Kraft och Kultur i Sverige AB Utredning av Bolagets revisors arbete i förhållande till god revisionssed i Sverige avseende räkenskapsåren

Transkript

1 Utredning av Bolagets revisors arbete i förhållande till god revisionssed i Sverige avseende räkenskapsåren januari 2013

2 Deloitte AB Besöksadress: Rehnsgatan 11 Postadress: Stockholm Troms Kraft AS Att: Vice koncerndirektör Kjell Ole Straumsnes 9291 Tromsö Norge Tel: Fax: Stockholm Kjell Ole, Med hänvisning till vårt tidigare översända uppdragsbrev, och vårt tilläggsuppdrag att ta ställning till ny information avseende revisionen av Kraft & Kultur i Sverige AB som bl.a. erhållits från PricewaterhouseCoopers Norge, bifogar vi vår uppdaterade rapport rörande vår bedömning av den revision som utförts av Elisabeth Simonsson på Grant Thornton avseende Kraft & Kultur i Sverige AB under räkenskapsåren och hur den förhåller sig till god revisionssed i Sverige. Vårt uppdrag är ytterligare specificerat i den bifogade rapporten. Med anledning av att vi har erhållit ny information har vi uppdaterat rapporten i berörda delar, företrädesvis avseende revisorns planering, granskning av upplupna intäkter, elhandelsverksamheten och bedömning av risk för oegentligheter. Uppdraget har utförts i nära samarbete med Danowsky & Partners på motsvarande sätt som tidigare. I enlighet med vår överenskommelse får vår rapport därför också användas av Danowsky & Partners i kommunikationen med Grant Thornton och deras juridiska ombud samt vid en kommande skadeståndstalan. Tveka inte att kontakta någon av oss om du har några frågor Bästa hälsningar, Svante Forsberg Partner Fredrik Jonsson Partner Deloitte AB, säte Stockholm, Org nr Deloitte refers to one or more of Deloitte Touche Tohmatsu Limited, a UK private company limited by guarantee, and its network of member firms, each of which is a legally separate and independent entity. Please see for a detailed description of the legal structure of Deloitte Touche Tohmatsu Limited and its member firms.

3 Innehåll Förkortningar och definitioner... 1 Sammanfattning Inledning Beskrivning av Bolagets verksamhet och ekonomiska utveckling Beskrivning av Bolagets revisors granskning Konstaterad finansiell ställning i Bolaget i samband med efterföljande analys och genomgång under Analys av Bolagets revisors granskning i förhållande till god revisionssed Konsekvenser till följd av Bolagets revisors agerande Appendix 1 Uppdragsbrev Appendix 2- Analys av Bolagets redovisade finansiella utveckling under Appendix 3- Bolagets räkenskaps-material Appendix 4 Bolagets årsredovisningar i förhållande till årsredovisningslagens krav och redovisningsrådets rekommendationer Appendix 5- Sena inbetalningar av skatter och avgifter Appendix 6- Jämförelse av pris per kund enligt underlag för upplupna intäkter i förhållande till kundavtal Appendix 7 Analys av upplupna intäkter i förhållande till omsättning Appendix 8 Analys av täckningsbidrag avseende räkenskapsåren

4 Förkortningar och definitioner Bolaget Bolagets nya revisor Bolagets revisor Bolagets VD CAB EBM Far Fastpriskontrakt Finansiell elhandel Fysisk elhandel Förlustkontrakt GT ISA kwh MWh RN RS TK TKH TKM SÖG Undersäkring Uppdragsgivaren Uppdragsgivarens revisor ÅRL Kraft & Kultur i Sverige AB PricewaterhouseCoopers Sverige Auktoriserade revisorn Elisabeth Simonsson Kraft & Kultur i Sverige AB:s tidigare VD Boris Benulic Faktureringssystem från Tieto Enator, ( Customer And Billing ) Ekobrottsmyndigheten Föreningen Auktoriserade Revisorer Avtal med kund där ett fast pris för el gäller för en viss tidsbestämd period Handel med finansiella elkontrakt eller derivatinstrument, antingen över Nordpool eller bilateralt mot annan part. Är frikopplad från den fysiska handeln och regleras endast finansiellt mellan parterna Handel med fysiska elkontrakt över Nordpool. Motsvarar faktiska leveranser av el Fastpriskontrakt med kund som har ett negativt värde till följd av att pris till kund inte täcker samtliga kostnader kopplade till elleverans, eller att fastpriskontraktet inte har prissäkrats och marknadsutvecklingen därefter varit oförmånlig för Bolaget, eller en kombination av dessa faktorer Grant Thornton, Elisabeth Simonssons arbetsgivare och bolag där hon är delägare International Standards on Auditing 1 kilowattimme (kilo = 1 000). Effekt x Tid = Energi. 1 megawattimme (mega = ). Effekt x Tid = Energi Revisorsnämnden Revisionsstandard i Sverige Troms Kraft AS Troms Kraft Handel AS Troms Kraft Marked AS Standard för Översiktlig Granskning Situation då prissäkring ej har skett av samtliga förväntade volymer avseende fastpriskontrakt Troms Kraft AS PricewaterhouseCoopers Norge Årsredovisningslagen 1

5 Sammanfattning Vårt uppdrag och underlag för våra bedömningar Deloitte AB ( Deloitte ) har fått i uppdrag av Troms Kraft AS i Norge ( Uppdragsgivaren ) att göra en utredning av den auktoriserade revisorn Elisabeth Simonssons ( Bolagets revisor ) och Grant Thorntons ( GT ) revision av ( Bolaget ). Utredningen har syftat till att göra en bedömning av den revision som har utförts av Bolagets revisor under räkenskapsåren 2007 till 2010 och hur den förhåller sig till god revisionssed i Sverige. Deloitte har även fått i uppdrag att bistå med en beräkning av den totala skada som Uppdragsgivaren har åsamkats. Skadeberäkningen utgör ett fristående uppdrag som utförs av Deloitte Financial Advisory och som avrapporteras i särskild ordning. Vi har genomfört de granskningsåtgärder som vi har kommit överens om med Uppdragsgivaren. Eftersom de granskningsåtgärder som vidtagits varken är en revision enligt ISA eller en översiktlig granskning enligt SÖG bestyrker vi inte den finansiella informationen som återfinns i rapporten. Vår genomgång har baserats på Bolagets revisors revisionsakter för åren 2009 och 2010, Bolagets revisors revisionspromemorior för åren inklusive halvårsrapportering i de fall detta varit aktuellt samt tillgänglig e-post korrespondens mellan Bolagets revisor och Bolagets tidigare VD Boris Benulic ( Bolagets VD ). Vi har även baserat vår bedömning på den dokumentation som erhållits från PricewaterhouseCoopers Norge ( Uppdragsgivarens revisor ) avseende Bolagets revisors granskning av Bolaget. Vi har bl.a. fått tillgång till Bolagets revisors planeringspromemoria och kommunikation med Uppdragsgivarens revisor. Denna information har funnits tillgänglig hos Uppdragsgivarens revisor som en följd av dennes uppföljning av den revision som har utförts av Bolagets revisor. Vår bedömning avseende räkenskapsåren 2007 och 2008 har baserats på Bolagets revisors revisionspromemoria för dessa år satt i förhållande till de väsentliga fel som har uppmärksammats i efterhand och i förhållande till det revisionsarbete som har utförts under efterföljande år. Vi vill göra läsaren uppmärksam på att vi inte träffat Bolagets revisor eller Uppdragsgivarens revisor och att de således kan finnas ytterligare information och dokumentation som de innehar vilken vi inte har tagit del av. Bolagets verksamhet och finansiella utveckling Bolagets huvudsakliga verksamhet har bestått av elhandel, men Bolaget har därutöver även erbjudit energitjänster och varor och tjänster inom kultursektorn. Bolagets affärsmodell avseende elhandelsverksamheten innebär att Bolaget säljer förnyelsebar el till kommuner, företag och privatpersoner genom leveransavtal på kortare eller längre tid. Bolaget har framförallt haft en fokusering på kommunala kunder och de har utgjort ca 60 % av kundstocken. Bolaget har inte någon egen elproduktion eller någon eldistributionsverksamhet, utan verksamheten 2

6 har enkom varit elhandel. Bolagets kunder har bl.a. erbjudits el till rörligt pris (spot), elavtal med successiv prissäkring eller elavtal till fastpris. Fastpris har dock utgjort den huvudsakliga typen av avtal och har under perioden utgjort ca 83-93% av samtliga avtal (2007: 93%, 2008: 91%, 2009: 83% och 2010: 87%). I fastprisavtal med kommuner har det varit vanligt med en bindningstid om 3 år. Bolaget har bedrivit en verksamhet som innebär vissa väsentliga affärsmässiga risker, framförallt vad gäller begränsade marginaler i branschen till följd av hård konkurrens och prisrisker kopplade till fastpriskontrakt med kunder. Bolaget har uppvisat en kraftig tillväxt under perioden och en av de bidragande orsakerna härtill har sannolikt varit att Bolaget erbjudit mycket konkurrenskraftiga eller rent av låga priser till sina kunder och att priserna därmed inte har medgivit tillräcklig täckning för Bolagets kostnader inom elhandelsverksamheten och andra fasta kostnader. Bolaget har därutöver varit exponerat för väsentliga prisrisker eftersom stora delar av fastpriskontrakten med kund inte hade prissäkrats. Detta har inneburit ett väsentligt avsteg från koncernpolicy som annars har stipulerat att samtliga fastpriskontrakt skall säkras i Bolaget. Kombinationen av otillräcklig prissättning och utebliven säkring för fastpriskontrakt har resulterat i väsentliga förluster för Bolaget avseende perioden Förlusterna som har uppkommit inom elhandelsverksamheten har dock inte framgått av Bolagets redovisning med avseende på avsättningar för förlustkontrakt. Vi har erhållit sammanställningar från Uppdragsgivaren som visar att Bolaget inte har redovisat avsättningar för förlustkontrakt avseende räkenskapsåren Enligt Uppdragsgivarens utredning ska ej beaktade avsättningar för förlustkontrakt ha uppgått till 82 Mkr per , 94 Mkr per , 298 Mkr per och 572 Mkr per Dessa fel framgår även av årsredovisningen för 2011 vilken varit föremål för revision av Bolagets nya revisor PricewaterhouseCoopers Sverige ( Bolagets nya revisor ). I denna årsredovisning framgår de justeringar som har skett avseende jämförelseåret 2010 och ingångsbalanserna per den 1 januari Bolaget har under perioden i sina avgivna årsredovisningar uppvisat en väsentlig ökning av såväl redovisad omsättning som redovisat resultat. Bolaget har under samtliga år under perioden redovisat vinster i elhandelsverksamheten och har också redovisat anmärkningsvärt höga rörelsemarginaler om ca 6 % varje år, något som har avvikit väsentligt från vad andra elhandelsbolag har redovisat. Vi har gjort en analys av offentligt tillgänglig branschstatistik och noterar att bolag i branschen under perioden endast uppvisade begränsade nettovinstmarginaler om ca 0,5-3 %. I en senare studie från 2011 avseende räkenskapsåret 2009 för 60 elhandelsbolag framgick det att den genomsnittliga rörelsemarginalen för bolagen under 2009 uppgick till endast 1,5 % och att bolag med högst rörelsemarginal i snitt hade en marginal om 2,8 %. Vid en jämförelse på nettovinstmarginalnivå mellan Bolaget och andra bolag i branschen måste man även ta hänsyn till de höga räntekostnaderna i Bolaget till följd av den ovanligt höga upplåningen. Under perioden har Bolaget trots de redovisade vinsterna inte lyckats generera positiva kassaflöden utan har varit i behov av löpande finansiering från externa kreditgivare. Enligt uppgifter som lämnats från Bolagets VD till Bolagets revisor under denna period hade Bolaget av olika anledningar inte lyckats fakturera kunderna i förhållande till levererade volymer, därav den successiva uppbyggnaden av posten upplupna intäkter som i stort sett motsvarat behovet av extern finansiering. För en sammanställning över utvecklingen av Bolagets omsättning, upplupna intäkter och skulder till kreditinstitut, se graf nedan. 3

7 TSEK Upplupna elintäkter Skulder till kreditinstitut Nettoomsättning Graf 1: Sammanställning över redovisade upplupna elintäkter, skulder till kreditinstitut och nettoomsättning under perioden Källa: Bolagets årsredovisningar för reviderade av Bolagets revisor. För att Bolaget skulle kunna erhålla extern finansiering har Uppdragsgivaren ingått borgensåtaganden i förhållande till kreditgivarna. Sådana borgensåtaganden har ingåtts om totalt 460 mkr 1 och mkr per den 26 maj 2008 och 15 december Den 30 mars 2010 ingick Uppdragsgivaren ett obegränsat borgensåtagande mot DnB Bank. Senare, den 19 juli 2011, ersattes det obegränsade borgensåtagandet mot DnB Bank av borgensåtaganden begränsade till 700 mkr respektive 350 mkr mot nämnda kreditgivare. Detta kom att medföra att per den 19 juli 2011 uppgick Uppdragsgivarens totala borgensåtagande till mkr eftersom det vid denna tid även lämnats åtaganden om 460 mkr mot Handelsbanken respektive 600 mkr mot Nordea Norge. Den 23 november 2011 tvingades Uppdragsgivaren att utöka sitt borgensåtagande mot DnB Bank till totalt mkr. Det är vid dessa tidpunkter som Uppdragsgivaren har iklätt sig åtaganden i förhållande till externa parter, åtaganden som Uppdragsgivaren i ett senare skede har varit skyldigt att infria, vilket har inneburit ekonomisk skada för Uppdragsgivaren. I samband med att de finansiella problemen upptäcktes i Bolaget under fjärde kvartalet 2011 förföll merparten av Bolagets krediter från DNB Bank och Handelsbanken till omedelbar betalning. Bankerna vände sig direkt till Uppdragsgivaren i egenskap av borgensman varvid skulder om 650 mkr till DNB Bank och 454 mkr till Handelsbanken reglerades under december månad Uppdragsgivaren har den 17 oktober 2012 lämnat kapitaltillskott till Bolaget om totalt mkr, beståendes av tre kvittningsemissioner och en nyemission. I syfte att tydliggöra den finansiella utvecklingen i Bolaget har vi även sammanställt en tidslinje nedan över det ackumulerade finansieringsbehovet i Bolaget. För närmare detaljer avseende 1 Uppdragsgivaren övertog först, den 5 mars 2008, ett borgensåtagande om 240 Mkr från koncernbolaget Troms Kraft Marked AS ( TKM ) med anledning av en koncernintern omstrukturering den 1 oktober 2007, till vilket tillkom ett separat åtagande av Uppdragsgivaren om 20 mkr som lämnades i mars 2005, varefter, den 26 maj 2008, Uppdragsgivarens borgensåtagande utökades till totalt 460 mkr mot Handelsbanken. 4

8 finansieringsbehovet i Bolaget och kassaflöden från finansieringsverksamheten hänvisar vi till den skadeberäkning som framarbetats av Deloitte Financial Advisory i särskild ordning. Graf 2: Sammanställning över ackumulerat finansieringsbehov under perioden Källa: Skadeberäkningsrapport från Deloitte Financial Advisory. Vi har genom samtal med Uppdragsgivaren och Bolaget samt från Bolagets revisors revisionspromemoria förstått att det har förelegat brister i intern kontroll i Bolaget och att Bolaget inte har uppfyllt bokföringslagens krav i många avseenden (för vidare information se kapitel och Appendix 3). Vi har också förstått att Bolagets VD under dessa år har varit ovanligt djupt involverad i Bolagets löpande bokföring och månadsbokslut. Konstaterad finansiell ställning i Bolaget i samband med efterföljande analys och genomgång under 2011 Vi har erhållit information från Bolaget och Uppdragsgivaren som visar att resultatet och den finansiella ställningen var väsentligt felaktigt redovisat i var och en av årsredovisningarna för åren till följd av väsentliga fel i upplupna intäkter och till följd av att Bolaget inte redovisat avsättningar för förlustkontrakt avseende elhandelsportföljen. Denna information har tagits fram under perioden november 2011 till november 2012 i samband med Bolagets och Uppdragsgivarens utredning av de finansiella problemen i Bolaget. Nedan framgår en sammanställning av redovisat resultat och eget kapital jämfört med det i efterhand konstaterade verkliga resultatet och egna kapitalet för motsvarande period vilket fastställts i den reviderade årsredovisningen för Revisionen har utförts av Bolagets nya revisor, som har efterträtt Elisabeth Simonsson från och med räkenskapsåret De ingående felen per 1 januari 2010 och felen i 2010 års resultat och finansiella ställning har således varit föremål för revision och rättelse i efterhand. De ackumulerade fel som har identifierats i redovisade upplupna intäkter avseende tidigare räkenskapsår (före den 1 5

9 januari 2010) har också varit föremål för revision av Uppdragsgivarens revisor inom ramen för fastställandet av de ackumulerade felen i de ingående balanserna per 1 januari TSEK 2010* RESULTATRÄKNINGAR Årets Resultat enligt Bolagets årsredovisning Korrigering upplupna intäkter Korrigering för förlustkontrakt elhandel Korrigering obesk.res., skatt Korrigering av Årets resultat - total Årets resultat efter korrigeringar BALANSRÄKNINGAR EK enligt Bolagets årsredovisning Justering av ingående balanser pga noterade fel Valutakurseffekter EK korrigering året Eget kapital efter korrigeringar * Korrigeringar avseende räkenskapsåret 2010 och ingående balanser den 1 januari 2010 har varit föremål för revision av Bolagets nya revisor. För övriga korrigeringar avseende tidigare räkenskapsår hänvisas till PM avseende rättelser av årsredovisningar. Tabell 1: Korrigerat resultat och eget kapital för åren Källa: Bolagets årsredovisningar , reviderade av Bolagets revisor, årsredovisning 2011 reviderad av Bolagets nya revisor samt Bolagets och Uppdragsgivarens utredning av fel i årsredovisningarna avseende räkenskapsåren (PM över justerade årsredovisningar). Felen i årsredovisningarna har enligt genomförda utredningar av Bolaget och Uppdragsgivaren berott på Bolagets VD:s manipulation av data som har använts vid beräkning av upplupna intäkter. Bolagets VD har bl.a. medvetet justerat fakturerad volym i Bolagets beräkningsmodell för upplupna intäkter med tillhörande underlag för varje år varvid det har framstått som om Bolaget har haft väsentliga volymer kvar att fakturera, volymer som i själva verket redan hade fakturerats till kund. Detta har även medfört att det pris per kwh som har använts i beräkningsmodellen (genomsnittligt faktureringspris) har varit för högt eftersom det underlag som legat till grund för beräkning av detta pris har bestått av fakturerade belopp dividerat med fakturerade volymer varvid kvoten härav blivit för hög till följd av borttagna volymer i nämnaren. Till följd av att beräkningsmodellens parametrar har varit felaktiga med avseende på för höga kvarstående volymer att fakturera i kombination med för högt genomsnittspris har väsentliga överskattningar av upplupna intäkter gjorts i den finansiella rapporteringen inklusive Bolagets årsredovisningar. 6

10 Felen i årsredovisningarna beror även på att Bolaget har tecknat förlustkontrakt av väsentlig omfattning till följd av otillräcklig prissättning till kund (fastpriskontrakt och sannolikt även spotpriskontrakt) och att kostnadstäckning därmed ej har uppnåtts. Vidare beror de väsentliga förlusterna på att Bolaget inte har säkrat stora delar av sina fastpriskontrakt medelst terminsavtal varvid Bolaget har haft väsentliga öppna korta positioner som föranlett stora förluster i samband med stigande spotpriser på marknaden under 2009 och 2010 års kalla vintrar. Bolaget har inte gjort några avsättningar för dessa förlustkontrakt under något räkenskapsår vilket har inneburit ett avsteg från god redovisningssed. Enligt årsredovisningen för 2011 som reviderats av Bolagets nya revisor ska ej beaktade avsättningar för förlustkontrakt ha uppgått till 298 Mkr per och 572 Mkr per Med hänsyn tagen till samtliga de fel som har konstaterats i de av Bolagets nya revisors reviderade resultat- och balansräkningarna för 2011 inklusive konstaterade fel i öppningsbalanserna för 2010 står det klart att årsredovisningarna för 2009 och 2010 har varit väsentligt felaktiga. Vidare har Bolagets och Uppdragsgivarens utredning av redovisningen under tidigare år visat att årsredovisningarna för 2007 och 2008 även har varit väsentligt felaktiga. Vi har genom tillgång till Bolagets revisors planeringspromemoria för åren , och som erhållits genom Uppdragsgivaren från Uppdragsgivarens revisor, noterat att Bolagets revisor bedömde väsentligt belopp uppgå till 7 mkr, 8 mkr respektive 8 mkr för åren varvid vi kan sluta oss till att även Bolagets revisor borde ha bedömt ovan nämnda fel som väsentliga, givet att Bolagets revisor hade uppdagat dessa fel. Härutöver har vi i samband med vår genomgång av utvalt räkenskapsmaterial inklusive årsredovisningar i förhållande till årsredovisningslagens krav noterat ett antal andra väsentliga felaktigheter i årsredovisningarna för åren med avseende på redovisning av kassaflödesanalyser och bristande upplysningar i årsredovisningarna avseende väsentliga finansiella instrument. Vad gäller felen i Bolagets kassaflödesanalyser och de bristande upplysningarna avseende finansiella instrument och risker kan vi inte uttala oss om dessa fel beror på medvetna handlingar eller försumlighet hos Bolagets ledning. Mot bakgrund av att dessa fel är tydliga i förhållande till årsredovisningslagens krav borde Bolagets revisor enligt vår uppfattning ha identifierat dessa i samband med revisionen av årsredovisningen. Vår samlade bedömning avseende räkenskapsåren är att årsredovisningarna för dessa år inte har upprättats enligt årsredovisningslagen och att de inte har gett en rättvisande bild av Bolagets resultat och finansiella ställning för något enskilt år. Bolagets revisors uppdrag och vår bedömning av dennes arbete i förhållande till god revisionssed Vi noterar att Bolagets revisor avlämnat revisionsberättelser för åren i enlighet med standardutformning, dvs. s.k. rena revisionsberättelser. Det finns dock ett undantag som avser upplysning om sena skattebetalningar i revisionsberättelsen avseende räkenskapsåret Bolagets revisor har inte vid något tillfälle lämnat några anmärkningar eller upplysningar om förhållanden som påverkar dennes uttalanden. Bolagets revisor har inte vid något tillfälle gjort uttalanden med reservation, avstått från att uttala sig eller gjort uttalanden med avvikande mening. 7

11 Bolagets revisor har dock för varje års revision avgivit omfattande revisionspromemorior om ca sidor. Dessa PM har bl.a. lämnats till Bolagets styrelse. I dessa PM har relativt detaljerad information om reviderade belopp avseende enskilda balansposter inklusive upplupna intäkter framgått. Vi har fokuserat vår analys av Bolagets revisors arbete på de poster som enligt den fastställda reviderade årsredovisningen för 2011 har konstaterats vara väsentligt felaktiga i tidigare avgivna årsredovisningar, d.v.s. för högt redovisade intäkter och upplupna intäkter samt ej redovisade avsättningar för förlustkontrakt i elhandelsportföljen. Vi har även gått igenom revisionsakterna i sin helhet, med undantag för de arbetspapper som har sekretessbelagts av Revisorsnämnden ( RN ), för att bilda oss en uppfattning om revisionens genomförande i stort. Vi har därmed följt revisionsprocessen från acceptans av uppdrag över planering med riskanalys och genomförandet av revisionen till den fas där Bolagets revisor drar slutsatser utifrån genomförd granskning, rapporterar till Bolaget och styrelsen samt avger sin revisionsberättelse. Vår analys har gjorts i förhållande till Revisionsstandard i Sverige ( RS ) och annan normgivande litteratur från branschorganisationen Far. För en schematisk bild över revisorns genomförande av ett revisionsuppdrag se nedan. Hur genomför revisorn sin granskning Förstå verksamheten och genomföra riskanalys Utvärdera kontroller Utföra övriga granskningsåtgärder Utvärdera och rapportera granskningsresultat Bild 2: Översiktlig bild över en revisions utförande enligt RS, sammanställd av Deloitte. 8

12 Hur genomför revisorn sin granskning (detaljer) Utvärdera och hantera uppdragsrisk Fastställa uppdragsteam Fastställa uppdragets förutsättningar Förstå klientens verksamhet Förstå klientens finansiella ställning (analytisk granskning) Fastställa väsentlighetsnivå Förstå redovisningsprocessen Förstå kontrollmiljön Förstå verksamheten och genomföra riskanalysen Att skaffa en förståelse för klientens verksamhet är det viktigaste steget i revisorns granskning. Baserat på sin förståelse av klientens verksamhet och genom analytisk granskning kan revisorn identifiera alla områden där risken är stor att väsentliga fel uppstår. För att säkerställa att revisorn förstår hur klienten hanterar sina risker och säkerställer en korrekt redovisning måste revisorn dels förstå hur redovisningsprocessen fungerar och dels förstå vilka kontroller som finns i de kritiska affärsprocesserna. Baserat på denna information utformar revisorn sin granskningsansats. Viktiga revisionsstandards i denna fas är bl a RS 300 (Planering), RS 310 (Kunskap om verksamheten), RS 240 (Oegentligheter och fel) och RS 320 (väsentlighet vid revisionen). Identifiera och utvärdera specifika risker i räkenskaperna Genomföra substansgranskning och granskning av räkenskaperna och årsredovisningen samt utvärdera resultatet Genomföra efterföljande granskning Utforma granskningsansats Genomföra tester av kontroller och utvärdera resultatet Erhålla ledningens bekräftelse Upprätta avrapportering (revisionsberättelse) Sammanfatta och kommunicera granskningsplanen Genomföra övergripande analytisk granskning av räkenskaperna Upprätta Revisions PM Utvärdera kontroller I det här skedet utvärderar revisorn att de kontroller som har identifierats under planeringsfasen och som revisorn avser att förlita sig på verkligen existerar och fungerar på det sätt som är avsett. Om revisorn identifierar brister i dessa kontroller rapporterar revisorn dessa till bolaget och ger förslag på hur dessa skall åtgärdas. Revisorn måste också bedöma vilka konsekvenser brister i kontroller får på den finansiella informationen och hur detta påverkar revisorns fortsatta granskning. Viktiga revisionsstandards i denna fas är bl a RS 400 (Riskbedömning och intern kontroll), RS 401 (Revision i en datoriserad informationsmiljö) och RS 200 (Mål och generella principer för en revision). Utföra övriga granskningssteg För de områden där revisorn inte förlitar sig på bolagets interna kontroller och för de områden där brister i interna kontroller identifierats utför revisorn substansgranskning. Revisorn genomför även en övergripande analytisk granskning av räkenskaperna och årsredovisningen för att säkerställa att de ger en rättvisande bild av klientens resultat och ställning. Vid genomförandet av granskningen ska revisorn ha en professionellt skeptisk inställning och vid utvärdering av granskningsresultatet bedömer revisorn huruvida tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis har inhämtats. Övriga granskningssteg inkluderar även lagstadgad förvaltningsrevision. Viktiga revisionsstandards i denna fas är bl a RS 200 (Mål och generella principer för en revision), RS 500 (Revisionsbevis), RS 520 (Analytisk granskning), RS 540 (Revision av uppskattningar i bokföringen), RS 550 (Närstående parter), RS 570 (Fortsatt drift) och RS 240 (Oegentligheter och fel). Utvärdera och rapportera granskningsresultat Revisorn avslutar granskningen med att säkerställa att inga efterföljande händelser inträffat som kan påverkar revisorns slutsatser. Revisorn begär också in ledningens bekräftelse på att all väsentlig information kommit revisorn tillhanda. Baserat på revisorns slutsatser upprättar revisorn revisionsberättelsen. Viktiga revisionsstandards i denna fas är bl a RS 560 (Händelser efter räkenskapsårets slut), RS 570 (Fortsatt drift), RS 580 (Uttalanden från företagsledningen) och RS 709 (Revisionsberättelsens utformning i aktiebolag och andra företag). Bild 3: Översiktlig bild över en revisions utförande enligt RS, sammanställd av Deloitte. Hänvisningar till relevanta delar i RS avseende väsentliga granskningssteg. I vår initiala analys hade vi inte tillgång till Bolagets revisors planeringsdokument eller riskanalys eftersom sådana dokument i hög utsträckning har varit maskerade genom RNs försorg. Vi kunde därmed endast bedöma Bolagets revisors planering i förhållande till det arbete som enligt revisionsdokumentationen har utförts. I efterhand har vi dock erhållit Bolagets revisors planeringspromemorior för åren genom den revisionsdokumentation som erhållits genom Uppdragsgivaren från Uppdragsgivarens revisor. Dessa planeringspromemorior har varit mycket kortfattade och det har inte framkommit något nytt av väsentlighet som påverkat vår analys. Snarare har dokumenten bekräftat den bild som vi tidigare erhållit genom genomgång av samtliga tillgängliga arbetspapper såsom de givit uttryck för vad som de facto har utförts av Bolagets revisor. Vi har inte noterat några dokumenterade ställningstaganden från Bolagets revisor som inneburit att hon valt att ned- eller omprioritera granskningsområden till följd av att de enligt hennes bedömning inte skulle vara föremål för risk eller vara mindre väsentliga, t.ex. granskning av elhandel, bedömning av risk för förlustkontrakt och skulder till kreditinstitut samt fortsatt drift. I vår analys av Bolagets revisors arbete som framgår mer i detalj i kapitel 5 har vi gjort nedanstående huvudsakliga iakttagelser som vi bedömer utgöra avvikelser från god revisionssed. Vi har inte beskrivit god revisionssed eller de granskningsåtgärder som har utförts av Bolagets revisor i sammanfattningen nedan utan har för överskådlighetens skull endast på avvikelsebasis angivit de omständigheter som vi har bedömt utgöra avsteg från god revisionssed. Vi hänvisar till kapitel 5 för en mer detaljerad koppling mellan god revisionssed, Bolagets revisors utförda arbete, vår analys samt slutsatser härav. 9

13 Bolagets revisors planering av revisionsuppdraget baserat på förståelse och kunskap om Bolagets verksamhet och elhandelsbranschen Vi bedömer att Bolagets revisor inte synes ha haft en tillräcklig branschkompetens för att revidera ett elhandelsbolag och vi har inte kunnat notera att Bolagets revisor involverat specialister avseende elhandel eller finansiella instrument på uppdraget. Den otillräckliga branschkompetensen har framförallt visat sig i att Bolagets revisor inte har granskat antal viktiga områden i ett elhandelsbolag i syfte att bedöma existensen och fullständigheten i redovisade tillgångar, skulder och avsättningar. Vi har bl.a. noterat att Bolagets revisor inte har bedömt risken för förlustkontrakt i elhandelsportföljen till följd av otillräcklig prissättning eller otillräcklig säkring av fastpriskontrakt. Vi har inte heller kunnat se att Bolagets revisor vid något tillfälle har granskat de finansiella instrumenten i Bolaget och gjort bedömningen i vilken mån Bolagets resultat- och balansräkning skulle ha påverkats av dessa instrument. Vi noterar även att Bolagets revisor inte uppmärksammat att Bolaget inte har följt årsredovisningslagen med avseende på upplysningar om finansiella instrument med avseende på omfattning och verkligt värde. Vi noterar även att Bolagets revisor inte har reagerat på de höga rörelsemarginalerna i Bolaget, vilka har avvikit från branschpraxis. Bolagets revisor har inte heller reagerat på den stora andelen upplupna intäkter i förhållande till redovisade intäkter, något som också har avvikit väsentligt från branschpraxis. Som stöd för våra slutsatser har vi även noterat att erfarna medhjälpare till Bolagets revisor i kommunikation med Bolaget så sent som 2010 uttryckt stor osäkerhet avseende elhandel, Bolagets verksamhet och därtill hörande risker. Vår bedömning är att Bolagets revisor inte har utfört sin revision i enlighet med god revisionssed såsom den framgår av bl.a. RS 300 Planering och RS 310 Kunskap om verksamheten. Bolagets revisors inhämtande av tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis Vi bedömer att Bolagets revisor inte har inhämtat tillräckliga eller ändamålsenliga revisionsbevis i sin granskning för att underbygga de slutsatser som har dragits avseende redovisade balanser i årsredovisningen. Vi har av revisionsdokumentationen för 2009 och 2010 noterat att Bolagets revisor sällan tagit ställning till korrektheten och fullständigheten i de revisionsbevis som erhållits. En stor del av granskningen har utförts i förhållande till specifikationer och underlag som har erhållits från Bolagets VD i form av Excel-filer, Word-dokument eller liknande snarare än i förhållande till externa revisionsbevis, mot redovisnings- och faktureringssystem, fakturor eller genom Bolagets revisors egna beräkningar eller uppskattningar i förhållande till externt observerbar data. Granskningen förefaller även ha varit mer inriktad på att erhålla förklaringar från Bolagets VD i syfte att förklara fluktuationer än att utföra analytisk substansgranskning eller test av detaljer och stora delar av revisionen har dessutom skett över e-postkommunikation. I de fall Excel-filer eller rapporter som underlag för beräkning av upplupna intäkter har erhållits från Bolaget förefaller dessa inte ha testats för korrekthet genom t.ex. stickprov mot fakturor, eller för fullständighet mot fakturerings- och redovisningssystem. Exempel på granskningsområen som berörs av detta är upplupna intäkter. Av vikt vid genomförande av en revision är att iaktta en professionellt skeptisk inställning till de revisionsbevis som inhämtas. Vår bedömning är att Bolagets revisor inte har utfört sin revision i enlighet med god revisionssed såsom den framgår av bl.a. RS 200 Mål och generella principer för en revision och RS 500 Revisionsbevis. 10

14 Bolagets revisors ställningstagande till och granskning avseende risk för oegentligheter Vi har inte av revisionsdokumentationen för 2009 och 2010 kunnat se att Bolagets revisor har tagit ställning till om det föreligger risk för oegentligheter eller vilka interna kontroller som utförs inom Bolaget för att motverka sådana risker. Vi har däremot noterat att Bolagets revisor i förhållande till Uppdragsgivarens revisor kommunicerat att särskild registeranalys för att upptäcka eventuella oegentligheter skulle utföras under 2010, men någon sådan dokumentation har vi inte noterat i revisionsakten för det året, varvid vi sluter oss till att detta arbete aldrig utfördes. Vi noterar även att Bolagets revisor i förhållande till Uppdragsgivarens revisor kommunicerade att risken för oegentligheter bedömdes som låg eftersom några incitament hos Bolagets ledning påstods inte föreligga. Det är inte revisorns ansvar att förhindra oegentligheter i ett bolag, men revisorn skall planera och utföra revisionen på ett sådant sätt att risken för oegentligheter beaktas och att väsentliga fel upptäcks. Mot bakgrund av hur revisionen har utförts för övrigt med avseende på inadekvata eller ej tillförlitliga revisionsbevis och att Bolagets revisor inte har agerat utifrån de varningssignaler som har förelegat är det vår bedömning att revisionen inte har utförts enlig god revisionssed. Vi baserar vår bedömning på att granskningen inte har utökats, ändrats eller att alternativa revisionsbevis inte har inhämtats med anledning av brister i intern kontroll och de varningssignaler som har förelegat. Bolagets revisor har inte heller, enligt vår uppfattning, agerat med tillräckligt hög grad av professionell skepticism vid genomförandet av revisionen. Bolagets revisor förefaller inte heller ha anpassat sin granskning med anledning av särskilda förfrågningar och påpekande om särskilda riskområden från Uppdragsgivarens revisor. Exempel på varningssignaler som har varit för handen och som borde ha föranlett ett agerande från Bolagets revisor har i Bolaget bl.a. varit följande: Redovisningssystem, faktureringssystem och system för intern kontroll har varit bristfälligt utformade, framförallt med tanke på att avstämningar mellan huvudbok och faktureringssystem inte har gjorts eller att systemen ej har varit uppsatta på ett sådant sätt att sådan avstämning har kunnat ske. Bolagets revisor har för övrigt noterat återkommande brister i avstämningsrutiner och Bolagets bokslutsarbete. Det har förelegat frågor som berör företagsledningens integritet och kompetens. Bolagets ledning har dominerats av Bolagets VD och all väsentlig kommunikation med Bolagets revisor har gått genom Bolagets VD. Dessutom har bristande erfarenhet och kompetens noterats avseende Bolagets ekonomipersonal. Det har förelegat stora likviditetspåfrestningar i Bolaget i det att löpande finansiering av rörelsekapitalet varit nödvändigt samtidigt som Bolaget inte genererat positiva kassaflöden trots väsentliga redovisade vinster. Vidare har Bolaget ingått stor andel fastpriskontrakt på en marknad där hög grad av volatilitet har förelegat. Det har förelegat ovanliga transaktioner i form av känsliga transaktioner med närstående rörande Kulturverksamheten och Energistyrningsprojekten. Det har förelegat problem med att få fram tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis vilket bl.a. har visat sig i att underlag för upplupna intäkter tagits fram i ett mycket sent skede i revisionen och att det har förekommit motstridiga revisionsbevis i förhållande till det som kommunicerats av Bolagets VD. Vi ger ytterligare exempel på motstridiga revisionsbevis i våra kommentarer till revisionen av upplupna intäkter nedan. 11

15 Vår bedömning är att Bolagets revisor inte har utfört sin revision i enlighet med god revisionssed såsom den framgår av bl.a. RS 200 Mål och generella principer för en revision och RS 240 Oegentligheter och fel. Bolagets revisors granskning av upplupna intäkter Bolagets revisors granskning av upplupna intäkter är det område som har varit mest i fokus i vår analys, särskilt med tanke på de väsentliga fel som har förelegat i denna balanspost enligt jämförelsetal för 2010 i den reviderade årsredovisningen för I Bolagets och Uppdragsgivarens uppföljning av orsakerna till dessa fel har det konstaterats att de underliggande filer som använts som grund för beräkning av upplupna intäkter har varit manipulerade av Bolagets VD tillsammans med andra medarbetare i Bolaget. Manipulationerna har bl.a. bestått i justeringar av fakturerad volym varvid det framstått som om Bolaget inte hade fakturerat så mycket som de facto hade skett. Vidare har det i efterhand konstaterats att de genomsnittspriser som använts i Bolagets beräkningar har varit väsentligt överskattade till följd av Bolagets VDs manipulation. Inslagen av väsentliga uppskattningar och bedömningar har varit stora i Bolagets beräkningsmodell och beräkningarna har skett på en mycket aggregerad nivå varvid osäkerheten också ökar. För att åskådliggöra Bolagets beräkning av upplupna intäkter och Bolagets revisors granskning därav, har vi skapat nedanstående bild. Svenska Kraftnät och Fingrid Data avseende levererade volymer Troms Kraft Handel (TKH) Engros rapport avseende levererade volymer till kundernas anslutningspunkter Kraft & Kultur i Sverige AB Beräkning av upplupna intäkter utifrån erhållen information från Svenska Kraftnät och fakturerade volymer till Bolagets kunder, vilket ger en residual som multipliceras med genomsnittligt pris per kundkategori Information om genomsnittligt pris per kundkategori under året i enlighet med kundavtal Manuell justering av prisdata pga manipulation av volym genom VD Kommunala kunder Företagskunder Privatkunder Manuell justering av volymdata genom VD Upplupna intäkter = (Levererad volym Fakturerad volym) * Genomsnittligt pris till kund per kundkategori Rapport från CAB över fakturerade volymer och fakturerat belopp under året CAB 2012 Deloitte AB Bild 4: Schematisk bild över informationsflödet för beräkning av upplupna intäkter, Bolagets revisors granskning därav samt väsentliga underlag att granska i egenskap av tillförlitliga revisionsbevis. I Bolagets utredning förefaller det inte som om kraftkostnaderna har varit felaktiga eller att levererade volymer skulle ha manipulerats. Bolagets revisor har inhämtat revisionsbevis från Bolaget i form av leveransrapporter (Engros rapporter) från Troms Kraft Handel AS ( TKH ) för att säkerställa korrekthet i levererade volymer i Sverige och Finland. Av Bolagets revisors granskning framgår det dock inte huruvida dessa leveransrapporter har stämts av mot data från Svenska Kraftnät respektive Fingrid, 12

16 varvid viss osäkerhet kan ha förelegat avseende revisionsbevisens tillförlitlighet (tillförlitligheten i revisionsbevis ökar i de fall revisorn inhämtar dessa direkt från extern part). Några fel avseende Bolagets egna kraftkostnader respektive levererade volymer har dock inte identifierats i Bolagets och Uppdragsgivarens utredning. Vad gäller granskningen av övriga väsentliga delar i modellen har Bolagets revisor utgått från två Excel-sammanställningar per kundkategori som erhållits direkt från Bolagets VD vilka har visat fakturerade volymer respektive fakturerade belopp avseende leveranser under året. Det framgår inte av Bolagets revisors granskning varför man ej har kunnat erhålla information om volym och belopp i en och samma fil eller varför man inte skulle kunna sammanlägga dessa filer för fullständig analys. Bolagets revisor har såvitt framkommit inte granskat dessa sammanställningar i förhållande till faktureringssystemet CAB för överensstämmelse och fullständighet. De filer som har tillhandahållits av VD har inte innehållit samtliga fakturerade volymer under året varvid det framstått som om en större volym har kvarstått att fakturera än vad som i verkligheten har varit fallet. Bolagets revisor har endast gjort en mycket begränsad testning av stickprov från sammanställningarna för att granska fakturerad volym och inte utgått ifrån ett fullständigt underlag vid urvalet för stickprovskontroll eftersom Bolagets VD tagit bort fakturerade volymer ur volymfilen. En sådan stickprovskontroll har endast gjorts avseende räkenskapsåret 2009 där 34 stickprov har tagits utifrån den första sammanställningen över fakturerade belopp och där endast elva stickprov av dessa har granskats mot den första sammanställningen av fakturerade volymer (ofullständiga) som erhållits. Eftersom stickproven med avseende på fakturerade volymer (det väsentliga att granska) har granskats i förhållande till ett ofullständigt underlag har relevansen av 2009 års test begränsats kraftigt samtidigt som antalet stickprov har varit för få i förhållande till populationen. Med de elva stickprov Bolagets revisor har tagit uppnår hon en täckningsgrad som understiger 5 % av totalt fakturerad volym vilket är mycket lågt med tanke på de brister Bolagets revisor rapporterat gällande avstämningen och värderingen av upplupna intäkter. Det som också är anmärkningsvärt i granskningen är att Bolagets revisor noterat att två av elva stickprov, eller två av elva kunder, som har varit med i beloppsfilen över fakturerade belopp har saknats i volymfilen (Hassela Hotell AB och Brf Utsikten 2 Saltsjöqvarn), dvs. en indikation på att volymfilen skulle kunna vara ofullständig. När Bolagets revisor ställt frågor till Bolagets VD härom har hon fått till svar att rapporterna tagits ut vid olika tillfällen och med olika parameterinställningar varvid vissa volymer kan saknas. Beaktat det fåtal stickprov som Bolagets revisor tagit och då avvikelser noterats i två av elva fall, borde Bolagets revisor ha gjort uppföljande granskning för att säkerställa integritet i volymfilen som legat till grund för beräkning av upplupna intäkter. Vår bedömning är även att Bolagets revisors granskning genom stickprov inte har varit relevant för att ytterst kunna ta ställning till revisionsmålen existens och värdering av upplupna intäkter, detta eftersom någon granskning inte har gjorts för att bedöma fullständigheten i fakturerade volymer. Fullständigheten borde ha säkerställts av Bolagets revisor, antingen genom en avstämning av totala fakturerade volymer direkt mot CAB eller genom en analys kund för kund. Hade Bolagets revisor på stickprovbasis valt att få ut samtliga fakturor för 2009 per kund, och inte endast en faktura per kund, och sedan stämt av dessa mot filerna över fakturerade belopp respektive fakturerade volymer hade hon kunnat upptäcka att vissa volymer inte fanns med i volymfilen och att kvoten fakturerade belopp per fakturerad volym avvek från avtalat pris med respektive kund. Vad gäller den något mer detaljerade granskningen 2009 har vi noterat att Uppdragsgivarens revisor ställt särskilda frågor till Bolagets revisor i samband med revisionen avseende räkenskapsåret 2009 och bl.a. kommunicerat en förväntan om att ej fakturerade volymer stäms av mot externa informationskällor, att en kvalificerad värdering görs av priser som används i värderingsmodellen i 13

17 förhållande till avtal och att Bolagets revisor gör en egen bedömning av varför det föreligger så stora eftersläpningar i faktureringen. 2 Vi har inte noterat att någon sådan relevant avstämning mot externa källor eller avtal har gjorts av Bolagets revisor eller att Bolagets revisor bildat sig en självständig uppfattning om varför förseningar i fakturering har förelegat. Vi noterar visserligen att 7 stickprov stämts av mot faktura och avtal, men detta har endast bekräftat att Bolaget fakturerar i enlighet med avtal, något som annars kunderna skulle reagera på, inte att filen över fakturerade volymer är korrekt och fullständig eller att genomsnittspriserna som en kvot mellan fakturerade belopp och fakturerade volymer stämmer med avtalade priser. Information som har kommunicerats till Uppdragsgivarens revisor förefaller snarare endast ha varit en vidareförmedling av beskrivningar som erhållits från Bolagets VD. Vi har inte sett några tester av detaljer i 2010 års granskning utan här förefaller det som om Bolagets revisor endast har kontrollberäknat sammanställningar från Bolagets VD och tagit del av de förklaringar som Bolagets VD lämnat om hur fördelningen mellan olika kundkategorier har gjorts. Detta har inneburit en granskning på en mycket aggregerad nivå. Beaktat posten upplupna intäkters väsentlighet är det enligt vår bedömning en avvikelse från god revisionssed att inte granska integriteten i indata till beräkningsmodellen och även en avvikelse att inte självständigt granska rimligheten i de väsentliga antaganden som legat till grund för beräkningarna, t.ex. antaganden om fördelning mellan olika kundkategorier eller fördelningen mellan kunder med fast pris och rörligt pris. Vi har inte sett några exempel på att Bolagets revisor har försökt analysera erhållna Excelfiler mer i detalj, t.ex. genom att göra någon form av registeranalys i syfte att analysera såväl fakturerad volym som belopp på kundbasis för att bedöma integritet i filerna och de genomsnittspriser som sedan använts i beräkningen av upplupna intäkter. Hade en sådan analys gjorts hade Bolagets revisor kunnat upptäcka att fakturerade belopp i förhållande till fakturerad volym indikerade väsentligt högre priser per kund än vad som avtalats, något som hade varit en tydlig indikation på att volymer hade tagits bort ur volymfilen. Vi har noterat att Bolagets revisor i sin granskning av interna kontroller avseende räkenskapsåret 2010 tagit in tre kundavtal i sina revisionsakter för Vellinge Kommun, Fastighetsenheten (fastpris), Umeå Vatten och Avlopp AB (successiv prissäkring) och Sotenäs kommun (rörligt pris) 3. Enligt avtalen för Vellinge Kommun och Umeå Vatten och Avlopp AB skulle ett pris inklusive elcertifikat och påslag om 44,71 respektive 45,32 öre per kwh ha avtalats. Vid vår genomgång av de volym- och beloppsfiler som legat till grund för beräkningen av upplupna intäkter och som Bolagets revisor erhållit för sin granskning 2010 har vi noterat att det pris per kwh och kund som framräknas genom att dividera fakturerade belopp med fakturerade volymer skulle ha uppgått till 56 respektive 63 öre per kwh. Hade Bolagets revisor gjort denna typ av granskning av filerna och i förhållande till avtal skulle Bolagets revisor ha upptäckt att volymfilerna varit felaktiga eller manipulerade. Bolagets revisor har även haft som metod för granskning av upplupna intäkter att göra efterföljande granskning av fakturering under perioden från årsbokslutet fram till tidpunkten strax före avgivande av revisionsberättelse. Denna granskning förefaller dock endast ha baserats på uppgifter och filer som erhållits från Bolagets VD och därmed har denna granskning inte heller utförts i förhållande till 2 Av e-post från Uppdragsgivarens revisor, genom den huvudansvarige revisorn Frode Danielsen, till Anna Persson och med kopia till Elisabeth Simonsson den 26 februari 2010 framgår ett antal specifika frågeställningar och förväntningar på revisionen avseende räkenskapsåret Bolagets revisors arbetspapper

18 tillförlitliga underlag såsom granskning direkt mot faktureringssystemet CAB eller mot fakturor som ställts ut under efterföljande år. Metoden förefaller inte heller ha utförts avseende räkenskapsåret 2010 eftersom vi inte har kunnat notera i Bolagets revisors dokumentation att fakturerade volymer under 2011 har granskats i syfte att bekräfta ej fakturerade volymer per 31 december Bolagets revisor synes vid ett par tillfällen ha varit nära att uppdaga manipulationen vilket har framgått av frågor som har ställts till Bolagets VD genom e-post. Bland annat har Bolagets revisor under 2010 noterat att när de erhållit nya versioner av filer avseende fakturerade volymer så har det förekommit att uppgifter per kund justerats med jämna belopp (t.ex. förändrats med exakt kwh eller kreditposter som förändrats exakt 100 %) och att vissa procentuella justeringar har skett (t.ex. en övergripande justering med 1,15 %). Andra indikationer på manipulation har varit att två av elva stickprov under 2009 års granskning saknades i volymfilen såsom kommenterats ovan. Trots detta har Bolagets revisor accepterat Bolagets VD:s förklaringar avseende saknade volymer och inte funnit att volymfilerna från Bolagets VD har varit ofullständiga vilket har uppdagats först i efterhand i samband med Bolagets och Uppdragsgivarens utredning. Bolagets revisor hade inte heller kunnat säkerställa att hon upptäckt detta genom vald granskningsansats med granskning mot fakturor eftersom fullständigheten i volymfilen inte hade testats på ett korrekt sätt, t.ex. genom Bolagets revisors egen avstämning direkt mot faktureringssystemet CAB. Fåtalet stickprov har inte heller inneburit en tillräckligt hög grad av säkerhet. I den första versionen av sammanställningen (ofullständig) som har granskats har stickproven inte visat på några avvikelser förutom i ett fall. Därefter har dock sammanställningarna uppdaterats av Bolaget (fortfarande ofullständiga) både en och två gånger varvid Bolagets revisor noterade att de granskade stickproven inte längre stämde alls mot version två och att fyra stickprov avvek mot version tre. Bolagets revisor förefaller inte ha följt upp och ifrågasatt dessa avvikelser på ett tillräckligt kritiskt sätt. Bolagets revisor borde även ha reagerat på att de avtalade priserna i de valda stickproven samtliga understeg det pris om 60,42 öre per kwh som användes i beräkningen av upplupna intäkter. För ett utdrag ur Bolagets revisors arbetspapper avseende granskade stickprov, var vänlig se nedan. 15

19 Vi har även analyserat vad faktiskt fakturerade priser har varit per kund för större kunder inklusive kommunala kunder och företagskunder. Utifrån analys gjord av data i faktureringssystemet CAB har det framkommit att de priser som använts vid värdering av upplupna intäkter har väsentligt överstigit de priser som har fakturerats till kund enligt avtal. Vår uppfattning är att Bolagets revisor skulle ha upptäckt dessa avvikelser om substansgranskningen av erhållna filer från Bolaget hade utförts på ett korrekt sätt. Det har endast förelegat ett begränsat antal kunder där pris per kwh har överstigit de priser som använts i värderingen av upplupna intäkter, och de volymer som dessa kunder har stått för har varit begränsade. T.ex. kan det noteras att Bolagets revisor använt sig av ett snittpris om 57,70 öre per kwh för 2009 avseende kommun- och företagskunder emedan fakturerat pris per kwh för företags- och kommunkunder endast var 50,97 öre per kwh. För 2010 gjordes beräkningarna aggregerat för samtliga kunder, men på motsvarande sätt som under 2009 förelåg en väsentlig skillnad mellan de 67,69 öre per kwh som använts Bolagets revisors beräkning avseende totala kunder och de 49,19 öre per kwh som fakturerats i snitt till kommun- och företagskunder. Mot bakgrund av att volymer avseende kommun- och företagskunder utgjort en väsentlig del av totala volymer har det förelegat en väsentlig skillnad mellan beräkningsunderlag och verkligheten, något som borde ha upptäckts av Bolagets revisor om erforderliga tester av detaljer hade genomförts. 16

20 Bolagets revisor har till följd av att otillräckliga och inte ändamålsenliga revisionsbevis inhämtats inte upptäckt att de fakturerade volymerna i verkligheten varit väsentligt mycket högre än vad som angivits eller att beräknade upplupna intäkter varit för höga till följd av felaktiga utfaktureringspriser. Bolagets revisor borde, enligt vår uppfattning, dessutom ha agerat i förhållande till de varningssignaler avseende manipulation som förelegat och utökat samt ändrat sin granskning. Ett annat exempel på indikation på att det förelegat fel i Bolagets redovisning av upplupna intäkter, till följd av att fakturerade volymer varit för lågt upptagna i beräkningsmodellen, har framkommit vid Bolagets revisors granskning av moms och energiskatter i Bolaget. Vi har noterat i Bolagets revisors arbetspapper för 2009 att hon utifrån erhållna deklarationer och faktureringsunderlag från Bolaget också erhållit information om vilka volymer som Bolaget har fakturerat/levererat för respektive månad och totalt för 2008 och Av dessa arbetspapper framgår det att de fakturerade volymerna för 2009 uppgick till GWh 4. Vi har erhållit information från Bolaget att rutinen har varit att deklarera elskatt i takt med fakturering. Beaktat ovanstående arbetspapper och Bolagets rutiner innebär detta att Bolagets revisor har haft tydliga indikationer på att de fakturerade volymerna som ingått i beräkningsmodellen för upplupna intäkter har avvikit väsentligt från de volymer som har deklarerats till Skatteverket. Motsvarande fakturerade volymer som använts i beräkningsmodellen för upplupna intäkter har uppgått till GWh, dvs. en skillnad om 494 GWh. Enligt Bolagets revisors arbetspapper framgår det att fakturerade volymer ska stämma överens med faktureringssystemet CAB och att volymerna även ska vara rimliga enligt avstämning med Bolagets VD, detta skulle i så fall innebära väsentliga avvikelser från de förklaringar som erhållits från Bolagets VD vid granskning av upplupna intäkter. Vi finner såväl dessa avvikelser i sig som det faktum att Bolagets revisor inte förefaller ha följt upp avvikelserna som anmärkningsvärda, särskilt beaktat den stora skillnaden mellan GWh och GWh om 494 GWh som beaktat det genomsnittspris som använts i beräkning av upplupna intäkter för 2009 skulle kunna indikera att fel i upplupna intäkter om så mycket som 298,5 mkr ( kwh x 0,604 kr). Dessa avvikelser borde Bolagets revisor ha uppmärksammat i samband med utvärdering av resultat av granskningen och i samband med kvalitetssäkring av arbetspapper vilka har upprättats av personal som ingår i revisionsteamet. Härutöver borde Bolagets revisor ha ägnat energiskattefrågorna intresse med tanke på de av Bolaget påstådda väsentliga eftersläpningarna i fakturering. Skulle eftersläpning i fakturering föreligga skulle det också föreligga en skattemässig exponering eftersom Bolaget i så fall inte skulle ha fullgjort sina deklarations- och skattebetalningsskyldigheter i tid eftersom deklarationsskyldighet inträder i samband med leverans. Detta borde ha varit ett område av vikt för Bolagets revisor. Vidare synes inte Bolagets revisor ha gjort en jämförande analys av upplupna intäkter i förhållande till omsättning med andra bolag inom elhandelsbranschen. Hade en sådan jämförelse gjorts hade Bolagets revisor relativt enkelt kunnat notera att de väsentliga upplupna intäkterna i förhållande till omsättningen avvikit högst väsentligt från branschgenomsnitt. Vi har erhållit en analys över fem elhandelsbolag och de förhållanden som råder i dessa bolag avseende redovisade upplupna intäkter och omsättning. Denna analys har på uppdrag av Bolaget utförts av Magnusson Law och framgår även av appendix 7. Av analysen framgår det att under åren har förhållandet mellan 4 Bolagets revisors arbetspapper

21 upplupna intäkter och omsättning varit i genomsnitt 8,7 13,1 % i de bolag som ingått i analysen vilket avviker högst väsentligt mot Bolaget som haft ett motsvarande förhållande på mellan 52,4 67,7 %. Vi har även noterat i granskningsdokumentationen för 2010 att det förelegat en osäkerhet i intervallet - 21 mkr till + 35 mkr avseende upplupna intäkter vilken påtalats för Bolaget i revisionspromemoria. Denna osäkerhet i värderingen förefaller inte ha utvärderats i förhållande till vad som skulle utgöra ett väsentligt fel i Bolaget, särskilt inte med tanke på att väsentligt belopp enligt Bolagets revisors kommunikation med Uppdragsgivarens revisor skulle uppgå till 8 mkr. Bolagets revisor borde, enligt vår bedömning, ha skaffat sig tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att eliminera osäkerheten i värderingen. Det har även stått klart för Bolagets revisor att det har existerat väsentliga balanser från tidigare år som inte hade fakturerats till kunder. Mot bakgrund av detta borde Bolagets revisor ha identifierat en risk kopplat till värdering av upplupna intäkter (oaktat fel i existens avseende ej fakturerade volymer och värdering avseende genomsnittspriser enligt ovan) eftersom förekomsten av gamla fordringar i sig innebär en osäkerhet avseende indrivning och betalning. Vi har inte sett några ställningstaganden från Bolagets revisor i revisionsdokumentationen för 2009 och 2010 eller i revisionspromemoria för tidigare år som belyser denna problematik eller där hon har kunnat visa att revisionsmålet värdering har uppnåtts trots denna osäkerhet avseende gamla balanser. Vår samlade bedömning av Bolagets revisors granskning av upplupna intäkter är att denna inte har skett i enlighet med god revisionssed såsom den framgår av RS 200 Mål och generella principer för en revision, RS 240 Oegentligheter och fel, RS 500 Revisionsbevis eller RS 540 Revision av Uppskattningar i Bokföringen. Bolagets revisors ställningstagande till antagandet om fortsatt drift samt Bolagets revisors granskning av årsredovisningen Vad gäller Bolagets revisors granskning av årsredovisningarna för åren har vi inte kunnat finna någon notering i revisionsdokumentationen avseende åren 2009 och 2010 huruvida Bolagets revisor tagit ställning till fullständighet i lämnade upplysningar. Vi kan inte utläsa på vilket sätt Bolagets revisor på ett systematiskt sätt har stämt av att nödvändiga upplysningar enligt såväl årsredovisningslagen som redovisningsrådets rekommendationer har lämnats. Det är vår bedömning att Bolagets revisor borde ha uppmärksammat de avsteg som Bolaget har gjort från ÅRL 5:4b vad gäller upplysningar om finansiella instrument för vilka det verkliga värdet vid varje årsbokslut har varit väsentliga (se kapitel 4 för närmare detaljer). Särskilda upplysningar borde ha lämnats avseende den finansiella elhandeln eftersom denna inte innebär någon fysisk leverans av el. Vidare är det vår bedömning att Bolagets revisor borde ha uppmärksammat felen i kassaflödesanalyserna under åren med tanke på att Bolaget inte har genererat positiva kassaflöden från rörelsen utan har varit tvunget att successivt låna upp medel från externa kreditinstitut. Med avseende på likviditets- och refinansieringsriskerna som Bolagets revisor torde ha varit högst medveten om är det vår uppfattning att Bolagets revisor borde ha gjort löpande förfrågningar hos Bolaget och på ett noggrant sätt dokumenterat sitt ställningstagande avseende Bolagets fortlevnad, framförallt i samband med avgivande av respektive års revisionsberättelse. Vad vi har noterat utifrån 2009 års revisionsdokumentation är att Bolagets revisor bedömer att det inte föreligger någon risk avseende fortsatt drift för Bolaget mot bakgrund av hög omsättning, redovisade vinster och positiva kassaflöden. Vi ifrågasätter denna bedömning mot bakgrund av att Bolaget har behövt lånefinansiera 18

22 sin expansion under varje år och att krediterna har ökat från 720 mkr till mkr bara mellan 2008 och Finansieringen är just ett villkor för fortsatt drift eftersom rörelsen i sig inte har genererat några positiva kassaflöden. Kassaflödesanalysen i årsredovisningen för 2009 är dessutom felaktigt upprättad eftersom kassaflöden kopplade till skulder till kreditinstitut har klassificerats som en del av den löpande verksamheten. Vi har inte noterat någon dokumentation i revisionsakterna avseende Bolagets eller Bolagets revisors bedömning av Bolagets verksamhet under kommande 12- månadersperiod vad gäller förväntade kassaflöden eller tillgängliga krediter eller löften därom. Vi noterar vidare att Bolagets revisor i revisionspromemoria för respektive år endast kommenterat Bolagets likviditetssituation kortfattat och att hon trots sina påpekanden inte har vidtagit några ytterligare granskningsåtgärder eller uppmanat Bolaget att ta fram detaljerade likviditetsplaner. Bolagets revisor har således varit medveten om att Bolagets likviditet varit ansträngd under de aktuella åren och att förutsättningarna för fortsatt drift kunde ifrågasättas. Bolagets revisor synes inte heller på ett tillräckligt tydligt sätt kommunicerat till Bolaget och dess styrelse vikten av att löpande upprätta likviditetsprognoser, detta eftersom det vid utgången av 2010 ännu ej fanns en aktuell likviditetsprognos att tillgå. En läsning av årsredovisningarnas förvaltningsberättelser tillsammans med kassaflödesanalyser mm gör, enligt vår uppfattning, inte läsaren uppmärksam på att Bolagets likviditets- och refinansieringsrisker varit väsentliga eller att det har funnits frågetecken kring Bolagets förmåga att driva verksamheten vidare (fortsatt drift eller s.k. going concern). Bolagets revisor borde härvidlag ha dokumenterat sitt ställningstagande till varför upplysningarna i årsredovisningarna ansågs vara tillräckliga för att ge en rättvisande bild. Någon sådan dokumentation eller ställningstaganden har vi inte kunnat se. Vår bedömning är att revisionen avseende räkenskapsåren inte har utförts i enlighet med RS 570 Fortsatt drift och RS 200 Mål och generella principer för en revision eftersom Bolagets revisor inte har inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att kunna bedöma Bolagets förmåga att fortsätta sin verksamhet, särskilt utifrån det förhållandet att Bolaget under flera år inte genererat positiva kassaflöden från den operativa verksamheten samt att Bolaget, pga, expansion, varit i behov av extern finansiering under flera år. Om Bolagets revisor hade tagit ställning till Bolagets fortlevnad på ett sätt som varit förenligt med god revisionssed hade hon också kommunicerat risken kring fortsatt drift på ett mycket tydligt sätt till Bolagets styrelse och Bolagets VD. Hade Bolagets revisor då inte kunnat erhålla godtagbara revisionsbevis om fortsatt drift genom att Bolaget påbörjat en väsentlig fakturering alternativt erhållit lånelöften för fortsatt finansiering borde hon ha försökt förmå Bolaget att lämna tydliga upplysningar om riskerna kring fortsatt drift i förvaltningsberättelsen. Hade Bolaget lämnat sådana upplysningar hade Bolagets revisor i sin revisionsberättelse kunnat göra läsaren uppmärksam på denna viktiga information. Hade Bolaget däremot valt att inte lämna sådana upplysningar skulle hon varit nödgad att göra ett uttalande med en reservation eller en avvikande mening från företagsledningens beslut att driva verksamheten vidare, vilket skulle ha gjort aktieägarna uppmärksamma på Bolagets ekonomiska situation. Det skall förtydligas att vår analys berör Bolagets revisors agerande utifrån den information som framgått av Bolagets årsredovisningar för och således ej avser den situation där hon hade insett att väsentliga fel förelegat i årsredovisningarna. Hade insikt förelegat härom skulle Bolagets 19

23 revisors plikt att agera varit än starkare och bl.a. innefattat hennes ställningstaganden när ett bolag är på obestånd enligt gällande regelverk. Bolagets revisors granskning av elhandelsverksamhet och finansiella instrument Såsom vi har påpekat avseende Bolagets revisors förståelse för och kunskap om Bolagets verksamhet ovan, förefaller det som om hon har haft otillräcklig förståelse för Bolagets verksamhet. Vid vår analys av revisionspromemoriorna för åren har vi inte i något fall kunnat se att Bolagets revisor har kommenterat elhandelsverksamheten med avseende på marginaler eller Bolagets egen riskhantering avseende prisrisker och Bolagets finansiella elhandel. Bolagets revisor förefaller ha förbisett ett antal viktiga granskningsåtgärder kopplade till Bolagets elhandel och riskhantering därav. Vi har noterat att Bolagets revisor i kommunikation med Uppdragsgivarens revisor erhållit förfrågningar om vilka revisionsåtgärder som utförs för att säkerställa att förlustkontrakt inte föreligger i Bolaget och vilka revisionsåtgärder som utförs för att säkerställa att alla fastpriskontrakt blir säkrade. Dessa frågor ställdes vid två tillfällen 5, men några svar förefaller inte ha lämnats från Bolagets revisor och vi har inte heller av revisionsdokumentationen för 2009 och 2010 kunnat notera några revisionsåtgärder för att granska dessa risker. Vi har inte sett någon dokumentation där Bolagets revisor utför substansgranskning avseende elhandeln på annat sätt än mer övergripande analytisk nivå och där de relativt höga marginalerna endast kommenteras som konsistenta mellan åren. Någon jämförelse med branschstatistik eller andra elhandelsbolag förefaller inte ha gjorts. Hade Bolagets revisor gjort en mer detaljerad granskning av enskilda transaktioner genom att ta ställning till intäkter i förhållande till samtliga kostnader för genomförandet av en elleverans skulle hon med hög sannolikhet ha blivit uppmärksam på att Bolaget inte genererat några vinster i sin elhandel eller att de täckningsbidrag som genererades inte har förmått täcka Bolagets fasta omkostnader samt en vinstmarginal och att detta hade omfattat försäljning enligt fastpris och sannolikt även till spotpris. Vi har inte kunnat utläsa av dokumentationen att Bolagets revisor tagit ställning till de kostnadskomponenter som bör beaktas i form av elinköp över Nord Pool och kostnader för elcertifikat tillsammans med finansiella säkringar, risker kopplade till profilkostnader, balanskraftkostnader, kostnader för ursprungsmärkning, avgifter till Svenska Kraftnät och Nord Pool, och därutöver fasta omkostnader i Bolaget som behöver täckas av påslag i kontrakten. Bolagets revisor har inte heller tagit ställning till det faktum att elcertifikat har ingått i det fastpris som avtalats med kunder och att det därmed förelegat en prisrisk kopplat till detta som inte har hanterats av systerbolaget TKH, utan har varit upp till Bolaget att hantera. Bolaget och Uppdragsgivaren har tagit fram analyser på TB1-nivå och även kalkyler avseende enskilda kontrakt. Dessa analyser, som är relativt enkla att ta fram och som Bolagets revisor borde ha efterfrågat alternativt själv tagit fram i syfte att bedöma risk för förluster i elhandelsportföljen, skulle relativt snabbt visat att elhandelsverksamheten inte genererade några vinster eller tillräckliga täckningsbidrag. Se kapitel och Appendix 8 för närmare detaljer avseende analyser av täckningsbidrag. 5 Av från Uppdragsgivarens revisor, genom den huvudansvarige revisorn Frode Danielsen, till Anna Persson och med kopia till Elisabeth Simonsson den 3 februari 2010 och den 26 februari 2010 framgår ett antal specifika frågeställningar och förväntningar på revisionen avseende räkenskapsåret Risken för förlustkontrakt och fullständigheten i säkringar av fastpriskontrakt kommuniceras på ett mycket tydligt sätt från Frode Danielson. 20

24 Vi kan inte heller se någon revisionsdokumentation avseende granskning av den finansiella elhandeln med TKH där Bolagets revisor har bedömt de totala säkringsnivåerna i förhållande till avtalade fastprisvolymer för att ta ställning till om över- eller undersäkring har förelegat. Sådan analys är kritisk för att kunna avgöra om det föreligger någon risk avseende eventuella osäkrade kontrakt i portföljen av fastpriskontrakt (korta positioner) eller om det vid översäkring förelegat behov att eventuellt redovisa överskjutande finansiella instrument (långa positioner) med negativa värden som en skuld i balansräkningen i enlighet med redovisning enligt lägsta värdets princip. Just dessa förhållanden mellan fysisk och finansiell elhandel, säkringsnivåer och verkliga värden på såväl finansiella instrument som fastpriskontrakt borde ha varit viktiga områden för Bolagets revisor att granska för att säkerställa att det inte har förelegat några avsättningsbehov avseende elhandelsverksamheten på grund av förlustkontrakt. Även om Bolaget inte redovisar finansiella instrument till verkligt värde i balans- och resultaträkning enligt ÅRL 4:14a, skulle Bolaget däremot ha lämnat upplysningar om sådana värden i enlighet med ÅRL 5:4b. Bolagets revisor har dock inte uppmärksammat dessa brister avseende upplysningar. Bolagets revisor borde ha bedömt fullständigheten i lämnade upplysningar i förhållande till årsredovisningslagens krav och enligt redovisningsrådets rekommendationer. Vi har noterat i Bolagets revisors kommunikation med Uppdragsgivarens revisor att frågor har ställts till Bolagets revisor huruvida hon tagit ställning till fullständigheten i lämnade upplysningar med anledning av den finansiella elhandeln. Vi har inte sett någon dokumentation avseende fullständighet i upplysningar eller någon redovisningsmässig bedömning av hur den finansiella elhandeln bör redovisas i årsredovisningen. Vi har inte heller kunnat notera att Bolagets revisors arbetspapper innehållit några ställningstagande till riktigheten i de upplysningar som lämnas i Bolagets årsredovisningar med avseende på att prisrisk hanteras genom säkring, dvs. det framgår inte av Bolagets revisors dokumentation att hon säkerställt att samtliga fastpriskontrakt säkras. Nedanstående utdrag ur Bolagets årsredovisning för 2009 tydliggör Bolagets policy för riskhantering avseende marknadsrisk (läs prisrisk) och där det framgår att samtliga fastpriskontrakt ska säkras. Vi har inte heller kunnat se några ställningstaganden från Bolagets revisor avseende andra finansiella risker i Bolaget. Mot bakgrund av att Bolaget har haft ett löpande finansieringsbehov avseende rörelsekapital och har haft en ytterst hög belåning borde ytterligare information ha lämnats i årsredovisningen om risker kopplade till likviditet och refinansiering. Revisorns arbete syftar inte till att förhindra att affärsmässiga förluster uppstår i en verksamhet. Revisorn har dock enligt de lagstadgade kraven i Sverige och i förhållande till RS 209 Granskning av styrelsens och VDs förvaltning att ta ställning till om ansvarsfrihet kan beviljas dessa företagsorgan. Om revisorn har funnit att en styrelseledamot eller VD företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet ska han eller hon anmärka på detta i revisionsberättelsen. Granskningen av förvaltningen innebär att revisorn går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för 21

25 bolagets förvaltning. Revisorn ska i förekommande fall under revisionens gång pröva om verklig eller befarad skada för bolaget har berott på uppsåt eller oaktsamhet. Vid sin genomgång av förvaltningen bör revisorn till exempel gå igenom bolagets risktagande och beslut som kan få väsentliga konsekvenser för bolaget. Häri ligger ett behov att förstå och bedöma på vilka grunder som bolaget ikläder sig finansiella åtaganden i form av t.ex. avtalade fasta priser under en längre tid, eftersom upprepade förlustkontrakt eller fastpriskontrakt som ingås utan motsvarande prissäkring kan få ekonomiska väsentliga konsekvenser för bolaget och innebära ekonomisk skada på grund av för högt risktagande. Mot bakgrund av de väsentliga förluster som har uppstått i Bolagets verksamhet till följd av för lågt avtalade fastpriser torde Bolagets VD inte ha fullgjort sina plikter eftersom det med hög sannolikhet funnits väsentliga och uppenbara brister i beslutsunderlag vid avtal om fastpris eftersom samtliga kostnadskomponenter inte beaktats. Att dessutom ingå fastprisavtal utan att göra motsvarande prissäkringar med TKH har även inneburit ett mycket högt risktagande för Bolaget och ett direkt avsteg från koncernens riskpolicy. Dessa beslut torde ha varit uppenbart ekonomiskt olämpliga. Vi har inte sett några sådana ställningstaganden i Bolagets revisors dokumentation avseende Bolagets förvaltning utan ser endast att Bolagets revisor dokumenterat utan anmärkning eller u.a. för varje punkt i en checklista avseende förvaltningsrevisionen. Vi har inte heller kunnat finna någon ytterligare dokumentation avseende revisionsbevis i dessa avseenden. Vår samlade bedömning av Bolagets revisors arbete avseende elhandeln och Bolagets riskhantering är att denna inte har utförts enligt god revisionssed. Vår bedömning grundar sig främst på Bolagets revisors till synes otillräckliga förståelse för branschen och Bolagets verksamhet och risker. Därmed har Bolagets revisor, enligt vår uppfattning, inte utfört lämpliga granskningsåtgärder för att upptäcka fel kopplade till bristande avsättningar för förlustkontrakt eller upplysningar om finansiella instrument. Eftersom sådana avsättningar inte gjorts av Bolaget har redovisningen innehållit väsentliga fel och inte gett en rättvisande bild av Bolagets resultat och finansiella ställning. Bolagets revisors granskning av närstående parter och transaktioner med dessa Vid vår genomgång av revisionsakterna för 2009 och 2010 har vi inte identifierat någon specifik dokumentation avseende granskning av transaktioner med närstående parter förutom en sökning i bolagsregister på Erik Helmenius och att årsredovisningar samt översiktlig finansiell information om bolag med koppling till Erik Helmenius har införts i revisionsakten. Bolagets revisor synes inte ha inhämtat revisionsbevis för att förvissa sig om att samtliga närstående parter har identifierats. Vi kan inte heller se att Bolagets revisor har granskat kända transaktioner med närstående parter eller tagit ställning till Bolagets interna kontroller i detta avseende för att säkerställa att transaktionerna har redovisats på ett lämpligt sätt och att upplysningarna i årsredovisningen är korrekta i det avseendet att transaktionerna har genomförts på marknadsmässiga villkor. Vi har inte heller noterat någon dokumentation avseende granskningen av de koncerninterna bilaterala prissäkringsavtalen och hur dessa har avräknats på korrekt sätt varje månad. För räkenskapsåret 2009 har vi inte sett någon dokumentation avseende granskning av närstående parter trots att det nämns i revisionsplaner för samma räkenskapsår. Det enda vi identifierat är att Bolagets revisor förutom inhämtande av information enligt ovan synes ha kommenterat på namnet på noten i årsredovisningen angående närstående parter, utöver de bolag som ingår i TK koncernen. Vi har ingen detaljerad insyn i dessa transaktioner med närstående parter (bolag med koppling till Erik Helmenius), men vi har förstått att närståendetransaktioner är föremål för utredning av Ekobrottsmyndigheten ( EBM ) och att försvårande omständigheter kan föreligga. Vad gäller månatliga avräkningar av den finansiella elhandeln mellan TKH och Bolaget har dessa transaktioner inte omnämnts i noten för transaktioner med närstående parter, trots att den finansiella effekten har varit väsentlig för Bolaget. 22

26 Enligt vår bedömning finns inte tillräcklig revisionsdokumentation som visar att Bolagets revisor har granskat närstående parter i enlighet med god revisionssed eller i enlighet med RS 550 Närstående parter. Övriga iakttagelser I vår övriga genomgång av revisionsakterna avseende 2009 och 2010 samt revisionspromemorior och annan information avseende räkenskapsåren noterar vi att Bolagets revisor inte har anmärkt på sena skattebetalningar i revisionsberättelserna avseende räkenskapsåren 2007, 2009 och 2010, trots att Bolaget varit sen med betalningar avseende väsentliga belopp och vid upprepade tillfällen. Det torde inte finnas någon grund för Bolagets revisors bedömning att detta inte skall anmärkas på i enlighet med aktiebolagslagens krav. Vi har noterat av revisionspromemoria från 2009 att Bolagets revisor motiverat underlåten anmärkning med att förbättringar har skett jämfört med tidigare år. Vi har även tagit del av e-postkommunikation mellan Bolagets VD och den auktoriserade revisorn Anna Persson, som ingått i Bolagets revisors revisionsteam, där det framgår att Anna Persson erbjudits anställning i Bolaget och att hon visat intresse för tjänsten att leda ekonomifunktionen i Bolaget. Erbjudandet gavs den 25 mars 2011, dvs. före den 4 maj 2011 då Bolagets revisor lämnade sin revisionsberättelse avseende räkenskapsåret Att en medlem i revisionsteamet erbjuds anställning hos en klient kan innebära ett hot mot oberoendet (egenintresse) och enligt yrkesetiska riktlinjer bör en revisor genast anmäla sådana hot mot oberoendet till den påskrivande revisorn för att hotet mot oberoendet ska kunna utvärderas och eventuella motåtgärder kunna vidtas. Vi har inte noterat någon dokumentation i 2010 års revisionsdokumentation där Bolagets revisor dokumenterar sina ställningstaganden avseende detta hot mot oberoendet. Vi har inte haft åtkomst till revisionsdokumentationen avseende räkenskapsåret 2006, men vi har från Uppdragsgivaren erhållit e-post kommunikation mellan Bolagets VD och en av Bolagets revisors revisionsmedarbetare från perioden augusti till september 2006 där det framgår att den sistnämnde erbjudits anställning i Bolaget samtidigt som revisionen varit pågående och en del frågetecken kring revisionen förefaller ha förelegat, framförallt kopplat till energieffektiviseringsprojekt och kulturdelen. Vår samlade bedömning av Bolagets revisors arbete avseende räkenskapsåren Vår samlade bedömning av Bolagets revisors granskning avseende räkenskapsåren 2009 och 2010 är att denna i många väsentliga avseenden inte har utförts i enlighet med god revisionssed och att väsentliga fel därmed har förblivit oupptäckta under en mycket lång tid. Vi har härutöver bedömt Bolagets revisors arbete avseende räkenskapsåren 2007 och 2008 i förhållande till de revisionspromemorior som avgivits för dessa år i kombination med de väsentliga fel som har konstaterats föreligga i årsredovisningarna för 2007 och Vår samlade bedömning är att revisionerna avseende räkenskapsåren 2007 och 2008 svårligen kan ha utförts enligt god revisionssed beaktat de väsentliga fel som har förekommit under dessa år och de brister i revisionen som vi har noterat avseende 2009 och Som stöd för vår bedömning har vi även beaktat att 23

27 revisionsarvodena för åren 2007 och 2008 väsentligt understiger motsvarande arvoden för 2009 och 2010, något som talar för att mindre tid har nedlagts på revisionen under de tidigare åren. 6 Konsekvenser till följd av Bolagets revisors agerande Bolagets revisor har lämnat revisionsberättelser enligt standardutformning (s.k. rena revisionsberättelser) avseende alla årsredovisningar som hon har granskat under sin tid som revisor i Bolaget, dvs. för samtliga årsredovisningar avseende räkenskapsåren Härutöver har Bolagets revisor inte identifierat eller till Bolaget kommunicerat några väsentliga felaktigheter i räkenskaperna i samband med sin avrapportering av delårsgranskningen per den 30 juni för åren 2007, 2008 och Vi har även noterat att Bolagets revisors revisionspromemoria som har skickats till Bolaget och dess styrelse har varit detaljerade och att de innehållit specifika uppgifter om enskilda balansposter inklusive upplupna intäkter. Innehållet i revisionspromemoria avseende upplupna intäkter ger intrycket av att en detaljerad granskning har genomförts. Det faktum att årsredovisningarna avseende räkenskapsåren innehållit väsentliga fel och att de därmed inte varit upprättade enligt årsredovisningslagen och inte heller gett en rättvisande bild av Bolagets resultat och finansiella ställning talar för att revisionen under dessa år inte har utförts enligt god revisionssed. Det är vår uppfattning att Bolagets revisor i sin granskning, om den hade utförts enligt god revisionssed, hade uppmärksammat de ytterst väsentliga felen i räkenskaperna avseende upplupna intäkter och uteblivna (ej redovisade) avsättningar för förlustkontrakt och följaktligen hade kommunicerat detta till Bolaget och styrelsen avseende räkenskapsåren Vi har baserat på information från Uppdragsgivaren förstått att Bolagets VD är misstänkt för bokföringsbrott och trolöshet mot huvudman, och har varit men ej längre är frihetsberövad till följd härav. Om Bolagets revisor hade uppmärksammat de väsentliga felen i upplupna intäkter och även förstått att felen kunde ha berott på manipulerade filer borde Bolagets revisor ha beaktat sin rapporteringsskyldighet enligt aktiebolagslagen vad gäller misstanke om brott. De väsentliga fel som har konstaterats föreligga avseende räkenskapsåren har för varje enskilt år även inneburit att Bolaget har varit på obestånd. Bolagets styrelse hade därmed enligt aktiebolagslagens krav varit tvunget att upprätta en kontrollbalansräkning och även ta hänsyn till huruvida Bolaget borde träda i likvidation eller inte. Hade Bolagets styrelse inte vidtagit dessa åtgärder hade Bolagets revisor varit nödgad att skicka en erinran till styrelsen. Oavsett Bolagets styrelses agerande hade Bolagets revisor rapporterat att Bolaget hade varit på obestånd i sin revisionsberättelse. Det är vår bedömning att Bolagets styrelse och Uppdragsgivaren i samband med upprättande av kontrollbalansräkning skulle ha insett att Bolaget gått med väsentliga förluster och därmed vidtagit åtgärder med anledning härav, bl.a. låtit utreda orsakerna till de väsentliga felen, förlusterna och 6 Vi har analyserat revisionsarvodena för åren och har noterat att de ökat för varje år. I tur och ordning för åren har arvodena enligt upplysningar i respektive års årsredovisning avseende moderbolaget uppgått till 560 kkr, 567 kkr, 976 kkr och kkr. 24

28 Bolagets obeståndssituation. Vidare hade styrelseledamöterna och Bolagets ägare med stor sannolikhet initierat en avveckling av verksamheten mot bakgrund av de väsentliga förlusterna i Bolaget om de hade fått vetskap härom. Hade det framkommit att Bolaget varit på obestånd och att Bolaget genererat väsentliga förluster som hade dolts av Bolagets VD bedömer vi det också som ytterst tveksamt att ytterligare extern upplåning hade kunnat erhållas från DNB Bank, Handelsbanken eller annan kreditgivare. 25

29 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Vi har fått i uppdrag av Troms Kraft AS i Norge ( Uppdragsgivaren ) att göra en utredning av den auktoriserade revisorn Elisabeth Simonssons ( Bolagets revisor ) och Grant Thorntons ( GT ) revision av ( Bolaget ). Utredningen har syftat till att göra en bedömning av den revision som har utförts av Bolagets revisor under räkenskapsåren 2007 till 2010 och hur den förhåller sig till god revisionssed i Sverige. Uppdraget har även bestått i att assistera med analys av ekonomisk information för att bedöma den skada som har tillfogats Bolaget och Uppdragsgivaren. Uppdraget har utförts i nära samarbete med advokatbyrån Danowsky & Partners samt med stöd av Uppdragsgivarens ledning, koncernekonomi och personal verksamma inom koncernens fysiska och finansiella elhandel. Uppdraget har även utförts med stöd av personal inom Bolaget och av Bolaget engagerade konsulter. Uppdragets karaktär och innehåll har löpande stämts av med Uppdragsgivaren och Danowsky & Partners i syfte att säkerställa att det utförs på ett ändamålsenligt sätt. Vi har genomfört de granskningsåtgärder som vi har kommit överens om med Uppdragsgivaren. Eftersom de granskningsåtgärder som vidtagits varken är en revision enligt ISA eller en översiktlig granskning enligt SÖG bestyrker vi inte den finansiella informationen som återfinns i rapporten. Den finansiella information som framgår av rapporten har erhållits från Bolaget och Uppdragsgivaren och har inte varit föremål för någon granskning från vår sida. För kopia på vårt uppdragsbrev, var vänlig och se Appendix Metod, avgränsningar samt antaganden Vi har analyserat revisionen som har utförts av Bolagets revisor i förhållande till god revisionssed i Sverige på det sätt som den har varit gällande under åren 2007 till God revisionssed under dessa år har i huvudsak utgjorts av Revisionsstandard i Sverige ( RS ) samt annan normgivande litteratur från branschorganisationen Far. Från och med 1 januari 2011 har International Standards of Auditing (ISA) införts i Sverige. Denna har inte varit direkt tillämplig i Sverige under tidigare år. Bolaget har ingått i TK koncernen för vilken revisionsfirman PricewaterhouseCoopers Norge ( Uppdragsgivarens revisor ) har utfört koncernrevisionen avseende de räkenskapsår som varit föremål för vår analys, dvs Vi har noterat att Bolagets revisor erhållit revisionsinstruktioner från Uppdragsgivarens revisor. Vi har kunnat ta del av kommunikation mellan Uppdragsgivarens revisor och Bolagets revisor då vi har fått tillgång till Uppdragsgivarens revisors revisionsdokumentation. Vi har noterat att revisionsinstruktioner har lämnats för åren 2008 och 2009 emedan några revisionsinstruktioner inte lämnades för 2010 beaktat tidigare års kommunikation och 26

30 förtydliganden av fokusområden i revisionen. Det ska dock noteras att Uppdragsgivarens revisor genomförde möten med Bolagets revisor och hade viss skriftväxling varvid vissa förtydliganden avseende förväntningar på 2010 års revision kommunicerades. Vi har noterat att Bolagets revisor bekräftat till Uppdragsgivarens revisor att en revision kommer att utföras i enlighet med erhållna instruktioner för bl.a. räkenskapsåret I denna bekräftelse har Svensk Revisionsstandard och inte ISA angivits som utgångspunkt för revisionen varvid vi får sluta oss till att Bolagets revisors revision får bedömas i förhållande till RS i första hand och i förhållande till ISA i utfyllande tolkningssyfte. Uppdragsgivarens revisor förefaller inte ha ställt krav på att Bolagets revisor skulle utföra revisionen enligt ISA. Vår utredning har fokuserat på de indikativa problemområden som identifierats av Uppdragsgivaren, framförallt avseende Bolagets revisors granskning av upplupna intäkter och elhandelsverksamhet inklusive risken för förlustkontrakt i elhandelsportföljen. Härutöver har vår utredning inriktats mot Bolagets revisors arbete i stort och förhållande till god revisionssed, detta i en kronologisk ordning under ett typiskt revisionsår i syfte att bedöma Bolagets revisors arbete i förhållande till RS och för att identifiera avvikelser mot vad Bolagets revisor borde ha förväntats göra och även dokumentera, en s.k. gap-analys. Bland kritiska sådana områden kan nämnas revisorns förståelse för verksamheten, revisorns riskbedömning, revisorns ställningstagande till risk för oegentligheter, revisorns granskning av den fysiska och finansiella elhandeln, och revisorns inhämtande och ställningstagande till godtagbara revisionsbevis, samt ett antal andra områden av väsentlig betydelse vid genomförande av en revision av ett elhandelsföretag. I syfte att underlätta läsarens förståelse för god revisionssed har vi infogat en översiktlig beskrivning av revisionsprocessen i kronologisk ordning i enlighet med RS. Var vänlig se kapitel 5 för en sådan översiktlig beskrivning. Rapporten är disponerad i förhållande till vårt uppdrag med avseende på bedömning av Bolagets revisors utförande av revisionsuppdraget i förhållande till god revisionssed. Vad gäller bedömning av skada har vårt uppdrag bestått i att assistera Uppdragsgivaren med tolkning av ekonomisk information, väsentliga beslut som har fattats av Bolaget, Uppdragsgivaren eller andra som förlitat sig på den finansiella informationen från Bolaget och som har reviderats av Bolagets revisor. I detta sammanhang har vi även beaktat Bolagets revisors kommunikation genom revisionspromemoria eller i förhållande till Uppdragsgivarens revisor där uttalanden om specifika balansposter har skett inklusive Bolagets upplupna intäkter. Vårt arbete har fokuserat på moderbolaget som har utgjort den huvudsakliga verksamheten i Bolaget, och vi har därmed inte gjort någon utredning avseende revisionen av koncernbolagen som ingår i Bolagets underkoncern Select Audio Books AB och VoltAir System AB. Den finansiella informationen som återfinns i rapporten avser moderbolaget och inte koncernen. I kapitel 2 beskriver vi Bolagets verksamhet, den ekonomiska utvecklingen under åren , och Bolagets organisation och administration. Vår beskrivning omfattar även de risker som Bolaget har att förhålla sig till och kontrollera i den löpande verksamheten, och som Bolagets revisor har bort beakta i sin revision för att säkerställa existens och fullständighet i Bolagets årsredovisningar. I kapitel 3 beskriver vi Bolagets revisors uppdrag avseende revisionen av Bolaget. I kapitel 4 beskriver vi de väsentliga fel som har uppmärksammats i Bolagets årsredovisningar avseende åren , framförallt till följd av oegentligheter hos företagsledningen. 27

31 I kapitel 5 bedömer vi Bolagets revisors utförande av revisionen i förhållande till god revisionssed i Sverige (RS) under åren 2009 och 2010 baserat på tillgång till stora delar av revisionsakterna avseende dessa år. Vi bedömer även arbetet som utförts under 2007 och 2008 baserat på Bolagets revisors revisionspromemoria i kombination med de väsentliga fel som i efter hand konstaterats föreligga i årsredovisningarna avseende dessa år. I kapitel 6 belyser vi vissa förhållanden som kan vara av värde för Uppdragsgivarens bedömning av skada för Bolaget respektive Uppdragsgivaren, framförallt baserat på utredningsmaterial framtaget av Uppdragsgivaren Avgränsningar, antaganden och frågeställningar för fortsatt utredning Vi har haft tillgång till Bolagets revisors revisionsakter för räkenskapsåren 2009 och 2010 med undantag för de dokument som har maskerats av Revisorsnämnden, samt revisionspromemoria för åren Vidare har vi haft tillgång till Bolagets styrelseprotokoll under åren samt viss korrespondens mellan Bolagets revisor och ledning respektive Uppdragsgivarens revisorer. Vi har även haft tillgång till viss revisionsdokumentation avseende kommunikation med Uppdragsgivarens revisor såsom revisionsinstruktioner, planeringspromemorior och annan kommunikation, företrädesvis över e-post. Mot bakgrund av att vi endast haft tillgång till revisionsdokumentation avseende åren 2009 och 2010 har den direkta analysen av revisionens utförande gjorts i förhållande till dessa år. Med avseende på revisionen under tidigare år har en indirekt analys gjorts av Bolagets revisors arbete genom studier av revisionspromemoria i förhållande till befintliga årsredovisningar och de i efterhand konstaterade resultat och finansiella ställningarna i Bolaget för respektive år. Vi har utgått från att revisionen under 2009 och 2010 inte har skilt sig nämnvärt från föregående år varvid vi bedömer att vår analys av revisionens utförande blir rättvisande för hela perioden Till stöd för vår bedömning har vi även tagit hänsyn till Bolagets revisors arvoden för dessa år som har varit väsentligt lägre under 2007 och 2008 jämfört med 2009 och 2010, varvid omfattningen av Bolagets revisors arbete inte torde ha varit mer omfattande under 2007 och Revisionsarvoden uppgick enligt årsredovisningarna avseende moderbolaget för 2007, 2008, 2009 och 2010 till 560 tkr, 567 tkr, 976 tkr respektive tkr. Vi har även tagit del av den rapport över styrelsens ansvar som utretts av revisions- och konsultfirman Ernst & Young. I denna rapport har det framkommit ett antal omständigheter som pekar på att Bolagets VD i samarbete med annan personal på Bolaget har manipulerat räkenskapsmaterial. Härutöver har vi haft möten med följande personer och bolag för att försöka förstå hur revisionen har bedrivits av Bolagets revisor samt för att erhålla en förståelse för verksamheten och dess drift: Kjell-Ole Straumsnes, Troms Kraft AS Tobias Langseth, tidigare anställd i Troms Kraft AS, nu i Lena Schoning, TK AS Hanne May Gronli, Troms Kraft AS 28

32 Inhyrd i Lars Jonsson (ProXecutive) Inhyrd i Annika Holmgren (ProXecutive) Erling Pettersen, Troms Kraft Handel AS Roger Nymo, Troms Kraft AS Vi har inte tagit ställning till det revisionsarbete avseende koncernen TK som har utförts av Uppdragsgivarens revisor. Beaktat det faktum att verksamhetens omfattning har ökat väsentligt under åren har vår utredning, i detta skede, fokuserat på räkenskaps- och revisionsåren Denna fokusering har stämts av med Uppdragsgivaren och Danowsky & Partners. Vi vill göra läsaren uppmärksam på att vi inte träffat Bolagets revisor och att de således kan finnas ytterligare information och dokumentation som de innehar vilken vi, i sådant fall, inte har tagit del av. 29

33 2. Beskrivning av Bolagets verksamhet och ekonomiska utveckling I detta kapitel beskriver vi verksamheten i Bolaget och den finansiella utvecklingen under perioden Vi beskriver även hur ekonomifunktionen har varit organiserad med avseende på personal, ekonomisystem och upprättande av räkenskapsmaterial. Vi ger även en beskrivning av hur redovisning har skett avseende vissa viktiga poster i Bolaget och vilka finansiella rapporteringsrisker som för övrigt har förelegat i Bolaget. Syftet med denna omfattande beskrivning är att dels ge läsaren en förståelse för verksamheten i Bolaget och dels ge en bild av Bolags- och branschspecifika förhållanden som är viktiga för Bolaget att kontrollera och som Bolagets revisor har att beakta vid utförandet av sin revision. 2.1 Verksamheten i stort Bolaget köper och säljer el på affärsmässig basis till både rörligt och fast pris och erbjuder sina kunder förnyelsebar energi. Förutom energi säljer Bolaget böcker och ljudböcker och erbjuder ett brett utbud av andra varor och tjänster inom kultursektorn. Bolaget har även ett Internetvaruhus där man erbjuder ett stort sortiment av ekologiska produkter. Bolaget har sitt säte i Stockholm i Sverige. Bolaget har även en filial i Finland och ingår i den norska energikoncernen Troms Kraft där Bolaget är ett helägt dotterbolag till Uppdragsgivaren. Under 2009 och 2010 hade Bolaget enligt respektive års årsredovisning och inklusive utländska filialer ett medelantal anställda på 61 respektive 91 anställda. Bolagets affärsmodell avseende elhandelsverksamheten innebär att Bolaget säljer förnyelsebar el till kommuner, företag och privatpersoner genom leveransavtal på kortare eller längre tid. Bolaget har framförallt haft en fokusering på kommunala kunder och de har utgjort ca 60 % av totalt fakturerad volym 7. Bolaget har inte någon egen elproduktion eller någon eldistributionsverksamhet, utan verksamheten har enkom utgjorts av elhandel. Bolagets kunder har bl.a. erbjudits el till rörligt pris (spot), elavtal med successiv prissäkring eller elavtal till fastpris. Fastprisavtal har dock utgjort den huvudsakliga typen av avtal och har under perioden utgjort ca 83-93% av totalt fakturerad volym (2007: 93%, 2008: 91%, 2009: 83% och 2010: 87%). I fastprisavtal med kommuner har det varit vanligt med en bindningstid om 3 år. Bolaget har profilerat sig genom erbjudande av förnyelsebar energi med ursprungsmärkning och har därutöver kombinerat sin elförsäljning med erbjudande av kulturprodukter till kunderna. 7 Sammansättningen av Bolagets kunder framgår av notupplysningar till årsredovisningarna för åren

34 Försäljning av el har skett till kunder i hela Sverige och faktureringen har exklusive skatter omfattat kostnad för levererad el och kostnad för elcertifikat med påslag för kostnadstäckning och vinstmarginal. Försäljning av el har skett i Finland från och med Bolagets kostnader i elhandelsverksamheten har något förenklat bestått av kostnader för inköp av el från Nord Pool till spot pris (fysisk elhandel) i takt med leverans, kostnader/intäkter avseende prissäkring (finansiell elhandel) genom systerbolaget Troms Kraft Handel AS ( TKH ) 8, kostnader för balanskraft i förhållande till Svenska Kraftnät, kostnader för elcertifikat, kostnader för ursprungsmärkning, och omkostnader i Bolaget för personal, lokaler och andra rörelsekostnader. Se nedan för en förenklad modell avseende Bolagets elhandelsverksamhet. Bild 5: Förenklad bild av kostnads- och intäktskomponenter i Bolaget samt väsentliga motparter. Härutöver levererar Bolaget energitjänster och har utfört ett antal energieffektiviseringsprojekt, men intäkterna från dessa projekt har varit begränsade och har under 2009 och 2010 uppgått till 10,8 mkr respektive 18,9 mkr. Sett ur ett koncernperspektiv är verksamheten i Bolaget unik i den bemärkelsen att man utöver elhandelsverksamhet och närliggande energitjänster, även bedriver kulturverksamhet. Någon motsvarande verksamhet återfinns inte i koncernen för övrigt. Bolagets intäkter från kulturverksamheten under 2009 och 2010 har uppgått till 82,7 mkr respektive 128,6 mkr. Enligt uppgifter från Bolaget så fattades det under slutet av 2011 beslut om att avveckla kulturverksamheten och avvecklingskostnader härför har därmed redovisats i årsredovisningen för Ekonomisk utveckling i Bolaget under perioden Vår analys i detta kapitel och i rapporten för övrigt har fokuserat på moderbolaget Kraft och Kultur i Sverige AB som har utgjort den huvudsakliga verksamheten i koncernen. Vi har inte berört granskningen av kulturverksamheten i Bolaget. Den finansiella informationen som återges omfattar således inte Bolagets dotterbolag Select Audio Books AB och VoltAir System AB, 8 Troms Kraft Handel AS är det nya bolagsnamnet efter namnändring från Troms Kraft Marked AS som gjordes den 3 augusti Bolagets verksamhet är i allt väsentligt oförändrad. 31

35 detta eftersom dotterbolagen inte är av väsentlig betydelse för vår utredning, men även för att de inte ingick i koncernen för åren 2007 och Bolaget har under perioden uppvisat en väsentlig ökning av såväl redovisad omsättning som redovisat resultat. Under perioden har Bolagets redovisade resultat stigit från 21,5 mkr till 105,9 mkr och Bolaget har inte under något år redovisat förluster. Bolaget startade under 2008 även verksamhet i Finland genom filial och denna verksamhet utvecklades mycket fort varvid omsättningen i Finland kom att utgöra ca en tredjedel av Bolagets omsättning under Se nedan för en sammanställning över redovisad omsättning, brutto-, rörelse- och nettomarginaler i Bolaget för åren (TSEK) Nettoomsättning Handelsvaror Bruttorresultat Bruttomarginal 13,1% 13,0% 12,2% 11,5% Rörelseresultat Rörelsemarginal 6,7% 6,0% 6,3% 6,0% Resultat e. fin. Poster Årets resultat Nettovinstmarginal 4,0% 2,3% 1,7% 2,2% Tabell 2: Sammanställning över nettoomsättning och vinster på brutto-, rörelse- och nettonivå under perioden Källa: Bolagets årsredovisningar för reviderade av Bolagets revisor. Det är värt att notera att Bolagets brutto- och rörelsemarginaler förhåller sig relativt konstanta över åren, och till och med ökande avseende bruttomarginalerna, vilket får anses vara något anmärkningsvärt över en konjunkturcykel i ett Bolag med stor andel fastpriskontrakt och i en bransch där elpriserna är relativt volatila. Visserligen kan en jämnhet i resultat uppnås medelst säkringsåtgärder där inköpspriserna låses i motsvarande mån som fastpris har avtalats med kund, men under kraftig tillväxt i en verksamhet ställer detta stora krav på bl.a. prognostisering och disciplinerade säkringsåtgärder. De marginaler som uppnåtts i Bolaget är för branschen något ovanliga med tanke på att pris är en viktig, om inte den viktigaste faktorn, vid tecknande av elavtal, särskilt i samband med kommunala upphandlingar avseende el. Vi har gjort en analys av offentligt tillgänglig branschstatistik. Vi noterar att bolag i branschen under perioden endast uppvisade begränsade nettovinstmarginaler om ca 0,5-3 %. För mindre bolag med en omsättning understigande 60 Mkr uppgick nettovinstmarginalerna till ca 0,5 % emedan de för genomsnittet av 65 elhandelsbolag i Sverige uppgick till 3 % under den perioden 9. I en senare studie från 2011 avseende räkenskapsåret 2009 för 60 elhandelsbolag framgick det att den genomsnittliga rörelsemarginalen för bolagen under 2009 uppgick till endast 1,5 % och att bolag med högst rörelsemarginal i snitt hade en 9 Enligt Ernst & Youngs rapport Elhandelsbolagens strategiska agenda från 2008, s.7 framgår det att den genomsnittliga nettovinstmargnalen för elhandelsbolag i Sverige under perioden uppgick till ca 3 % emedan marginalen för de minsta bolagen med en omsättning understigande 60 mkr endast uppgick till ca 0,5%. För de tre största bolagen Vattenfall, E.ON,och Fortum uppgick marginalerna till ca 2,5%. 32

36 marginal om 2,8% 10. Bolagets redovisade rörelsemarginal om drygt 6 % under perioden är hög i jämförelse med branschgenomsnittet. Vad gäller Bolagets redovisade nettovinstmarginaler som mer är i linje med branschen ska det dock noteras att Bolaget har mycket höga räntekostnader som en följd av den mycket höga upplåningen, en upplåning som är ovanlig för branschen. T.ex. har räntekostnader under perioden påverkat nettovinstmarginalen negativt efter hänsyn tagen till skatt med ca 1-2 % (2010: 0,92 %, 2009: 1,20 %, 2008: 1,98 % och 2007: 1,76 %). Under motsvarande period som Bolaget har redovisat en positiv resultatutveckling har Bolaget dock inte lyckats generera positiva kassaflöden från rörelsen utan har varit i behov av löpande finansiering från externa kreditgivare. Bolagets VD har förklarat att Bolaget av olika anledningar inte har lyckats fakturera kunderna i förhållande till de intäkter som har redovisats, därav den successiva uppbyggnaden av posten upplupna intäkter och i stort sett motsvarande behov av extern finansiering. De negativa kassaflödena från rörelsen har även av vad som framkommer nedan under kapitel 4 berott på förluster i elhandelsverksamheten, vilka inte hade redovisats i Bolagets årsredovisningar avseende räkenskapsåren Se graf nedan för en sammanfattning av information årsredovisningar under perioden , avseende Bolagets nettoomsättning, upplupna intäkter och skulder till kreditinstitut TSEK Upplupna elintäkter Skulder till kreditinstitut Nettoomsättning Graf 1: Sammanställning över redovisade upplupna elintäkter, skulder till kreditinstitut och nettoomsättning under perioden Källa: Bolagets årsredovisningar för reviderade av Bolagets revisor. 10 Enligt Ernst & Youngs rapport Elhandelsbolagens strategiska agenda från 2011, s. 5f framgår det att rörelsemarginalen för 65 elhandelsbolag i snitt uppgick till ca 1,5 % emedan rörelsemarginalen för det mest lönsamma segmentet elhandelsbolag med Mkr i omsättning uppgick till ca 2,8 %. 33

37 För att Bolaget skulle kunna erhålla extern finansiering har Uppdragsgivaren och TKM lämnat garantier till kreditgivarna. Sådana garantier har lämnats av TKM fr o m april 2002 och fram till augusti 2006, vid vilken senare tidpunkt TKM:s garantier motsvarade totalt 315 mkr. Från och med 2008 har garantierna lämnats endast av Uppdragsgivaren och de har uppgått till 460 mkr 11 och mkr per den 26 maj 2008 och 15 december Den 30 mars 2010 ingick Uppdragsgivaren ett obegränsat borgensåtagande mot DnB. Senare, den 19 juli 2011, ersattes det obegränsade borgensåtagandet mot DnB Bank av borgensåtaganden begränsade till 700 mkr respektive 350 mkr mot nämnda kreditgivare. Detta kom att medföra att per den 19 juli 2011uppgick Uppdragsgivarens totala borgensåtagande till mkr eftersom det vid denna tid även lämnats åtaganden om 460 mkr mot Handelsbanken respektive 600 mkr mot Nordea Norge. Den 23 november 2011 tvingades Uppdragsgivaren att utöka sitt borgensåtagande mot DnB Bank till totalt mkr. Det är vid dessa tidpunkter som Uppdragsgivaren har iklätt sig åtaganden i förhållande till externa parter, åtaganden som Uppdragsgivaren i ett senare skede har varit skyldigt att infria, vilket har inneburit ekonomisk skada för Uppdragsgivaren. I syfte att tydliggöra den finansiella utvecklingen i Bolaget har vi även sammanställt en tidslinje nedan där vi har belyst det ackumulerade finansieringsbehovet över tiden och vid de tillfällen då Bolagets revisor avgivit sin revisionsberättelse. För närmare detaljer avseende finansieringsbehovet i Bolaget och kassaflöden från finansieringsverksamheten hänvisar vi till den skadeberäkning som framarbetats av Deloitte Financial Advisory i särskild ordning. 11 Uppdragsgivaren övertog först, den 5 mars 2008, ett borgensåtagande om 240 Mkr från koncernbolaget TKM med anledning av en koncernintern omstrukturering den 1 oktober 2007, till vilket tillkom ett separat åtagande av Uppdragsgivaren om 20 mkr som lämnades i mars 2005, varefter, den 26 maj 2008, Uppdragsgivarens borgensåtagande utökades till totalt 460 mkr mot Handelsbanken. 34

38 Graf 2: Sammanställning över ackumulerat finansieringsbehov under perioden Källa: Skadeberäkningsrapport från Deloitte Financial Advisory. För övrigt har vi utifrån årsredovisningarna för åren noterat att Bolaget lämnat upplysningar om närstående parter och transaktioner. I årsredovisningarna för 2007, 2008 och 2009 framgår att Bolagets vice VD Eva Helmenius har en bror som är delägare i bolagen Ny Kraft AB, Xenergy AB och Veremo AB, och är ägare till Ekerö Säljstöd AB. Bolaget lämnar upplysningar om transaktioner med dessa bolag, vilka har uppgått till ca 15 mkr till 25 mkr per år och har bestått av inköp av tjänster eller förvärv av tillgångar. Bland förvärvade tillgångar kan nämnas immateriella tillgångar avseende mjukvara. Av notupplysningar framgår att transaktioner har skett på marknadsmässiga villkor. Vi har ingen detaljerad insyn i dessa transaktioner, men vi har förstått att närståendetransaktioner är föremål för utredning av EBM och att försvårande omständigheter kan föreligga. 2.3 Förståelse för ekonomifunktionen, dess organisation och ekonomisystem Personal och rutiner Vi har genom samtal med Bolaget och av Bolaget engagerade konsulter samt baserat på revisionspromemoria från Bolagets revisor under perioden förstått att det förelegat oordning i Bolaget och att kritiska kontrollfunktioner och kontrollaktiviteter varit eftersatta i Bolaget. Bolagets ekonomifunktion har historiskt som mest bestått av totalt nio personer enligt Uppdragsgivaren och Bolaget och har framförallt utgjorts av unga personer med begränsad praktisk erfarenhet av ekonomiarbete i stort och av energibranschen i synnerhet. Den samlade kompetensen och förståelsen för verksamheten med ekonomiansvarige inräknad förefaller ha varit begränsad och flertalet väsentliga balansposter såsom upplupna intäkter, kundfordringar och lager har inte stämts av mot adekvata underlag och specifikationer. Redovisningsansvarige Helena Ridderstråle anställdes under 2008 och hon kom då närmast från Bergen Energi varvid viss erfarenhet från branschen förelåg. Brister i interna kontroller har även lyfts fram av Bolagets revisor i revisionspromemoria under perioden Bolaget har även i år haft problem med att färdigställa bokslutet i tid för vår revision. När vår revision påbörjades den 31 januari fanns ännu inte kompletta bokslut. 12 Som ett led i att stärka den interna kontrollen bör en dokumenterad arbetsinstruktion för bokslutsarbetet och de månatliga avstämningarna av balanskonton arbetas fram. 13 Likt tidigare avrapporterat i samband med vår interima granskning så har vi noterat att bolagets utbetalningsrutin möjliggör för VD samt ekonomichef att med ensamrätt utföra betalningar Revisions PM 2010, s Revisions PM 2010, s Revisions PM 2010, s

39 I samband med årets revision har vi efterfrågat, men ej erhållit en likviditetsprognos från bolaget. 15 Vid en stickprovskontroll av bolagets periodiseringskontroll identifierades ett antal poster som inte periodiserats korrekt 16 Bolaget har fortfarande problem med att hinna färdigställa bokslutet i tid för vår revision. När vår revision påbörjades den 2 februari fanns ännu inget färdigt bokslut. Detta har gjort att material tagits fram och bokningar gjorts efterhand vilket inte är optimalt för en effektiv revision. 17 Rutinerna i samband med avstämningar och bokslutsarbetet kan förbättras. I vår revision har vi upplevt att det inte funnits någon klar arbetsfördelning hos bolagets ekonomipersonal avseende avstämningar av balanskontona. Detta har lett till att det vid vår revision saknats avstämningar på vissa konton, avskrivningar ej beräknats på samtliga anläggningstillgångar, valutaomräkning inte gjorts på samtliga konton i utländsk valuta etc. 18 När vi utförde vår revision hos bolaget i början av februari 2008 var fortfarande inte transaktionerna på nya året bokförda. Detta har försvårat våra avklippskontroller beträffande intäkter och kostnader som redovisats efter bokslutet. Vi vill påminna om att bokföringsskyldigheten enligt Bokföringslagen 5 kap 2 innebär att affärshändelser skall bokföras så snart det kan ske och att kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande arbetsdag. Vi har tidigare därför rekommenderat bolaget att se över rutinerna för redovisningen runt årsskiftet så att den löpande redovisningen kan ske i enlighet med god redovisningssed parallellt med det pågående bokslutsarbetet. Vi har inte sett någon förbättring mot förra året. 19 Vi har tidigare rekommenderat att bolaget inför rutiner för att underlätta redovisning och uppföljning av energistyrningsprojekten då de står för en allt större del av bolagets omsättning. Några sådana rutiner har ännu inte införts varför synpunkten kvarstår. 20 Härutöver har vi från Bolaget förstått att ingen analytisk granskning av räkenskaperna har gjorts av ekonomiavdelningen i syfte att bedöma rimligheten i redovisade resultat, den finansiella ställningen eller vissa nyckeltal. Vidare har vi också erhållit information från Bolaget att Bolagets konsolidering har varit felaktig i samband med månadsbokslut (ej i samband med årsbokslut), bland annat till följd av att eget kapital inte har stämts av, att dotterbolag inte eliminerats och att koncerninterna mellanhavanden inte har valutaomräknats korrekt. 15 Revisions PM 2010, s Revisions PM 2009, s Revisions PM 2008, s Revisions PM 2008, s Revisions PM 2007, s Revisions PM 2007, s.3 36

40 Vidare har inte fakturor från Nord Pool för inköpt el bokförts löpande utan detta har endast gjorts månadsvis i efterhand. Med tanke på att fakturor från Nord Pool erhålls dagligen och där inköp av el per dag uppgått till väsentliga belopp så torde denna fördröjning av bokföringen inte vara förenlig med Bokföringslagens krav 21. Bolaget bör till följd av denna eftersläpning i bokföringen inte haft möjlighet att löpande följa verksamhetens utveckling vad gäller resultat och finansiell ställning. Ekonomifunktionen förefaller även endast ha haft en mycket begränsad kontakt med den övriga verksamheten och har till stor del styrts och instruerats av Bolagets VD som bl.a. givit instruktioner om att göra manuella bokningar på mycket stora belopp utan adekvata beräkningsunderlag. För exempel på sådana instruktioner från Bolagets VD till ekonomichef eller annan personal se kapitel Ekonomi- och faktureringssystem Bolaget har sedan 2008 använt sig av ekonomisystemet Pyramid. Dessförinnan användes ekonomisystemet Edison. Bolaget har endast använt vissa funktioner som finns tillgängliga i systemet och har framförallt använt det för grundbokföring och som en huvudbok med tillhörande verifikat. Härutöver har Bolaget endast använt modulen för maskiner och inventarier. Bolaget har således bl.a. inte använt Pyramids attestfunktion eller lagerhanteringssystem. Vad gäller administration av ekonomisystemen Edison och Pyramid har det noterats att Bolaget inte har tagit någon back-up på bokföringen för åren och det har även uppdagats att huvudboken inte har stängts för nya bokningar i samband med rapportering till Uppdragsgivaren varför det inte går att återskapa huvudboken per respektive rapporteringstillfälle bakåt i tiden. Bokföringsperioder har således legat öppna för retroaktiva justeringar i efterföljande perioder. Bolaget har via leverantören Tieto installerat faktureringssystemet CAB. Bolaget har dock inte beställt hela systemlösningen och därmed har Bolaget bl.a. inte installerat någon koppling mellan CAB och huvudboken i Pyramid. Detta har inneburit att systemen har varit åtskilda och att huvudboken har fått uppdateras manuellt utifrån fakturajournaler (fakturajournalrader) som hämtats med hjälp av s.k. öppna sökningar av data i faktureringssystemet, t.ex. har Bolaget i samband med månadsbokslut fått stansa in försäljningsintäkter och kundfordringar manuellt in i huvudboken (med öppna sökningar avser vi motsatsen till standardrapporter ur systemet varvid sökningarna eller förfrågningarna varit dolda för den som läser rapporterna eller utdragen ur systemet). Enligt uppgifter från Bolaget förefaller det ej ha förelegat några kontroller i Bolaget för att säkerställa korrekt och fullständig överföring av data mellan systemen och någon avstämning mellan systemen förefaller aldrig ha utförts. CAB har inte heller innehållit samtlig information om Bolagets kunder utan Bolaget har haft en separat Excel-fil för att administrera kompletterande information. Information som inte har återfunnits i CAB har t.ex. varit avtalsperioder, säkringspriser och säkringstidpunkt samt övrig generell kontraktsinformation. Vidare har strukturen av informationen i CAB varit av sådan art att det varit svårt 21 Under räkenskapsåren 2008, 2009 och 2010 uppgick till exempel den totala faktureringen för elinköp i genomsnitt till 81 mkr, 85 mkr respektive 184 mkr per månad. Faktureringen i januari och februari 2010 uppgick till ca272 mkr respektive 358 mkr. 37

41 att kontrollera informationen som återges där varför Bolagets uppföljning har försvårats. Bolagets rutiner har även inneburit att avtalsvillkor har skrivits över vid förnyelse varvid historisk spårbarhet avseende tidigare gällande fastpriser inte finns att tillgå i många fall Rutiner för rapportering Bolaget har på månadsbasis rapporterat resultat och finansiell ställning till Uppdragsgivaren men denna information har varit relativt knapphändig och av enkel karaktär samt inte innehållit fullständigt rättvisande information om hur verksamheten fortlöpt, t.ex. har det inte framgått hur stor andel av Bolagets fastpriskontrakt som har varit säkrade och någon likviditetsprognos har inte heller rapporterats. I samband med styrelsemöten har rapporteringen avseende ekonomi skett på informell basis genom Bolagets VD:s försorg och det har inte avgivits någon utförlig management-rapportering till styrelsen. Vi har genom Bolagets styrelseledamot Kjell-Ole Straumsnes förstått att den finansiella rapporteringen till styrelsen ökade från och med Bolagets räkenskapsmaterial Vi har erhållit information från Bolaget att Bolagets räkenskapsmaterial för åren har bestått av ett antal verifikatserier beståendes av Övriga automatkonteringar, Kundbetalningar, Kundreskontra, Leverantörsbetalningar, Leverantörsreskontra, Manuella verifikat och SIE. 22 Utifrån tillgänglig statistik har antalet manuella verifikat varit relativt omfattande och har uppgått till ca stycken per månad under åren , vilket har motsvarat ca % av samtliga verifikat. Vi har besökt Bolaget och analyserat valda delar av det bokföringsmaterial som finns tillgängligt. Mot bakgrund av kända noterade brister i underlag för upplupna intäkter har vi framförallt fokuserat på manuella bokföringsorder, framförallt i syfte att bedöma om avvikelser från Bokföringslagen föreligger och om det finns indikationer på anmärkningsvärda transaktioner bland de underlag som vi har tittat närmare på. Manuella bokföringsorder kan även innebära en förhöjd risk för otillbörlig påverkan av redovisningen av yttersta ledningen eftersom sådana manuella justeringar kan göras utan att någon på lägre nivå i Bolaget upptäcker det. Detta förutsätter dock att ledningen har åtkomst till ekonomisystemet eller att ledningen påverkar eller förmår annan personal att utföra vissa bokningar. Manuella bokningar omfattar ofta också poster av engångskaraktär och där kan risken för såväl omedvetna som medvetna fel vara förhöjd eftersom det rör sig om bokföring som inte görs regelmässigt och där komplexiteten kan vara något förhöjd. Vår sammanfattande bedömning av Bolagets redovisning är att det finns brister i räkenskapsmaterialet vad gäller manuella verifikationer. Det gäller främst de verifikationer som hänför sig till månadsboksluten, men även vissa verifikat i den löpande bokföringen. Det saknas ofta upplysningar om vad som avses, vilken motpart som berörs, samt upplysningar om handlingar eller 22 Ett bolags bokföring baseras på ett antal ekonomiska händelser och varje sådan händelse som redovisas utgör ett s.k. verifikat. För att underlätta och systematisera redovisningen kan verifikat inordnas i olika verifikatserier. Med manuella verifikat eller bokföringsorder menas att det är en individ som manuellt upprättat ett verifikat eller gjort en justering direkt i redovisningen. 38

42 andra uppgifter som legat till grund för transaktionerna. Det finns heller ingen hänvisning till något annat dokument som gör det möjligt att verifiera att dessa finns. Vid genomgången har vi ej tagit del av eller efterfrågat rutin- eller systembeskrivningar etc. för de olika intäktsströmmarna (för mer information se appendix 3) Tillgängliga avtal Vi har genom samtal med Bolaget och Uppdragsgivaren förstått att avtal med kunder och andra väsentliga avtal skall finnas tillgängliga på Bolaget, även om de har varit något utspridda i organisationen. Det finns exempelvis inte en fullständig gemensam avtalsdatabas (finns endast för privatkunder), vilket kan försvåra analys och uppföljning och som normalt sett är något som vi rekommenderar bolag att införa i syfte att stärka den interna kontrollen och för att säkerställa att samtliga väsentliga redovisningsaspekter av avtal fångas upp inom ramen för den löpande bokföringen och i samband med månads- och årsbokslut. Vi har i samband med vårt arbete med denna rapport erhållit sammanställningar från Uppdragsgivaren och Bolaget som visar väsentliga avtal med kunder under perioden , detta i syfte att bättre förstå avtalsförhållanden och vilka marginaler som har förelegat för respektive avtal, framförallt avtal med fastpris. Vi har förstått att Uppdragsgivaren erhållit samtliga avtal med kunder som de begärt från Bolaget men att dessa behövts scannas och sedan skickats då de inte funnits tillgängliga i en elektronisk databas. Vidare har inte samtliga avtal Uppdragsgivaren erhållit varit fullständiga då det har saknats sidor och information om prislåsning. Väsentlig information avseende avtalsförhållanden kopplade till faktureringen har också funnits tillgängliga i faktureringssystemet CAB men det har dock saknats information om bl.a. avtalsperioder, prissäkring och när avtalen ingåtts. Det har funnits vissa sammanställningar i Excel över kundavtal och avtalade priser. Filerna har dock inte varit ordnade på sådant sätt att historisk data har kunnat återskapas på ett enkelt sätt vid ett givet tillfälle eftersom filerna har uppdaterats efterhand i takt med att avtal har förlängts utan att göra någon särskild notis om detta. Vår bedömning är att Bolaget har kunnat uppvisa detaljer avseende ingångna kundavtal, men att detta inte har funnits sammanställt på ett lättillgängligt sätt för vidare analys och uppföljning. 2.4 Förståelse för väsentliga risker i verksamheten Bolagets olika verksamheter har flertalet inneboende risker varav elhandelsverksamheten är det affärsområde som utgör såväl den största delen av Bolagets verksamhet som den del som medför de mest väsentliga riskerna för Bolaget. Elhandelsbranschen kännetecknas av stora volymer och små marginaler och där den underliggande marknaden vad gäller pris på el uppvisar hög volatilitet från år till annan eller under innevarande år på grund av säsongsvariationer. Det är relativt vanligt att elhandelsbolag erbjuder fastpriskontrakt eller andra prissäkringsmöjligheter till sina kunder varvid en väsentlig prisrisk kan uppstå i verksamheten. Sådan risk kan hanteras genom s.k. säkring eller hedging, men samtidigt kan vissa skillnader uppstå mellan verklig och förväntad förbrukning varvid viss kvarstående exponering kan föreligga. Andra kostnader tillkommer också vilka behöver beaktas i prissättning och prissäkringar, t.ex. kostnader för 39

43 elcertifikat, profilkostnader, balanskraftkostnader, volymavgifter till Nord Pool, avgifter till Svenska Kraftnät och Fingrid, och ursprungsmärkning av el. Även om säkring görs av förväntade volymer kan kundernas förbrukning komma att avvika från prognos varvid Bolaget antingen kan vara över- eller undersäkrat. I enlighet med kundavtal har Bolaget haft möjlighet att fakturera för negativa effekter som uppstått till följd av sådana volymavvikelser varvid uppföljning härav har varit viktigt för Bolaget utifrån ett perspektiv att säkerställa fullständig fakturering. Bolaget har emellertid inte implementerat goda rutiner och kontroller för att säkerställa att sådana volymavvikelser också blir fakturerade, något som har inneburit lägre intäkter för Bolaget. Vidare kan viss eftersläpning i fakturering uppstå till följd av för kunderna förmånliga kredittider, otillräcklig mätdata eller brister i rutiner varvid upplupna intäkter kan behöva redovisas enligt en värderingsmodell innehållandes en del väsentliga uppskattningar och bedömningar. Att fakturering sker i efterhand kan också innebära likviditetsproblem för ett elhandelsbolag eftersom inköp av el i regel betalas samma eller efterföljande dag emedan fakturering och erhållande av betalning i bästa fall sker med en månads fördröjning Fastpriskontrakt och säkring därav När Bolaget ingår ett fastpriskontrakt innebär det att Bolaget förbinder sig att leverera el till kunden till ett fast pris/kwh under en viss tidsperiod t.ex. ett års bindningstid. Bolaget har erbjudit olika längd på fastpriskontrakt och det har varit relativt vanligt med avtal om 1 3 år. Vi har också noterat att Bolagets fasta pris även har inkluderat elcertifikatskostnaden. Att erbjuda ett fast pris under en viss period innebär att Bolaget ikläder sig en prisrisk, en risk som ett bolag antingen kan acceptera genom att man har en öppen position eller att man hanterar risken helt eller i viss utsträckning. Ett bolag kan t.ex. välja att säkra de volymer för vilka man har erbjudit fastpris i sin helhet eller endast i viss mån (beroende på fastställd riskaptit) genom prissäkring över handelsplats eller med annan part genom ett s.k. bilateralt avtal. Genom sådan säkring kan prisrisken avseende dessa affärer i viss mån begränsas eftersom såväl försäljningspris som inköpspris har låsts till en viss nivå. Bolaget kan dock fortfarande göra förluster till följd av otillräcklig prissättning, dvs. kostnaderna överstiger intäkterna i ett visst kontrakt. Alla säkringar ska enligt koncerninstruktioner utföras av TKH på uppdrag av Bolaget, dock med undantag för elcertifikat där Bolaget har hanterat denna prisrisk på egen hand eftersom motsvarande instrument inte förekommer på den norska marknaden. Med tanke på att elmarknaden kan röra på sig relativt snabbt har det varit av vikt att ombesörja säkring så fort som möjligt alternativt att inte erbjuda ett slutligt fastpris förrän säkring har kunna erhållas. För att prissäkring ska ske måste Bolaget göra en beställning hos TKH med angivande av bland annat såld volym, avtalsperiod och avtalat pris. TKH har vanligtvis ingen kännedom om ingångna fastpriskontrakt såvida de inte erhåller en beställning om säkring från Bolaget. När ett fastprisavtal ingåtts med en enskild kund som omfattar leverans av el överstigande 1 GWh/år eller när fastprisavtal ingåtts för ett flertal kunder som tillsammans omfattar en leveransvolym på över 1 GWh/år, har det ålegat Bolaget att omedelbart beställa prissäkring av TKH. För övriga ingångna fastprisavtal ska beställning ha gjorts senast kl 14:00 torsdagen i den vecka fastprisavtalet ingåtts. Prissäkring ska således ha beställts på minimum veckobasis. Att säkerställa att 40

44 säkring sker av samtliga fastpriskontrakt eller i linje med riskpolicy är därmed en viktig kontroll att utföra för ett elhandelsbolag. Det skall även noteras att vissa kostnader inte kan säkras såsom balanskraft och vissa profilkostnader (TKHs säkringar har omfattat profilkostnader ned på veckonivå emedan variationer inom veckan eller mellan dygnets timmar inte har säkrats, denna risk har kvarstått hos Bolaget). Inköp av el från Nord Pool sker i valutan EUR varvid valutaexponering uppstår för Bolaget som säljer el i valutan SEK. Denna valutaexponering har dock hanterats genom att terminsavtalen med TKH har avtalats i SEK. Oavsett om inköpskostnaden för Bolaget påverkas av förändring i marknadspriser på el eller förändring i valutakursen SEK/EUR så kompenseras Bolaget i alla väsentligt för detta genom avtalet med TKH i SEK. Detta förutsätter dock att Bolaget gör en beställning i tid till TKH så att säkringsavtal kan ingås. Utan sådan kommunikation från Bolagets sida kan inte TKH säkra öppna positioner via koncerninterna avtal. Bolaget skall enligt koncernens elhandelspolicy omedelbart prissäkra samtliga fastpriskontrakt de ingår med sina kunder, vilket i praktiken borde innebära en förväntad säkringsnivå om ca 100 % med tillägg eller avdrag till följd av prognosavvikelser. Under utredningens gång har det dock uppdagats att så inte har varit fallet. I de fall där Bolaget valt att inte prissäkra sina fastpriskontrakt har Bolaget haft motsvarande öppna positioner för dessa volymer vilket har inneburit en väsentlig risk för Bolaget att göra förluster i samband med stigande spotpriser och omvänt en möjlighet att göra vinster i samband med sjunkande spotpriser. Bolaget har i sin elhandelsportfölj haft så kallade korta positioner under vilket innebär att värdet stiger vid prisfall på spotmarknaden emedan värdet sjunker vid prisökning på spotmarknaden. Ligger Bolaget med stora osäkrade volymer finns det risk för att Bolaget gör stora förluster under kalla perioder som exempelvis vintrarna 2009 och 2010 när spotpriset sköt i höjden. Vi har även noterat att Bolaget hade långa positioner under 2007 när 1,82 TWh blev fakturerat avseende fastpriskontrakt, emedan 2,27 TWh var prissäkrat, dvs. en överskjutande säkring om ca 25% 23. Utöver hanteringen av prisrisk avseende fastpriskontrakt genom terminsavtal har det även varit av väsentlig betydelse för Bolaget att ha en korrekt prissättning för att säkerställa positiva täckningsbidrag och därmed en lönsam tillväxt. Även om Bolaget har en marginal mot kunden utifrån erbjudet fastpris eller spotpris och med hänsyn tagen till motsvarande säkring av inköp av el och elcertifikat, finns det dock fortfarande en risk för att denna marginal inte har varit tillräckligt hög för att täcka övriga kostnader som Bolaget har. För att räkna fram täckningsbidraget för elhandeln behöver Bolaget ta hänsyn till samtliga kostnader (varav en del kan faktureras med viss fördröjning från Bolagets leverantörer) såsom elcertifikat, profilkostnader, balanskraftkostnader, ursprungscertifikat och andra avgifter som nämnts ovan. Detta täckningsbidrag skall därefter täcka Bolagets fasta driftskostnader i form av löner till anställda, marknadskostnader, hyreskostnader, konsultkostnader med mera. Det har visat sig att Bolaget erbjudit fastpris för elcertifikat (intäkter för elcertifikat har inkluderats i det totala fastpriset som avtalats med kund) vilket i sin tur har behövt säkras av Bolaget. Kostnaden för 23 Notera att det är förväntad volym som prissäkras. Fakturerad volym avviker ofta från förväntad volym, men i de fall som prissäkrad volym överstiger fakturerad volym med så mycket som 25 % kan det sannolikt inte förklaras av tillfälliga variationer i förbrukningen pga. väder mm utan beror sannolikt på en översäkring. 41

45 elcertifikat har behövt rymmas inom Bolagets påslag eller marginal och härutöver har risken för förlustkontrakt varit överhängande till följd av att övriga kostnader såsom profilkostnader, balansansvar, ursprungsmärkning och fasta omkostnader har behövt täckas av det låga påslaget. Samtliga dessa förhållanden är viktiga för Bolaget att kontrollera ur ett såväl affärsmässigt som redovisningsmässigt perspektiv och likaså är det viktigt för Bolagets revisor att förstå dessa risker för att kunna ta ställning till eventuella avsättningsbehov för förlustkontrakt, men även för att bedöma om Bolaget har lidit ekonomisk skada till följd av försummelse av exempelvis Bolagets VD. När Bolaget har ingått ett fastprisavtal med kund skall enligt koncernpolicy information om förväntad volym och tidslängd omedelbart meddelas TKH för att ingå avtal om prissäkring. I samband härmed har TKH bekräftat ingånget avtal genom översänt formulär. Vi har ställt frågor till Bolaget avseende förekomst av eventuell reskontra eller motsvarande förteckning över ingångna terminsavtal med TKH. En sådan förteckning borde förekomma för att Bolaget ska kunna bedöma värdet av sin portfölj av utestående elavtal samt för att kunna stämma av riktigheten i de fakturor som erhålls från TKH vid reglering av dessa terminsavtal eller s.k. finansiell elhandel. Varje månad har TKH skickat en faktura avseende reglering av den finansiella elhandeln. Beroende på hur spotpris har förändrat sig i förhållande till det avtalade priset har en reglering skett medelst kreditering eller debitering till Bolaget. Vi har från Bolaget och TKH erhållit information om att det har rört sig om relativt väsentliga transaktioner på en månatlig basis och även netto under ett helt år. Dessa resultatposter är således av väsentlig betydelse för Bolaget att kontrollera såväl utifrån uppföljning av den ekonomiska utvecklingen i Bolaget som utifrån ett godkännande- och attestperspektiv. Härutöver har Bolaget säkrat inköp av elcertifikat på egen hand utan stöd av TKH. Säkring har delvis skett genom avtal om leverans till fastpris under längre tid och dels genom handel med finansiella instrument. På motsvarande sätt som vi kommenterar ovan föreligger det svårigheter för Bolaget att ta fram information över ingångna positioner varvid Bolagets rutiner avseende finansiell handel även här har uppvisat väsentliga brister avseende intern kontroll. Av vad som angivits ovan är det således av stor vikt för Bolaget att kontrollera prisrisker kopplade till elhandelsportföljen med avseende på säkringsnivåer, men lika viktigt att proaktivt säkerställa korrekt och tillräcklig prissättning gentemot kund för att uppnå ett positivt täckningsbidrag och därmed undvika förlustpositioner i Bolaget. På motsvarande sätt är det viktigt för Bolagets revisor att förstå dessa delar av verksamheten och att förstå Bolagets kontroller avseende dessa risker, inte minst med tanke på att förlustkontrakt föranleder behov att redovisa avsättningar i årsredovisningen. Det framgår av årsredovisningarna för åren att prissäkringar sker för fastpriskontrakt. Se utdrag ur årsredovisningen för 2010 nedan: Marknadsrisk Priset på el styrs av utbud och efterfrågan. Efterfrågan styrs till stod del av temperaturen och under varma perioder då det krävs mindre el för att värma upp bostäder är efterfrågan mindre. Bolaget hanterar risker förknippade med elpriset genom att säkra elpriserna hos Nord Pool avseende den beräknade elförbrukningen för samtliga kunder som valt fastpris. Övriga kunder betalar spotpris med ett påslag. Det är värt att notera att Bolagets upplysningar enligt ovan säger att prissäkring sker för samtliga kunder som valt fastpris. Vi har förstått att den på Bolaget anställde NN i samband med förhör med 42

46 EBM angivit att det istället för den officiella koncernpolicyn om att alla fastpriskontrakt skulle säkras till 100 % har tillämpats en inofficiell policy hos Bolaget att prissäkring endast skulle göras i de fall en marginal om 2 öre/kwh kunde uppnås. Mot bakgrund av att en otillräcklig säkringsnivå har förelegat i Bolaget jämfört med koncernens policy torde det stå klart att detta inte har uppmärksammats eller kontrollerats av Bolagets revisor Volymavvikelser i fastpriskontrakt och efterfakturering enligt avtal Det förekommer att kunder med fastprisavtal konsumerar mer eller mindre el än de avtalat om i sina fastprisavtal, så kallad över- och underförbrukning och att avvikelsen ligger utanför den med kund avtalade volymflexibiliteten. Det finns en risk att Bolaget inte har tillräckliga kontroller för att övervaka detta och således inte fakturerar kunden för volymavvikelser varför de går miste om intäkter. Det finns även en risk att Bolaget inte har tillräckliga kontroller för att identifiera huruvida över- eller underförbrukning skall faktureras enligt spot-pris eller det avtalade fasta priset vilket kan leda till felaktig fakturering. Beaktat låga marginaler inom elhandelsbranschen kan underlåtenhet att fakturera för volymavvikelser relativt snart leda till risk för förlustkontrakt. Detta är viktigt för företagsledningen att kontrollera och för Bolagets revisor att förstå för att kunna ta ställning till eventuella avsättningsbehov. Inom ramen för förvaltningsrevisionen är det även viktigt för Bolagets revisor att ta ställning till eventuell ekonomisk skada som Bolaget kan ha lidit till följd av att företagsledningen inte fakturerat kunder enligt avtal. Av vad som har framkommit av Bolagets uppföljning i efterhand har det inte förelegat rutiner och kontroller i Bolaget som säkerställer att tilläggsdebitering för sådana volymavvikelser sker Eftersläpning i fakturering bedömning av upplupna intäkter Bolaget har fakturerat sina kunder med en viss naturlig eftersläpning med tanke på att mätdata behöver inhämtas. De flesta kunder har fakturerats ca en månad i efterhand, men vissa kunder har även haft avtal om kvartalsvis fakturering, t.ex. vissa kommunala kunder. Mätarställningar erhålls från nätbolagen dag 1-10 utifrån vilka fakturering sker, vidare genereras fellistor för vidare bearbetning och fakturering gällande anläggningar som inte blir fakturerade. Vid varje månadsbokslut uppstår det därmed ett behov att redovisa upplupna intäkter avseende de volymer som har levererats men ännu inte fakturerats. I förhållande härtill uppstår det för Bolaget en risk att Bolaget inte har ändamålsenliga verktyg för att erhålla information avseende kundernas förbrukning på ett tillförlitligt sätt och att Bolaget således faller efter i sin fakturering eller förbiser fakturering av levererade volymer. Det föreligger också en risk att Bolaget kan få problem att fakturera ut eventuell icke-fakturerad volym i efterhand eftersom det skulle kunna störa den fortsatta affärsmässiga relationen med kunden. Det finns även en väsentlig risk för att Bolagets bedömning av värderingen på upplupna intäkter blir missvisande om Bolaget inte på ett tillförlitligt sätt kan mäta levererad och fakturerad volym på portfölj- 43

47 (kommuner, företag & hushåll) och kundnivå. Detta då de olika kunderna har olika priser beroende på om de har rörligt eller fast pris men även att olika kunder har olika avtalade fasta priser. Förutsatt att tillförlitliga mätverktyg inte finns på plats eller att felräkningar görs på grund av manuella moment finns det en väsentlig risk för att de upplupna intäkterna blir felaktigt värderade. Fullständighet i intäkter samt existens och värdering avseende beräknade upplupna intäkter är viktigt för Bolaget att kontrollera och kritiskt för Bolagets revisor att granska. Upplupna intäkter har utgjort den mest väsentliga balansposten i Bolaget och har innehållit stora inslag av uppskattningar och bedömningar. Posten har ökat kraftigt från år till år och har uppgått till 510 mkr, 745 mkr, 990 mkr och mkr för åren 2007, 2008, 2009 och Bolaget beräknade under 2007 upplupna intäkter genom att ta residualen av levererad el-volym enligt Engros-rapport från TKH 24 minus fakturerad el-volym enligt excel-sammanställningar av fakturaradsrapporter från CAB och multiplicera det med det genomsnittliga faktureringspriset under det aktuella räkenskapsåret. Det är av stor vikt att den fakturerade volymen kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Bild 6: Beräkningsmodell för upplupna intäkter i Bolaget. Under 2008 övergick Bolaget dock till att värdera residualen utifrån det pris de förväntade sig kunna fakturera till kunderna vilket varierade beroende på vilken typ av kund (hushåll, företag, kommuner) det avsåg. Vi har förstått att Bolaget avseende räkenskapsåret 2008 och 2009 sade sig utgå från det fakturerade priset under efterföljande årets första månader eftersom detta skulle vara mest rättvisande. Under 2008 och 2009 skedde beräkningarna separat för kommun- och företagskunder emedan de för 2010 gjordes gemensamt eftersom Bolagets VD sade sig ej kunna skilja grupperna åt utifrån tillgänglig information. Detta har dock inte framgått av Bolagets redovisningsprinciper enligt årsredovisningarna för åren där det står att Bolaget värderar de upplupna intäkterna utifrån ett genomsnittligt historiskt pris. För exempel på beskrivningar härav se nedan: 2010 Försäljning El Försäljning av el redovisas som intäkt vid leveranstidpunkten. Försäljningen baseras på den levererade volymen vid mätavläsningstidpunkten och på den uppskattade volymen fram till årsskiftet. Upplupna elintäkter baseras på genomsnittligt historiskt pris, vilket medför +/- avvikelser när verklig slutlig fakturering sker och dess resultateffekt redovisas först då. 24 Engros rapporten från TKH har analyserats i förhållande till rapport från Svenska Kraftnät avseende kraftbalans och några väsentliga skillnader har inte iakttagits 44

48 2009 Försäljning El Försäljning av el redovisas som intäkt vid leveranstidpunkten. Försäljningen baseras på den levererade volymen vid mätavläsningstidpunkten och på den uppskattade volymen fram till årsskiftet. Bolagets underlag för bokningar av upplupna intäkter har bestått av bokföringsorder med underliggande Excel filer som analysstöd i bästa fall 25. I merparten av fallen har underlagen snarare bestått av e-post från Bolagets VD till ekonomiansvarig med angivelse av vilka belopp som ska bokföras i debet och kredit 26. Det har av bokföringsunderlag ej framgått vem som har tagit fram beräkningar och bokföringsorder samt vem som har kvalitetssäkrat och godkänt desamma. Se även ovan under kapitel Bolagets räkenskapsmaterial, vad gäller analys av manuella bokföringsorder och de brister som noterats avseende dessa Antagandet om fortsatt drift - Underlag för likviditetsberäkning och bedömning av finansieringsbehov Bolaget bedriver en rörelsekapitalkrävande verksamhet och det föreligger en risk att Bolaget inte har tillräckliga likvida medel att fullgöra sina åtaganden med tanke på den eftersläpning som föreligger i faktureringen och i en verksamhet med ständig tillväxt. Vid avsaknad av lämpliga likviditetsberäkningar och prognoser kan en situation uppstå där Bolaget inte har full kontroll över eller täckning för sina likviditets- och refinansieringsbehov och att Bolaget på så sätt kan hamna i en going concern problematik. En ansträngd likviditetssituation kan uppstå i Bolaget till följd av att kunder beviljats förmånliga kredittider eller att en viss naturlig eftersläpning i fakturering föreligger, emedan fakturor för elkostnader ska betalas dagligen. Härutöver har det i Bolaget förelegat en påstådd eftersläpning i fakturering på grund av mätarproblematik varvid det har förelegat en risk att Bolaget inte fakturerar sina kunder i tillräckligt god tid vilket kan leda till att Bolaget får likviditetssvårigheter. Bolagets kontroll av likviditet och finansieringsbehov är kritiska för fortsatt drift och för en optimering av kapitalstrukturen i Bolaget. Mot bakgrund av att principen om Bolagets fortlevnad är av grundläggande betydelse för Bolagets redovisning är just Bolagets revisors bedömning och granskning av likviditet och finansiering av stor betydelse, särskilt med tanke på Bolagets negativa operativa kassaflöden. Baserat på samtal med Bolaget har vi förstått att det inte finns någon dokumentation eller motsvarande som indikerar att Bolaget har upprättat löpande likviditetsprognoser under de aktuella räkenskapsåren. Mot bakgrund av den ansträngda likviditetssituationen i Bolaget till följd av att den löpande verksamheten inte genererat några positiva kassaflöden borde sådan likviditetsplanering ha utgjort en naturlig och väsentlig åtgärd av Bolagets ledning. Vid en analys av Bolagets 25 Bristfälliga underlag för upplupna intäkter avseende räkenskapsåret 2010 kan bland annat noteras på verifikationerna 3098 och Vi har analyserat manuella bokföringsordrar under perioden och har noterat att det i Bolagets räkenskapsmaterial såsom det har arkiverats inte har bilagts några beräkningar eller andra stöd i form av utdrag ur system eller rapporter från Svenska Kraftnät. Se närmare i Appendix 3. 45

49 kassaflödesanalyser för åren kan det noteras att dessa inte har upprättats på ett korrekt sätt varvid det inte framstått lika tydligt att verksamheten inte genererat några positiva kassaflöden från den löpande verksamheten. Bolaget har varit i ett ständigt behov att låna medel för att finansiera verksamheten och kassaflöden avseende denna upplåning skulle istället ha redovisats som kassaflöde från finansieringsverksamheten. Vi har korrigerat Bolagets kassaflödesanalyser för att visa hur det korrekta kassaflödet från den löpande verksamheten respektive finansieringsverksamheten skulle ha redovisats. Med korrekt information borde det ha framstått som än tydligare att Bolagets fortsatta drift var högst beroende av fortsatt och kontinuerlig upplåning. Kassaflödesanalys (aggregerad) 2010 * 2010* 2009 * 2009* 2008 * 2008* 2007 * 2007* 2006 * 2006* 2005 * 2005* Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksam heten Årets kassaflöde Likvida m edel vid årets början Likvida m edel vid årets slut * Korrigering för förändring i skulder till kreditinstitut som utgör en del av finansieringsverksamheten och ej den löpande verksamheten Källa: Årsredovisningar för åren Justeringskolumn (*) avser förändring i skulder till kreditinstitut i enlighet med respektive års årsredovisning. Proforma kassaflödesanalyser (200x*) har endast korrigerats för en omklassificering av förändring av skulder till kreditinstitut som utgör en del av finansieringsverksamheten och ej den löpande verksamheten års årsredovisning var rimligt upprättad med avseende på klassificering av förändring i skulder till kreditinstitut. Tabell 3 46

50 3. Beskrivning av Bolagets revisors granskning Bolagets revisors uppdrag Den auktoriserade revisorn Elisabeth Simonsson (Bolagets revisor) har varit vald revisor i Kraft och Kultur i Sverige AB avseende räkenskapsåren och har under dessa år utfört revision av Bolagets årsredovisningar. Härutöver har Bolagets revisor utfört revision av den av Bolaget rapporterade finansiella informationen till Uppdragsgivaren. Elisabeth Simonsson är anställd hos Grant Thornton i Sverige och det är Grant Thornton som står som uppdragstagare i förhållande till Bolaget enligt uppdragsbrev avseende revisionsuppdraget. Slutsatser avseende utförd revision har rapporterats till Uppdragsgivarens revisor, Bolagets styrelse och ägare. Härutöver har vi inte noterat några andra typer av bestyrkandeuppdrag som har utförts av Bolagets revisor. I enlighet med RS menas med ett bestyrkandeuppdrag 27 : ett uppdrag där en revisor uttalar en slutsats som utformats så att den ökar graden av tilltro hos andra avsedda användare än den ansvariga parten till det resultat som har kommit fram när ett sakförhållande bedömts eller beräknats med tillämpning av kriterier. Med sakförhållanden enligt ovan avses i detta fall informationen i Bolagets årsredovisningar och med kriterier avses de redovisningsstandards och metoder som Bolaget i sin årsredovisning har angett att de tillämpar vid upprättandet av årsredovisningen. I enlighet med kapitel 2.4 ovan har Bolagets årsredovisning upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och redovisningsrådets rekommendationer. Bolagets revisor har utfört revision under dessa år vilket har inneburit att revisorns uttalanden har gjorts med hög, men inte absolut säkerhet. Revisorn gör vid utförandet av revisionen en professionell bedömning huruvida tillräcklig säkerhet har uppnåtts vilket kan variera något från fall till fall, men utifrån ett sannolikhetsperspektiv rör det sig om ca 75-95% säkerhet och ibland upp till 100 %, med andra ord en hög grad av säkerhet 28. Att en revision inte kan utföras med absolut säkerhet beror bl.a. på att revisorn i enlighet med revisionsmetodik granskar ett urval av transaktioner och att karaktären på de revisionsbevis som revisorn har tillgång till snarare övertygar än ger fullt bevis för ett påstående. Det finns även inneboende begränsningar i ett bolags redovisningssystem och system för interna kontroller och revisorn gör i sin revision ett antal bedömningar. För att uppnå tillräckligt hög grad av säkerhet behöver dock revisorn i sin granskning av väsentliga poster testa ett tillräckligt stort och representativt urval för att kunna dra en slutsats om populationen eller posten i sin helhet. 27 RS Revisionsstandard i Sverige, Ramverk för bestyrkandeuppdrag, p.7 28 I en studie av Fédération des Experts Comptables Européen (FEE) från april 2003, Principles of Assurance, framgår bl.a. att hög grad av säkerhet anses utgöra ett absolut koncept där graden av säkerhet inte varierar med omständigheterna utan att det snarare genom olika studier inom revisionsbranschen anses motsvarar ett säkerhets intervall om ca 80-95%. I en internationell studie utförd av International Auditing Practices Committee (IAPC) avseende 120 revisionsbyråer i 10 olika länder framgick det att genomsnittssäkerheten uppgick till 88 % med en standardavvikelse om 8%. 47

51 3.1.1 God revisionssed under åren för utförandet av en lagstadgad revision i Sverige Revisorns granskning av ett aktiebolags årsredovisning regleras i ABL 9:3 där det framgår att revisorn skall granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning på ett så ingående och omfattande sätt som god revisionssed kräver. God revisionssed i Sverige under åren har utgjorts av RS. RS bygger på de internationella standarderna International Standards on Auditing (ISA). Från och med 1 januari 2011 har ISA införts i Sverige och därmed fått direkt tillämplighet. Jämfört med internationella redovisningsstandarder föreligger det i Sverige jämfört med andra länder ett utökat ansvar för revisorn att också granska styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. I enlighet med Revisorslagen 24 skall revisorer dokumentera sina uppdrag i revisionsverksamheten och sådan dokumentation skall innehålla sådan information som är väsentlig för att revisorns arbete samt hans eller hennes opartiskhet och självständighet skall kunna bedömas i efterhand. Dokumentationen skall ha färdigställts när revisionsberättelsen eller annat utlåtande avges. I enlighet med ABL 9:11 skall revisorn ha den insikt och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfattningen av bolagets verksamhet fordras för att fullgöra uppdraget. Det framgår även av ABL 9:34 att revisorn bl.a. skall anmärka om han eller hon har funnit att bolaget inte har fullgjort sin skyldighet att i rätt tid betala skatter och avgifter God revisionssed under åren för utförandet av revision för koncernändamål samt specifika instruktioner från moderbolagsrevisorerna Bolaget har ingått i koncernen Troms Kraft för vilken revisionsfirman PwC Norge har utfört koncernrevisionen avseende de räkenskapsår som varit föremål för vår analys, dvs Vi har noterat att Bolagets revisor erhållit revisionsinstruktioner från Uppdragsgivarens revisor, och vi har också kunnat ta del av de specifika instruktionerna genom tillgång till Uppdragsgivarens revisors revisionsdokumentation avseende bl.a. Bolaget och kommunikation med Bolagets revisor. Vi har noterat att Bolagets revisor bekräftat att en revision skulle utföras i enlighet med instruktioner för bl.a. räkenskapsåret I denna bekräftelse har RS och inte ISA angivits som utgångspunkt för revisionen varvid vi får sluta oss till att Bolagets revisors revision under åren får bedömas i förhållande till RS i första hand och i förhållande till ISA i utfyllande tolkningssyfte. Vi har inte noterat några indikationer på att Uppdragsgivarens revisor skulle ha krävt en revision i förhållande till ISA vilket annars har utgjort gällande revisionsstandard i Norge under dessa år Kommunikation mellan Bolagets revisor och Bolaget under perioden Bolagets revisor har utfört en lagstadgad revision av årsredovisningarna för Bolaget avseende räkenskapsåren samt även rapporterat resultatet av sin granskning till Uppdragsgivarens revisor för motsvarande år. 48

52 Vi noterar att Bolagets revisor avlämnat revisionsberättelser för åren i enlighet med standardutformning dvs. s.k. rena revisionsberättelser. Det finns dock ett undantag som avser anmärkning av sena skattebetalningar i revisionsberättelsen avseende räkenskapsåret Bolagets revisor har inte vid något tillfälle lämnat några anmärkningar eller upplysningar om förhållanden som påverkar dennes uttalanden. Bolagets revisor har inte vid något tillfälle gjort uttalanden med reservation, avstått från att uttala sig eller gjort uttalanden med avvikande mening. Den formella kommunikationen mellan Bolagets revisor och Bolaget har utöver avgivna revisionsberättelser bestått av revisionspromemoria avseende halvårs- och helårsgranskning samt deltagande vid styrelsemöten i samband med revisionens avslutande. Vi noterar att de revisionspromemoria som har rapporterats har varit relativt omfattande och bestått av ca sidor beroende på vilket räkenskapsår som avses. Omfattningen har ökat med tiden. Revision som har innehållit relativt detaljerad information om upplupna intäkter och vad de reviderade beloppen har uppgått till samt vilka avvikelser som har noterats mellan reviderade och redovisade belopp. Läsaren av revisionspromemoria har utifrån erhållen rapportering med största sannolikhet fått intrycket att revisionen av upplupna intäkter har skett på ett självständigt och detaljerat sätt. Vi har avseende revisionen av räkenskapsåren förstått att Bolagets revisor träffat styrelsen vid följande tillfällen: 6 mars 2007 avseende revisionen för räkenskapsåret mars 2008 avseende revisionen för räkenskapsåret mars 2009 (avseende revisionen för räkenskapsåret 2008) 1 mars 2010 (avseende revisionen för räkenskapsåret 2009) 17 mars 2011 (avseende revisionen för räkenskapsåret 2010) 49

53 4. Konstaterad finansiell ställning i Bolaget i samband med efterföljande analys och genomgång under Årsredovisningarna för räkenskapsåren 2007, 2008, 2009 och 2010 har varit väsentligt felaktiga och inte givit en rättvisande bild Vi har erhållit information från Bolaget och Uppdragsgivaren som visar att resultatet och den finansiella ställningen var väsentligt felaktigt redovisat i årsredovisningarna för åren , huvudsakligen till följd av Bolagets VDs manipulation av upplupna intäkter och att Bolaget inte redovisat avsättningar för förlustkontrakt till följd av otillräcklig prissättning och ej säkrade korta positioner. Denna information har tagits fram under perioden november 2011 till maj 2012 i samband med Bolagets och Uppdragsgivarens utredning av de finansiella problemen i Bolaget som uppdagades i november Nedan framgår i tabell 1 en sammanställning av redovisat resultat och eget kapital jämfört med det i efterhand konstaterade verkliga resultatet och egna kapitalet för motsvarande period vilket fastställts i den reviderade årsredovisningen för Revisionen har utförts av Bolagets nya revisor. De ingående felen per 1 januari 2010 och felen i 2010 års resultat har således varit föremål för revision. I tabell 3 framgår även en sammanställning över de väsentliga fel som uppmärksammats avseende upplupna elintäkter och redovisad omsättning under perioden

54 TSEK 2010* RESULTATRÄKNINGAR Årets Resultat enligt Bolagets årsredovisning Korrigering upplupna intäkter Korrigering för förlustkontrakt elhandel Korrigering obesk.res., skatt Korrigering av Årets resultat - total Årets resultat efter korrigeringar BALANSRÄKNINGAR EK enligt Bolagets årsredovisning Justering av ingående balanser pga noterade fel Valutakurseffekter EK korrigering året Eget kapital efter korrigeringar * Korrigeringar avseende räkenskapsåret 2010 och ingående balanser den 1 januari 2010 har varit föremål för revision av Bolagets nya revisor. För övriga korrigeringar avseende tidigare räkenskapsår hänvisas till PM avseende rättels er av årsredovisningar. Tabell 1: Korrigerat resultat och eget kapital för åren Källa: Bolagets årsredovisningar , reviderade av Bolagets revisor, årsredovisning 2011 reviderad av Bolagets nya revisor samt Bolagets och Uppdragsgivarens utredning av fel i årsredovisningarna avseende räkenskapsåren TSEK Upplupna elintäkter Korrigering Upplupna elintäkter korrigerat Nettoomsättning Korrigering Nettoomsättning korrigerat Tabell 4: Korrigerade resultat- och balansposter i Bolaget för åren Källa: Bolagets årsredovisningar , reviderade av Bolagets revisor, årsredovisning 2011 reviderad av Bolagets nya revisor samt Bolagets och Uppdragsgivarens utredning av fel i redovisningen. Härutöver har vi i samband med vår genomgång av befintligt räkenskapsmaterial inklusive årsredovisningar noterat ett antal andra felaktigheter i årsredovisningarna för åren med avseende på redovisning av kassaflödesanalyser och bristande upplysningar i årsredovisningarna i 51

55 förhållande till årsredovisningslagens krav. För ytterligare detaljer härom, var vänlig och se Appendix 4. Vi noterar att kassaflödesanalyserna under åren har varit felaktigt redovisade med avseende på kassaflöden i förhållande till kreditinstitut. Dessa har redovisats som en del av den löpande eller operativa verksamheten varvid det har framstått som om Bolaget skulle ha genererat positiva kassaflöden från rörelsen och därmed ej varit i behov av finansiering från kreditinstitut. Rättelser av detta har skett i årsredovisningen 2010, dock utan några särskilda kommentarer härom. Vi har noterat att 2003 och 2004 års årsredovisningar redovisade förändring i skulder till kreditinstitut som upptagna lån inom finansieringsverksamheten på ett korrekt sätt. Vi har sammanställt Bolagets kassaflödesanalyser på en aggregerad nivå nedan för åren och visar sammanställningen före respektive efter korrigering för felaktig redovisning av kassaflöden från skulder till kreditinstitut. Kassaflödesanalys (aggregerad) 2010 * 2010* 2009 * 2009* 2008 * 2008* 2007 * 2007* 2006 * 2006* 2005 * 2005* Kassaflöde från den löpande verksam heten Kassaflöde från investeringsverksam heten Kassaflöde från finansieringsverksam heten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut * Korrigering för förändring i skulder till kreditinstitut som utgör en del av finansieringsverksamheten och ej den löpande verksamheten Källa: Årsredovisningar för åren Justeringskolumn (*) avser förändring i skulder till kreditinstitut i enlighet med respektive års årsredovisning. Proforma kassaflödesanalyser (200x*) har endast korrigerats för en omklassificering av förändring av skulder till kreditinstitut som utgör en del av finansieringsverksamheten och ej den löpande verksamheten års årsredovisning var rimligt upprättad med avseende på klassificering av förändring i skulder till kreditinstitut. Tabell 3 Vi noterar även att Bolaget inte har lämnat några upplysningar om finansiella instrument i förhållande till årsredovisningslagens krav (5 kap 4b ). Bolaget är ett s.k. stort bolag enligt årsredovisningslagen och har därmed varit skyldigt att lämna upplysningar avseende omfattningen och typen av innehavda instrument samt det verkliga värdet för dessa instrument. Bolaget har i den finansiella elhandeln ingått s.k. bilaterala koncerninterna avtal om prissäkring av el vilket utgör ett finansiellt instrument (forwardkontrakt). Vi har erhållit en sammanställning från motparten som är systerbolaget TKH avseende dessa finansiella instrument som visar volymer och verkliga värden avseende dessa instrument vilka inte har redovisats i Bolagets årsredovisning. Se tabell 5 nedan. Baserat på denna information från TKH noterar vi att Bolaget hade utestående finansiella instrument vid varje årsbokslut och att verkligt värde för dessa instrument uppgick till väsentliga värden. Per den 31 december för åren 2007, 2008, 2009 och 2010 uppgick verkligt värde avseende den svenska verksamheten till 172 mkr, -217 mkr, -90 mkr respektive 312 mkr. För Finland uppgick verkligt värde till 0,79 meur respektive 8,3 meur per den 31 december 2009 och Negativa belopp innebär att Bolaget hade en motsvarande skuld för det fall kontrakten skulle ha reglerats vid den tidpunkten. 52

56 Kraft & Kultur Elderivater Sverige Kraft & Kultur Elderivater Finland Volum Nominellt belopp Verkligt värde Volum Nominellt belopp Verkligt värde GWh MSEK MSEK GWh MEUR MEUR Elderivat Elderivat Volum Nominellt belopp Verkligt värde Volum Nominellt belopp Verkligt värde GWh MSEK MSEK GWh MEUR MEUR Elderivat Elderivat Volum Nominellt belopp Verkligt värde Volum Nominellt belopp Verkligt värde GWh MSEK MSEK GWh MEUR MEUR Elderivat Elderivat 73-2,4 0, Volum Nominellt belopp Verkligt värde Volum Nominellt belopp Verkligt värde GWh MSEK MSEK GWh MEUR MEUR Elderivat Elderivat ,4 8,33 Tabell 5 : Sammanställning över utestående finansiella instrument per respektive årsbokslut i Sverige och Finland för perioden Källa: TKH Med hänsyn tagen till samtliga de fel som har konstaterats i de av Uppdragsgivarens revisors reviderade resultat- och balansräkningarna för 2010 inklusive konstaterade fel i öppningsbalanserna för 2010 står det klart att årsredovisningarna för 2009 och 2010 har innehållit väsentliga felaktigheter. Vidare har Bolagets och Uppdragsgivarens utredning av redovisningen under tidigare år visat att årsredovisningarna för 2007 och 2008 även de har varit väsentligt felaktiga. Vår samlade bedömning avseende räkenskapsåren är att årsredovisningarna för dessa år inte har upprättats enligt årsredovisningslagen och att de inte har gett en rättvisande bild av Bolagets resultat och finansiella ställning för något enskilt år. 4.2 Bakgrund till väsentliga felaktigheter i Bolagets årsredovisningar Bolagets och Uppdragsgivarens utredning av räkenskaperna för åren har visat att upplupna intäkter har varit väsentligt övervärderade. Utöver noterade fel i upplupna intäkter har även Bolaget och Uppdragsgivaren noterat att Bolaget inte har gjort erforderliga avsättningar för förlustkontrakt avseende räkenskapsåren Bolaget har i sin utredning begränsat korrigeringar till upplupna intäkter, avsättningar av förlustkontrakt och öppna positioner, bokslutsdispositioner och inkomstskatt. Övriga fel som har påverkat Bolagets resultat och finansiella ställning, utöver de av oss noterade bristerna i upplysningar, tar vi inte hänsyn till i denna rapport. 53

57 4.2.1 Manipulation av upplupna intäkter Det har framkommit att upplupna intäkter har varit kraftigt övervärderade till följd av Bolagets VD:s manipulation av redovisningen. Felen har sin uppkomst i såväl manipulerade volymer som priser som använts i Bolagets beräkningsmodell. För beskrivning av Bolagets modell, var vänlig se kapitel 2. Se tabell 6 och 7 nedan för en sammanställning över felaktiga volymer och priser som har använts i beräkningarna i Sverige respektive Finland. Som framgår av tabellerna har t.ex. volymerna som använts i beräkning av upplupna intäkter för 2010 och 2008 varit fel med 111 % respektive 120 % samtidigt som priset har varit för högt med ca 25 % respektive 19 %. Detta innebär således att de faktiskt fakturerade volymerna var mer än dubbelt så höga jämfört med vad som Bolaget använde i sina beräkningsunderlag. Bolaget har således i verkligheten inte haft så stora kvarstående volymer att fakturera under efterföljande år, utan upplupna intäkter har varit kraftigt övervärderade. Härutöver har de för höga priserna i beräkningsunderlagen bidraget till ytterligare väsentligt övervärderade upplupna intäkter. Enligt tabellen nedan för Sverige hade t.ex MWh av MWh eller 95 % avseende räkenskapsåret 2010 redan fakturerats, emedan Bolaget och Bolagets revisor utgått från att endast 45 % hade fakturerats. Motsvarande förhållanden för 2009 var t.ex. 93 % i de facto fakturering jämfört med 66 % enligt Bolaget och Bolagets revisor. Dessa skillnader har medfört väsentliga felberäkningar av upplupna intäkter Levererad volym MWh*, Sverige Fakturerad volym MWH* enligt beräkningsunderlag, Sverige Faktiskt fakturerad volym MWh*, Sverige Avvikelse Procentuell avvik else -111% -41% -120% -78% Pris enligt beräkningsunderlag, öre/kwh 67,69 60,42 58,41 47,35 Faktiskt pris, öre/kwh 51,07 51,01 47,29 43,12 Avvikelse öre/kwh 16,62 9,41 11,12 4,23 Procentuell avvik else 25% 16% 19% 9% Tabell 6: Fakturerad volym och genomsnittspris enligt Bolagets revisors revisionspromemoria i förhållande till fakturerad volym och genomsnittspris enligt CAB i Bolaget för åren avseende Sverige. Källa: Bolagets revisors revisionspromemoria samt Bolagets och Uppdragsgivarens utredning Upplupna intäkter utredning per * 1 MWh = kwh 54

58 Levererad volym MWh*, Finland N/A N/A Fakturerad volym MWH* enligt beräkningsunderlag, Finland N/A N/A Faktiskt fakturerad volym MWh*, Finland N/A N/A Avvikelse N/A N/A Procentuell avvik else -32% -8% N/A N/A Pris enligt beräkningsunderlag, eur/kwh 0,061 0,047 N/A N/A Faktiskt pris, eur/kwh 0,042 0,047 N/A N/A Avvik else eur/k Wh 0,02 0,00 N/A N/A Procentuell avvik else 31% 0% N/A N/A Tabell 7: Fakturerad volym och genomsnittspris enligt Bolagets revisors revisionspromemoria och granskning i förhållande till fakturerad volym och genomsnittspris enligt CAB i Bolaget för åren avseende Finland. Källa: Bolagets revisors revisionspromemoria och granskning samt Bolagets och Uppdragsgivarens utredning Upplupna intäkter utredning per * 1 MWh = 1000 kwh Vi har sammanställt en bild av Bolagets beräkning av upplupna intäkter nedan och på vilket sätt som beräkningsmodellen har justerats av Bolagets VD. Bolaget har genom Bolagets VD i sina beräkningar av upplupna intäkter tagit upp fakturerade volymer till för låga belopp varvid det framstått som om Bolaget hade väsentliga kvarstående volymer att fakturera. Bolaget har genom Bolagets VD även använt sig av ett väsentligt högre genomsnittspris i beräkningsmodellen jämfört med vad som har varit faktiskt genomsnittligt pris eller pris att fakturera i enlighet med prisavtal med kund. Manipulationen har skett genom att Bolagets VD utifrån utdrag från CAB (utläsning av fakturarader genom öppen förfrågan i systemet) har skapat två filer per kundkategori varav den ena filen innehåller fakturerad volym och den andra filen innehåller fakturerade belopp vilka Bolagets revisor fått ta del av i sin revision under 2009 och Bolagets VD har vidare manipulerat filen innehållandes volym genom att ta bort fakturerade volymer så att det förefallit som om Bolaget fakturerat en lägre volym än vad som de facto har gjorts. Detta har även lett till att det sett ut som att faktureringspriserna under året varit högre när snittpriset under året beräknats genom att ta beloppsfilen dividerat med volymfilen varför de upplupna intäkterna således också värderats med ett för högt genomsnittspris. 55

59 Svenska Kraftnät och Fingrid Data avseende levererade volymer Troms Kraft Handel (TKH) Engros rapport avseende levererade volymer till kundernas anslutningspunkter Kraft & Kultur i Sverige AB Beräkning av upplupna intäkter utifrån erhållen information från Svenska Kraftnät och fakturerade volymer till Bolagets kunder, vilket ger en residual som multipliceras med genomsnittligt pris per kundkategori Information om genomsnittligt pris per kundkategori under året i enlighet med kundavtal Manuell justering av prisdata pga manipulation av volym genom VD Kommunala kunder Företagskunder Privatkunder Manuell justering av volymdata genom VD Upplupna intäkter = (Levererad volym Fakturerad volym) * Genomsnittligt pris till kund per kundkategori Rapport från CAB över fakturerade volymer och fakturerat belopp under året CAB 2012 Deloitte AB Bild 7: Schematisk bild över informationsflödet för beräkning av upplupna intäkter. Uppdragsgivaren har bland annat i sina utredningar noterat att priserna som använts vid beräkningar av upplupna intäkter varit orimligt höga. T.ex. har Bolaget i sin beräkning av upplupna intäkter för 2010 avseende Sverige, vars detaljer även har presenterats för Bolagets revisor, använt sig av ett genomsnittspris om 67,69 öre/kwh 29. Det har vid genomgång av kunddatabas och CAB endast förekommit ett begränsat antal kommunala kunder, och i sådana fall endast mindre volymkunder, som har haft ett så högt avtalat eller fakturerat fastpris under 2009 och Det verkliga genomsnittspriset för 2010 var enligt ovan i tabellen ca 17 öre/kwh lägre. Den väsentliga avvikelsen mellan dessa priser torde stå klar för den som har sett såväl beräkningsmodellen för upplupna intäkter som exempel på fakturor till kund. Det råder inget tvivel om att Bolagets VD har manipulerat volymerna som fakturerats vilket även lett till att genomsnittspriserna under åren förefallit varit högre än de faktiskt varit och som använts i beräkningarna. Vi har dels tagit del av e-post kommunikation mellan Bolagets revisor och Bolagets VD som i sin tur föranlett kommunikation mellan Bolagets VD och den anställde NN. Vidare har det i EBM förhör med NN som varit anställd inom elhandelsverksamheten framkommit att Bolagets VD begärt att få bl.a. volymfiler manuellt justerade av NN så att det återspeglar det resultat han velat komma fram till. Det har även i den granskning som E & Y 30 genomfört av dåvarande Bolagets VD:s mailinbox uppdagats konversationer som indikerar att det även varit ytterligare personer inom Bolaget som varit delaktiga i räkenskapsmanipulationen. 29 Bolagets revisors arbetspapper , s Ernst & Young Norge har haft i uppdrag att för Uppdragsgivarens räkning utreda styrelsens i Bolagets arbete. 56

60 VB: Frågor nya volymer From: Boris Benulic </O=KRAFTKULTUR/OU=FIRST ADMINISTRATIVE GROUP/CN=RECIPIENTS/CN=KKBBE> To: NN Subject: VB: Frågor nya volymer Sent: 12.mars :28 Received: 12.mars :28 Hej! Se revisorernas mail nedan. Jag har förklarat det hela med att det finns en parameterinställning vid rapportkörning och ett filter som avrundar. Därför kan man få så jämna tal som vi fått. Du måste nu gå in manuellt och justera alla de där posterna. Det får inte bli så jämna tal. Se till att det diffar ganska mycket men att totalen stämmer. Från: Erik Uhlén Skickat: den 12 mars :55 Till: Boris Benulic Kopia: Anna Persson Ämne: Frågor nya volymer Hej Boris, Jag och Anna har nu tittat på de uppdaterade volymfilerna vi fått. Efter att ha jämfört dem med de ursprungliga filerna har vi några frågor som vi vill stämma av med dig. Vi vet att det alltid är svårt att ta fram filerna med parametrar och dyligt men det är viktigt att filerna blir korrekta. (Se även bifogade jämförelser mellan version 1 och version 3, ytterligare filer kommer i separat mail). Du kan se de förändringar och % vi talar om i de bifogade filerna. - i fil 1 är förändringen dels 6 stycken poster som förändrats med exakt kwh, dels ett sjuttiotal kreditposter som förändrats med exakt 100% vardera, det ser lite konstigt ut att justeringarna blivit så exakta men det kanske stämmer? Hur kommer det sig? - i fil 2 är förändringarna på väldigt många poster fortfarande de 1,1115% som det var vid det systematiska förändringen i version två som var felaktig. Är förändringarna konstant 1,11% på dessa eller ligger det fortfarande kvar felaktigheter i filerna motsvarande det förra felet? - i fil 3 är det ungefär som i fil1, dvs ett tio-femtontal poster som förändrats med jämna belopp och sedan ett ca sextiotal kreditposter som förändrats med exakt 100%, även här ser det lite konstigt ut att förändringarna blivit så exakta, har du någon bra förklaring? Vad tror du om ovanstående? I bifogade filer ser du hur vi har jämfört filerna. Du får gärna ringa mig eller Anna om du vill diskutera något. Med vänlig hälsning Erik Vi har även noterat andra exempel på liknande instruktioner från Bolagets VD till anställda i Bolaget där räkenskaperna har manipulerats, däribland elintäkter för att uppnå ett visst resultat. Se exempel nedan. 57

61 Vi har förstått att Bolagets VD i många fall har givit i uppdrag åt anställda inklusive ekonomiansvarig att bokföra i enlighet med av honom framtagna underlag och i vissa fall baserat på belopp som förefaller vara tagna ur luften utan någon reell koppling till beräkningar eller vederhäftiga underlag 31. Nedanstående e-post meddelande utgör bokföringsunderlag enligt manuell bokföringsorder. 31 Vi har bl.a. noterat korrespondens mellan Bolagets VD och redovisningsansvarig Helena Riddarstråle den 2 februari 2009, 12 mars 2009 och 21 april

62 De bokningar som har skett av upplupna intäkter har varit baserade på e-post från Bolagets VD och de manuella verifikaten har inte innehållit underliggande detaljer eller hänvisningar som har möjliggjort en kontroll eller spårbarhet till underliggande beräkningar och redovisningssystem. De manuella verifikaten har inte uppfyllt bokföringslagens krav och detta torde ha stått klart för såväl den som utför bokningarna som den som i efterhand analyserar och kontrollerar manuella bokföringsorder. Antalet manuella bokföringsorder i Bolaget har varit väsentliga varvid dessa brister borde ha upptäckts Ej redovisade avsättningar för förlustkontrakt Vi har erhållit sammanställningar från Uppdragsgivaren som visar att Bolaget inte har redovisat avsättningar för förlustkontrakt avseende räkenskapsåren 2007, 2008, 2009 och 2010 om 82 mkr, 94 mkr, 298 mkr respektive 572 mkr. De resultateffekter som därmed inte har beaktats i Bolagets årsredovisningar för dessa år har uppgått till 36 mkr, 12 mkr, 204 mkr respektive 283 mkr. Dessa fel har även bekräftats i revisionen av Bolagets nya revisor som utförts avseende räkenskapsåret 2011 och där resultatet för jämförelseåret 2010 och ingångsbalanser per 1 januari 2010 har behövts fastställas. Dessa avsättningar omfattar även förväntade förluster på de korta positioner som Bolaget haft i sin elhandelsportfölj. Uppdragsgivarens utredning visar att förlustkontrakt förelegat till följd av otillräckliga intäkter i förhållande till kostnader för elhandelsverksamheten. Detta har delvis berott på en prissättning som från början har varit för låg och delvis på att Bolaget inte har säkrat sina fastpriskontrakt i enlighet med koncernpolicy. Merparten av kontrakten avseende elleverans har varit med kommuner och har i stor utsträckning avsett fastpriskontrakt under en tidsperiod om 1 3 år. Vi har erhållit sammanställningar från Bolaget och Uppdragsgivaren som visar väsentliga kundavtal som har ingåtts under perioden Av Bolagets uppföljning följer att påslagen för prissäkrade fastpriskontrakt har varit relativt små, och att dessa påslag även har varit avsedda att täcka kostnader för elcertifikat. Vi noterar att ett vanligt påslag har varit 4,6 eller 4,7 öre per kwh. Dessa påslag har bl.a. behövt täcka kostnader för balanskraft, profilkostnader, ursprungscertifikat, avgifter till Svenska Kraftnät och Nordpool. Enligt Uppdragsgivarens beräkningar har dessa kostnader tillsammans varit ca 2,4 till 3,8 öre per kwh. Härutöver har kostnader för elcertifikat behövt täckas och här har marknadspriserna varit 2,9 öre per kwh som lägst och 7,0 öre per kwh som högst under motsvarande period. För närmare detaljer avseende kontrakt med kunder och kalkyler med kostnadskomponenter för erhållande av positiva täckningsbidrag, se Appendix 8. Av dessa utredningar framgår det tydligt att negativa täckningsbidrag har förelegat, något som i sig har indikerat förlustkontrakt av väsentlighet eftersom fasta omkostnader i Bolaget inte heller har kunnat täckas. Av Appendix 8 kan utläsas att det under 2009 har krävts ett påslag om 6,5 öre per kwh som lägst, men upp till 9,72 öre per kwh för att erhålla ett positivt TB1- resultat. Motsvarande behov av påslag för 2010 har varit 7,6 till 10,8 öre per kwh. Det har således förelegat en stor skillnad mellan de påslag som Bolaget avtalat med sina kunder och de krav på påslag som har förelegat för att uppnå positiva täckningsbidrag. Vi gör bedömningen att om Bolaget hade använt sig av fullständiga kalkylunderlag vid sin prissättning där samtliga kostnadskomponenter hade beaktats borde det ha stått klart för Bolaget att otillräckliga marginaler förelåg. Bolagets och Uppdragsgivarens analys av ingångna kundavtal visar att prissäkring inte har skett avseende specifika väsentliga kundavtal. Såsom ovan noterats har Bolaget överlag varit undersäkrade under åren 2008 och 2010 emedan en relativt kraftig översäkring rådde under

63 Det skall dock i detta sammanhang nämnas att dataunderlagen för 2007 och 2008 i vissa avseenden är ofullständiga, vilket i sig innebär en brist i Bolagets räkenskapsmaterial och som kommenteras ytterligare nedan. Det förhållandet att säkring inte har skett av samtliga kundavtal med fast pris har inneburit en väsentlig prisrisk för Bolaget där stigande spotpriser på marknaden kan ha medfört betydande förluster för Bolaget utifrån skillnaden mellan avtalat fastpris till kund och den inköpskostnad som Bolaget har haft för motsvarande volym. Elcertifikat har inte prissäkrats genom systerbolaget TKH:s försorg utan har varit Bolagets ansvar. Nedanstående tabell vilka även har varit föremål för revision av Bolagets nya revisor visar nivåerna avseende prissäkring, korta positioner och negativa värden för korta positioner och förlustkontrakt. Vi har även erhållit motsvarande sammanställning avseende filialen i Finland vilken framgår nedan (redovisat i EUR). Tabell 8: Uppdragsgivarens sammanställning över avsättningar för korta positioner och förlustkontrakt avseende säkrade kontrakt per respektive årsbokslut avseende räkenskapsåren Källa: TKH Vi har erhållit en sammanställning från TKH som visar hur prissäkringen har varit i förhållande till fakturerade fastprisvolymer under perioden Se nedan för diagram över dessa förhållanden. Notera att man vid beställningstidpunkten utgår från förväntad volym eftersom man inte vet vilken volym som kunden de facto kommer att förbruka. Vanligtvis kommer fakturerad volym att avvika från förväntad volym varvid det i efterhand vid en översiktlig analys av fakturerade och säkrade volymer aldrig kommer att uppvisas en perfekt prissäkring. Till exempel kan den mindre undersäkringen under 2004 bero på att vädret blev kallare än normalt och att kunderna därmed förbrukade mer el. Under 2007 föreligger en tydlig översäkring om 25 %, emedan Bolaget under 2008 och 2010 har varit väsentligt undersäkrade. Undersäkringarna under 2008, 2010 och 2011 har medfört väsentliga förluster för Bolaget till följd av kalla vintrar och höga marknadspriser. 60

64 Graf 3: Sammanställning över Bolagets säkringsgrad i procent i förhållande till fakturerade volymer. Källa: TK De förhållanden som har förelegat enligt ovan har under 2007 inneburit att Bolaget varit väsentligt översäkrade. Mot bakgrund av att förhållandet mellan spotpris och genomsnittliga säkringspriser per 2007 var att spotpriserna hade stigit i förhållande till avtalade priser hade Bolaget per 31 december 2007 ett ej redovisat verkligt värde på finansiella instrument om 172 mkr (positivt värde). Det förelåg därmed inte ett krav på att redovisa någon skuld i balansräkningen enligt lägsta värdets princip varvid inte redovisat resultat varit felaktigt med hänsyn härtill. Däremot har verkligt värde och säkrade volymer varit av väsentlig betydelse under hela perioden varvid upplysningar härom borde ha lämnats i årsredovisningen i enlighet med ÅRL 5:4b. Det faktum att Bolaget inte hade säkrat fastpriskontrakt i enlighet med koncernpolicy innebar även att upplysningarna i Bolagets årsredovisningar avseende prisrisk varit felaktig eftersom denna risk inte hade begränsats genom Bolagets riskhantering. Det är anmärkningsvärt att ett Bolag av denna storlek och som bedriver finansiell handel inte har haft goda rutiner avseende dokumentation av ingångna positioner och att information avseende positioner per ett visst datum inte kan återskapas med enkelhet. Bolaget kan till följd härav inte haft kontroll över sin säkringsportfölj. Detta tyder på ytterligare väsentliga brister i intern kontroll som borde ha uppmärksammats i samband med revision. Enligt kundavtal har Bolaget även haft rätt att fakturera kund för avvikelser mellan förväntad förbrukning och faktisk förbrukning i den mån sådana avvikelser överstigit vissa procentuella spann. Sådan tilläggsfakturering är ett viktigt sätt för Bolaget att hantera de volymrelaterade prisriskerna som annars skulle påföras Bolaget. Skulle Bolaget t.ex. till följd av kundens underförbrukning visa sig vara översäkrade skulle kostnader från den finansiella handeln annars endast bäras av Bolaget. Omvänt skulle en kunds eventuella överförbrukning till fastpris kunna innebära att Bolaget är undersäkrat och därmed bära mellanskillnadskostnaden mellan såld volym till fastpris och högre inköpskostnad till spotpris. Av vad som har framkommit av Bolagets uppföljning i efterhand har det inte förelegat några rutiner eller kontroller som säkerställde att sådana volymavvikelser blev fakturerade. Detta har i tillägg till de redan ytterst låga marginalerna inneburit ytterligare kostnader eller uteblivna intäkter för Bolaget. 61