AVKYLNINGEN I ETT FJÄRR- VÄRMESYSTEM

Transkript

1 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRR- VÄRMESYSTEM FJÄRRVÄRME FVF 2000:03

2

3 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM ISSN

4 2000 Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB

5 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL 1 FÖRORD Svenska Fjärrvärmeföreningen beslutade våren 1999 att tillsätta en projektgrupp för att få fjärrvärmeföretagen att öka avkylningen i fjärrvärmenäten. Avsikten är att informera om den kunskap som finns dokumenterad i olika FoU rapporter. De behandlar avkylning och effekti-visering av fjärrvärmecentraler och ett effektivt utnyttjande av distributionssystem och produktionsanläggningar. Fjärrvärmeföreningen ser detta projekt som ett informationsprojekt för att sprida och få igång ett effektiviseringsarbete på fjärrvärmeföretagen. Det råder ingen tvekan att fjärrvärmeföretagen kan förbättra sin avkylning och lönsamhet. Vinstmöjligheterna är mycket stora. En total potential på 600 miljoner kronor per år för landets fjärrvärmeföretag utgör i genomsnitt 1,3 öre /kwh. För de olika företagen kan det handla om 0,5-3 öre/kwh. Prisvariationen beror på företagens struktuella uppbyggnad och bränsleanvändning. Rapporten består av två separata delar, Del 1 och Del 2 Del 1: "Introduktion av analysmetod" ger vägledning inför det arbete som kommer att utföras i företaget. Del 2: "Värderingsmetod" som överslagsmässigt kan bestämma vilka kostnadsbesparingar som kan göras i ett fjärrvärmenät om temperaturnivåerna ändras. Avsnittet innehåller en mängd exempel som beskriver olika system och driftsfall. Beräkningarna är utförda med det beräkningsprogram som tillhör rapporten. Projektgruppen har anlitat Håkan Walletun ZW-Energiteknik AB för att ta fram en värderingsmetod och ett beräkningsprogram. Programmet använder Excel och kan hämtas på Fjärrvärmeföreningens hemsida Projektgruppen har bestått av personer som i sina företag har en ansvarig position inom områden marknad, fjärrvärmecentraler, distribution och produktion. Christer Forslund Gävle Energi AB (repr. distribution och FC) Bengt Fransson Nässjö Affärsverk AB (repr. produktion) Marie Klingmann Lunds Energi AB (repr. marknad) Gunnar Nilsson Göteborg Energi AB projektledare Petter Runesson Sydkraft Värme Mälardalen AB (repr. FC) Thomas Samuelsson Jönköping Energi AB (repr. distribution) Göte Ekström FVF sekreterare

6 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL 1

7 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL 1 DEL1 INTRODUKTION AV ANALYSMETOD

8 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING RUTINER FÖR LÖPANDE DATAINSAMLING ÅTERKOMMANDE MOMENT I EN PÅBÖRJAD VERKSAMHET Avlästa värden Funktions-och statuskontroller Analysera åtgärder och kostnader Uppföljning av åtgärder Systematisk registrering av upptäckta felfunktioner BEARBETNING AV AVLÄSNINGSDATA UPPFÖLJNING AV PRODUKTIONSDATA UPPFÖLJNING AV FJÄRRVÄRMECENTRALEN AVKYLNINGSMENY Fel som ej påverkar kundens komfort Akuta fel i FC som märkbart påverkar kundens komfort Skötselfel Felbyggda FC som försämrar avkylningen Historisk överdimensionering Förändringar inom produktionsdelen på våra fjärrvärmeföretag Fel på sekundärsidan Dålig injustering av fastigheternas värmesystem Öppna rundgångar, avtappningar och avluftningar Systemfel inklusive sekundär varmvattenberedning REFERENSFÖRTECKNING... 18

9 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL 1 INLEDNING Avkylningen är det primära kvalitetsmåttet på fjärrvärmesystemets drift. Arbetet att öka avkylningen är ett kontinuerligt arbete som aldrig bör stanna av. Av detta följer att arbetet bör ledas av någon ansvarig inom fjärrvärmeorganisationen. Självklart kan man ta hjälp utifrån speciellt vad gäller simuleringsinsatser mm men kunskapen om hur man hanterar effektivitet i nät och fjärrvärmecentraler måste säkras inom den egna driften. Hur startar man då upp ett varaktigt avkylningsarbete? En fokusering på arbetet sker lämpligen genom att bilda ett projekt med deltagande från områdena produktion, nät och FC. Projektet kan lämpligen läggas ut for en tid mellan 1 och 3 år, varefter linjeorganisationen sedan successivt tar över. Det första man alltid behöver göra är att beräkna värdet av att sänka returtemperaturen (eller öka avkylningen ) en grad på årsbasis. Har man detta värde som utgångspunkt kan man se och bedöma vilka resurser som kan vara lämpliga att sätta in och vilka totala vinster som man kan uppnå. Tydliga och klara projektmål bör och kan nu sättas. Tex att årsmedelvärdet av returtemperaturen ska sänkas 5 C. Man kan rikta in sig på speciellt dåliga geografiska nätdelar eller ta ut speciellt viktiga lastsituationer t ex vinterfall och sommarfall osv. Möjligheterna är oräkneliga. Det viktiga är att ribban i början läggs på rimlig höjd samt att organisationen har ett tydligt mål. För att fastställa ett utgångsläge behöver man göra en nulägesbeskrivning. I sin mest omfattade form är det en utredning som beskriver hur fjärrvärmesystemet fungerat under t ex de senaste åren. Enklast möjliga nulägesbeskrivning görs genom att försöka få fram driftsdata för en aktuell 12-månadersperiod. De data som behövs är fjärrvärmetemperaturerna T-fram och T-retur samt utomhustemperaturen T-ute. Helst ska man försöka använda timmedelvärden, men i enklaste fallet kan man nöja sig med månadsmedelvärden. Av dessa data kan man sedan bilda nyckeltal som löpande årsmedelvärden och gradtidtal för varje månad. Dessa nyckeltal är nödvändiga för att senare göra uppföljningar.' 2. RUTINER FÖR LÖPANDE DATAINSAMLING När det löpande arbetet påbörjats är det i första hand insamling av aktuella data och analys av dessa som ska styra insatserna. Konkret gäller det att på ett enkelt sätt finna rutiner för att fa fram data dels från produktionen och dels från de senast gjorda avläsningarna i FC av energi och vattenvolym.

10 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL 1 För löpande uppföljning av temperaturnivån i fjärrvärmenätet behövs temperaturerna T-fram och T-retur samt utomhustemperaturen T-ute. Dessutom är det fördelaktigt att också registrera aktuellt lastuttag P [MW] och/eller flöde Q [m 3 /h eller l/s]. Det ideala är att spara data i form av timmedelvärden, men även dygnsmedelvärden är tillräckliga. För den löpande uppföljningen av fjärrvärmecentralerna behövs information från de senast gjorda avläsningarna. Av registrerade värden behövs förutom energi [MWh] och volym [m 3 ] också avläsningsdatum och fjärrvärmecentralens nummer [FC-nr]. Beroende på de existerande rutinerna för mätaravläsningar brukar data finnas sparat i form av kvartals- eller månadsmedelvärden. Vid energiföretag som har ett data-insamlingsystem med fjärravläsning finns data ofta lagrade som timmedelvärden. 3. ÅTERKOMMANDE MOMENT I EN PÅBÖRJAD VERKSAMHET I den pågående verksamheten kan man finna några moment som återkommer periodiskt månad efter månad, kvartal efter kvartal eller beroende på i vilka intervall som energiavläsningarna görs i fjärrvärmecentralerna: 3.1. Avlästa värden Bearbeta avläsningsdata på ett sätt som visar vilka FC som har störst orsak till en förhöjd returtemperatur. D v s studera inte enbart avkylning (AT) utan värdera även anläggningens förbrukning samt dess strategiska läge i distributionsnätet. Arbeta t ex gärna med begreppet överkonsumtion som beskriver den extra vattenvolym som passerat i en fjärrvärmecentral jämfört med om den hade klarat det uppsatta målet Funktions- och statuskontroller Bestäm vilka FC som ska bearbetas och genomför i de anläggningar som besöks på enhetligt sätt. Alla komponenter och dess prestanda ska dokumenteras. Man kan med fördel använda protokollet (bilaga 2) som finns i FVFs tekniska dokumentation "Fjärrvärmecentralen - Kommentarer till Råd och anvisningar för anslutning till fjärrvärmesystem" FVF 1998:16. Efter besöket i FC ska det vara klarlagt vad orsaken är till att anläggningen inte har klarat det uppsatta målet Analysera åtgärder och kostnader Analysera sedan vad som bör göras och vad olika insatser kan innebära för kostnader. Det är vanligen i detta skede som de första kundkontakterna tas och olika diskussioner om lämpliga åtgärder påbörjas. D v s vilka förbättringar av effektivitet, komfort och energibesparing som kan uppnås och till vilken kostnad.

11 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL Uppföljning av åtgärder Se till att åtgärder verkligen genomförs. D v s att börvärdesändringar bibehålls, att gamla anläggningar med felfunktioner och feldimensioneringar ersätts, att nya anläggningar som installeras är korrekt dimensionerade etc Systematisk registrering av upptäckta felfunktioner Genomför slutligen även en systematisk registrering av upptäckta felfunktioner i fjärrvärmecentralerna. Informationen i denna typ av rapportering är synnerligen värdefull i efterföljande utvärderingar efter t ex några år. 4. BEARBETNING AV AVLÄSNINGSDATA Då avläsningsdata ska bearbetas är avsikten att lyfta fram de FC som bidrar mest till en förhöjd returtemperatur i hela distributionsnätet. Detta kan endast göras om man tar hänsyn till både dålig avkylning At och energiförbrukning. Ett utmärkt sätt att göra detta på är att beräkna varje fjärrvärmecentrals överkonsumtion (eller "merförbrukning") av vatten i förhållande till ett uppställt mål. Analysen med överkonsumtion kan göras i två syften, men tekniken är densamma för båda fallen. För det första vill man kanske göra en analys av data för att komplettera bilden till nulägesbeskrivningen. Man arbetar då t ex med avläsningsdata för det senaste driftåret och delar in perioden i vinter-, sommar- och vår/höst-fall. Detta leder vanligen till att man sätter upp olika mål beträffande årstid, månad eller lastsituation. Det är ju naturligtvis lättare att uppnå en god avkylning vintertid då framled-ningstemperaturen är mycket högre jämfört med sommaren. Därför sätts ofta av-kylningsmålet högre vintertid, men ibland kan det vara mer angeläget att förbättra avkylningen vår/höst, varför målet under den perioden kan sättas högre (tuffare). Denna analys över ett helt driftår kan även användas för att ge en fingervisning om vilka typer av svagheter och felfunktioner som förekommer i fjärrvärmecentralerna. Det mest tydliga sambandet finns för FC som fungerar bra vintertid men har dålig avkylning sommartid. Felorsaken står då med all säkerhet i antingen ett defekt tappvarmvattensystem, smutsig VVX, felaktiga hörvärden eller felaktig/fel-dimensionerad reglerventil eller att det är ett sekundärnät med hög temperaturnivå och med separat tappvarmvattenberedning. Det andra syftet är att upprätta en löpande rutin för uppföljning av den senaste månadens avläsningsdata. Avsikten med denna analys är ju att skaffa underlag till vilka anläggningar som ska funktionskontrolleras.

12 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL 1 Södertörns Fjärrvärme AB HW Datum mar-97 Avkylning (85->40 C) Mål 45 C Delta T Energi Volym Överkonsumtion c Tabell 1. Exempel på några FC rangordnade efter överkonsumtion av vatten, mål 45 C. I figuren visas hur överkonsumtionen har räknats ut för alla FC i ett distributionsområde (endast de "sämsta" visas). Avkylningsmålet för den aktuella perioden hade satts till 45 C. Denna beräkning ger en lista som på ett rättvist sätt beskriver vilka FC som fungerar sämst i förhållande till detta mål (dvs anläggning nr 2388 och 565 är sämst). En synpunkt som brukar infinna sig är olika byggnaders/kunders möjlighet till att uppfylla ett uppsatt mål. Det är förvisso riktigt att bl a beroende på andelen tappvarmvatten och ventilation eller värmeåtervinning i fjärrvärmecentralen så är förutsättningarna olika. Det är ju också därför som vi ofta arbetar med olika kategorital, men faktum kvarstår att det mest intressanta är hur pass kraftigt en viss FC påverkar nätets totala returtemperatur. Därför kan t ex ett stort system med höga sekundärtemperaturer kanske aldrig i nuvarande utförande ha möjlighet att nå ett uppsatt mål, men likväl kan varje grads förbättring vara av mycket stor betydelse. 5. UPPFÖLJNING AV PRODUKTIONSDATA Belöningen för gjorda analyser, genomförda funktionskontroller och förbättrade fjärrvärmecentraler fas när man efter ytterligare en månad får den senaste periodens produktionsdata och man kan konstatera att temperaturnivåerna fortsätter att sjunka i fjärrvärmenätet.

13 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL 1 6. UPPFÖLJNING AV FJÄRRVÄRMECENTRALEN Ett material som också kan utnyttjas för effektiviseringsarbetet i fjärrvärmecentralerna är "Fjärrvärmecentraler - Kommentarer till råd och anvisningar för anslutning till fjärrvärmesystem" FVF 1998:16.1 avsnittet att veta mer finns ett antal tekniska rapporter redovisade. De bör användas för att fa vägledning om lämpliga åtgärder för bättre avkylning av fjärrvärmecentralerna. 7. AVKYLNINGSMENY Nedan följer en beskrivning på de olika feltyper som förekommer i avkylnings-problematiken. Notera att ordningen ej är någon form av prioritering. Olika fel kan förekomma olika frekvent i olika nät Fel som ej påverkar kundens komfort Akuta fel i fjärrvärmecentralen som medför fel i avkylningen är i första hand primära reglerventiler som fastnar i öppet läge. Detta kostar fjärrvärmeföretagen stora pengar varje år. Okylt vatten går direkt tillbaka till produktionsanläggningen. Dessa fel kommer vi att få dras med så länge reglerutrustningens ställdon och ventiler är utformade som de är, så det är inget att göra åt. Men åtskilligt kan göras då det gäller att hitta dessa centraler och framförallt att hitta dem så snabbt som möjligt och åtgärda dem så snabbt som möjligt. Har man centralerna utrustade med kontinuerlig övervakning som används på rätt sätt eller engagerade fastighetsskötare så kan man minimera tiden för dessa fel till timmar eller någon dag. Har man å andra sidan inte kontinuerlig datoriserad eller manuell övervakning så är risken stor att det blir värmemätarna som blir felrapportörer. Det är då frågan om upptill 3 månader som går innan felet upptäcks och ofta ännu en tid innan åtgärdande sker. För stora fastigheter får leverantören i dessa fall betydande kostnader, vilka lätt kan överstiga totalintäkten för fastigheten. Att detta inte är rimligt förstår alla. Försmutsning av värmeväxlare är ett annat problem som i de flesta fall inte påverkar kundens komfort. Problemet är normalt inte akut men den med tiden försämrade värmeöverföringen minskar anläggningens effektivitet. Detta bör man också hantera i avkylningssammanhang. Här far ortens vattenkvalité utgöra grunden för hur man lokalt lägger upp ett program. Det finns ett fåtal orter som har allvarlig försmutsning. De lär redan ha en rutin för hantering. I dessa fall är problemet i högsta grad av akut karaktär. Vi kan alltså redan på detta stadium rekommendera alla företag att den framtida effektiviseringen kommer att kunna genomföras och följas upp på ett markant bättre sätt om någon form av datoriserad övervakning äger rum och utnyttjas. En övervakning som då är kopplad till någon användbar databas.

14 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL Akuta fel i FC som märkbart påverkar kundens komfort Dessa rena driftfel kan t ex vara dålig reglering och igensatta filter, alla ledande till att värme och/eller varmvatten ej fungerar tillfredställande. Här reagerar kunderna ofta snabbt. Då det gäller varmvatten är det ofta fråga om minuter. Felen är sällan långvariga och påverkar sällan avkylningsförmågan. Dessa fel kan vi lämna därhän i sammanhang med avkylning. Även läckage i FC och hus kan vi lämna därhän. Sådant upptäcks och åtgärdas Skötselfel Ända sedan fjärrvärmen påbörjades i Sverige har ett av de stora praktiska problemen varit att många fastighetsskötare har dålig kunskap om hur både fjärrvärme-systemet och husets egna system fungerar. De vanligaste felen består i att börvär-den avseende flöden och temperaturer ställs för höga. Detta är idag ett stort problem och en starkt bidragande orsak till dålig avkylning. Vi har ett gigantiskt informationsproblem att lösa. Inom branschen har det sedan länge varit känt att detta enkla men mycket svårlösta problem existerar. I mitten på 90-talet genomfördes projektet "Effektivisering av konventionella fjärrvärmecentraler" FVFs FOU-rapport nr 5, så bekräftades detta mycket tydligt. Inom projektet mätte man upp prestanda och kapacitet för många centraler och ställde därvid in börvärden enligt alla konstens regler. Sedan tog man lunchpaus. När man kom tillbaka hade alla börvärden justerats tillbaka till det ursprungliga läget av nitiska fastighetsskötare. Så det är inte så lätt att införa nyheter trots att de är aldrig så bra. Här behövs en mängd insatser på både det lokala och det branschmässiga planet. Branschen bör tillsammans med de stora bostadsföretagen fa ut information till sina medlemmar. Lokalt kan fjärrvärmeleverantören samla fastighetsägare och deras driftpersonal på ett kvällsmöte med information mm. Andra grupper som kan vara intressanta att nå i detta sammanhang är rörfirmor, konsulter och andra entreprenörer. Vissa mindre och medelstora företag har lyckats utmärkt med detta. Detta kan ju även kombineras med information avseende punkterna 4,5,7och 8. En tanke om att använda serviceavtalet i skötselsyfte har föreslagits. Det kan onekligen vara ett sätt att nå ut. Speciellt om fj ärrkommunikation saknas är det intressant. Dock åtgår stora manresurser vid genomförande i stor skala. Om serviceavtalet innefattar platsbesök med leveransuppföljning kan detta utnyttjas aktivt för att förbättra avkylningen. Kan man få igång en dialog med fastighetsägaren eller som vanligast är med dennes ombud är detta bra. Då kan nå så långt att man tillsammans med kunden vid behov injusterar sekundärsystemet. Att få bukt med skötselproblemen runt om i Sverige är troligen, löjligt nog, den största och mest lönsamma åtgärden av alla i denna meny.

15 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL Felbyggda FC som försämrar avkylningen. Många av landets FC fungerar utmärkt vad gäller leveranser till kunder och funktionsstabilitet i stort. Trots detta har de antingen fel på inställningar av reglerpa-rametrar (ska ej förväxlas med skötselproblemet ovan) eller inbyggda principfel vad gäller WC-dragning och givarplacering inom både varmvatten, uppvärmning och ventilation. Det finns mellan 40 och 50 principfel att göra vid en FC-installation. De flesta av dessa förekommer också relativt frekvent runt om på Sveriges fjärrvärmeorter. I FVFs FoU-rapport nr 5 "Effektivisering av abonnentcentraler" och i FVFs FoU-rapport nr 27 "Effektivisering av fjärrvärmecentraler" framgår att om man metodiskt tillämpar grundstenarna i FoU-rapporterna samt kompletterar med enklare simulering vid PC så kan dessa felfunktioner åtgärdas med klart sänkta returtemperaturer som följd. Det krävs både kunskap och manresurser på fjärrvärmeföretaget för att ta i detta. Dessutom en del åtgärdskostnader ute i FC-beståndet. Här finns enormt mycket att göra. Hur denna lönsamma men resurskrävande aktivitet ska prioriteras får detta projekt utvisa. Det är ju dock så att flera andra delar i denna meny kräver mindre insatser och ger mer resultat Historisk överdimensionering. En idag genomgående svårighet bland fjärrvärmecentralerna är att reglerutrust-ningar, i första hand för varmvattnet är överdimensionerade. Detta beror på flera sinsemellan helt olika faktorer vars gemensamma resultat ger stora problem. I botten på detta komplex finns den historiska överdimensioneringen, som den som genomfört dimensioneringen är orsaken till. Sedan har den kända dimensionerings-metoden i Boverkets Nybyggnadsregler i sig inneburit en stor överdimensionering. All dimensionering har dessutom utgått ifrån flöden som i praktiken nästan aldrig uppstår. Konsulterna har också på beställarens önskan alltid varit noga med att dimensionera bort alla risker för minsta brist. Nackdelar med energislöseri och onödiga drifts- och investeringskostnader har knappast vägts upp av att branschen idag har det värdefulla ryktet om säkra leveranser. Det är dock ett tveklöst bra rykte som vi inte ska rasera när vi nu betalat så mycket för att få det. Men balansen måste optimeras. Inom branscharbetet har det genomförts väsentliga förändringar i rekommendationer för dimensionering på senare år. Detta har sin grund i att Boverkets Byggregler 1994 gav nya möjligheter att dimensionera tappvarmvattensystem. Hela branschen är på väg att minska dimensionerna på alla installationer, och Fjärrvärmefbrening-en har i sina råd och anvisningar redovisat ett mer anpassat dimensioneringssätt. Men alla de tusentals gamla FC som finns runt om i landets samtliga system gör ju att problemet kommer att kvarstå länge än. Detta är tveklöst en av flaskhalsarna då det gäller avkylningen och bör ägnas stor uppmärksamhet i avkylningsarbetet.

16 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL 1 Ett fjärrvärmenät som har kommit ganska långt med att implementera nya idéer om snål dimensionering av tappvarmvatten är nätet i Gävle. Utifrån där vunna erfarenheter menar man att det fortfarande finns utrymme för sänkning av de nu gällande värdena i dimensionerande flöden för bostadshus som branschföreningen rekommenderar. I Gävle har nu ca 600 anläggningar snåldimensionerats med ventiler mellan 0,63 och 1,6 i kys-värde. För alla fastigheter med 25 till 170 stycken lägenheter används nu en tappvattenväxlare med effekten 140 kw. De i Gävle erhållna resultaten förklaras med en verklig sammanlagring som är högre än det antagna och med större värmelagring i byggnadens tappvarmvatten-ledningar resulterande i temperaturutjämning vid lastvariationer/överbelastning. Detta är ännu så länge inte generellt belyst och verifierat för det svenska bostadsbeståndet. Ett sådant arbete startas nu upp inom FVFs högskoleforskningspro- Sammanlagt bör detta resultera i generella rekommendationer om dimensionering av reglerventiler avsedda för genomströmningsberedare och dimensionering av ledningar för tappvarmvatten. Till dess bör vi inom projektet rekommendera fjärrvärmeföretagen att ta del av resultaten från Gävle och be att de gör en egen bedömning av hur långt de själva kan gå. För att man kan minska ventilstorlekar på i stort sett alla varmvattenventiler insatta fram till 1997 är helt klart. I Göteborg har man inom ett bostadsområde genomfört snåldimensionering för ca 150 bostadshus. Man har inte kunnat gå lika långt som i Gävle, men att man kan gå en bra bit ner i ventilstorlekar är helt klart. Resultaten från Göteborg är lika goda som för Gävle. Ett hjälpmedel för att kontrollera valet av fjärrvärmecentralens värmeväxlare, ventildimensionering, dimensionering av serviceledning och mätarval har tagits fram inom FVFs FC-kommitté. Analysprogrammet är enkelt att använda och till-lämpar ett Excel kalkylprogram. Programmet kan beställas från Fjärrvärmeföreningen. Programmet kräver ingen licensavgift utan är helt fritt att använda. Någon form av kontrollinstans för FC-installationer bör finnas på varje fjärrvärmeföretag. Oavsett om man själv dimensionerar FC eller om konsulter gör det måste någon ha ett helhetsgrepp på både dimensionering, byggnation och igång-körning. Finns inte detta helhetsgrepp kommer effektiviteten i driften och därmed avkylningen att bli lidande Förändringar inom produktionsdelen på våra fjärrvärmeföretag. Förändringar på produktionsdelen har på många ställen förändrat driftförutsättningarna för fjärrvärmecentralerna. Det kan vara både stora och små förändringar som skapar helt eller delvis nya förhållanden ute i olika nätdelar. Exempel

17 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL 1 på stora åtgärder är sammankoppling av förut separata nätdelar och nya produktions-anläggningar på nya platser i nätet. Förändringar i driftstrategi med nya kör-kurvor är exempel på mindre åtgärder inom produktionsdelen. Gemensamt för dessa åtgärder har från norr till söder i detta land varit att motiv och lönsamhet bara kalkylerats utifrån bränsleinköp, bränslealternativ, emissionsfrågor, nätdrift och andra faktorer som hör till optimering av produktionsmixen. Konsekvenser för fjärrvärmecentralerna har i stort sett helt rationaliserats bort. Hur mycket detta har kostat fjärrvärmeverksamheten är det ingen som vet och det sorgliga är att det även framöver kommer att kosta stora pengar om ingenting görs. Att det blir konsekvenser för en FC som en gång har dimensionerats utifrån vissa tryck och temperaturnivåer och som sedan ska köras i helt andra tryck och temperaturförhållanden står nog klart för alla, men man tar ändå ingen hänsyn till detta. Problemen kan vara av flera slag. För stora ventiler är en vanlig konsekvens. Då i de flesta fall dimensioneringen varit för stor redan från början blir ju konsekvenserna för avkylningen ofta mycket stora med ännu större skillnad mellan behov och kapacitet.

18 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL Fel på sekundärsidan Med sekundärsidan avses i detta sammanhang enbart radiator och ventilationssystem som lagts på gemensamma eller separata växlare. Det är relativt vanligt att det under fastigheternas livslängd byggts in olika arrangemang i badrum och andra våtutrymmen som fungerar som rena kortslutningar. Andra exempel som försämrar sekundärsystemens effektivitet är shuntgrupper av olika slag och ventilationsbatterier, där man sänkte temperaturen till olika värmegrupper och återförde oshuntat vattnet till pannan. När sedan fastigheten fjärrvärmeanslöts togs shuntar-na aldrig bort eller anpassades för fjärrvärmedrift. Vilket betyder att den låga returtemperaturen från radiatorgrupper och ventilationsbatterier inte tillfördes värmeväxlaren. Resultatet blev dålig avkylning, som många inte reagerat på. Detta har varit mest frekvent för verksamhetslokaler och affärscentra men förekommer även i större bostadssystem. Troligen är det så att om man lägger ner mer arbete på dokumentation (ej papper) och systemgenomgång vid anslutningstillfället så har man direkt igen detta på ökad avkylning. Återigen kan man konstatera att här behövs en kontrollfunktion som ser till att förutsättningar för driftmässigt effektiv fjärrvärme åstadkoms vid anslutningstillfället eller vid reinvesteringstillfället. Kan med fördel slås ihop med behovet under punkt Dålig injustering av fastigheternas värmesystem Dålig injustering är ju idag ett uppenbart driftproblem som vi inom branschen historiskt är skyldiga till genom att vi sett detta som ett internt problem för kunden. Problemet har tveklöst legat utanför fjärrvärmeföretagens konkreta åtaganden men den självklarhet som säger att det tekniska systemets effektivitet aldrig blir bättre än den sämsta länken i teknikkedjan har branschen ej tagit på allvar. En del av de större bostadsföretagen i landet har sedan minst 20 år tillbaka intresserat sig för frågan och tagit fram praktisk metodik enligt olika filosofier. Med hjälp av den historiska referensdatabasen kan vi enkelt läsa in och sammanställa en lagom lång information på detta område. Det viktiga är att vi presenterar möjligheterna. Vi ska absolut inte ta ställning till vare sig högflöde eller lågflöde, då hamnar vi bara i en konfliktsituation eftersom företrädarna för de olika metoderna än idag har samarbetsproblem. Det stora klivet mot ökad avkylning under denna rubrik tar man genom att injustera oavsett vilken metod som väljes. Kärnan i vårt budskap ska vara att det är injusteringen som är viktig. Vilken metod som används är en fråga för den lokale fastighetsägaren. Vi hjälper gärna till men han väljer. Fjärrvärmeföretagen bör i många fall om så erfordras visa fastighetsägaren sitt allvarliga intresse genom att tillsammans med denne erbjuda del i finansieringen.

19 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL 1 Har fjärrvärmeföretaget skaffat sig insikten och möjligheten till ökad avkylning. Ja då kan också företaget ifråga lönsamhetsberäkna varje insats och därmed se vilken pengahjälp som är ekonomiskt sund för företaget. Här finns också anledning för FVF att ta kontakt med radiatortillverkare. Hur ska radiatorernas storlek avpassas så att returen från rummet är max 5 C över rumstemperaturen? Till sist bör givetvis också nämnas att en flödesavgift i fjärrvärmepriset kan vara en del i den förbättrade avkylningen som ett företag strävar efter. Det är dock viktigt att man väljer rätt nivå på priset för att nämnvärt resultat ska nås. Det är också viktigt att påpeka att många kunder aldrig reagerar på avgiften och aldrig genomför några aktiva åtgärder Öppna rundgångar, avtappningar och avluftningar Det finns konkreta avkylningsfel ute i nätet. Rundgångar och avtappningar utgör båda direkta kortslutningar och förekommer i alla fjärrvärmenät. Speciellt rundgångar måste man ju ha ibland för att stillastående vatten inte ska frysa eller för att perifert belägna hus ska fa varmvatten på sommaren. Det som ofta ej fungerar effektivt är skötseln av dessa rundgångar. Sätter man in termostatventiler och sköter dessa är allt frid och fröjd, men gör man inte det kan dessa fel kosta mycket stora pengar i försämrad avkylning Systemfel inklusive sekundär varmvattenberedning Större bostadsområden som en gång i tiden var uppvärmda av en oljeeldad block-central har i många fall fjärrvärmeanslutits i enbart blockcentralen varför sekundär varmvattenberedning finns kvar ute i de enskilda fastigheterna. Detta kräver som bekant växling av värme i två steg vilket direkt belastar behovet av temperatur på framledningen med ca 5 grader om anläggningen i övrigt är optimerad. Ofta krävs en högre framlednings temperatur än 65 C till den fjärrvärmecentral som förser området med fjärrvärme. Ofta är dessa anläggningar mycket dyra att bygga om till konventionell leverans. Om detta ej är ekonomiskt rimligt är det dock desto mer angeläget att optimera flöden och temperaturer för att minimera den dåliga avkylningen. Det är ju alltid stora eller mycket stora värmebehov och därmed stora pengar som ligger på denna typ av anslutningar. Handbok för dylika insatser tas för närvarande fram inom FVFs FoU-verksamhet. Publicering beräknas ske hösten 2000.

20 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL 1 REFERENSFÖRTECKNING 1. Fjärrvärmecentraler - Råd och anvisningar for anslutning till fjärrvärme April 1996 Svenska Fjärrvärmeföreningen, Stockholm Fj ärrvärmecentralen - Kommentarer till Råd och anvisningar for anslutning till fjärrvärme FVF 1997:13 Svenska Fjärrvärmeföreningen, Stockholm Fj ärrvärmecentralen - Kopplingsprinciper till Råd och anvisningar för anslutning till fjärrvärme FVF 1998:16 Svenska Fjärrvärmeföreningen, Stockholm Effektivisering av konventionella fjärrvärmecentraler FOU 1996:5 Svenska Fjärrvärmeföreningen, Stockholm Effektivisering av fjärrvärmecentraler FOU 1999:27 Svenska Fjärrvärmeföreningen, Stockholm Förbättring av fjärrvärmecentraler med sekundärnät FOU 1999:37 Svenska Fjärrvärmeföreningen, Stockholm Metoder att nå lägre returtemperaturer med värmeväxlardimensionering och injusteringsmetoder FOU 2000:42 Svenska Fjärrvärmeföreningen, Stockholm 2000

21

22

23 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL 2 DEL 2 VÄRDERINGSMETOD

24 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Allmänt Kostnader som kan påverkas Nulägesbeskrivning av aktuellt system PRODUKTION Produktionskostnader Nättemperaturer, gradtidtal och värmeförluster INVERKAN AV OLIKA TEMPERATURFÖRÄNDRINGAR Inverkan av T retur på värmeåtervinningen i en kondenserande rökgaskylare Inverkan av T re t U r och T^m på värmepumpars prestanda Värmepumpar med ett enda kompressionssteg Seriekopplade värmepumpar Inverkan av T re t U r på spillvärme som kan återvinnas Inverkan av T^tur och T tem på kraftvärmeproduktion Kraftvärmeverk med ångturbiner Kraftvärmeverk med gasturbiner Inverkan av T retur och T^ på kostnaden för värmeförluster Inverkan av ökad avkylning på distributionskostnaderna Inverkan av T^ur och T^m på kostnaden för pumpenergi Inverkan av ökad avkylning på leveranskapacitet Inverkan av T retu r på produktionskostnaden för fjärrkyla då kylmaskinernas kondensorvärme återvinns i fjärrvärmesystemets returledning Excel-kalkyl för ekonomisk värdering REFERENSFÖRTECKNING... 22

25 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL 2 1. INLEDNING 1.1. Allmänt ZW Energiteknik AB har på uppdrag av Svenska Fjärrvärmeföreningen (FVF) tagit fram en generell värderingsmodell för avkylning i ett fjärrvärmesystem. Modellens syfte är att överslagsmässigt kunna bestämma vilka kostnadsbesparingar som kan göras i ett fjärrvärmenät om temperaturnivåerna förändras. Dels genom en sänkt returledningstemperatur och dels genom en förändrad framledningstemperatur. Inom uppdraget har vi tagit fram ett material bestående av denna rapport och kalkylblad som är avsedda för Excel. Texten är uppdelad i två större avsnitt, kapitel 2 och 3. Kapitel 2 består av nulägesbeskrivningen och vilka indata som krävs för analysen. Kapitel 3 omfattar detaljbeskrivningen av vad som påverkas vid förändrade temperaturnivåer. Texten avslutas med kommentarer i vilka bl a hänvisningar till Excel-beräkningarna ingår. För att göra materialet så lättillgängligt som möjligt har ambitionen varit att mi-nimera textmassan i denna rapport samt att ge rikligt med exempel hämtade från olika energiföretag. Av denna anledning kan läsaren ibland finna att visst bakgrundsmaterial saknas, men hänvisas då till anvisade referenser eller branschkollegor. Av samma anledning har även kalkylberäkningarna förenklats så långt det ansetts vara rimligt. Slutmålet är att de berörda fjärrvärmeföretagen skall kunna använda modellen i möjligaste mån självständigt och att analyserna görs kontinuerligt årligen. Materialet är framtaget av Håkan Walletun och Lennart Eriksson, ZW Energiteknik AB samt Peter Margen, Margen-Consult AB Kostnader som kan påverkas Vi inriktar oss således på möjligheterna att påverka fjärrvärmenätets temperaturnivåer. Dels genom en sänkt returtemperatur (T retur ), men även genom en förändrad framledningstemperatur (T fram ). Framledningstemperaturen kan sägas bestå av två delar. Dels dimensionerande framledningstemperatur vid DUT ^Dimensionerande utomhustemperatur) och dels lägsta framledningstemperatur vid dellast. Den sistnämnda brukar kallas bastemperatur (T fram Bas). Den slutliga temperaturnivån i fjärrvärmenätet är alltså ett resultat av dessa tre temperaturer, (T Ktai, T fram D UT och T fram _ Bas ).

26 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL 2 Den resulterande returtemperaturen T retu r är i sig en funktion av ett antal parametrar såsom framledningstemperatur, flöde, avkylning i fjärrvärmecentraler (FC), rundgångar i distributionsnätet och nätförluster. När vi förändrar fram- och returtemperaturerna i fj ärrvärmesystemet påverkas följande kostnader: En höjning av T fram eller en sänkning av T retu r möjliggör ett högre maximalt ef fektuttag i det befintliga distributionssystemet, dvs ökad leveranskapacitet. De rörliga produktionskostnaderna påverkas eftersom T retu r och T&am har inver kan på den högsta effekt som eventuella värmepumpar kan leverera samt på deras värmefaktor. En sänkning av T re tur ökar mängden värme som kan återvinnas i en pannas kondenserande rökgaskylare. Det är även möjligt att mängden spillvärme som kan återvinnas från industri kan ökas om T ret urkan sänkas. En sänkning av Tfr am och/eller av T re tur möjliggör ofta en högre elproduktions kapacitet vid ett kraftvärmeverk. Beroende på typ av kraftvärmeverk varierar dock betydelsen av temperaturnivåerna. En höjning av T fram och/eller en sänkning av T ret ur reducerar flödet i distribu tionssystemet. Flödesminskningen som uppstår medför att pumpenergikostna den minskar. En sänkning av T ret ur och/eller Tfr am reducerar värmeförlusterna från distribu tionsledningarna. Vid många produktionsanläggningar för fj ärrkyla återvinns kondensorvärmen i fjärrvärmesystemet. Ofta är då värmeåtervinning från returledningen fördelak tigare än inmatning av värme i framledningen. Detta medför att billigare kylmaskiner kan användas och att mindre drivel förbrukas. Dessa fördelars eko nomiska betydelse tilltar om T ret ur kan sänkas. Det finns däremot inte speciellt många nackdelar som följer av de förändringar som föreslås. Ett problem som möjligen kan uppstå sommartid (eller vid andra tidpunkter med låglast) är alltför låga flöden i fj ärrvärmenätets ytterområden. Detta kan då innebära problem med låga tappvarmvattentemperaturer i t ex småhusområden.

27 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL Nulägesbeskrivning av aktuellt system Temperaturvärderingen bör inledas med att en nulägesbeskrivning görs. Det kan t ex vara lämpligt att sammanställa allmän basinformation om systemet som beskriver distributionsnätet och lastbehovet enligt exempel 1. Utan relevanta indata och en korrekt beskrivning av aktuellt läge kan inte några meningsfulla slutsatser De basparametrar som alltid behövs för beräkningsarbetet är T retur och T fram samt utomhustemperaturen T ute. Dessutom behövs flödet Q och/eller effekten P. Tim-medelvärden är en lämplig tidbas om de finns att tillgå. Data bör helst omfatta kompletta driftsår, men inte nödvändigvis kalenderår. Stora datamängder finns oftast i energiföretagets egna mätdatorer och driftstatistik, men det är inte ovanligt att driftsdata är besvärliga att flytta från t ex processdatorer till "vanlig" Windows-miljö. Exempel 1: Fjärrvärmesystemet i Borlänge bestod 1996 av ca 135 km distributionskulvert. Till nätet var då anslutet ca 410 större jjärrvärmecentraler (FC) och ca 1650 villor/småhus. Kundernas lastbehov var 1995 och 1996 ca 309 GWh respektive 327 GWh, enligt Svenska Fjärrvärmeföreningens statistik. Detta ger en linjetäthet på ca2.4mwh/m. 2. PRODUKTION Det är naturligtvis betydelsefullt att känna till produktionsbehovet och aktuella produktionskällor. En bra beskrivning är då ett varaktighetsdiagram som visar hur produktionen är sammansatt under ett helt driftår. Det är mycket viktigt att diagrammet inte är en rent teoretisk konstruktion, utan bygger på verkliga data och driftserfarenheter. Exempel 2: Under 1995 och 1996 var produktionsbehovet ca 369 GWh respektive 379 GWh. Urfigur 1 framgår att Borlänge Energi främst utnyttjar följande tre produktionskällor för sin värmeproduktion: Tre värmepumpar på drygt 10 MW värmeeffekt vardera, som återvinner kost nadsfri värme från industriell spillvärme. Fjärrvärmenätets returledning utgör värmesänka. VP svarar idag för baslastproduktionen. En fastbränslepanna som eldas med en blandning av avfall och trädbränsle. Pannan är utrustad med en kondenserande rökgaskylare med luftuppfuktare. Den sammanlagda värmeeffekten är på ca 22 MW. Värmeköp från industri som används som spetslastvärme. Därutöver återvinns en mindre mängd spillvärme från ytterligare industri under den varmare delen av året, samt viss produktion av värme med oljepannor under topplasttid, men dessa utgör ett förhållandevis litet bidrag ca 3-4% vardera.

28 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL 2 Varaktighetsdiagram Borlänge, Tänkt Nuläge Spets olja Retur Tid (timmar) Figur 1. Varaktighetsdiagram vid Borlänge Energi, bedömt nuläge Produktionskostnader Utifrån ett varaktighetsdiagram enligt exemplet i figur 1, kan man således bedöma vilka olika driftsfall som kan uppstå och vilken varaktighet de har. Detta kommer sedan att utgöra grunden för vilka driftfall som är av intresse för temperaturförändringar i nätet. Exempel 3: Figur 1 visar att året i detta fall kan delas in i tre eller fyra perioder ur värmeproduktionssynpunkt: a) Under de kallaste ca 3000 timmarna (ca 0 C >Tute>-25 C) användas alla tre huvudproduktionskällorna. Detta kommer att innebära att den rörliga margi nalproduktionskostnaden bestäms av energipriset från industrin för deras spetslastvärme. b) Under den mellersta perioden mellan 3000 och 5500 timmar på varaktighets kurvan (ca +10 C>Tute>0 C) är bara värmepumparna och fastbränslepan nan i drift (samt en mindre del spillvärme). c) Under den varmaste perioden mellan 5500 och 8760 timmar (ca +30 C>Tute>+10 C) är endast värmepumparna i drift (samt en mindre del spillvärme). Den rörliga marginalproduktionskostnaden bestäms här av vär mepumparna.

29 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL 2 d) Eventuellt kan spetslastfallet då de absolut högsta effektuttagen sker särredo-visas. Denna period utgör i detta fall ca 150 timmar. Detta fall behöver bara särbehandlas om marginalkostnaden för produktionen avviker kraftigt från det övriga vinterfallet a). Självfallet är det så att produktionskostnaderna kan variera en hel del mellan olika energiföretag och anläggningar. Det finns ju knappast två anläggningar i Sverige som har exakt samma förutsättningar. Vilka nivåer kostnaderna ligger på måste därför fastställas lokalt för varje aktuellt driftsfall. Av speciellt intresse är marginalkostnaden vid värmeproduktionen, dvs vad kostnaden är för att t ex producera ett antal MWh utöver det tidigare behovet. Som exempel kan följande riktvärden ges för kostnad vid värmeproduktion: Under vår, sommar och höst kan marginalkostnaden variera mellan ca 50 och 200 kr/mwh. Vintertid kan marginalkostnaden variera mellan ca 110 och 350 kr/mwh. Övriga kostnader som kommer att behövas i värderingsberäkningarna är elpriset som betalas för distributionspumparna. Inklusive nätavgift och skatt brukar denna kostnad variera mellan 340 och 410 kr/mwh, men berorende på elprisets rörlighet kan stora variationer förekomma även här. I de fall energiföretaget har ett kraftvärmeverk inkluderat i produktionsmixen skall kostnaden för elproduktion ingå i beräkningarna likaväl som intäkten vid försäljning av el Nättemperaturer, gradtidtal och värmeförluster Utifrån basparametrarna T retur och T fram samt utomhustemperaturen T ute kan driftdata från distributionsnätet beräknas. I figur 2 visas data från 1998/1999 gällande distributionsnätet i Enköping och i exempel 4 beräknas användbara nyckeltal.

30 m Utomhustemperatur f C) Figur 2. Fjärrvärmetemperaturerna i Enköpings fjärrvärmenät 1998/99. Exempel 4: Framledningstemperaturen styrs av ett temperaturprogram som är beroende av utomhustemperaturen. Börvärdet för framledningstemperaturen var för perioden följande: Temperatur viddut, T fram _ DUT = 110 C Brytpunkt vid ca+5 C Bastemperatur, Tfr ambas = ca 75 C (lägsta temperatur, sommartid) Beräknade medelvärden för perioden (12 månader) blev:. r^ = 4&p»c T ute =6.1 C Avkylning At = 36.0 C Som ytterligare ett mått på temperaturnivån i ett fj'ärrvärmenät kan man använda gradtidtalet G. Detta mått kan beräknas som antalet timmar på ett år gånger skillnaden i temperatur mellan fjärrvärmeledningens vatten och omgivningen: För den aktuella perioden i Enköping kunde G beräknas till ca Ch. AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL 2 Fram- och returtemperatur 1 Enköping 1993/99

31 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL 2 Värmeförlusterna från fjärrvärmenätet bör också ingå i nulägesbeskrivningen eftersom värdet på dessa ingår i värderingsberäkningarna. Traditionellt brukar förlusterna redovisas som skillnaden mellan producerad och levererad energimängd. Man bör då vara medveten om att i den beräkningen ingår en osäkerhetsfaktor från de mätfel som alla debiteringsmätare har. Är avvikelserna stora mellan producerad och levererad energimängd, så måste orsaken utredas då det t ex kan bero på stora vattenförluster eller mätfel. Den årliga distributionsförlusten i ett fjärrvärmenät är direkt proportionell mot det årliga gradtidtalet G. Genom att multiplicera G med nätets genomsnittliga värme-genomgångstal och den totala mantelytan, så erhålls den värmemängd som utgörs av värmeförluster. Därför är gradtidtalet ett utmärkt nyckeltal som kan användas för att beskriva distributionsförlusternas utveckling över en längre period. Man kan också använda gradtidtalet G för relativa förändringar. Dvs om G har sjunkit ca 4% från en 12-månadersperiod till en annan, gäller att även distributionsförlusterna har sjunkit ca 4% under samma period. Detta faktum kommer vi att kunna utnyttja i våra beräkningar. 3. INVERKAN AV OLIKA TEMPERATURFÖRÄNDRINGAR I detta avsnitt skall vi för de olika perioderna under året (se exempel 3) beräkna vilka kostnadsreduktioner som kan vara möjliga att uppnå när T fram eller T retur förändras. Beroende på hur det egna fjärrvärmesystemet är utformat väljs olika delar. Texten är uppdelad i tre avsnitt A, B och C enligt följande: A beskriver hur produktionskostnaderna för fjärrvärme kan påverkas B beskriver hur distributionskostnaderna för fjärrvärme kan påverkas C beskriver hur produktionskostnaderna för fjärrkyla kan påverkas För enkelhetens skull arbetar vi i exemplen med följande antaganden: en sänkning av returledningtemperaturens medelvärde med 5 C en sänkning/höjning av framledningstemperaturens medelvärde med 5 C. A INVERKAN PÅ PRODUKTIONSKOSTNADERNA FÖR VISSA TYPER AV PRODUKTIONSAN- LÄGGNINGAR FÖR FJÄRRVÄRME 3.1. Inverkan av Tretur på värmeåtervinningen i en kondenserande rökgaskylare Med rökgaskondensering menas att man i en rökgaskylare utvinner en del av kon-denseringsvärmet för vattenångan i rökgaserna från pannan. Nerkylningen av rökgaserna sker med fjärrvärmenätets returvatten. För att kyla rökgasen och därigenom kunna utvinna kondenseringsenergin krävs att returtemperaturen i fjärrvär-

32 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL 2 mesystemet är lägre än rökgasens daggpunkt. Det betyder att ju lägre returtemperatur T^tur desto mer energi kan utvinnas ur rökgasen och sedan överföras till fj ärrvärmenätet. Andra parametrar som inverkar på rökgaskylarens effektivitet är vilken typ av bränsle som används, bränslets väte- och fukthalt, rökgastemperatur samt om utrustningen är försedd med s k luftuppfuktare som ytterligare kan kyla rökgaserna. I figur 3 visas några exempel på möjliga effektökningar i en rökgaskylare. Vi kan t ex konstatera att man kan återvinna en betydligt högre värmeeffekt från fuktig flis än från naturgas. Vi ser också att en sänkning av returtemperaturen med t ex 5 C innebär en kraftigare effektökning i anläggningar som saknar lufruppfuktare (ibland mer än 5%), jämfört med anläggningar som har denna utrustning. Ett vanligt förekommande exempel är en flis- eller torveldad fastbränslepanna med rökgaskylare. I de flesta fall kommer vi då att hamna i området kring de översta kurvorna. Om vi gör antagandet att returtemperaturen T re turkan sänkas 5 C så kommer vi att få en ökning av effekten som kan återvinnas med ca 1-2% av värmepannans effekt.

33 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL 2 Effektökning i procent avpanneffekten som funktion av returvattentemperaturen Rökgastemperatur: 150 C Bränsle:Träflis 50% fukthalt Torv50% fukthalt Naturgas Träflis utan luftuppfuktare Naturgas ' ^ ^ [ ^ Naturgas utan luftuppfuktare \ ' J ^_ ^ Returtemperatur ( C) Figur 3. Effektökning i procent av panneffekten vid varierande värden på returtemperaturen T re tur (Exempel sammanställt från Fagersta Energetics AB och befintliga anläggningar). Exempel 5: Antag att vi har lyckats sänka returtemperaturen ca 5 Cfrån 50 C till 45 C. För ett visst bränsle kan detta innebära en ökning i värmeåtervinningen som uppgår till ca 2% av panneffekten. Antag vidare att vi har ca 5000 timmar per år då vi kan tillgodogöra oss effektökningen från rökgaskylaren och att marginalkostnaden under denna period i medeltal uppgår till ca 130 kr/mwh. Detta innebär då en årlig besparing av: 2% * 5000 * 130 = kr/år och per MWpanneffekt.

34 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL Inverkan av T retu r och T fram på värmepumpars prestanda Värmepumpar med ett enda kompressionssteg I de fall en ansluten värmepump höjer temperaturen på fjärrvärmevattnet till framledningstemperaturen T fram (s k "prima värme") med ett enda kompressionssteg påverkas värmefaktorn av T fram men inte av T retur. Värmefaktorn r kan beräknas med ekvationen r =k*(tl/(tl-t2)), där TI = kondenseringstemperaturen angiven i K [Kelvin] (vanligtvis är kondenseringstemperaturen ca 4K högre än T fram ). T2 = förångningstemperaturen angiven i K (ofta är förångningstemperaturen ca 4K lägre än sluttemperaturen för mediet som utgör värmepumpens värmekälla). k = korrektionsfaktor för friktionsförluster mm. (Denna har ofta ett värde på ca 0.7). Exempel 6: Antag att en värmepump med ett enda kompressionssteg värmer fjärrvärmevattnets returtemperatur upp till 80 C, vilket utgör Tfram under en stor del av året. Värmekällan har i medeltal en temperatur på 7 C (t ex avloppsvatten). Antag också att värmepumpen används ca 6000 timmar/år och att elpriset i snitt är 300 kr/mwh (inklusive elskatt). Kondenseringstemperaturen blir då ca T fram + 4 C= 84 C, vilket motsvarar K = 357K Förångningstemperaturen blir ca 7-4 C = 3 C, motsvarande 276K Fay7Mg#for» 77 = 0.7 * 3J7/(3J7-27# = J.0&5 Detta leder till att elkostnaden 300/3.085 = 97.2 kr/mwh värme En sänkning av T fram med 5 C innebär att värmefaktorn höjs till 3.242, vilket mot- Detta leder i sin tur till att elkostnaden kan reduceras ca 4.9%, vilket motsvarar 4.75 kr/mwh värme. För utnyttjningstiden på 6000 timmar/år blir värdet således ca kr/år och per MW. En sänkning av T fram medför dessutom ofta en ökning av den högsta värmeeffekt som värmepumpen kan leverera. Detta innebär att ytterligare besparingar brukar kunna göras när värmepumpen kan ersätta kostsam produktion av värme med enheter (t ex topplastpannor) som har en högre rörlig kostnad för värmeproduktion. Denna potentiella effektökning ingår inte i kalkylberäkningarna eftersom den är

35 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL 2 mycket anläggnings specifik, men som i många fall kan innebära betydande besparingar. Dagens konventionella värmepumpar klarar inte högre temperaturer för konden-sorvattnet än ca 80 C. Under den tid då T fram överstiger 80 C och produktionen sker med värmepump, måste eftervärmning ske till rätt temperaturnivå med t ex lokala topplastpannor. Drifttiden för denna produktion, som ofta har en hög produktionskostnad, kan därför minskas när T fram sänks Seriekopplade värmepumpar Seriekopplas kondensorerna för två värmepumpar så kommer temperaturhöjningen att ske i två steg och de två värmepumparna påverkas olika. Detta innebär dels att värmefaktorn blir högre än för enstaka eller parallellkopplade värmepumpar, dels att en sänkning av T retur ytterligare förbättrar enhetens prestanda något. Samtidigt minskar istället den besparing som en sänkning av T&am åstadkommit. Exempel 7: Antag att kondensorerna för två avloppsvärmepumpar seriekopplas och att samma indata gäller som i exempel 6. Vi antar också att T retur är i medeltal 50 C. VP1 värmer vattnet till 65 C och VP2 till sluttemperaturen 80 C. Kondenseringstemperaturen TI för VP1 blir ca C= 69 C, vilket är 342K. För VP1 blir då värmefaktorn 7] = 0.7 * 342/( ) = Detta ger en elkostnad på 300/3.627 = 82.7 kr/mwh värme En sänknins av T rpf, ir med 5 C innebär en sänkning av TI för VP1, vilket innebär en förbättrad värmefaktor med ca 3.2%. Detta leder i sin tur till att elkostnaden kan reduceras för VP1 med ca 3.1%, vilket motsvarar 2.56 kr/mwh värme. Med den antagna utnyttningstiden på 6000 timmar blir detta en besparing på ca kr/år och per MW från VPL För VP1 + VP2 blir besparingen ca kr/år och per MW totaleffekt. En sänkning av T^^jned 5 C medför en lika stor besparing av elkostnaden för VP1 som i beräkningen ovan. Dessutom fås en besparing av 28500/2 = kr/år och per MW totaleffekt (enl. exempel 7) på grund av bättre prestanda vid VP2. Sammantaget blir besparingen som erhålls vid en sänkning av Tfr am med 5 C: , dv s ca kr/år och MW totaleffekt för de seriekopplade värmepumparna. Utöver besparingarna i form av höjd värmefaktor, så fås vanligtvis även här en ökning av den högsta effekt som värmepumparna kan producera.

36 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL Inverkan av Tretur på spillvärme som kan återvinnas För närvarande finns det anläggningar som återvinner industriell spillvärme i mer än 40 av Sveriges fjärrvärmesystem. Vid dessa anläggningar kyls en processvätska eller processgas med vatten från fjärrvärmesystemets returledning. Om returtemperaturen T retur kan sänkas så ökar mängden spillvärme som kan återvinnas. Den procentuella ökningen i mängden värme som kan återvinnas när T retu r sänks med 5 C varierar naturligtvis vid olika anläggningar, men uppgår ofta till 10-15%. Besparingen kan i vissa fall bli mycket stor eftersom priset per MWh återvunnen spillvärme vanligtvis är betydligt lägre än kostnaden för den värmeproduktion som ersätts. Dessutom är ofta utnyttjningstiden för återvinning av spillvärme hög. Exempel 8: Antag att inköpspriset för återvunnen spillvärme från en anläggning med industriell spillvärme uppgår i medeltal under året till 50 kr/mwh. Antag vidare att marginalkostnaden för värmeproduktion som kan ersättas under denna period uppgår till ca 160 kr/mwh, samt att utnyttjningstiden är ca 6000 timmar per år. Om mängden spillvärme som kan återvinnas ökar med 10% när T retur sänks med J C, z#pgår akm år%a 6e,%%,rmggM ö/f; 70% * 6000 * (760-JO) = Wlr per MW värmeeffekt som kan återvinnas ur spillvärme Inverkan av Tretur och T fra m på kraftvärmeproduktion I svenska fjärrvärmesystem förekommer eller planeras för följande typer av kraftvärmeverk (KW): KW med enbart ångpanna och ångturbin. Denna typ svarar för huvuddelen av de svenska KW och drivs med olika bränslen. KW med gasturbiner. Vanligtvis eldas dessa med naturgas men kan även el das med lätt olja eller gasol. KW med såväl gasturbiner som ångturbiner, s k gaskomibverk. Dessa verk kan uppnå högst värden på elutbytesfaktorn, som mest ca 1.0. För mycket små KW används dieselmotorer eller gasmotorer. Beräkningarna för KW är genomgående svåra att göra allmängiltiga, varför kalkylberäkningarna i flera fall har förenklats. För att åskåliggöra vad som gäller generellt skall vi här beröra några exempel för de två första typerna Kraftvärmeverk med ångturbiner a) Inverkan på turbinens elproduktion (turbin med ett kondenserings steg) Allmänt gäller att i ett KW kyls kondensorn med fjärrvärmevattnet. Ju lägre vattentemperatur som krävs efter kondensorn, desto lägre kondensortemperatur krävs. Detta ger då lägre kondensortryck och möjlighet till ökad elproduktion i en befintlig ångturbin. För KW finns därför en stark koppling till framlednings-temperaturen T fram, då verken ofta är så stora att de måste kunna leverera hela

37 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL 2 fjärrvärmelasten under merparten av tiden då KW är i drift. Det är således fram-ledningstemperaturen T fram som bestämmer elutbytet i turbinen då denna bara har ett kondenseringssteg. b) Inverkan på turbinens elproduktion (turbin med flera kondenseringssteg) I övriga fall är KW turbinkondensor uppdelad i två eller flera delar som värmer fjärrvärmevattnet i flera steg. En lägre T retur kan då innebära att elproduktionen i ångturbinens lågtrycksdelar kan ökas något på bekostnad av värmeproduktionen. Detta kan innebära en nettokostnadsfördel, men är oftast relativt liten. För ett KW med två lika stora kondenseringssteg, medför en sänkning av T fram enbart respektive T retur enbart, en besparing som uppgår till ca 75% respektive 25% av den besparing som erhålls vid ett KW med bara ett kondenseringssteg och där T fram sänkts. c) Ångkraftvärmeverk med kondenserande rökgaskylare När pannan for ett KW med ångturbin är utrustad med kondenserande rökgaskylare och eldas med bränslen som t ex har hög fukthalt, kan en lägre T retur då innebära stora besparingar (se även avsnitt 3.1). Två fall kan förekomma som är av betydelse. Dels då värmeåtervinningen i rökgaskylaren inte påverkar underlaget för elproduktion i KW och dels då återvinningen leder till minskad mottryckselproduktion. Exempel 9: Om vi antar samma förutsättningar som i exempel 5, men att rökgaskylaren istället finns i ett KW. Om detta KW har en elutbytesfaktor a= 0.5 (a= eleffekt/värmeeffekt till fjärr-värmesystemet), representerar effektökningen i rökgaskylaren ca (1+a) * 2% av effekten som turbinkondensorn levererar till fjärrvärmenätet, dv s ca 3%. I exempel 5 fann vi att årsbesparingen var ca kr/år och per MWpannef-./e&f. Deffa mofavarar då (7+<%)* 2% * J000 * 7 JO = 7P J00 W5r oca ;,er MfF kondensoreffekt. Storleken på besparingen som ökningen i rökgaskylarens värmeåtervinning leder till beror på vilken annan jj ärrvärmeproduktion som ersätts. Under topplasttiden är det ofta oljepannor som ersätts, vilket kan innebära en besparing på ca 280 kr/mwh. Ersätts t ex fliseldade värmepannor under övrig tid kan det medföra en besparing på kr/mwh. Exempel 10: När ett KW med ångturbin svarar för bas lastvärmeproduktionen för ett fjärrvärmesystem under viss tid av året och fjärrvärmelasten under denna tid kan klaras

38 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL 2 med enbart kondensorvärme från KW, medför en eventuell återvinning av 1 MWh fjärrvärme i rökgaskylaren följ ande: - Värmeproduktionen med kraftvärmeverkets kondensor minskar i motsvarande grad, dvs med 1 MWh. - Detta betyder i sin tur att elproduktionen minskar med a MWh. - Bränsleförbrukningen i KW minskar med (l+oc)/(ep) MWh (Ep=Ångpannans verkningsgrad). Anledningen till denna minskning är att elproduktionen mins kat med a MWh och 1 MWh fjärrvärme återvunnits i rökgaskylaren. Dessa förändringar leder till en förbättring av nettolönsamheten så länge som värdet på 1 MWh el är lägre än priset på (l+a)/(a*ep)=3.4 MWh bränsle om vi antar att oc=0.5 och Ep= dagsläget, med 1999 års låga priser på el, är värdet nästan alltid lägre än 3.4 gånger priset på t ex skogsflis. Detta innebär att en sänkt T retur som medför en ökning i mängden värme som återvinns i rökgaskylaren också leder till en resultatförbättring även i detta fall. Denna blir däremot något mindre än i det första fallet eftersom elproduktionen reduceras. Eftersom en ångturbin även ingår i ett gaskombikraftverk, så gäller exempel 9 och 10 även för KW av gaskombityp Kraftvärmeverk med gasturbiner När en gasturbin används som KW kyls de heta gaserna från gasturbinens avlopp i en värmeväxlare som värmer fjärrvärmevattnet. T retur påverkar inte gasturbinens elverkningsgrad, utan den enda inverkan på processens lönsamhet fås då lägre returtemperatur medger att avloppsgasen kan kylas ytterligare något. Man kan bedöma att en sänkning av T retur med 5 C kommer att innebära en reduktion av produktionskostnaden av fjärrvärme med gasturbinen med ca 1,0-1,5%. Då gasturbiner vanligtvis har relativt låg utnyttningstid, kommer besparingen inte att uppgå till så stora summor. Exempel 11: Låt oss anta ca 1500 timmar/år utnyttjningstid för drift av gasturbinen med värmeåtervinning och att marginalkostnaden för värmeproduktion vid denna tid är ca 200 kr/mwh. I detta fall uppgår besparingen till kr/år och MW maximal värmeeffekt som återvinns i fjärrvärmenätet.

39 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL 2 B INVERKAN PÅ DISTRIBUTIONSKOSTNADERNA FÖR FJÄRRVÄRME 3.5. Inverkan av Tretur och Tf ra m på kostnaden för värmeförluster Den totala temperaturnivån i fj ärrvärmenätet är avgörande för värmeförlusternas storlek. I nulägesbeskrivningen (avsnitt 2.3) finns nattemperaturerna och gradtid-talet beräknat för den aktuella anläggningen samt eventuellt även de årliga värmeförlusterna. Om man inte har något relevant värde för värmeförlusterna antas t ex att den årliga värmeförlusten utgör ca 10% av producerad energi. En sänkning av årsmedelvärdet med 5 C på T fram eller T retur kommer att reducera värmeförlusternas storlek. Värdet kan bestämmas med hjälp av gradtidtalet G. Exempel 12: I exempel 4 har vi beräknat G = Ch i den aktuella anläggningen. Om vi antar att T retur kan sänkas med 5 C blir istället G = C, d v s en minskning med ca 4%.Detta innebär att även värmeförlusterna har minskat med 4% jämfört med utgångsläget. Om värmeförlusterna i utgångsläget beräknats uppgå till ca 30 GWh har de alltså kunnat minskas till ca 28.8 GWh. Med samma marginalkostnadsantagande som i exempel 5 (130 kr/mwh), blir värdet på de minskade värmeförlusterna ca kr per år.

40 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL Inverkan av ökad avkylning på distributionskostnaderna Inverkan av T re tur och T fram på kostnaden för pumpenergi En förbättring med 5 C i total avkylning (d v s en sänkning av T retur eller en höjning av T fram ) kommer att minska flödesbehovet i fjärrvärmenätet vid oförändrad värmeeffekt. Detta medför då att elkostnaden för distributionspumparna kommer att bli lägre p ga minskat pumpbehov. I beräkningarna har vi antagit att energibehovet för pumparna ungefär är proportionellt mot flödet Q 3. Vi har dessutom antagit att ca 75% av den tillförda elenergin kan tillgodogöras i form av värme. Exempel 13: I exempel 4 hade den befintliga anläggningen en medelavkylning At = 36.0 C. Om vi lyckas förbättra värdet till 41 C innebär detta också att flödesbehovet minskar. Resultat: 41 / 36 = 1.14 dv s flödet minskar med ca 14%. Med ett kubiskt beroende iförhållande tillflödet kommer pumpenergin att minska med (l-0.14) A 3 = 0.64 dvs reduktionen av elförbrukning är ca 36%. Om vi har haft en elförbrukning för fj'ärrvärmepumparna på ca 2.1 GWh, så kommer den förbättrade avkylningen At, att innebära en sänkning av elförbrukningen till ca 1.4 GWh. Med en genomsnittlig elkostnad på 375 kr/mwh (inklusive elskatt) blir elbesparingen ca kr per år. Från detta skall dras den andel pumpenergi som nyttiggörs som värme. Då vi antog att denna andel är 75% och värmeproduktionskostnaden i genomsnitt är 150 kr/mwh, så tillkommer en extra värmekostnad på ca kr per år som måste produceras på annat sätt. Dvs nettobesparingen blir ca kr/år. Om vi istället antar ett försämrat värde på avkylningen med 5 C, dvs At=31 C, så kommer flödes behovet att öka istället. Med samma beräkningsförfarande som ovan kommer den ökade kostnaden att bli ca kr per år.

41 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL 2 Om man inte har några värden registrerade på förbrukad elenergi för distribu-tionspumparna, kan man som en grov uppskattning använda värden från följande Flöde [m 3 /h] Elektrisk effekt [kwl Inverkan av ökad avkylning på leveranskapacitet Då fjärrvärmetemperaturerna T retur sänks eller T fram höjs kan eventuella hydrauliska begränsningar i fjärrvärmenätet undvikas. Det innebär t ex att fler anslutningar är möjliga att göra vid oförändrat vattenflöde utan extra nätförstärkningar. Värdet av en ökad leveranskapacitet kan variera kraftigt mellan olika fjärrvärme-system och är i de flesta fall svårbedömt. Om avkylningen kan höjas redan vid projekteringsstadiet kan man studera kostnadsskillnaden mellan två olika rördimensioner. D v s då man anser att maximalt flöde har uppnåtts och att dimensionen på fjärrvärmeledningen i det "trånga" avsnittet måste ökas. Exempel 14: Om avkylningen At ökar med 10% så innebär det en motsvarande sänkning av flödet i distributionsledningarna med 10%. Antag att man minskar kulvertdimensionen från en 800-ledning till en 700-ledning. Flödeskapaciteten minskar då med ca 30%. Investeringsskillnaden för dessa dimensioner bedöms i detta beräkningsexempel till ca 4500 kr/m. D v s i vårt exempel kan förbättringen av At sägas vara värd en tredjedel av investeringsskillnaden, ca 1500 kr/m. Antag sedan att den aktuella sträckan är 6 km, så blir investeringskostnaden 9 Mkr. Med 30 års avskrivningstid och 5% real kalkylränta får vi en annuitetsfaktor på Det årliga värdet för en ökad överföringskapacitet skulle på detta sätt kunna beräknas till 0.065*9 Mkr = kr/år. När man istället önskar öka leveranskapaciteten för ett befintligt distributionssystem och då maximalt flöde redan uppnåtts, medför detta att ny extra ledning måste byggas. Detta är ett betydligt kostsammare fall än om förändringen kan ske vid projekteringsstadiet av ett nytt nät. I de fall då en ny ledning måste byggas i ett

42 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL 2 befintligt nät, så medför en ökad avkylning en avsevärt större besparing än den som beräknats i exempel 14. C INVERKAN PÅ PRODUKTIONSKOSTNADERNA FÖR FJÄRRKYLA 3.7. Inverkan av T retu r på produktionskostnaden för fjärrkyla då kylmaskinernas kondensorvärme återvinns i fjärrvärmesystemets returledning En sänkt returtemperatur T retur innebär i många fall även lägre produktionskostnader för fjärrkyla med värmeåtervinning i ett fjärrvärmesystem. För nya små lokala produktionscentraler av fjärrkyla (med ca 500 kw kyllast), så kan t ex en sänkning av returtemperaturen från 50 C till 45 C innebära en besparing på ca 30 kr/år och per kw kyleffekt. Det exakta värdet av besparingen påverkas dock givetvis av flera andra faktorer som t ex värdet per MWh av den återvunna värmen och utgångsvärdet på Tretur Vid större lokala produktionscentraler av fjärrkyla med värmeåtervinning i den lokala fjärrvärmereturledningen, är ibland det låga distributionsflödet under högsommaren begränsande för hur hög kondensoreffekt som kan återvinnas. För mindre enheter används ofta billiga kylmaskiner med skruvkompressor som har en relativt låg nivå på högsta tillåtna utloppstemperatur på kondensorvattnet (maximalt ca 63 C). En sänkning av T retur innebär därför en kraftig höjning av den högsta kondensoreffekt som kan återvinnas vid ett lågt distributionsflöde under högsommaren. Detta innebär också en betydande höjning av den maximala kyleffekt som kan produceras med värmeåtervinning för dessa system. Dessa exempel visar att låga returtemperaturer i fjärrvärmesystemen kan vara av betydelse även för fj ärrkylans lönsamhet i många fall, särskilt vid mindre och medelstora lokala produktionscentraler.

43 AVKYLNINGEN 1 ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL Excel-kalkyl för ekonomisk värdering Beräkningsarbetet med att fastställa vad förändrade temperaturnivåer i ett fjärrvärmenät är värt kan ske med bifogad Excel-kalkyl. Kalkylen är gjord i Excel97 och kan användas i den programversionen eller senare utgåvor. Kalkylen består av ett antal flikar där de olika beräkningarna sker samt en sida där alla resultat sammanställs och även presenteras grafiskt. Varje rad på de olika fli-karna har en unikt nummer längst till vänster som underlättar när man skall referera till indata eller beräkningar. På den första fliken anger man basinformation i form av vem som gör beräkningarna, men också hur mycket man avser att förändra T retur och T fi Den andra fliken är "Indata". På denna skall all information anges som tagits fram i nulägesbeskrivningen, t ex klimat, temperaturer, varaktigheter mm. Observera att alla celler i kalkylen med röda siffror möjliggör inmatning av värden. Övriga celler innehåller beräkningar och är låsta för inmatning. Varaktigheten på rad 2a innehåller t ex 3 celler där värden kan matas in, med den 4:e cellen är låst och anpassas så att totalsumman på året alltid blir 8760 timmar. Under flikarna "Rökgaskylare", "Värmepumpar", "Spillvärme" och "Kraftvärme" görs beräkningarna som är produktionsrelaterade. Beräkningarna som rör distributionskostnaderna finns under flikar "Värmeförluster" samt "Pumpkostnader". Dessa flikar sammanfaller med textens avsnitt 3. Avsnitten och 3.7 som gäller värdering av leveranskapacitet och produktion av fjärrkyla ingår dock ej i kalkylberäkningarna eftersom dessa bedömts vara extremt företagsspecifika. Vi tror att många användare av detta material kommer att förvånas över de besparingsmöjligheter som finns i svenska fj ärrvärmenät.

44 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL 2 REFERENSFÖRTECKNING 1. WALLETUN, HÅKAN Effektivisering av fjärrvärmecentraler Metodik, nyckeltal och användning av driftövervakningssystem. FOU 1999:27 Svenska Fjärrvärmeföreningen, Stockholm WERNER, SVEN Temperaturnivåer i svenska fjärrvärmenät. FVB Fjärrvärmebyrån AB, Västerås MARGEN, PETER Mindre lokala produktionscentraler för kyla med optimal värmeåtervinnings-grad i fjärrvärmesystem. Svenska Fjärrvärmeföreningens FoU-projekt U8-010 ( ej ännu publicerad) Margen-Consult AB, Nyköping ABEL, ENNO och ARONSSON, STEFAN m fl. Ekonomiskt utrymme för alternativ inom ny energiteknik. Rapport G25:1986 Byggforskningsrådet, Stockholm FREDERIKSEN, SVEND och WERNER, SVEN Fjärrvärme - Teknik, teori och funktion ISBN Studentlitteratur, Stockholm FAGERSTA ENERGETICS AB Heat recovery and flue gas cleaning with condensing flue gas cooler. 7. Statistik 1998 FVF 1999:10, Svenska Fjärrvärmeföreningen, Stockholm, MARGEN, PETER I vilka fall lönar sig rökgaskondensering även hos kraftvärmeverk? Svenska Fjärrvärmeföreningens temadag "Rökgaskondensering, Göteborg,

45 AVKYLNINGEN I ETT FJÄRRVÄRMESYSTEM DEL 2 RAPPORTFÖRTECKNING Rapportförteckning kan beställas av Förlagsservice på telefon eller fax Aktuell förteckning finns även på Svenska Fjärrvärmeföreningens hemsida

46

47

48 >ution produktion <distm lorknod fcenfr'. statistik ra