Helena Hanno Enochsson 2014 LANDSBYGDSPOLITISKT PROGRAM

Transkript

1 Helena Hanno Enochsson 2014 LANDSBYGDSPOLITISKT PROGRAM

2

3 Inledning Landsbygden i Dalarna är en resurs för hela Dalarnas utveckling och tillväxt. Där finns entreprenörs- och utvecklingskraft men också attraktiva livsmiljöer som har allt större betydelse för regioner som vill ha tillväxt. Idag arbetar de flesta kommuner med landsbygdsutveckling och dessa frågor genomsyrar en stor del av verksamheterna. Men samordningen mellan olika insatser för landsbygdsutveckling och hållbar regional tillväxt behöver förstärkas på både nationell och regional nivå. En viktig utgångspunkt för hur frågor som rör landsbygdens utveckling bör hanteras är den starka interaktionen mellan stad och land. Merparten av landsbygdens befolkning har sitt arbete eller sina studier i någon av regionens centralorter. Det sker dagliga utbyten mellan stad och land i Dalarna. Därmed blir landsbygdens utveckling en angelägenhet för hela regionen. Landsbygden i Dalarna präglas av livskraft, men där finns också flera utmaningar. Förslagen i programmet syftar i första hand till att ta tillvara och stödja den utvecklingskraft som finns på landsbygden. DALASTRATEGIN Dalastrategin är det politiska instrumentet för att forma det regionala tillväxtarbetet. För Region Dalarna är Dalastrategin det främsta styrdokumentet för verksamheten och hur de resurser som delas ut ska fördelas. Dalastrategin är ett paraplydokument, där det centrala innehållet är en vision med målbilder för Dalarnas utveckling, samt prioriteringar för regionens tillväxtarbete inför Det landsbygdspolitiska programmet är ett underliggande program, som speciellt lyfter landsbygdsfrågor. VISION FÖR DALARNA Dalarna möter framtidsutmaningar med lust, vilja och skapandekraft. Här kan alla utvecklas och finna sin plats i tillvaron. Invånarnas samlade kunskaper och förmågor lyfts allt oftare upp som en av de viktigaste faktorerna för en långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt i en region. Om människor vill leva och bo på landsbygden i Dalarna, kommer också företag och organisationer ha möjlighet att etablera sig, vilket också leder till fler arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. Dalarna arbetar för att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion. Fler unga ska känna att Dalarna och Dalarnas landsbygd är den plats där man vill leva och arbeta. Färre ska välja att flytta från Dalarna och flera av de som lämnar länet för studier, arbete eller annat ska välja att komma tillbaka. I det handlingsprogram som tas fram för arbetet med Sveriges bästa ungdomsregion kommer ett antal aktiviteter att föreslås. 3

4 Definition av landsbygd Det finns många sätta att beskriva landsbygden. Grunden är dock att man skiljer på stad och land och att det finns en relation mellan centrum och periferi. Vissa av beskrivningarna utgår ifrån hur och var man bor, medan andra utgår från avståndet till service. I landsbygdspolitiska programmet används följande definition: Större centralorter: Falun och Borlänge. Tätorter på landsbygden: Mindre centralorter som ändå har en centrumfunktion såsom Vansbro, Älvdalen, Rättvik, Ludvika, Säter, Avesta. m.fl. Landsbygd: Ren landsbygd. Här finns gles landsbygd och mer tätbebyggd landsbygd, men den skillnaden kommer inte programmet att ta hänsyn till. I detta program kommer insatserna att riktas mot de två senare nivåerna, eftersom förutsättningarna gentemot de större centralorterna skiljer sig väsentligt. För landsbygden är det framförallt större avstånd som skapar de speciella förutsättningarna. En känsla av centrum och periferi finns inte enbart mellan större centralorter och landsbygd, utan även mellan tätorter och landsbygd eller generellt på landsbygden. 4

5 Förutsättningar för landsbygden Det finns några förutsättningar som brukar lyftas fram vid resonemang om landsbygden. Några kan delvis påverkas av regionala utvecklingsinsatser. Andra förutsättningar beror på större samhälleliga skeenden. 1. DEMOGRAFI Den demografiska utmaningen är en verklig utmaning för landsbygden. Befolkningen blir allt äldre och inflyttningen av yngre är inte så hög som önskat. Det innebär bl.a. att försörjningsbördan ökar och att behoven av vård och omsorg kommer att öka. Men demografin påverkar så mycket mer. Till viss del går utvecklingen att påverka. Därför är arbetet med att öka inflyttningen betydelsefullt. Men faktum är att befolkningen blir äldre, vilket leder till att behov och efterfrågan på tjänster och produkter kommer att ändras. Hur vänder vi det till något positivt? För att få högre födelsetal behöver det vara möjligt att kombinera yrkes- och familjeliv för både kvinnor och män på landsbygden. Att attrahera och behålla unga kvinnor och män på landsbygden handlar inte enbart om att bibehålla en demografisk jämvikt utan även att upprätthålla en sund och dynamisk tillgång på arbetskraft och därmed ta tillvara en tillväxtpotential. 2. URBANISERING OCH GLOBALISERING I Sverige sker urbaniseringen snabbt. Idag bor 80 % av befolkningen i städer. Det är en trend som är global och ett förlopp som pågår. Urbaniseringen är en flyttprocess som styrs av människors egna val. Den stora urbaniseringsprocessen har, förutom att minska befolkningen på landsbygden, ändrat förväntningarna och kraven på vad som uppfattas som ett gott liv. Idag lever allt fler ett urbant liv även om man inte bor i en storstadsregion. Man har ungefär samma krav på tillgänglighet, kultur, service och arbete oavsett var man bor. Frågan är hur vi ska hantera det på landsbygden i Dalarna. Kan vi erbjuda ett urbant liv för invånarna? Globaliseringen av landsbygden ökar också genom att inflyttningen av personer från andra länder ökar. I vissa kommuner hålls befolkningssiffrorna relativt stabila tack vare inflyttningen från andra länder. Hur tar man tillvara den kompetens och det kontaktnät som dessa personer bär med sig? 5

6 3. CENTRALISERING En centralisering av serviceutbudet går hand i hand med både den demografiska utmaningen och den urbanisering som sker. Centraliseringen påverkas till stor del av faktorer som vinstbehov och rationaliseringar, men även teknisk utveckling. Centraliseringen av service och affärer påverkas också av befolkningens livsmönster och konsumtionsmönster. Idag handlar människor i större utsträckning än tidigare på nätet, och i större köpcentra, vilket påverkar förutsättningarna för lokala butiker och köpcentra. Det är inte bara inom kommersiell verksamhet som centraliseringen sker. Statlig service koncentreras alltmer till större orter och det påverkar givetvis både service och förankring. Arbetsförmedlingen är ett exempel på detta. Om det finns en risk att centraliseringen utarmar landsbygden - hur skapas då motkrafter så att detta inte sker? 4. ATTITYDER En av de utmaningar som kanske är svårast att förhålla sig till är attityder. De går delvis att påverka och ligger nära oss själva. Attityderna grundar sig till stor del i hur vi ser på oss själva och påverkar sedan bemötandet av andra människor samt förhållningssättet till exempelvis företagande och problemlösning. Attityderna både påverkar och påverkas av den bild av landsbygden som visas. Attityder handlar inte bara om befolkningen som bor på landsbygden, utan också om hur vi i olika yrkesroller möter entreprenörer och eldsjälar som presenterar nya idéer. Det handlar också om hur vi tar emot unga människors idéer. Attityder påverkar hur vi ser på företagande och entreprenörskap som i sin tur påverkar villigheten att starta och driva företag. Förutom förändrade attityder behöver vi också mer kunskap om branscher som växer i betydelse i takt med omvandlingen från ett industri- till ett kunskapssamhälle, så att vi kan bemöta nya idéer på ett bra sätt. 6

7 Att attityderna spelar roll i den allmänna bilden av landsbygden vet vi. Frågan är hur mycket den allmänna bilden av landsbygden påverkar attityderna hos alla som bor på landsbygden och hur man kan påverka den? Könsrollerna på landsbygden är ofta mer traditionella än i större städer. I flera av kommunerna i Dalarna lägger männen mindre tid på hem och barn än vad män gör i större städer. Detta är troligen en av förklaringarna till att bara drygt hälften av Dalarnas arbetsföra kvinnor arbetar heltid. Om vi vill ta tillvara alla människors resurser behöver vi jobba för ett mer jämställt samhälle, där kvinnor och män delar ansvaret för hem och barn, och där båda kan ha ekonomisk självständighet livet ut. 5. IDEELLA KRAFTER Landsbygden är beroende av alla som engagerar sig ideellt. Det handlar om allt från midsommarfirande och fotbollsträningar till engagemang i bygdegårdsverksamheter och vägföreningar. Till viss del är detta också en del av attraktionskraften på landsbygden. Men idag upplever allt fler det som svårt att få till ett engagemang. Föreningar har svårt att få tag på ledare och personer som kan hjälpa till. Hur ska det ideella engagemanget uppgraderas, så att fler känner att det är meningsfullt att engagera sig? Vägval Det finns många frågor som är viktiga för framtiden på landsbygden. Det landsbygdspolitiska programmet lyfter fram ett antal insatsområden som kommunerna och Region Dalarna kan påverka för att stimulera utvecklingen på landsbygden. Vägvalen finns även i Dalastrategin, men i detta program får de ett landsbygdsperspektiv. Det handlar om insatser som gör att verksamheter och livsmiljöer förblir attraktiva. 7

8 Tillgänglighet och infrastruktur Lyft landsbygdsperspektivet i de infrastrukturplaner som görs. Arbeta för säker och snabb internet- och mobilkommunikation i hela länet. Sök efter lösningar för att öka det kollektiva resandet på landsbygden. För en levande landsbygd är det viktigt att den grundläggande infrastrukturen (vägar, järnvägar, el- och telenät samt bredband) har en bra standard och fungerar utan problem. För de företag som finns är det betydelsefullt att ha en närhet till regionala, nationella och internationella marknader. Det måste finnas goda möjligheter att transporter gods, människor och även information. Men det är lika viktigt för alla som bor på landsbygden att kunna åka till arbete, fritidssysselsättningar, studier eller att kunna ta sig till den service man behöver. Man bör också ha goda möjligheter att lösa delar av sin vardag på nätet. Rörligheten för barn, unga och äldre är av stor betydelse för en levande landsbygd. VÄGAR OCH JÄRNVÄGAR Många av de investeringarna som är viktiga för Dalarnas landsbygd är de som är viktiga generellt för hela länet. Det handlar om att upprusta och utveckla både väg- och järnvägsnätet. En stor del av befolkningen på landsbygden bor längs de större vägarna, men det är också viktigt att ha en bra standard på det regionala vägnätet som binder samman centralorterna och större tätorter med landsbygden. Enskilda vägar är en stor del av länets vägnät och har stor betydelse för landsbygden. De sköts av enskilda markägare eller organisationer I många fall får man ekonomiskt stöd från staten och kommunen. I Länstransportplanen (LTP) görs en prioritering av insatser på allmänna och enskilda vägar. 8

9 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EFFEKTIV DATAKOMMUNI- KATION OCH FRÄMJA ANVÄNDNINGEN AV TJÄNSTER INOM INFORMATIONS OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK Tillgång till IT-infrastruktur är en central fråga för etablering av företag, men även för boende och besökande. Digitala lösningar är en möjlighet till nya mötesplatser och möjligheter till distansstudier som är betydelsefulla för utvecklingen. Idag är tillgång till uppkoppling självklart och bristande uppkoppling ses som ett problem. I Dalarnas bredbandsstrategi slår man fast att Dalarna bör ha ett bredband i världsklass. I bredbandsutbyggnaden har kommunerna en viktig roll då marknadskrafterna inte kommer att stå för utbyggnaden i hela regionen. Även civilsamhället spelar en stor roll för bredbandsutbyggnaden. Skillnaderna mellan stad och landsbygd är fortfarande stor när det gäller till-gången till höga överföringshastigheter. Utbyggnaden har till stor del skett i länets större orter, där tillgången till bredband är förhållandevis god. Även mobiltelefontäckningen är en viktig infrastrukturfråga för de som bor på landsbygden och även där är det stora skillnader i täckningsgrad mellan olika delar av länet. Bredbandsutbyggnaden och en förbättrad mobiltelefontäckning har nära samband med varandra. Det pågår arbete både nationellt och regionalt med att lösa dessa frågor. Region Dalarna och Länsstyrelsen Dalarna gör en gemensam satsning för att förbättra tillgängligheten på landsbygden, det handlar bl.a. om att ha dialoger med kommersiella aktörer och tillsammans med dem påverka utbyggnaden. Den digitala agendan, som ska tas fram av Region Dalarna och länsstyrelsen, är en sammanhållen strategi som syftar till att utnyttja befintliga resurser bättre och där målet är att öka användandet av digitaliseringens möjligheter. 9

10 Lösningar för de som har svårt att hantera tekniken måste också komma till stånd, allt för att undvika att skapa ett utanförskap. Projektet E-hälsa ska bidra till att personal inom vård- och omsorg får tillgång till ett väl fungerande och samverkande IT-stöd som underlättar det dagliga arbetet. Målsättningen är att skapa en bättre service till medborgarna, att skapa förutsättning för välinformerad personal samt ökade förutsättningar för att både patienter och närstående känner sig välinformerade och delaktiga i all vård och omsorg. KOMMUNIKATIONER Kortare restider bidrar till ett större utbud av arbete och studier för individen. En bättre koppling mellan länets knutpunkter - och vidare över länsgränserna - skulle skapa bättre möjligheter för dagpendling till arbete och studier. Detta förutsätter ett hela-resan -perspektiv, vilket handlar om fungerande och attraktiva bytespunkter, dels mellan buss och tåg, men också byte från cykel/bil till kollektivtrafik. Detta kräver i sin tur en ökad samverkan mellan transportslagen och trafikoperatörerna och en bättre samordning av infrastruktur- och trafikeringsåtgärder. Idag präglas pendlingen till och från landsbygden till stor del av personbilstransporter. Sedan många år har den kollektiva landsbygdstrafiken bedrivits med bussar och man har länge brottats med vikande nyttjandegrad. En stor skillnad mellan kollektivtrafik i stadsmiljö och kollektivtrafik på landsbygden, är att kollektivet är mer utspritt på landsbygden med en följd att antalet som åker de utpekade linjerna är färre. Man är också mer beroende av bilen. Kollektivtrafiken på landsbygden behöver förnyas och reformeras. Utbudet behöver anpassas till den begränsade efterfrågan, men samtidigt få en högre servicekvalitet. Dalarna har valt att satsa på kompletteringstrafik. Det är en satsning som förväntas förbättra möjligheterna till kollektivt resande på landsbygden. Satsningen innebär trafik med mindre fordon som går i områden med mindre underlag 10

11 för kollektivtrafik eller i områden som idag helt saknar buss- och tågtrafik. Kompletteringstrafiken kan antingen beställas på förhand vissa dagar och tider eller vara kopplad till tidtabeller. Region Dalarna kommer att göra en uppföljning på satsningen för att se hur det fungerat på landsbygden och eventuellt ge förslag på förändringar som skulle behöva göras för att förbättra funktionen. Man får inte glömma att ett kollektivt resande inte enbart måste ske med kollektivtrafik. Det finns många andra alternativ som man borde studera närmare. Alternativen behöver inte alltid vara offentligt finansierade. I vissa fall kan man behöva stöd för att hitta alternativa och nya former av kollektivt resande. Kompetensförsörjning Lyft fram arbetsmarknaden på landsbygden. Stimulera samverkan mellan gymnasieskolor och kommuner. Stimulera distansutbildningen. Arbetsmarknaden på landsbygden ser ungefär ut som arbetsmarknaden i regionen som helhet. Den stora generationsväxlingen påverkar arbetsgivarna och det innebär att arbetsmarknaden är gynnsam eftersom många tjänster ska tillsättas. Strukturen har förändrats, från att ha präglats av ett råvarubaserat företagande till att tjänsteföretagen har ökat i betydelse och omfattning. Det ställer också nya krav på den kompetens som efterfrågas. Därför är det än viktigare att det 11

12 skapas förutsättningar så att människor kan möta det mer kunskapsintensiva samhället. Digital teknik bidrar till att lärandet går att lösa på distans och det jämnar ut möjligheterna till lärandet mellan stad och land. Arbetsmarknaden på landsbygden är också av historiska skäl mer könssegregerad, vilket är något som vi måste arbeta vidare med. En av de stora resurserna för arbetsmarknaden är unga. Att unga har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden gäller generellt i länet. Då är det viktigt att underlätta övergången från utbildning till arbete och öka samverkan mellan skola och arbetsliv. Ökad samverkan ger unga en bättre bild av vilka jobb som finns och vad de innebär, men det ger också arbetsgivare en möjlighet att forma morgondagens arbetskraft. Att lyfta fram den befintliga arbetsmarknaden är också ett led i att få unga att hitta rätt. Gymnasieskolorna på landsbygden brottas med andra förutsättningar än de som finns i större centralorter. Framförallt är elevunderlaget lägre, men avstånden till eleverna är också längre vilket påverkar valen av gymnasieutbildning. Förutsättningarna har ändrats över tid, ungdomskullarna har minskat och sparkraven har ökat. En ökad samverkan mellan skolorna skulle förbättra förutsättningarna att behålla dyra eller betydelsefulla utbildningar i regionen. Att helt tappa ett gymnasieprogram i en del av regionen kan leda till att företag som behöver just den kompetensen flyttar till centralare delar där det är lättare att få tag på kompetens. Differentierat näringsliv Stärk entreprenörskapet och nyföretagandet inom nya tillväxtområden. Skapa och utveckla goda möjligheter för de företag som redan idag finns på landsbygden. På landsbygden finns många av de resurser som utgör en grund för det urbana livet. Resurserna är platsbundna såsom åkermark, vatten, bebyggelse, fjällmiljöer, kulturhistoriska värden, mineraler och skog och de används för produktion av råvaror, energi, livsmedel och upplevelser. I Dalarna spelar de gröna näringarna (företag som har jord, skog, trädgård eller landsbygdens miljö som grundläggande resurser) en stor roll, framförallt för livsmedelsproduktionen. Men även för bibehållandet av en attraktiv livsmiljö, som är så viktigt för både besöksnäringen och de som bor i Dalarna. Kulturen i Dalarna är också en resurs och entreprenörskapet inom kultursektorn ökar starkt. Besöksnäringen spelar en stor roll för landsbygden i Dalarna, det är 12

13 många företag som har en del eller hela sin försörjning från besöksnäringen. Utöver dessa näringar så finns det många duktiga hantverksföretag inom bygg, energi- och verkstadsindustrin samt textilindustrin. Det är mångfalden inom näringslivet som skapar goda förutsättningar för tillväxt. För att öka tillväxtpotentialen och stabiliteten hos företagen spelar möjligheter till diversifiering roll, inte minst för lantbruksföretagen. Företagen behöver stimuleras att utveckla befintliga produkter och tjänster samt att hitta nya produkter eller marknader. Men det måste ske på deras egna villkor. Eftersom medelåldern generellt är högre på landsbygden är också företagarna äldre. Många företag är familjeägda och man står inför ägarskifte. Antingen löser man det inom familjen eller så säljs företaget till någon annan. Det är varken lätt att ta över ett företag eller att sälja det företag som drivits av ägaren under lång tid. Här kan en ökad beredskap och förändrade arbetssätt behövas för att möjliggöra nödvändiga förändringar. Ett sätt att möjliggöra för fler att bli företagare är att vidga de grupper som insatserna riktas till. I dag pågår ett arbete för att säkerställa att kvinnors företag får samma tillgång till stöd och resurser som mäns, och det har länge funnits särskilda insatser för kvinnors företagande. Men även unga och invandrare måste stimuleras i ett entreprenörstänkande och få en möjlighet att lösa samhällsutmaningar. Att arbeta fram strukturer som kan ta emot idéer från nya grupper har många vinster, inte bara i antalet nystartade företag. Att skapa innovationer handlar om att skapa nya och bättre sätt att lösa behov i samhället, för företagen eller individerna. Det kan handla om nya produkter eller tekniska lösningar, men det kan också vara sociala innovationer som handlar om att hitta nya sätt att planera och utveckla landsbygd, boendemiljöer eller andra samhällssektorer. Socialt entreprenörskap, eller som det i dag uttrycks: arbetsintegrerade företag, där det handlar om att få ut svagare grupper på 13

14 arbetsmarknaden, kan också vara en del av lösningen för landsbygden. Dessa initiativ sker i gränslandet mellan näringsliv, offentliga verksamheter och det civila samhället. Det är människors möjlighet och förmåga att utveckla nya idéer och omsätta dem i nya lösningar som är grundläggande om innovationer ska skapas. Om innovationer ska kunna utvecklas måste det också finnas en mottagarstruktur för de människor som har utvecklingsidéer. Utveckla en god och väl fungerande fungerande service i hela i hela länet service länet Öka möjligheterna att utveckla en service som är anpassad efter landsbygdens egna behov och förutsättningar. Öka samverkan mellan lokala och regionala aktörer när det gäller service på landsbygden. Tillgänglighet till grundläggande service för alla invånare samt företag är en viktig del i arbetet med att skapa attraktiva livs- och boendemiljöer i alla delar av Dalarna. Det bör finnas förutsättningar för att hämta eller leverera paket och tanka bilen, liksom att ha tillgång till barn- och äldreomsorg, hälso- och sjukvård samt polis, försäkringskassa och arbetsförmedling. En närhet till grundläggande service underlättar vardagen för både kvinnor och män, så att man kan kombinera ett yrkes- och familjeliv. Eftersom förutsättningarna i länet är olika, blir även servicelösningarna varierande. Att lägga fokus på tillväxt och framtid är viktigt, liksom att hitta hållbara och jämställda servicelösningar. Utgångspunkten måste vara att det är tjänsten i sig som är det viktiga och inte vem som utför den eller i vilken form den utförs. Det är viktigt att skapa möjligheter för nytänkande, nya samarbetsformer och kompetensutveckling som i sin tur kan skapa lokala lösningar som fungerar för närområdet. Det går att använda sig av civilsamhället i större utsträckning än vad man 14

15 gör idag för att hitta servicelösningar. Att kombinera olika servicefunktioner eller samlokalisera verksamheter är också en lösning. För att uppnå en ökad samordning av service, lokalt och regionalt, krävs bl.a. att aktörer med regionalt och lokalt tillväxtansvar samverkar med varandra och med övriga berörda parter. Man bör ta vara på det lokala engagemanget och utveckla servicen utifrån de lokala förutsättningarna. Även den statliga servicen är betydelsefull för landsbygden, dels servicen i sig men även dess funktion som arbetsgivare. Därför är det viktigt att stärka samverkan mellan statliga myndigheter och kommunerna. Samverkan mellan offentliga, privata och ideella aktörer ökar också möjligheterna att tillvara ta samhällets totala resurser mer effektivt. En politisk diskussion om service är vägledande i de prioriteringar som görs, både lokalt och regionalt. Det regionala serviceprogrammet är ett användbart verktyg. För att nå långsiktiga och, över tid, stabila lösningar, krävs en bra dialog. Ökad samverkan kommer på längre sikt att påverka attraktionskraften. Bostäder och boendemiljöer Utveckla allsidiga boendeformer och boendemiljöer för unga, gamla och barnfamiljer. Öka byggandet av flerfamiljshus på landsbygden. Arbeta för att mark görs tillgänglig för både småhus och lägenheter. Tillgången till ett varierat och attraktivt boende är en central fråga när regioner konkurrerar om befolkningen. En variation av boendeformer och miljöer är betydelsefullt för att skapa ett hållbart boende som lockar människor som befinner sig i olika skeenden i livet eller har olika behov. En rotation på bostadsmarknaden är nödvändig och om det ska fungera måste det finnas fler boendealternativ, exempelvis fler bostäder i flerfamiljshus. 15

16 Lägenhetsbeståndet måste vara varierat, både när det gäller storlek och plats, så att det fungerar i relation till den efterfrågan som finns. Det är stora grupper unga som är på jakt efter sin första lägenhet och Dalarna har och kommer att ha stora grupper äldre som behöver anpassat boende. Även om lägenhetsbeståndet är en aktuell fråga, så är det också betydelsefullt att fortsätta arbeta för att utveckla attraktiva bostadsmiljöer för de som vill och har möjlighet att bo i egnahem. Det öppna landskapet på landsbygden har stor betydelse för att skapa attraktiva boendemiljöer. Det är när den nya bebyggelsen planeras och får växa med hänsyn till lokala kultur- och naturvärden som attraktiviteten skapas och de unika boendemiljöerna kan utvecklas. I länet finns det många attraktiva områden i strandnära lägen som skulle kunna utvecklas. Många lokala utvecklingsgrupper engagerar sig inom boendeområdet. Ett ökat kommunalt engagemang i samverkan med den lokala nivån kan stärka förutsättningarna för att fler vill bo på landsbygden. Alternativa boende- och ägarformer behöver också lyftas fram, exempelvis kooperativ, kollektiv eller konceptboende. 16

17 Kulturen som utvecklingsresurs Stimulera förnyelse och innovationer. Låt kulturen få ta plats. Kulturen, och framförallt ett rikt kulturutbud, ökar landsbygdens attraktionskraft. Många av Dalarnas stora arrangemang sker utanför de större centralorterna och det finns en upparbetad infrastruktur för arrangemangen. Det finns också en erfarenhet och kunskap av att initiera och driva stora arrangemang. Att ta del av kulturlivet, som publik eller genom eget utövande, är för många i Dalarna väldigt betydelsefullt. Begreppet kultur har då en vidare innebörd som går längre än till det utbud av musik, teater och utställningsverksamhet som traditionellt har ett omfattande offentligt stöd. Nyskapande, experimentell verksamhet och ungdomskulturens olika former bör ges utrymme, inte minst när det gäller att förbättra möjligheterna till eget skapande på likvärdiga villkor för både flickor och pojkar. Ett rikt kulturliv är av stor betydelse för Dalarnas utveckling och attraktivitet både genom egen kraft och genom att bidra till nya kopplingar mellan näringsoch kunskapsområden, t.ex. kulturella och kreativa näringar som kan ha en ökad betydelse för näringslivet i länet och på landsbygden. Utöver ett deltagande i kulturlivet så är både kultur och folkbildning en investering som ger tillväxt under förutsättning att det sker i nära kontakt med det civila samhället och medborgarna. Genom att förnya och utveckla mötesplatser, fysiska och digitala, ökar möjlighet för dialog. 17

18 Skapa utrymme för delaktighet och inflytande Stimulera det lokala arbetet med utvecklingsplaner. Lyft fram mötesplatser som fungerar i ett lokalsamhälle. I Dalarna finns en tradition av ett lokalsamhälle där människorna själva deltar i skapandet av sin närmiljö. Det finns en drivkraft och ett entreprenörskap som bidrar till utvecklingen. Varje enskilt lokalt utvecklingsarbete formar en hållbar lokal livsmiljö som i sin tur påverkar den hållbara tillväxten i hela regionen. Det handlar om att våga tro på en levande landsbygd. En bra grund är att arbetet sker gemensamt mellan ideella krafter, lokalt näringsliv och offentliga aktörer. Det är i mötet mellan dessa som en hållbar utveckling kan skapas. Deltagande, initiativkraft och öppenhet kommer att vara viktiga beståndsdelar när landsbygden ska utvecklas. Redskapen finns på många håll. Det handlar om att fånga upp och stimulera aktiviteter på den lokala nivån. Det handlar om att tänka om, öppna upp och bredda perspektiven så att fler kan delta. Medborgardialoger och mötesplatser i olika former är ett bra sätt att fånga upp åsikter och idéer som finns. I Dalarna finns det lång erfarenhet av att arbeta 18

19 med ungas delaktighet och inflytande. Det är ett arbete som ständigt utvecklas och arbetsmetoderna går att implementera i andra sammanhang också. Mötesplatserna kan vara redan befintliga och det kan vara nya digitala. Idag finns kompetens i kommunerna och folkbildningsförbunden för att fånga upp och utveckla metoder för demokratiska modeller. Förhållandet mellan civilsamhället och det offentliga håller på att förändras. Det finns möjligheter att hitta lösningar genom att lyfta fram ideella föreningar och andra aktörer som kan ha lösningar på samhällsutmaningar. Initiativkraften finns hos de som bor på landsbygden, men det måste finnas medel för att locka fram den. Enskilda människors initiativ, samt byalag och intresseföreningar, skapar en framtidstro som står för en del av det nya entreprenörskapet. Exempelvis driften av traditionell offentlig service i samverkan med kommunen. 19

20 Sammanfattning Dalarnas landsbygd utgör en resurs för hela Dalarnas utveckling. För att ta tillvara denna tillgång behövs en helhetssyn som spänner över många politikoch utvecklingsområden. Dalastrategin är det politiska instrumentet som formar det regionala tillväxtarbetet. Det är ett paraplydokument, där det centrala innehållet är en vision med målbilder för Dalarnas utveckling. Det landsbygdspolitiska programmet är ett underliggande program som lyfter ett landsbygdsperspektiv i de vägval som görs i Dalastrategin, såsom fysisk infrastruktur, kommunikationer, näringsliv och företagande, boende och service, utbildning och kultur. På så sätt knyts kommunernas politiskt styrda arbete med landsbygdsutveckling närmare den regionala nivåns avvägningar och insatser. Att stärka ett landsbygdsperspektiv i de program och strategier som tas fram, är ett sätt att stärka tillväxten i Dalarna. Det viktigaste är dock att ta tillvara den drivkraft som finns på landsbygden och fortsätta stärka samverkan och dialogen mellan ideella krafter, lokala näringslivet och offentliga aktörer. På sätt går det att skapa långsiktiga och över tid stabila lösningar som kommer att påverka attraktionskraften för landsbygden. 20

21

22