrag ur böckerna för egen del. Denna epok av historien är nu förbi sedan Landsarkivet hämtat alla handlingar som gäller fram till 2000 Känns livet svårt? Vill du prata med en medmänniska? Ring Kyrkans Jourtjänst helt anonymt få samtala med en medmänniska. Att vara frivillig medarbetare på Kyrkans Jourtjänst innebär naturligtvis ett stort ansvarstagande, men i ditt uppdrag får du stöd, handledning och fortbildning av personalen på Kyrkans Jourtjänst. Innan du börjar ditt engagemang som frivillig medarbetare genomgår du vår introduktionskurs. Om du är intresserad av att ge denna annorlunda gåva till din medmänniska som ett ideellt uppdrag på Kyrkans Jourtjänst innebär, är du välkommen att ringa på eller e-posta till gbg.kyrkansjourtjanst@svenskakyrkan.se. året då kyrkan och staten skiljdes. Du kan kontakta Landsarkivet per telefon , per e-post eller per vanlig post: Landsarkivet, Box 19035, Göteborg.. Känner du till Taizé? Det är en liten by i sydöstra Frankrike där det finns ett kloster. Platsen har kommit att bli en inspiration för människor runt om i hela världen. Resa till Taizé Bröderna i Taizé inbjuder ungdomar att ta del gudstjänst, arbete och gemenskap och de sånger som inspirerar kristna runt om i hela världen. Som gäst stannar man vanligen en vecka, då man bor och äter mycket enkelt. Förutom att man träffar ungdomar från många andra länder deltar man varje dag i bibelundervisning och samtalsgrupper. Dessutom delar man brödernas liv i de tre dagliga bönestunderna i kyrkan med nattvard, lovsång och tystnad. Resa Vi planerar en resa från Kungälv med avresa lördagen den 5 juli och återkomst måndagen den 14 juli. Det finns plats för ca personer. Resan anordnas i första hand för ungdomar som bor i eller är aktiva i Kungälv och Ytterby församlingar. Ungdomar från andra platser eller vuxna kan dock följa med i mån av plats. Kostnad Bussresan och vistelsen kostar 2700 kr. Ungdomar utan egen inkomst och aktiva i Kungälvs eller Ytterby församling erhåller ett bidrag på 1000 kr. Den som bor på annan ort kan söka bidrag från sin hemförsamling. Övriga intresserade Taizé inbjuder i första hand ungdomar år. Ungdomar som är år får vara i Taizé tillsammans med ledare. Även andra har dock möjlighet att komma med på resan, i mån av plats. Kostnaden per vuxen (personer äldre än 29 år) är kr. Även familjer med barn (under 15 år) har möjlighet att komma till Taizé. För dessa gäller andra priser och villkor hör av dig till Martin Lindh för upplysningar. Anmälan Anmälan sker genom inbetalning av anmälningsavgiften 300 kr till plusgiro (Kungälvs pastorat). Var noga med att ange följande på inbetalningen: Taizé + namn, adress, telefonnummer och födelseår. Inbetalningen ska göras senast 15 april. Resterande summa ska vara inbetald senast 30 maj. Frågor Hör av dig till ledare Martin Lindh, telefon: , , eller e-post: martin.lindh@svenskakyrkan.se För mer information om Taizé se Foto: Sven-Börje Andersson Kontakt Växel/expedition Kyrkoherde Kungälvs kyrka/centrum - präst diakon organist/körledare vaktmästare Kastalakyrkan/Komarken - präst diakon kantor/körledare vaktmästare Munkegärdekyrkan - präst organist/körledare Ytterby kyrka - präst diakon organist/körledare vaktmästare eller Barnverksamhet, Kungälv Barnverksamhet, Ytterby Kyrkogårdsförvaltningen Sjukhuskyrkan Kyrkobladet delas ut till alla hushåll i Kungälv och Ytterby fyra gånger om året. Utgivningsplan 2008, Årgång 1: mars (nr 1), juni (nr 2), september (nr 3) och december (nr 4). I redaktionen: Martin Lindh (ansvarig utgivare), Karolina Olofsson (redaktör), Sven-Börje Andersson, Ann Kollind, Carina Larsson och Annelie Lundén. Har du åsikter och funderingar kring kyrkobladet? Är det något i bladet du saknar och skulle vilja läsa om? Hör av dig till redaktören på telefon , eller mejla på karolina.olofsson@svenskakyrkan.se Mer kontaktuppgifter hittar du på baksidan av bladet.

9 Vinterkräksjuk eller passionerat förälskad? Den första gången jag såg på dig och kände hur du såg på mig, då föll allting jag trott var sant. Jag vet du kände likadant. Jag gömde mig i fantasin. Så rädd för vad du kunde bli... Men var gång som jag ljög för mig, så såg jag sanningen i dig ( Öppna din dörr Tommy Nilsson) Vad skulle vara kvar av världens musik, litteratur och teater om de som hämtar sin inspirationskälla i kärleken togs bort? Vad skulle vara kvar av ditt liv, av mitt liv? Medeltidens riddare och trubadurer fick stå för Den romantiska kärlekens första fas, där också myten om den omöjliga passionen uppstår. Om förälskelse är flyktiga lustbetonade känslor är ju Passionen mer djupgående intensiva känslor som kan kännas smärtsamma. Så smärtsamma och så fysiskt påtagliga att det nästan blir kräkkänslor ibland faktiskt. Passion är ändå kraftfullt och spännande tycker jag. Man blir som barn på nytt. Vill bara vara nära, tillsammans, ha kroppskontakt. Fantasin blir ju väldigt viktig. Man idealiserar och dagdrömmer. Dessa känslor blir bara mer intensiva ju längre bort kärleksföremålet befinner sig geografiskt eller tidsmässigt. Tänker klokt gör man absolut inte utan känner istället en befrielse från ansvar. Det finns en otrygghet i spänningen som jag tycker bara ökar de passionerade känslorna. Det värsta är att man inte riktigt vet. När ringer han? Om han ringer? Vågar man gå ut i fall han ringer? Vad missar man då? Hur länge skall det sköna vara?... Man känner inte varandra och kan inte förutse varandras handlingar. Är det ett flyktigt äventyr? Kommer det att stabiliseras? Det blir ett rollspel innan man kan vara sig själv. För andra kan otryggheten skrämmas och jag tänker på en av mina stora favoriter Hjalmar Söderberg, och hans olika gestalter som är och förblir ensamma. Doktor Glas är en gestalt som blivit en passiv åskådare av livet. Som tänker mer på livet än lever det. I sin ungdom sa han Det brinner en eld, han brinner så klart, han flammar som tusen kransar skall jag in i elden gå och med min käresta dansa? Men som senare i livet konstaterar Jag strävar inte längre efter lycka utan att få lite form och stil på min olycka. För att slutligen säga Mig gick livet förbi. Passionen är en drivkraft som för oss framåt, in i nya relationer men också in i nya sammanhang. För att göra något nytt måste man våga satsa med en del av sig själv som insats och det är det som är så skrämmande för det kan komma att kosta. Kosta i sårbarhet. Men det du vinner är att leva livet och inte som Doktor Glas att betrakta det.. Marie Pervik, socionom & själavårdare Sjukhuskyrkan 16 ord på vägen Illustration: Mia Carlstedt Besöksadress pastorsexpedition: Fredriksbergsgatan 12 i Kungälv Postadress: Box 344, Kungälv. Telefon: Öppettider: mån-fre 10-12, mån-tors även kungalv.pastorat@svenskakyrkan.se