Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) i V-huset

Transkript

1 Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) i V-huset Lunds tekniska högskola - 1 -

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Systematiskt brandskyddsarbete Brandskyddspolicy Ansvar och organisation Beskrivning av verksamheten Allmänt Beskrivning av risker Beskrivning av brandskyddet i byggnaden Allmänt Utrymningsvägar Vägledande markeringar Brandcellsindelning Ytskikt Bärverkets brandtekniska skydd Larmsystem Nödbelysning Brandsläckningsutrustning Spridning av brand till närliggande byggnad Räddningsmanskapets säkerhet Utbildning och övning Allmän brandskyddsutbildning Föreståndare brandfarlig vara Särskild utbildning för laboratoriepersonal Heta arbeten Utbildning för studenter Utrymningsövning Rutiner och instruktioner Åtgärder vid brandtillbud - nödlägesinstruktion Rökning Öppen låga Övernattning Lös inredning Utrymningsövning Tillbud och olycksrapportering

3 6.8 Rutin vid byggnadsarbeten Utbildning Festverksamhet Skåp för klädförvaring Containrar mm Brandskydd vid trucken Städning i labhallen Kontroll, dokumentation och uppföljning Allmänt Regelbunden kontroll av brandskydd Rapportering av tillbud Dokumentation

4 Systematiskt brandskyddsarbete Målsättningen med ett systematiskt brandskyddsarbete är att genom förebyggande verksamhet undvika att brand uppstår men om det ändå sker ska konsekvensen vara lindrig. Detta innebär att arbetet bedrivs så att ingen person ska komma till skada om brand uppstår. I Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) anges att ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall vidta åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. För att uppnå detta anger Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i allmänna råd (SRVFS 2004:3) att ett systematiskt brandskyddsarbete bör bedrivas. Det innebär att brandskyddsarbetet bedrivs med hjälp av ett ledningssystem som används för att organisatoriskt strukturera arbetet. Exempel på brandskyddsarbete är utbildning av personal och att byggnaden är försedd med tekniska installationer t ex brandceller och brandlarm. Ett ledningssystem för brandskydd består av en uttalad policy för brandskyddet, ansvarsfördelning, brandskyddsorganisation, beskrivning av verksamheten med avseende på brandskydd, rutiner och instruktioner, beskrivning av speciella risker, drift och underhåll, uppföljning. Flera brandförsvar har utarbetat rekommendationer för hur det systematiska brandskyddsarbetet bör bedrivas. För systematiskt brandskyddsarbete i V-huset har rekommendationerna från flera av dessa utnyttjats som utgångspunkt. En utredning av Mattias Andersson (2004), Systematiskt brandskyddsarbete i V-huset, har också utnyttjats som grund. Beskrivningen på följande sidor innehåller information om hur brandskyddet är tänkt att fungera, vilka rekommendationer som gäller avseende brandskydd samt hur utrymningsorganisationen är tänkt att fungera. För att brandskyddet ska fungera på sikt är det dessutom nödvändigt att kontinuerligt arbeta med detta. Det systematiska brandskyddsarbetet är en förutsättning för att brandskyddsnivån ska kunna upprätthållas

5 1 Brandskyddspolicy I V-huset ska vi arbeta för ett brandskydd som skyddar liv, hälsa och egendom och som främjar verksamheten som bedrivs och tryggar en fortsatt drift. Alla som besöker huset; anställda, studenter och besökare, ska känna trygghet vad gäller brandskydd och möjlighet till säker utrymning. Arbetet ska bedrivas systematiskt genom: God kunskap hos anställda och studenter. Egenkontroller av brandskyddet genomförs vid såväl den dagliga driften som vid särskilda brandskyddskontroller. God teknisk standard på brandskyddsinstallationer

6 2 Ansvar och organisation V-huset ägs och förvaltas av Akademiska Hus. Detta innebär att Akademiska Hus är ansvarigt för den fysiska byggnadens brandskydd. Lunds Universitet har ett ansvar för byggnadens verksamhets brandskydd vilket leder till att ansvaret för brandskyddet är delat. Akademiska Hus ansvarar för de fast installerade delarna som berör byggnadens brandskydd. Exempel på sådana delar är branddörrar, brandcellsgränser, brand- och utrymningslarm, styrning av ventilationssystem, utrymningsskyltar och nödbelysning. I huset har universitetet ansvar för exempelvis personalens utbildning och att installationer utanför Akademiska Hus ansvarsområden såsom maskiner mm inte medför en risk för brand. Universitetet och Akademiska Hus har upprättat en gränsdragningslista som i detalj anger vem som ansvarar för olika delar av byggnaden. Universitetet har även en säkerhetsavdelning som bistår med kompetens och bevakningsadministration. De har även en sk beredskapsperson tillgänglig som kan assistera vid en större brand. På husnivå är ansvaret för byggnadens brandskydd därför delat mellan Akademiska Hus och Universitetet. Akademiska Hus har organiserat arbetet genom förvaltare och drifttekniker. V- huset har en drifttekniker som hanterar brandskyddet som Akademiska Hus ansvarar för. Från universitetets sida är prefekten för institutionen ansvarig för verksamhetens brandskydd. Av praktiska skäl är ansvaret för brandskyddets upprätthållande i V-huset delegerat till husprefekten då flera institutioner har verksamhet i huset. Ansvaret är formellt delegerat i ett delegationsbeslut. Husprefekten är därmed brandskyddsansvarig. Institutionen är dock fortfarande ansvarig för verkställande av åtgärder som berör brandskyddet. För samordning av brandskyddet på avdelningsnivå finns ett antal brandskyddsombud. Brandskyddsombuden genomför de brandskyddskontroller enligt kontrollrutiner och har en allmän roll för brandskyddets upprätthållande på respektive avdelning eller enhet. För gemensamma delar i huset är vaktmästaren brandskyddsombud. Brandskyddets organisation är enligt följande: Brandskyddsansvarig: Husprefekten, Håkan Frantzich, tel Brandskyddsombud för respektive avdelning eller motsvarande redovisas nedan. Avdelning eller motsv Person Plats vid larm Gemensamma delar Vaktmästaren, Mikael Lindström Brandteknik och riskhantering Sven-Ingvar Granemark Ingång G2 Byggnadsfysik, Konstruktionsteknik, Installationsteknik Lilian Johansson Byggnadsmaterial Stefan Backe BC BC Huvudentrén Teknik & samhälle Höskuldur Gudjonsson Huvudentrén Byggvetenskaper Christina Glans Huvudentrén Teknisk geologi Kjell Andersson Ingång D Teknisk vattenresurslära Lennart Grahn Ingång B - 6 -

7 Plats vid larm anger dit som respektive brandskyddsombud beger sig när brandlarmet startar. BC är platsen för brandlarmcentralen i V-huset (källaren vid trappa D). Föreståndare brandfarlig vara: Sven-Ingvar Granemark (gäller för Brandteknik) och Ulf Ellervik, Organisk kemi (gäller för Vattenhallen). Utförare av Heta Arbeten: Ingvar Svensson (teknisk geologi), Sven-Ingvar Granemark (brandteknik och riskhantering), Per-Olof Rosenqvist (konstruktionsteknik) och Stefan Backe (byggnadsmaterial)

8 3 Beskrivning av verksamheten 3.1 Allmänt I V-huset bedrivs primärt universitetsutbildning och forskning. Totalt finns dagligen ca 200 anställda inklusive doktorander samt ca 600 studenter. De anställda är fördelade på fyra institutioner som i sin tur är uppdelade i 12 avdelningar. Varje institution leds av en prefekt som har det yttersta ansvaret för verksamheten. Avdelningarna leds operativt av avdelningschefer. Studenterna är främst inskrivna på något av programmen för Väg- och vatten Brandingenjör, Riskhantering eller Lantmäteri. Studenter från andra program har också verksamhet i V-huset. Utöver utbildning och forskning bedrivs informationsverksamhet för regionens grundskolor i Vattenhallen. I vissa fall är verksamheten också öppen för allmänheten. Där utförs bl a experiment och föreställningar som har anknytning till verksamheter inom LTH. Syftet med Vattenhallen är att sprida kunskap om LTHs verksamhet och utbildningar. Brandfarlig verksamhet kan förekomma i undervisning, forskning samt i vissa av Vattenhallens föreställningar. V-huset är grovt sett uppdelat i två delar. I högdelen i väster förekommer främst undervisning i lektionsform eller föreläsningar i större grupper samt kontorsverksamhet. I den östra laboratoriedelen förekommer experimentell verksamhet samt kontorsverksamhet. Undervisningen i den västra delen sker bl a i stora lokaler, samlingslokaler. Det förekommer att såväl anställda som studenter inte kommunicerar på svenska men vanligtvis då åtminstone på engelska. I Vattenhallen finns barn från ca sju års ålder. 3.2 Beskrivning av risker I många lokaler vistas ett stort antal personer vilket gör att utrymning vid brand kan vara komplicerad. I Vattenhallen kan dessutom små barn vistas vilket gör att personalen där har ett särskilt ansvar att hjälpa till vid utrymning och ha uppsikt över verksamheten som bedrivs. I V-huset förekommer verksamheter som får anses vara bandfarliga. Förutom att levande ljus förekommer bedrivs experimentell verksamhet som är brandfarlig samt verkstadsarbeten som kan utgöra en brandfara. Brandfarliga varor (vätskor och gaser) finns i V-huset. Gasflaskor finns på flera ställen och i några fall saknas tillstånd för denna hantering. Sådant tillstånd ska finnas när hanteringen sker i publik verksamhet vilket V-huset är. Brandfarlig experimentell verksamhet förekommer främst i lablokaler vid avdelningen för Brandteknik och riskhantering. Särskilda rutiner för den verksamheten finns därför framtagna. Brandfarliga experiment förekommer i vissa av Vattenhallens verksamhet. Tillstånd för hantering av brandfarlig vara finns. I labdelen finns en truckladdningsplats. Trucken hanteras av ett begränsat antal personer från avdelningarna för konstruktionsteknik, brandteknik och byggmateriallära. På samma plats laddas även städpersonalens skurmaskin. Truckkörning beaktas vid det systematiska arbetsmiljöarbetet och följer reglerna i AFS 2006:05. Verkstadsarbeten förekommer i labdelen av V-huset. Sådant arbete förekommer främst i verkstadslokaler men kan även förekomma i gemensamma delar i labhallen. Heta arbeten förekommer såsom slipning med vinkelslip och svetsning men då endast av personal som genomgått utbildning Heta arbeten, se sid 6. Extern personal som utför heta arbeten ska också ha nödvändig utbildning

9 I labhallen pågår praktisk verksamhet med bl a hydrauliska pressar. Riskkällan med dessa pressar är oljeslangarna. Oljan är i sig väldigt svårantändlig, men om det skulle bli ett litet hål på slangen, skulle oljan spruta ut i sprayform pga det höga trycket, och då skulle oljan genast bli lättantändlig. Heta ytor i närheten av pressarna ska därför undvikas. I labhallen finns även en sågmaskin. Det kan samlas mycket sågspån under maskinen, vilket kan vara en stor brandfara. Sågspån kan även lätt förflytta sig och fastna på elektrisk utrustning, vilket det finns gott om i labhallen, eller samlas i olika skrymslen. Samlingar av sågspån kan sedan ge upphov till dammexplosioner. Städning runt sågen ska därför göras så att inte damm samlas i större mängder. Lysrörsarmaturer kan utgöra en brandfara då lysrören vanligen är tända under längre tid. Delar i armaturen kan bli mycket varma så att plast smälter och kan antändas. Utanför huset placeras containrar för diverse avfall. Dessa placeras några meter från yttervägg för att minska risken för att anlagd brand sprids till byggnaden. Risk finns även för anlagd brand i Miljöhuset som är placerat mellan de båda större byggnadsdelarna. Miljöhuset är dock låst och placerat flera meter från huvudbyggnaden. I kontorsdelarna är brandriskerna få. I lunchrum od finns spisar, kaffekokare mm vilka kan utgöra en källa till brand. Timer ska finnas på kaffekokare. I samband med att lokaler sägs upp, flyttas ansvaret för brandskyddet från den uppsägande institutionen till LU Byggnad. Tillsynen av dessa lokaler blir då sämre och detta bör beaktas så att exempelvis ej behöriga personer kan vistas där eller någon egentlig verksamhet kan bedrivas i lokalerna. I V-café bedrivs ibland festverksamhet vilket kan innebära att många personer vistas i lokalen. För att minska risken för brand finns speciella instruktioner för dem som anordnar dessa fester, se bilaga B (flik 4)

10 4 Beskrivning av brandskyddet i byggnaden Här ges en kortfattad beskrivning av byggnadens brandskydd. Huvuddelen av det fysiska skyddet hanterar dock fastighetsägaren Akademiska Hus. I bilaga C (flik 5) redovisas ritningar med byggnadens brandskydd. 4.1 Allmänt Byggnaden är utformad i brandteknisk klass Br1. Byggnaden består huvudsakligen av två delar, högdelen och labdelen. Delarna förbinds med två korridorsbyggnader som även innehåller kontor. Högdelen i väster innehåller främst undervisningslokaler och kontor och består av fem våningsplan samt källare. I högdelen utgör flera av lokalerna samlingslokaler för vilka det ställs högre krav på brandskyddet. Labdelen innehåller främst labutrymmen, kontor och förråd och består av tre våningsplan samt källare. Vattenhallen finns i byggnadens labdel men är avskiljd från resten av byggnaden. Med samlingslokal menas varje lokal eller grupp av lokaler inom en brandcell, där fler än 150 personer med mindre god lokalkännedom kan uppehålla sig. I huvudbyggnaden finns ett antal samlingslokaler; V:A och V:C, undervisningslokalerna på andra våningen och undervisningslokalerna och datasalarna på tredje våningen. Vallenhallen i byggnadens lågdel är samlingslokal. 4.2 Utrymningsvägar Utrymning ska ske främst via de fyra trapphusen A - D eller via dörrar direkt till det fria. Det finns två trapphus i vardera byggnadsdelen. Utrymningsvägar finns även i form av externa trappor. Utrymningsvägar finns i tillräcklig omfattning och kapacitet. Bredden på utrymningsvägarna ska vara minst 0,9 m generellt och minst 1,2 m från samlingslokalerna. Utrymningsvägarna inne i huset är utförda som egna brandceller och dessa är de fyra trapphusen samt korridorer utanför ritsalar på plan 2 och 3 samt foajén. I brandcellerna bör vägar som leder till en utrymningsväg vara minst lika breda som utrymningsvägarna. I labhallen bör detta speciellt observeras så att inte tillfälliga uppställningar eller gods blockerar möjligheterna till säker utrymning. Dörrar för utrymning bör i huvudsak vara utåtgående i utrymningsriktningen. Utrymningsvägarna är i övrigt öppningsbara utan verktyg, nyckel eller dylikt. Utrymningsplaner ska finnas på varje våningsplan. 4.3 Vägledande markeringar Utrymningsvägar och vägar till dessa ska vara försedda med vägledande markeringar. Sådana skyltar finns i tillräcklig omfattning och vissa är försedda med intern belysning. Sådana finns i gemensamma delar samt i samlingslokalerna. Markeringar på golvet ska finnas i labhallen som markerar vägen till utrymningsväg. På vardera sidan av denna markering ska det finnas ett fritt utrymme på minst 0,6 m. På denna yta får ingen utrustning eller gods placeras. Den fria bredden ska alltså vara minst 1,2 m. 4.4 Brandcellsindelning Byggnaden ska delas in i brandceller. Våningarna är i de flesta fall egna brandceller och utförda i lägst brandteknisk klass EI60. Vissa dörrar i brandcellsgränserna är utformade i lägre klass, vanligen E30 i kombination med ett skyddsavstånd. Vid dessa dörrar får inget brännbart material placeras. Dörrar i brandcellsgränser som står uppställda är försedda med

11 magnethållare som släpper om brand upptäcks. Brandcellsgränser är markerade på ritningarna under flik Ytskikt Väggar och tak i utrymningsvägar ska ha ytskikt i lägst brandteknisk klass B-s1, d0. Detsamma gäller för takytor i övriga utrymmen. Där får väggar utföras i lägst brandteknisk klass C-s2, d Bärverkets brandtekniska skydd Det vertikala bärverket i Br1-byggnader, med 5-8 våningsplan, ska utföras i lägst brandteknisk klass R90. Stomstabiliserande horisontella bärverk i Br1-byggnader, med 5-8 våningsplan, ska utföras i lägst brandteknisk klass R60. Dessa krav bedöms vara uppfyllda i V-huset. 4.7 Larmsystem V-huset är försett med ett kombinerat heltäckande automatiskt brandlarm och utrymningslarm. Larmet är vidarekopplat till räddningstjänsten. Larmet aktiveras om någon rökdetektor upptäcker en brand eller om någon av husets larmknappar trycks in. Brandlarmcentralen är placerad i anslutning till ingång D. Ringklockor används som larmdon och är i vissa lokaler kompletterade med röd/vitt blixtljus. Larmsignalen är en pulserande ringande signal. Brandlarmet får endast tillfälligt kopplas bort av drifttekniker från Akademiska Hus. Delar som kopplas bort ska kompletteras med förstärkt bevakning. I Vattenhallen och i Brandtekniks lab kan brandlarmets detektorer tillfälligt kopplas bort med hjälp av ett kopplingsur. I de fall detektorerna kopplas bort ska det finnas anställd personal som ständigt kan övervaka det som är orsaken till bortkopplingen. 4.8 Nödbelysning Nödbelysning ska finnas i utrymningsvägar i byggnader som innehåller samlingslokaler. Det finns nödbelysning i båda trapphusen på alla våningar i huvudbyggnaden. Nödbelysning ska även finnas i samlingslokaler. Det är viktigt att trappsteg i dessa lokaler förses med nödbelysning. Nödbelysning saknas i samtliga samlingslokaler. 4.9 Brandsläckningsutrustning Handbrandsläckare, filtar mm ska finnas i tillräcklig omfattning. Det bör vara maximalt 25 mellan två handbrandsläckare och dessa bör placeras i anslutning till utrymningsvägarna. Skum- och CO 2 -släckare finns på de flesta platserna för släckutrustning. Pulversläckare finns i V-café och i V-supé. Utanför ritsalarna finns endast skumsläckare. Handbrandsläckare markeras på ritningarna under flik 5. Inomhusbrandposter finns i labhallen, källare och plan Spridning av brand till närliggande byggnad Det finns inga byggnader i närheten som är inom spridningsområdet. Särskilda åtgärder behövs om byggnader uppförs närmare gränsen mot en granntomt än 4,0 m. Det finns i och för sig ett kallförråd öster om byggnaden, men detta tillhör fastigheten och avståndet till detta är också mer än 4,0 m

12 4.11 Räddningsmanskapets säkerhet V-huset utgör inte någon större fara för räddningsmanskapet. Det finns en del lokaler där det hanteras brandfarliga varor eller gasflaskor, och där är det viktigt att det bl a finns skyltar som är lätta för räddningsmanskap att upptäcka. Insatsplan saknas för närvarande

13 5 Utbildning och övning 5.1 Allmän brandskyddsutbildning Enligt beslut från Rektor (DNr I F /02) ska all personal genomgå brandskyddsutbildning med maximalt fem års intervall. Bandskyddsutbildningen bör vara allmän och omfatta agerande vid brand, alarmering, brandsläckning och utrymning. Utbildningen ska vara dokumenterad. Nyanställd personal och tillfälliga gäster som stannar en längre tid ges en kortare orientering om brandsäkerhet av brandskyddsombudet. I bilaga B finns underlag för en sådan information på svenska och engelska. Denna kan även användas för uppfräschning av kunskaperna för redan anställd personal. 5.2 Föreståndare brandfarlig vara Enligt Förordningen om brandfarliga och explosiva varor 37 ska föreståndare för brandfarlig vara ha goda kunskaper. Föreståndare måste finnas när det hanteras mängder som överstiger gränsvärden i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (fd Statens räddningsverks) föreskrifter om brandfarliga varor. I V-huset finns för närvarande en avdelning (brandteknik) som har tillstånd för hantering av brandfarlig vara, och föreståndaren har utbildning. Dessutom hanterar Vattenhallen en del brännbara gaser och har således även en utsedd föreståndare för brandfarlig vara. 5.3 Särskild utbildning för laboratoriepersonal All personal som hanterar brandfarliga varor, inte bara föreståndaren, bör genomgå utbildning. Det finns särskilda utbildningar för detta som behandlar ämnens egenskaper, hantering och eventuella släckmetoder. Förslaget är att all personal som hanterar tillståndspliktig mängd brandfarlig vara genomgår sådan utbildning. 5.4 Heta arbeten Vid tillfälliga heta arbeten, såsom svetsning, skärning, lödning, takläggning eller bearbetning med snabbgående verktyg ska den som utför arbetet ha genomgått utbildning om detta, se under 2 Ansvar och organisation. Detta enligt regler som Svenska brandskyddsföreningen har utfärdat tillsammans med försäkringsbolagen. Reglerna måste följas för att få full ersättning vid en eventuell brand orsakat av ett hett arbete. Vid behov får brandlarm tillfällig kopplas bort när heta arbeten genomförs, se även punkt Utbildning för studenter I samband med antagningen ska de nya studenterna informeras om brandsäkerhet. Detta bör ske genom den brandskyddsansvariges försorg. Ansvaret för informationen ligger på husprefekten. Information till studenter finns anslaget på V-husets hemsida; Några funktionärer i V-sektionen ska även delta i utbildningen som anordnas för anställd personal. 5.6 Utrymningsövning Utrymningsövning bör hållas minst en gång om året. Övning bör ske tidigt på hösten

14 6 Rutiner och instruktioner 6.1 Åtgärder vid brandtillbud - nödlägesinstruktion Vid konstaterad brand eller annan akut olyckshändelse ska Räddningstjänsten eller ambulans larmas via telefon Om brand uppstår eller om utrymningslarm aktiveras ska byggnaden utrymmas. Vaktmästare och husprefekt undersöker aktiverat larm och utgår från brandlarmcentralen. Husprefekt och vaktmästare återvänder därefter till återsamlingsplatsen. Brandskyddsombud utrymmer vid larm och informerar personer på vägen att de ska utrymma. Utrymningen sker till de platser som anges i tabellen i avsnitt 2. Brandskyddsombud ser till att ingen återvänder in i byggnaden innan klartecken getts. Brandskyddsombud ska om möjligt vara försedda med gula reflexvästar med texten Brandskyddsombud på ryggen. Studenter och anställda ska bege sig till återsamlingsplatsen. Återsamlingsplatsen är vid planen utanför huvudentrén. Studiecentrum (och i tredje hand Kårhuset) kan även användas som återsamlingsplats om vädret gör det olämpligt att vistas utomhus. Ansvarig lärare (motsvarande) ser till att utrymningen inleds. Om någon saknas ska detta meddelas till räddningsledare (röd/vit-rutig hjälm) från Räddningstjänsten. Person med rörelsehinder hjälps ut av personal eller student. Barn som vistas i Vattenhallen hjälps ut av personalen som arbetar där. Hiss får inte användas vid utrymning. Allmänt gäller vid brand: Rädda personer som är i uppenbar fara. Larma brandkåren via även om larmet aktiverat (främst om brand konstaterats). Släck branden och stäng i den om detta är möjligt. Utrym samtliga personer. Aktivera utrymningslarmet i byggnaden (om detta inte redan skett). Larma också universitetets väktare och beredskapsperson via telefon Möt gärna räddningstjänsten när de anländer. Informera universitetets säkerhetschef (fn Per Gustafson, om brand uppstått, även om utrymning inte skett. Om möjligt bör skadat område spärras av för att inte försvåra en utredning. Återgång till normal verksamhet får ske när räddningstjänsten, väktare, vaktmästaren eller husprefekten gett tillstånd att återvända in i byggnaden. Anslag med nödlägesinstruktionen finns i samtliga undervisningslokaler samt på flertalet avdelningar och i Vattenhallen. 6.2 Rökning Enligt beslut från Rektor (DNr F /05) får rökning inte förekomma inom universitetets lokaler. Rökning får ske utomhus i anslutning till utplacerade askkoppar

15 6.3 Öppen låga Levande ljus får finnas men får inte lämnas obevakade. Övrig hantering av öppen låga får endast ske efter särskild riskanalys och aldrig av en ensam person. 6.4 Övernattning Enligt beslut från Rektor (DNr C /2006) får övernattning normalt inte förekomma inom universitetets lokaler. Undantag från dessa regler anges i beslutet ovan. 6.5 Lös inredning Möbler som nyanskaffas bör uppfylla högre krav på antändlighet enligt EN Gardiner behöver inte uppfylla dessa krav. I övrigt får inte lös inredning placeras så att den hindrar utrymning. 6.6 Utrymningsövning Utrymningsövning ska genomföras årligen. Utrymningsövningen ska dokumenteras. 6.7 Tillbud och olycksrapportering Olyckor och tillbud ska rapporteras. LU Byggnad informerar på sin hemsida om hur rapportering av tillbud som kunde leda till skada ska ske. Se LU Byggnads sida ( Inträffad brand rapporteras via universitetets säkerhetschef. Personskada ska rapporteras till Försäkringskassan, se websidan ovan. 6.8 Rutin vid byggnadsarbeten I samband med byggnadsarbeten är risken för spridning av brand och brandgaser större. Detta eftersom brandcellsgränser ofta sätts ur funktion t ex genom att brandcellsdörrar ställs upp eller håltagning sker. För att minska risken för brand i samband med byggarbeten ska vissa åtgärder vidtas av den som utför arbeten. I bilaga B (flik 4) redovisas instruktioner för byggnasarbeten. Den som beställer byggnadsarbeten i V-huset ska se till att arbetena sker efter dessa instruktioner. Husprefekten ska underrättas om byggnadsåtgärder i V-huset. 6.9 Utbildning All personal ska genomgå brandskyddsutbildning. Brandskyddsombudet ska ha en förteckning över vilken personal som utbildats, när detta skett samt hur planen ser ut för resterande personal. Husprefekten anordnar i samråd med brandskyddsombuden tillfällen för brandskyddsutbildning. Sådan utbildning bör anordnas minst två gånger per år. Se i övrigt kapitel Festverksamhet mm När festverksamhet förekommer i V-huset ska en ansvarig person vara utsedd. Denne person ska finnas på platsen för festen och vara nykter. Den ansvarige personen ska se till att brandskyddet är tillfredsställande under hela tillställningen samt ha kunskap om hur larmning och utrymning kan ske vid brand. I bilaga B (flik 4) finns instruktioner för brandskydd vid festverksamhet V-huset. För fest i V-café finns särskild festinstruktion som även innehåller förtydliganden om brandskydd. I samband med studenters branchdag eller liknande i V-husets foajé får detta endast ske med husprefektens tillstånd. Personal som arbetar med arrangemanget ska få en kortare brandskyddsgenomgång genom husprefektens försorg

16 Bortkoppling av brandlarm får inte ske annat än med husprefektens tillstånd, se även punkt Skåp för klädförvaring Skåp för studenters kläder, böcker etc ska utföras i plåt eller annat obrännbart material Containrar mm Föremål som placeras utomhus t ex containrar, lastpallar och annat som kan utgöra en brandfara placeras minst tre meter från yttervägg. Större ansamlingar brännbart material bör placeras på längre avstånd eller inomhus Brandskydd vid trucken Laddningsplats för eltruck ska vara försedd med handbrandsläckare. Laddning förekommer endast på en plats i labhallen Städning i labhallen Verksamheten i labhallen gör att det samlas mycket skräp, damm, sågspån mm. För att minska risken för brand ska labhallen städas ordentligt minst två gånger per år. I övrigt städas uthyrda ytor vid behov av respektive avdelning. Ej uthyrda ytor städas också vid behov enligt särskild städningsinstruktion. Avdelningen för Konstruktionsteknik ansvarar för städning av plan ett och källaren städas gemensamt av avdelningarna för Teknisk Geologi och Byggnadsmaterial

17 7 Kontroll, dokumentation och uppföljning 7.1 Allmänt Kontrollen av att arbetet bedrivs i enlighet med intentionerna i detta dokument sker årligen av husprefekten. Sådan kontroll eller revision sker lämpligen i december i samband med att den skriftliga redogörelsen skickas till kommunen. Kopia på denna arkiveras hos husprefekten. Utfallet av årliga kontroller mm redovisas för husstyrelsen i en PM. Eventuell uppdatering av dokument för det systematiska brandskyddsarbetet görs i förekommande fall. Protokoll från kommunens tillsyn av skolans brandskydd arkiveras under flik 7 i pärmen. 7.2 Regelbunden kontroll av brandskydd Brandskyddet kontrolleras genom egenkontroll. Brister som upptäcks i samband med kontroller rapporteras och åtgärdas. Åtgärder ska i regel vara vidtagna inom 14 dagar från det att bristen upptäckts. Vidtagna åtgärder noteras i kontrollplanen. Bilaga A (flik 3) innehåller checklistor för egenkontroll. Brister som handlar om fysiska installationer som dåliga dörrar, utrymningsskyltar mm ska anmälas till Akademiska Hus för åtgärd. Detta görs lämpligen via en felanmälan på deras hemsida, En direktlänk till felanmälningsformuläret finns på under rubriken Service och drift. Övriga fel som noteras åtgärdas internt på respektive avdelning eller motsvarande eller via husprefekten. 7.3 Rapportering av tillbud Alla brandtillbud eller andra tillbud som i sin förlängning kan orsaka brand eller annan skada ska rapporteras byggnadsenheten, se avsnitt 6.7. Kopia av rapport arkiveras av husprefekten. Orsaker och vidtagna åtgärder som vidtas för att undvika upprepande noteras. 7.4 Dokumentation Brandskyddet dokumenteras i denna beskrivning samt i separata dokument på avdelningarna. På varje avdelning ska finnas information om brandskyddsutbildning av den egna personalen. Av denna ska framgå hur många som genomgått brandskyddsutbildning, när denna skett och hur planen ser ut för utbildning av resterande personal. Vidare sparas protokoll från genomförda kontroller. En kopia av dessa tillsänds husprefekten efter genomförd kontroll