Systematisering, analys. för småskalig biobränsleanvändning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Systematisering, analys. för småskalig biobränsleanvändning"

Transkript

1 Systematisering, analys och sammanvägning av relevant kunskap för småskalig biobränsleanvändning

2 ER [Klicka och skriv ER-nummer här - ER-nummer erhålls från förlaget]

3 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: e-post: Statens energimyndighet Upplaga: [konsultera förlaget] ex ER [erhålls från förlaget] ISSN [erhålls från förlaget]

4 Förord Energimyndigheten har gett SP i uppdrag att systematisera, analysera och väga samman den kunskap om småskalig biobränsleanvändning som framkommit inom NUTEK:s och sedermera Energimyndighetens forskningsprogram inom området under perioden Föreliggande rapport utgör, tillsammans med en elektronisk sammanställning av genomförda projekt, resultatet av detta arbete. Vi vill varmt tacka Energimyndighetens handläggare, berörda projektledare och kolleger för stort tillmötesgående och viktiga synpunkter under arbetets gång. De åsikter och bedömningar som redovisas i rapporten är dock helt författarens egna. Vi vill också tacka Björn Björkman, tidigare Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund och numera Svenska Brandförsvarsföreningen, för kvalificerat och omfattande arbete med att bygga upp den elektroniska projektsammanställningen. Borås i oktober 2005 Lennart Gustavsson

5

6 Innehåll Sammanfattning 7 1 Bakgrund 10 2 Målsättning 11 3 Genomförande Projektklassificering Elektronisk projektrapportering Resultat Bränslen Pellets Spannmål Förbränningsanordningar Vedpannor Kaminer och kakelugnar Pelletsbrännare och pelletskaminer Större pannor Processreglering Ackumulatorsystem Aska Emissioner och rening Allmänt Partiklar och aerosoler Oförbränt Kväveoxider Katalysatorer Filter och annan stoftavskiljning Rökgaskondensering Förbränningsförlopp Allmänt Experimentellt Kemiskt - fysikaliska modeller CFD-modellering Skorstenar P-märkning och annan certifiering Utbildning och information Diskussion och slutsatser 49

7 Sammanfattning Energimyndigheten och dess företrädare har under åren genomfört omfattande forsknings- och utvecklingsinsatser inom området Småskalig förbränning av biobränslen. Föreliggande projekt har haft som målsättning att systematisera, analysera och så långt möjligt syntetisera den kunskap som genererats inom forskningsprogrammen. Vidare har syftet varit att identifiera kunskapsluckor av betydelse för att möjliggöra en ökad småskalig bioenergianvändning med hög effektivitet och minimal miljö- och hälsopåverkan. De genomförda projekten har delats upp i en ämnesnyckel med följande rubriker: Brukare, Bränslen, Förbränningsanordningar, Reglerteknik, Energimottagare, Skorsten, Aska, Emissioner och rening, Förbränningsförlopp samt Övrigt. Uppgifter om samtliga projekt, indelade enligt ämnesnyckeln och med länkar till projektsammanfattningar och slutrapporter har sammanställts i en Excel-fil som finns tillgänglig på CD-skiva. Den samlade kunskapen inom områden som är relevanta för småskalig biobränsleanvändning har ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden. Energimyndighetens forskningsprogram är en starkt bidragande orsak till detta. Väsentliga framsteg har gjorts bl.a. inom följande områden: - Modellering av grundläggande förbränningsförlopp för enstaka partiklar och bränslebäddar - Utformning av förbränningskammare och rost för god utbränning - Teknik och metoder för förbränningsreglering - Egenskaper hos bränslepellets och hur detta påverkar förbränningen - Teknik och utrustning för pelletseldning - Bildning och emissioner av partiklar från biobränsleeldning, speciellt submikrona sådana - Kvalitetssäkring av småskalig förbränningsutrustning för biobränsle Insatser inom och utom programmen har lett till att kunskapen om vad som krävs för en effektiv och miljövänlig småskalig biobränsleanvändning i både vedpannor, lokaleldstäder, pelletsbrännare/kaminer och i större pannor idag är förhållandevis goda. Utmaningen ligger nu i att fortsatt omsätta dessa kunskaper i nya produkter som är konkurrenskraftiga på marknaden och att vidareutveckla tekniken så att en effektiv och miljövänlig förbränning kan vidmakthållas under varierande driftbetingelser och med varierande bränslekvaliteter. För framtiden bedöms följande frågeställningar/önskemål vara centrala för att möjliggöra en väsentligt ökad biobränsleanvändning i den mindre skalan: 7

8 - teknik för pelletsanvändning (hela kedjan) - stabila förbränningsprocesser - minskning av partikelutsläpp - förbättrad teknik för fastighets- och närvärmeskalan - värderingsmetoder för nya bränslen - minskat behov av tillsyn och underhåll - ökad automatiseringsgrad och minskad brukarinverkan - möjligheter att kombinera biobränsle och solenergi Utifrån dessa krav ger föreliggande sammanställning anledning till slutsatsen att kunskapsluckor främst finns inom följande områden: - teknik för förbränningsreglering - teknik för pelletseldning - pelletsframställning och produktkvalitet - studier och modellering av bränslebäddar - teknik för upptändning med låga utsläpp vid satsvis eldning (t.ex. i vedpannor) - partikelbildning och teknik för partikelavskiljning - askegenskaper, beläggningar och sintringsrisker - teknik för eldning av spannmål och andra agrara bränslen - systemlösningar för solenergi/biobränsle. 8

9

10 1 Bakgrund Statens Energimyndighet, STEM, och tidigare Närings- och Teknikutvecklingsverket, NUTEK, har sedan 1994 stött forsknings- och utvecklingsverksamhet inom området Småskalig förbränning av biobränslen. Forskningen har bedrivits inom tre löpande forskningsprogram under perioderna , samt Under de två första programperioderna hade programmet titeln Småskalig förbränning av biobränslen medan det senaste programmet har titeln Småskalig bioenergianvändning. Inom programmen har projekt av olika karaktär erhållit stöd. I ena änden har ett antal projekt av grundläggande karaktär där basala förlopp vid förbränning av biobränslen studerats. I andra änden har rena produktutvecklingsprojekt bedrivits av företag och rena informations-insatser avsedda för olika aktörer inom området stöttats. Mellan dessa båda extremer finns ett brett spektrum av projekt. Under programmens hela löptid har en styrgrupp biträtt Energimyndigheten med bl.a. bedömning av ansökningar, råd om programmens inriktning samt hur resultaten skall spridas till avnämarna på bästa sätt. Styrgruppen har ansett att det finns ett behov av en översikt över vad som gjorts inom programmen, att systematisera och sammanställa denna kunskap och att identifiera möjliga kvarstående luckor. Energimyndigheten ansåg att denna bedömning var riktig och uppdrog därför åt undertecknade att genomföra en sådan Systematisering, analys och sammanställning av relevant kunskap för småskalig bioenergianvändning. Denna rapport redovisar resultatet av detta arbete.

11 2 Målsättning Arbetets målsättning har varit att systematisera, analysera och om möjligt syntetisera den kunskap om småskalig bioenergianvändning som genererats inom Energimyndighetens (tidigare NUTEK:s) forskningsprogram på området. Målsättningen har också varit att identifiera kunskapsluckor där fortsatta insatser bedöms vara viktiga och ha potential att underlätta en ökad bioenergianvändning.

12 3 Genomförande Under de tre programperioderna har ett stort antal projekt bedrivits. Projekten har varit av olika karaktär, från långsiktiga forskningsprojekt där grundläggande frågeställningar bearbetats till direkta produktutvecklingsprojekt och punktinsatser för spridning av information vid ett givet tillfälle. Som ett första steg har listor över projekt som erhållit stöd i forskningsprogrammen genomgåtts. 3.1 Projektklassificering För att få en överskådlig bild över vilka typer av projekt som genomförts har dessa klassificerats enligt en ämnesnyckel. Denna ämnesnyckel har utvecklats i första hand med syftet att ge den praktiskt verksamme användaren/tillverkaren/konsumenten hjälp att hitta relevant information. Därför har ämnesnyckeln huvudsakligen utgått från energins väg från bränslet till nyttig energi och eventuella bieffekter. Tabell 1 åskådliggör hur ämnesnyckeln är uppbyggd. Tabell 1: Ämnesnyckel för projekt inom forskningsprogrammen A A1 A2 B B1 B2 B3 B4 C C1 C2 C3 C4 D BRUKARE Information och utbildning P-märkning och annan certifiering BRÄNSLEN Ved Pellets Flis Övrigt FÖRBRÄNNINGSANORDNINGAR Vedpannor Kaminer och kakelugnar Pelletsbrännare och kaminer Större pannor REGLERTEKNIK

13 E F F1 F2 G H H1 H2 H3 H4 H5 H6 H7 H8 I I1 I2 J ENERGIMOTTAGARE SKORSTEN Mätningar Konstruktion ASKA EMISSIONER OCH RENING Allmänt Partiklar och aerosoler Oförbränt NOx Katalysatorer Filter Rökgaskondensering Övrigt FÖRBRÄNNINGSFÖRLOPP Experimentellt Teoretiska modeller ÖVRIGT 3.2 Elektronisk projektrapportering Det har bedömts väsentligt att göra resultaten från genomförda projekt i form av rapporter så lätt tillgängliga som möjligt. Dessa rapporter finns i viss utsträckning tillgängliga på Energimyndighetens hemsida under Energiforskning/Forskningsområden/ Bebyggelse/ Småskalig bioenergianvändning. För att göra projektrapporterna lätt tillgängliga på ett strukturerat sätt har en CDskiva tagits fram inom projektet. På denna finns en Excel-fil, Översikt2005Småskal, där samtliga projekt som bedömts relevanta för kunskapssammanställningen förtecknats. Projekten har i Excel-bladet lagts in i ämnesnyckeln ovan så att samtliga projekt som berör ett visst ämnesområde finns på samma ställe. För varje projekt framgår bl.a.: - Kategori i ämnesnyckeln - Energimyndighetens projektnummer - Projekttitel - Uppgift om sammanfattning finns tillgänglig

14 - Uppgift om slutrapport finns tillgänglig - Titel på projektsammanfattning - Projektledare - Utförande organisation I Excel-arket har uppgift om sammanfattning respektive slutrapport utförts som en hyperlänk, som då man klickar på den kopplar vidare till aktuell sammanfattning/projektrapport och öppnar denna. I följande rapport används i stort samma ämnesindelning som i den elektroniska projekt-sammanställningen. Dock har avsnitten om Information och utbildning samt P-märkning och annan certifiering lagts sist i rapporten.

15 4 Resultat 4.1 Bränslen De biobränslen som primärt är intressanta för småskalig användning är i första hand styckeved, pellets och briketter, flis av olika ursprung samt i någon mån träpulver. På senare tid har dessutom spannmål och olika åkerbränslen fått ökad aktualitet. Insatserna inom programmen som avser olika typer av bränslen har i första hand koncentrerats till pellets och i någon mån spannmål. Inga projekt avseende styckeved eller flis har bedrivits. Fördelningen avspeglar det faktum att en storskalig introduktion av pellets som bränsle skett under de senaste tio åren och att kunskaperna om pellets till en början var mycket begränsade Pellets Pellets tillverkas normalt av sågverksavfall, t.ex. sågspån, eller av skogsavfall. Råvaran mals och torkas om nödvändigt och pressas därefter vid förhöjd temperatur till pellets med 6, 8 eller 10 mm diameter. Fukthalten är normalt under 10 % och densiteten och därmed energitätheten förhållandevis hög. Styckestorleken och homogeniteten hos bränslet gör att automatisk bränslematning och effektreglering enkelt kan åstadkommas. Egenskaperna hos ett pelletsbränsle beror både på de råvaror som använts och på tillverkningsprocessen. Kunskaperna om dessa samband och hur bränslets egenskaper påverkar förbränning och emissioner var i stort sett obefintliga då forskningsprogrammen startade. Inledningsvis genomfördes därför några projekt som avsåg att empiriskt undersöka vilka egenskaper hos pellets som uppenbart påverkar förbränningsresultatet. Tänkbara sådana är bl.a.: - dimensioner (diameter, längd) - askhalt - asksmältpunkt - hållfasthet och andel finfraktion - densitet - kvävehalt Inledande undersökningar indikerade att förbränningsresultaten kunde variera kraftigt mellan olika pelletskvaliteter och olika förbränningsutrustningar. En viktig parameter tycktes vara diametern hos pelletsen, där mindre pellets åtminstone i övermatade brännare gav bättre förbränningsresultat. Vidare undersökningar kun-

16 de dock inte verifiera att diametern i sig har någon betydelse. Däremot är densiteten en viktig faktor både för den utvecklade effekten och förbränningskvaliteten i vissa fall. Eftersom matningen i en pelletbrännare ger en viss volym per tidsenhet kommer effekten att öka med ökad densitet. En högre densitet kan antingen bero på mindre pelletsdiameter med åtföljande mindre tomvolym i bränslet, på hårdare pressade pellets eller på råvara med högre densitet. Densitetsskillnader kan ge upphov till mycket olika förbränningsresultat i samma brännare om ingen injustering sker. Den bränsleegenskap som mest direkt påverkar utsläppen är kvävehalten. I flera undersökningar har konstaterats att utsläppen av kväveoxider är mycket starkt korrelerad till bränslets kvävehalt, och att omvandlingsgraden för bränslekvävet kan vara upp mot 100 %. Detta innebär att nedbrytningen av bildade kväveoxider normalt är mycket liten i dagens pelletsbrännare, och också att utsläppen av NO x kan bli mycket höga vid användning av kväverika råvaror för pelletstillverkning. Det senare kan bli mycket aktuellt i framtiden då hittills använda råvaror med låga kvävehalter, t.ex sågspån, möjligen inte räcker till för behovet. En viktig aspekt av pellet som bränsle är risken för slagg- och beläggningsbildning i brännaren. I vissa fall kan hårda slaggkakor bildas i och runt brännarhuvudet (sintring), som i första skedet leder till sämre förbränning men också kan medföra driftstörningar och driftstopp. Flera projekt har försökt kartlägga orsaker till och mekanismer för slaggbildningen. Undersökningarna har visat att både bränslets askhalt och asksammansättning samt brännarkonstruktionen har betydelse för omfattningen av sintringsproblemet. Askrika bränslen som hyggesavfall och bark bör inte användas i konventionella brännare för villabruk. Bränslets innehåll av askbildande ämnen som K, Na, Al och framför allt Si som bildar ämnen som smälter och därmed klibbar vid förhållandevis låg temperatur tycks vara avgörande för sintringsproblemens omfattning. Temperatur och gassammansättning i brännarens olika delar är också viktiga parametrar. En viktig frågeställning är om det är bränsleråvaran eller tillverkningsprocessen som är upphovet till sintringsproblemen. Visst arbete har gjorts inom programmet inom detta område. Ett stort antal prover av problematiska respektive ickeproblematiska pelletskvaliteter samlades in under en driftsäsong från två olika pelletsfabriker tillsammans med bakgrundsdata. Samband söktes mellan typ och behandling inkl. lagringstid hos råvaran, processförhållanden vid tillverkningen inkl egenskaper hos tillfört bränsle i torken (t.ex. bark) och den färdiga pelletsens innehåll av problemskapande komponenter. Tydliga skillnader i innehåll av Si men även Al och Fe mellan problematiska och icke-problematiska bränslen kunde konstateras, där en Si-halt uttryckt som SiO 2 överstigande % av askans sammansättning gav upphov till sintringsproblem. Höga halter av Si och Al kunde i ena anläggningen härledas till kontaminering av ingående råvara (sand) och i andra fallet till askhalt och asksammansättning i den bark som användes som torkbränsle.

17 Ovan redovisade resultat är viktiga ledtrådar till hur sintringsproblemen kan minskas med varsam hantering av såväl råvara som torkbränsle. Kunskaperna om hur råvaruegenskaper och tillverkningsprocess påverkar pelletskvaliteten är dock ännu begränsade, och mycket arbete återstår. Status - behov av ytterligare insatser Inom detta område har nu grunden lagts till en viss empirisk förståelse av sambanden mellan råvaror, tillverkningsprocess och förbränningsresultat vid olika förhållanden. Mera djupgående undersökningar behöver dock göras om orsakerna till bränslets egenskaper, hur dessa kan styras och hur bränsle och förbränningsutrustningar kan anpassas till varandra. Kunskapsuppbyggnaden inom askkemi och uppkomst av sintring och beläggningar har kommit ett stycke på väg, men behöver utvecklas ytterligare för att ge underlag för åtgärder. En tänkbar sådan kan vara att använda tillsatser som binder besvärliga askkomponenter i form av ofarliga ämnen. Möjligheten att använda nya råvaror samt inverkan av säsongsvariationer i nu använda råvaror är ytterligare angelägna områden. För att kunna hålla en stabil kvalitet vid pelletstillverkningen behöver också kunskapen om pelleteringsprocessen förbättras. De mekaniska, kemiska och termiska processerna och samspelet emellan dem behöver undersökas djupare för att nå ett optimalt resultat för olika typer av råvaror. Likaså behöver metoder för karakterisering av nya råvaror ur pelleterings- och förbränningssynpunkt utvecklas. Flera av dessa områden bearbetas nu i forskningsprogrammet SLUP, som är ett samarbete mellan pelletsindustrin, Energimyndigheten samt ytterligare ett antal parter. Projektet avslutas under Det kan inte nog betonas att FoU-insatser avseende tillverkning av och egenskaper hos pellets och hur detta inverkar på förbränningsprocessen måste bedrivas i samarbete med både bränsle- och utrustningstillverkare. En marknadssituation där konsumenten upplever att ansvaret för eventuella driftproblem bollas mellan bränsle- och utrustningsleverantör kan bli förödande för den fortsatta utvecklingen Spannmål För närvarande expanderar spannmålseldningen kraftigt, i första hand beroende på mycket låga priser i förhållande till energiinnehållet. Det är i första hand enskilda lantbrukare som installerar spannmålsbrännare, men anläggningar finns även i kyrkor, skolor och närvärmecentraler. Inom området spannmål som bränsle har små insatser gjorts inom programmet. En studie av funktion, säkerhet och emissioner vid spannmålseldning visade att en spannmålsbrännare har stora förutsättningar att fungera lika gott och säkert som

18 en pelletbrännare. Större krav ställs dock på anläggningen (materialval och drift för att undvika sintring och korrosion) och på brukaren (bra kunskap om installation och drift och frekvent uraskning och sotning). Utsläppen av stoft, kväveoxider och surgörande ämnen (svaveldioxid och saltsyra) är också betydligt högre än vid pelletseldning. Erfarenhetsmässigt vet man att en kritisk egenskap för spannmål ur förbränningsteknisk synpunkt är risken för sintring i brännaren. Precis som för pellets är denna är starkt beroende på askans sammansättning, och höga halter av främst kisel men även kalium och natrium innebär låg asksmältpunkt med åtföljande sintringsrisk. I ett annat projekt analyserades ett stort antal spannmålsprov bl.a. avseende asksammansättning och asksmältförlopp. Det mest signifikanta resultatet var en betydligt högre kiselhalt samt lägre kalium- och fosforhalter hos havre än i korn, höstvete och rågvete. Detta innebär betydligt mindre sintringsproblem då havre eldas jämfört med annan spannmål. Jordarten på växtplatsen visade sig ha liten inverkan på bränslekvaliteten, men kunde tillsammans med jordens ph-värde och sädesslag användas för att prediktera askhalten. Askans smältförlopp kunde också predikteras på ett bra sätt utifrån askhalten i kärnan och kiselhalten i askan. Sammanfattningsvis bekräftar forskningen att havre är den spannmålskärna som är klart lämpligast för förbränning, och i praktiken används idag endast havre som bränsle. Status - behov av ytterligare insatser Tekniken att elda spannmål liknar tekniken vid pelletseldning och gjorda insatser inom detta område utnyttjas redan. På grund av den högre askhalten är behovet av automatisk askutmatning större, och möjligen kan utveckling av sådana system behöva stöttas. Precis som vid pelletseldning är det angeläget att följa upp tillbud och bränder och inarbeta erfarenheter i certifieringsregler, t.ex. P-märkning. Det största behovet är dock stort att öka kunskapen kring sintring, korrosion och emissioner. Sådana insatser är viktiga inte minst för att även andra askrika agrara grödor kan bli aktuella i en snar framtid, och den erfarenhet som finns uppbyggd om pellet, rörflen och spannmål bör kunna syntetiseras och användas även för dessa. När det gäller sintring behövs mer grundläggande studier kring sintringsmekanismer, eftersom spannmålsaska avviker i sitt innehåll från andra, mer kända biobränslen som träpellets och rörflen. Även hur askans innehåll beror av sortval, gödsling, jordart, närhet till kust m.m. behöver studeras. Ett viktigt område är hur additiv i bränslet rätt kan användas. De höga ask- och kvävehalterna i bränslet leder till betydligt högre utsläpp av stoft och kväveoxider än pellets. Insatser bör snarast sättas in för att genom primära åtgärder (förbränningsrummets design, uppehållstider, luftfördelning osv) och sekundära (rening av rökgaserna) sänka utsläppsnivåerna. Sekundära åtgärder

19 är aktuella i första hand vid lite större anläggningar, där konventionell teknik kan anpassas och utnyttjas till ett överkomligt pris. Spannmål innehåller svavel och klor, som bildar surgörande ämnen (svaveldioxid och saltsyra). Om dessa tillåts kondensera i någon del av pannan där materialet är korrosionskänsligt, uppstår korrosionsproblem snabbt. Det är viktigt att kunskapen om rätt materialval och rätt hantering av anläggningen når ut till brukarna. Det finns även ett behov av att följa upp anläggningar och utvärdera val av skorstensmaterial, val av temperaturnivåer mm. Vid en fortsatt expansion av spannmålseldning är det även viktigt att utreda möjligheter att förhindra de surgörande ämnena att komma ut i miljön. Här bör både metoder att sänka kärnans innehåll av svavel och klor, och metoder att fånga in bildade gaser, t.ex. genom insprutning av kalk i rökgaserna, utredas. 4.2 Förbränningsanordningar Området förbränningsanordningar har här delats upp på följande underrubriker: - vedpannor - kaminer och kakelugnar - pelletsbrännare och pelletskaminer samt - större pannor (500 kw 10 MW) Vedpannor Inom delområdet vedpannor påbörjades en kraftig teknikutveckling på empirisk bas redan under åren före forskningsprogrammens start. För att fastlägga teknikstatus för vedpannor genomfördes därför i början av programperioden projektet Analys av dagens bästa teknik för vedeldade villapannor. Fokus i detta projekt var i första hand emissionerna från några typiska miljögodkända vedpannor. Slutsatsen var att under perioder med stabil förbränning var utsläppen av oförbränt relativt låga. Detta innebär att utformningen av t.ex. sekundärförbränningszonen i dessa pannor är relativt bra. Flera faktorer påverkade dock förbränningsstabiliteten negativt: den satsvisa eldningen i sig, ras och hängningar i bränslebädden m.m. En av pannorna var försedd med O 2 -reglering, vilket visade sig kunna motverka variationerna i förbränningskvalitet effektivt. Det konstaterades också att upptändningsfasen svarade för en väsentlig del av de totala utsläppen. Utsläppen av oförbränt i gasform eller som partiklar beror till stor del på utformningen av slutförbränningszonen. I denna skall förbränningsgaserna från veden blandas effektivt med sekundärluft vid tillräckligt hög temperatur och tillräckligt lång uppehållstid. Den geometriska och termiska utformningen av slutförbränningszonen är därmed kritisk för vilken utbränningsgrad som erhålls.

20 I projektet Förbättrad utformning av sekundärförbränningszon i vedpanna studerades möjligheterna att minska utsläppen av oförbrända gaser och partiklar genom optimering av slutförbränningszonen i en kommersiell panna med hjälp av experiment och CFD-beräkningar (CFD = Computational Fluid Dynamics). Pannan var försedd med reglering av förbränningsluften med hjälp av O 2 -sensor. Flera olika modifieringar av slutförbränningszonen provades. Av dessa visade sig två ge väsentliga förbättringar i utsläppsnivåerna. I det första fallet infordrades den keramiska slutförbränningsskålen med plåt inuti med syfte att erhålla snabbare temperaturuppgång vid start. Detta medförde en reduktion av CO- och THCutsläppen med % under uppstartsfasen. Den andra modifieringen innebar att spalterna mellan rosten och slutförbränningsskålen tätades med eldfast massa. Genom detta ingrepp kunde CO-halten vid full effekt minskas från ca 2000 ppm till 60 ppm; en synnerligen tydlig minskning. Sammanfattningsvis kunde konstateras att även i en panna med förhållandevis låga utsläpp i utgångsläget kan en kombination av CFD-beräkningar och experimentella mätningar möjliggöra klara förbättringar av slutförbränningszonen. För en användare av en vedpanna är andra egenskaper än utsläppen minst lika intressanta. Högre energieffektivitet och större användarvänlighet är generella önskemål. I projektet Förstudie av vedeldningssystemet Excellent var syftet att ta fram en kravspecifikation för hur en vedpanna som möter konsumenters och myndigheters krav på tio års sikt skulle kunna se ut. Ambitionen var att arbeta visionärt men också att göra en bedömning av vad som kan vara tekniskt och ekonomiskt möjligt inom denna tidsperiod. I projektet identifierades olika delområden som är relevanta för vedeldningstekniken och en analys gavs för varje delområde i form av en genomgång av dagens bästa teknik, en sammanfattning av pågående forskning, samt behov av ytterligare forsknings- och utvecklingsinsatser. Sådana behov identifierades inom följande områden: - styr- och reglerteknik - utformning av och material i roster - teknik för snabb upptändning - rening av rökgaser m.a.p. kolväten och partiklar - möjligheter till rökgaskondensering Målsättningen med styr- och reglerteknik för en vedpanna bör vara att pannan skall fungera optimalt oberoende av bränslekvalitet och vem som eldar pannan. Inom rimliga gränser är förutsättningarna goda för att nå detta mål relativt snart. Utvecklingen av sensorer för bl.a. oförbränt i form av CO och kolväten är mycket snabb och bilindustrin driver på utvecklingen. Kostnaderna för dessa sjunker snabbt. Sensorer med önskad funktion finns idag, men för tillämpning i vedpannor behöver stabilitet och beständighet utredas mera. Det bör tilläggas att sedan studi-

21 en redovisades har flera projekt avseende sensorstyrning av pelletsbrännare och större rosterpannor genomförts framgångsrikt och ytterligare arbete pågår (se avsnitt 4.3). Utöver sensorutvecklingen pågår en stark utveckling vad gäller regleralgoritmer för allehanda tillämpningar. Speciellt intressanta är möjligheterna att tillämpa självlärande system samt s.k. fuzzy logic-system för att hantera de varierande betingelser och händelser som kan uppstå i en vedpanna. Även här har arbete senare skett inom programmet. Ytterligare tankar som redovisas i studien är en indikator som förhindrar användning av omöjliga bränslen, t. ex. med mycket hög fukthalt. En sådan skulle kunna larma eller stänga ned pannan t.ex. om inte en viss förbränningstemperatur uppnåtts inom rimlig tid, och därmed förhindra ineffektiv förbränning med mycket höga utsläpp. Rosten i en vedpanna påverkar förbränningsprocessen på flera sätt. I de flesta fall tillsätts sekundärluften i eller i anslutning till rosten, varvid utformningen är central för hur effektiv inblandningen i förbränningsgaserna blir. Rostens termiska egenskaper är också avgörande för både hur snabbt normal förbränningstemperatur uppnås och hur stabil denna hålls under eldningscykeln. De termiska egenskaperna beror i sin tur både på typ av material och på rostens massa. Materialvalet i rosten har stor betydelse inte minst för rostens livslängd. I de flesta fall är den att betrakta som en förbrukningsdel som måste bytas ut med några års mellanrum. Eftersom kostnaden i normalfallet är flera tusen kronor är livslängden av stor betydelse för den totala driftskostnaden för pannan. Rostens livslängd påverkas förutom av mekanisk påverkan av både kemiska och fysikaliska processer såsom korrosion och erosion. En förhållandevis stor andel av de totala utsläppen från en vedpanna uppstår under upptändningen. Ju snabbare temperaturen i förbränningszonen kan höjas, desto lägre blir utsläppen. Som ovan nämnts spelar därmed rostens termiska egenskaper en stor roll för upptändningsförloppet. Att snabbt kunna få till stånd en övertändning av tillräckligt stor bränslemängd är också önskvärt. Traditionellt sker detta genom att upptändningen sker med mer eller mindre finfördelat bränsle, s.k. späntved. I ett vidare perspektiv är dock nya metoder för snabb upptändning, t.ex. andra tändbränslen eller kortvarig tillförsel av extern energi, önskvärda för att minska de totala utsläppen. Rening av rökgaser samt rökgaskondensering behandlas längre fram i separata avsnitt. Status behov av ytterligare insatser Kunskapen om hur vedpannor skall utformas för att möjliggöra en effektiv förbränning med liten miljöpåverkan bedöms ha ökat väsentligt under

22 forskningsprogrammens löptid. Speciellt gäller detta den geometriska och termiska utformningen av slut-förbränningszonen samt principer och utformning av lufttillförseln. Mer eller mindre utvecklade program för CFDberäkningar av temperatur- och strömningsfält finns tillgängliga för jämförelser mellan olika konstruktiva utformningar. De flesta program kräver dock vana vid sådana beräkningar, och i nuläget torde främst konsulter och forskare vara de som främst kan utnyttja möjligheterna. Ytterligare utvecklingsinsatser bedöms enligt ovan främst behövas inom följande områden: - styr- och reglerteknik - utformning av och material i rosten - teknik för snabb upptändning - rening av rökgaser från kolväten och partiklar De tre första punkterna har bäring på att minska känsligheten för handhavande och bränslekvalitet och att öka användarvänlighet och hållbarhet. Dessa målsättningar bedöms vara centrala för att bibehålla eller öka vedeldningens bidrag till energiförsörjningen. Det område där den största utvecklingspotentialen bör finnas är styr- och reglertekniken, där både mer avancerade tekniska lösningar och kraftigt minskade kostnader kan förutses. Systematiska studier av rostutformning med hjälp av experimentella mätningar och CFD-modellering (se exempel ovan) bör också kunna ge mer generella kunskaper som kan tillämpas i enskilda konstruktioner. Insatser för att förenkla konstruktioner och därmed minska både tillverknings- och driftkostnader är givetvis angelägna, liksom åtgärder för att säkerställa driftsäkerheten för material och komponenter. Ett exempel på detta är insatser för att utveckla kunskapen om keramiska materials hållfasthet vid användning i roster. Den generella kunskapen om kemiska och fysikaliska processer för olika material i förbränningsmiljö finns hos olika forskare men inte minst inom den keramiska industrin Kaminer och kakelugnar Inom delområdet kaminer och kakelugnar har relativt små insatser gjorts inom forskningsprogrammen. Kaminer och kakelugnar utgör s.k. lokaleldstäder som installeras i bostadsutrymmet och som normalt avses värma delar av huset under begränsad tid. Värmet överförs normalt direkt till rumsluften utan vattenburet distributionssystem. I vissa fall kan framför allt kakelugnar användas för att täcka en större del av husets värmebehov, t.ex. om detta har direktel som huvudsaklig uppvärmningsform.

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Information om fastbränsleeldning

Information om fastbränsleeldning Information om fastbränsleeldning Vid eldning i lokal eldstad, braskamin, öppen spis och kakelugn, är det inte ovanligt att grannar störs av röken. Utsläpp från vedeldning innehåller flera miljö- och hälsoskadliga

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Antagna av miljö- och hälsoskyddsnämnden 2008-06-25, 115, dnr 549/2008. - 1 - Ett problem i dagens samhälle är konsekvenserna av användningen av de fossila bränslena,

Läs mer

Stoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader

Stoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Stoker Boken Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Inledning Sonnys svensktillverkade stoker går att koppla till de flesta i dag förekommande

Läs mer

70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB

70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB20 RB50 RB70 R B - P e l l e t s b r ä n n a r e... ger dig en koldioxidneutral eldning och bidrar inte till global uppvärmning eller klimatförändringar. Askan kan

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

Vedeldning. MBIO - energiteknik AB 2000.03 6:1

Vedeldning. MBIO - energiteknik AB 2000.03 6:1 Vedeldning ATT ELDA MED VED HAR GAMLA TRADITIONER, men på senare år har vedeldningen ifrågasatts på grund av de höga utsläppen av oförbrända ämnen som är både miljöskadliga och hälsovådliga. Kritiken är

Läs mer

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar

Läs mer

Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret

Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen Emissonsklustret Emissioner från småskalig värmeförsörjning med biobränslen - Ett fristående projekt

Läs mer

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (1/7) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (2/8) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET Janfire System Jet har sedan företagets start 1983 varit den dominerande grenen av företaget. Under den tid då pellets

Läs mer

Småskalig rökgasrening -metoder för att minska utsläppen från småskalig biobränsleeldning

Småskalig rökgasrening -metoder för att minska utsläppen från småskalig biobränsleeldning Projekt SWX-Energi Rapport nr 21 Småskalig rökgasrening -metoder för att minska utsläppen från småskalig biobränsleeldning Tomas Persson och Kaung Myat Win FÖRORD Rapporten Småskalig rökgasrening - metoder

Läs mer

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT FÖRBRÄNNINGSTEKNIK OCH PRESTANDA HOS MEDELSTORA ROSTERPANNOR FÖR BIOBRÄNSLEN Detta är den första (I) bulletinen i en serie omfattande sex delar som alla handlar

Läs mer

Bohuspannan 20 kw. Första enligt BBR och BFS miljögodkända Varmluftpannan för vedeldning. Stjärnas Energiprodukter Ottestala 5759 472 93 SVANESUND

Bohuspannan 20 kw. Första enligt BBR och BFS miljögodkända Varmluftpannan för vedeldning. Stjärnas Energiprodukter Ottestala 5759 472 93 SVANESUND STEM projekt P11144-2 Bohuspannan 20 kw Första enligt BBR och BFS miljögodkända Varmluftpannan för vedeldning Stjärnas Energiprodukter Ottestala 5759 472 93 SVANESUND 0ktober 2000 Innehållsförteckning

Läs mer

Basprogram 2012-2015 Anläggnings- och förbränningsteknik

Basprogram 2012-2015 Anläggnings- och förbränningsteknik Basprogram 2012-2015 Anläggnings- och förbränningsteknik Allmän inriktning Den övergripande målsättningen med arbetet inom programområdet Anläggnings- och förbränningsteknik är att ta fram kunskap som

Läs mer

KMP Neptuni (Konventionell skorsten) Ariterm Sweden AB

KMP Neptuni (Konventionell skorsten) Ariterm Sweden AB KMP Neptuni (Konventionell skorsten) Ariterm Sweden AB Ariterm Sweden AB/Sverige 34 900 kr Två fasta effektlägen 3,1 5,8 kw 93 % 91 % 41 47 db(a) 52 x 58 x 104 cm 100 125 kg 20 25 kg Kan drivas med batteri

Läs mer

gjutjärnspannor ningen av ackumulatortanken påbörjas inom några minuter.

gjutjärnspannor ningen av ackumulatortanken påbörjas inom några minuter. VED- OCH PELLETSPANNORP AV GJUTJÄRN gjutjärnspannor Mitt i Europa ligger Tjeckien. Landet var under mellankrigstiden en av världens ledande industrinationer. Dess 10,3 milj. invånare är kända som skickliga

Läs mer

Ved eller pellets? 2012-01-19

Ved eller pellets? 2012-01-19 Ved eller pellets? Innehåll Ekonomi... 2 Effektivitet, verkningsgrad... 3 Arbetsinsats... 4 Mysfaktor... 5 Värmespridning... 5 Miljö... 5 Energivärde i olika bränsleslag... 6 Energivärde i vedråvara...

Läs mer

HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER

HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER 1 INLEDNING Bioenergi för uppvärmning har använts i tusentals år men den tekniska utvecklingen har gått fort de sista åren. Idag finns ett stort urval av olika system och

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Eassist Combustion Light

Eassist Combustion Light MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik

Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik Allmän inriktning Den övergripande målsättningen med arbetet inom programområdet anläggnings- och förbränningsteknik är att ta fram kunskap som

Läs mer

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar Esbjörn Pettersson 1 Det finns inga övertygande bevis på att vedeldningspartiklar är mindre farliga än andra förbränningspartiklar i samma

Läs mer

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Skorstenens uppgift är att åstadkomma skorstensdrag för förbränningen och transportera bort de producerade rökgaserna. Utformningen av skorstenen och arrangemangen

Läs mer

Elda rätt. Råd för effektiv, miljöanpassad och säker eldning med ved och andra vedbaserade bränslen, i vedpanna, kamin och dylikt.

Elda rätt. Råd för effektiv, miljöanpassad och säker eldning med ved och andra vedbaserade bränslen, i vedpanna, kamin och dylikt. Elda rätt Råd för effektiv, miljöanpassad och säker eldning med ved och andra vedbaserade bränslen, i vedpanna, kamin och dylikt. Elda rätt Råd för effektiv, miljöanpassad och säker eldning med ved och

Läs mer

Elda rätt. Råd för effektiv, miljöanpassad och säker eldning med ved och andra vedbaserade bränslen, i vedpanna, kamin och dylikt.

Elda rätt. Råd för effektiv, miljöanpassad och säker eldning med ved och andra vedbaserade bränslen, i vedpanna, kamin och dylikt. Elda rätt Råd för effektiv, miljöanpassad och säker eldning med ved och andra vedbaserade bränslen, i vedpanna, kamin och dylikt. Elda rätt Råd för effektiv, miljöanpassad och säker eldning med ved och

Läs mer

Rörflen som bränsle Testade pannor och rekommendationer

Rörflen som bränsle Testade pannor och rekommendationer Rörflen som bränsle Testade pannor och rekommendationer SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut www.sp.se Rörflen som bränsle testade pannor och rekommendationer Detta häfte är en vägledning till hur man

Läs mer

Prislista. Fasta bränslen och askor

Prislista. Fasta bränslen och askor Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om

Läs mer

Elda spannmål i. Baxi Multiheat 2,5

Elda spannmål i. Baxi Multiheat 2,5 Elda spannmål i Baxi Multiheat 2,5 Äfab rapport 01-02 Lidköping den 22 maj 2001 2 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 5 Uppdraget 6 Förutsättningar 6 Utförande av försök 7 Erfarenheter 8 Resultat 9 Vete

Läs mer

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare.

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Genom att du värmer upp ditt hus med pellets bidrar Du inte till växthuseffekten, eftersom förbränning av

Läs mer

POLICY FÖR SMÅSKALIG BIOBRÄNSLEANVÄNDNING I UDDEVALLA - VEDPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 12 november 1996, 211

POLICY FÖR SMÅSKALIG BIOBRÄNSLEANVÄNDNING I UDDEVALLA - VEDPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 12 november 1996, 211 Blad 1 POLICY FÖR SMÅSKALIG BIOBRÄNSLEANVÄNDNING I UDDEVALLA - VEDPOLICY Antagen av kommunfullmäktige den 12 november 1996, 211 Innehåll: Sid Bakgrund 1 Omfattning 1 Varför ved? 1 Utsläpp från vedeldning

Läs mer

Miljövärden. Vad är det vi mäter?

Miljövärden. Vad är det vi mäter? Miljövärden Larmrapporterna duggar allt tätare om energikriser, kilmatförändringar och förgiftade ekosystem. Människan har bara på ett halvt sekel förstört och påverkat lika mycket som vi dessförinnan

Läs mer

Gaselle Combi ved/pelletspanna

Gaselle Combi ved/pelletspanna Gaselle Combi ved/pelletspanna Svenskmonterade, fläktstyrda vedpannor Hög verkningsgrad och låg miljöpåverkan Gaselle HT är en renodlad vedpanna som är konstruerad för att eldas mot ackumulatortank. För

Läs mer

Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen

Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen Elda med hänsyn I dagens samhällen bor vi tätt intill varandra och har ofta små tomter. Eldas det i braskaminer eller pannor i tätbebyggda

Läs mer

Bioenergi i villan tappar både i antal och prestanda

Bioenergi i villan tappar både i antal och prestanda Bioenergi i villan tappar både i antal och prestanda Nu har jag fått för mig att titta på MSB:s statistik för 2012 över hur väl vi i Sverige uppfyller LSO (Lagen om Skydd mot Olyckor). Det är här vi bl

Läs mer

Pressmapp. Fröling Heizkessel- und Behälterbau GmbH Industriestraße 12 A-4710 Grieskirchen. Internet: www.froeling.com e-mail: info@froeling.

Pressmapp. Fröling Heizkessel- und Behälterbau GmbH Industriestraße 12 A-4710 Grieskirchen. Internet: www.froeling.com e-mail: info@froeling. Pressmapp Fröling Heizkessel- und Behälterbau GmbH Industriestraße 12 A-4710 Grieskirchen Internet: www.froeling.com e-mail: info@froeling.com Peter Norrbin Tel. +46 (70) 203 85 50 peter.norrbin@telia.com

Läs mer

VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE. Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer Tillbehör Stoftavskiljningsanläggningar

VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE. Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer Tillbehör Stoftavskiljningsanläggningar KATALOG NR: 4 2 har egen utveckling och tillverkning av utrustning för stoftavskiljning, främst rökgasrening. VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer

Läs mer

Effektivitet & tillförlitlighet

Effektivitet & tillförlitlighet Tigex Dragluckor Effektivitet & tillförlitlighet Tigex viktig för brännarens stabilitet och verkningsgrad Värmeinstallationens uppbyggnad har stor betydelse för dess tillförlitlighet, effekt och miljöpåverkan.

Läs mer

Småskalig eldning med pellets

Småskalig eldning med pellets Småskalig eldning med pellets Gunnar Hadders Småskalig eldning med pellets ellets har fått en allt mer framträdande roll i diskussionerna om hur man ska kunna sänka förbrukningen av el och hur småhus ska

Läs mer

Till dig som ska skaffa ved- eller pelletskamin

Till dig som ska skaffa ved- eller pelletskamin Till dig som ska skaffa ved- eller pelletskamin En kamin som eldas med ved eller annat biobränsle är ett klimatsmart komplement till din befintliga värmekälla. Den kan också vara ett mysigt inslag i innemiljön.

Läs mer

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll

Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll Upprättad: Fastställd: Reviderad: 2012-04-04/MN 2012-04-04/TT 2015-03-09/MA /MA Sida 1(5) Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll Ansvar I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, 3 kap 4 ges

Läs mer

Elda rätt RÅD FÖR MILJÖANPASSAD VEDELDNING I VEDPANNA, KAMIN O DYL.

Elda rätt RÅD FÖR MILJÖANPASSAD VEDELDNING I VEDPANNA, KAMIN O DYL. Elda rätt RÅD FÖR MILJÖANPASSAD VEDELDNING I VEDPANNA, KAMIN O DYL. Viktigt att minska utsläppen Utsläppen från småskalig vedeldning drabbar framför allt astmatiker och människor som lider av luftrörs-

Läs mer

CAMP 2050. Helena Ahlkvist Johansson Avdelningen för energieffektivisering 2 oktober 2014

CAMP 2050. Helena Ahlkvist Johansson Avdelningen för energieffektivisering 2 oktober 2014 CAMP 2050 Helena Ahlkvist Johansson Avdelningen för energieffektivisering 2 oktober 2014 Detta vill jag berätta om Ekodesign och energimärkning uppvärmning Certifierad installatör Resumé av några tester

Läs mer

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. SWEBO BIOTHERM - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. Flygbild över anläggningen i Boden. 30 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med 30 års erfarenhet och med fokus på forskning är vi med och utvecklar

Läs mer

VEDOLUX ROBUSTA MILJÖVÄNLIGA VEDPANNOR

VEDOLUX ROBUSTA MILJÖVÄNLIGA VEDPANNOR VEDOLUX ROBUSTA MILJÖVÄNLIGA VEDPANNOR SVENSKTILLVERKADE VEDOLUX Att elda med ved är det absolut billigaste sättet att värma sitt hus. Med Vedolux Lambda-serien blir det billigare och enklare än någonsin.

Läs mer

Tekniska och miljömässiga problem vid eldning av spannmål - en förstudie

Tekniska och miljömässiga problem vid eldning av spannmål - en förstudie Marie Rönnbäck, Olof Arkelöv Tekniska och miljömässiga problem vid eldning av spannmål - en förstudie Technical and environmental problems during combustion of grains - a preliminary study 2 SP Sveriges

Läs mer

Tellus vedpanna DP-serien. Lättskött och prisvärd

Tellus vedpanna DP-serien. Lättskött och prisvärd Tellus vedpanna DP-serien Lättskött och prisvärd Vedpanna för expert och novis Enkel att sköta och mycket prisvärd. En panna ur Tellus DP-serie som passar den inbitne vedeldaren lika bra som nybörjaren.

Läs mer

Umgås och trivs framför brasan

Umgås och trivs framför brasan Umgås och trivs framför brasan Några tips och råd om hur du eldar säkert hemma Sedan urminnes tider har brasan varit en samlingspunkt i våra bostäder. Där lagades maten och det var runt spisen man samlades

Läs mer

Pellets ger dig tid och pengar över

Pellets ger dig tid och pengar över Pelletspannor Gör nåt mer för pengarna... HÖG OLJA K O ST N AD PELLETS VED LÅG LITEN ARBETSINSATS STOR I jämförelse med vedeldad panna och oljepanna så är pellets ett mellanalternativ som både ger pengar

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Siktning av avfall Andreas Johansson (SP/HB) Anders Johnsson (Borås Energi och miljö) Hitomi Yoshiguchi (Stena Metall) Sara Boström (Renova) Britt-Marie Stenaari (Chalmers) Hans Andersson (Metso) Mattias

Läs mer

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll

Läs mer

Inventering av utsläpp till luft från småskalig vedeldning i Kronobergs län

Inventering av utsläpp till luft från småskalig vedeldning i Kronobergs län Inventering av utsläpp till luft från småskalig vedeldning i Kronobergs län Daniel Hagberg 30 september 2002 Förord Vedeldningens utsläpp av flyktiga organiska kolväten (VOC) till luft antas, utöver trafikens

Läs mer

Syfte. Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm.

Syfte. Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm. Syfte Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm. Föreslå olika forsknings- och utvecklingsinsatser för att öka den framtida användningen av bränslehalm i Sverige.

Läs mer

Nya möjligheter att värma med pellets

Nya möjligheter att värma med pellets Nya möjligheter att värma med pellets En ren besparing för dig och naturen ULMA AB of Sweden Nya möjligheter att värma med pellets Med en pelletsbrännare behåller man husets ventilation så som huset är

Läs mer

Småskalig vedeldning. Energimyndighetens analys och förslag till åtgärder

Småskalig vedeldning. Energimyndighetens analys och förslag till åtgärder Småskalig vedeldning Energimyndighetens analys och förslag till åtgärder ER 23:2003 1 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544

Läs mer

Elda pellets i PELLETSKORGAR. Äfab 2000-04-28 Energimyndigheten P12202-1

Elda pellets i PELLETSKORGAR. Äfab 2000-04-28 Energimyndigheten P12202-1 Elda pellets i PELLETSKORGAR Äfab 2-4-28 Energimyndigheten P1222-1 2 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 5 Målsättning 7 Problemställning 7 Utförande av försök 8 Erfarenheter 9 Miljövärden 9 Verkningsgrad

Läs mer

PELLETSPANNA PELLETS OCH VEDPANNA. Modell PV. Svensk tillverkning

PELLETSPANNA PELLETS OCH VEDPANNA. Modell PV. Svensk tillverkning PELLETSPANNA PELLETS OCH VEDPANNA Svensk tillverkning Modell PV Extuna PV /PV 30 En kompakt pelletspanna som kan eldas med ved. PV Extuna PV /PV 30 är en liten och smidig villapanna för pellets/olja/ved

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Vattenmantlade eldstäder

Vattenmantlade eldstäder Vattenmantlade eldstäder Lacunza har under lång tid utvecklat vedeldade produkter för god hushålls ekonomi, ekologi och med hänsyn för miljön. Vi har utvecklat produkter som ger skön och billig värme

Läs mer

Framtidens. ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME

Framtidens. ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME Framtidens ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME Daikin Altherma värmepump för bergvärme fördelar Geotermisk energi är en fri energikälla som kan användas för uppvärmning och varmvatten.

Läs mer

Enligt överenskommelse översändes härmed några kommentarer till den test av brännaren som utfördes i vårt labb den 9-13 juni 2003.

Enligt överenskommelse översändes härmed några kommentarer till den test av brännaren som utfördes i vårt labb den 9-13 juni 2003. Lidköping den 19 juni 23 BioNordic Söräng 713 821 93 BOLLNÄS Test av Viking 999 pelletsbrännare Enligt överenskommelse översändes härmed några kommentarer till den test av brännaren som utfördes i vårt

Läs mer

Företagspresentation

Företagspresentation Företagspresentation En del av BDR Thermea EUROPE ARGENTINA CHINA Baxi Sverige - en del av BDR Thermea BDR Thermea är en ny världsledande koncern inom värmelösningar. BDR Thermea arbetar med: Innovativa

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank. BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,

Läs mer

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK INNEHÅLL 1. Utsläppsstandarderna skärps maskinerna förbättras 2. Utsläppsstandardernas tidsplan 3. PONSSE:s SCR-lösning 4. Fördelar med SCR-systemet 5. Prestanda

Läs mer

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER Författare: Anna-Lena Lane Projektnummer: BF01 År: 2012 Onlinemätningar i butiker Rapport förstudie Anna-Lena Lane SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Projektnummer: BF01

Läs mer

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem + = energismart När du står inför att bygga nytt hus har du alla möjligheter att redan från början välja rätt och få

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 2006-04-05 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Vinst för er vinst för Sverige!

Vinst för er vinst för Sverige! Stockholm/Östersund i april 2011 Vinst för er vinst för Sverige! Undersökning om energisystem för föreningar anslutna till Bygdegårdarnas Riksförbund och Riksföreningen Våra Gårdar Bygdegårdarnas Riksförbund

Läs mer

Funderar du på att skaffa ny braskamin? Vill du få lägre uppvärmningskostnader? Jämför då med pellets!

Funderar du på att skaffa ny braskamin? Vill du få lägre uppvärmningskostnader? Jämför då med pellets! Funderar du på att skaffa ny braskamin? Vill du få lägre uppvärmningskostnader? Jämför då med pellets! Miljö/luft. Vedkamin. Vedeldning är en populär uppvärmningsform och kommer troligen även i framtiden

Läs mer

NSP PELLETSKAMINER - B EK V Ä M V Ä R ME. www.nspab.se

NSP PELLETSKAMINER - B EK V Ä M V Ä R ME. www.nspab.se 2 0 1 5 /2 0 1 6 NSP PELLETSKAMINER - B EK V Ä M V Ä R ME www.nspab.se CHIARA Teknisk data Max effekt: Nominell effekt: Verkningsgrad: Utsläpp CO vid 13% O2(%): Förbrukning: Storlek pelletsförråd: Uppvärmningsvolym:

Läs mer

Utveckling av ett reglersystem som utnyttjar informationen från gassensorer för att styra tillförseln av förbränningsluft

Utveckling av ett reglersystem som utnyttjar informationen från gassensorer för att styra tillförseln av förbränningsluft David Eskilsson, Henrik Quicklund, Mathias Johansson, Torbjörn Eliasson och Stefan Österberg Utveckling av ett reglersystem som utnyttjar informationen från gassensorer för att styra tillförseln av förbränningsluft

Läs mer

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning Fjärrvärme från Feab bekväm och miljövänlig uppvärmning En trygg, bekväm och miljövänlig värmekälla När du väljer fjärrvärme som värmekälla gör du ett val för bekvämlighet, trygghet och för miljön. Det

Läs mer

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15 Värmeforsk Reverserad fotosyntes Himmel eller helvete? 2011-09-15 Eddie Johansson 0705225253 eddie.johansson@rindi.se Fotosyntes Olja Kol Torv Trä Gräs Bränslen bildade genom fotosyntes Erfarenhetsbank

Läs mer

När du behöver. Flexibel, klimatsmart & problemfri värme

När du behöver. Flexibel, klimatsmart & problemfri värme När du behöver Flexibel, klimatsmart & problemfri värme LEVERANS kundanpassade värmeanläggningar En nyckelfärdig värmeanläggning anpassad efter din verksamhet, konstruerad med dina behov av värme, miljömål

Läs mer

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem + = energismart När du står inför att bygga nytt hus har du alla möjligheter att redan från början välja rätt och få

Läs mer

Hur valet av förbränningsteknik påverkar utsläpp till luft vid närvärmecentraler vid eldning av spannmål

Hur valet av förbränningsteknik påverkar utsläpp till luft vid närvärmecentraler vid eldning av spannmål JTI-rapport Lantbruk & Industri 353 Hur valet av förbränningsteknik påverkar utsläpp till luft vid närvärmecentraler vid eldning av spannmål Jessica Samuelsson Hugo Westlin Marie Rönnbäck Stefan Österberg

Läs mer

Förbränning av biobränslen. -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp

Förbränning av biobränslen. -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp Förbränning av biobränslen -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp 5056 Förbränning av biobränslen -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp Beställningsadress: Naturvårdsverket

Läs mer

Pellets - förädlad bioenergi på frammarsch.

Pellets - förädlad bioenergi på frammarsch. Jan-Erik Dahlström, daglig leder, Kils Energi AB Pellets - förädlad bioenergi på frammarsch. Sverige har en unik erfarenhet av pellets Pellets - en bra förpackning för bioenergi. Pellets är ett förädlat

Läs mer

Dags att byta panna? Här är några förslag och erbjudanden.

Dags att byta panna? Här är några förslag och erbjudanden. Dags att byta panna? Här är några förslag och erbjudanden. Kapa dina värmekostnader med ny kondenserande gaspanna När du vill sänka din energiförbrukning för att spara kostnader och miljö är lösningen

Läs mer

LogoBloc. 90-600kW. Datum 081006, rev 0

LogoBloc. 90-600kW. Datum 081006, rev 0 LogoBloc 90-600kW Datum 081006, rev 0 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 ALLMÄN VIKTIG INFORMATION... 3 LEVERANSKONTROLL... 3 ANSVAR... 3 SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL... 3 SÄKERHET... 3 REKLAMATION...

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

FÖRBRÄNNING, PANNOR. Miljöfrågor i samband med förbränning

FÖRBRÄNNING, PANNOR. Miljöfrågor i samband med förbränning FÖRBRÄNNING, PANNOR Miljöfrågor i samband med förbränning ENERGI BAKGRUNDSFAKTA Energi är någonting som kan användas för att utföra arbete: Energi mäts i J (Joule) 1 J = 1 kg*m 2 /s 2 (m*g*h) 1 kj = 1000

Läs mer

VÄRMECENTRALER FLEXIBLA BIOENERGILÖSNINGAR

VÄRMECENTRALER FLEXIBLA BIOENERGILÖSNINGAR VÄRMECENTRALER FLEXIBLA BIOENERGILÖSNINGAR 35 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med över 35 års erfarenhet och med fokus på forskning är vi med och utvecklar dagens och framtidens bioenergilösningar. Genom

Läs mer

En värmekälla för hela huset

En värmekälla för hela huset VÄRME NÄRA DIG En värmekälla för hela huset Värme i din närhet Det finns många fördelar med att installera en pelletskamin i huset, jämfört med vedkaminer som endast har för syfte att var mysig, men sällan

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

BIOENERGIHANDBOKEN. bränslebal. Råvarukälla Råvara Sortiment. Industri. Skogen GROT(grenar & toppar) bark klena träd rivningsvirke sållad

BIOENERGIHANDBOKEN. bränslebal. Råvarukälla Råvara Sortiment. Industri. Skogen GROT(grenar & toppar) bark klena träd rivningsvirke sållad Bränsleutredning Valet av bränsle är avgörande för om anläggningen ska fungera bra i framtiden. Detta avsnitt ger en kort beskrivning av olika biobränslen med tonvikt på bränslekvalitet. Avsnittet innehåller

Läs mer

PELLETS- PÄRMEN. Utgiven av JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik på uppdrag av Energimyndigheten

PELLETS- PÄRMEN. Utgiven av JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik på uppdrag av Energimyndigheten PELLETS- PÄRMEN Utgiven av JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik på uppdrag av Energimyndigheten Materialet är sammanställt vid JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik i Uppsala med hjälp

Läs mer

Emissioner från småskalig biobränsleeldning - forskningsbehov

Emissioner från småskalig biobränsleeldning - forskningsbehov Emissioner från småskalig biobränsleeldning - forskningsbehov v tus mmi it Lennart Gustavsson Mats Lennart Karlsson Jenny Larfeldt Bo Leckner Emissioner från småskalig biobränsleeldning - forskningsbehov

Läs mer

Morgondagens elgenererande villapanna

Morgondagens elgenererande villapanna Morgondagens elgenererande villapanna ComfortPower Skånes Energiting 9 juni 2011 Anna-Karin Jannasch,Catator AB Agenda Bakgrund Småskalig kraft- och värmeproduktion med fokus på bränslecellsbaserad teknologi

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Ariterm Flisfakta 2007

Ariterm Flisfakta 2007 Ariterm Flisfakta 2007 Bio Heating Systems 40-3000 kw Gert Johannesson 2007-09-30 Fliseldning Fliseldning har och kommer att bli mycket populärt i takt med stigande olje-, el- och pelletspriser. Det är

Läs mer

till energishejk ÄFAB Allt inom Bioenergi & förbränningsteknik

till energishejk ÄFAB Allt inom Bioenergi & förbränningsteknik Från n plöjboy till energishejk Energi är r en del av vår r vardag Tänk efter Var kommer strömmen ifrån? Brent Crude $/b The final countdown (1) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 Oil Price 0 1996 1998 2000

Läs mer

Kvantifiering och karakterisering av faktiska utsläpp från småskalig biobränsleeldning. Biobränsle Hälsa Miljö

Kvantifiering och karakterisering av faktiska utsläpp från småskalig biobränsleeldning. Biobränsle Hälsa Miljö Kvantifiering och karakterisering av faktiska utsläpp från småskalig biobränsleeldning Emissionsklustret Biobränsle Hälsa Miljö Linda Johansson, Lennart Gustavsson, Mathias Johansson, Stefan Österberg,

Läs mer

Chalmers. Steg tre. Kartlägg kundens röst. Emelie Nyberg 88-02-21. Martina Thomasson 85-02-22. Mikael Carlsson 86-03-04. Robert Eriksson 89-01-04

Chalmers. Steg tre. Kartlägg kundens röst. Emelie Nyberg 88-02-21. Martina Thomasson 85-02-22. Mikael Carlsson 86-03-04. Robert Eriksson 89-01-04 Chalmers Steg tre Kartlägg kundens röst Emelie Nyberg 88-02-21 Martina Thomasson 85-02-22 Mikael Carlsson 86-03-04 Robert Eriksson 89-01-04 Stefan Bröyn 89-01-11 2010-02-12 Integrerad Konstruktion och

Läs mer