Till Ängelholms Kommun

Transkript

1 1(4) Till Ängelholms Kommun Synpunkter på Översiktsplan 2035 för Ängelholms kommun. Syftet med en ny översiktsplan är att formulera en önskvärd utveckling av Ängelholms kommun i ett tidsperspektiv om 20 år. Undertecknad har som verksam och bosatt på landsbygden med intresse läst förslaget till översiktsplan Som boende på landsbygden och näringsidkare där har jag valt att enbart yttra mig om ställningstaganden och förslag i översiktsplanen som rör landsbygden och frågor som är angelägna för oss som verkar och bor i de områdena. I planförslaget tar man bl. a. ställning för att se positivt på tillväxt i hela kommunen och att främja möjligheterna att arbeta, bo och verka på landsbygden. Eftersträvan om ett samspel av stad och land tas också upp. Då det allmännas behov inte alltid är detsamma som den enskilde landsbygdsboende eller näringsidkares behov är det viktigt med en samverkan och lyhördhet mellan de olika parterna. Det finns en mångfald bland en kommuns innevånare, det finns de som vill bo och verka i staden, det finns de som trivs bäst med att bo i en mindre tätort och det finns de som helst inte kan tänka sig att bo och verka på annan plats än landsbygden. I en attraktiv kommun så måste det finnas utrymme för denna mångfald i vad kommunen gör och erbjuder dess invånare. Det finns ett avsnitt i översiktsplanen som gäller så kallade värdefulla kulturmiljöer och att restriktivitet ska gälla för bebyggelse där och i solitära lägen. Man bör då beakta att kulturmiljöerna härrör från de som en gång skapade den genom sin medverkan där i form av odling, boende och leverne där. Det är inte att förstöra gamla miljöer utan det är att i någon mån återskapa den miljö som tidigare funnits och därmed förstärka kulturmiljön. I planen tas även infrastrukturella frågor om digitala funktioner, kollektivtrafik och transporter upp. Man tar även upp demokratiaspekter i planeringen och framhäver att medborgarsamverkan ökar invånarnas känsla av tillhörighet i kommunen och ger en vilja att ta ansvar för sin närmiljö. Man vill främja entreprenörskap och kreativa lösningar. Slutligen konstateras det att kommunen stärks av medverkan. Kommunens handläggning av ärenden som gäller landsbygden. På samma sätt stärks invånarnas känsla av tillhörighet och hopp om att fortsatt kunna bo och verka på landsbygden om kommunen medverkar till att göra detta möjligt och aktivt verkar för att säkra och förbättra den förtroendefulla samverkan som är själva grunden för känslan av tillhörighet och gemenskap. Det sker inte genom plandokumentets välvilliga och välformulerade intentioner angående en fortsatt utveckling på landsbygden utan genom kommunens handläggning av varje enskilt ärende som rör landsbygden och utvecklingen där. I takt med att lagstiftningen har blivit allt mera detaljerad, och olika myndigheter i ett ständigt ökande antal plandokument har markerat större och större områden där diverse förbehåll skall gälla, har behovet av en kompetent och välvillig handläggning utifrån faktiska omständigheter och förutsättningar i övrigt ökat. Det är det sätt på vilket den enskilde tjänstemannen handlägger varje ärende som avgör om de som vill utveckla landsbygden känner att de har kommunens stöd och kan få bekräftelse på att kommunen i varje enskilt fall står bakom de intentioner som uttrycks i översiktsplanen. En för landsbygdens utveckling välvillig handläggning är en avgörande faktor för att ha kvar lusten och drivkraften hos de som fortsatt önskar att bo kvar och utveckla landsbygden i stället för att kasta in handsken och flytta in till staden med allt vad kommunen där har att erbjuda.

2 2(4) Det är angeläget att kommunen löpande ser över det sätt på vilket ärenden som berör landsbygden handläggs inom berörda nämnder och aktivt värnar om den förtroendefulla samverkan som är en av förutsättningarna för en positiv utveckling på landsbygden. I processen gällande bred samverkan så bör det finnas en samsyn och dialog mellan det offentligas företrädare och invånarna i en kommun. Det skulle stärka kommunen och säkra känslan av tillhörigheten från bägge håll om denna översyn leder till att kommuninvånarna via handläggarna inom varje nämnd förmedlas uppfattningen att kommunen verkligen står bakom intentionerna att landsbygden skall kunna utvecklas och att handläggningen sker utifrån en helhetssyn. Avgörande är att förmedla en positiv grundsyn, att ha en välvillig attityd och en flexibel tolkning av lagar och restriktioner utifrån intentionen med dessa och inte minst utifrån faktiska förhållanden på just den geografiska platsen. Det är naivt att tro att de goda intentioner som översiktsplanen ger uttryck för skall förbli annat än intentioner om inte kommunen på allvar sätter sig in i på vilket sätt kommunens handläggning av varje enskilt ärende på landsbygden påverkar dess utveckling. För att säkra översiktsplanens intentioner krävs att kommunens handläggning utgår från kommuninvånarens verklighet, behov och perspektiv och att denna grundsyn förmedlas genom själva handläggningen och i bemötandet från kommunens tjänstemän. Det är i slutändan alla små beslut längs vägen som i slutändan avgör helheten och därmed har handläggning av varje ärende stor betydelse för alla involverade. Bebyggelse på landsbygden. I översiktsplanen utgår kommunen från kommunens behov av att hantera utvecklingen på landsbygden och inte utifrån de drivkrafter som nu engång gör att vissa väljer att bo på landet och inte i staden. Det är enbart på landsbygden att man kan bo enskilt och nära naturen och den generella formuleringen i översiktsplanen om att ny bebyggelse bör undvikas i solitära lägen borde plockas bort ur planen. I och med att bygglov ändå krävs är det rimligt att man vid bygglovshanteringen främst tar hänsyn till om de kommuninvånare som bor inom det aktuella området anser att ev. nytillkommande bebyggelse i solitära lägen splittrar landskapet eller hindrar jord- och skogsbruksföretagens drift. Landsbygden är ett kulturlandskap i ständig förändring och utgår man från kommunens intentioner om en framtida levande landsbygd är det angeläget att det finns möjlighet vid tillkommande bebyggelse att återskapa en del av den bebyggelse och det kulturlandskap som gått förlorat genom åren. I tidigare översiktsplaner har detta framhävts genom att man där angivit att bebyggelse i andra hand föreslås i direkt anslutning till övrig befintlig landsbygdsbebyggelse och där även inkluderat äldre bebyggelselämningar av exempelvis torp, hus och gårdar. Ofta var dessa belägna i natursköna omgivningar och ibland finns en del av kulturlandskapet kvar i form av stengärden, f.d. fruktträdgårdar m.m. som relativt enkelt kan återskapas. Värnar man på allvar om kulturlandskapet, dess historia och inte minst dynamik borde man ändra prioriteringen från i andra hand till i första hand. Det är angeläget att detta kommer med i översiktsplanen då det bidrar till möjligheterna att återskapa en del av kulturlandskapet. I många fall skulle det kunna medföra en bra boendemiljö och inte minst underlätta för handläggningen av bygglovsärenden på landsbygden i enlighet med de intentioner som föreligger i översiktsplanen och göra landskapet mer tillgängligt för det rörliga friluftslivet, gynna den biologiska mångfalden och andra för samhället i sin helhet önskvärda ekosystemtjänster.

3 3(4) Utveckling av den digitala infrastrukturen I översiktsplanen tar man även ställning för att utveckla den digitala infrastrukturen och konstaterar att bredband ger möjlighet för en utvecklad service, ökad tillgänglighet och effektivare verksamhet samt att det också skapar möjligheter till att både bo och arbeta på landsbygden. Om översiktsplanens intentioner om en levande landsbygd skall kunna förverkligas, räcker inte kommunens mål att 95 % av alla hushåll och företag skall ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år Skillnaden mellan förutsättningarna för att driva verksamhet på landsbygden och i stadsnära områden ökar ständigt och det är inte hållbart att vänta till Det finns det stor risk att landsbygden redan då har förlorat många av de som vill utveckla och driva verksamhet på landsbygden. Utvecklingen är snabb och nedmonteringen av verksamheter på landsbygden kommer att följa denna utveckling om inte Kommunen höjer ambitionsnivån för den digitala infrastrukturen. Risk finns att enbart de verksamheter som är direkt knuta till primärproduktion och nyttjande av marken blir kvar allt medan administrationen och de som arbetar inom verksamheterna flyttar in till staden och pendlar ut till landsbygden. Utan en väl fungerande digital och fysisk infrastruktur och fungerande kommunal service finns det till och med risk för att de som brukar jord och skog själva flyttar in till någon av kommunens tätorter och väljer att pendla ut till sina arbeten i skog, åker och djurstallar. Åter igen är detta en utveckling som inte påverkas av välvilliga intentioner i en översiktsplan utan enbart kan påverkas genom att kommunen inser vad som redan nu sker och agerar därefter. Problematiken är att om det inte är lönsamt, med eller utan statligt eller annat stöd, för företag typ Bjärekraft att förmedla bredband till ett område på landsbygden finns det i dag ingen lösning på problematiken. Enda hoppet är att kommunen inser att intentionerna i översiktsplanen om en levande landsbygd är direkt kopplade till den digitala infrastrukturen. Även om frågan tycks svår att lösa krävs en omvärdering av behovet i förhållande till tidsplanen. Vi som bor i något av dessa områden har inte lyckats att på egen hand komma fram till någon lösning. Enda hoppet är att kommunen lever upp till intentionerna i översiktsplanen och säkrar en snabb utveckling av den digitala infrastrukturen på landsbygden. Det är en av förutsättningarna för att dessa områden skall kunna utvecklas i stället för att som nu riskera att stagnera, halka efter och i värsta fall avvecklas och avfolkas. Det är inte rimligt att kommunen accepterar att stora delar av kommunen skall vänta till 2020 för att i bästa fall då kunna få tillgång till bättre service, ökad tillgänglighet och möjlighet att driva och utveckla verksamheter med tillgodogörande av den digitala utveckling som idag är en förutsättning för stort sett all utveckling även på landsbygden. Övrig infrastruktur Det offentliga samhället vill att bilismen minskar till förmån för kollektivt resande. För den rena landsbygdsbefolkning så är det tyvärr inte möjligt då avsaknaden av kollektivtrafik är obefintlig eller i bästa fall med närtrafik som ska beställas i förväg och körs morgon och kväll. Det känns angeläget att i framtiden främja ökat resande kollektivt. Därför är det lovande att skolskjutstrafiken linjeläggs så att även andra boende på landsbygden kan utnyttja den. Emellertid så räcker inte det till, boende på landsbygden har också behov av resor på kvällstid för fritidsaktiviteter, kulturupplevelser och nöjen. Den teknikutveckling som har skett inom digital navigering har under senare tid lett till problem på landsbygden då tunga transporter leds via mindre vägar och byar som en genare väg mellan Europavägarna. De tunga transporterna borde liksom de som fraktar farligt gods endast gå via Europavägar, riksvägar och större länsvägar. Detta är en problematik som först nyligen har uppmärksammat men som borde beaktas redan nu om man ser till de negativa framtida konsekvenserna en ständigt ökande genomfart av tung lastbilstrafik på landsbygdens småvägar medför.

4 4(4) Sammanfattning Sammanfattningsvis vill undertecknad framhålla att översiktsplanen på ett föredömligt sätt betonar betydelsen av en fortsatt utveckling på landsbygden. För att minska den växande klyftan mellan landsbygd och stad och få de kommuninvånare som väljer att bo och verka på landsbygden att känna en tillhörighet till kommunen krävs att kommunen förutsättningslöst identifierar vilka hinder och möjligheter som föreligger inom kommunförvaltningen för att främja en gynnsam utveckling på landsbygden genom att säkra att varje handläggning har som övergripande mål att underlätta denna utveckling. Aldrig har behovet varit större än nu att främja att de som fortsatt vill verka och bo på landsbygden får kommunens hjälp och stöd att utveckla befintlig eller ny verksamhet i ett ständigt mer komplicerat nät av ibland motstridande, och svårtolkade planer och lagar. Med anledning av mitt yttrande och synpunkter föreslår jag följande: att Ängelholms kommun förutsättningslöst ser över handläggningen av ärenden som rör utvecklingen på landsbygden för att säkra att den i framtiden sker utifrån kommunens övergripande mål om en levande landsbygd och balans mellan stad och land. Skrivningen om att ny bebyggelse bör undvikas i solitära lägen tas bort till främjande av en levande kulturmiljö. Ängelholms kommun påskyndar den digitala utvecklingen av infrastrukturen, landsbygdens näringsidkare kan inte vänta till Ängelholms kommun i samråd med Skånetrafiken ser till att skolskjutsar linjeläggs och att man utreder tätare närtrafik. Ängelholms kommun medverkar till begränsningar av tung genomfartstrafik från Europaväg till Europaväg genom småbyar. Kommunens inställning och handläggning i varje enskilt ärende som gäller landsbygden är en avgörande faktor för en fortsatt gynnsam utveckling i enlighet med översiktsplanens intentioner. Med vänlig hälsning Fritz Rosenörn-Lehn fritz@rossjoholm.se

5