Systematisering, analys. för småskalig biobränsleanvändning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Systematisering, analys. för småskalig biobränsleanvändning"

Transkript

1 Systematisering, analys och sammanvägning av relevant kunskap för småskalig biobränsleanvändning

2 ER [Klicka och skriv ER-nummer här - ER-nummer erhålls från förlaget]

3 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: e-post: Statens energimyndighet Upplaga: [konsultera förlaget] ex ER [erhålls från förlaget] ISSN [erhålls från förlaget]

4 Förord Energimyndigheten har gett SP i uppdrag att systematisera, analysera och väga samman den kunskap om småskalig biobränsleanvändning som framkommit inom NUTEK:s och sedermera Energimyndighetens forskningsprogram inom området under perioden Föreliggande rapport utgör, tillsammans med en elektronisk sammanställning av genomförda projekt, resultatet av detta arbete. Vi vill varmt tacka Energimyndighetens handläggare, berörda projektledare och kolleger för stort tillmötesgående och viktiga synpunkter under arbetets gång. De åsikter och bedömningar som redovisas i rapporten är dock helt författarens egna. Vi vill också tacka Björn Björkman, tidigare Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund och numera Svenska Brandförsvarsföreningen, för kvalificerat och omfattande arbete med att bygga upp den elektroniska projektsammanställningen. Borås i oktober 2005 Lennart Gustavsson

5

6 Innehåll Sammanfattning 7 1 Bakgrund 10 2 Målsättning 11 3 Genomförande Projektklassificering Elektronisk projektrapportering Resultat Bränslen Pellets Spannmål Förbränningsanordningar Vedpannor Kaminer och kakelugnar Pelletsbrännare och pelletskaminer Större pannor Processreglering Ackumulatorsystem Aska Emissioner och rening Allmänt Partiklar och aerosoler Oförbränt Kväveoxider Katalysatorer Filter och annan stoftavskiljning Rökgaskondensering Förbränningsförlopp Allmänt Experimentellt Kemiskt - fysikaliska modeller CFD-modellering Skorstenar P-märkning och annan certifiering Utbildning och information Diskussion och slutsatser 49

7 Sammanfattning Energimyndigheten och dess företrädare har under åren genomfört omfattande forsknings- och utvecklingsinsatser inom området Småskalig förbränning av biobränslen. Föreliggande projekt har haft som målsättning att systematisera, analysera och så långt möjligt syntetisera den kunskap som genererats inom forskningsprogrammen. Vidare har syftet varit att identifiera kunskapsluckor av betydelse för att möjliggöra en ökad småskalig bioenergianvändning med hög effektivitet och minimal miljö- och hälsopåverkan. De genomförda projekten har delats upp i en ämnesnyckel med följande rubriker: Brukare, Bränslen, Förbränningsanordningar, Reglerteknik, Energimottagare, Skorsten, Aska, Emissioner och rening, Förbränningsförlopp samt Övrigt. Uppgifter om samtliga projekt, indelade enligt ämnesnyckeln och med länkar till projektsammanfattningar och slutrapporter har sammanställts i en Excel-fil som finns tillgänglig på CD-skiva. Den samlade kunskapen inom områden som är relevanta för småskalig biobränsleanvändning har ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden. Energimyndighetens forskningsprogram är en starkt bidragande orsak till detta. Väsentliga framsteg har gjorts bl.a. inom följande områden: - Modellering av grundläggande förbränningsförlopp för enstaka partiklar och bränslebäddar - Utformning av förbränningskammare och rost för god utbränning - Teknik och metoder för förbränningsreglering - Egenskaper hos bränslepellets och hur detta påverkar förbränningen - Teknik och utrustning för pelletseldning - Bildning och emissioner av partiklar från biobränsleeldning, speciellt submikrona sådana - Kvalitetssäkring av småskalig förbränningsutrustning för biobränsle Insatser inom och utom programmen har lett till att kunskapen om vad som krävs för en effektiv och miljövänlig småskalig biobränsleanvändning i både vedpannor, lokaleldstäder, pelletsbrännare/kaminer och i större pannor idag är förhållandevis goda. Utmaningen ligger nu i att fortsatt omsätta dessa kunskaper i nya produkter som är konkurrenskraftiga på marknaden och att vidareutveckla tekniken så att en effektiv och miljövänlig förbränning kan vidmakthållas under varierande driftbetingelser och med varierande bränslekvaliteter. För framtiden bedöms följande frågeställningar/önskemål vara centrala för att möjliggöra en väsentligt ökad biobränsleanvändning i den mindre skalan: 7

8 - teknik för pelletsanvändning (hela kedjan) - stabila förbränningsprocesser - minskning av partikelutsläpp - förbättrad teknik för fastighets- och närvärmeskalan - värderingsmetoder för nya bränslen - minskat behov av tillsyn och underhåll - ökad automatiseringsgrad och minskad brukarinverkan - möjligheter att kombinera biobränsle och solenergi Utifrån dessa krav ger föreliggande sammanställning anledning till slutsatsen att kunskapsluckor främst finns inom följande områden: - teknik för förbränningsreglering - teknik för pelletseldning - pelletsframställning och produktkvalitet - studier och modellering av bränslebäddar - teknik för upptändning med låga utsläpp vid satsvis eldning (t.ex. i vedpannor) - partikelbildning och teknik för partikelavskiljning - askegenskaper, beläggningar och sintringsrisker - teknik för eldning av spannmål och andra agrara bränslen - systemlösningar för solenergi/biobränsle. 8

9

10 1 Bakgrund Statens Energimyndighet, STEM, och tidigare Närings- och Teknikutvecklingsverket, NUTEK, har sedan 1994 stött forsknings- och utvecklingsverksamhet inom området Småskalig förbränning av biobränslen. Forskningen har bedrivits inom tre löpande forskningsprogram under perioderna , samt Under de två första programperioderna hade programmet titeln Småskalig förbränning av biobränslen medan det senaste programmet har titeln Småskalig bioenergianvändning. Inom programmen har projekt av olika karaktär erhållit stöd. I ena änden har ett antal projekt av grundläggande karaktär där basala förlopp vid förbränning av biobränslen studerats. I andra änden har rena produktutvecklingsprojekt bedrivits av företag och rena informations-insatser avsedda för olika aktörer inom området stöttats. Mellan dessa båda extremer finns ett brett spektrum av projekt. Under programmens hela löptid har en styrgrupp biträtt Energimyndigheten med bl.a. bedömning av ansökningar, råd om programmens inriktning samt hur resultaten skall spridas till avnämarna på bästa sätt. Styrgruppen har ansett att det finns ett behov av en översikt över vad som gjorts inom programmen, att systematisera och sammanställa denna kunskap och att identifiera möjliga kvarstående luckor. Energimyndigheten ansåg att denna bedömning var riktig och uppdrog därför åt undertecknade att genomföra en sådan Systematisering, analys och sammanställning av relevant kunskap för småskalig bioenergianvändning. Denna rapport redovisar resultatet av detta arbete.

11 2 Målsättning Arbetets målsättning har varit att systematisera, analysera och om möjligt syntetisera den kunskap om småskalig bioenergianvändning som genererats inom Energimyndighetens (tidigare NUTEK:s) forskningsprogram på området. Målsättningen har också varit att identifiera kunskapsluckor där fortsatta insatser bedöms vara viktiga och ha potential att underlätta en ökad bioenergianvändning.

12 3 Genomförande Under de tre programperioderna har ett stort antal projekt bedrivits. Projekten har varit av olika karaktär, från långsiktiga forskningsprojekt där grundläggande frågeställningar bearbetats till direkta produktutvecklingsprojekt och punktinsatser för spridning av information vid ett givet tillfälle. Som ett första steg har listor över projekt som erhållit stöd i forskningsprogrammen genomgåtts. 3.1 Projektklassificering För att få en överskådlig bild över vilka typer av projekt som genomförts har dessa klassificerats enligt en ämnesnyckel. Denna ämnesnyckel har utvecklats i första hand med syftet att ge den praktiskt verksamme användaren/tillverkaren/konsumenten hjälp att hitta relevant information. Därför har ämnesnyckeln huvudsakligen utgått från energins väg från bränslet till nyttig energi och eventuella bieffekter. Tabell 1 åskådliggör hur ämnesnyckeln är uppbyggd. Tabell 1: Ämnesnyckel för projekt inom forskningsprogrammen A A1 A2 B B1 B2 B3 B4 C C1 C2 C3 C4 D BRUKARE Information och utbildning P-märkning och annan certifiering BRÄNSLEN Ved Pellets Flis Övrigt FÖRBRÄNNINGSANORDNINGAR Vedpannor Kaminer och kakelugnar Pelletsbrännare och kaminer Större pannor REGLERTEKNIK

13 E F F1 F2 G H H1 H2 H3 H4 H5 H6 H7 H8 I I1 I2 J ENERGIMOTTAGARE SKORSTEN Mätningar Konstruktion ASKA EMISSIONER OCH RENING Allmänt Partiklar och aerosoler Oförbränt NOx Katalysatorer Filter Rökgaskondensering Övrigt FÖRBRÄNNINGSFÖRLOPP Experimentellt Teoretiska modeller ÖVRIGT 3.2 Elektronisk projektrapportering Det har bedömts väsentligt att göra resultaten från genomförda projekt i form av rapporter så lätt tillgängliga som möjligt. Dessa rapporter finns i viss utsträckning tillgängliga på Energimyndighetens hemsida under Energiforskning/Forskningsområden/ Bebyggelse/ Småskalig bioenergianvändning. För att göra projektrapporterna lätt tillgängliga på ett strukturerat sätt har en CDskiva tagits fram inom projektet. På denna finns en Excel-fil, Översikt2005Småskal, där samtliga projekt som bedömts relevanta för kunskapssammanställningen förtecknats. Projekten har i Excel-bladet lagts in i ämnesnyckeln ovan så att samtliga projekt som berör ett visst ämnesområde finns på samma ställe. För varje projekt framgår bl.a.: - Kategori i ämnesnyckeln - Energimyndighetens projektnummer - Projekttitel - Uppgift om sammanfattning finns tillgänglig

14 - Uppgift om slutrapport finns tillgänglig - Titel på projektsammanfattning - Projektledare - Utförande organisation I Excel-arket har uppgift om sammanfattning respektive slutrapport utförts som en hyperlänk, som då man klickar på den kopplar vidare till aktuell sammanfattning/projektrapport och öppnar denna. I följande rapport används i stort samma ämnesindelning som i den elektroniska projekt-sammanställningen. Dock har avsnitten om Information och utbildning samt P-märkning och annan certifiering lagts sist i rapporten.

15 4 Resultat 4.1 Bränslen De biobränslen som primärt är intressanta för småskalig användning är i första hand styckeved, pellets och briketter, flis av olika ursprung samt i någon mån träpulver. På senare tid har dessutom spannmål och olika åkerbränslen fått ökad aktualitet. Insatserna inom programmen som avser olika typer av bränslen har i första hand koncentrerats till pellets och i någon mån spannmål. Inga projekt avseende styckeved eller flis har bedrivits. Fördelningen avspeglar det faktum att en storskalig introduktion av pellets som bränsle skett under de senaste tio åren och att kunskaperna om pellets till en början var mycket begränsade Pellets Pellets tillverkas normalt av sågverksavfall, t.ex. sågspån, eller av skogsavfall. Råvaran mals och torkas om nödvändigt och pressas därefter vid förhöjd temperatur till pellets med 6, 8 eller 10 mm diameter. Fukthalten är normalt under 10 % och densiteten och därmed energitätheten förhållandevis hög. Styckestorleken och homogeniteten hos bränslet gör att automatisk bränslematning och effektreglering enkelt kan åstadkommas. Egenskaperna hos ett pelletsbränsle beror både på de råvaror som använts och på tillverkningsprocessen. Kunskaperna om dessa samband och hur bränslets egenskaper påverkar förbränning och emissioner var i stort sett obefintliga då forskningsprogrammen startade. Inledningsvis genomfördes därför några projekt som avsåg att empiriskt undersöka vilka egenskaper hos pellets som uppenbart påverkar förbränningsresultatet. Tänkbara sådana är bl.a.: - dimensioner (diameter, längd) - askhalt - asksmältpunkt - hållfasthet och andel finfraktion - densitet - kvävehalt Inledande undersökningar indikerade att förbränningsresultaten kunde variera kraftigt mellan olika pelletskvaliteter och olika förbränningsutrustningar. En viktig parameter tycktes vara diametern hos pelletsen, där mindre pellets åtminstone i övermatade brännare gav bättre förbränningsresultat. Vidare undersökningar kun-

16 de dock inte verifiera att diametern i sig har någon betydelse. Däremot är densiteten en viktig faktor både för den utvecklade effekten och förbränningskvaliteten i vissa fall. Eftersom matningen i en pelletbrännare ger en viss volym per tidsenhet kommer effekten att öka med ökad densitet. En högre densitet kan antingen bero på mindre pelletsdiameter med åtföljande mindre tomvolym i bränslet, på hårdare pressade pellets eller på råvara med högre densitet. Densitetsskillnader kan ge upphov till mycket olika förbränningsresultat i samma brännare om ingen injustering sker. Den bränsleegenskap som mest direkt påverkar utsläppen är kvävehalten. I flera undersökningar har konstaterats att utsläppen av kväveoxider är mycket starkt korrelerad till bränslets kvävehalt, och att omvandlingsgraden för bränslekvävet kan vara upp mot 100 %. Detta innebär att nedbrytningen av bildade kväveoxider normalt är mycket liten i dagens pelletsbrännare, och också att utsläppen av NO x kan bli mycket höga vid användning av kväverika råvaror för pelletstillverkning. Det senare kan bli mycket aktuellt i framtiden då hittills använda råvaror med låga kvävehalter, t.ex sågspån, möjligen inte räcker till för behovet. En viktig aspekt av pellet som bränsle är risken för slagg- och beläggningsbildning i brännaren. I vissa fall kan hårda slaggkakor bildas i och runt brännarhuvudet (sintring), som i första skedet leder till sämre förbränning men också kan medföra driftstörningar och driftstopp. Flera projekt har försökt kartlägga orsaker till och mekanismer för slaggbildningen. Undersökningarna har visat att både bränslets askhalt och asksammansättning samt brännarkonstruktionen har betydelse för omfattningen av sintringsproblemet. Askrika bränslen som hyggesavfall och bark bör inte användas i konventionella brännare för villabruk. Bränslets innehåll av askbildande ämnen som K, Na, Al och framför allt Si som bildar ämnen som smälter och därmed klibbar vid förhållandevis låg temperatur tycks vara avgörande för sintringsproblemens omfattning. Temperatur och gassammansättning i brännarens olika delar är också viktiga parametrar. En viktig frågeställning är om det är bränsleråvaran eller tillverkningsprocessen som är upphovet till sintringsproblemen. Visst arbete har gjorts inom programmet inom detta område. Ett stort antal prover av problematiska respektive ickeproblematiska pelletskvaliteter samlades in under en driftsäsong från två olika pelletsfabriker tillsammans med bakgrundsdata. Samband söktes mellan typ och behandling inkl. lagringstid hos råvaran, processförhållanden vid tillverkningen inkl egenskaper hos tillfört bränsle i torken (t.ex. bark) och den färdiga pelletsens innehåll av problemskapande komponenter. Tydliga skillnader i innehåll av Si men även Al och Fe mellan problematiska och icke-problematiska bränslen kunde konstateras, där en Si-halt uttryckt som SiO 2 överstigande % av askans sammansättning gav upphov till sintringsproblem. Höga halter av Si och Al kunde i ena anläggningen härledas till kontaminering av ingående råvara (sand) och i andra fallet till askhalt och asksammansättning i den bark som användes som torkbränsle.

17 Ovan redovisade resultat är viktiga ledtrådar till hur sintringsproblemen kan minskas med varsam hantering av såväl råvara som torkbränsle. Kunskaperna om hur råvaruegenskaper och tillverkningsprocess påverkar pelletskvaliteten är dock ännu begränsade, och mycket arbete återstår. Status - behov av ytterligare insatser Inom detta område har nu grunden lagts till en viss empirisk förståelse av sambanden mellan råvaror, tillverkningsprocess och förbränningsresultat vid olika förhållanden. Mera djupgående undersökningar behöver dock göras om orsakerna till bränslets egenskaper, hur dessa kan styras och hur bränsle och förbränningsutrustningar kan anpassas till varandra. Kunskapsuppbyggnaden inom askkemi och uppkomst av sintring och beläggningar har kommit ett stycke på väg, men behöver utvecklas ytterligare för att ge underlag för åtgärder. En tänkbar sådan kan vara att använda tillsatser som binder besvärliga askkomponenter i form av ofarliga ämnen. Möjligheten att använda nya råvaror samt inverkan av säsongsvariationer i nu använda råvaror är ytterligare angelägna områden. För att kunna hålla en stabil kvalitet vid pelletstillverkningen behöver också kunskapen om pelleteringsprocessen förbättras. De mekaniska, kemiska och termiska processerna och samspelet emellan dem behöver undersökas djupare för att nå ett optimalt resultat för olika typer av råvaror. Likaså behöver metoder för karakterisering av nya råvaror ur pelleterings- och förbränningssynpunkt utvecklas. Flera av dessa områden bearbetas nu i forskningsprogrammet SLUP, som är ett samarbete mellan pelletsindustrin, Energimyndigheten samt ytterligare ett antal parter. Projektet avslutas under Det kan inte nog betonas att FoU-insatser avseende tillverkning av och egenskaper hos pellets och hur detta inverkar på förbränningsprocessen måste bedrivas i samarbete med både bränsle- och utrustningstillverkare. En marknadssituation där konsumenten upplever att ansvaret för eventuella driftproblem bollas mellan bränsle- och utrustningsleverantör kan bli förödande för den fortsatta utvecklingen Spannmål För närvarande expanderar spannmålseldningen kraftigt, i första hand beroende på mycket låga priser i förhållande till energiinnehållet. Det är i första hand enskilda lantbrukare som installerar spannmålsbrännare, men anläggningar finns även i kyrkor, skolor och närvärmecentraler. Inom området spannmål som bränsle har små insatser gjorts inom programmet. En studie av funktion, säkerhet och emissioner vid spannmålseldning visade att en spannmålsbrännare har stora förutsättningar att fungera lika gott och säkert som

18 en pelletbrännare. Större krav ställs dock på anläggningen (materialval och drift för att undvika sintring och korrosion) och på brukaren (bra kunskap om installation och drift och frekvent uraskning och sotning). Utsläppen av stoft, kväveoxider och surgörande ämnen (svaveldioxid och saltsyra) är också betydligt högre än vid pelletseldning. Erfarenhetsmässigt vet man att en kritisk egenskap för spannmål ur förbränningsteknisk synpunkt är risken för sintring i brännaren. Precis som för pellets är denna är starkt beroende på askans sammansättning, och höga halter av främst kisel men även kalium och natrium innebär låg asksmältpunkt med åtföljande sintringsrisk. I ett annat projekt analyserades ett stort antal spannmålsprov bl.a. avseende asksammansättning och asksmältförlopp. Det mest signifikanta resultatet var en betydligt högre kiselhalt samt lägre kalium- och fosforhalter hos havre än i korn, höstvete och rågvete. Detta innebär betydligt mindre sintringsproblem då havre eldas jämfört med annan spannmål. Jordarten på växtplatsen visade sig ha liten inverkan på bränslekvaliteten, men kunde tillsammans med jordens ph-värde och sädesslag användas för att prediktera askhalten. Askans smältförlopp kunde också predikteras på ett bra sätt utifrån askhalten i kärnan och kiselhalten i askan. Sammanfattningsvis bekräftar forskningen att havre är den spannmålskärna som är klart lämpligast för förbränning, och i praktiken används idag endast havre som bränsle. Status - behov av ytterligare insatser Tekniken att elda spannmål liknar tekniken vid pelletseldning och gjorda insatser inom detta område utnyttjas redan. På grund av den högre askhalten är behovet av automatisk askutmatning större, och möjligen kan utveckling av sådana system behöva stöttas. Precis som vid pelletseldning är det angeläget att följa upp tillbud och bränder och inarbeta erfarenheter i certifieringsregler, t.ex. P-märkning. Det största behovet är dock stort att öka kunskapen kring sintring, korrosion och emissioner. Sådana insatser är viktiga inte minst för att även andra askrika agrara grödor kan bli aktuella i en snar framtid, och den erfarenhet som finns uppbyggd om pellet, rörflen och spannmål bör kunna syntetiseras och användas även för dessa. När det gäller sintring behövs mer grundläggande studier kring sintringsmekanismer, eftersom spannmålsaska avviker i sitt innehåll från andra, mer kända biobränslen som träpellets och rörflen. Även hur askans innehåll beror av sortval, gödsling, jordart, närhet till kust m.m. behöver studeras. Ett viktigt område är hur additiv i bränslet rätt kan användas. De höga ask- och kvävehalterna i bränslet leder till betydligt högre utsläpp av stoft och kväveoxider än pellets. Insatser bör snarast sättas in för att genom primära åtgärder (förbränningsrummets design, uppehållstider, luftfördelning osv) och sekundära (rening av rökgaserna) sänka utsläppsnivåerna. Sekundära åtgärder

19 är aktuella i första hand vid lite större anläggningar, där konventionell teknik kan anpassas och utnyttjas till ett överkomligt pris. Spannmål innehåller svavel och klor, som bildar surgörande ämnen (svaveldioxid och saltsyra). Om dessa tillåts kondensera i någon del av pannan där materialet är korrosionskänsligt, uppstår korrosionsproblem snabbt. Det är viktigt att kunskapen om rätt materialval och rätt hantering av anläggningen når ut till brukarna. Det finns även ett behov av att följa upp anläggningar och utvärdera val av skorstensmaterial, val av temperaturnivåer mm. Vid en fortsatt expansion av spannmålseldning är det även viktigt att utreda möjligheter att förhindra de surgörande ämnena att komma ut i miljön. Här bör både metoder att sänka kärnans innehåll av svavel och klor, och metoder att fånga in bildade gaser, t.ex. genom insprutning av kalk i rökgaserna, utredas. 4.2 Förbränningsanordningar Området förbränningsanordningar har här delats upp på följande underrubriker: - vedpannor - kaminer och kakelugnar - pelletsbrännare och pelletskaminer samt - större pannor (500 kw 10 MW) Vedpannor Inom delområdet vedpannor påbörjades en kraftig teknikutveckling på empirisk bas redan under åren före forskningsprogrammens start. För att fastlägga teknikstatus för vedpannor genomfördes därför i början av programperioden projektet Analys av dagens bästa teknik för vedeldade villapannor. Fokus i detta projekt var i första hand emissionerna från några typiska miljögodkända vedpannor. Slutsatsen var att under perioder med stabil förbränning var utsläppen av oförbränt relativt låga. Detta innebär att utformningen av t.ex. sekundärförbränningszonen i dessa pannor är relativt bra. Flera faktorer påverkade dock förbränningsstabiliteten negativt: den satsvisa eldningen i sig, ras och hängningar i bränslebädden m.m. En av pannorna var försedd med O 2 -reglering, vilket visade sig kunna motverka variationerna i förbränningskvalitet effektivt. Det konstaterades också att upptändningsfasen svarade för en väsentlig del av de totala utsläppen. Utsläppen av oförbränt i gasform eller som partiklar beror till stor del på utformningen av slutförbränningszonen. I denna skall förbränningsgaserna från veden blandas effektivt med sekundärluft vid tillräckligt hög temperatur och tillräckligt lång uppehållstid. Den geometriska och termiska utformningen av slutförbränningszonen är därmed kritisk för vilken utbränningsgrad som erhålls.

20 I projektet Förbättrad utformning av sekundärförbränningszon i vedpanna studerades möjligheterna att minska utsläppen av oförbrända gaser och partiklar genom optimering av slutförbränningszonen i en kommersiell panna med hjälp av experiment och CFD-beräkningar (CFD = Computational Fluid Dynamics). Pannan var försedd med reglering av förbränningsluften med hjälp av O 2 -sensor. Flera olika modifieringar av slutförbränningszonen provades. Av dessa visade sig två ge väsentliga förbättringar i utsläppsnivåerna. I det första fallet infordrades den keramiska slutförbränningsskålen med plåt inuti med syfte att erhålla snabbare temperaturuppgång vid start. Detta medförde en reduktion av CO- och THCutsläppen med % under uppstartsfasen. Den andra modifieringen innebar att spalterna mellan rosten och slutförbränningsskålen tätades med eldfast massa. Genom detta ingrepp kunde CO-halten vid full effekt minskas från ca 2000 ppm till 60 ppm; en synnerligen tydlig minskning. Sammanfattningsvis kunde konstateras att även i en panna med förhållandevis låga utsläpp i utgångsläget kan en kombination av CFD-beräkningar och experimentella mätningar möjliggöra klara förbättringar av slutförbränningszonen. För en användare av en vedpanna är andra egenskaper än utsläppen minst lika intressanta. Högre energieffektivitet och större användarvänlighet är generella önskemål. I projektet Förstudie av vedeldningssystemet Excellent var syftet att ta fram en kravspecifikation för hur en vedpanna som möter konsumenters och myndigheters krav på tio års sikt skulle kunna se ut. Ambitionen var att arbeta visionärt men också att göra en bedömning av vad som kan vara tekniskt och ekonomiskt möjligt inom denna tidsperiod. I projektet identifierades olika delområden som är relevanta för vedeldningstekniken och en analys gavs för varje delområde i form av en genomgång av dagens bästa teknik, en sammanfattning av pågående forskning, samt behov av ytterligare forsknings- och utvecklingsinsatser. Sådana behov identifierades inom följande områden: - styr- och reglerteknik - utformning av och material i roster - teknik för snabb upptändning - rening av rökgaser m.a.p. kolväten och partiklar - möjligheter till rökgaskondensering Målsättningen med styr- och reglerteknik för en vedpanna bör vara att pannan skall fungera optimalt oberoende av bränslekvalitet och vem som eldar pannan. Inom rimliga gränser är förutsättningarna goda för att nå detta mål relativt snart. Utvecklingen av sensorer för bl.a. oförbränt i form av CO och kolväten är mycket snabb och bilindustrin driver på utvecklingen. Kostnaderna för dessa sjunker snabbt. Sensorer med önskad funktion finns idag, men för tillämpning i vedpannor behöver stabilitet och beständighet utredas mera. Det bör tilläggas att sedan studi-

21 en redovisades har flera projekt avseende sensorstyrning av pelletsbrännare och större rosterpannor genomförts framgångsrikt och ytterligare arbete pågår (se avsnitt 4.3). Utöver sensorutvecklingen pågår en stark utveckling vad gäller regleralgoritmer för allehanda tillämpningar. Speciellt intressanta är möjligheterna att tillämpa självlärande system samt s.k. fuzzy logic-system för att hantera de varierande betingelser och händelser som kan uppstå i en vedpanna. Även här har arbete senare skett inom programmet. Ytterligare tankar som redovisas i studien är en indikator som förhindrar användning av omöjliga bränslen, t. ex. med mycket hög fukthalt. En sådan skulle kunna larma eller stänga ned pannan t.ex. om inte en viss förbränningstemperatur uppnåtts inom rimlig tid, och därmed förhindra ineffektiv förbränning med mycket höga utsläpp. Rosten i en vedpanna påverkar förbränningsprocessen på flera sätt. I de flesta fall tillsätts sekundärluften i eller i anslutning till rosten, varvid utformningen är central för hur effektiv inblandningen i förbränningsgaserna blir. Rostens termiska egenskaper är också avgörande för både hur snabbt normal förbränningstemperatur uppnås och hur stabil denna hålls under eldningscykeln. De termiska egenskaperna beror i sin tur både på typ av material och på rostens massa. Materialvalet i rosten har stor betydelse inte minst för rostens livslängd. I de flesta fall är den att betrakta som en förbrukningsdel som måste bytas ut med några års mellanrum. Eftersom kostnaden i normalfallet är flera tusen kronor är livslängden av stor betydelse för den totala driftskostnaden för pannan. Rostens livslängd påverkas förutom av mekanisk påverkan av både kemiska och fysikaliska processer såsom korrosion och erosion. En förhållandevis stor andel av de totala utsläppen från en vedpanna uppstår under upptändningen. Ju snabbare temperaturen i förbränningszonen kan höjas, desto lägre blir utsläppen. Som ovan nämnts spelar därmed rostens termiska egenskaper en stor roll för upptändningsförloppet. Att snabbt kunna få till stånd en övertändning av tillräckligt stor bränslemängd är också önskvärt. Traditionellt sker detta genom att upptändningen sker med mer eller mindre finfördelat bränsle, s.k. späntved. I ett vidare perspektiv är dock nya metoder för snabb upptändning, t.ex. andra tändbränslen eller kortvarig tillförsel av extern energi, önskvärda för att minska de totala utsläppen. Rening av rökgaser samt rökgaskondensering behandlas längre fram i separata avsnitt. Status behov av ytterligare insatser Kunskapen om hur vedpannor skall utformas för att möjliggöra en effektiv förbränning med liten miljöpåverkan bedöms ha ökat väsentligt under

22 forskningsprogrammens löptid. Speciellt gäller detta den geometriska och termiska utformningen av slut-förbränningszonen samt principer och utformning av lufttillförseln. Mer eller mindre utvecklade program för CFDberäkningar av temperatur- och strömningsfält finns tillgängliga för jämförelser mellan olika konstruktiva utformningar. De flesta program kräver dock vana vid sådana beräkningar, och i nuläget torde främst konsulter och forskare vara de som främst kan utnyttja möjligheterna. Ytterligare utvecklingsinsatser bedöms enligt ovan främst behövas inom följande områden: - styr- och reglerteknik - utformning av och material i rosten - teknik för snabb upptändning - rening av rökgaser från kolväten och partiklar De tre första punkterna har bäring på att minska känsligheten för handhavande och bränslekvalitet och att öka användarvänlighet och hållbarhet. Dessa målsättningar bedöms vara centrala för att bibehålla eller öka vedeldningens bidrag till energiförsörjningen. Det område där den största utvecklingspotentialen bör finnas är styr- och reglertekniken, där både mer avancerade tekniska lösningar och kraftigt minskade kostnader kan förutses. Systematiska studier av rostutformning med hjälp av experimentella mätningar och CFD-modellering (se exempel ovan) bör också kunna ge mer generella kunskaper som kan tillämpas i enskilda konstruktioner. Insatser för att förenkla konstruktioner och därmed minska både tillverknings- och driftkostnader är givetvis angelägna, liksom åtgärder för att säkerställa driftsäkerheten för material och komponenter. Ett exempel på detta är insatser för att utveckla kunskapen om keramiska materials hållfasthet vid användning i roster. Den generella kunskapen om kemiska och fysikaliska processer för olika material i förbränningsmiljö finns hos olika forskare men inte minst inom den keramiska industrin Kaminer och kakelugnar Inom delområdet kaminer och kakelugnar har relativt små insatser gjorts inom forskningsprogrammen. Kaminer och kakelugnar utgör s.k. lokaleldstäder som installeras i bostadsutrymmet och som normalt avses värma delar av huset under begränsad tid. Värmet överförs normalt direkt till rumsluften utan vattenburet distributionssystem. I vissa fall kan framför allt kakelugnar användas för att täcka en större del av husets värmebehov, t.ex. om detta har direktel som huvudsaklig uppvärmningsform.

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Miljömålsberedningens och SLF:s seminarium den 26 november 2015 Emissioner från småskalig vedeldning Lennart Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Omfattning

Läs mer

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Bränslekvalitet allmänt: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi Kvalitet

Läs mer

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Delrapport 3. Bioenergigårdar Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Norsjö februari 2010 Håkan Örberg SLU Biomassa Teknologi och Kemi Bakgrund Småskalig förbränning

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Information om fastbränsleeldning

Information om fastbränsleeldning Information om fastbränsleeldning Vid eldning i lokal eldstad, braskamin, öppen spis och kakelugn, är det inte ovanligt att grannar störs av röken. Utsläpp från vedeldning innehåller flera miljö- och hälsoskadliga

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Förbränning av energigrödor

Förbränning av energigrödor Förbränning av energigrödor Bränsleutvecklare Bränsledata för olika grödor Beläggningar på värmeöverföringsytor Askegenskaper hos rörflen Rörflenaska Vedaska Kalium är nyckel elementet för sintringsproblem

Läs mer

70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB

70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB20 RB50 RB70 R B - P e l l e t s b r ä n n a r e... ger dig en koldioxidneutral eldning och bidrar inte till global uppvärmning eller klimatförändringar. Askan kan

Läs mer

Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2014:5 ISSN 1654-7314. Umeå universitet 901 87 Umeå

Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2014:5 ISSN 1654-7314. Umeå universitet 901 87 Umeå Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2014:5 ISSN 1654-7314 Umeå universitet 901 87 Umeå Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metod... 4 Resultat... 5 Diskussion... 9 Bilaga 1... 11 Bilaga 2-5...

Läs mer

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo. UNICONFORT GLOBAL - Powered by Swebo. Den nuvarande energi politiken grundas uteslutande på att användningen av fossila bränslen inte längre kan fortsätta. Ur miljömässig synpunkt är användningen av de

Läs mer

Stoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader

Stoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Stoker Boken Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Inledning Sonnys svensktillverkade stoker går att koppla till de flesta i dag förekommande

Läs mer

Utvärdering/test av ViessmannVitola200 med BlueFlame pelletsbränare

Utvärdering/test av ViessmannVitola200 med BlueFlame pelletsbränare Äfab rapport 2-12 Utvärdering/test av ViessmannVitola2 med BlueFlame pelletsbränare Bengt- Erik Löfgren; Äfab Benny Windestål; Äfab 22-1-21 Innehållsförteckning 1. Uppdraget 3 2 Metod och genomförande

Läs mer

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Varför elda spannmål? Lågt pris på havre,

Läs mer

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se Pellets naturlig värme Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme www.pellsam.se Pellets naturlig värme Pellets är en naturlig uppvärmningsform som kombinerar en mycket

Läs mer

Osby PB2 350 till 3000 kw

Osby PB2 350 till 3000 kw Osby PB2 350 till 3000 kw Helautomatisk fastbränslepanna Osby PB2 är en helautomatisk fastbränslepanna avsedd för eldning med torra träbränslen typ pellets, briketter och flis. Pannans automatiska sotning

Läs mer

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Antagna av miljö- och hälsoskyddsnämnden 2008-06-25, 115, dnr 549/2008. - 1 - Ett problem i dagens samhälle är konsekvenserna av användningen av de fossila bränslena,

Läs mer

Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret

Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen Emissonsklustret Emissioner från småskalig värmeförsörjning med biobränslen - Ett fristående projekt

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar

Läs mer

GILLES VÄRMEPANNOR. - Högkvalitativa och helautomatiska pelletspannor.

GILLES VÄRMEPANNOR. - Högkvalitativa och helautomatiska pelletspannor. GILLES VÄRMEPANNOR - Högkvalitativa och helautomatiska pelletspannor. HPK-RA 12,5-160 - Högpresterande pelletspanna. Pannan tillverkas enligt de högsta kvalitetskraven. All svetsning sker så att inga spänningar

Läs mer

Gilles 12,5-160kW. Pelletspanna

Gilles 12,5-160kW. Pelletspanna Pellets Flis Pelletspanna Gilles,-60kW Gilles har väl beprövade produkter med hög kvalité till ett konkurrenskraftigt pris. Anläggningarna har stor driftsäkerhet tack vare Gilles smarta självkorrigerande

Läs mer

iljömärk produkt! www.froeling.com

iljömärk produkt! www.froeling.com Miljömärkt produkt! www.froeling.com Uppvärmning med ved Fröling har arbetat med att effektivisera användningen av trädbränslen i snart fem decennier. I dag står Fröling för modern värmeteknik för biobränslen.

Läs mer

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar EFFEKTBEHOV P medel = ca 3 kw (sept-maj, 120 m 2, 20 MWh/år) P max = ca 10 kw (kallaste vinterdagar) P panna = ca 20-30 kw

Läs mer

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri

Läs mer

Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB

Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Robert Samuelsson Mehrdad Arshadi Torbjörn Lestander Michael Finell Pelletsplattformen BTK-Rapport 2011:3 SLU Biomassateknologi och Kemi

Läs mer

TOPLING SASP. Hög kvalitet till RÄTT PRIS!

TOPLING SASP. Hög kvalitet till RÄTT PRIS! TOPLING SASP Hög kvalitet till RÄTT PRIS! SASP Topling är både miljö och kvalitet certifierad Flygbild över anläggningen i Boden. 35 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med över 35 års erfarenhet och med

Läs mer

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (1/7) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (2/8) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET Janfire System Jet har sedan företagets start 1983 varit den dominerande grenen av företaget. Under den tid då pellets

Läs mer

Schiedel Absolut. Ett blockskorstenssystem med integrerad tilluft

Schiedel Absolut. Ett blockskorstenssystem med integrerad tilluft Schiedel Absolut Ett blockskorstenssystem med integrerad tilluft Absolut oberoende Du väljer fritt bland bränslen och värmepannor Det går att planera in frihet. Redan från början. Förutsatt att du planerar

Läs mer

KMP Neptuni (Konventionell skorsten) Ariterm Sweden AB

KMP Neptuni (Konventionell skorsten) Ariterm Sweden AB KMP Neptuni (Konventionell skorsten) Ariterm Sweden AB Ariterm Sweden AB/Sverige 34 900 kr Två fasta effektlägen 3,1 5,8 kw 93 % 91 % 41 47 db(a) 52 x 58 x 104 cm 100 125 kg 20 25 kg Kan drivas med batteri

Läs mer

Vedeldning. MBIO - energiteknik AB 2000.03 6:1

Vedeldning. MBIO - energiteknik AB 2000.03 6:1 Vedeldning ATT ELDA MED VED HAR GAMLA TRADITIONER, men på senare år har vedeldningen ifrågasatts på grund av de höga utsläppen av oförbrända ämnen som är både miljöskadliga och hälsovådliga. Kritiken är

Läs mer

1. Identifikation Baxi Bonus Light

1. Identifikation Baxi Bonus Light 2014-04-22 3P03880-01 1 (6) 1. Identifikation Baxi Bonus Light Leverantör av panna : HS Perifal AB Provobjekt: Panna Baxi Bonus Light Serie nr: BNLT0113021 Provobjektet ankom SP 2013-05-31. Pannan var

Läs mer

gjutjärnspannor ningen av ackumulatortanken påbörjas inom några minuter.

gjutjärnspannor ningen av ackumulatortanken påbörjas inom några minuter. VED- OCH PELLETSPANNORP AV GJUTJÄRN gjutjärnspannor Mitt i Europa ligger Tjeckien. Landet var under mellankrigstiden en av världens ledande industrinationer. Dess 10,3 milj. invånare är kända som skickliga

Läs mer

by Lindquist Heating

by Lindquist Heating by Lindquist Heating En smart investering -nya generationen RB Grand Lux Driftsäkerhet, underhållsfritt och tillgänglighet var ledorden vid utvecklingen av nya RB Grand Lux serien. Nya RB Grand Lux serien

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Miljöenheten Vedeldning

Miljöenheten  Vedeldning Miljöenheten www.skara.se Vedeldning Lagar och regler, eldningsförbud I Skara kommun finns det särskilda bestämmelser om eldning i de lokala föreskrifterna för att skydda människors hälsa och miljön. De

Läs mer

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT FÖRBRÄNNINGSTEKNIK OCH PRESTANDA HOS MEDELSTORA ROSTERPANNOR FÖR BIOBRÄNSLEN Detta är den första (I) bulletinen i en serie omfattande sex delar som alla handlar

Läs mer

E. Konvertering till och förbättring av vedeldning

E. Konvertering till och förbättring av vedeldning Sidan E. 1 E. Konvertering till och förbättring av vedeldning Detta kapitel vill visa på möjligheter att konvertera befintliga system till vedeldning samt att visa att det finns många möjligheter att förbättra

Läs mer

Basprogram 2012-2015 Anläggnings- och förbränningsteknik

Basprogram 2012-2015 Anläggnings- och förbränningsteknik Basprogram 2012-2015 Anläggnings- och förbränningsteknik Allmän inriktning Den övergripande målsättningen med arbetet inom programområdet Anläggnings- och förbränningsteknik är att ta fram kunskap som

Läs mer

Småskalig rökgasrening -metoder för att minska utsläppen från småskalig biobränsleeldning

Småskalig rökgasrening -metoder för att minska utsläppen från småskalig biobränsleeldning Projekt SWX-Energi Rapport nr 21 Småskalig rökgasrening -metoder för att minska utsläppen från småskalig biobränsleeldning Tomas Persson och Kaung Myat Win FÖRORD Rapporten Småskalig rökgasrening - metoder

Läs mer

Svedala Kommuns 1:30 Författningssamling 1(12)

Svedala Kommuns 1:30 Författningssamling 1(12) Författningssamling 1(12) Riktlinjer för småskalig eldning antagna av kommunfullmäktige 2000-09-13, 92 Gäller från 2000-10-01 SAMMANFATTNING Syftet med detta förslag till riktlinjer är att ge invånarna

Läs mer

Biobränslepanna 130-2000kW

Biobränslepanna 130-2000kW Februari 2014 Biobränslepanna 130-2000kW Rörlig roster Automatisk askutmatning Träflis eller liknande bränsle Keramisk brännkammare Sotblåsning Steglös effektreglering PLC med webserver D Alessandro CSA

Läs mer

Bohuspannan 20 kw. Första enligt BBR och BFS miljögodkända Varmluftpannan för vedeldning. Stjärnas Energiprodukter Ottestala 5759 472 93 SVANESUND

Bohuspannan 20 kw. Första enligt BBR och BFS miljögodkända Varmluftpannan för vedeldning. Stjärnas Energiprodukter Ottestala 5759 472 93 SVANESUND STEM projekt P11144-2 Bohuspannan 20 kw Första enligt BBR och BFS miljögodkända Varmluftpannan för vedeldning Stjärnas Energiprodukter Ottestala 5759 472 93 SVANESUND 0ktober 2000 Innehållsförteckning

Läs mer

Eassist Combustion Light

Eassist Combustion Light MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5

Läs mer

Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Projekt och status oktober 09

Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Projekt och status oktober 09 Småskalig värmeförsörjning med biobränslen Projekt och status oktober 09 Projektlista, beslutade projekt Småskalig pelletsteknik a) Integrerad pelletsenhet med ny förbränningsteknik som klarar pellets,

Läs mer

den kompletta översikten av företag som levererar utrustning för ved- eller fliseldning i effektintervallet 20 kw - 300 kw

den kompletta översikten av företag som levererar utrustning för ved- eller fliseldning i effektintervallet 20 kw - 300 kw tema: BIOENERGI FÖR FASTIGHET OCH INDUSTRI Extra exemplar av "Fastighetsvärme" beställer du på: bioenergitidningen.se Bioenergi för FASTIGHET och industri den kompletta översikten av företag som levererar

Läs mer

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING Bilaga A1 ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING 1. ALTERNATIVA PANNTEKNIKER 1.1 Allmänt om förbränning Förbränning av fasta bränslen sker vanligtvis med pulverbrännare, på rost eller i

Läs mer

Gaselle Combi ved/pelletspanna

Gaselle Combi ved/pelletspanna Gaselle Combi ved/pelletspanna Svenskmonterade, fläktstyrda vedpannor Hög verkningsgrad och låg miljöpåverkan Gaselle HT är en renodlad vedpanna som är konstruerad för att eldas mot ackumulatortank. För

Läs mer

Bioenergikluster Småland. En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt:

Bioenergikluster Småland. En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt: Bioenergikluster Småland En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt: Kommersiella förutsättningar för att implementera gassensorer i biobränsleeldade närvärmeanläggningar David Eskilsson & Claes

Läs mer

Prislista. Fasta bränslen och askor

Prislista. Fasta bränslen och askor Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om

Läs mer

Pulverbrännare: + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek. Fluidiserad bädd

Pulverbrännare: + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek. Fluidiserad bädd Pulverbrännare Rost Fluidiserad bädd Pulverbrännare: + låg egenförbrukning el + snabb lastrespons + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek + bra reglerområde + möjlig intermittent

Läs mer

Pellets i brännare, pannor och kaminer. Pelletsvärme för småhus

Pellets i brännare, pannor och kaminer. Pelletsvärme för småhus Pellets i brännare, pannor och kaminer Pelletsvärme för småhus Vad är pellets? Pellets består av biprodukter i form av såg-, kutter- och hyvelspån från sågverk, hyvlerier och annan träindustri. De vanligaste

Läs mer

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Skorstenens uppgift är att åstadkomma skorstensdrag för förbränningen och transportera bort de producerade rökgaserna. Utformningen av skorstenen och arrangemangen

Läs mer

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar Esbjörn Pettersson 1 Det finns inga övertygande bevis på att vedeldningspartiklar är mindre farliga än andra förbränningspartiklar i samma

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om rengöring (sotning) Räddningstjänst och förebyggande

Läs mer

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER Författare: Anna-Lena Lane Projektnummer: BF01 År: 2012 Onlinemätningar i butiker Rapport förstudie Anna-Lena Lane SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Projektnummer: BF01

Läs mer

Pressmapp. Fröling Heizkessel- und Behälterbau GmbH Industriestraße 12 A-4710 Grieskirchen. Internet: www.froeling.com e-mail: info@froeling.

Pressmapp. Fröling Heizkessel- und Behälterbau GmbH Industriestraße 12 A-4710 Grieskirchen. Internet: www.froeling.com e-mail: info@froeling. Pressmapp Fröling Heizkessel- und Behälterbau GmbH Industriestraße 12 A-4710 Grieskirchen Internet: www.froeling.com e-mail: info@froeling.com Peter Norrbin Tel. +46 (70) 203 85 50 peter.norrbin@telia.com

Läs mer

GILLES INDUSTRIPANNOR. - Högkvalita va och helautoma ska biopannor.

GILLES INDUSTRIPANNOR. - Högkvalita va och helautoma ska biopannor. GILLES INDUSTRIPANNOR - Högkvalita va och helautoma ska biopannor. HPKI-K 120-150 KW - Undermatad förbränning. INDUSTRIPANNA HPKI - K 120-2000 KW Pannan llverkas enligt de högsta kvalitetskraven. All svetsning

Läs mer

Ved eller pellets? 2012-01-19

Ved eller pellets? 2012-01-19 Ved eller pellets? Innehåll Ekonomi... 2 Effektivitet, verkningsgrad... 3 Arbetsinsats... 4 Mysfaktor... 5 Värmespridning... 5 Miljö... 5 Energivärde i olika bränsleslag... 6 Energivärde i vedråvara...

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik

Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik Allmän inriktning Den övergripande målsättningen med arbetet inom programområdet anläggnings- och förbränningsteknik är att ta fram kunskap som

Läs mer

Elda rätt. Råd för effektiv, miljöanpassad och säker eldning med ved och andra vedbaserade bränslen, i vedpanna, kamin och dylikt.

Elda rätt. Råd för effektiv, miljöanpassad och säker eldning med ved och andra vedbaserade bränslen, i vedpanna, kamin och dylikt. Elda rätt Råd för effektiv, miljöanpassad och säker eldning med ved och andra vedbaserade bränslen, i vedpanna, kamin och dylikt. Elda rätt Råd för effektiv, miljöanpassad och säker eldning med ved och

Läs mer

Elda rätt. Råd för effektiv, miljöanpassad och säker eldning med ved och andra vedbaserade bränslen, i vedpanna, kamin och dylikt.

Elda rätt. Råd för effektiv, miljöanpassad och säker eldning med ved och andra vedbaserade bränslen, i vedpanna, kamin och dylikt. Elda rätt Råd för effektiv, miljöanpassad och säker eldning med ved och andra vedbaserade bränslen, i vedpanna, kamin och dylikt. Elda rätt Råd för effektiv, miljöanpassad och säker eldning med ved och

Läs mer

NIBE MÖTER VITRE. Susanne Ek och Marie Christoffersson

NIBE MÖTER VITRE. Susanne Ek och Marie Christoffersson 20 NIBE MÖTER VITRE Susanne Ek och Marie Christoffersson VITRE Industridesign heter det företag som fick i uppdrag att formge det yttre till NIBE Brasvärmes nya Handöl 20-serie. Så här säger de om uppdraget:

Läs mer

Aktiv förbränningskontroll - en studie av lämpliga styrparametrar i eldstaden

Aktiv förbränningskontroll - en studie av lämpliga styrparametrar i eldstaden Aktiv förbränningskontroll - en studie av lämpliga styrparametrar i eldstaden SP Andreas Johansson 1 Bakgrund (Fortsatt) fokus på biobränslen och avfallsbränslen Hög flykthalt + ojämn fördelning av luft

Läs mer

Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll

Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll Upprättad: Fastställd: Reviderad: 2012-04-04/MN 2012-04-04/TT 2015-03-09/MA /MA Sida 1(5) Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll Ansvar I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, 3 kap 4 ges

Läs mer

Installations- och skötselanvisning

Installations- och skötselanvisning OPEX Installations- och skötselanvisning 2009-05-01 www.trebem a.se Innehåll Leveransomfattning...2 Komponentförteckning...2 Installation Pannrum och skorsten...3 Rökrörsanslutning...3 Elektrisk installation...3

Läs mer

Gaspanna ecocompact. Stående enhet med kondenserande gaspanna. ecocompact VSC 126/2 C VSC 196/2 C VSC 246/2 C

Gaspanna ecocompact. Stående enhet med kondenserande gaspanna. ecocompact VSC 126/2 C VSC 196/2 C VSC 246/2 C Gaspanna ecocompact Stående enhet med kondenserande gaspanna ecocompact VSC 126/2 C VSC 196/2 C VSC 246/2 C Nya tider... varma idéer till framtidssäkrad Idéer för intelligent bostadskomfort Vaillant har

Läs mer

POLICY FÖR SMÅSKALIG BIOBRÄNSLEANVÄNDNING I UDDEVALLA - VEDPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 12 november 1996, 211

POLICY FÖR SMÅSKALIG BIOBRÄNSLEANVÄNDNING I UDDEVALLA - VEDPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 12 november 1996, 211 Blad 1 POLICY FÖR SMÅSKALIG BIOBRÄNSLEANVÄNDNING I UDDEVALLA - VEDPOLICY Antagen av kommunfullmäktige den 12 november 1996, 211 Innehåll: Sid Bakgrund 1 Omfattning 1 Varför ved? 1 Utsläpp från vedeldning

Läs mer

Elda spannmål i. Baxi Multiheat 2,5

Elda spannmål i. Baxi Multiheat 2,5 Elda spannmål i Baxi Multiheat 2,5 Äfab rapport 01-02 Lidköping den 22 maj 2001 2 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 5 Uppdraget 6 Förutsättningar 6 Utförande av försök 7 Erfarenheter 8 Resultat 9 Vete

Läs mer

PELLETSPANNA PELLETS OCH VEDPANNA. Modell PV. Svensk tillverkning

PELLETSPANNA PELLETS OCH VEDPANNA. Modell PV. Svensk tillverkning PELLETSPANNA PELLETS OCH VEDPANNA Svensk tillverkning Modell PV Extuna PV /PV 30 En kompakt pelletspanna som kan eldas med ved. PV Extuna PV /PV 30 är en liten och smidig villapanna för pellets/olja/ved

Läs mer

Tellus vedpanna DP-serien. Lättskött och prisvärd

Tellus vedpanna DP-serien. Lättskött och prisvärd Tellus vedpanna DP-serien Lättskött och prisvärd Vedpanna för expert och novis Enkel att sköta och mycket prisvärd. En panna ur Tellus DP-serie som passar den inbitne vedeldaren lika bra som nybörjaren.

Läs mer

Osby P500 100 till 1000 kw

Osby P500 100 till 1000 kw Osby P500 00 till 000 kw Optimalt värmeutbyte och låga emissioner. Osby P500 är en fastbränslepanna avsedd för eldning med torra träbränslen typ pellets, briketter, torv och flis med max 30% fukthalt.

Läs mer

I enlighet med lag 2003:778 om skydd mot olyckor

I enlighet med lag 2003:778 om skydd mot olyckor KS16-508 174 Rensningsfrister och brandskyddskontroll I enlighet med lag 2003:778 om skydd mot olyckor Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Version Antagen Giltig från och

Läs mer

JTI är en del av SP-koncernen

JTI är en del av SP-koncernen Rötning och förbränning som behandlingsalternativ - Tekniska möjligheter och utmaningar Arlanda, 6 Oktober 2011 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSBFS Remissutgåva Förslag till Myndigheten för

Läs mer

Thermorossi H20 18 Easy

Thermorossi H20 18 Easy Thermorossi H20 18 Easy Thermorossi är ett norditalienskt företag som tillverkar pelletskaminer av mycket hög kvalitet. Företaget tillverkar även vedeldade och pelletseldade pannor, vedkaminer och vedspisar.

Läs mer

Rörflen som bränsle Testade pannor och rekommendationer

Rörflen som bränsle Testade pannor och rekommendationer Rörflen som bränsle Testade pannor och rekommendationer SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut www.sp.se Rörflen som bränsle testade pannor och rekommendationer Detta häfte är en vägledning till hur man

Läs mer

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare.

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Genom att du värmer upp ditt hus med pellets bidrar Du inte till växthuseffekten, eftersom förbränning av

Läs mer

Thermorossi H20 14 Easy

Thermorossi H20 14 Easy Thermorossi H20 14 Easy Thermorossi är ett norditalienskt företag som tillverkar pelletskaminer av mycket hög kvalitet. Företaget tillverkar även vedeldade och pelletseldade pannor, vedkaminer och vedspisar.

Läs mer

Miljövärden. Vad är det vi mäter?

Miljövärden. Vad är det vi mäter? Miljövärden Larmrapporterna duggar allt tätare om energikriser, kilmatförändringar och förgiftade ekosystem. Människan har bara på ett halvt sekel förstört och påverkat lika mycket som vi dessförinnan

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE. Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer Tillbehör Stoftavskiljningsanläggningar

VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE. Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer Tillbehör Stoftavskiljningsanläggningar KATALOG NR: 4 2 har egen utveckling och tillverkning av utrustning för stoftavskiljning, främst rökgasrening. VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER

HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER 1 INLEDNING Bioenergi för uppvärmning har använts i tusentals år men den tekniska utvecklingen har gått fort de sista åren. Idag finns ett stort urval av olika system och

Läs mer

Fastighetsägare. i en klass för sig själva!

Fastighetsägare. i en klass för sig själva! Fastighetsägare i en klass för sig själva! De har valt att värma sina fastigheter med biobränsle, vilket är det överlägset bästa sättet att spara pengar och miljö! Välkommen att välja en lösning som passar

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

CLASSIC KASSETT INSATS BRUKSANVISNING

CLASSIC KASSETT INSATS BRUKSANVISNING CLASSIC KASSETT INSATS BRUKSANVISNING www.heta.dk SE 1 Grattis till din nya Classic kassett insats! Vi är övertygade om att du kommer att få stor nytta och glädje av din investering, särskilt om du följer

Läs mer

Till dig som ska skaffa ved- eller pelletskamin

Till dig som ska skaffa ved- eller pelletskamin Till dig som ska skaffa ved- eller pelletskamin En kamin som eldas med ved eller annat biobränsle är ett klimatsmart komplement till din befintliga värmekälla. Den kan också vara ett mysigt inslag i innemiljön.

Läs mer

Svåra bränslen sänk temperaturen!

Svåra bränslen sänk temperaturen! Svåra bränslen sänk temperaturen! Fredrik Niklasson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Varför vill man undvika alkali i rökgasen? Vid förbränning och förgasning är icke organiska föreningar oftast

Läs mer

Vedeldning. Hänsyn och ansvar. Information 2011. Miljö & Teknik

Vedeldning. Hänsyn och ansvar. Information 2011. Miljö & Teknik Vedeldning Hänsyn och ansvar Information 2011 Miljö & Teknik Vedeldning Allt fler eldar med ved och andra biobränslen istället för olja eller el. Detta är positivt ur klimatsynpunkt eftersom det minskar

Läs mer

ett driftnära program för energiproduktion Ett driftnära forskningsprojekt för energiproduktion

ett driftnära program för energiproduktion Ett driftnära forskningsprojekt för energiproduktion TILLÄMPAD Tillämpad förbränning FÖRBRÄNNING TT ett driftnära program för energiproduktion gp Ett driftnära forskningsprojekt för energiproduktion gp Mål Målet med Tillämpad förbränning är att driva forsknings

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 21 november 2014 Myndigheten

Läs mer

Kondenserande gaspanna. Varför Vaillant? För att vi erbjuder kraft, effektivitet och tillförlitlighet. ecocraft exclusiv

Kondenserande gaspanna. Varför Vaillant? För att vi erbjuder kraft, effektivitet och tillförlitlighet. ecocraft exclusiv Kondenserande gaspanna Varför Vaillant? För att vi erbjuder kraft, effektivitet och tillförlitlighet ecocraft exclusiv ecocraft exclusiv gaspanna Kraftfull gaspanna för de stora uppdragen i sex effektstorlekar

Läs mer

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank. BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,

Läs mer

VEDOLUX ROBUSTA MILJÖVÄNLIGA VEDPANNOR

VEDOLUX ROBUSTA MILJÖVÄNLIGA VEDPANNOR VEDOLUX ROBUSTA MILJÖVÄNLIGA VEDPANNOR SVENSKTILLVERKADE VEDOLUX Att elda med ved är det absolut billigaste sättet att värma sitt hus. Med Vedolux Lambda-serien blir det billigare och enklare än någonsin.

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Pellets ger dig tid och pengar över

Pellets ger dig tid och pengar över Pelletspannor Gör nåt mer för pengarna... HÖG OLJA K O ST N AD PELLETS VED LÅG LITEN ARBETSINSATS STOR I jämförelse med vedeldad panna och oljepanna så är pellets ett mellanalternativ som både ger pengar

Läs mer

Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen

Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen Elda med hänsyn I dagens samhällen bor vi tätt intill varandra och har ofta små tomter. Eldas det i braskaminer eller pannor i tätbebyggda

Läs mer

Umgås och trivs framför brasan

Umgås och trivs framför brasan Umgås och trivs framför brasan Några tips och råd om hur du eldar säkert hemma Sedan urminnes tider har brasan varit en samlingspunkt i våra bostäder. Där lagades maten och det var runt spisen man samlades

Läs mer

Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram. Tillämpad förbränning 2011-2014. Ett driftnära forskningsprogram för kraft- och värmeproduktion

Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram. Tillämpad förbränning 2011-2014. Ett driftnära forskningsprogram för kraft- och värmeproduktion Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram Tillämpad förbränning 2011-2014 Ett driftnära forskningsprogram för kraft- och värmeproduktion Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram Tillämpad förbränning

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 SRVFS 2005:9 Statens räddningsverks föreskrifter och allmänna råd om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll

Läs mer