Rutiner för inköp av elkrävande utrustning samt för projektering, ändring och renovering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rutiner för inköp av elkrävande utrustning samt för projektering, ändring och renovering"

Transkript

1 Rutiner för inköp av elkrävande utrustning samt för projektering, ändring och renovering Guide till PFE:s krav Version

2 Förord I lag (2004:1196) om program för energieffektivisering för energiintensiva företag ingår specificerade krav för inköp av elkrävande utrustning samt projektering, ändring och renovering. Lagens grundtanke med dessa krav är att synliggöra energikostnadens inverkan på utrustningars totalkostnad, sett över utrustningarnas brukstid. Genom att beräkna livscykelkostnaden (LCC) för olika utrustningar framkommer ofta att ett energieffektivt alternativ är mer lönsamt på sikt, vilket bör stimulera företag till mer energieffektiva investeringsbeslut. Begreppet LCC, livscykelkostnad, är centralt inom PFE. I fallet vid projekteringar, ändringar och renoveringar ska företaget ange olika lösningar, bedöma respektive lösnings livscykelkostnad samt hur den kan samverka med den befintliga anläggningen i energieffektiviserande syfte. I fallet då en elkrävande utrustning av en viss storlek ska köpas in, ska företaget välja den utrustning som är mest energieffektiv utifrån energiklassificering eller beräknad livscykelkostnad, om merkostnaden för en sådan utrustning jämfört med ett konventionellt alternativ beräknas vara återbetald inom tre år. Vidare fastslår Energimyndighetens föreskrift STEMFS 2009:1 att företaget i sin slutredovisning ska redovisa en bedömning av vad rutinerna har gett för effekt, dvs. den eleffektivisering som uppnåtts genom tillämpning av rutinerna, angivet i energienhet per år. Lagens och föreskrifternas krav på inköp och projektering är därmed tydliga. Enligt vad Energimyndigheten har erfarit under programmets första fem år har kraven på införande av rutiner och uppföljning av deras effekt visat sig vara relativt svåra att fullgöra. Det har funnits brister i hur företagen tillämpat, implementerat och följt upp effekten av rutinerna. Genom denna guide kan företag som deltar i PFE få en bättre överblick av lagens och föreskrifternas krav gällande rutiner. Dessutom ges en genomgång i vad LCCmetodik innebär och fördelarna med att inkludera hela livscykelkostnaden vid investeringsbeslut, vilket i sin tur främjar användningen av energieffektiv utrustning. Guiden ska tjäna som ett hjälpmedel för företagen i detta syfte. Sedan tidigare finns även ett excelark för beräkning av LCC och merkostnadens återbetalningstid. Denna guide ersätter " Energimyndighetens handbok om rutiner för inköp och projektering inom PFE" som utgavs Eskilstuna den 6 april 2011

3 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Program för energieffektivisering Bakgrund till denna guide Syfte med PFE:s specifika rutiner Syfte med denna guide Avgränsningar Rutiner vid inköp av elkrävande utrustning samt vid projektering, ändring och renovering Utformning av rutin för inköp Utformning av rutiner för projektering, ändring och renovering Implementering av rutinerna Kontinuerlig uppföljning och redovisning av rutinernas effekt PFE:s inköps- och projekteringsrutiner i energiledningssystemet Skillnaden mellan inköp, projektering och åtgärder Avvikelser och avsteg från rutinerna LCC-beräkning enligt PFE Beräkning av livscykelkostnader (LCC) Beräkning av återbetalningstid för merkostnad PFE-mall för LCC-beräkningar Definitioner 25 5 Referenser 26 Bilaga 1 Vanliga frågor och svar (FAQ) 27 Bilaga 2 Checklista 30 Företagsexempel 1: SCA Ortviken i Sundsvall 31 Företagsexempel 2: Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå 34

4

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Program för energieffektivisering Lagen om program för energieffektivisering, PFE, trädde i kraft den 1 januari 2005 (2004:1196). Programmets målsättning är att öka energieffektiviteten inom industrin och samtidigt möjliggöra skattebefrielse för de företag som deltar i programmet. Att delta i PFE ger de deltagande företagen dubbla möjligheter att minska sina kostnader. De företag som deltar i programmet ges möjlighet att bli befriade från den elskatt i tillverkningsindustrin som infördes den 1 juli 2004 (skatten uppgår till 0,5 öre per kilowattimme), samtidigt ger effektivare energianvändning lägre omkostnader för företaget. För att komma i åtnjutande av skattebefrielsen krävs att företaget inför ett certifierat energiledningssystem och att detta kompletteras med särskilda, mer specificerade rutiner för inköp av elkrävande utrustning och projektering, ändring och renovering. Vidare ska företaget åta sig att genomföra en fördjupad energikartläggning och genomföra lönsamma åtgärder som identifieras vid denna kartläggning. Cirka 100 deltagande företag genomförde sin första femåriga programperiod under åren , med slutredovisningar under hösten Som helhet uppnådde PFE ett mycket bra resultat. Eleffektiviseringar upp mot 1,45 TWh redovisades från företagen och dessutom uppvisades mycket goda erfarenheter av energikartläggningar och energiledningssystem. 1.2 Bakgrund till denna guide Det goda programresultatet till trots så visade det sig vid slutredovisningen att införandet av rutiner för inköp och projektering och kanske framför allt uppföljningen av rutinernas effekt var bristfällig hos många företag. Energimyndigheten genomförde därför ett tiotal uppföljande besök hos företag för att granska och gå igenom rutinernas implementering på plats. Först efter denna granskning och genomgång godkändes de aktuella företagens ansökan till ny programomgång. Den första 5-årsperioden kan ses som en prövoperiod, då PFE:s olika moment testades för första gången av deltagande företag. Från och med starten av den andra programperioden måste dock alla företag veta exakt vilka regler som gäller och implementera och följa rutiner som uppfyller PFE:s krav gav Energimyndigheten ut "Energimyndighetens handbok om rutiner för inköp och projektering inom PFE". Den nu aktuella guiden ska på ett bättre sätt tydliggöra programmets legala krav samt spegla erfarenheterna från PFE:s första fem år. Den ersätter därmed den tidigare handboken från

6 1.3 Syfte med PFE:s specifika rutiner Det är oftast ekonomiskt lönsamt att välja energieffektiv utrustning och energieffektiva projektlösningar. Många deltagande företag har valt energieffektiva lösningar och använt LCC-metodik även innan PFE infördes. Syftet med att kraven på rutiner inkluderats i PFE:s lagstiftning är att företagen ska förmås att införa detta arbetssätt på bred front och att energihänsyn ska tas vid alla inköp och projekt med potentiell påverkan på företagets energianvändning. Det är i många fall vid inköp och projektering eller renovering som man har störst möjlighet att på ett mycket lönsamt sätt minska företagets energikostnader. Besluten som tas i samband med nyanskaffning påverkar företagets energianvändning under hela investeringens livslängd. För att få ut största möjliga utväxling på rutinerna måste dessa anpassas till respektive företags specifika verksamhet och förutsättningar! Inköps- och projekteringsarbetet ser mycket olika ut på olika företag. Därför är det omöjligt för myndigheten att i detalj beskriv hur rutinerna ska utformas, implementeras och följas upp. Ett sådant försök skulle snarare göra rutinerna mer svåranpassade än förenklade. 1.4 Syfte med denna guide Denna guide avser främst att förtydliga PFE:s legala krav vid inköp av elkrävande utrustning samt vid projekteringar, ändringar och renoveringar. Guiden belyser och exemplifierar också hur inköps- och projekteringsfrågorna kan hanteras i ett energiledningssystem, ELS. Dessutom ges en genomgång i vad LCC-metodik innebär och fördelarna med att inkludera hela livscykelkostnaden vid investeringsbeslut. Den primära målgruppen för guiden är således de företag som deltar i PFE, men även andra företag och organisationer kan använda guiden. 1.5 Avgränsningar Denna guide ska ses som ett hjälpmedel för företag som ska använda LCC vid inköp av energikrävande utrustning och vid projektering, ändring och renovering av anläggningar enligt PFE:s krav. Guiden ersätter dock inte de krav som finns formulerade i lag, förordning eller föreskrifter om PFE. Inte heller ersätter handboken krav enligt nationella eller internationella standarder för ledningssystem. Om denna guide innehåller uppgifter som strider mot lag, förordning och föreskrifter om PFE eller mot standarder så gäller alltid lag, förordning, föreskrifter och standarder före denna handbok. Guiden avser främst att förtydliga programmets legala krav inom det aktuella området samt att beskriva LCC-metodiken generellt. Guiden är inte att betrakta som en regelrätt handbok eller manual, eftersom det har visat sig att organisationen av inköps- och projektarbetet på olika företag kan se mycket olika ut, vilket gör det omöjligt att ta fram ett gemensamt "facit" för företag att använda. PFE:s krav förtydligas via denna guide. Sedan är det upp till varje 6

7 företag att formulera sina egna rutiner, som dels uppfyller programmets krav och dels passar i den befintliga organisationen. Guiden berör flera andra delar av PFE, energiledningssystem och andra ledningssystem. Beskrivningen av dessa delar är inte på något sätt fullständiga, de ges endast som en bakgrund för att sätta in arbetet med rutiner för inköp av elkrävande utrustning och projektering i ett vidare perspektiv. Mer information om de andra delarna av PFE och energiledningssystem finns bland annat i Handbok för Energiledningssystem samt Handbok för energikartläggning på Energimyndighetens hemsida, 7

8 2 Rutiner vid inköp av elkrävande utrustning samt vid projektering, ändring och renovering För att få delta i PFE krävs att företaget inför ett energiledningssystem. Lag (2004:1196) beskriver vilka krav som ställs på ett sådant ledningssystem. Bland annat krävs att företaget enligt 6 5.a) fastställer rutiner, som säkerställer att företaget värderar den energianvändning som följer av projekteringar, ändringar och renoveringar av företagets anläggningar samt drift och underhåll av sådana anläggningar. Dessutom ska företagen enligt samma paragraf införa rutiner för inköp av energikrävande utrustning och råvaror till sådana anläggningar samt nya eller ändrade verksamheter, produkter eller tjänster. Den tidigare svenska standarden för energiledningssystem SS uppfyllde dessa krav, liksom den nuvarande EN Även den kommande standarden ISO förväntas uppfylla PFE:s krav på standardiserade energiledningssystem. Utöver kraven på inköp och projekt enligt standarder för energiledningssystem kräver PFE att deltagande företag skapar och inför mer långtgående rutiner för hur inköp av elkrävande utrustning ska gå till samt hur företaget ska ta hänsyn till energianvändningen vid projektering, ändringar och renoveringar av företagets anläggningar. Centralt i PFE:s krav på rutiner är LCC, livscykelkostnaden. Genom att beakta utrustningens kostnader ur ett livscykelperspektiv synliggörs möjligheten att välja utrustning som är mer energieffektiv än standardutrustning, och därmed långsiktigt minska företagets energianvändning och energikostnader. Enligt PFE definieras elkrävande utrustning som sådan utrustning som använder minst 30 MWh el per år. Exempel på sådan utrustning är motorer, pumpar och fläktar. Vid inköp av större system av elkrävande utrustningar, till exempel en produktionslinje, kan detta snarast räknas till projekteringsrutinen. I det här kapitlet beskrivs de särskilda krav som PFE ställer på denna typ av rutiner, vad som händer om företaget avviker från rutinerna samt vilka krav som finns på uppföljning av rutinernas effekt i form av energibesparingar. 2.1 Utformning av rutin för inköp PFE:s krav på inköp av elkrävande utrustning gäller just elkrävande utrustning. I standarder för energiledningssystem regleras dock även krav på verksamhetsstyrning vid inköp av energikrävande utrustning. Standardens krav är dock inte lika långtgående som PFE:s krav, varför deltagande företag har möjlighet att välja om PFE:s mer omfattande krav ska gälla enbart inköp av elkrävande utrustning eller även inköp av all energikrävande utrustning. 8

9 Lag (2004:1196) om program för energiledningssystem anger vad som gäller vid inköp av elkrävande utrustning: 10 Utöver vad som följer av 6 5 a 1, skall företaget vid inköp av en elkrävande utrustning välja den utrustning som är mest energieffektiv utifrån energiklassificering eller beräknad livscykelkostnad, om merkostnaden för en sådan utrustning jämförd med en i andra avseenden likvärdig utrustning beräknas vara återbetald inom tre år. En utrustnings livscykelkostnad skall beräknas som summan av den investeringskostnad som utrustningen medför och utrustningens elkostnad under dess förväntade brukstid, omräknade till nuvärden. Ett sådant nuvärde får beräknas som rakt nuvärde eller med annuitet och med hänsyn till kalkylränta och prisförändringar. En kalkyl över kostnaden för inköp som avses i första stycket skall göras utan ränteberäkning. Kalkylen skall baseras på den investeringskostnad som utrustningen medför, företagets genomsnittliga elpris under det år då inköpet görs och den minskade elanvändning som utrustningen förväntas medföra vid en oförändrad produktionsvolym. Rutinen för inköp ska användas vid alla inköp av elkrävande utrustning, vilket för de flesta företag innebär elmotorer, pumpar, fläktar, drivutrustning, belysning mm. Elkrävande utrustning definieras som all utrustning som använder > 30 MWh/år, vilket t.ex. motsvarar en motor på 3,4 kw som körs dygnet runt hela året, d.v.s timmar per år. PFE:s krav på rutinen för inköp innehåller därmed två möjliga alternativ: 1. Företaget väljer att köpa utrustning av högsta energieffektiva klass. För närvarande finns energiklassificering endast för elmotorer. Om man väljer detta alternativ behöver inga livscykelkostnadsberäkningar genomföras. 2. Företaget utför en livscykelkostnadsberäkning (LCC) för minst två alternativa utrustningar, ett konventionellt och minst ett energieffektivt alternativ. I båda fallen kan företaget välja att också göra en beräkning av återbetalningstiden för merkostnaden. Det energieffektiva alternativet måste väljas om återbetalningstiden för merkostnaden är högst tre år. Om återbetalningstiden för merkostnadens är mer än tre år kan företaget välja att inte köpa det energieffektiva alternativet. 1 avser kraven i ett ordinarie energiledningssystem 9

10 Minimikravet är därmed att enskilda investeringsbeslut ska fattas på basis av återbetalningstiden för merkostnaden. Investeringsbeslutet för ett enskilt inköp behöver alltså inte baseras på livscykelkostnadsberäkningen. Syftet med lagens krav på att en LCC-beräkning ska göras vid inköp är att belysa energianvändningens inverkan på utrustningens totalkostnad. Lagstiftarnas syfte har i detta fall varit att betona att LCC-beräkningen i sig har ett stort pedagogiskt värde för att nå en effektivare energianvändning. Företag har ofta möjlighet att ställa krav på sina leverantörer att de levererar LCCkalkyler i samband med anbud. För att leverantörerna ska kunna bistå med detta krävs naturligtvis att företaget meddelar leverantörerna hur beräkningar ska göras, vilka driftsförutsättningar och driftstider som ska användas med mera. Inköp av motorer Enligt ett tidigare system för klassificering av elmotorer benämndes högsta energieffektiva klass EFF1. Vid årsskiftet tillkom ett nytt internationellt klassificeringssystem för elmotorer. Högsta energieffektiva klass benämns för närvarande IE3 (klass IE2 och IE1 är mindre effektiva). Om PFE-företag enligt sina rutiner ska köpa elmotorer ur högsta energieffektiva klass ska alltså IE3-motorer köpas. Gällande inköpsrutinen för elkrävande utrustning har förutsättningarna förändrats alltså sedan den första programperioden. Detta innebär att företag senast vid 2-årsredovisningen i den aktuella programperioden måste ha utformat eller i förekommande fall omarbetat sina rutiner för inköp av elmotorer, så att elmotorer av klass IE3 köps: om sådan motor finns tillgänglig i önskad effektklass om merkostnaden är återbetald inom 3 år om företaget inte istället låter en LCC-beräkning styra valet av motor. Energimyndigheten ger löpande ut uppdaterade versioner av publikationen Välj en högeffektiv elmotor, där elmotorer listas utifrån det nya klassificeringssystemet. 2.2 Utformning av rutiner för projektering, ändring och renovering Lag (2004:1196) om program för energieffektivisering anger vad som gäller vid projekteringar, ändringar och renoveringar av företagets anläggningar: 10

11 9 Utöver vad som följer av 6 5 a, skall företaget vid projekteringar, ändringar och renoveringar av företagets anläggningar ange olika lösningar och bedöma hur de i energieffektiviserande syfte kan samverka med den befintliga anläggningen samt bedöma vilka livscykelkostnader de har. En lösnings livscykelkostnad skall beräknas som summan av den investeringskostnad som lösningen medför och lösningens energikostnad under dess förväntade brukstid. Lagens krav innehåller därmed tre delar. Företaget ska utforma en rutin som säkerställer att man alltid 1. anger olika lösningar; 2. bedömer om och hur respektive lösning kan samverka med den befintliga anläggningen och på så sätt effektivisera energianvändningen (systemperspektiv); 3. bedöma livscykelkostnaden (LCC) för de olika lösningarna. Investeringsbeslut ska tas med beaktande av genomförda LCC-beräkningar samtidigt som krav på bibehållen driftsäkerhet, produktkvalitet med flera relevanta krav ska kunna uppfyllas. Det är alltså inget krav i PFE att vid projekteringar, ändringar och renoveringar strikt välja den mest energieffektiva lösningen eller den lösning som faller ut genom LCC-beräkningen. Projekteringar görs för olika typer av ombyggnader, tillbyggnader, förändringar och renoveringar. Processen vid projektering innefattar flera olika faser, som till exempel förstudie, förprojektering, projektering, genomförande, idrifttagning samt utvärdering och verifiering. De fyra först nämnda stegen av denna process innefattar en rad olika valsituationer som påverkar den slutliga energianvändningen, och det är väsentligt att beakta livscykelkostnaderna för det enskilda projektet så tidigt som möjligt. Syftet med rutinen är att företaget ska värdera energieffektiviteten inför varje val. På så sätt kan företaget redan i ett tidigt skede av projekteringen välja alternativ med så hög energieffektivitet som möjligt. Det är inte alltid möjligt att göra en komplett LCC-beräkning i olika valsituationer i en projektering. Det kanske inte går att ange flera olika jämförbara lösningar, eller kanske det inte går att beräkna LCC för samtliga lösningar. Det är därför tillåtet att göra bedömningar och överslagsberäkningar. Rutinen för projektering, ändringar och renoveringar av företagets anläggningar ska användas vid alla projekt. Om bedömning görs att projektet kan ha inverkan på anläggningens energianvändning ska olika lösningar tas fram och bedömning ska göras av hur respektive lösning kan samverka med den befintliga anläggningen och vilken livscykelkostnad lösningen har. 11

12 2.3 Implementering av rutinerna När väl utformningen av rutinerna tagits fram och slagits fast ska företaget försäkra sig om att de införs och används i organisationen. De flesta företag har befintliga, dokumenterade inköpsrutiner och manualer för projektverksamhet (om inte annat måste de införa sådana vid införandet av energiledningssystem). PFE:s utökade rutiner för inköp av elkrävande utrustning samt projektering kan infogas i detta befintliga underlag. För att underlätta så att rutinerna verkligen används kan särskilda checklistor och beräkningsmallar tas fram. Allt sådant material läggs med fördel på en plats som är lätt åtkomlig för all berörd personal, till exempel företagets intranät. Ett minimikrav vid implementeringen är att all berörd personal identifieras, informeras och har nödvändig kunskap om rutinerna för att kunna tillämpa dem. Ett bra sätt att föra ut kunskapen i organisationen är att genomföra företagsinterna utbildningar. Omfattningen av utbildningarna kan variera för olika personalkategorier, eftersom olika funktioner inom företaget har olika roller i inköp och projekt. Det är också lämpligt att använda verktyget intern revision för att följa upp och kontrollera att berörd personal förstår hur rutiner ska användas. Internrevisorn kan vara en lämplig förmedlare av information åt båda håll mellan ledning och användare. Internrevisorn kan enkelt kontrollera att informationen om rutinerna har mottagits och förståtts. Energimyndighetens föreskrifter STEMFS 2009:1 beskriver hur införandet av rutinerna ska redovisas till myndigheten: Rutiner för projekteringar, ändringar och renoveringar samt för inköp 16 Införande av rutiner enligt 11 andra stycket 4 lagen om program för energieffektivisering ska redovisas genom ingivande av dokumentation avseende rutinerna till Statens energimyndighet. Vidare i Allmänt råd står: 16 Dokumentation enligt 11 andra stycket 4 lagen om program för energieffektivisering kan utgöras av det certifieringsbeslut avseende energiledningssystem som företaget ska lämna in i bestyrkt kopia, om det av beslutet framgår att företaget har infört rutiner som uppfyller de krav som följer av lagens 9 och 10. Om certifieringsbeslutet inte innehåller sådana uppgifter, kan en kopia av rutinerna istället ges in till myndigheten. 12

13 Inköpsrutiner enligt PFE bör, som tidigare nämnts, ingå som en del i företagets ordinarie energiledningssystem. På så sätt kan företaget bättre säkerställa att rutinen verkligen används och att eventuella avvikelser hanteras på sedvanligt sätt. Dessutom kan certifieringsorganet då kontrollera att företagets inköps- och projekteringsrutiner uppfyller PFE:s krav och att de är implementerade och används i organisationen. Vanligtvis fastslår då certifieringsorganet rutinefterlevnad enligt PFE som en rad på certifikatet, vilket gör att ingen ytterligare dokumentation behöver ges in till Energimyndigheten. Att certifieringsorganet inkluderar PFE:s specifika rutiner vid certifiering och revision är att föredra för alla parter. På detta sätt behöver inte Energimyndigheten besöka respektive företag för att säkerställa att rutinerna verkligen är implementerade. Energimyndigheten kan vid tillsyn och under redovisningsperioder kontrollera att rutinerna uppfyller lagens krav. 2.4 Kontinuerlig uppföljning och redovisning av rutinernas effekt Deltagande företag ska även följa upp och redovisa vilken effekt de nya rutinerna har haft i form av konkreta elbesparingar. En bra uppföljning är inte bara nödvändig för att uppfylla PFE:s lagkrav utan kan också användas internt inom företaget för att visa på nytta och effekten av rutinerna. Att använda uppföljningen på ett sådant sätt bör underlätta att få till stånd framtida effektiviseringsbeslut. Energimyndighetens föreskrifter STEMFS 2009:1 beskriver hur företaget ska rapportera vad rutinerna har gett för effekt (i MWh) 17 En slutlig redovisning enligt 14 lagen om program för energieffektivisering ska innehålla följande... Redovisning av resultat av tillämpade rutiner 4. Resultat av tillämpade rutiner som fastställts enligt 11 andra stycket 4 lagen om program för energieffektivisering ska redovisas enligt följande. a) Bedömning avseende den eleffektivisering som uppnåtts genom tillämpning av rutiner för projekteringar, ändringar och renoveringar av företagets anläggningar, angivet i energienhet per år. Uppgifterna ska innefatta en redogörelse över de skäl varpå bedömningen grundas. b) Bedömning avseende den eleffektivisering som uppnåtts genom tillämpning av rutiner för inköp av elkrävande utrustning till företagets anläggningar, angivet i energienhet per år. Uppgifterna ska innefatta en redogörelse över de skäl varpå bedömningen grundas. 13

14 Efter avslutat program, det vill säga efter fem år, ska företaget alltså lämna en bedömning till Energimyndigheten av hur elanvändningen har påverkats genom att man har tillämpat rutinerna. Ett summerat resultat av vad respektive rutin har gett sedan den implementerades ska redovisas i slutredovisningen, angett i MWh. Enskilda inköp eller projekt och dess utfall ska däremot inte redovisas till myndigheten. Sidan i slutredovisningssystemet där effekten av rutinerna ska redovisas till Energimyndigheten. Det har visat sig vara mycket svårt att först i samband med slutredovisningen försöka summera vilka inköp och projekt som genomförts under perioden och vilken kvantifierad effekt dessa i så fall har haft. Företag bör redan vid införandet av rutinerna definiera och tillämpa en metod för hur effekten av rutinerna ska följas upp Eleffektivisering per år (MWh) Redovisningen av energieffektiva inköp avser endast elkrävande utrustning, och kan därför vara relativt enkel att successivt summera under programmets gång. En besparing på t.ex. 1,5 MWh till följd att ett energieffektivt alternativ valts i en viss situation adderar 1,5 MWh till det summerade slutresultatet som redovisas vid slutredovisningen. Det spelar ingen roll när under programperioden besparingen gjorts. 14

15 Den eleffektivisering som redovisas som effekt av inköps- respektive projekteringsrutinen kan vara en summering av de besparingar som gjorts efter de LCC-beräkningar som genomförts under programmets gång. I den mån företaget har tillgång till mätuppgifter som visar uppnådd eleffektivisering kan dessa förstås användas. Som alternativ kan företaget använda beräkningar och bedömningar för att komma fram till besparing i MWh. Approximeringar om genomsnittligt antal inköp av elkrävande produkter per år, genomsnittlig effekt/storlek, genomsnittliga driftstider, uppskattat antal inköp av högsta energieffektiva klass respektive konventionellt alternativ kan räcka som underlag för att beräkna och bedöma effekten av inköpsrutinen. Effekten av projekteringsrutinen innehåller troligtvis ofta överslagsberäkningar och approximationer, vilket är accepterat inom PFE. Tillvägagångssätt för uppföljning av rutinernas resultat bör ingå i energiledningssystemet. Rutiner för uppföljning av effekterna kan läggas som en del av inköpsrutinerna. Alternativt kan besparingar till följd av rutinerna på annat sätt dokumenteras under programmets gång, till exempel genom att en ansvarig person bokför alla besparingar löpande. Ett tredje alternativ är att inte summera enskilda inköp utan istället göra en kvalificerad bedömning eller uppskattning. I rutinerna för energieffektiv projektering ingår att bedöma olika alternativa lösningars inverkan på den totala energianvändningen, men företaget behöver bara redovisa den minskade elanvändningen. Det gäller därför i detta sammanhang att hålla isär redovisningen av de olika energislagen. Eftersom en projektering kan inbegripa flera valsituationer, och varje valsituation kan ha en inverkan på energianvändningen, kan det förefalla svårt att följa upp effekten av rutinen. Dessutom kan en projektering mynna ut i ett antal inköp av elkrävande utrustning och då ska inköpsrutinen gälla. Därav är det tillåtet enligt PFE att göra en överslagsberäkning eller bedömning av projekteringsrutinens effekt. Bedömningen måste baseras på trovärdiga antaganden. I bedömningen kan resultatet av elbesparingar till följd av flera valsituationer summeras, men det gäller dock att se till att inte elbesparingarna "dubbelbokförs". Att bedöma och beräkna effekten av projekteringsrutinen genom en top-down - analys godkänns inte av Energimyndigheten. Med top-down avses i detta fall att företag ser till den totala elanvändningen för anläggningen före och efter att projekteringsrutinen börjat tillämpas, räknar bort effekten av åtgärder och inköpsrutin och anger att övrig elminskning är ett resultat av projekteringsrutinen. Eftersom det finns så många andra faktorer som avgör anläggningens totala elanvändning kan inte Energimyndigheten bedöma trovärdigheten i en sådan analys. Att elbesparingar som uppnåtts genom rutinen för inköp av elkrävande utrustning, rutinen för projektering respektive genom eleffektiviserande åtgärder inte får dubbelbokföras innebär att respektive åtgärd som genomförts inte ska anges som elbesparing på flera ställen i slutredovisningen. Det är dock fritt för deltagande 15

16 företag att bedöma om en åtgärd bäst bör bokföras och redovisas som ett resultat av endera rutin eller som en eleffektiviseringsåtgärd. I det här arbetet bör företaget också bestämma om och hur man ska ta hjälp av sina leverantörer för att kontrollera och verifiera de inköpta produkterna samt att mäta och bedöma den uppnådda eleffektiviseringen. Om det ska kunna ske kan företaget behöva lämna underlag till sina leverantörer avseende driftsförhållanden, drifttid med mera för de aktuella utrustningarna. Det kan också vara lämpligt att man inför ledningens genomgång av sitt energiledningssystem kan redovisa uppföljningar av till exempel effektivisering som åstadkommits på grund av gjorda inköp av mer energieffektiva utrustningar eller projektering av nya delar av anläggningen. Generellt gäller att det som ska redovisas till Energimyndigheten vid företagens femårsredovisning är den eleffektivisering som uppnåtts genom deltagandet i PFE. Åtgärder, rutiner med mera som har genomförts och införts innan företaget gick med i PFE ska inte räknas in. Ex: Om företaget redan innan PFE-deltagandet regelmässigt köpte IE3-motorer 2, ska ingen elbesparing till följd av PFE:s inköpsrutin angående elmotorer redovisas. Om så är fallet ska detta dock beskrivas i fritextfält eller bilaga vid slutredovisningen. Elbesparing till följd av övriga inköp av elkrävande utrustning, utöver elmotorerna, ska dock självklart redovisas. Gällande rutinerna så är det effekten av dessa som ska redovisas t.ex. om man byter en pump och rutinen gör att man väljer en mer effektiv modell än vad man hade gjort utan rutinen så är det skillnaden mellan det konventionella valet och det energieffektiva som ska redovisas. För företag som deltar i sin andra programperiod i PFE ska jämförelse göras med de rutiner som tillämpades av företaget före det första deltagandet i PFE Redogörelse över de skäl som bedömningen grundas på, inklusive redogörelse över beräkningsmetod Företaget ska i slutredovisningen dessutom redogöra för hur man har kommit fram till den angivna elbesparingen. Det ska alltså anges en motivering eller förklaring till hur resultatet beräknats, följts upp eller uppskattats. Denna metod som använts ska dessutom kunna anses som trovärdig av Energimyndigheten. Om företaget använt loggade mätuppgifter eller summerade resultat av LCCberäkningar för att komma fram till vilken effekt rutinerna har haft, anges detta som redogörelse. Om företaget väljer att inte summera elbesparingen till följd av enskilda inköp och/eller projekt utan istället göra en kvalificerad bedömning eller uppskattning, ska bedömningsmetoden beskrivas. Bedömningen av rutinernas effekt i form av elbesparing måste alltid bygga på seriösa och trovärdiga beräknings-/bedömningsmodeller. 2 Högsta energieffektiva klass enligt motorklassificeringssystem från

17 2.5 PFE:s inköps- och projekteringsrutiner i energiledningssystemet I och med att PFE är en lag, och att organisationen enligt standarder för energiledningssystem ska säkerställa att hänsyn tas till tillämpliga lagar, så måste PFE:s specifika rutiner omhändertas i energiledningssystemet. På motsvarande sätt måste certifieringsorganet alltid se till att företaget har tillgång till tillämpliga lagar, däribland lag (2004:1196) om PFE. Att som i denna guide peka ut hur företag och certifieringsorgan bör ta omhand PFE:s krav på inköp och projektering i energiledningssystemet är därför egentligen en överflödig loop. I viss utsträckning påverkar införandet av PFE:s specifika inköps- och projekteringsrutiner många delar i energiledningssystemet, såsom till exempel organisationsstruktur och ansvar, utbildning, kommunikation, dokumentation, dokumentstyrning, verksamhetsstyrning, övervakning och mätning, avvikelser, korrigerande och förebyggande åtgärder, revision samt ledningens genomgång. Inköps- och projekteringsrutiner enligt PFE, inklusive tillhörande rutiner för uppföljning och redovisning av rutinernas effekt, bör ingå som en del i företagets ordinarie energiledningssystem. På så sätt kan företaget bättre säkerställa att rutinerna verkligen används. Dessutom kan certifieringsorganet då kontrollera att företagets inköps- och projekteringsrutiner uppfyller PFE:s krav och att de är implementerade och används i organisationen. För mer information om energiledningssystem hänvisas standarder för energiledningssystem eller till Energimyndighetens Handbok i Energiledningssystem på 2.6 Skillnaden mellan inköp, projektering och åtgärder Det är inte alltid självklart vad som är ett inköp respektive en projektering. En förenklad beskrivning kan vara att rutinerna för inköp avser sådana inköp som är av rutinmässig karaktär, det vill säga sådana varor som man köper återkommande och dessutom ofta i stor omfattning. Rutinerna för projektering avser istället planering och genomförande av större projekt, till exempel en ombyggnad eller tillbyggnad av företagets produktionsanläggningar, eller upphandling av mer komplexa system. Det är upp till varje företag att i sina rutiner definiera vad som är att betrakta som ett inköp och vad som är en projektering, ändring eller renovering. Vad gäller redovisningen av respektive rutins effekt kan företaget själv avgöra om en elbesparing ska bokföras som en effekt av inköpsrutinen eller av projekteringsrutinen utifrån de definitioner man tagit fram inom företaget. Utöver de krav som PFE ställer på rutiner för inköp och projektering ställer PFE också krav på att företaget ska genomföra en energikartläggning. Som ett resultat av denna kartläggning ska en åtgärdslista med eleffektiviserande åtgärder 17

18 fastställas. Dessutom kan ytterligare eleffektiviserande åtgärder framkomma vid t.ex. uppdateringar av energikartläggningen. Företag kan själva avgöra om en elbesparing ska bokföras som en effekt av en eleffektiviserande åtgärd eller som en effekt av endera rutin. För att undvika dubbelräkning av uppnådd eleffektivisering är det viktigt att inte blanda ihop kraven på inköps- och projekteringsrutinerna med de krav som PFE ställer på åtgärder 3. Inköp som genomförts kan i tillämpliga fall tas upp som en eleffektiviseringsåtgärd eller som en effekt av inköps- eller projekteringsrutinen och därmed redovisas under någon av dessa rubriker i slutredovisningen. Enligt lagen om PFE är de eleffektiviserande åtgärderna centrala vid Energimyndighetens slutliga bedömning av om företaget har uppfyllt programmets krav. Det kan av denna anledning vara en fördel att, i en valsituation vid slutredovisningen, hellre ange en åtgärd som en eleffektiviserande åtgärd än som en effekt av en rutin. 2.7 Avvikelser och avsteg från rutinerna Det kan finnas situationer då företag inte kan använda inköps- eller projekteringsrutinen i ett visst fall. Lagstiftaren uttrycker det på följande sätt: 13 Om det finns synnerliga skäl får tillsynsmyndigheten, på ansökan av företaget, besluta att /.../ en rutin som omfattas av ett fastställelsebeslut enligt 11 andra stycket 4 inte behöver tillämpas i ett enskilt fall. Synnerliga skäl är ett starkt juridiskt begrepp, vilket innebär att ansökningar om att få slippa använda en rutin endast ska beviljas i extrema undantagsfall. Ett synnerligt skäl är en extraordinär händelse eller en mycket speciell omständighet. Exempel på sådana skäl är att rutinen, om den följdes i det aktuella fallet, skulle ge en försämrad produktkvalitet eller försämrad teknisk tillförlitlighet. Andra exempel på synnerliga skäl kan vara oväntade omläggningar av produktionen eller förändringar i anläggningen såsom brand, maskinhaverier eller andra extraordinära händelser, som gör att rutinerna måste frångås. Lagen anger att avsteg endast får ske om det finns synnerliga skäl. För att underlätta för företagen att hantera avsteg i praktiken har Energimyndigheten dock valt att skilja på enstaka misstag, nödsituationer eller liknande och medvetna avsteg från rutinerna. För de olika avstegen gäller följande: 3 Mer information om eleffektiviserande åtgärder finns i Energimyndighetens handbok Redovisning av de två första åren i PFE på myndighetens hemsida 18

19 Enstaka avsteg såsom misstag, nödsituationer eller liknande behöver inte rapporteras till Energimyndigheten utan kan hanteras som avvikelser i energiledningssystemet. Om medvetna avsteg från rutinerna görs, och som inte är att betrakta som enstaka misstag, nödsituationer eller liknande, ska Energimyndigheten alltid kontaktas. Detta gäller även för avsteg som uppmärksammats efter att investeringsbeslut fattats. Vissa avsteg från rutinerna kan alltså betraktas som avvikelser i energiledningssystemet. I energiledningssystemet ska rutiner finnas för förebyggande åtgärder, så att risker för potentiella avvikelser kan förutses och minimeras. Korrigerande åtgärder ska korrigera fall där ledningssystemets rutiner brustit, däribland t.ex. fall där rutinen för inköp av elkrävande utrustning brustit/frångåtts. Om t.ex. produktionen står stilla och man måste beställa en motor som inte är högsta energieffektiva klass för att minimera stilleståndet behöver detta enligt ovan inte rapporteras till Energimyndigheten. Företaget bör dock redan ha inkluderat förebyggande åtgärder, riskanalyser och rutiner för nödlägesberedskap m.m. i sitt ledningssystem, bl.a. i rutinerna för drift och underhåll. Det bör därmed finnas framförhållning och riskminimering inför att denna typ av situationer ska uppstå. Är rutinerna inte certifierade och inkluderade i företagets energiledningssystem bör de ändå följas upp och hanteras i företagets ordinarie ledningssystem för att säkerställa att avvikelser korrigeras. Synnerliga skäl Om företag önskar anföra synnerliga skäl enligt 13 gäller följande för ansökan till Energimyndigheten: Ansökan skall vara skriftlig och undertecknad av firmatecknare eller ombud (person som har fullmakt att företräda företaget). Ansökan skall innehålla de skäl som företaget anför som stöd för att inte behöva tillämpa en rutin i ett enskilt fall. Ansökan skall innehålla uppgift om namngiven person på företaget och kontaktuppgifter till denne. Personen ska kunna lämna kompletterande uppgifter som kan komma att krävas för myndighetens prövning av om synnerliga skäl föreligger. Myndigheten kommer att skyndsamt pröva ansökningar enligt 13. Det kan finnas situationer där företag av tekniska skäl inte kan välja utrustning utifrån högsta energieffektiva klass enligt energiklassificering eller LCC. Detta behöver dock inte alltid vara en avvikelse från PFE:s rutiner. T.ex. kanske den energieffektivare utrustningen inte uppfyller andra tekniska specifikationer som t.ex. temperaturkrav, eller att IE3-motor ej finns tillgängligt i den effektklass som behövs. I denna typ av situationer ska företaget kunna visa att inköpsrutinen har använts, men att tekniska skäl gjort att högsta energieffektiva klass inte har kunnat väljas. På så sätt kan man säga att rutinen har tillämpats korrekt, men att valet 19

20 blev det mindre energieffektiva alternativet. Detta utgör då ingen avvikelse, varken i energiledningssystemet eller enligt PFE:s 13 (dvs. behöver ej rapporteras till Energimyndigheten). Rutinerna ska följas så tillvida att företaget ser över marknaden efter energieffektiva alternativ. Om företaget istället tekniskt sett skulle ha kunnat välja det mest energieffektiva alternativet, men av något skäl ändå väljer att frångå rutinen, ska däremot ansökan till Energimyndigheten ske. Det kan också finnas vissa specifika ekonomiska aspekter som avgör om ett energieffektivt alternativ måste väljas eller ej. Ökad kostnad för utbildning av personal eller ökad risk för stilleståndskostnader till följd av en ny utrustningstyp kan vara sådana exempel. I LCC-beräkningen kan hänsyn också tas till vissa sådana kostnader. I förarbetena till PFE-lagen står att LCC-beräkningen kan göras enligt sedvanliga investeringskalkyler, vilket innebär att olika sorters (rimliga) merkostnader får räknas med. Detta innebär i sin tur att även LCC-och merkostnadsberäkningens utfall kan påverkas av särskilda ekonomiska aspekter som kan följa av ett visst val av utrustning. Detta utgör då heller ingen avvikelse från rutinerna, varken i energiledningssystemet eller enligt PFE:s 13 (dvs. behöver ej rapporteras till Energimyndigheten). Vid alla tveksamheter kring hantering av avvikelser från fastställda åtgärder eller rutiner, kontakta Energimyndighetens PFE-handläggare! 20

21 3 LCC-beräkning enligt PFE Livscykelkostnadskalkylering är ett verktyg som kan användas för att öka medvetenhet och kunskap om energianvändningens betydelse för totalkostnaden för en utrustning och som styrmedel för att nå en effektivare energianvändning. Kapitlet inleds med en generell beskrivning av hur livscykelkostnader beräknas. Därefter kommer ett avsnitt om de krav som PFE ställer på beräkning av återbetalningstid för merkostnader inom ramen för de utökade rutinerna. Slutligen beskrivs den modell för LCC-beräkningar som tagits fram för PFE. Beräkningen av LCC och återbetalningstid för merkostnader regleras i 10 i lagen om program för energieffektivisering. I förarbetena till lagen preciseras ytterligare hur beräkningarna ska gå till. Lagen öppnar dock för en viss flexibilitet genom tillägget att beräkningarna ska ske i enlighet med hur sedvanliga investeringskalkyler görs, vilket ger möjlighet för företagen att i större utsträckning följa sina ordinarie beräkningsmodeller om så önskas. 3.1 Beräkning av livscykelkostnader (LCC) Livscykelkostnad (LCC) är ett begrepp som används för att värdera en utrustnings eller ett systems kostnad under hela dess livscykel. Definitionen av livscykel kostnad för en utrustning eller ett system är summan av investeringen (grundbetalningen), driftkostnader (i första hand energi), underhållskostnad och miljökostnad minus utrustningens restvärde. Den gängse kalkylmetoden vid LCCberäkning kallas Nuvärdesmetoden. Denna metod går ut på att investeringsalternativens alla kostnader omräknas till tiden för investeringen. En annan kalkylmetod som också kan användas är Annuitetsmetoden, som går ut på att investeringsalternativens alla kostnader omräknas till årligen lika stora belopp, så kallade annuiteter. Livscykelkostnaden enligt Nuvärdesmetoden beräknas enligt nedanstående ekvation: LCC = I + LCC energi + LCC underhåll + LCC miljö R (ekvation 1) Där följande variabler uttrycker nuvärdet: I är investeringen LCC energi är livscykelkostnaden för energi LCC underhåll är livscykelkostnaden för underhåll LCC miljö är livscykelkostnaden för miljörelaterade kostnader, samt R är restvärdet 21

22 Beräkning av livscykelkostnad (LCC) LCC Investering Drift Underhåll Miljö Restvärde Figur 1: Principiell illustration av beräkningsmetod för livscykelkostnadskalkyl. Investeringen görs initialt och är normalt en engångskostnad. I investeringskostnaden kan förutom investeringsbeloppet även kostnader som är direkt eller indirekt relaterade till inköpet av utrustningen innefattas, t.ex. installations- och utbildningskostnader (dock inte avdragsgill moms). I driftkostnad ingår främst energikostnad, men även andra driftskostnader kan innefattas. I underhållkostnad ingår allt underhåll som krävs för att en utrustning ska fungera över dess brukstid. Underhållskostnaden kan vara uppdelad i årliga och periodiska underhålls- och reparationskostnader. Miljökostnaden kan bestå av en avvecklingskostnad eller kostnad att uppfylla miljöpolicy med mera. Restvärdet slutligen är det värde utrustningen har vid slutet av brukstiden. Miljökostnaden kan antingen vara en engångskostnad eller variera under utrustningens brukstid. I den mall som tagits fram för LCC-beräkningar för PFE:s rutiner har det för de flesta fall bedömts ge en tillräckligt god noggrannhet att anta att miljökostnaden är ett engångsbelopp. Om man önskar periodisera även miljökostnaderna i den framtagna PFE-kalkylmodellen går det att göra genom att lägga in dessa kostnader tillsammans med underhållskostnaderna. Det finns också finansiella faktorer som kan behöva antas för att kunna uppskatta de framtida in- och utbetalningarna i livscykelkostnaden. Dessa faktorer är kalkylränta, förväntad energiprisändring och utrustningens brukstid. Kalkylränta används som mått för att räkna om de betalningar som görs i framtiden till dagens penningvärde. För PFE finns riktvärdet att skillnaden mellan kalkylränta och inflation inte bör vara större än 5 %. 3.2 Beräkning av återbetalningstid för merkostnad Pay-off-metoden Återbetalningstiden av merkostnaden för PFE beräknas genom en rak payoffberäkning. Merkostnaden är den eventuella högre investeringskostnad som den energieffektiva utrustningen har i förhållande till den konventionella utrustningen. Återbetalningstiden för merkostnaden ska beräknas i förhållande till den minskade driftkostnad som det energieffektiva alternativet ger. Driftkostnaderna innefattar årliga energikostnader, dessutom får hänsyn tas till årliga skillnader i underhållsoch miljökostnader om dessa kostnader bedöms ha en betydande effekt. Däremot ska återbetalningstiden beräknas utan hänsyn till restvärde, kalkylränta eller 22

23 förväntad energiprisförändring. Återbetalningstiden beräknas enligt ekvation 2 nedan. T återbetalning = I / K drift (ekvation 2) Där: T återbetalning är återbetalningstiden, uttryckt i år I är den eventuella högre investeringskostnaden för den energieffektiva utrustningen i förhållande till investeringskostnaden för den konventionella utrustningen (I e-eff I konv ), uttrycks i SEK K drift är skillnaden i driftkostnader för den energieffektiva utrustningen i förhållande till den konventionella utrustningen. (Främst energikostnad, vid skillnad i årlig kostnad för underhåll och miljö får även dessa kostnader räknas med). Uttrycks i SEK/år. PFE:s krav för inköp är att det energieffektiva alternativet ska väljas om återbetalningstiden för merkostnaden för den energieffektiva utrustningen är högst tre år. 3.3 PFE-mall för LCC-beräkningar För att underlätta för PFE-företagen (och andra) att genomföra LCC-beräkningar och beräkning av återbetalningstid har Energimyndigheten låtit ta fram en mall för sådana beräkningar. Mallen är i excel-format och kan laddas ned från Energimyndighetens hemsida, PFE-mallen för LCC-beräkningar innehåller ett antal kalkylark med följande delar: Information om mallen Modell för LCC-kalkyl (med instruktion hur man fyller i den), vilken även innefattar beräkning av återbetalningstid för merkostnad Exempel på typberäkningar för LCC för ett antal olika utrustningstyper Beräkningarna baseras på ekvationerna 1 till 2 i föregående avsnitt. Resultatet av beräkningarna visas i tabellform, i stapeldiagram respektive i pajformsdiagram. Dessutom redovisar LCC-beräkningsprogrammet automatiskt vilket alternativ som har lägst livscykelkostnad och vilken återbetalningstid som det eller de energieffektiva alternativen har. I Figur 2 visas exempel på LCC- beräkning enligt den framtagna PFE-modellen. Observera att exemplet härrör sig från tiden innan det nya motorklassificeringssystemet trädde ikraft, därav benämningen eff2. 23

24 Figur 2: Exempel på LCC-beräkning med PFE-mallen för en motor. I mallen kan man lägga in ytterligare en eller flera motorer för att på så sätt jämföra LCC-kostnaderna. Figuren återfinns i Mall för LCC-beräkning, PFE (finns på 24

25 4 Definitioner Elkrävande utrustning Med elkrävande utrustning avses en utrustning som använder minst 30 MWh el per år. Kalkylränta I en investeringskalkyl uppskattas värdet av framtida in- och utbetalningar genom att en kalkylränta används. Det finns ingen enkel metod att fastställa kalkylräntan. Den är en företagsintern angelägenhet, och kan ses som ett mått på hur mycket företaget måste betala för att disponera pengarna till den aktuella investeringen. Vid LCC-beräkning inom ramen för PFE ska företaget använda den kalkylränta som används vid andra investeringskalkyler, men ett riktvärde säger att skillnaden mellan kalkylränta och inflation inte bör vara större än 5 %. Livscykelkostnadskalkyl, LCC En kalkyl som innefattar samtliga kostnader för en utrustning eller ett projekt sett över hela dess brukstid. LCC kan baseras på den så kallade nuvärdesmetoden. En beskrivning av hur LCC-kalkyler beräknas ges i kapitel 3.1. Merkostnad Ofta, men inte alltid, är energieffektiv utrustning dyrare i inköp än konventionell utrustning. Med merkostnad avses skillnaden i investering mellan det konventionella alternativet och det energieffektiva alternativet. Återbetalningstid för merkostnad Återbetalningstid är den tid som det tar för ett energieffektivt alternativ att tjäna in utrustningens merkostnad i förhållande till kostnaden för en konventionell utrustning. En beskrivning av hur återbetalningstid för merkostnaden beräknas ges i kapitel 3.2. När återbetalningstid beräknas ska den nya utrustningen jämföras med utrustning som är likvärdig med den befintliga. Om det rör sig om en nyinvestering ska den nya energieffektiva utrustningen jämföras med ett konventionellt alternativ. 25

26 5 Referenser Energimyndighetens hemsida, Kalkylera med LCC energi, Industrilitteratur Underlag för LCC för belysning, Statens energimyndighet Lag 2004:1196 om program för energieffektivisering Föreskrifter STEMFS 2009:1 26

27 Bilaga 1 Vanliga frågor och svar (FAQ) Om man redan väljer det energieffektivaste alternativet t.ex. redan köper IE3-motorer, ska det då räknas in i PFE? Om företaget redan innan man gick med i PFE köpte IE3-motorer eller redan använde en inköps- eller projekteringsrutin som uppfyller PFE:s krav så kan man fortsätta arbeta på samma sätt. Arbetssättet måste i så fall dokumenteras för att kunna följas upp vid den externa revisionen av företagets ledningssystem. Det som ska redovisas till Energimyndigheten vid företagets femårsredovisning är den eleffektivisering som uppnåtts genom deltagandet i PFE. Åtgärder, rutiner med mera som har genomförts och införts innan företaget gick med i PFE ska inte räknas in. Regelverket kring PFE avser att urskilja effekten av programmet och inte företagens energieffektiviseringsarbete generellt. Möjligheten finns ändå att redovisa omfattningen av företagets energieffektiviseringsarbete utöver PFE i slutredovisningen, där generella inköps- och projekteringsrutiner kan beskrivas. Hur är rutinerna för inköp och projekteringar kopplade till inköps- och projekteringsrutiner som specificeras enligt energiledningssystemets verksamhetsstyrning? PFE:s rutiner bör byggas in och integreras i ordinarie energiledningssystem. Rutiner för inköp och projektering som företaget inför inom ramen för PFE preciseras och nivåsätts något över vad standarden för energiledningssystemet normalt kräver. Får vi använda upp befintlig utrustning i lager inkl. reservdelar? Ja, sådana får användas tills befintligt lager är slut. Hur räknas elbesparingen när man köper in till lager? Eleffektiviseringen räknas från den tidpunkt när utrustningen köps in. Besparingen kan bero av t ex driftstid, så man får göra en överslagsberäkning om man inte har alla parametrar klara. Har man en gång redovisat ett inköp till lager får man se till att inte dubbelräkna besparingen när utrustningen sätts i bruk. Får vi fortsätta göra avrop från befintliga avtal/upphandlingar, även om dessa inte uppfyller PFE:s krav? Nej, avtalen måste förhandlas om så att utrustningen uppfyller PFE:s krav. 27

28 Kan vi fortsätta använda en upphandlad leverantör som inte har utrustning som motsvarar PFE:s krav? Nej, om företaget väljer att använda "högsta energieffektiva klass"-alternativet vid inköp av elkrävande utrustning måste man förmå leverantören att utöka produktutbudet, alternativt välja ny leverantör. Om företaget däremot väljer att räkna på LCC och om denna beräkning ger ett annat resultat, kan leverantören användas även fortsättningsvis. Vad är högsta energieffektiva klass? Läs mer om motordrivna system När ska man börja följa upp den effekt som rutinen haft? Så tidigt som möjligt är önskvärt, men lagen kräver endast att man följer upp från tvåårsredovisningens godkännande. Vad kan ingå/inte ingå i en LCC kalkyl enligt PFE:s krav? LCC kalkylen ska baseras på inköpskostnad samt energikostnad under brukstiden. Det är även möjligt att ta med underhållskostnader och miljökostnader enligt den beräkningsmall som Energimyndigheten tagit fram. Övriga relevanta kostnader som är förknippade med åtgärdens genomförande får också tas med om det kan anses vara i enlighet med sedvanliga investeringskalkyler. Det viktigaste är att beakta energianvändningens påverkan på utrustningens livscykelkostnad, vilket i praktiken innebär att även inköpskostnaden kan utelämnas om företaget väljer att göra utvärderingen enbart på utrustningens energianvändning. Hur exakt ska utrustningens driftstid bedömas? Driftstiden kan uppskattas. Har man t ex flera motorer av samma storlek med olika driftstid kan man räkna med ett genomsnitt. Kan kostnader för lagerhantering tas med i LCC kalkylen om IE3 motorer har lång leveranstid? Ja. Hur bedöms omlindningar av motorer? Företaget får välja att linda om en motor istället för att köpa en ny. 28

29 Hur bedöms de risker som är förknippade med t ex byte av leverantör, obeprövad teknik etc? Kan man inkludera kostnader för dessa i sin kalkyl? Tydliga risker kan inkluderas i kalkylen (enligt sedvanliga investeringskalkyler). Observera att det inte är något krav i PFE att jämföra med och ta in ny, innovativ, helt obeprövad teknik. Ska även de projekt redovisas som inte är klara inom femårsperioden? Om projekt projekterats under tiden som rutinerna tillämpats ska effekten av denna tillämpning redovisas. I de fall då projekten inte avslutats innan femårsredovisningen får redovisningen baseras på en bedömning av den effekt det kommer att uppnå. Om man redan har den bästa tekniken (mest energieffektiva) och ska göra nyinvestering, måste man då ta fram ett sämre alternativ att kunna jämföra med? Låt leverantören ta fram information som styrker att det bästa alternativet används. Man behöver inte ta fram ett sämre alternativ. Vad innebär det att bedömningar av rutinernas effekt kan baseras på leverantörsstatistik? Med information om driften och t.ex. hur många och vilka typer av pumpar företaget har köpt på ett år, kan leverantören beräkna vilken minskad elanvändning som tillämpningen av inköpsrutinerna medfört. Det kan vara svårt att säga exakt vilken motoreffekt rutinen ska omfatta. Driftstiden påverkar. Ska motorn gå för fullt i enkelskift eller tvåskift, är det intermittent drift, dvs. den går bara då den behövs, etc. Hur ska jag tänka? Man får göra en uppskattning av hur många timmar en motor går per år. Är energianvändningen > 30MWh per år ska rutinen gälla. Vid kontinuerlig drift (24 timmar per dygn, alla dagar=8 760 tim) motsvarar det en motor på ca 3,4 kw. 29

30 Bilaga 2 Checklista Krav enligt PFE Uppfylls Ja/Nej Finns rutin för inköp av elkrävande utrustning enligt PFE:s krav dokumenterad? JA NEJ inkluderad i energiledningssystemet? JA NEJ implementerad och kommunicerad i organisationen? JA NEJ med ansvar utpekat? JA NEJ med tillräcklig utbildning för berörd personal? JA NEJ Finns metodik för uppföljning och dokumentation av eleffektiviseringar (MWh) till följd av inköpsrutinen? JA NEJ Kan företaget redogöra för hur man kommit fram till denna eleffektivisering? JA NEJ Finns rutin för projekteringar, ändringar och renoveringar enligt PFE:s krav dokumenterad? JA NEJ inkluderad i energiledningssystemet? JA NEJ implementerad och kommunicerad i organisationen? JA NEJ med ansvar utpekat? JA NEJ med tillräcklig utbildning för berörd personal? JA NEJ Finns metodik för uppföljning och dokumentation av eleffektiviseringar (MWh) till följd av projekteringsrutinen? JA NEJ Kan företaget redogöra för hur man kommit fram till denna eleffektivisering? JA NEJ Är det tydligt hur effekten av inköps- respektive projekteringsrutinen samt eleffektivserande åtgärder ska särredovisas? JA NEJ 30

31 Företagsexempel 1: SCA Ortviken i Sundsvall SCA Ortviken med 900 anställda producerar tryckpapper och mekanisk massa (TMP). Kemisk massa levereras från SCA Östrand. Produktionen är mycket energiintensiv och energifrågan har alltid haft en central roll i företaget. PFE har bidragit till att lyfta frågan ytterligare. Rutiner och processer har förbättrats och genomgår en ständig förbättring med hjälp av interna och externa revisioner och genom att man följer upp brister kontinuerligt. Ortvikens pappersbruk i Sundsvall SCA Forest Products, dvs. SCA:s massa- och pappersbruk, sågverk samt pelletsfabrik, har energisamordnare på alla enheter. På Ortviken är Bjarne Öberg energisamordnare och även blockledare för energi. Ortviken har ända sedan 2002 på uppdrag av koncernledningen följt upp energieffektiviseringsprojekt i ett särskilt system, den s.k. ESAVE-listan. De specifika rutiner för inköp och projektering som ska följas inom PFE, har SCA Ortviken inkluderat i sitt ledningssystem och i den projektprocess man haft sen tidigare. Det som köps in till förråd hanteras som inköp och resten hanteras som projekt. Det är viktigt att ha en process där man identifierar när rutinen ska följas, säger Jörgen Eriksson inköpschef på SCA Ortviken. I alla projekt ska man ta ställning till om en energianalys ska göras och på investeringsmötet beslutar man om en energianalys ska göras. Projektering Projekteringsprocessen är beskriven i det webbaserade verksamhetssystemet med berörda dokument elektroniskt bilagda. Nedan finns en förenklad schematisk bild av hur en sådan process kan se ut. 31

32 Förenklad bild av hur ett processchema kan se ut. Förslag till nya projekt tas fram av driftblocken ute i produktionen. Förslagen tas sedan omhand av Ortvikens anläggningschef, Per Asplund. Alla förslag hanteras på investeringsmöten som hålls 4-5 ggr/år. Det finns även en lista på förslag på energieffektiviseringsprojekt som gås igenom. Totalt genomförs projekt/år. Till de beslutade projekten ska ett investeringsunderlag tas fram där en energibedömning ska biläggas om man beslutat på investeringsmötet att en sådan ska göras. Investeringsunderlaget baseras på offerter för att få så bra kostnadsuppskattningar som möjligt. Underlaget utvärderas sedan i projektgruppen där även inköpsavdelningen deltar. Energibedömningen är en del av underlaget. När anläggningsavdelningen tagit ett beslut går inköpsavdelningen in och gör upphandlingen. Olika leverantörer utvärderas och totalkostnaden för olika lösningar begärs in. Enligt Ortviken kan det ibland vara svårt att jämföra olika nya lösningar med varandra, inte minst för att leverantörerna ofta har svårt att lämna data. Det är betydligt enklare att beräkna energibesparingen gentemot den gamla lösningen. Olika processlösningar kan se mycket olika ut vilket gör utvärderingen svår och det är viktigt att kunna utvärdera utifrån ett helhetsperspektiv. När LCCberäkningar ska göras är det ofta svårt att bedöma vissa parametrar, t ex underhållskostnaden. Energikostnaden är däremot ofta enklare att bedöma, menar företaget. Oavsett typ av projekt är pay-off-beräkning inte alltid avgörande för investeringsbeslutet. Istället används CVA-beräkning (cash value added). Detta innebär att stora projekt med ett bra CVA-index kan genomföras även om payofftiden är t ex 7 år. Utvärdering Efter genomfört projekt ingår det i ledningssystemets rutin för projekt att man ska göra en uppföljning, "Kostnadsuppföljning av investeringsprojekt". Mätbara mål ska finnas för hur projekt till exempel ska spara pengar eller förbättra kvaliteten. Vid större projekt ska en slutrapport med uppföljningen skickas till koncernledningen. För energieffektiviseringsprojekt ska uppgifter på beräknad energibesparing före projektet och uppfylld besparing efter genomfört projekt rapporteras till energisamordnaren. Energisamordnaren ser sedan till att effekten av projektet ur energieffektiviseringssynpunkt rapporteras in till Energimyndigheten. 32

33 Företaget ser ett behov av bättre möjligheter för mätning av energianvändningen på begränsade processavsnitt för att kunna se effekten av åtgärden. Risken är annars att förändringen drunknar i den totala energianvändningen. Det skulle även underlätta jämförelsen mellan uppmätta värden och leverantörens uppgifter. Inköp Inköpsavdelningen ansvarar även för inköp till förrådet. Grundpolicy är att alltid köpa den mest energieffektiva pumpen/motorn även om man inte vet exakt var den ska sitta. Anläggningen har motorer och då gäller det att ha ett bra system för att kunna ha koll på alla. Av dessa är över 3 kw. För att kunna följa upp effekten av inköpsrutinen registreras alla motorer inköpta till förråd i ett Excel dokument där man räknar ut energibesparingen och kan summera vad alla inköp totalt gett. SCA Forest Products har en fabriksstandard för elmotorer, som också lämnas till leverantörer av utrustning. Interna revisioner Interna och externa revisioner ger en genomlysning av ledningssystem och rutiner. De är våra bästa konsulter säger Bjarne Öberg som är energisamordnare på SCA Ortviken. Tidigare upplevdes interna revisorer som poliser som skulle hitta fel. Numera är de mer välkomna och uppfattas mer som att de kan bidra till förbättringar genom att komma med tips och idéer. Dessutom sprider de kunskap mellan enheterna. Rutiner för inköp och projektering ingår i de interna revisionerna. Avvikelser rapporteras i interna systemet och följs upp kontinuerligt. Fokusområdet för nästa års interna revisioner är att granska om rutinerna har fångat in alla projekt där energibedömningar borde gjorts och om alla beslutade energibedömningar har genomförts. Detta arbete med att ständigt förbättra rutiner och följa upp avvikelser har lett till att SCA Ortviken har kunnat förbättra sitt energieffektiviseringsarbete ytterligare. Tack vare bra rutiner för inköp och projektering kunde man redovisa en besparing på totalt 1,8 GWh el per år i sin slutredovisning av den första 5-årsperioden av PFE. 33

34 Företagsexempel 2: Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå Smurfit Kappa Kraftliner Piteå är Europas största kraftlinerbruk. Kraftliner är ett papper som används för att tillverka wellpapp. Anläggningen består av en sulfatfabrik med två barrmassalinjer, en lövmassalinje med blekeri, en returfiberanläggning samt två pappersmaskiner. Värmeenergiförsörjningen sköts i huvudsak av en sodapanna som eldas med svartlut samt en biobränslepanna som eldas med bark, skogsavfall, sågspån och mindre mängder returfiberavfall. Den nya biobränslepannan togs i drift 2007, men redan 1980 började man med att ersätta olja med barkpulvereldning i den dåvarande biobränslepannan. Man var även tidigt ute med att förse Piteå stad med fjärrvärme. Fjärrvärmeleveranserna började så tidigt som Numera levererar bruket 85% av Piteås fjärrvärmebehov. Dessutom producerar man ca 50% av fabrikens totala elbehov i två ångturbiner. Smurfit Kappa Kraftliner Piteå har deltagit i PFE sedan programmet startades Under den första perioden har de nya kraven på rutiner för inköp och projektering införlivats i befintliga projekterings- och inköpsrutiner i företagets webbaserade verksamhetssystem. Även LCC-beräkningsmallar finns i verksamhetssystemet. Ingemar Lundström, miljöchef på Smurfit Kappa Kraftliner Piteå och dessutom PFE-samordnare, berättar att de försöker se till att nya rutiner kompletterar de som redan finns på plats istället för att bygga upp ett helt nytt sätt att arbeta. Det blir enklare och det är också större chans att de verkligen används. Projektering Brukets projekteringsrutin finns beskriven i ett webbaserat processchema. Chefen för projektavdelningen är processansvarig för denna process. Normalt samlar avdelningschefer in uppgifter på vad som behöver åtgärdas i anläggningen, dvs. potentiella projekt. Sedan görs en bedömning av lönsamhet med mera. Projektförslag kan även klassificeras som tvingande (T) om det är åtgärder som behöver göras för att man ska uppfylla lagkrav till exempel (säkerhet, miljö, andra myndighetskrav). Detta användes som argument när de 12 åtgärderna med investeringskostnad 3,6 miljoner kr, som senare fastställdes inom PFE, skulle beviljas av ledningen. Möten där tänkbara energibesparingsåtgärder diskuteras hålls löpande och då inte enbart för PFE. En bruttolista på alla åtgärder skapas. Åtgärdslistan presenteras för chefen för projektavdelningen. 34

35 En första prioritering av vilka projektförslag man ska gå vidare med och göra förstudie på görs före 1 juni varje år. Slutgiltig projektering av utvalda projekt görs sedan i september. Den totala investeringsbudgeten ligger i genomsnitt på c:a 250 miljoner kronor årligen. Oavsett typ av projekt går man vid projektstart alltid igenom vad som ska göras, bland annat med hjälp av checklistor där en punkt är PFE. För de projekt som har energirelevans ska en energibedömning göras enligt en mall som fylls i innan beställning görs. Vid start av ett nytt projekt läggs en mapp upp digitalt för projektet med bestämda undermappar som beskriver olika delar som ska ingå i projektet. En av dessa mappar är energibedömning. Vid projekteringen ska en energibedömning göras enligt en framtagen mall, där två alternativa lösningar jämförs energi- och kostnadsmässigt. Den beräknade energibesparingen förs sedan över till en sammanställningslista. Sammanställningslistan görs i excel och finns för hittills två tidsperioder: (PFE:s första programperiod) och (PFE:s andra programperiod). I sammanställningen listas även de inköp som påverkat energianvändningen samt de PFE-åtgärder som genomförts. PFE-samordnaren ansvarar för vad som är vad, så att ingen dubbelrapportering till Energimyndigheten sker. Denna sammanställning införde man på grund av PFE:s krav på redovisning av resultatet (effekten) av tillämpningen av rutiner för inköp och projektering. Sammanställningen är man mycket nöjd med och planerar att behålla även om inte PFE skulle fortsätta. Den är ett bra sätt att summera vad man gör för energieffektiviseringar och för att kunna följa upp satta energimål. Det är ett bra komplement till att mäta specifik energianvändning eftersom den påverkas av så många andra faktorer än genomförda energieffektiviseringar. Bild 1. Utdrag ur Smurfit Kappa Kraftliner Piteås sammanställning av energipåverkande projekteringar och inköp för den första PFE-perioden. Sammanställningen ska skötas löpande under 5-årsperioden, anser Ingemar Lundström, detta ger en bättre uppföljning än om man skulle vänta med det till slutet av perioden. 35

36 Inköp Rutinen för inköp av energipåverkande utrustning används för inköp vid utbyte av till exempel elmotor. Så fort det rör sig om en ändring i processen och inte bara en reparation av någon del som gått sönder hanteras det enligt projektrutinen. Inköp av reservdelar ingår vanligtvis i projektering av ny utrustning. I rutinen för inköp anges att när det gäller elmotorer med användning större än 30MWh/år ska högsta energieffektiva klass köpas där det finns att tillgå. Företaget har ca 4000 elmotorer, varav den största är på 1800 kw. Många motorer är dock relativt små, < 1kW, och omfattas därför inte av PFE:s krav. Nedan finns urklipp ur företagets rutin för inköp av energipåverkande utrustning. Bild 2 visar hur rutinen för inköp ska hanteras vid inköp av elmotorer och bild 3 visar hur inköp av övrig energipåverkande utrustning ska hanteras. Att åskådliggöra grafiskt hur en process ska gå till kan ofta vara ett bra komplement till skriven text för att öka förståelsen för rutinen. Bild 2: I sin rutin för inköp har företaget ritat upp hur processen för inköp av elmotorer ska hanteras. (Observera att bilden är tagen från företagets rutin för den första PFE-perioden då fortfarande beteckningen EFF1 användes. Fr o m 2009 är högsta energieffektiva klass IE3.) 36

37 Bild 3: Företaget har motsvarande schematiska bild för inköp av annan energipåverkande utrustning. Inköpsavdelningen på Smurfit Kappa hanterar endast de rent kommersiella frågorna i inköpsprocessen, dvs. avtal, priser mm. Det faktiska valet av utrustning, inklusive LCC-beräkningar och andra avvägningar, görs alltid av projektavdelningen eller systemteknikavdelningen. I och med att det är få personer på företaget som köper in utrustning, så är det relativt lätt att se till att dessa har kunskap om LCC, PFE:s krav, sammanställningslistan etc. Alla energipåverkande inköp registreras i ovan nämnda sammanställning. Till följd av bra rutiner för inköp och projektering och ett strukturerat sätt att följa upp inköp och projekteringar har Smurfit Kappa Kraftliner under den första perioden av PFE uppnått en eleffektivisering på 11 GWh/år. 37

Energimyndighetens handbok om rutiner för inköp och projektering inom PFE. Revision 1 2006-07-07

Energimyndighetens handbok om rutiner för inköp och projektering inom PFE. Revision 1 2006-07-07 Energimyndighetens handbok om rutiner för inköp och projektering inom PFE Revision 1 2006-07-07 1 Förord I lag (2004:1196) om program för energieffektivisering för energiintensiva företag ingår specificerade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om program för energieffektivisering; SFS 2004:1196 Utkom från trycket den 15 december 2004 utfärdad den 2 december 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

PFE 4 gånger bättre än om skatten hade verkat

PFE 4 gånger bättre än om skatten hade verkat PFE 4 gånger bättre än om skatten hade verkat STF o Ny Teknik seminarium, 2010-02-18 Thomas Björkman Energimyndigheten Agenda Hinder & drivkrafter för investeringar Hur når Energimyndigheten företagen?

Läs mer

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system Hjälpmedel för utvärdering av energieffektiva produkter/system Stockholm 2009-09-24 1.Kort inledning Energibesparing Produkt och/eller system? P 1 (P in ) P hydr P 2 4 2. Tre (3) olika hjälpmedel 1.Kort

Läs mer

Redovisning av de två första åren i PFE. Program för energieffektivisering i industrin (vers.2)

Redovisning av de två första åren i PFE. Program för energieffektivisering i industrin (vers.2) v Redovisning av de två första åren i PFE Program för energieffektivisering i industrin (vers.2) Program för energieffektivisering i energiintensiv industri Redovisning av de två första åren i PFE Företag

Läs mer

Konkreta verktyg och energitips

Konkreta verktyg och energitips Konkreta verktyg och energitips Anna Karin Jönbrink IVF Industriforskning och utveckling AB Bild 1 2006-02-01 Anna Karin Jönbrink Bild 2 2006-02-01 Anna Karin Jönbrink IVF Industriforskning och utveckling

Läs mer

ENVA. Introduktion och instruktioner för livscykelkostnadsanalys i vattenpumpsystem

ENVA. Introduktion och instruktioner för livscykelkostnadsanalys i vattenpumpsystem ENVA Introduktion och instruktioner för livscykelkostnadsanalys i vattenpumpsystem Författare: Therese Näsman och Rickard Waern, Hållbar utveckling Väst Maj 2013 Livscykelkostnadsanalys, LCC Att endast

Läs mer

Miljöanpassad upphandling HÅLLBAR LÖNSAMHET RÄKNA MED LCC HIPPU SUVILEHTO

Miljöanpassad upphandling HÅLLBAR LÖNSAMHET RÄKNA MED LCC HIPPU SUVILEHTO HÅLLBAR LÖNSAMHET RÄKNA MED LCC HIPPU SUVILEHTO UPPHANDLING PÅVERKAR Ca 500-600 miljarder kr (EU 2,000 miljarder) 3 kategorier står för 70-80% av all miljöpåverkan BESPARINGSPOTENTIAL Om Sveriges skolor

Läs mer

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013 Gott exempel på miljövinst för utomhusbelysning Här beskriver vi ett exempel på hur miljönyttan vid utbyte av belysningssystem tydligt framkommer och kan jämföras genom användning av livscykelkostnadsanalys

Läs mer

Energieffektivisering i Svensk industri-

Energieffektivisering i Svensk industri- Energieffektivisering i Svensk industri- Vad gör Energimyndigheten? Energikonferens ENIG 2010-04-21 Mölndal Thomas Björkman Energimyndigheten Att prata om Stöd till: Forskning, affärsutveckling och företagens

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Utkast 2010-03-12 Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650:7703 Statens energimyndighets föreskrifter och STEMFS allmänna råd om statligt stöd till

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-06-01. Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-06-01. Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-06-01 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Nina Pripp. Enligt en lagrådsremiss den 29

Läs mer

Vägledning för energikartläggning i stora företag

Vägledning för energikartläggning i stora företag Vägledning för energikartläggning i stora företag Inför energikartläggningen Så kan företaget avgränsa och prioritera för att få fram en representativ bild av energianvändningen Publikationer utgivna av

Läs mer

FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg. Miljöanpassad upphandling

FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg. Miljöanpassad upphandling FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg AGENDA Energitjänstedirektivet Hur hjälper Miljöstyrningsrådet till Livscykelkostnad

Läs mer

LCC långsiktighet i upphandlingar med ekonomi och miljö i fokus. Annie Stålberg Miljöstyrningsrådet

LCC långsiktighet i upphandlingar med ekonomi och miljö i fokus. Annie Stålberg Miljöstyrningsrådet LCC långsiktighet i upphandlingar med ekonomi och miljö i fokus Annie Stålberg Miljöstyrningsrådet Kostar miljöanpassningar alltid pengar? Genom miljöanpassad offentlig upphandling har Sverige inte bara

Läs mer

RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD

RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen

Läs mer

SÅ ANVÄNDER DU LIVSCYKELKOSTNADSANALYS - FÖR AFFÄRER SOM BÅDE ÄR LÖNSAMMA OCH HÅLLBARA

SÅ ANVÄNDER DU LIVSCYKELKOSTNADSANALYS - FÖR AFFÄRER SOM BÅDE ÄR LÖNSAMMA OCH HÅLLBARA SÅ ANVÄNDER DU LIVSCYKELKOSTNADSANALYS - FÖR AFFÄRER SOM BÅDE ÄR LÖNSAMMA OCH HÅLLBARA Annie Stålberg Energiansvarig KOSTAR MILJÖANPASSNINGAR ALLTID PENGAR? Genom miljöanpassad offentlig upphandling har

Läs mer

ENERGILEDNINGSSYSTEM ISO 50001 2014-06-03

ENERGILEDNINGSSYSTEM ISO 50001 2014-06-03 ENERGILEDNINGSSYSTEM ISO 50001 2014-06-03 CIT INDUSTRIELL ENERGI AB Chalmers teknikpark 412 88 Göteborg Susana Municio municio@cit.chalmers.se VERKSAMHETSOMRÅDEN Energieffektivisering Industri Ökad effektivitet

Läs mer

Energiledningssystem, Industriprojekt Oskarshamn. Verktyg för energianalys.

Energiledningssystem, Industriprojekt Oskarshamn. Verktyg för energianalys. 1 Energiledningssystem, Industriprojekt Oskarshamn. Verktyg för energianalys. Samverkan mellan styrsystem för kvalitet, miljö och energiledningssystem enligt ISO 9 000 och ISO 14 000. 1 Varför Energiledningssystem?

Läs mer

FÖRSTUDIE ENERGILEDNINGSSYSTEM I HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKÅNES ENERGITING 17 JUNI 2015 CHARLOTTA GIBRAND ENERGIKONSULT, PÖYRY SWEDEN AB

FÖRSTUDIE ENERGILEDNINGSSYSTEM I HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKÅNES ENERGITING 17 JUNI 2015 CHARLOTTA GIBRAND ENERGIKONSULT, PÖYRY SWEDEN AB FÖRSTUDIE ENERGILEDNINGSSYSTEM I HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKÅNES ENERGITING 17 JUNI CHARLOTTA GIBRAND ENERGIKONSULT, PÖYRY SWEDEN AB PÖYRY DIN GLOBALA LOKALA PARTNER Pöyry är ett internationellt konsult- och

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

EKONOMI OCH UNDERHÅLL

EKONOMI OCH UNDERHÅLL EKONOMI OCH UNDERHÅLL Att räkna ut hur mycket en belysningsanläggning kostar att anlägga, driva och underhålla är ett ganska omfattande arbete, men det är inte särskilt komplicerat. Det som däremot kan

Läs mer

Föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Föreskrifter om energikartläggning i stora företag EM2010 W-4.0, 2010-11-22 FÖREDRAGNING 1 (5) Datum Avdelningen för energieffektivisering Martina Berg Föreskrifter om energikartläggning i stora företag Bakgrund Den 1 juni 2014 trädde lagen om energikartläggning

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten.

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten. 2014-07-04 1 (8) Myndighet Statens Energimyndighet, Energimyndigheten Diarienummer 2014-4020 Rubrik Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter som meddelas i anslutning till lagen (2014:266) om

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Richard Gustafsson, ABB AB Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem, 2009-11-26 Svenskt Vatten energieffektivisering Energianalyser vid VA-verk

Richard Gustafsson, ABB AB Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem, 2009-11-26 Svenskt Vatten energieffektivisering Energianalyser vid VA-verk Richard Gustafsson, ABB AB Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem, 2009-11-26 Svenskt Vatten energieffektivisering Energianalyser vid VA-verk November 30, 2009 Slide 1 Motorer En ansenlig del av elanvändningen

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till reviderade föreskrifter i anslutning till förordningen om statligt stöd till energikartläggning

Konsekvensutredning avseende förslag till reviderade föreskrifter i anslutning till förordningen om statligt stöd till energikartläggning EM2012 W-4.0, 2010-11-22 1 (8) Konsekvensutredning avseende förslag till reviderade föreskrifter i anslutning till förordningen om statligt stöd till energikartläggning 1. En beskrivning av problemet och

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Vad är en energikartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Innehåll Energikartläggning................................ sid 3 Varför göra en energikartläggning?............ sid

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Handbok för livscykelkostnad (LCC)

Handbok för livscykelkostnad (LCC) Detta är en artikel i en serie som heter Energiverktygslådan och består av en förkortad populärversion av skriften Räkna för livet handbok för livscykelkostnad (LCC). Räkna för livet Handbok för livscykelkostnad

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY NORBERGSTRAPPAN AB 2 Företagsfakta Företagsnamn: Norbergstrappan AB Företagsadress: Svarvargatan 22,

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Energikartläggning i stora företag

Energikartläggning i stora företag EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum 2015-10-16 1 (12) Avdelningen för energieffektivisering Energikartläggning i stora företag - Frågor och svar Box 310 631 04 Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon

Läs mer

Energikartläggning i stora företag

Energikartläggning i stora företag EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum Uppdaterat 2015-07-03 1 (9) Avdelningen för energieffektivisering Energikartläggning i stora företag - Frågor och svar Box 310 631 04 Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

EXAMENSARBETE. Tamborhantering

EXAMENSARBETE. Tamborhantering EXAMENSARBETE 2009:184 CIV Tamborhantering Daniel Westerlund Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Maskinteknik Institutionen för Tillämpad fysik, maskin- och materialteknik Avdelningen för

Läs mer

LCC ur Installatörens perspektiv. Stockholm 2013-11-07

LCC ur Installatörens perspektiv. Stockholm 2013-11-07 LCC ur Installatörens perspektiv Stockholm 2013-11-07 Imtech Nordic Imtech N.V. Imtech Nordic AB Stödfunktioner (Ekonomi, Affärsutveckling, IT, Inköp, HR, Information, Riskhantering) Imtech VS-teknik AB

Läs mer

Norrköpings kommuns köp av boendestöd

Norrköpings kommuns köp av boendestöd KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-15 Dnr 304/2014 1 (6) Norrköpings kommun 601 81 Norrköping Norrköpings kommuns köp av boendestöd Konkurrensverkets beslut Norrköpings kommun har brutit mot lagen

Läs mer

BYGGHERREGRUPPEN STATENS ENERGIMYNDIGHET LIP-KANSLIET, STOCKHOLMS STAD BOVERKET AB JACOBSON & WIDMARK

BYGGHERREGRUPPEN STATENS ENERGIMYNDIGHET LIP-KANSLIET, STOCKHOLMS STAD BOVERKET AB JACOBSON & WIDMARK 1(8) BILAGA 4 BERÄKNING AV KOSTNADER BYGGHERREGRUPPEN STATENS ENERGIMYNDIGHET LIP-KANSLIET, STOCKHOLMS STAD BOVERKET AB JACOBSON & WIDMARK 1999-02-15 2 (8) BERÄKNING AV KOSTNADER 1 BERÄKNINGSMODELL För

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Energimyndigheten Avdelningen för energieffektivisering Johanna Moberg Vår referens/dnr: Er referens/dnr: 2014-4020 2014-09-11 Remissvar Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr N 253/2004 Sverige Fullständig befrielse från skatten på elektricitet för energiintensiva företag

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr N 253/2004 Sverige Fullständig befrielse från skatten på elektricitet för energiintensiva företag EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.X.2004 C(2004)3909fin Ärende : Statligt stöd nr N 253/2004 Sverige Fullständig befrielse från skatten på elektricitet för energiintensiva företag Fru Minister, 1.

Läs mer

Sveriges planer för stimulans, nya produktkrav och riktlinjer. Marie Rosenqvist Energimyndigheten 2011-08-19

Sveriges planer för stimulans, nya produktkrav och riktlinjer. Marie Rosenqvist Energimyndigheten 2011-08-19 Sveriges planer för stimulans, nya produktkrav och riktlinjer Marie Rosenqvist Energimyndigheten 2011-08-19 Upplägg Kommunernas ambitioner vs Sveriges ambitioner Nära nollhusstrategin Energieffektiviseringsstödet

Läs mer

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik)

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik) Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) Ledningssystem för Kvalitet 4 Krav på Miljöledningssystem 4 Inledning 1 Allmänna Krav 4.1 Generella krav 4.1 Dokumentation av KMA-systemet 3.3.4 Dokumentationskrav

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

Buy Smart Grön Upphandling för Smarta Inköp. Allmän information

Buy Smart Grön Upphandling för Smarta Inköp. Allmän information Buy Smart Grön Upphandling för Smarta Inköp Allmän information Innehåll Lagstiftning Energi och kostnadsbesparingar Användning av miljö- och energimärkningar Grön upphandling Produktgrupper Bakgrund Den

Läs mer

GUIDE för uppföljning/revision. Uppföljning av integrerade ledningssystem

GUIDE för uppföljning/revision. Uppföljning av integrerade ledningssystem GUIDE för uppföljning/revision Uppföljning av integrerade ledningssystem BAKGRUND / SYFTE Många företag arbetar idag med integrerade ledningssystem för miljö, hälsa och säkerhet. Syftet med denna guide

Läs mer

Energikartläggning i stora företag

Energikartläggning i stora företag EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum 1 (8) Avdelningen för energieffektivisering Energikartläggning i stora företag - Frågor och svar Box 310 631 04 Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon 016-544 20 00

Läs mer

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför

Läs mer

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin OHSAS 18001.2007 Av Benny Halldin Revision av OHSAS 18001 Ny standard klar juni/juli 2007! Mer lika ISO 14 001.2004 Mer tonvikt på Hälsa även psykisk sådan. Anläggningssäkerhet borttaget. Nytt avsnitt

Läs mer

Kostnader för energi i byggnader

Kostnader för energi i byggnader Kostnader för energi i byggnader Pay-off-metoden Nuvärdesmetoden Janne Akander HiG Optimal isolertjocklek Om klimatskärmen har hög värmeisoleringsgrad så ökar investeringskostnaden (och bruksarean minskar).

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering » Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering Norrköping 2013-01-29 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ7 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 » Definition

Läs mer

Ekonomiskt stöd för energikartläggning till företag

Ekonomiskt stöd för energikartläggning till företag Ekonomiskt stöd för energikartläggning till företag Hållbar utveckling Väst Västra Götalands regionala energikontor Joakim Achim Friedrich 031 3891483 joakim.friedrich@hallbarutvecklingvast.se Vad är en

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg » Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg FÖ4 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? » Definition Vad är en investering?

Läs mer

Kortfattad informationsskrift

Kortfattad informationsskrift Kortfattad informationsskrift 2 INFORMATION OM ENEU 2000 UPPHANDLING MED LÅNGSIKTIG HÅLLBARHET BAKGRUND Inom industrin samt kommuner, landsting och privata fastighetsbolag upphandlas årligen utrustning

Läs mer

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn...

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn... 1 Uppgift 5.1 D skönt AB tillverkar avstressningsprylar till överstressade direktörer m fl. Man tänker nu utvidga verksamheten och ska investera antingen i maskinen Karin eller i maskinen Marie. Karin

Läs mer

Revisionsrapport. Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen. Sammanfattning

Revisionsrapport. Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen. Sammanfattning Revisionsrapport Göteborgs universitet Box 100 405 30 Göteborg Datum Dnr 2012-02-13 32-2011-0676 Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen Riksrevisionen har som ett led i den årliga

Läs mer

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5 Sammanfattning I detta kapitel beskrivs Höganäs verksamhetsstyrning och egenkontroll. Lagstiftning som styr egenkontroll utgörs huvudsakligen av kap 26 19 i miljöbalken samt förordningar och föreskrifter

Läs mer

Modernt glaskontor har hög investeringskostnad

Modernt glaskontor har hög investeringskostnad GLAS Noggranna analyser behövs när man uppför inglasade kontor. Risken är stor för att den termiska och visuella komforten inte blir bra. Sannolikt kan inte framtida byggnader vara helt uppglasade. De

Läs mer

Anders Pousette. Energikartläggning i stora företag

Anders Pousette. Energikartläggning i stora företag Anders Pousette Energikartläggning i stora företag Agenda Bakgrund Vem berörs av lagen om energikartläggning i stora företag? Så ska energikartläggning genomföras Tidplan och arbetet framöver Agenda Bakgrund

Läs mer

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg BeBo Räknestuga 12 oktober 2015 Gothia Towers, Göteborg 1 Investeringsbedömning Företagens långsiktiga problem är att avgöra vilka nya resurser som skall införskaffas investeringar. Beslutet avgörs av

Läs mer

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter EU - Näringslivet - Miljön 2005-01-26 (uppdaterad 2005-04-14) ENVIVE AB Pia M Berglund-Lundström www.envive.se Övergång till ISO 14001:2004 Förberedelsetid

Läs mer

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING INVESTERINGSBEDÖMNING VAD MENAS MED INVESTERINGSBEDÖMNING? VILKA METODER? DEFINITION : Hur man ska gå tillväga för att bedöma lönsamheten av ett investeringsbeslut

Läs mer

Stockholms läns landsting 1 (2)

Stockholms läns landsting 1 (2) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-20 LS 2015-0378 Landstingsstyrelsen Skrivelse från Michel Silvestri (MP) angående energieffektivisering av landstingets fastigheter

Läs mer

MILJÖ- och ARBETSMILJÖ- BERÄTTELSE 2014

MILJÖ- och ARBETSMILJÖ- BERÄTTELSE 2014 INAIR AB MILJÖ- och ARBETSMILJÖ- BERÄTTELSE MILJÖ- OCH ARBETSMILJÖBERÄTTELSE tillsvidare Sida 2 Vår verksamhet INAIR AB grundades 1990, vi har ett brinnande intresse för ventilation och söker ständigt

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas

Läs mer

Mer information? Program för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE) Vad ska företagen göra? Hittills 1 TWh eleffektivisering redovisad

Mer information? Program för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE) Vad ska företagen göra? Hittills 1 TWh eleffektivisering redovisad Program för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE) Vad ska företagen göra? Frivilligt, 5-årigt program med 116 deltagande företag Företagen åtar sig att effektivisera sin energianvändning

Läs mer

En övergripande presentation

En övergripande presentation En övergripande presentation Processorienterad verksamhetsledning för företag i BI:s verktyg för företagsutveckling Vad är Povel? Bakgrund Många byggföretag har svårt att hantera verksamhetsstyrning på

Läs mer

LCCA Life Cycle Cost Analys

LCCA Life Cycle Cost Analys LCCA Life Cycle Cost Analys Solskyddstekniker 2014 Fördjupningsarbete Av. Olof Ahlberg och Magnus Melander 1 Sammanfattning: LCC-Analys är en metod för att bestämma ett system eller en produkts kostnad

Läs mer

Fastighetsekonomi för offentlig sektor. Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder

Fastighetsekonomi för offentlig sektor. Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder Fastighetsekonomi för offentlig sektor Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder Bakgrund Pluggade 2005-2008 Kalkylator Projektledare EPC Byggprojektledare UK Byggprojektledare, Projekteringsledare

Läs mer

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och

Läs mer

Program för energieffektivisering i industrin PFE EED PFE 2.0. Susana Municio CIT Industriell Energi AB

Program för energieffektivisering i industrin PFE EED PFE 2.0. Susana Municio CIT Industriell Energi AB Program för energieffektivisering i industrin PFE EED PFE 2.0 Susana Municio CIT Industriell Energi AB CIT Industriell Energi AB Kunskapsföretag som arbetar med industrins energianvändning Industrin Utvärdering

Läs mer

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus Åsa Wahlström Poseidon lågenergihus Backa (Mattias Westher) Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation av

Läs mer

Checklista energitillsyn

Checklista energitillsyn Checklista energitillsyn A. Uppgifter om företaget Företagsnamn: Fastighetsbeteckning Organisationsnummer: Besöksadress: Postadress: Kontaktperson: Telefonnummer: Faktureringsadress: B. Allmänna uppgifter

Läs mer

Lathund till BeBos lönsamhetskalkyl

Lathund till BeBos lönsamhetskalkyl Lathund till BeBos lönsamhetskalkyl 1 Inledning BeBo är ett samarbete mellan Energimyndigheten och ett antal fastighetsägare som är aktiva inom energiområdet. Gruppen har varit verksam sedan år 1989 och

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Om att sätta mål för energieffektivisering För att kunna uppnå uppsatta mål behöver normalt ett antal genomgripande åtgärder genomföras som fodrar

Läs mer

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER Författare: Anna-Lena Lane Projektnummer: BF01 År: 2012 Onlinemätningar i butiker Rapport förstudie Anna-Lena Lane SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Projektnummer: BF01

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Metodisk energieffektivisering

Metodisk energieffektivisering Ett seminarium om arbetsmetodik vid genomförandet av energibesparande åtgärder i byggnader Tid & plats: Malmö tisdag 13 april 2010 Stockholm torsdag 15 april 2010 Göteborg onsdag 21 april 2010 Avgift:

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

ATT BYGGA OCH DRIVA ISHALLAR. Kenneth Weber

ATT BYGGA OCH DRIVA ISHALLAR. Kenneth Weber ATT BYGGA OCH DRIVA ISHALLAR Kenneth Weber Lite historik Människan började åka skridskor för ca 5000 år sedan ungefär samtidigt som man började äta glass i Kina! Första konstgjorda isen gjordes 1876!

Läs mer

Systematiskt energiarbete. Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29

Systematiskt energiarbete. Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29 Systematiskt energiarbete Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29 1 ÅF i korthet Omsättning: ca 8 500 MSEK Medarbetare och nätverk: Med 7 500 medarbetare och 20 000

Läs mer

Energieffektiva myndigheter Riktlinjer och uppföljning

Energieffektiva myndigheter Riktlinjer och uppföljning Energieffektiva myndigheter Riktlinjer och uppföljning Dag Lundblad Energimyndigheten Övergripande om åtgärder valmöjligheter i ett kontinuerligt & systematiskt och strategiskt arbete genomförande under

Läs mer

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen

Läs mer

Lightstream 2. Energieffektiv LED downlight för flera användningsområden både inom- och utomhus

Lightstream 2. Energieffektiv LED downlight för flera användningsområden både inom- och utomhus Lightstream 2 Energieffektiv LED downlight för flera användningsområden både inom- och utomhus Lightstream 2 Energieffektiv LED downlight i stilren design med snabb återbetalning (IP20/IP65) Med 80% energibesparing

Läs mer

Ett hållbart energisystem. Energimyndigheten

Ett hållbart energisystem. Energimyndigheten Ett hållbart energisystem Energimyndigheten Energimyndighetens verksamhet Vision: Ett hållbart energisystem Analys Teknik Främjande Tillväxt Information och kommunikation Lokal, regional, nationell och

Läs mer

Att beställa och genomföra energikartläggningar

Att beställa och genomföra energikartläggningar Datum 1 (10) Att beställa och genomföra energikartläggningar Lantbruk EM4500 W-4.0, 2010-11-22 Datum 2 (10) Att beställa och genomföra energikartläggning lantbruk Här presenteras information om vad som

Läs mer

Motordrifter 2014-12-08. Motorer (pumpar) Stödprocess. Peter Karlsson. Allmän motorkunskap

Motordrifter 2014-12-08. Motorer (pumpar) Stödprocess. Peter Karlsson. Allmän motorkunskap Effektiv energianvändning Hur når vi dit? Motorer (pumpar) Stödprocess Peter Karlsson Motordrifter Allmän motorkunskap Ny klassning av verkningsgrader: IEC60034-30, IE1, IE2, IE3 Ca 65 % av industrins

Läs mer

Kammarrätten har anmodats att yttra sig över rubricerade rapport och vill med anledning härav anföra följande.

Kammarrätten har anmodats att yttra sig över rubricerade rapport och vill med anledning härav anföra följande. REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Dnr 2009-12-03 AdmD-414-2009 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Statens energimyndighets rapport (ER 2009:28) om ursprungsgarantier för förnybar energi (Ert dnr N2009/7486/E)

Läs mer

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Redovisning av miljöledningsarbete Dnr: Af-2015/074617 Datum: 2015-02-20 Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Myndighet: Arbetsförmedlingen Organisationsnr: 202100-2114 sid 1 av 5 Denna rapportering

Läs mer

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner.

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner. Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Charlott Thyrén Helena Bunner Mona Matsson Allmänna villkor för myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap Villkor för användning av anslagsmedel Följande villkor gäller

Läs mer

Erfarenheten visar att detta kravelement har lett till flera frågeställningar vid införande och tillämpning i det dagliga arbetet.

Erfarenheten visar att detta kravelement har lett till flera frågeställningar vid införande och tillämpning i det dagliga arbetet. SWETIC Erfarenhetsdokument 2005-02-02 Teknisk Kommitté: Systemcertifiering Lagar och andra krav Version 1 AG3 Lagar och andra krav Bakgrund För att uppfylla kravelementet 4.3.2 Lagar och andra krav skall

Läs mer

Energikoll i små och medelstora företag. vägledning och checklistor för mer effektiv energianvändning!

Energikoll i små och medelstora företag. vägledning och checklistor för mer effektiv energianvändning! Energikoll i små och medelstora företag. vägledning och checklistor för mer effektiv energianvändning! Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se

Läs mer

Utbildning Energi- och. Göteborg 20 januari 2010

Utbildning Energi- och. Göteborg 20 januari 2010 Utbildning Energi- och Klimatrådgivare Göteborg 20 januari 2010 Mikael Söderström Rosén Energikonsult på KanEnergi Sweden AB Civilingenjör i industriella energisystem och produktionslogistik Arbetar med

Läs mer

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Företagen ska spara energi Många företag kan spara upp till 15 procent av sin energianvändning

Läs mer

Utbildningsmodul 4. för avancerade EPC-marknader

Utbildningsmodul 4. för avancerade EPC-marknader Utbildningsmodul 4. för avancerade EPC-marknader Finansiering av EPC-projekt Project Transparense OVERVIEW OF TRAINING MODULES I. Grundläggande om EPC II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling

Läs mer