DELRAPPORT. Förslag till handlingsplan för "Nacka stad 2030" Andreas Totschnig, Mikael Ranhagen, Ulf Crichton

Transkript

1 DELRAPPORT Förslag till handlingsplan för "Nacka stad Andreas Totschnig, Mikael Ranhagen, Ulf Crichton

2 Innehållsförteckning 1 Uppdraget Hållbar framtid i Nacka Avrapportering viktiga aktiviteter Definitionen av Nacka stad Milstolpar och aktiviteter Vad behöver hända och när? Vilka aktiviteter är viktiga och i vilken ordning ska de ske? Vilka stadsbyggnadsprojekt skulle kunna inledas snarast? Vilka är de viktigaste förutsättningarna som måste uppfyllas och vilka resurser krävs? Framgångsfaktorer och fallgropar från liknande projekt Hur kan arbetet organiserar på bästa sätt? Hur bör rollfördelningen mellan politik och tjänstemannaorganisation se ut? Alternativa förslag till organisation för- och nackdelar Arbetssätt Hattens uppdrag (12)

3 1 Uppdraget Genom att översiktsplanen Hållbar framtid i Nacka antogs av kommunfullmäktige sommaren 2012 kan arbetet med att förverkliga dess strategier intensifieras. En strategisk handlingsplan för utvecklingen av västra Sicklaön till en tät och blandad stad behöver tas fram. Som ett första steg i det arbetet har stadsdirektören tillsammans med stadsbyggnadsdirektören givit planchefen, exploateringschefen samt chefen för trafikenheten i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur arbetet med Nacka stad bör bedrivas. Tidigare arbeten, däribland fördjupningen av översiktsplanen för centrala Nacka (bytte namn till Nacka stad), Entré Sickla, olika studier av Värmdövägen samt pågående programarbeten behöver synkroniseras med planering och utbyggnad av tunnelbanan till Nacka. En översiktlig analys av den långsiktiga exploateringspotentialen för ett Nacka med tunnelbana har också genomförts. Att förse de centrala delarna av regionen med bostäder är ett viktigt åtagande av Nacka kommun. 2 Hållbar framtid i Nacka Nacka kommun i allmänhet och västra Sicklaön i synnerhet kommer att utvecklas kraftigt under de närmaste åren. Det finns stora möjligheter att skapa en tät och blandad bebyggelse i direkt anslutning till kapacitetsstark kollektivtrafik. Den varierade närmiljön kan utvecklas och förstärkas. Det finns flera exempel på stora stadsutvecklingsprojekt i landet där kommuner och byggherrar aktivt arbetar med hållbar stadsutveckling på bred front t.ex. i Växjö, Malmö, Göteborg, Linköping och Stockholm. Genom att hålla fokus på hållbarhetsfrågorna i arbetet med Nacka stad 2030 ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv finns goda förutsättningar att skapa en hållbar framtid i Nacka. 3 Avrapportering viktiga aktiviteter Arbetet med handlingsplanen för Nacka stad har i första hand bedrivits genom följande delmoment: Samtal, diskussioner och erfarenhetsutbyte mellan planchefen (Andreas Totschnig), exploateringschefen (Ulf Crichton) och chefen för trafikenheten (Mikael Ranhagen) Framtagandet av en karta som visualiserar vad som är är på gång och vad som behöver göras (Josef Bjerlin, planenheten) Omvärldsspaning i London och Helsingborg (Andreas, Mikael och Ulf) Erfarenheter från andra större projekt i Sverige (rapport från Tyréns) Avstämning med bl.a. projektchef på SLK (Yussuf Hassen), markchef (David Högberg) och översiktsplanerare (Sven Andersson, planenheten) Delredovisningar för stadsdirektören (Lena Dahlstedt) och stadsbyggnadsdirektören (Anders Ekengren) Avstämning med stadsdirektörens ledningsgrupp samt alliansen 3 (12)

4 4 Definitionen av Nacka stad I den här handlingsplanen definieras Nacka stad som området väster om Saltsjöbadsleden (se bild). Inom Nacka stad ligger området som i översiktsplanen Hållbar framtid i Nacka ska bli tät och blandad stad på västra Sicklaön. Denna begreppsdefinition är viktig, då vi i vårt tidigare arbete med fördjupningen av översiktsplanen för centrala Nacka också använt begreppet Nacka stad. Nu är området större än så. 5 Milstolpar och aktiviteter Sett över den långa period som arbetet med Nacka stad sträcker sig finns naturligtvis en mängd milstolpar och aktiviteter som ska bockas av och klaras av under tiden. Det är upp till den kommande organisationen att mer i detalj beskriva vad som ska göras och i vilken ordning aktiviteterna ska ligga och hur de ska samordnas. Detsamma gäller milstolparna vars exakta läge i tiden idag inte går att fastställa. Vi har valt att exemplifiera viktiga milstolpar och beskriva de kommande aktiviteterna på ett mer övergripande sätt. Exempel på milstolpar: Beslut om handlingsplanen Beslut om stadsbyggnadsvisionen Bestämda stationslägen för tunnelbanan Avtal om finansiering av tunnelbanan Beslut om Saltsjöbanans framtid Överdäckning av väg 222 Invigning av tunnelbanan 4 (12)

5 5.1 Vad behöver hända och när? Nedan visas en översiktlig bild av aktiviteterna under de närmaste åren. Under avsnittet Vilka aktiviteter är viktiga och i vilken ordning ska de ske? ges en lite noggrannare bild av innehållet i de olika aktiviteterna. Det första steget i hela processen är att kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott (KSSU) ställer sig bakom handlingsplanen samt fattar beslut om att arbetet med stadsbyggnadsvisionen ska inledas. Nästföljande steg är att en organisation upprättas för arbetet med Nacka stad Samtidigt bör ett förankringsarbete av handlingsplanen inledas. 5.2 Vilka aktiviteter är viktiga och i vilken ordning ska de ske? Vi har definierat det framtida arbetet som ett övergripande samordningsprojekt för allt som behöver hanteras inom Nacka stad. Projektet skulle kunna beskrivas som en slags hatt över allt det arbete som ingår och som kommer att ingå i Nacka stad Därför använder vi oss för närvarande av begreppet Hatten. När vi beskriver projektet. Hattens uppdrag består kort sammanfattat av två stora block: ett inledande strategi- och utredningsarbete följt av ett omfattande samordningsarbete av genomförandefrågorna av alla ingående projekt på västra Sicklaön under de närmaste 50 åren. I dagsläget är det inte särskilt realistiskt att överblicka de övergripande aktiviteterna längre än ca 3-5 år fram i tiden. Vår utgångspunkt är att arbetet behöver bedrivas i den ordning som framgår av bilden 5 (12)

6 ovan. Varje aktivitet innehåller ett antal viktiga delaktiviteter vilka noteras i punktform nedan: Stadsbyggnadsvision för Nacka stad 2030 Vilken typ av stad vi ser framför oss funktion och struktur Vad är en hållbar stadsdel och hur ser vi till att Nacka stad blir det ur alla aspekter? Hur utnyttjar vi marken mellan våra bebyggelseområden, de s.k. mellanrummen? Vem bygger vi staden för? Kartläggning av stadens flöden Övergripande strukturplan, inklusive infrastruktur (se nedan) Klimatstrategi hur möter Nacka klimatförändringarna? Ekosystemtjänstutredning Infrastrukturutredning trafikstrategiarbete Viktiga gator och förbindelser Nya stråk och kopplingar, inklusive gång- och cykelstråk Kollektivtrafik, inklusive Tunnelbanan, Saltsjöbanan och Tvärbanan Gaturum hur prioriterar vi mellan trafikslagen? Tillgänglighet Mobility management Tekniska utredningar planeringsunderlag VA-nätet, kapacitet och stråk Avfall Dagvatten Energi Drift- och underhåll (relaterat till en mer stadslik miljö) Fiber Program för centrala Nacka (fd FÖP) Se över och aktualisera hittills framtaget material Framtagande av programhandling fokus på stadshusområdet Etappindelning vilka projekt kan inledas relativt snabbt utan att den långsiktiga strukturen påverkas negativt? Se även längre ner under rubriken Vilka stadsbyggnadsprojekt skulle kunna inledas snarast (inom 1,5 år)? Överdäckning av Värmdöleden Kostnader Konstruktion och ekonomi Alternativ Samarbete med trafikverket Vad kan byggas på överdäckningen? Flytt av IP? 6 (12)

7 Park? Kommunikations- och varumärkesstrategi Intern förankring av handlingsplanen Intern förankring av stadsbyggnadsvisionen Extern kommunikation av stadsbyggnadsvisionen Extern kommunikation av det löpande arbetet med Nacka stad 2030 Utveckla varumärke för Nacka stad Ekonomisk strategi Samhällsekonomiska analyser Hur kan vi motverka för stora kostnader i ett inledande skede motverka framtunghet Definiera en aktiv markpolitik Ta fram markanvisningspolicy Kommunal service, analys av framtida behov Förskola Skola Eftergymnasial utbildning Fritidsaktiviteter Idrottsanläggningar Äldreboende LSS-boende 5.3 Vilka stadsbyggnadsprojekt skulle kunna inledas snarast? Övergripande o Program för Centrala Nacka (stadshusområdet) Kommunal mark o Ungdoms-/studentbostäder vid Alphyddan o Blomstervägen-Birkavägen o Söder/Sydost om stadshuset Privat mark o Elverkshuset o Skvaltan, Folksam och HSB, Barnens Hus (här finns även kommunal mark) o ALABS tomt vid Atlasvägen-Gillevägen (även kommunal mark) o Infillprojekt i Finntorp, t.ex. student- och ungdomsbostäder på och kring torget i Finntorp o Värmdövägen 121, mindre s.k. instegslägenheter o Söder om Lokomobilvägen, AURIGA-huset, marken norr därom Utöver ovanstående pågår programarbeten för Nacka Strand, Kyrkviken och Henriksdal. Detta är prioriterade arbeten, vilket innebär att påföljande 7 (12)

8 detaljplaner också ska prioriteras. Att övriga pågående stadsbyggnadsprojekt och andra pågående och planerade investeringar i området ska slutföras är en självklarhet. 5.4 Vilka är de viktigaste förutsättningarna som måste uppfyllas och vilka resurser krävs? Det finns naturligtvis flera viktiga förutsättningar, men följande två är väsentliga: En effektiv organisation med bred förankring Bred samsyn kring arbetets bedrivande gemensam agenda Resurser: För arbetet med samordningsprojektet Hatten Nacka stad krävs projektledare, strategisk planerare samt teknisk och trafikstrategisk kompetens Ett internt tjänstemannanätverk med fokus på Nacka stad Nätverket ska representera alla relevanta sakområden i kommunen, från kommunal service över kommunalteknik till hållbar utveckling (samma nätverk/projektgrupp som för ÖP kan nyttjas) Ytterligare resurser i linjeorganisationen kommer att krävas utöver alla de kompetenser som redan idag är engagerade i projekt och övriga arbeten inom Nacka stad. Resursförstärkningar blir sannolikt aktuella inom flera processer i kommunen, men utifrån de två processer vi representerar kan vi konstatera att det kommer att krävas exempelvis ytterligare kompetenser inom strategisk planering, projektering samt strategisk ekonomi. 5.5 Framgångsfaktorer och fallgropar från liknande projekt Utifrån våra egna diskussioner och erfarenheter samt de inspel vi fått genom omvärldsspaningarna tycker vi att följande är viktiga framgångsfaktorer: Förankrad stadsbyggnadsvision och heltäckande/aktuellt planeringsunderlag Placemaking vi ska ha en bild vem vi bygger staden för Grundligt arbete men inte fastna i detaljer Vissa delar/projekt ska genomföras tidigt Ta vara på linjeorganisationens kompetens Alla nivåer ska samarbeta överenskommelse om gemensam agenda Medvetenhet om att "land kostar pengar" Aktiv markpolitik Respekt för framtida generationer att göra egna val Organisation och beslutsvägar anpassas till projektet 5.6 Hur kan arbetet organiserar på bästa sätt? Organisationen kan variera över tiden, men arbetsgruppens grundförslag är att organisationen ska ha sin plattform i linjen och den modell vi har för bedrivandet 8 (12)

9 av stadsbyggnadsprojekt i kommunen. KSSU utgör politisk styrgrupp och SLG (eller delar av) kan utgöra tjänstemannastyrgrupp. 5.7 Hur bör rollfördelningen mellan politik och tjänstemannaorganisation se ut? I dagsläget finns ett antal formella och informella fora där förtroendevalda och tjänstemän möts för att diskutera stadsbyggnadsprojekt och strategiska stadsutvecklingsfrågor: Formella: MSN (inklusive politisk beredning) KSAU, KS (inklusive beredningar) ersätts förmodligen helt av KSSU KSSU (inklusive beredning) TN (i vissa fall) Informella: Borgerlig plangrupp Planinformation för oppositionen Måndagsmöten med alliansen Övriga informella sammankomster, t.ex. MSN-seminarier, stadsbyggnadsdagarna och stadsbyggnadsforum För att få ett sammanhållet och effektivt arbete med Nacka stad föreslår vi att KSSU utgör styrgrupp för arbetet. Det utesluter självklart inte att Nacka stad diskuteras i andra sammanhang tvärtom är det nödvändigt ur ett förankringsperspektiv men en tydlig politisk styrning är avgörande för det framtida skapandet av ett hållbart Nacka. 5.8 Alternativa förslag till organisation för- och nackdelar Vid denna avrapportering är det inte fastlagt hur organisationen bör se ut för arbetet med Nacka stad. Diskussionen kring bemanning och organisation kommer att fortsätta föras inom de närmaste månaderna efter att kssu har tagit ställning till denna handlingsplan. Kortfatta kan ändå nämnas att vi valt att titta på två alternativa sätt att organisera det framtida arbetet med Nacka stad: Alt 1, Fristående organisation eller bolag o Fördelar: stark projektkultur, friare och mindre OH, nära kommunledning o Nackdelar: egen kultur ( vi och dom ), otydligt ekonomiskt ansvar (gäller fristående organisation inom kommunen), dubbelorganisation och sämre samordning med linjen Alt 2, Linjeorganisationen, utvidgad projektmodell (föreslaget alternativ, se ovan) o Fördelar: hållbar över tid tål förändringar, kort startsträcka, stärker linjen 9 (12)

10 o Nackdelar: risk för tung OH, risk för underbemanning, brist på tid att engagera sig (vissa kompetenser är med i för många projekt) 5.9 Arbetssätt Hattens uppdrag De utredningar som behöver tas fram först och samlat är stadsbyggnadsvisionen, infrastrukturutredning, tekniska utredningar och planprogram. Att tidigt ta fram ett brett och heltäckande planeringsunderlag är viktigt. Det ger förutsättningarna för byggandet av Nacka Stad. Under tiden de tas fram kan vissa utvalda stadsbyggnadsprojekt inom området starta upp. Nya detaljplaner bör dock inte antas innan nämnda utredningar är klara. I nästa steg påbörjas projektet överdäckningen och strategier tas fram för bl.a. buller, ekonomi, markanvisning och varumärke/kommunikation (arbetet med internkommunikation bör dock startas omgående, då själva handlingsplanen kan behöva förankras ytterligare). Relativt snabbt behöver strategier utarbetas för kommunal service såsom förskolor, skolor, särskilda boenden, idrott och fritid. Strategiarbetet tar inte slut efter fem år. Behov av övergripande planeringsarbete och strategiskt tänkande finns under hela projektets levnad, kanske upp till 50 år. Planering och genomförande kommer att pågå parallellt under många år. Det kommer att dyka upp övergripande planeringsfrågor hela tiden även efter den första inledande fasen. Vi föreslår också att Hatten har ansvar för en referensgrupp av externa experter som kommunen kan ta hjälp av. Denna referensgrupp träffas efter behov. Gruppen skulle kunna bestå av personer från högskolan, näringslivet och regionala planeringsorgan. Hatten bör också spana återkommande, vilket är en del av den lärande organisationen. Det stora arbetet för hatten efter den inledande fasen består i att samordna genomförandet rent praktiskt mellan projekten. Gator, offentliga platser, parker, torg, VA, fjärrvärme, fiber, el, och annan infrastuktur ska projekteras, handlas upp, fördelas ekonomiskt mellan projekten och byggas ut. För att detta ska bli av krävs mycket stora investeringar som behöver samordnas av Hatten. Samordningen kan inte överlämnas till varje enskilt stadsbyggnadsprojekt. För att hantera genomförandet på ett professionellt och ekonomiskt hållbart sätt måste Hatten bli ett stadsbyggnadsprojekt av samordningskaraktär. Liknande projekt finns idag i Norra Boo, SÖ Boo och Älta Samordningsprojektet ska också hantera informationen till Stockholm och Värmdö ansvara för kommunikationen av Nacka Stad projektet internt och externt ansvara för en byggherregrupp (ev stadsbyggnadsforum) samordna och kommunicera med huvudmännen 10 (12)

11 Samordna och kommunicera med SL och Trafikverket (t.ex. i samband med överdäckningen av väg 222 Leda grupp med externa ledningsägare (Nacka energi, Fortum, VA, Telia) Hatten måste samordna genomförandefrågor som inte kan hänföras till enskilda stadsbyggnadsprojekt under hela utbyggnadstiden, 0-50 år. Fastighetsrättsliga frågor kommer att uppkomma under genomförandet. Sådana berör ofta fler en ett stadsbyggnadsprojekt eftersom de kommer att ligga intill varandra. Avtalsfrågor måste samordnas. Vissa avtal rör enskilda projekt, andra avtalsfrågor är mer övergripande och behöver samordnas. T ex måste uttag av exploateringsbidrag och gatukostnader samordnas. Många intilliggande projekt bidrar till samma infrastruktur. Samordningsprojektet måste hålla i detta så att kommunen får in de medel som krävs och så att det blir rättssäkert för byggherrarna. Samordning krävs med tunnelbaneprojekt, ny bussterminal, nya uppgångar, Saltsjöbanan, cykelbanor. Denna typ av teknisk och infrastruktursamordning kan inte åligga de enskilda stadsbyggnadsprojekten. Markanvisningar kan ske i enskilda stadsbyggnadsprojekt, men vi ser ett behov av samordning ändå. Villkor och förutsättningar bör vara lika. Som nämnts ovan behöver en markanvisningspolicy tas fram för kommunens marktilldelning. Detta bör dock göras på en övergripande nivå. Hatten/samordningsprojektet kommer att ha en egen budget inom exploateringsbudgeten som vilket annat stadsbyggnadsprojekt som helst. Detta för att berörda resurser ska kunna föra tid på projektet och för att Hatten har behov av att kunna genomföra kommunikation om projektet och att samordna och ta fram övergripande utredningar. Vid start av nya stadsbyggnadsprojekt ska planchef och exploateringschef stämma av med PL för Hatten. Andreas Totschnig Mikael Ranhagen Ulf Crichton Planchef Chef trafikenheten Exploateringschef 11 (12)

12 Öppenhet och mångfald Vi har förtroende och respekt för människors kunskap och egna förmåga - samt för deras vilja att ta ansvar POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se