Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik

Transkript

1 Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik vid Karlstads universitet (CSD) är ett samarbetsorgan för forskning och ämnesutveckling inom historia, religionsvetenskap, samhällskunskap, statsvetenskap, geografi och turism. CSD bildades 2006 och har blivit en viktig mötesplats för svensk och nordisk ämnesdidaktisk forskning fick CSD i uppdrag av regeringen att starta en forskarskola för yrkesverksamma lärare inom historia och samhällskunskap mot licentiatexamen. Samma år publicerade Maria Samuelsson och Kenneth Nordgren (red): Betygi teori och praktik (Gleerups)där flera av CSDs forskare medverkar inrättades inom CSD ett International Advisory Board med ledande nordiska ämnesdidaktiker, som på deltid arbetar för att stärka forskningsmiljön i Karlstad publicerades forskningsrapporten Bengt Schüllerqvist och Christina Osbeck (red): Ämnesdidaktiska insikter och strategier berättelser från gymnasielärare i samhällskunskap, geografi, historia och religionskunskap påbörjades arbetet inom ett nytt forskningsprogram, där ämnesdidaktiska frågor kring yngre barns lärande står i fokus. Sex forskare arbetar på halvtid eller mer inom programmet, och ytterligare flera inom mindre projekt kommer CSD att tillsammans med två andra centrumbildningar vid Karlstads universitet att arrangera den tredje Nordiska konferensen i ämnesdidaktik. CSDs forskningsprogram fokuserar på ämnesspecifika begrepp och begreppsinlärning, på frågor kring bedömning och betygssättning samt frågor som rör hur undervisningen organiseras som ett so-område eller i form av fyra särskilda ämnen. Forskare inom programmet: Christina Osbeck (religionskunskap), Martin Stolare (historia), Martin Kristiansson (samhällskunskap), Hans Olof Gottfridsson (geografi), Johan Samuelsson (historia) Nina Thelander (samhällskunskap). Forskarskolan för lärare i historia och samhällskunskap: FLHS 14 yrkesverksamma lärare i historia och samhällskunskap genomför en forskarutbildning till licentiatexamen. Karlstads universitet genomför utbildningen i samarbete med Högskolan Dalarna. Forskarskolan startade höstterminen 2008 och kommer att avslutas under våren Utbildningen har ämnesdidaktisk inriktning och lärares arbete står i fokus för de forskarstuderandes lic-avhandlingar. Förutom lärare och handledare från Karlstads universitet och Högskolan Dalarna finns i forskarskolan medarbetare från en rad svenska och nordiska universitet och högskolor.

2 FontD - Forskarskolan i Naturvetenskapernas, Teknikens och Matematikens Didaktik FontD (Forskarskolan i Naturvetenskapernas, Teknikens och Matematikens Didaktik) utgör ett nätverk mellan 11 olika lärosäten: Malmö Högskola (MaH), Linnéuniversitetet (LnU), Högskolan i Kristianstad (HKr), Karlstad Universitet (KaU), Umeå Universitet (UmU), Mälardalens högskola (MDH), samt Högskolan i Halmstad (HiH), Stockholms universitet (SU), Mittuniversitetet (MiU) och Högskolan i Gävle (HiG) och med Linköpings Universitet (LiU) som värduniversitet. FontD består av två delar, dels den Nationella forskarskolan i Naturvetenskapernas och Teknikens didaktik som inrättades 2002, och dels den licentiatforskarskola som beviljades Forskarskolan har examinerat 31 doktorer och 9 licentiater och har för närvarande 19 doktorander och 22 licentiander under utbildning fördelade på de nämnda lärosätena. FontD har en operativ ledning (LiU Norrköping), styrelse (en representant från varje lärosäte samt en doktorandrepresentant och en licentiandrepresentant och en representant för skolhuvudmännen), allmänna studieplaner för forskarutbildning (för licentiat- och doktorsexamen), kursverksamhet, handledarresurser, handledarkollegium, seminarieverksamhet. Kvalitetsgranskning sker bl a genom ett årligt möte mellan FontDs forskarstuderande och handledare med en internationellt sammansatt vetenskaplig kommitté. Denna kommitté är sammansatt av sex internationellt erkända forskare inom naturvetenskapernas, teknikens och matematikens didaktik (ledamöter från Tyskland, Nederländerna, Danmark, Finland och Storbritannien). Handledarkollegiet innefattar såväl ämnesdidaktiker som handledare inom de rena naturvetenskapliga, tekniska och matematiska ämnena. Studieplanen för licentiatutbildningen omfattar sammanlagt 120 hp, varav en kursdel omfattande totalt 60 hp, varav 20 hp obligatoriska kurser, 20 hp valbara ämnesrelevanta kurser och 20 hp övriga för avhandlingen relevanta valbara kurser. Det obligatoriska kurspaketet består av tre kurser, en i naturvetenskapernas, teknikens och matematikens didaktik, en metodkurs, och en kurs i vetenskaplig kommunikation. Avhandlingen kan fokusera en specifik ämnesinriktning (i vid bemärkelse) inom det naturvetenskapliga,, matematiska, eller tekniska området eller en specifik gren av det motsvarande ämnesdidaktiska området. Lic-examen kan därmed avläggas inom ämnesdidaktik eller inom respektive ämne. Den forskning som bedrivs inom FontD sker huvudsakligen under tre teman: Att lära och kommunicera naturvetenskap och teknik Naturvetenskapliga och tekniska kunskapskulturer i skola och samhälle Naturvetenskapliga och tekniska kunskaper allmänbildning, demokrati, genus och etnicitet.

3 Språk och lärande i mångfaldsperspektiv (SLIM) Forskarskolan Språk och lärande i mångfaldsperspektiv utgör en del av regeringens satsning på utbildning på forskarnivå för lärare inom ramen för det s.k. Lärarlyftet. Den genomförs som ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet och Södertörns högskola med Göteborgs universitet som värduniversitet. Forskarskolan är tvärvetenskaplig och syftar till att utveckla skolans och lärarnas ämnesmässiga och ämnesdidaktiska kunskapsbas i frågor kring språkets roll för lärande i mångfaldsperspektiv. Forskarskolan antog den 1 september 2008 tio doktorander. Dessa verksamma lärare; sju gymnasielärare, två grundskolelärare och en skolbibliotekarie, med olika ämnesinriktningar har nu genomfört sin forskarutbildning på 80 % fram till licentiatsexamen. Resterande tid har de haft kvar sitt arbete på de skolor där de är anställda. Fem av doktoranderna har varit placerade vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet, tre vid institutionen för språkdidaktik och en vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet samt en vid Södertörns högskola. Nio doktorander har lagt fram sina licentiatuppsatser under vårterminen och en kommer att göra det i september Uppsatserna har behandlat ämnen som betygsättning som institutionell praktik och extramural engelska på gymnasiet till multimodala texter i språkundervisningen och tvåspråkiga mellanårselevers genrelärande. En faktor som bidragit till att alla nått målet inom den stipulerade tiden tror vi ligger i vårt upplägg. Vi har medvetet under åren hållit samman gruppen på tio doktorander med gemensamma ämnesöverskridande kurser och återkommande internat där de fått lägga fram sina texter och fått möjlighet att diskutera dem även med medverkande seniora forskare/handledare. Dessutom har vi genomfört en längre gemensam studieresa till Utrecht, Nederländerna och samverkat med motsvarande doktorander/ forskarutbildning. Under höstens uppföljningskonferens ska vi diskutera möjliga skolutvecklingprojekt med våra forskarutbildade lärare och deras skolledare. Vi ser implementeringsfasen som en viktig del av forskarskolans arbete och vill gärna bidra till vidare skolutveckling och utveckling av hållbara nätverk på detta sätt.

4 Lärarforskarskolan - med fokus på klimat och vattenresurser Ämnesöverskridande forskarskola för lärare verksamma inom geografi, naturkunskap, fysik och kemi. Under höstterminnen 2008 startade en forskarskola vid Stockholms universitet i samarbete med Södertörns högskola, riktad till lärare verksamma inom skolämnena geografi, naturkunskap, kemi och fysik. Forskarskolans fokus har varit hållbar utveckling, särskilt kopplat till klimatutveckling och vattenresurser. Det övergripande syftet har varit att ge verksamma lärare en fördjupad ämneskunskap i kombination med ett tvärvetenskapligt tänkande, samt en utvecklad förmåga att sprida sina kunskaper genom att applicera ämnesdidaktiska modeller i sin undervisning. Forskarskolan har omfattat 10 lärare från gymnasium och grundskola och deras licentiatutbildning har varit knuten till en av de fem inblandade institutionerna: Institutionen för geologiska vetenskaper, Meteorologiska institutionen, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi och Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, samtliga vid Stockholms universitet, samt Institutionen för livsvetenskaper vid Södertörns högskola. I dagens och framtidens samhällen väntar stora utmaningar i arbetet med att anpassa människans nyttjande av naturresurser till pågående miljö- och klimatförändringar på ett hållbart sätt. Viktiga grundpelare för att en hållbar anpassning skall kunna komma till stånd är: 1) en ökad kunskap om de grundläggande biologiska och geovetenskapliga processerna, 2) en djupare insikt i hur interaktionen mellan människa och miljö fungerar, och 3) en bredare spridning av denna kunskap i samhället, förmedlad på ett konstruktivt och vetenskapligt sätt. Forskarskolans övergripande mål har varit att föra kunskapsfronten framåt inom dessa fokus-områden, både i samhället i stort via skolorna, och inom den akademiska forskarvärlden. Utgångspunkten har varit att lärarnas vidareutbildning inom forskarskolans fokusområden, i kombination med en tvärvetenskaplig hållning och fördjupade didaktikkunskaper, skall ge lärarna en ökad förståelse för aktuella miljöfrågor och förbättra deras möjligheter att förmedla dessa kunskaper. Forskarskolan vände sig till lärare verksamma inom geografi, naturkunskap, kemi och fysik och organiserades därför i samarbete mellan flera institutioner och som tillsammans kunde erbjuda djuplodande kompetens inom relevanta forskarämnen - både inomvetenskapliga (meteolorogi, naturgeografi, geologi) och tvärvetenskapliga (tex geografi). Forsknings-kompetens inom det pedagogiska och didaktiska fältet har tillförts av Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.

5 Forskarskolan i geografi Forskarskolan i geografi drivs av Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet, i samarbete med Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid samma universitet, samt geografienheterna vid Högskolan Dalarna och Högskolan i Gävle. Hösten 2008 påbörjade 26 yrkesverksamma lärare från landets gymnasieskolor utbildningen inom forskarskolan. Utbildningen erbjuder lärare i geografi en fördjupning i geografi som tvärvetenskapligt forskningsämne. Ett centralt tema för utbildningen är samhällets och miljöns hållbarhet, samt hur kunskaper om dessa kan appliceras i skolundervisningen. Vid antagning till licentiatsexamen krävs vid Uppsala universitet särskilt beslut av Samhällsvetenskapliga fakulteten. I samband med starten fastställde därför nämnda fakultet en Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i geografi. De som antogs till forskarskolan i geografi följer samma regelsystem och villkor vad gäller kursinnehåll och kursutformning som andra doktorander inom Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. Deltagarna fullföljer minst sex för forskarskolan speciellt framtagna kurser samt författar en licentiatuppsats. Kurserna ger en fördjupning i geografins idéhistoria samt olika inriktningar inom geografiämnet, så som ekonomisk geografi, stadens geografi, och klimatets geografi. I utbudet ingår också didaktiskt inriktade kurser, samt kurser i forskningsmetoder. Eftersom forskarskolan drivs på nationell basis, med intag från hela landet, varvas intensivstudieperioder med perioder av distansstudier. Licentiatuppsatserna speglar ämnets bredd och tillämpning. Uppsatserna belyser i regel olika samhällsproblem och -processer ur geografiskt perspektiv, eller tar sig an gymnasieundervisningen i geografi och hållbarhet ur didaktisk synvinkel. Uppsatsämnena har ofta anknytning till deltagarnas hemkommuner, men några uppsatsämnen har krävt fältarbeten utomlands (t.ex. Kenya, Finland och Sydafrika) - ibland på mindre tillgängliga platser, som alpina och subpolara områden. En tredjedel av deltagarna har sökt och erhållit externa medel för fältarbeten, utrustning och konferenser. Sedan starten 2008 har deltagarna presenterat sin forskning på nationella och internationella konferenser. Studietakten på 80 procent innebär att de flesta deltagare lagt fram och försvarat sina licentiatuppsatser under våren Uppsatserna är tryckta i monografiform, men flera av deltagarna har publicerat delar av materialet i svenska och internationella vetenskapliga tidskrifter. När det gäller kontaktytor inom Sverige kan noteras att två licentiander anlitats av Skolverket som kursplaneförfattare respektive kommentator av de nya kursplanerna i geografi (årskurs 1-9 och för gymnasiet). Hela forskarskolan, inklusive ett antal universitetslektorer, har även deltagit i ett heldagsmöte om den nya skolgeografin med representanter för Skolverket.

6 Forskarskolan i historia och historiedidaktik Forskarskolan i historia och historiedidaktik (FIHD) är ett lärarlyftsfinansierat samarbete mellan Historiska institutionen vid Lunds universitet och lärarutbildningen vid Malmö högskola. Uppgiften är att utbilda 24 verksamma historielärare till licentiater i historia med särskild kompetens inom historiedidaktiken. Denna definieras brett som en kompetens att både teoretiskt och praktiskt utveckla historieförmedlingen i skola och samhälle. I fokus för utbildningen står också, enligt studieplanen, frågor om den historiska dimensionens plats i samhälle, kultur och utbildningssystem. Alla de forskarstuderande, hemmahörande i ett geografiskt område från Umeå till Trelleborg, inledde sina studier den 1 januari Samtliga forskarstuderande är antagna vid Lunds universitet, men tio av dem har sin dagliga verksamhet vid Malmö högskola. Studietakten är 80 procent. Disputationerna kommer att äga rum under senare delen av De forskningsämnen som licentianderna är verksamma inom kan kategoriseras i följande teman: progression, prov och bedömning; kursplaner; reception och genus; multikulturalism; miljö och värdegrund; historiemedvetande; historiekultur; historiebruk samt utbildningshistoria. FIHD har gett ut antologin Historia på väg mot framtiden (2010) innehållande bidrag från samtliga 24 licentiander.

7 Forskarskolan i Läs- och skrivutveckling - Stockholms universitet/högskolan i Gävle Forskarskolan i Läs- och skrivutveckling har ingått i regeringens satsning på utbildning på forskarnivå för lärare inom ramen för det s.k. Lärarlyftet. Forskarskolan har varit ett samarbete mellan Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling, Stockholm universitet och Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Högskolan i Gävle. I centrum för vår forskarskarskola har vi haft texter i och utanför skolan. De perspektiv som vi anlagt har varit elevernas läsande- och skrivande i svenskämnet och andra skolämnen, elevernas textvärldar utanför skolan samt elevernas framtida möten med texter i utbildning och arbetsliv. Syftet med forskarskolan har varit att de forskarstuderande ska få mångfacetterad och omfattande kunskap dels om de skilda skriftbruk, skriftkompetenser och skrivkulturer som förväntas av elever i skolan, i kommande utbildning och i kommande arbetsliv, dels om de textpraktiker och förutsättningar som eleverna bär med sig in i skolvärlden. Vi antog ht yrkesverksamma lärare. Under fem terminer har dessa bedrivit forskarstudier samtidigt som de fortsatt att undervisa på sin ordinarie skola. Under 2011 tar våra forskarstuderande licentiatexamen.

8 Nationella forskarskolan i musikpedagogik Generellt omfattar kunskapsområdet för musikpedagogik alla former av musikaliskt lärande och erfarande av musik, samt villkor för detta. I forskarskolan för yrkesverksamma lärare avgränsas området till skolan. Musik är en genuint mänsklig företeelse som kan representera kulturell identitet liksom personlig integritet och emotionella aspekter. Det innebär att både rent musikaliska aspekter och sociala/kulturella och individuella dimensioner belyses i musikpedagogik som kunskapsområde. Med tanke på det stora utrymme som musik intar i barns och ungdomars vardagliga liv är deras sätt att förhålla sig till musik och utveckla sitt musikaliska kunnande ett område av stor generell betydelse för dagens samhälle. Med hjälp av musik bearbetar de både musikaliska och andra erfarenheter: som lyssnare till musik, återskapare av andras och skapare av egen musik. Mångfaldsfrågor, värdegrundsfrågor och demokratifrågor kan belysas i musikpedagogiska studier av barns och ungdomars musikpreferenser och ensemblemusicerande. Detta är av stort intresse för lärarprofessionen, liksom musik som specialpedagogik, en annan del av forskarskolans kunskapsområde. Musikalisk kunskapsutveckling är forskarskolans centrala tema, vilket omfattar kulturell mångfald och funktionell variation i musik. Inom det musikpedagogiska forskningsfältet utgör studier av detta område grundforskning, vars resultat har bäring på undervisning och utbildning. Det är detta kärnområde, kännetecknat av lärande genom musicerande, lyssnan-de och perifert erfarande, som ger musikpedagogik si n specifika karaktär. I sin egenskap av konstnärligt/estetiskt lärande har det enligt en allmänmänsklig dimension, vilket gör det till ett generellt angeläget område i dagens samhälle. För forskarsk olan innebär detta tema att studier av elevers musikaliska kunskapsutveckling utgör grunden för ökad förståelse av villkor för detta, det vill säga förutsättningar och påverkan. Temat inkluderar därför både aspekter som är specifika för musik i sig och ämnesdidaktik och motsvarar den inriktning mot eget musicerande som framhävs i de gällande läroplanerna för grundskola och gymnasium. Forskarskolans tema, musikalisk kunskapsutveckling, sätter elevens lärande i fokus. För att bedriva forskarstudier om detta område är det väsentligt att själv ha omfattande erfaren-heter av musicerande i olika kontexter, att vara förtrogen med olika musikkulturer, samt att ha kunskap om olika funktioner som musik kan ha socialt och individuellt, liksom om olika individuella musikuppfattningar. Dessa förutsättningar uppfylls med råge av yrkesverk-samma musiklärare. Redan för att antas till lärarutbildning med inriktning musik (tidigare: musiklärarutbildning) krävs att studenter har hög musikalisk kompetens och därmed också stor förtrogenhetskunskap om musikaliska lärprocesser, och under sin lärarutbildning ut-vecklar de sin förmåga som reflekterande praktiker. I linje med detta utgör licentiandernas egna erfarenheter av temaområdet en viktig grund för vetenskaplig reflektion. Härigenom knyter en viktig del av forskarskolan direkt an till licentiandernas musikundervisning i skolan, vilket betonar den inneboende didaktiska dimensionen i temat, musikalisk kunskapsutveckling. I och med att både vetenskapliga och populärvetenskapliga texter ingår i obligatoriska kurser har licentianderna utvecklat en beredskap att bidra till diskussioner i vetenskapliga tidskrifter, facktidskrifter och allmänna medier. Licentianderna har under sin forskarutbildning utvärderat forskningsresultat om musika-lisk kunskapsutveckling och villkor för detta, inklusive annat för att analys av kriterier för utvärdering och bedömning av måluppfyllelse. I enlighet med detta har vissa kurser inne-hållit kurser utvecklingsarbeten och vetenskapliga undersökningar av mindre format. Sam-mantaget återkopplas alltså den ökade förståelse av lärandet i sig och dess villkor, som li-centianden utvecklar, till undervisning i musik på olika nivåer och i olika kontexter.

9 Forskarskolan - Teknikutbildning för framtiden (TUFF) Forskarskolan Teknikutbildning för framtiden (TUFF) är ett sam arbete mellan Stockholms universitet (SU), Inst. för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner (UTEP), Högskolan i Gävle och Kungliga Tekniska Högskolan. Forskarskolan utgör en del av regeringens satsning på utbildning på forskarnivå för lärare inom ramen för det s.k. Lärarlyftet. Inriktning Forskarskolan syftar till att stärka teknikämnets status och effektivitet i grundskolan, stärka rekryteringen till tekniska studier i gymnasium och högskola, samt verka för en könsneutral utbildning och en jämnare könsfördelning i rekryteringen. Forskarstudier i två forskarutbildningsämnen Totalt 12 forskarstuderande har antagits till utbildningen (5 vid SU, 3 vid HiG och 4 vid KTH). Utbildningen leder till licentiatexamen i antingen Utbild nings vetenskap (SU/ UTEP) eller i Filosofi(KTH). Examinationen av flertalet TUFF-licentiander beräknas att äga rum hösten En populärvetenskaplig bok med bidrag från handledare och doktorander inom TUFF ges ut på Liber förlag sommaren 2011 (Titel: Teknikutbildning för framtiden. Om teknikundervisning i grundskola och gymnasium).