Remissvar Miljömålen i nya perspektiv SOU 2009:83

Transkript

1 Rebecka Engström, Rebecka.Engstrom@VINNOVA.se REMISSVAR Datum Ert diarienr M2009/3616/Mk 1(6) Milj ödepartementet Enheten för miljökvalitet Petronella Troselius Stockholm Remissvar Miljömålen i nya perspektiv SOU 2009:83 Sammanfattning VINNOVA välkomnar utredningens förslag för att förenkla miljömålssystemet. Att lyfta fram och förtydliga generationsmålet; att klarlägga bedömningsgrunden för uppfyllelse av miljömålen; att omvandla dagens delmål till etappmål som kan adressera flera miljömål samtidigt; att låta en parlamentarisk beredning överta Miljömålsrådets ansvar; samt att initiera en oberoende utvärdering är förslag som tydliggör roller och funktioner och ger möjlighet till större kostnadseffektivitet. I utredningens uppdrag har även ingått att lämna förslag som innebär att miljöproblemens internationella karaktär beaktas, samt att näringslivets miljöarbete bättre tas tillvara i miljömålssystemet. VINNOVA anser att dessa punkter inte har behandlats tillräckligt utförligt, och att de förslag som lämnas på området är otillräckliga och inte kommer att avhjälpa nuvarande systems brister. Utredningen har inte haft i uppdrag att utreda forskningens och innovationernas roll för att miljömålen ska kunna uppnås. VINNOVA anser dock att de forskningsråd som finansierar behovsmotiverad forskning på miljörelevanta områden bör involveras i miljömålsarbetet, för bättre dialog och kunskapsöverföring mellan miljömålsuppföljning och forskningsfinansiering, i fall då kunskapsluckor och behov av utveckling av nya lösningar (produkter, processer, tjänster) identifieras. VINNOVAs ställningstaganden Remissvaret har organiserats med utgångspunkt i de fyra frågor som angavs i remissmissivet. Därefter följer några övriga ställningstaganden. VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL AGENCY FOR INNOVATION SYSTEMS Post: VINNOVA, SE Stockholm Besök/Office: Mäster Samuelsgatan 56 Fakturaadress: VINNOVA, FE 34, Strömsund Leveranser/Deliveries: Klara Norra Kyrkogata 14 Tel: +46 (0) Fax: +46 (0) VINNOVA@VINNOVA.se Orgnr: VAT-nr: SE

2 2(6) 1. Förslaget till förändrad bedömningsgrund för måluppfyllelse samt förslagen om en reviderad målstruktur" Förändrad bedömningsgrund för miljömålen: Förtydligandet att antingen den miljökvalitet som målet syftar till att uppnå, eller förutsättningarna för att uppnå denna miljökvalitet, ska vara uppfyllda, är en rimlig omformulering med tanke på den tid som i många fall krävs för ekosystemen att återhämta sig efter att störningar har reducerats eller försvunnit. VINNOVA ställer sig därmed bakom detta förslag. Den reviderade målstrukturen: Det är bra att det nuvarande systemet med 16 miljökvalitetsmål behålls. VINNOVA delar utredningens uppfattning om att fördelarna med att behålla ett system som nu börjar bli inarbetat överväger de nackdelar som finns med de 16 målen. Det är även bra att generationsmålet lyfts fram och förtydligas som ett övergripande mål. Det framgår dock inte varför det beskrivs som att det hamnar mellan miljömål och etappmål när det snarare tar ett samlat grepp över samtliga miljömål. Det framgår inte heller hur målet ska användas och vem som ansvarar för det (vid sidan av att det beslutas av riksdagen), eller hur målet ska följas upp. Om målet verkligen är avsett att få effekt bör sådana strukturer implementeras. Om målet inte är avsett att följas upp i likhet med miljömål och etappmål kan det ifrågasättas huruvida det bidrar till systemets tydlighet att lyfta fram det så som utredningen föreslår. Förslaget om att ersätta delmål med etappmål är bra på så vis att etappmål ger större tydlighet och jämförbarhet. Det är även en fördel att etappmål inte måste riktas mot ett enskilt miljömål, utan kan syfta till flera olika mål. Denna möjlighet bör användas för att undersöka om fler energirelaterade mål kan införas, exempelvis relaterade till relevanta EU-direktiv, vilka idag inte hör hemma under något av miljömålen. (Se även under rubriken "Övriga ställningstaganden".) Avsaknad av tillhörighet för energifrågor i miljömålssystemet förstärks även genom förslaget att avskaffa de tre strategierna (däribland strategin för Effektiv energianvändning och transporter). VINNOVA delar dock utredningens uppfattning om att det finns goda skäl för att förändra arbetet med strategierna, liksom med de övergripande miljömålsfrågorna, och har inga invändningar mot förslaget att avskaffa dessa i nuvarande form. Omformuleringen av Giftfri miljö: VINNOVA välkomnar omformuleringen av miljömålet Giftfri miljö. Av den föreslagna formuleringen framgår dock inte aspekten att olika substanser

3 3(6) Datum samverkar med varandra, och att det är den sammantagna dosen snarare än halten av varje enskild substans som spelar roll för människan såväl som för den biologiska mångfalden. VINNOVA förslår därför att en formulering infogas om att halterna "varken som enskilda substanser eller sammantaget" ska utgöra hot mot hälsa och natur, för att förtydliga detta. 2. Förslaget till en parlamentarisk beredning VINNOVA stödjer förslaget om att tillsätta en parlamentarisk beredning. Därigenom får arbetet med åtgärder för att uppnå miljömålen en tydligare politisk koppling. Det är dock angeläget att säkerställa kunskaps- och erfarenhetsöverföring från myndigheternas arbete med uppföljning genom att de bereds utrymme i de arbetsgrupper som beredningen använder sig av. Genom förslaget minskar Miljömålsrådets roll i förhållande till nuläget. Myndighetschefernas engagemang har varit viktigt för miljömålsarbetets status och förankring på myndigheterna, och det är angeläget att se till att detta engagemang inte förändras negativt vid en förändrad organisation. 3. Hur kommuners, företags och ideella organisationers delaktighet i miljömålssystemet påverkas av utredningens förslag VINNOVA anser att de förslag som lagts för att underlätta näringslivets och kommunernas deltagande i miljömålsarbetet inte är tillräckligt långtgående, utan enbart bidrar till marginella förbättringar. Miljömålssystemet skulle i väsentligt högre grad kunna bidra till omställning till en ekoeffektiv ekonomi och stärka Sveriges internationella rykte som föregångsland på miljöområdet, om dessa frågor togs på större allvar. Utredaren har haft i uppdrag att bland annat analysera näringslivets roll i miljömålsarbetet och lämna förslag till hur näringslivets insatser kan tas tillvara på ett tydligare sätt i miljömålsarbetet. Utredningens sammanfattande bedömning är att näringslivet ges samma möjligheter till delaktighet som tidigare, eller något bättre, med det nya förslaget till parlamentarisk beredning. Dessutom bedömer man att den förändrade bedömningsgrunden för miljömålen, samt ökat fokus på konsekvensanalyser, ses som positivt från näringslivets sida. Utredningen ger dock inga förslag på områden som verkligen skulle underlätta för näringsliv och kommuner, exempelvis följande: I PM 12 i utredningens bilaga nämns att "En annan aspekt är att miljömålen inte alltid är anpassade till kommuners och företags verksamheter. Det förekommer att miljömål upplevs vara komplicerade och svåra att tillämpa. För att vara användbara bör mål ge vägledning så

4 4(6) att de är möjliga att översätta till målgruppernas verksamheter" Samma sak nämns i andra rapporter, som visar hur svårt det är för näringslivet att använda sig av miljömålen i sin verksamhet, eller beräkna sitt bidrag till att uppfylla miljömålen 1. Utredningen lämnar inga förslag till förbättringar på detta område. Ett sätt att ta sig an detta skulle vara att utarbeta anvisningar för hur företag på lämpligt sätt skulle kunna förhålla sig till miljömålen. En del i svårigheten för företag att använda miljömålen har att göra med avsaknad av tydliga energimål bland miljömålen, medan energieffektivisering och -omställning är bland de viktigaste miljöåtgärderna för många företag (detsamma gäller kommuner). Denna fråga diskuteras vidare under "Övriga synpunkter". Näringslivets möjlighet att ge positiva bidrag till att uppfylla miljömålen genom omställning av befintlig verksamhet eller utveckling av nya produkter, processer, och tjänster, uppmärksammas inte. Här kan forskning och utveckling i samarbete mellan näringsliv och akademi ge värdefull hjälp. Ett första steg för att uppmärksamma näringslivets positiva insatser kan vara att utveckla indikatorer som visar på sådana bidrag, eller presentationsmaterial med goda exempel. Från VINNOVAs program (exempelvis Miljöinnovationer eller Forska&väx) finns mycket underlag att hämta i dessa frågor. Inget nämns om hur miljömålsarbetet skulle kunna bidra till att driva miljöarbetet framåt i etablerad industri såväl som nya företag. Det finns utarbetade metoder för strategiskt hållbarhetsarbete i organisationer, som skulle kunna utvecklas till att förhålla sig tydligare till miljömålen och på så vis förankra miljömålen i organisationernas verksamhet. Miljö(måls)arbete innebär inte enbart en belastning för företag. Tvärtom, det ger i många fall möjlighet till sänkta kostnader och nya affärsmöj ligheter. När det gäller kommunernas roll nämns inget om deras roll som en av de största miljöteknikaktörerna (användning, systemutveckling och kompetens), eller deras viktiga roll när det gäller upphandling av varor och tjänster, men även av innovationer. Inte heller nämns deras roll för möjlighet till export av hållbara lösningar, exempelvis på området hållbar stadsutveckling. 4. Förslaget till en oberoende utvärdering VINNOVA stödjer förslaget om att initiera oberoende utvärdering av miljömålsarbetet. Det är dock viktigt att tydligare identifiera vad som ska utvärderas och hur, än vad som nu framkommer av utredningens betänkande. 1 Se t ex Svenskt näringslivs utredningar eller IVL rapport B Vägledning för att beräkna påverkanfrånförändrad energianvändning på de svenska miljömålen. (Framtagen med stöd av Miljömålsrådet, Energimyndigheten och Naturvårdsverket.)

5 5(6) 5. Övriga ställningstaganden Det internationella perspektivet I utredningens uppdrag har ingått att lämna förslag som innebär att miljöproblemens internationella karaktär beaktas. Det internationella perspektivet förs in genom generationsmålet, som dels anger att Sverige ska föra en offensiv miljöpolitik i EU och internationellt, dels genom skrivning om den svenska konsumtionens påverkan i omvärlden. Att inkludera den svenska konsumtionens påverkan i omvärlden leder till flera följdfrågor. Sverige är en öppen ekonomi. Vi importerar inte bara varor för vår inhemska konsumtion, vi producerar även varor som exporteras till andra länder. Om produktionen i andra länder av det som konsumeras i Sverige ska inkluderas i de svenska miljömålen så borde rimligen det som produceras i Sverige och sedan exporteras räknas bort. Den parlamentariska utredning som tillsätts om utredningens förslag förverkligas bör ta ställning till vad de svenska miljömålen egentligen ska omfatta - är det den påverkan som sker inom landets gränser, eller den som uppstår till följd av svenskarnas konsumtion, resor mm? Sverige är välkänt i omvärlden för att ligga i framkant när det gäller lösningar med låg miljöpåverkan. Om det internationella perspektivet på sikt inkluderas tydligare i miljömålssystemet bör man överväga hur sådan export kan följas, stödjas och utvecklas. Är det nödvändigtvis ett problem att det sker miljöpåverkan i andra delar av världen till följd av den svenska konsumtionen? Skrivningen kan tolkas som att det skulle vara bättre om allt hölls inom Sveriges gränser, och det är angeläget att den fortsatta utvecklingen av det internationella perspektivet i miljömålssystemet inte antar en negativ inställning till globalisering och internationella kopplingar. VINNOVA stödjer dock synsättet att miljöpåverkan bör minimeras, oavsett var i världen som den uppstår. Energi i miljömålssystemet Avsaknad av tydliga energirelaterade mål i miljömålssystemet är till nackdel både när det gäller det internationella perspektivet och näringslivets delaktighet, med tanke på energifrågornas vikt på den internationella agendan, liksom i företagens miljöarbete. Liknande synpunkter har tidigare framförts av Energimyndigheten 2. Genom att strategin för Effektiv energianvändning och transporter nu föreslås tas bort från miljömålssystemet, så omfattas energifrågorna enbart av ett 1 Energimyndigheten ET 2007:21. Energi som miljömål

6 6(6) delmål (Delmålet om energianvändning mm i byggnader under God bebyggd miljö). Transportrelaterade utsläpp omfattas av målen Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft, men en stor del av övrig energianvändning har ingen större inverkan på något av dessa mål, vilket innebär att industrins energianvändning eller omställningen av energisystemet i stort sett inte adresseras. Samtidigt så ligger dessa frågor mycket högt på agendan internationellt, och är ofta även den viktigaste frågan i näringslivets och kommunernas miljöarbete. Att energifrågorna till stora delar saknar hemvist i miljömålssystemet minskar systemets trovärdighet och relevans bland många aktörer. VINNOVA anser att denna fråga bör ägnas större uppmärksamhet framöver. Betydelsen av forskning och innovationer I utredningens direktiv har det inte ingått att utreda forskningens och innovationernas roll för att miljömålen ska kunna uppnås. Inga forskningsråd är heller involverade i miljömålsarbetet. VINNOVA anser att detta är en brist. I Miljömålsrådets senaste fördjupade utvärdering 3 identifierades det bland förslagen i samtliga tre åtgärdsstrategier behov av ytterligare forskning och utveckling av nya lösningar för att målen ska kunna uppnås. Genom att involvera de forskningsråd som finansierar behovsmotiverad forskning på miljörelevanta områden i miljömålsarbetet skulle sådana förslag ha större möjlighet att genomföras, och återkopplas till arbetet med både uppföljning och åtgärder. Miljömålsuppföljningen visar att det i de flesta fall kommer att bli mycket svårt att uppnå miljömålen. En samhällsomställning kommer att bli nödvändig i många aspekter, och en sådan omställning är inte möjlig utan forskning och utveckling av nya produkter, processer och tjänster. I detta ärende har generaldirektör Charlotte Brogren beslutat. Handläggare Rebecka Engström har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också handläggarna Jonas Brändström och Torbjörn Fängström, enhetschefen Helen Andreasson samt avdelningschefen Lars Wärngård deltagit. Rebecka Engström 3 Miljömålsrådet, Miljömålen - nu är det bråttom