Bilagor Rapport om Länsstyrelsen Östergötlands arbete med integrering av de mänskliga rättigheterna

Transkript

1 Bilagor Rapport om Länsstyrelsen Östergötlands arbete med integrering av de mänskliga rättigheterna

2 Innehållsförteckning Bilagor Bilaga 1- Handlingsplan för Lika rättigheter och möjligheter Bilaga 2- Enkät gällande kunskaper om mänskliga rättigheter - Bilaga 3- Introduktionsbrev till chefer - Bilaga 4- Nyhetsbrev från nr Bilaga 5- Körschemat till utbildningen - Bilaga 6- Utvärdering av utbildningen enligt P-M-I- metoden - Bilaga 7- Förbättringsförslag från utbildningstillfällen - Bilaga 8- Förbättringsförslag efter utbildningen-enheternas arbete 3

3 Länsstyrelsernas handlingsplan för lika rättigheter och möjligheter

4 Produktion: Länsstyrelserna i samverkan Projektledare: Sara Selmros, Länsstyrelsen Dalarna Tryck: Åtta45, 2010 Upplaga: ex Papper: Munken Polar

5 3 Innehåll Förvaltning 5 Finansiering 6 Uppföljning 6 A. Organisation 7 Övergripande mål område A 8 B. Sakområden 11 Övergripande mål Område B 11 C. Kommunikation 13 Övergripande mål Område C 14 Bilaga: Indikatorer till övergripande mål 17

6 4 Länsstyrelsernas handlingsplan för lika rättigheter och möjligheter Artikel 1 i den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter lyder Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Den synen på människan ligger till grund för en rad bestämmelser inom FN, Europarådet och EU som Sverige är bundet av. För att garantera att alla har lika rättigheter finns diskrimineringsförbud. Den 1 januari 2009 trädde en ny diskrimineringslag i kraft. Målet för regeringens politik mot diskriminering är ett samhälle fritt från diskriminering. Att bekämpa diskriminering är en central målsättning i arbetet för mänskliga rättigheter på såväl internationell som nationell nivå. Länsstyrelserna bör vara en förebild för lika rättigheter och möjligheter i samhället, varför det är av yttersta vikt att säkerställa att verksamheten är fri från diskriminering. Länsstyrelsernas verksamhet ska i alla led utgå från de mänskliga rättigheterna. Länsstyrelsernas uppdrag vad avser integrering av ett rättighets- och antidiskrimineringsperspektiv i verksamheten har utvidgats under senare år. År 2007 ställde sig samtliga länsstyrelser bakom en gemensam strategi för antidiskrimineringsarbetet. Strategin ligger till grund för denna handlingsplan för lika rättigheter och möjligheter. Handlingsplanen har tagits fram i bred samverkan mellan länsstyrelserna. Syftet är att arbetet för lika rättigheter och möjligheter ska genomsyra länsstyrelsernas organisationer och verksamhet och att förhållningssättet ska vara gemensamt för länsstyrelserna. Länsstyrelsernas handlingsplan för lika rättigheter och möjligheter utgår från diskrimineringslagen och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. I diskrimineringslagen regleras förbud mot diskriminering på grund av kön, köns överskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringslagen reglerar också de aktiva åtgärder som en arbetsgivare måste vidta för att förebygga och motverka diskriminering och att främja lika rättigheter och möjligheter. Enligt länsstyrelseinstruktionens 5 5p ska länsstyrelsen integrera de mänskliga rättigheterna i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta rättigheterna i den egna verksamheten, särskilt skyddet mot diskriminering. Länsstyrelsernas verksamhet liksom statsförvaltningen i övrigt vilar på en gemensam värdegrund som utgår ifrån demokrati och mänskliga rättigheter och som strävar mot rättsäkerhet och effektivitet. Medborgarna står i fokus. Värdegrunden finns beskriven i en rad lagar och förordningar, bland andra grundlagarna, brottsbalken och förvaltningslagen. Det är en utmaning att arbeta med grundläggande värden som över tid ska genomsyra organisationen och bidra till ändrade attityder och beteenden. Landets länsstyrelser vill genom denna handlingsplan höja ambitionen och kvalitetssäkra arbetet mot diskriminering och för lika rättigheter och möjligheter. I handlingsplanen beskrivs gemensamma insatser i form av bland annat kompetensutveckling och systematiskt erfarenhetsutbyte samt samverkan kring rutiner, riktlinjer och tekniska lösningar. Målet med planen är att alla länsstyrelser, tillsammans och var för sig,

7 5 med stöd av den gemensamma handlingsplanen ska kunna hålla en jämn och hög kvalitet i sitt arbete för lika rättigheter och möjligheter. Ett gemensamt och samlat arbete innebär en effektivare användning av resurserna och ger tjugoen myndigheter tillgång till en samlad kompetens och erfarenhet på området. Det ger möjlighet att samverka och gemensamt finna vägar för ett strategiskt inkluderande ledarskap. Samverkan stärker länsstyrelsernas verksamheter, organisation och förmåga att arbeta för en gemensam och stark arbetsgivarprofil. I Utmaningar strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken betonas att en blandning av bakgrund och kompetens har betydelse för arbete, kvalitet och kundorientering. Olikheter skapar även dynamik och kreativitet och lägger grunden för en framgångsrik och konkurrenskraftig arbetsplats med hög kvalitet. Handlingsplanen beskriver hur genomförande, förvaltning och uppföljning av länsstyrelsernas arbete för lika rättigheter och möjligheter ska bedrivas. Föreslagna insatser är inriktade på att åstadkomma förändringar på organisationsnivå (område A), verksamhetsnivå (område B) samt i myndighetens externa och interna kommunikation (område C). Handlingsplanen omfattar sammanlagt 36 åtgärder som ska genomföras under åren Indikatorer för mätningar mot de övergripande målen finns i bilagan. Flera av åtgärderna avser utbildningsinsatser riktade mot olika delar av organisationen. Under område A och C presenteras utbildningsinsatser avsedda för chefer/ rekryterare respektive informatörer. Under område B ligger en grundutbildning för alla anställda som ska ge grundläggande kunskaper om mänskliga rättigheter samt en fördjupad utbildning för vissa nyckelgrupper. Vid genomförandet av handlingsplanen torde tyngdpunkten i länsstyrelsernas arbete, liksom när det gäller jämställdhet, ligga på verksamhetsintegrering. Ett syfte med utbildningarna under område B är att öka förståelsen för hur de mänskliga rättigheterna kan integreras i verksamheten. Förvaltning Det yttersta ansvaret för genomförande av handlingsplanen och att myndigheten lever upp till lagstadgade krav ligger på respektive länsstyrelses ledning. Varje länsstyrelse avgör därför själv hur man vill organisera arbetet på den egna länsstyrelsen och vilka regionala anpassningar som behöver göras. För att genomföra och förvalta handlingsplanen och hålla ihop det gemensamma arbetet krävs en projektorganisation med en styrgrupp och ett antal arbetsgrupper samt en fortsatt aktiv samverkan mellan länsstyrelserna. I styrgruppen bör två till tre länsråd samt företrädare för personalchefsnätverket, informatörsföreningen, chefsforum för social hållbarhet och företrädare för jämställdhets sakkunnigas nätverk ingå. Styrgruppens ansvar är att organisera och styra genomförandet, att följa arbetet och att rapportera till länsrådsmötet. Styrgruppen har också ansvaret för att, senast första kvartalet 2012, lägga förslag till länsrådsmötet om och hur en revidering av handlingsplanen ska ske.

8 6 Personalchefsnätverket och informatörsföreningen får ett särskilt ansvar för sina områden och bör samtidigt få uppdraget att i samverkan driva genomförandet i dessa delar. Nätverken får i uppdrag av styrgruppen att utse representanter. Fyra projektgrupper B1, B2, B3 och C, tillsätts som stöd för länsstyrelserna vid genomförandet av vissa åtgärder inom område B och C. Projektgruppernas ansvar och uppgift kommer att tydliggöras genom separata uppdrag från styrgruppen. Gruppernas uppdrag blir bland annat att initiera, bereda, följa upp insatser och rapportera till styrgruppen. Genomförandeansvaret framgår av handlingsplanens matris över delmål och åtgärder. Finansiering Merparten av insatserna i handlingsplanen sker inom ramen för länsstyrelsernas normala samverkan och kräver ingen särskild finansiering. De mer resurskrävande insatserna är i första hand utbildningsinsatserna. Det är svårt att på förhand sätta en exakt prislapp på de åtgärder och utbildningsinsatser som planeras och som ska upphandlas gemensamt. Syftet med att göra en gemensam upphandling är att det ska vara kostnadseffektivt. Bedömningen är att kostnaderna kommer att vara rimliga. I matrisen kommenteras finansieringen för varje åtgärd. Uppföljning Handlingsplanens övergripande mål beskriver de effekter som länsstyrelserna vill uppnå både under genomförandetiden och på längre sikt. Delmålen beskriver det resultat som önskas under handlingsplanens giltighetstid och som i sin tur bidrar till att uppfylla de övergripande målen. Åtgärderna i handlingsplanen beskriver de insatser som ska genomföras. Till varje åtgärd i handlingsplanen finns ett tänkt resultatmått som ska underlätta uppföljning. Ett antal av dessa resultat har identifierats som indikatorer som bidrar till att uppfylla de övergripande målen för respektive område. Uppföljning av handlingsplanen sker löpande och årsvis av varje länsstyrelse för det egna arbetet och av genomförandeansvariga för de gemensamma insatserna.

9 A. Organisation 7 A. Organisation För att underlätta arbetet mot diskriminering och alla former av trakasserier kan man enligt DO samla allt förebyggande arbete i en plan för lika rättigheter och möjligheter. Länsstyrelsernas handlingsplan hanterar de krav på handlingsplaner som finns på en statlig arbetsgivare; handlingsplan för jämställdhet samt lönekartläggning, rutiner vid trakasserier och kränkande särbehandling, handlingsplaner för tillgänglighet samt skyldighet att anställa efter förtjänst och skicklighet. Det direkta ansvaret för de lokala insatserna ligger alltid på respektive arbetsgivare/myndighet. När förkortningen HR används i handlingsplanen avses Human Resources. Begreppet står för ett strategiskt sätt att se på personalfrågor med utgångspunkt i individens utbildning, färdighet, talang och kompetens och även hälsa. De områden som handlingsplanen beskriver är viktiga nyckelprocesser i organisationens interna HR-arbete. Ledningsfunktionens attityd och beteende påverkar organisationens kultur och rådande värderingar, mer eller mindre direkt. Medvetenhet tillsammans med ett riktigt agerande blir därför extra viktigt för personer i ledande befattning. Det är myndighetsledningen som ansvarar för att beslutsprocesserna i organisationen är kvalitetssäkrade. Att rekrytera personer med rätt kompetens är av avgörande strategisk betydelse för alla organisationer. Samtidigt är rekryteringsprocessen den aktivitet där risken att diskriminera är störst hos en arbetsgivare. Genom väl utvecklade rekryteringsmetoder och ett gemensamt arbete kan länsstyrelserna utveckla sitt rekryteringsarbete, säkerställa de lagliga kraven och stärka bilden av länsstyrelserna som en professionell och god arbetsgivare. De centrala statliga avtalen öppnar för flexiblare anställningsvillkor och ökad individualisering. Flexibla anställningsvillkor och utvecklingsmöjligheter är en framgångsfaktor som tydligt stärker länsstyrelsernas arbetsgivarprofil. Det är viktigt att tillämpningen av dessa möjligheter är objektiv och neutral. Därför måste dessa frågor ses som strategiska frågor i organisationen. För att vara en attraktiv arbetsgivare måste den interna arbetsmiljön vårdas och utvecklas. Staten ska vara ett föredöme i arbetet med att tillgängliggöra samhället för alla. Fyra utbildningsinsatser för olika målgrupper beskrivs på området, en avser ledarutbildning riktat till befintliga respektive nya chefer omfattande de lagstadgade kraven på arbetsgivare, organisationsstyrning och värderingar. Utbildningen ska ge goda insikter om de positiva effekter ett aktivt och förebyggande arbete har för hela organisationen och vilken inverkan man som ledare har i det arbetet. Vidare ska frågor om mänskliga rättigheter och värdegrund ingå som en del i kommande utvecklingsprogram för länsråden. Två utbildningar om kompetensbaserad rekrytering ska genomföras. En gemensam för länsstyrelsernas personalchefer med syfte att åstadkomma en likartad rekryteringsprocess med hög kvalitet på samtliga länsstyrelser och en utbildning som vänder sig till andra rekryterande chefer och fackliga representanter.

10 8 A. Organisation Övergripande mål område A Länsledning och chefer leder och utvecklar arbetet mot diskriminering, i sin arbetsgivarroll såväl som i rollen som verksamhetsansvarig. Länsstyrelsernas medarbetare har anställningsvillkor och utvecklingsmöjligheter som stödjer individens och verksamhetens utveckling och utgår från lika rättigheter och möjligheter. Delmål Åtgärd Tidsplan Genomförandeansvar Resultatmått Finansiering Länsstyrelsernas chefer och ledare har goda kunskaper om de lagenliga kraven på att arbeta aktivt och förebyggande mot diskriminering. De har även goda insikter om de positiva effekter ett aktivt och förebyggande arbete har för hela organisationen och vilken inverkan man som ledare har i det arbetet. Länsstyrelsernas rekryteringsprocess är fri från diskriminering. 1. En utbildning för chefer och ledare om arbetsgivares skyldighet att arbeta aktivt mot diskriminering ska upphandlas gemensamt. Utbildningen ska också koppla dessa frågor till verksamhetsutveckling och värdegrund för staten (offentligt etos). 2. En utbildning för chefer och ledare om arbetsgivares skyldighet att arbeta aktivt mot diskriminering ska ska genomföras. 3. Det länsstyrelsegemensamma ledarutvecklingsprogrammet för nya chefer som länsstyrelserna har tagit fram ska innehålla en utvecklad kring del kring antidiskriminering. 4. Frågor om mänskliga rättigheter och värdegrund ska ingå som en del i kommande utvecklingsprogram för länsråden. 5. Utbildning i kompetensbaserad rekrytering ska upphandlas gemensamt för åtgärderna 6 och Personalchefsnätverket. Utbildningen har tagits fram, upphandlingen är genomförd Personalchefsnätverket. Respektive länsstyrelse. Antal och andel chefer som genomgått utbildning och utvärderingsenkät Personalchefsnätverket. Tillägg till utbildningen har skett och utvärderats efter varje utbildningstillfälle Länsråden. Utvecklingsprogrammet har genomförts, länsråden har deltagit. Utvärderingsenkät Personalchefsnätverket. Gemensam upphandling är genomförd. Kräver inte särskild finansiering. Utförs inom ramen för personalchefsnätverkets samverkan. Finansieras av respektive länsstyrelse inom ordinarie ram. Tillägget utgör ingen kostnad. Genomförandet av utbildningen finansieras av respektive länsstyrelse inom ordinarie ram. Finansieras av respektive länsstyrelse inom ordinarie ram alternativt Finansdepartementet. Kräver inte särskild finansiering. Utförs inom ramen för personalchefsnätverkets samverkan.

11 A. Organisation 9 Delmål Åtgärd Tidsplan Genomförandeansvar Resultatmått Finansiering Länsstyrelserna arbetar aktivt för att få bredare urvalsgrupper vid rekrytering. 6. Länsstyrelsernas personalchefer/ rekryteringsansvariga ska delta i en gemensam utbildning, 1-2 dagar, om kompetensbaserad rekrytering, med syfte att åstadkomma en likartad rekryteringsprocess med hög kvalitet på samtliga länsstyrelser. 7. Rekryterande chefer och fackliga representanter ska genomgå en kortare utbildning i kompetensbaserad rekrytering med syfte att höja kvaliteten i rekryteringsarbetet. 8. Inventering av annonseringskällor ska göras med syfte att skapa intresse för att arbeta inom länsstyrelserna hos en bredare målgrupp. 9. Metod för att kvalitetssäkra annonstexter ska tas fram i syfte att texten ska ha ett inkluderande språk där efterfrågad kompetens är relevant och tydligt beskriven. 10. Länsstyrelserna ska undersöka möjligheter att i samverkan delta på arbetsmarknadsdagar och mässor. Ett kostnadsförslag ska bifogas för att ta fram gemensamt informationsmaterial Personalchefsnätverket Respektive länsstyrelse Personalchefsnätverket. Respektive länsstyrelse. Antal och andel som genomgått utbildning och utvärderingsenkät. Antal och andel som genomgått utbildning och utvärderingsenkät Personalchefsnätverket. Antal identifierade annonseringskällor Personalchefsnätverket. Metod för att kvalitets säkra annonstexter finns Personalchefsnätverket. Samverkansmöjligheterna är beskrivna och ett kostnadsförslag finns. Finansieras av personalchefernas gemensamma utvecklingsmedel eller respektive länsstyrelse inom ordinarie ram. Finansieras av respektive länsstyrelse inom ordinarie ram. Kräver inte särskild finansiering. Utförs inom ramen för personalchefsnätverkets samverkan. Kräver inte särskild finansiering. Utförs inom ramen för personalchefsnätverkets samverkan. Kräver inte särskild finansiering Utförs inom ramen för personalchefsnätverkets samverkan.

12 10 A. Organisation Delmål Åtgärd Tidsplan Genomförandeansvar Resultatmått Finansiering Planering och uppföljning av anställningsvillkor och utvecklingsmöjligheter ses som strategiska frågor och följs upp genom nyckeltal, på ledningsnivå i organisationen. Länsstyrelserna har aktuella handlings- och åtgärdsplaner i enlighet med diskrimineringslagen. För ändamålet finns en gemensam och sammanhållen mall som omfattar; handlingsplan för jämställdhet, rutiner vid trakasserier och kränkande särbehandling samt handlingsplan för tillgänglighet. Varje länsstyrelse gör kontinuerligt lönekartläggning. Alla länsstyrelser använder en gemensam och kvalitetssäkrad metod. Länsstyrelserna är en arbetsplats som aktivt förebygger alla former av trakasserier och diskriminering. 11. Ett länsstyrelsegemensamt verktyg för uppföljning och kvalitetssäkring av arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter ska utredas och föreslås (ex Jämix eller AVI/Nyckeltalsinstitutet). 12. Gemensam sammanhållen mall för ändamålet ska tas fram. Mallen ska finnas på den gemensamma HRportalen. 13. Förslag tas fram för vilken metod som ska användas. 14. Gemensamma frågor kring diskriminering och trakasserier tas fram och används i respektive länsstyrelses arbetsmiljöenkät. 15. Enkelt verktyg för uppföljning av frågorna kring diskriminering och trakasserier, ska tas fram. Syftet är att chefer och ledare ska kunna använda enkätresultatet för verksamhetsutveckling i dialog med sina medarbetare Personalchefsnätverket. Ett förslag till länsstyrelsegemensamt verktyg finns Personalchefsnätverket. Respektive länsstyrelse Personalchefsnätverket i samverkan med DO Personalchefsnätverket i samverkan med DO Personalchefsnätverket i samverkan med DO. Gemensam mall finns. Arbetet följs upp kontinuerligt i personalchefsnätverket och kommuniceras till berörda nätverk (ex jämställdhetssakkunniga, chefsforum). Gemensam och kvalitetssäkrad metod finns. Gemensamma frågor finns, används och följs upp i personalchefsnätverket och redovisas till G7. Ett verktyg är framtaget och redovisat i personalchefsnätverket samt i respektive ledningsgrupp. Kräver inte särskild finansiering. Utförs inom ramen för personalchefsnätverkets samverkan. Kräver inte särskild finansiering Utförs inom ramen för personalchefsnätverkets samverkan. Kräver inte särskild finansiering Utförs inom ramen för personalchefsnätverketssamverkan. Kräver inte särskild finansiering. Utförs inom ramen för personalchefsnätverkets samverkan. Arbetsmiljöenkäten finansieras av respektive länsstyrelse inom ordinarie ram. Kräver inte särskild finansiering. Utförs inom ramen för personalchefsnätverkets samverkan.

13 B. Sakområden 11 B. Sakområden Länsstyrelsernas verksamhet liksom statsförvaltningen i övrigt vilar på en gemensam värdegrund som utgår ifrån demokrati och mänskliga rättigheter och som strävar mot rättsäkerhet och effektivitet. Medborgarna står i fokus. Värdegrunden finns beskriven i en rad lagar och förordningar, bland andra grundlagarna, brottsbalken och förvaltningslagen. I arbetet med verksamhetsintegrering är det viktigt att skapa lärprocesser kring själva värdegrunden för att förstå vad den innebär för verksamheten. Här är kunskap om mänskliga rättigheter och skyddet mot diskriminering betydelsefullt. Det är också viktigt att utveckla rutiner/metoder för att säkerställa att rättigheterna omsätts i praktisk handling. Det är därför angeläget att arbeta för att verksamhetsintegrera mänskliga rättigheter och då särskilt skyddet mot diskriminering i länsstyrelsernas berednings- och beslutsprocesser. Verksamhetsintegrering av de horisontella perspektiven utifrån diskrimineringslagen innebär att den verksamhet som bedrivs inom länsstyrelserna och den service och de tjänster som erbjuds medborgarna är lika tillgänglig, av lika hög kvalitet och lika väl anpassad för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det utbildningspaket som tas fram för alla anställda innehåller en grundläggande utbildning om mänskliga rättigheter och diskriminering och en särskild handledarutbildning. Vidare ska en fördjupad utbildning genomföras för nyckelgrupper som jurister och controllers eller motsvarande. Ett nätverk eller liknande bildas för att utveckla metoder, kompetens och arbetssätt för verksamhetsintegrering av de mänskliga rättigheterna och bidra till ett ökat erfarenhetsutbyte mellan länsstyrelserna. Chefsforum för social hållbarhet får i uppdrag att i dialog med befintliga nätverk föreslå ett nätverk eller liknade för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Det är också önskvärt att hitta och utveckla former för att ta hänsyn till övriga perspektiv i 5 länsstyrelseinstruktionen och att dra lärdom av erfarenheter från arbetet med jämställdhetsintegrering. En av åtgärderna i handlingsplanen är att arbeta fram en metod för att verksamhetsintegrera de mänskliga rättigheterna, särskilt skyddet mot diskriminering, i länsstyrelsernas berednings- och beslutsprocesser. Metoden är tänkt som ett stöd för att identifiera och bedöma risk för diskriminering. Några länsstyrelser har anmält att de har för avsikt att ansöka om projektmedel från Europeiska Socialfonden (ESF) för att ta fram metod- och processtöd, ambitionen är att erbjuda övriga länsstyrelser möjlighet att delta i eller följa och ta del av detta arbete. Övergripande mål Område B Länsstyrelserna integrerar de mänskliga rättigheterna i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta rättigheterna, särskilt skyddet mot diskriminering.

14 12 B. Sakområden Delmål Åtgärd Tidsplan Genomförandeansvar Resultatmått Finansiering Länsstyrelsernas anställda har grundläggande kunskaper om mänskliga rättigheter, särskilt skyddet mot diskriminering. Förståelsen för hur mänskliga rättigheter kan integreras i verksamheten har ökat. Länsstyrelserna har utvecklade stöd-funktioner och metoder för att belysa, analysera och beakta de mänskliga rättigheterna i sin verksamhet, särskilt skyddet mot diskriminering. 16. Länsstyrelsernas anställda ska genomgå den grundläggande utbildningen om mänskliga rättigheter och diskrimineringslagen som tagits fram inom ramen för uppdraget. 17. Varje länsstyrelse eller länsstyrelser i samverkan ska utse personer som ska genomgå en handledarutbildning i syfte att utbilda övriga anställda i den grundläggande utbildningen. 18. En förstudie ska genomföras för att ta fram förslag till en fördjupad utbildning om mänskliga rättigheter, diskrimineringslagen för jurister, controllers, utvecklingsråd och andra nyckelpersoner för verksamhetsplanering och -integrering. 19. En utbildning om mänskliga rättigheter och diskrimineringslagen ska upphandlas och genomföras för jurister, controllers, utvecklingsråd och andra nyckelpersoner för verksamhetsplanering. 20. Länsstyrelserna ska integrera ett rättighets- och antidiskrimineringsperspektiv i sin verksamhet, samt i sin planerings- och uppföljningsprocess. 21. Ett nätverk eller liknande för kontinuerligt erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling bildas mellan länsstyrelserna i dialog med jämställdhetssakkunniga och integrationsnätverket LIN Respektive länsstyrelse. Projektgrupp B Respektive länsstyrelse. Projektgrupp B1. Antal och andel anställda som genomgått grundutbildning. Utvärderingsenkät. Antal och andel anställda som genomgått handledarutbildning Projektgrupp B2. En förstudie är genomförd Respektive länsstyrelse. Projektgrupp B2. Löpande, med uppföljning Respektive länsstyrelse Projektgrupp B Chefsforum för social hållbarhet. Antal länsstyrelser som har personer inom respektive yrkesgrupp som genomgått fördjupad utbildning. Fråga vid uppföljning om hur man integrerat perspektiven i verksamhet, VP, uppföljning. Ett nätverk har bildats. Grundutbildningen sker med genomförande av länsstyrelsernas personal och finansieras av respektive länsstyrelse inom ordinarie ram. Finansieras av respektive länsstyrelse inom ordinarie ram. Finansieras av respektive länsstyrelse inom ordinarie ram. Finansieras av respektive länsstyrelse inom ordinarie ram. Finansieras av respektive länsstyrelse inom ordinarie ram. Utförs inom ramen för chefsnätverkets samverkan och finansieras av respektive länsstyrelse inom ordinarie ram.

15 B. Sakområden 13 Delmål Åtgärd Tidsplan Genomförandeansvar Resultatmått Finansiering Länsstyrelsernas E- tjänster är tillgängliga för de som berörs av verksamheten. 22. Ett mobiliseringsprojekt ska initieras och drivas för att under söka möjligheterna till utvecklingsprojekt för verksamhetsintegrering för länsstyrelserna. 23. Ett gemensamt utvecklingsprojekt för framtagande av metoder för verksamhetsintegrering av ett rättighets- och antidiskrimineringsperspektiv ska initieras och drivas. 24. Vid utvecklandet av E-tjänster skall samråd ske med LST-IT eller webbsamordningsgrupp för att säkerställa att ett tillgänglighetsperspektiv har beaktats Länsstyrelserna i Värmlands län Skåne län Västernorrlands län Östergötlands län Stockholms län Västra Götalands län i samverkan med övriga länsstyrelser Länsstyrelserna i Värmlands län Skåne län Västernorrlands län Östergötlands län Stockholms län Västra Götalands län i samverkan med övriga länsstyrelser. Löpande Utvecklingsansvariga för E-tjänster. LST-IT. Ett mobiliseringsprojekt har genomförts. Utvecklingsprojekt pågår eller har avslutats. Resultaten har spridits till samtliga länsstyrelser. Bedömning av hur man beaktat tillgänglighetsperspektivet vid utvecklandet av E-tjänster. Extern finansiering söks ur Socialfonden. Extern finansiering söks ur Socialfonden. Finansieras inom ramen för framtagande av aktuell E-tjänst.

16 14 C. Kommunikation C. Kommunikation För att tillgodose de mänskliga rättigheterna i länsstyrelsernas kommunikation, måste den vara diskrimineringsfri. Det innebär att man tar hänsyn till både diskrimineringsgrunderna och tillgänglighetsaspekter. Informationsmaterial från länsstyrelserna ska vara tillgängligt för alla, oavsett fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar. Diskrimineringsfri kommunikation kräver kunskap och insikt hos alla medarbetare. Det kommer att krävas stora insatser utbildningsmässigt och även resursmässigt för att tillgängliggöra länsstyrelsernas information. Informationsmaterial ska också utformas så att alla ska kunna uppfatta informationsmaterialet som inkluderande. Diskrimineringsfri intern kommunikation ställer lika stora krav på tillgänglighet som den externa kommunikationen. I och med den nya språklagen från 1 juli 2009 har minoritetsspråken fått en starkare ställning än tidigare, vilket ställer högre krav på myndigheternas service. Att tillgängliggöra länsstyrelsernas information kräver olika typer av insatser. För personer med nedsatt syn erbjuds till exempel skärmanpassning, talkassett eller Daisytalbok, lättläst svenska finns för vissa grupper och teckenspråkstolkning är möjligt på begäran från den enskilde. Det innebär även att oavsett var man bor ska länsstyrelserna erbjuda information som är anpassad efter beställarens behov och presentera möjligheten på webbplatsen eller i skriftlig information. Grundläggande texter om länsstyrelserna finns också på minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Särskilda utbildningsinsatser för informatörer upphandlas för att kunna genomföra de insatser som krävs inom kommunikationsområdet och för att kunna fungera som internt stöd kring diskrimineringsfri kommunikation. De kan delas upp i en utbildning för alla informatörer med fokus på tillgängliggörande av information och en utbildning specifikt för informatörer som arbetar med webben. Det är varje enskild länsstyrelses ledning som beslutar om och avsätter resurser för att genomföra förändringar som gör att länsstyrelserna beaktar de mänskliga rättigheterna i all kommunikation. Länsstyrelsernas informatörer ansvarar för genomförandet. Stora delar av arbetet är tänkt att genomföras gemensamt, i projektform, för att säkerställa att alla länsstyrelser har samma nivå på sin kommunikation med medborgare och samarbetsparter. Det innebär att kravet på likformighet i service tillgodoses på samma sätt i alla länsstyrelser. Ytterligare ett argument för samarbete är att det finns effektivitetsvinster i att arbeta gemensamt. Övergripande mål Område C Länsstyrelsernas externa kommunikation är fri från diskriminering. Alla som berörs av verksamheten kan tillgodogöra sig informationen och kommunicera med länsstyrelserna. Länsstyrelsernas interna kommunikation är fri från diskriminering och främjar ett inkluderande arbetsklimat.

17 C. Kommunikation 15 Delmål Åtgärd Tidsplan Genomförandeansvar Resultatmått Finansiering All information som läggs ut på de externa webbarna är fri från diskriminering och tillgänglig. Länsstyrelsernas skriftliga, ljud- och bildburna information ska vara fri från diskriminering och tillgänglig. Språk och bildval ska spegla det omgivande samhället Ansvariga för det gemensamma webbarbetet(moss). 25. Webbplatsen ska tillgängliggöras tekniskt till WAI-standard enligt internationella riktlinjer för standard för webbtillgänglighet. 26. Rutiner för att erbjuda alternativa format på webben ska tas fram i samverkan mellan länsstyrelserna. 27. Webbpubliceringsverktyget ska vara tillgängliggjort och webbplatserna ska uppfylla alla de krav som finns på tillgänglighet, enkelhet och logisk struktur. 28. Den länsstyrelsegemensamma webbplattformen ska erbjuda grundläggande information om verksamheten på lättläst svenska, minoritetsspråk och teckenspråk. Alla länsstyrelser publicerar denna information. 29. Alla informatörer som arbetar med webb, inklusive redaktionen för lansstyrelsen.se, ska få utbildning i att tillgängliggöra sina webbsidor. 30. När insatserna har genomförts ska en tillgänglighetsmätning av de externa webbplatserna genomföras. 31. Inom ramen för länsstyrelsernas gemensamma informationsarbete ska ett analysverktyg och checklistor tas fram för hur man skriver samt använder bilder utan att diskriminera. Tillgänglighetsmätningens resultat. Finansieras inom MOSS/webbsamordningsprojektet Projektgrupp C. Rutiner finns. Kräver inte särskild finansiering. Utförs inom ramen för informatörsföreningens samverkan Ansvariga för det gemensamma webbarbetet (MOSS) Ansvariga för det gemensamma webbarbetet(moss). Respektive länsstyrelse. Tillgänglighetsmätningens resultat. Information om verksamheten på lättläst svenska, minoritetsspråk och teckenspråk finns och alla länsstyrelser publicerar den Projektgrupp C. Antal och andel anställda som genomgått utbildning. Utvärderingsenkät Ansvariga för det gemensamma webbarbetet(moss) Tillgänglighetsmätning är genomförd Projektgrupp C. Analysverktyg och checklistor finns. Finansieras inom MOSS/webbsamordningsprojektet. Finansieras inom MOSS/webbsamordningsprojektet. Finansieras genom länsstyrelsegemensamt infoprojekt alternativt av respektive länsstyrelse inom ordinarie ram. Finansieras inom MOSS/webbsamordningsprojektet. Utförs inom ramen för informatörsföreningens samverkan och finansieras av respektive länsstyrelse inom ordinarie ram.

18 16 C. Kommunikation Delmål Åtgärd Tidsplan Genomförandeansvar Resultatmått Finansiering All information som läggs ut på länsstyrelsernas intranät är fri från diskriminering och tillgänglig. 32. Rutiner för att erbjuda alternativa informationsformat ska tas fram i samverkan mellan länsstyrelserna. 33. En särskild utbildning ska hållas för informatörerna med fokus på tillgängliggörande av information. 34. Ett antal nyckelpersoner inom respektive länsstyrelse ska utses och få kunskap om och verktyg för hur man tillgängliggör pdf-filer. 35. Under 2011 ska alla länsstyrelser flytta sina intranät till den gemensamma MOSS-plattformen. De nya intranäten ska tillgängliggöras. 36. De webbredaktörer som publicerar internt ska få utbildning i att tillgängliggöra webbsidor på intranätet Projektgrupp C. Rutiner finns. Utförs inom ramen för informatörsföreningens samverkan och finansieras av respektive länsstyrelse inom ordinarie ram Projektgrupp C. Antal och andel anställda som genomgått utbildning utvärderingsenkät Respektive länsstyrelse Ansvariga för MOSSprojektet Intranät. Nyckelpersoner med kunskap och verktyg för att tillgängliggöra pdf-filer finns vid respektive länsstyrelse. Fråga vid uppföljning hur intranäten tillgängliggjorts Projektgrupp C. Antal och andel anställda som genomgått utbildning utvärderingsenkät. Finansieras genom länsstyrelsegemensamt infoprojekt alternativt av respektive länsstyrelse inom ordinarie ram. Finansieras av respektive länsstyrelse inom ordinarie ram. Förutsätter fortsatt finansiering av MOSS/ webb-samordningsprojektet Finansieras genom länsstyrelsegemensamt infoprojekt alternativt av respektive länsstyrelse inom ordinarie ram.

19 Bilaga Indikatorer till övergripande mål 17 Indikatorer till övergripande mål Övergripande mål Område A Länsledning och chefer leder och utvecklar arbetet mot diskriminering, i sin arbetsgivarroll såväl som i rollen som verksamhetsansvarig. Länsstyrelsernas medarbetare har anställningsvillkor och utvecklingsmöjligheter som stödjer individens och verksamhetens utveckling och utgår från lika rättigheter och möjligheter. Indikator Länsstyrelsernas chefer och ledare har genomgått utbildning i enlighet med åtgärder i handlingsplanen. Länsstyrelsernas lönekartläggningar visar att inga osakliga löneskillnader baserade på kön förekommer. Länsstyrelsernas arbetsmiljöenkäter innehåller tydliga frågor kring diskriminering och trakasserier. Länsstyrelsernas chefer och ledare använder resultatet från arbetsmiljöenkäten för verksamhetsutveckling. Länsstyrelserna har aktuella planer för tillgänglighet, jämställdhet och kränkande särbehandling samlat i en plan för lika rättigheter och möjligheter. Övergripande mål Område B Länsstyrelserna integrerar de mänskliga rättigheterna i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta rättigheterna, särskilt skyddet mot diskriminering. Indikator Utvärdering av grundutbildningen visar att deltagarna upplever att deras kunskaper om mänskliga rättigheter har ökat. Utvärdering av grundutbildningen visar att deltagarna upplever att deras förmåga att integrera ett rättighetsperspektiv i sin verksamhet har ökat. Länsstyrelserna har utvecklat former för kontinuerligt erfarenhetsutbyte avseende arbetet för lika rättigheter och möjligheter. Länsstyrelserna har utvecklat metoder för verksamhetsintegrering av ett rättighets- och antidiskrimineringsperspektiv.

20 18 Bilaga Indikatorer till övergripande mål Övergripande mål Område C Länsstyrelsernas externa kommunikation är fri från diskriminering. Alla som berörs av verksamheten kan tillgodogöra sig informationen och kommunicera med länsstyrelserna. Länsstyrelsernas interna kommunikation är fri från diskriminering och främjar ett inkluderande arbetsklimat. Indikator Specifik upphandlad tillgänglighetsmätning visar att länsstyrelsernas webbplatser uppfyller de krav som finns på tillgänglighet enligt WAI-standard (internationella riktlinjer för standard för webbtillgänglighet). Alla länsstyrelser har utbildade resurspersoner för att tillgängliggöra av pdf-filer. Länsstyrelserna uppfyller samtliga kriterier i Handisams årliga tillgänglighetsuppföljning.

21 Bilaga Indikatorer till övergripande mål 19

22

23 Undersökning: MR Intern - E Skapad av: Alma Basic Publicerad: :29:41 Påbörjade undersökningar: 168 Avslutade: 128

24 MR Intern - E 1 1) Vilken enhet hör du till? 1. Naturvårdsenheten Regionalekonomiska enheten Miljöskyddsenheten Miljöskyddsenheten lantbruk KSE Staben KSE KSE Lantbruk Lantbruk Lantbruksenheten Rätts Lantbruk Lantbruk Rättsenheten Lantbruksenheten Enheten för social hållbarhet. Personal lantbruk Naturvård Lantbruk Kultur- och samhällsbyggnad Staben Enheten för social hållbarhet Natur regek Lantbruksenheten Länsveterinärenheten Lantbruksenheten Naturvård Miljöskyddsenheten Naturvårdsenheten Rättsenheten Länsveterinärenheten NV Miljöskyddsenheten Rättsenheten MIljöskyddsenheten Lantbruk Lantbruksenheten Lantbruk Staben Naturvård Naturvård Naturvård Lantbruk Lantbruk Naturvårdsenheten Miljöskydd Staben Kultur- och samhällsbyggnad lantbruk Lantbruk Miljöskydd MIljöskydd Rättsenheten Rättsenheten Regek 2

25 MR Intern - E Reg ek Kultu- och samhällsbyggnads staben Miljöskydd Rättsenheten LBE Naturvård Miljö Miljöskyddsenheten Miljöskydd Rättsenheten Service Lantbruksenheten Enheten för social hållbarhet Staben lantbruk Miljöskyddsenheten Miljöskydd LBE Miljöskyddsenheten miljöskydd Ekonomi Internadministrativa Länsveterinärenheten Enheten för social hållbarhet Lantbruksenheten Miljöskydd Miljöskyddsenheten Lantbruk länsveterinärenheten Rättsenheten miljöskydd länsveterinärenheten Intern administrativa Enheten för social hållbarhet rätts naturvård Naturvårdsenheten Miljöskydd Personalfunktionen Lantbruksenheten Lantbruk Miljöskydd lantbruk Reg.ek lantbruk Staben Lantbruksenheten Lantbruk naturvård rätts Miljöskyddsenheten Social hållbarhet Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Lantbruk Lantbruk Lantbruksenheten lantbruk Service Rättsenheten 3

26 MR Intern - E Lantbruksenheten Staben Rättsenheten Lantbruksenheten Länsveterinär Administrativa Social hållbarhet Verksledningens stab. KSE Rättsenheten Enheten för social hållbarhet 2 2) Under vilken verksamhetskod arbetar du till största delen? Antal Procent Grafisk illustration Övrig förvaltning 15 11,36% Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna vetrinära frågor 6 4,55% Regional tillväxt 4 3,03% Infrastrukturplanering 0 0,00% Hållbar samhällsplanering och boende 2 1,52% Stöd till boende 1 0,76% Omställning av energisystem 0 0,00% Kulturmiljö 3 2,27% Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar 2 1,52% Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd 8 6,06% Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden 10 7,58% Prövning och tillsyn för skydd av naturen 2 1,52% Vattenverksamhet 2 1,52% Mineral- och torvfyndigheter 0 0,00% Miljöfarligversksamhet 8 6,06% Övrig miljö- och hälsoskydd 1 0,76% Förorenade områden, efterbehandling 7 5,30% Restaurering 0 0,00% Lantbruk 33 25,00% Rennäring m.m. 0 0,00% Fiske 0 0,00% Skogsbruk 0 0,00% Folkhälsa 1 0,76% Jämställdhet 4 3,03% Integration 3 2,27% Myndighetsövergripande verksamhet 7 5,30% Administration och intern service 10 7,58% Känner ej till verksamhetskoden 3 2,27% Totalt % Medelvärde 14,77 3 3) Vilken målgrupp eller vilka målgrupper riktar sig din verksamhet till? 1. Alla inom Sverige Energibolag, kommuner, myndigheter, industrier och andra berörda organisationer. Verksamhetsutövare lantbrukare Räddningstjänst Kommuner andra organisationer som jobbar med näringslivsutveckling och till företag Privat personer, organisationer, företag tvärsektoriellt arbete gentemot ett brett spektra av aktörer internt och externt Lantbrukare Lantbrukare Lantbrukare Lantbrukare lantbrukare 4

27 MR Intern - E Allmänheten, kommuner Främst lantbrukare och markägare Kommuner med verksamheter som berör våld i nära relationer även myndigheter och frivilligorganisationer. Både den interna och externa målgrupper lantbrukare Markägare, skogsbolag, jordbrukare, kommuner mm Lantbrukare Kommun, Stat, Privat Verksledningen och i viss mån sakenheterna Till alla länetsinvånare inkluderande alla ansällda på länsstyrelsen. Jordbrukare djurägare, andra myndigheter Lantbrukare Entreprenörer jord & skogsbruk, lantbrukare, markägare, allmänhet Företag och allmänhet Allmänheten allmänheten Djurhållare Allmänhet Företag, kommuner och privatpersoner Medborgare Företag Kommuner Kommuner, Privatpersoner, Företag Lantbrukare Konsulter till lantbrukare Lantbrukare Lantbrukare Länets företag, organisationer, kommuner samt nationella och internationella besökare till länet. Allmänhet och markägare markägare, lantbrukare, privatpersoner, företag inom mark- och exploateringsbranschen, kommuner mm Sveriges medborgare i allmänhet, tillfälliga besökare i svensk natur samt bofasta och brukare i specifika objekt lantbrukare Lantbrukare, familjemedlemmar och anställda inom lantbruk samt markägare. Jag arbetar också mot rådgivare inom lantbruksnäringen. Privatpersoner, företag, kommuner mfl Industrier, miljön, kommuner Verksledningen Kommuner, statliga myndigheter, företag och enskilda Lantbrukare och rådgivare Verksamhetsutövare Verksamhetsutövare och Fastighetsägare (såväl företag som enskilda), kommunen, andra myndigheter, närboende, allmänhet Jägare, markägare Jägare/markägare Företag Organisationer Myndigheter Föreningar Internationellt och i vissa fall regionalt/lokalt Allmänheten Markägare entrepenörer Föreningar Myndigheter Industrier och allmänhet och kommuner Stiftelser, företag och allmänhet Lantbrukare skyddsvärda naturtyper och arter, markägare, allmänheten, staten - regering och riksdag 5

28 MR Intern - E Kommmuner/ Företag/allmänhet Kommuner Fastighetsägare/Boende Verksamhetsutövare Verksamhetsutövare och privatpersoner Allmänheten och anställda på Länsstyrelsen. Jordbrukare Kommuner, andra myndigheter, organisationer, civila samhället verksledningen, ingående och utgående internationella besök och kontakter, internt länsstyrelsen medarebetare med internationella frågor inom eu-projekt. lantbrukare Miljöfarliga verksamheter/industrier Lantbrukare Kommunernas miljökontor samt fastighetsägare (både privatpersoner och företag) allmänhet, verksmahetsutövare, fastighetsägare, andra offentliga verksamheter Länsstyrelseanställda, inomstatligt anställda. Djurhållare, allt från privatpersoner med sällskapsdjur --->stora animalieproducerande lantbruk Ensamkommande asylsökande barn lantbrukare runt om i länet. Kommuner, privatpersoner, organisationer, centrala verk m. fl. Verksamhetsutövare och kommuner Lantbrukare lantbrukare, djurhållare Enskilda och kommuner verksamhetsutövare, företag kommuner djurhållare Kommuner och andra myndigheter samt frivillig sektor Enskilda personer, företag, allmänhet m.fl. som vänder sig till länsstyrelsen som klaganden, anmälare, sökanden markägare i huvudsak, även allmänhet Naturintresserad allmänhet, markägare samt människor som bedriver verksamhet som kan påverka naturen, entreprenörer som utför åtgärder i skyddade områden. I första hand till företag Anställda, praktikanter, inhyrd personal, arbetssökande, praktiksökande. Indirekt till medborgarna. Lantbrukare i länet Lantbrukare Alla aktörer med koppling till vatten (kommuner, branschorganisationer, universitet, markägare, NGO:s m fl) lantbrukare, i viss mån kulturvårdare Företagare jordbrukare Anställda internt på Länsstyrelsen Externt anställda inom staten Bred målgrupp Lantbrukarna Jordbrukare, konsulter, Sjv markägare till skogs- och lantbruksfastigheter företag allmänheten kommuner och andra myndigheter Målgruppen är våldsutsatta, för att dessa ska få adekvat stöd behöver vi samarbeta i länet. Därför är även kommuner, frivilligorganisationer och andra aktörer min målgrupp Kommunerna och lantmäteriet Lantbrukarna Lantbrukare som har får, gris eller nötboskap Jordbrukare Lantbrukare Allmänheten och Länsstyrelsens personal 6

29 MR Intern - E stiftelser kommunernas överförmyndare tävlingsarrangörer allmänhet med önskemål om t ex sänkt fart på väg utanför tättbebyggt område företag och personer som vill ha bistånd med delgivning Lantbrukare Länets medborgare, media, kommunanställda, länsstyrelsens medarbetare Till största delen jägare när det gäller jakt. Allmänheten i stort när det gäller vägärenden Lantbrukare Lantbrukare Sällskapsdjurägare Verksamhetsutövare med djur i sin verksamhet Externa och interna Barn, ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld. Medarbetare på samtliga länsstyrelser. Kommuner Jägare, markägare och djurhållare Direkt målgrupp är olika yrkesgrupper i kommun, landsting, stat. Politiker är en viktig målgrupp. Föreningsliv och näringsliv. 4 4) Har du hittills deltagit i någon eller några utbildningar om mänskliga rättigheter? Indirekt målgrupp är invånarna i länet och till viss del landet. Antal Procent Grafisk illustration 1 1. Ja 26 21,31% 2 2. Nej 96 78,69% Totalt % Medelvärde 1,79 5 5) Vet du vilka diskrimineringsgrunder som omfattas av diskrimineringslagen (2008:567)? Antal Procent Grafisk illustration 1 1. Ja 46 38,33% 2 2. Nej 74 61,67% Totalt % Medelvärde 1,62 6 6) Hur ofta arbetar du med frågor som rör mänskliga rättigheter? Antal Procent Grafisk illustration 1 1. Varje dag 28 24,35% 2 2. Någon gång per månad 20 17,39% 3 3. Någon gång per år 13 11,30% 4 4. Aldrig 54 46,96% Totalt % Medelvärde 2,81 7 7) Hur viktigt är det, anser du, att beakta mänskliga rättigheter i din verksamhet? Antal Procent Grafisk illustration 1 1. Väldigt viktig 44 37,61% 2 2. Viktigt 54 46,15% 3 3. Varken eller 17 14,53% 4 4. Inte viktigt 2 1,71% Totalt % Medelvärde 1,80 8 8) Vem tycker du är ansvarig för att mänskliga rättigheter beaktas i din verksamhet? (Välj ett eller flera alternativ) Antal Procent Grafisk illustration 1 1. Jag själv 56 26,29% 2 2. Verksledningen 34 15,96% 3 3. Enhetschefen 34 15,96% 4 4. Alla anställda på länsstyrelsen 83 38,97% 5 5. Vet ej 6 2,82% Totalt % Medelvärde 2,76 7

30 Hej! Efter att jag har träffat alla enhetschefer och informerat om det kommande arbete med Handlingsplanen för lika rättigheter och möjligheter återkommer jag till er på nytt. Under våra samtal har två frågor dykt upp: 1) Hur mycket arbetstid ska alla planerade aktiviteter/utbildningar ta? 2) Vilka kriterier ska man gå efter när man utser en kontaktperson på enheten samt vilken arbetstid kommer arbetet som kontaktperson att ta. Efter att jag pratat med Jasmina och Susanne samt med Mona och Ylva är svaren på de ovannämnda frågorna följande: 1) Tiden som vi vet redan idag är fastspikad och lätträknad. Två halvdagar till grundutbildning, därefter ska var och en medarbetare få en uppgift som ska göras mellan de två halvdagar. Tiden för detta är svårräknat p.g.a. att det kan bli väldigt individuellt, men man kan säga på ett ungefär att uppgiften kan ta en hel arbetsdag. Under hösten 2011 kommer ytterligare en halvdag att gå åt utbildning i mänskliga rättigheter för all personal. Sammanlagt rör det sig om 2,5 arbetsdag. 2) Gällande kriterier för urval av kontaktpersonen på enheten ska ni tänka på följande: Kontaktpersonen ska: - - Vara intresserad av mänskliga rättigheter och utvecklingsfrågor - - Kunna vara en länk mellan processhandledare, enhetschef och medarbetare på enheten. - - Kunna vara bollplank för medarbetare och chefen. - - Kunna vara behjälplig till processhandledare, ex. i att ta fram underlag i form av olika exempel från verksamheten, - - Samla in eventuella synpunkter och frågor beträffande arbetet med verksamhetsintegrering och föra detta vidare till processhandledarna. - - Kunna avsätta tid för ovanstående Arbetstidsåtgång för ovanstående arbete för kontaktpersonen under den pågående integreringsprocessen är uppskattningsvis 1 tim/vecka. Redovisning av tid För att vi ska ha möjlighet att rapportera vilken tid vi lägger på arbetet med handlingsplanen för lika rättigheter och möjligheter och arbetet med att integrera de mänskliga rättigheterna i vår verksamhet har vi tagit fram en spec.kod för det ändamålet. Vi önskar att alla anställda redovisar sin tid på sin vht/projekt men att man anger den specifika spec.koden när man är med på utbildningsdagarna och arbetar med sin uppgift. Detsamma gäller för kontaktpersonerna. Den spec. kod som ska användas är:

31 Återkom gärna med frågor, kommentarer eller synpunkter till mig. Det hela med Handlingsplanens genomförande är tänkt som en process vilket innebär att man kan ha många avstämningspunkter med alla parter under resans gång. Hälsningar Alma Basic

32 Länsstyrelsernas gemensamma arbete för lika rättigheter och möjligheter under NYHETSBREV nr 1 Artikel 1 i den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter lyder Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Den synen på människan ligger till grund för en rad bestämmelser inom FN, Europarådet och EU som Sverige är bundet av. För att garantera att alla har lika rättigheter finns diskrimineringsförbud. Den 1 januari 2009 trädde en ny diskrimineringslag i kraft. Målet för regeringens politik mot diskriminering är ett samhälle fritt från diskriminering. Länsstyrelsernas verksamhet liksom statsförvaltningen i övrigt vilar på en gemensam värdegrund som utgår ifrån demokrati och mänskliga rättigheter och som strävar mot rättsäkerhet och effektivitet där medborgarna står i fokus. Enligt länsstyrelseinstruktionens 5 5p ska länsstyrelsen integrera de mänskliga rättigheterna i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta rättigheterna i den egna verksamheten, särskilt skyddet mot diskriminering. Länsstyrelserna bör vara en förebild för lika rättigheter och möjligheter i samhället, varför det är av yttersta vikt att säkerställa att verksamheten är fri från diskriminering. En blandning av bakgrund och kompetens har betydelse för arbetet, kvalitet och kundorientering. Olikheter skapar även dynamik och kreativitet och lägger grunden för en framgångsrik och konkurrenskraftig arbetsplats med hög kvalitet. Länsstyrelsernas uppdrag vad avser integrering av ett rättighets- och antidiskrimineringsperspektiv i verksamheten har utvidgats under senare år. År 2007 ställde sig samtliga länsstyrelser bakom en gemensam strategi för antidiskrimineringsarbetet. Strategin ligger till grund för en utarbetad handlingsplan för lika rättigheter och möjligheter. Handlingsplanen har tagits fram i bred samverkan mellan länsstyrelserna. Syftet är att arbetet för lika rättigheter och möjligheter ska genomsyra länsstyrelsernas organisationer och verksamhet och att förhållningssättet ska vara gemensamt för länsstyrelserna. (Se länk: se/intra/e/nyheter/2010/lansstyrelsegemensam_handlingsplan_for_lika_rattigheter_och_ mojligheter.htm). Flera av åtgärderna i handlingsplanen avser utbildningsinsatser riktade mot olika delar av organisationen. Under område A och C presenteras utbildningsinsatser avsedda för chefer/rekryterare respektive informatörer. Under område B ligger en grundutbildning för alla anställda som ska ge grundläggande kunskaper om mänskliga rättigheter. Ett syfte med utbildningarna under område B är att öka förståelsen för hur de mänskliga rättigheterna kan integreras i verksamheten. Huvudansvaret för verksamhetsintegreringsarbetet på Länsstyrelsen Östergötland ligger på enheten för social hållbarhet och på personalfunktionen. Detta innebär att vår myndighet

33 kommer att påbörja integreringsarbetet med utbildningsinsatser enhets-/funktionsvis under hösten 2011 och fortsätta under Utsedda att leda processen/integreringsarbetet är Alma Basic, Jasmina Berberovic och Susanne Bengtsson. Nyhetsbrev kommer löpande att läggas ut på e-intra vars syfte är att informera om pågående arbete inom området. Under våren 2011 har förankring av kommande arbete genomförts hos både ledning och chefer. Under tidig höst kommer en enkät att gå ut till samtliga medarbetare där syftet är att få ett bra underlag till integreringsarbetet. Enkäten handlar om hur du ser på mänskliga rättigheter i din verksamhet. Jag ser fram emot allas intresse och engagemang i arbetet med att få en djup förankring kring dessa viktiga frågor. Elisabeth Nilsson Landshövding

34 Länsstyrelsernas gemensamma arbete för lika rättigheter och möjligheter under NYHETSBREV nr 2 Nu är vi igång! Sedan mitten av januari 2012 är utbildningen i mänskliga rättigheter på vår länsstyrelse igång. I arbetet med verksamhetsintegrering är det viktigt att skapa lärprocesser kring själva värdegrunden för att förstå vad den innebär för verksamheten. På länsstyrelsen ska vi arbeta på ett systematiskt och målmedvetet sätt med jämställd och jämlik myndighetsutövning, service och bemötande i den egna verksamheten. Verksamhetsintegrering av de horisontella perspektiven utifrån diskrimineringslagen innebär att den verksamhet som bedrivs inom länsstyrelsen och den service och de tjänster som erbjuds medborgarna är lika tillgänglig, av lika hög kvalitet och lika väl anpassad för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Hittills har fem grupper från tre enheter genomgått utbildningen; två grupper från rättsenheten, två från miljöskyddsenheten samt planberedningsgruppen från KSE-enheten. Under hösten 2012 och hela 2013 kommer alla medarbetare på länsstyrelsen att genomgå utbildningen i mänskliga rättigheter. Syftet med utbildningen är att medarbetarna får inblick i vad mänskliga rättigheter är och hur detta perspektiv kan integreras i all vår verksamhet. Målet är att lära sig om metoder samt arbeta fram verktyg som hjälper att omsätta rättigheterna i praktisk handling. Utvärderingar av tidigare utbildningar visar att: - De flesta deltagare bedömde att de fick en bra genomgång av mänskliga rättigheter samt fick öva på hur mänskliga rättigheters perspektiv kan integreras i deras egen verksamhet. - Deltagarna upplevde brist på tid för att kunna fördjupa sig i frågan vid bara ett enstaka tillfälle och efterfrågar ytterligare stöd i MR-integreringsprocessen. Hur har det gått vidare? Jan Persson, länsarkitekt på KSE, säger: I höst ska vi ordna en regional konferens/seminarium om socialt hållbar boendeplanering, där vi aktualiserar bl.a frågor om hemlöshet, jämställdhet, trygghet och tillgänglighet i den kommunala planeringen. Denna insats planeras och genomförs av KSE tillsammans med enheten för social hållbarhet.

35 Sen ska vi också undersöka om vi kan på ett mer systematiskt sätt börja med att oftare uppmärksamma MR-frågor, särskilt tillgänglighet, i de samrådsyttranden som vi skriver till kommunerna i olika planärenden. Jag är väldigt glad över att de utbildningar som genomförts redan gett resultat genom enheternas fortsatta arbete på egen hand. Det är exakt det vi ville åstadkomma med dessa utbildningar. Elisabeth Nilsson Landshövding

36 Länsstyrelsernas gemensamma arbete för lika rättigheter och möjligheter under NYHETSBREV nr 3 Det fortsatta arbetet med MRverksamhetsintegrering under 2013 Under 2012 har ungefär hälften av Länsstyrelsens personal genomgått en halvdagsutbildning i mänskliga rättigheter/mr och tränat på MR-verksamhetsintegrering i sina egna verksamheter. Miljöskyddsenheten, Lantbruksenheten, Rättsenheten, Staben och PBL-gruppen från KSE har genomgått utbildningen. Utbildningarna har följts upp och utvärderats kontinuerligt. En majoritet av deltagarna är positiva till utbildningen och önskar få ytterligare tillfällen att, med hjälp av processledarna, fortsätta vidareutveckla arbetet med verksamhetsintegrering ännu mer utifrån deras egen verksamhet. Vid varje utbildningstillfälle har deltagarna kommit fram till ett antal förbättringsförslag som kan grupperas under följande tematiska områden: 1. Kommunikation 2. Tillgänglighet 3. Verktyg t.ex. mötesform, checklistor mm och 4. Tillsyn Förslag till det fortsatta arbetet under 2013 är att driva två parallella processer. Process nr. 1 innebär en fortsättning av MR-utbildningar för resten av länsstyrelsens personal, d.v.s. de som inte genomgått MR-utbildningen under Process nr. 2 innebär att integrera MR-perspektivet i den ordinarie verksamheten på enheterna där medarbetarna redan fått en halvdagsutbildning. Chefer för personalfunktionen, information och enheten för social hållbarhet har träffats och kommer att träffas framöver vid behov. Syftet är bland annat att samordna de tre delarna i handlingsplanen (Organisation, Verksamhet och Kommunikation) och diskutera hur vi går vidare när handlingsplanen är avslutad. Länsledningen kommer att delta i MR-utbildningarna under 2013 tillsammans med någon av enheterna som inte genomgått utbildningen under förra året. Processen med verksamhetsintegrering kommer under 2013 att förstärkas med en sakkunnig i jämställdhetsintegrering. Jag och Magnus ser fram emot utbildningen och arbetet med MR-verksamhetsintegrering tillsammans med er, våra medarbetare. Elisabeth Nilsson Landshövding

37 Länsstyrelsernas gemensamma arbete för lika rättigheter och möjligheter under NYHETSBREV nr 4 Nu fortsätter vi med utbildningen och workshops i MR-verksamhetsintegrering Under hösten 2013 kommer andra halvan av Länsstyrelsens personal att genomgå utbildningen. Den ekonomiadministrativa enheten, CBRfunktionen på KSE, Naturvårdsenheten, Miljöskydd, Enheten för social hållbarhet och Länsveterinärenheten kommer att delta i MRutbildningar. Utbildningen och workshops har hittills letts av tre processledare, Alma, Jasmina och Susanne. Då Jasmina och Susanne har slutat hos oss kommer Alma leda höstens utbildningar själv. Det innebär att Organisationsdelen i utbildningen (A-delen i handlingsplanen) får mindre utrymme. Det innebär också processledningen på workshopsdelen av utbildningen kommer se något annorlunda ut mot vårens utbildningar. Glädjande är att Marie- Louise Elebring kommer medverka på utbildningen med ansvar för Kommunikation och Information (C-delen i handlingsplanen). Utöver det får vi även förstärkning av Tomas Wetterberg, sakkunnig i jämställdhet. Tomas kommer inte medverka i alla utbildningar, men finns som processtöd utifrån enheternas behov av att fokusera på jämställdhetsintegrering. Utifrån erfarenheter från de hittills gjorda utbildningarna kan vi konstatera att dessa var uppskattade och uppfattats som ett positivt kunskapsinitiativ i det fortsatta arbetet med integreringen av de mänskliga rättigheterna. Förutom genomgången av grundläggande fakta inom ramen för mänskliga rättigheter har workshops utgått från enheternas egna verksamhetsexempel. Det är viktigt att understryka att utbildning och workshop är en komprimerad variant av både teori och övningar som utförs på en halvdag. Utifrån förväntningarna som processledarna fick höra vid utvärderingstillfällen tyckte medarbetarna som deltog i utbildningar att de behövde mer hjälp vid sina verksamhetsövningar. Under hösten ska alla medarbetare ha genomgått MR-utbildningar och de som gjorde detta under våren ska fortsätta arbeta med verksamhetsintegrering. Länsledningen kommer, i mån av tid, att delta i höstens utbildningar och workshops. Det är viktigt att vi alla går från ord till handling och vidareutvecklar våra verksamheter med ett mänskliga rättigheters perspektiv. Några ord om utbildningen och det fortsatta arbetet från Madeleine Söderstedt Sjöberg, enhetschef på Regionalekonomiska enheten: Utbildningen var mycket givande och intressant och gav nyttiga insikter. En viktig del i utbildning-

38 en var de diskussioner vi hade där vi hade möjlighet att lyfta flera perspektiv och noggrant diskutera möjliga scenarier. För kommande arbete har utbildningen varit en nyttig ögonöppnare och på enheten ska vi se över hur vi i olika sammanhang får med MR-perspektivet på bästa sätt. Jag ser fram emot att höra om enheternas planer gällande det fortsatta arbetet med MR-verksamhetsintegrering. Elisabeth Nilsson Landshövding

39 MR Miljöskyddsenheten 21 mars :00 Lokal: Övre Södra Föreläsare och facilitatorer: Alma Basic och Susanne Bengtsson Inledning, syfte, förväntade resultat ansvarig, Karin Sigvardsson Inledning i dagens arbete, struktur, gruppens förväntningar, förtydligande av roller, både våra och deras, praktiska detaljer mm. ansvarig: Alma/(Susanne) (förväntningar skrivs ner på lappar individuellt, om flera finns görs en prioritering, först individuellt samt gemensamt) 09: Vad är MR? Kort, teoretisk genomgång av MR, avslutas med. film på 5 min från HANDISAM Ansvarig: Susanne/Alma (15 min. var) (fika tas i samband med film) Grupparbete 1 1. Ärendeanalys utifrån MR - perspektivet 2. Resonera fram ett gemensamt beslut med hänsyn till MR. Steg1. Först dras ärendet av ansvarige 5 min. Steg2. Gruppdiskussion. 30 min. Alma inleder grupparbetet, delar ut checklista, matris och stödfrågor (PPT), tid, mm. Här delas gruppen i mindre grupper och de får till uppgift att även utse redogörare/antecknare Ansvarig: Alma/Susanne POSTAL ADDRESS: VISITING ADRESS: TELEPHON: TELEFAX: WWW: LINKÖPING Östgötagatan lansstyrelsen@e.lst.se e.lst.se

40 sid Reflektion över grupparbetet Hur har gruppen arbetat? Jämför med tidigare beslut? Var det någon skillnad i besluten? Var det någon skillnad i tankesättet? Här görs en kort utvärdering metoden Först individuellt sedan gemensamt. Ansvarig: Susanne/ Alma Utvärdering med en snabb PMI-analys av dagen. Ansvarig Susanne (Alma) Några tankar på slutet.det fortsatta arbetet. Vilken stöd förväntar man sig?

41 sid 1 (15) Personalfunktionen Utvärdering av MR-workshops enligt PMI-metoden Nedan återfinns citat från workshopsdeltagare på Rättsenheten, KSE, Miljöskydd, Lantbruk, Staben, Regionalekonomiska enheten verksamhetsförbättrin Plus Minus Intressant Kommentar och 1. Bra genomgång av grunderna 2. Bra diskussion utifrån vår verksamhet 3. Bra handledning i diskussionerna från er 4. Bra med mindre grupper 5. Nytt tankesätt om MR i beslut 6. Checklista i samband med beslut 7. Bra samtal 8. Bra med film/bilder blir tydligt 9. Tankeväckare 10. Bra diskussioner 11. Tillräckligt med tid 12. Bra med liten grupp, diskuteras mer 13. Att få tid att fundera om konsekvensen hur MR påverkas av våra beslut, vår verksamhet. Det vill 1. För lite tid 2. Förbereda sina ärende mer innan workshops 3. Fundera på svar innan och efter utbildningen, skillnad 4. Lite röriga grupparbeten, svårt att fatta vad vi skulle göra 5. Det skulle nog vara bättre att diskutera fritt än utifrån ett ärende 6. Ej bra med för små grupper 7. mycket material, behövs inte skrivas ut 8. Inte så bra att ni deltar i gruppdiskussioner. Mycket tid gick at förklara hur vi arbetar och varför vi inte kan höra barn t.ex. Det blev för lite tid att komma på bra tips i vår egen verksamhet 1. Väckt en nyfikenhet, vill veta mer om tex. Europadomstolsfall 2. Behövs repetition om mänskliga rättigheter 3. Bättre förståelse för EUkonventioner och dess överordnande roll 4. Hur ska detta implementeras i våra beslut? Ämnet i sig är intressant 5. Skulle vara intressant med diskussion angående eventuella krockar mellan diskrimineringsgrunder, religion, kön, sexuell läggning. Vi behöver inte gå längre än till svenska kyrkan där präster inte är tvingade att viga homosexuella par. 6. Båda områden är intressanta, intressant var hur diskriminering kan ske i en anställningsprocess. 7. Att prata om tjänstemans ansvar och 1. Brist på resurser 2. Lyfta fråga om webben till Mariethe Larsson. 3. Försäkran att brukaren uppfattat al skall krav innan ma fyller i ansökan. 4. Villkor? Går dem a förändra? 5. Man ska tänka på MR i varje möte med brukarna och allmänheten. 6. Försäkra sig till att externa kontakters speciella behov kan godoses. 7. Vid skapandet/skrivande av rådgivningsbrev POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: LINKÖPING Östgötagatan E-POST: WWW: ORGANISATIONSNUMMER: ostergotland@lansstyrelsen.se lansstyrelsen.se/ostergotland