Riktlinjer för samarbete med ideella sektorn

Transkript

1 Riktlinjer för samarbete med ideella sektorn Kriminalvårdens riktlinjer 2006:2

2 Riktlinjer för samarbete med ideella sektorn Mål och syfte Kriminalvården eftersträvar ett utvecklat samarbete med ideella föreningar för att komplettera de egna insatserna inom området. Frivilligorganisationernas insatser bör vara målinriktade och väl strukturerade. Ett särskilt viktigt område där samverkan bör fördjupas är förberedelser för frigivning från anstalt. Många ideella föreningar erbjuder förutom individuellt stödjande insatser även platser för samhällstjänst eller sysselsättning under utslussningsåtgärd. Målet för samverkan är att ta tillvara dessa organisationers specifika resurser och kunskaper för att stärka de dömdas sociala situation och underlätta deras anpassning i samhället. Syftet är även att öka klienternas kontaktyta och integration i samhället En avgörande grund för att de ideella organisationernas arbete skall lyckas är att personalen uppfattar och accepterar syftet med verksamheten samt har tillit till de som genomför den. Stöd för samverkan med ideella sektorn finns bland annat 5 och 33 lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt, 11 förordningen (1974:248) om kriminalvård i anstalt, förordningen (2002:954) om statsbidrag till vissa organisationer inom kriminalvårdens område i Departementspromemorian (Ds 2000:37) Från anstalt till frihet och Regeringens proposition 2000/01:76 Från anstalt till frihet samt allmänna råd under 4 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om planering av kriminalvårdspåföljd m m. Om samarbete med ideella sektorn när det gäller samhällstjänst, se Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om samhällstjänst och rättsvårdshandbok för samhällstjänst på Krimnet. Olika roller De ideella föreningarnas arbete handlar om en vardaglig mänsklig kontakt och stöd från personer som inte har ett myndighetsperspektiv. Föreningarna kan därför vara ett komplement till kriminalvårdens arbete med visionen Bättre ut. Grunder och förutsättningar för samverkan. Samverkan med den ideella sektorn kan ske på samtliga organisatoriska nivåer i kriminalvården. Parterna bör klarlägga sina förväntningar på samverkan samt tydliggöra ansvar och uppgifter i sammanhanget. En gemensam plan bör beskriva samarbetet och ingå som en del i den lokala verksamhetsplanen. Kontinuitet och tillit bör eftersträvas, vilket främjas av att personkretsen är någorlunda konstant. Det på många håll växande intresset bland ideella organisationer för att arbeta systematiskt i frigivningsarbetet och på annat sätt inom Kriminalvården bör underlättas och främjas. Vidare 2

3 bör Kriminalvården underlätta för ideella föreningar att på lämpligt sätt nå in i Kriminalvården med information och anpassad verksamhet. Varje verksamhetsområde har ansvar för att samarbete med ideella föreningar som bedöms lämpliga kommer till stånd och ges goda förutsättningar. Från verksamhets-, arbetsmiljö- och säkerhetsskäl finns stora vinster att göra om personalen i lämplig utsträckning närvarar vid föreningens besök på anstalten/häkte/frivård. Verksamhetsstället bör tillhandahålla en lokal som är lämplig för de planerade aktiviteterna. Kontroll och säkerhet Många gånger uppstår frågan om vilka föreningar och representanter för dessa som skall tillåtas komma in i Kriminalvården och genomföra verksamhet på häkten, anstalter eller frivård samt under vilka former. Eftersom det är enskilda representanter som utövar föreningens verksamhet kan kvaliteten växla relativt snabbt över tid. För bedömning om samarbete med föreningar skall inledas kan Kriminalvårdens underrättelseverksamhet (KV- KUT) kontaktas Det är viktigt att verksamhetsområdet har aktuella uppgifter om föreningen. Den enskilde representanten för föreningen skall kontrolleras på samma sätt som övriga anstalts- eller häktesbesökare och sedan bli föremål för en individuell bedömning om tillstånd till besök. Kontrollen sker i bl.a. misstanke- och belastningsregistren av ansvarig för säkerhetsregistret eller genom kontakt med andra myndigheter. Vidare skall anstalten/häktet/frivården klargöra vilka regler som gäller avseende ordning och säkerhet t.ex. om vad som är tillåtet att ta med vid besök. Vid besök på häkte är åklagarens prövning avgörande för häktade med restriktioner. Personer som fortfarande står under övervakning eller har prövotid skall inte ingå i en besöksgrupp. Vid tveksamhet finns alternativet att tillåta besök tillsammans med personal. Det är viktigt att olämpligt uppträdande från en representant för föreningen förs vidare till dess ledning. Enskilda individers misstag behöver inte misskreditera hela föreningen/verksamheten, men kan ändå få konsekvenser. Tre former av samarbete Nedan beskrivs tre olika former av samarbete mellan Kriminalvården och ideella föreningar: 1) Samarbete utan ekonomisk ersättning 2) Samarbete med avtal om ekonomisk ersättning 3) Samarbete efter att Kriminalvården beviljat statsbidrag Samarbete utan ekonomisk ersättning Det bör redan initialt klargöras vilka kostnader samarbetet kan komma att medföra. Dessa måste sedan prövas utifrån kostnadseffektivitet och lämplighet. Grundprincipen för samarbete med allmännyttiga ideella föreningar bör vara att ideellt arbete utförs utan att Kriminalvården betalar för enskilda tjänster. Samarbetet bör vila på annan grund än ekonomi. De föreningar som Kriminalvården samarbetar med får i många fall bidrag till verksamheten genom det statliga och kommunala generella föreningsstödet, Socialstyrelsen och/eller från annat håll. När ett samarbete inleds bör därför utredas vad föreningen åtagit sig enligt sin grundläggande målsättning och vilket ekonomiskt stöd föreningen uppbär för dessa insatser. Även i de fall samarbetet sker utan ekonomisk ersättning kan det vara en fördel att upprätta ett särskilt avtal (bilaga 1) för att reglera det överenskomna samarbetet. 3

4 Samarbete med avtal om ekonomisk ersättning. Endast insatser som är särskilt riktade mot Kriminalvården eller som är anpassade till Kriminalvårdens särskilda behov kan ersättas ekonomiskt av Kriminalvården. Tjänster som avtalas om på detta sätt skall upphandlas enligt gällande regler, se inköpshandboken. Avtal om ekonomisk ersättning kan bara ingås för verksamhet till vilken statsbidrag inte utgår från Kriminalvården. Ersättning kan således utgå för t.ex. för sådant som går att definiera som brotts- och missbruksrelaterad verksamhet. I särskilt avtal skall preciseras volymer av besök, resor och annan verksamhet som planeras. Enligt bilagt avtalsförslag (bilaga 2) fakturerar föreningen Kriminalvården månadsvis i efterskott. Ersättning kan i så fall utgå till resa, material och även till arbetsinsats. Som en tumregel kan arbetsinsatsen ersättas med 100 kronor per timme och deltagande person. Resa ersätts med mellannivån enligt KVV-ALFA. Samarbete efter att Kriminalvården beviljat statsbidrag Kriminalvården kan enligt förordningen (2002:954) lämna statsbidrag till ideella organisationer som bedriver sådant arbete inom Kriminalvården som är ägnat att främja dömdas anpassning i samhället. Behöriga att komma ifråga för bidrag är ideella föreningar vilka uppfyller de formella krav som anges i förordningen. I förordningen regleras också i vilka fall Kriminalvården kan besluta om återbetalning av statsbidrag. Förordningen finns i bilaga 3. Statsbidraget kan utgå företrädesvis till frigivningsförberedande arbete i anstalt och häkte samt till stödjande insatser efter frigivningen. Statsbidrag utgår inte till det som går att definiera som brotts- och missbruksrelaterad programverksamhet. Sådan verksamhet kan finansieras med avtal enligt ovan. Närmare information om ansökningsförfarandet framgår av Kriminalvårdens föreskrifter för statsbidrag till vissa organisationer inom kriminalvårdens område och av Kriminalvårdens hemsida på internet: Där anges också vilka handlingar som skall bifogas ansökan. Utbetalning av medel sker normalt årsvis i förskott. En redovisning av medelsanvändningen skall vara Huvudkontoret tillhanda visst datum som anges i beslutet. Information om vilka organisationer som fått bidrag och till vilket ändamål skall framgå av Krimnet. Krav på uppföljning Kriminalvården och den ideella föreningen skall regelbundet följa upp ingångna överenskommelser, ersättningsnivåerna och komma med förslag på förbättringar inför ställningstagande till fortsatt samarbete. Anstalten/häktet bör ha fortlöpande sammanställning som visar omfattningen och erfarenheterna av föreningens besök. 4

5 Sekretess Kriminalvården skall informera om att föreningens personal och övriga representanter skall iaktta den sekretess som gäller för Kriminalvården. Blankett finns i Filler Pro, blankettförteckning, Tystnadsplikt, förbehåll. Önskvärd utveckling Samarbetet idag är relativt begränsat till ett fåtal samarbetspartner. Det vore önskvärt att vidga kretsen till föreningar som inte har samma tradition av att arbeta med Kriminalvården, men som skulle kunna gagna Kriminalvårdens verksamhet. Det är dock viktigt att alla engagerade samarbetspartner samverkar och inte konkurrerar. En möjlighet är att inventera vilka resurser som finns på orten och informera om att det finns möjlighet för dem att bedriva verksamhet inom Kriminalvården. Dessutom är det viktigt att utnyttja frivårdens kontaktnät genom samhällstjänsten och de länkar som lekmannaövervakare kan utgöra samt kommunens organisation för föreningsstöd. Ytterligare utveckling av samarbetet med ideella sektorn kan ske t.ex. genom att utse kontaktpersoner från både Kriminalvården och föreningen utvecklat innehåll, t. ex. olika teman i verksamheten att Kriminalvården ger en beskrivning av sin verksamhet och vilken kontakt som önskas att Kriminalvården lämnar information via kommunens kommun- och fritidskontor eller liknande om att det finns möjlighet att bedriva verksamhet inom kriminalvården att komplettera verksamheten från besöksgrupper till annat som föreningen verkar inom, t.ex. genom att föreningen tillhandahåller möjligheter till fritidsverksamhet utom anstalt. En bra plattform för samverkan med föreningslivet är de visionsrum som är under uppbyggnad i kriminalvården. Exempel på ideellt arbete som utförs i Kriminalvården Nedan följer organisationsbeskrivningar från några organisationer som samverkar med Kriminalvården. Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare (RFS) har i mer än 30 år organiserat övervakare inom Kriminalvården och besöksgrupper på anstalter och häkten. Idag är RFS ett brett förbund med medlemmar som har frivilliga uppdrag inom kriminalvård, psykiatri, socialtjänst och överförmyndarverksamhet. Blivande besökare genomgår en endagsutbildning innan de börjar som besökare på häkten och anstalter. Utbildningen innehåller information om Kriminalvården, RFS, förhållningssätt, människosyn och gruppdiskussioner om uppdraget som besökare. Postadress: Box 9161, Stockholm Tel: E-post: info@rfs.a.se, Internet: Röda Korset har ett mångårigt samarbete med Kriminalvården genom bl.a. besöksverksamhet på ett stort antal anstalter och häkten. Blivande besökare genomgår en rekryteringsintervju där lämpligheten för uppdraget prövas. Därefter följer utbildning i etik 5

6 och samtalsteknik samt information om kriminalvården och dess regler för anstalts- och häktesbesökare. Postadress: Box 17563, Stockholm Tel: Internet: Kriminellas Revansch i samhället (KRIS) är en kamratstödjande klientförening, som riktar sig till före detta kriminella eller missbrukare som bestämt sig för att bryta med sitt gamla liv och försöka ta tillbaka en plats i samhället. Tanken är att hjälpa människor som friges från fängelse att hålla sig borta från kriminalitet och droger genom att erbjuda dem ett nytt hederligt och drogfritt socialt nätverk. Föreningen har funnits sedan De aktiviteter som erbjuds är teaterverksamhet, träning, kvinnoverksamhet, pappa/barnverksamhet, skolinformation och en anstaltsgrupp som hämtar personer på frigivningsdagen m m. KRIS erbjuder också en övervakarepool och fadderverksamhet. Lokalavdelningar har bildats på ett antal orter. Adress: Tjärhovsgatan 34, Stockholm Telefon: E-post: info@kris.a.se Internet: RiksBryggan är en partipolitisk och religiöst obunden ideell förening RiksBryggan utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter och att barnets bästa alltid ska stå i centrum. Föreningens ändamål är att ge stöd till: - Barn och ungdomar vars förälder är eller har varit föremål för kriminalvård - Föräldrar som är intagna eller har en partner i fängelse - Föräldrar med begränsad umgängesrätt - Föräldrar som behöver förbereda sin frigivning tillsammans med familjen I RiksBryggan och i de lokala Brygganföreningarna arbetar människor med professionell kunskap om ovanstående tillsammans med dem som har egen erfarenhet av kriminalitet eller missbruk. RiksBryggan samordnar de lokala bryggorna, som för närvarande finns i Stockholm, Norrköping, Karlstad, Sundsvall, Malmö, Göteborg och Borås. Hela människan är Svenska kyrkans och frikyrkornas gemensamma sociala arbete i Sverige och finns i 90 kommuner med en kombination av tusentals frivilliga och nära 500 anställda. Den öppna dagverksamheten (ofta kallad Ria) präglar ofta Hela Människans lokala arbete. Bredden på den verksamhet som sker därutöver är stor när det gäller att förebygga, vårda och rehabilitera missbrukare, ge vuxenstöd åt barn till missbrukare, arbetsträning, boendestöd och stöd vid frigivning från fängelsestraff. Hela Människans största enhet, Göteborgs Räddningsmission spelar en viktig roll i frigivningsarbetet genom kvinnocentret Agora, en öppen mötesplats, och genom Solrosen som ger stöd till barn med anhörig på anstalt. Som uppföljning på Equal-projektet Bättre 6

7 frigivning ger Agora ett utbildningsprogram som kan innehålla halv/heldagsseminarier om "samverkanseffekter" för kommunen, kriminalvården och de ideella organisationerna. Flera enheter har, liksom Räddningsmissionen, HVB-hem (sammanlagt 146 platser), tre behandlingshem (37 platser). Dessutom finns temaenheterna IBUS och Livskraft som arbetar mot Kriminalvården. Adress: Sundbyberg Telefon: E-post: Hemsida: Nämnden för andlig vård (NAV) tillhandhåller stöd och annan andlig vård vid Kriminalvårdens anstalter och häkten. Möjligheten att i den utsträckning det kan ske utöva sin religion är lagstadgad. Verksamheten samordnas av Sveriges kristna råd och omfattar andlig vård i form av själavård, enskilda samtal och gudstjänster samt besöksgrupper. Under de senare åren har NAV-verksamheten kommit att även inriktas mot frigivningsförberedande insatser och de långtidsdömdas situation. Sveriges Kristna Råd Adress: Sundbyberg Telefon: E-post: info@skr.org Internet: Dessa riktlinjer träder i kraft den 1 januari 2007 då Kriminalvårdsstyrelsens riktlinjer 2003:2 skall upphöra att gälla. Bilagor: Standardavtal Förordning (SFS 2002:954) om statsbidrag till vissa organisationer inom kriminalvårdens område 7

8 UTKAST TILL AVTAL MED IDEELLA FÖRENINGAR Bilaga 1 AVTAL UTAN ÖVERENSKOMMELSE ANGÅENDE EKONOMI AVTAL Mellan Kriminalvården nedan kallad anstalten/häktet/frivården, och den ideella föreningen., nedan kallad., har följande avtal träffats angående samarbete 1..åtar sig att (Tjänsten beskrives så noggrant som möjligt.) 2 Tjänsten skall beträffande p 1..utföras i anstaltens/häktets/frivårdens lokaler. Anstalten/häktet/frivården tillhandahåller Kriminalvården förbehåller sig rätten att godkänna vilka personer som utför uppdrag för Kriminalvården. Funktionärer som utför uppdrag i anstalt eller häkte betraktas som besökare i lagens mening och kan kontrolleras på samma sätt som övriga besökare. Detta innebär bland annat kontroll i misstanke- och belastningsregistren, och säkerhetsregistret samt genom kontakt med andra myndigheter. Föreningen är medveten om att en förutsättning för besök på anstalten av föreningens funktionärer är att dessa vid besök undertecknar förbehåll om tystnadsplikt liksom om att besökare inte får införa otillåtna föremål, exempelvis mobiltelefon eller saker som kan användas i berusningssyfte, för flykt eller som vapen. 4 Anstalten/häktet/frivården förbinder sig att informera föreningens funktionärer om Kriminalvårdens regelverk samt vilka rutiner och vilken ordning som gäller på anstalten när det gäller besök. 5 Om en funktionär missköter sig, misstänks för brott eller oegentligheter i annan form kan denne avstängas med omedelbar verkan. 8

9 6 När anstalten/häktet tillfälligt avvecklar arbetet med intagna på grund av, ombyggnad eller andra organisatoriska åtgärder skall föreningen underrättas härom snarast möjligt, men helst en månad i förväg. Utförda och överenskomna tjänster skall redovisas till anstalten i efterhand. 7 Detta avtal får inte överlåtas till annan utan anstaltens skriftliga medgivande. För det fall föreningen upphör, träder i likvidation eller försätts i konkurs äger anstalten/häktet/frivården omedelbart häva avtalet utan kompensation för föreningen. 8 Part äger rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om motparten inte uppfyller sina åtaganden tillfredsställande. Uppsägningen skall dock föregås av ett samråd mellan parterna för att undersöka möjligheten till fortsatt samarbete. 9 Detta avtal gäller från undertecknande längst till och med den 31 december innevarande år. Nytt avtal måste tecknas för varje kalenderår. 10 Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar, av vilka parterna tagit var sitt. X- stad den Namn Chef för verksamhetsområdet Namn förening Firmatecknare för föreningen 9

10 AVTAL MED ÖVERENSKOMMELSE OM EKONOMI Bilaga 2 Mellan Kriminalvården nedan kallad anstalten/häktet/frivården, och den ideella föreningen., nedan kallad., har följande avtal träffats angående samarbete 1.åtar sig att vid avrop (Tjänsten beskrives så noggrant som möjligt.) 2 Tjänsten skall beträffande p 1..utföras i anstaltens lokaler. Anstalten/häktet/frivården tillhandahåller 3 Kriminalvården förbehåller sig rätten att godkänna vilka personer som utför uppdrag för Kriminalvården. Funktionärer som utför uppdrag i anstalt eller häkte betraktas som besökare i lagens mening och kan kontrolleras på samma sätt som övriga besökare. Detta innebär bland annat kontroll i misstanke- och belastningsregistren, säkerhetsregistret samt genom kontakt med andra myndigheter. Föreningen är medveten om att en förutsättning för besök på anstalten av föreningens funktionärer är att dessa vid besök undertecknar förbehåll om tystnadsplikt liksom om att besökare inte får införa otillåtna föremål, exempelvis till mobiltelefon och saker som kan användas i berusningssyfte, för flykt eller som vapen. 4 Ersättning utgår med. kr/arbetad timme samt med kronor/km i reseersättning. Föreningen fakturerar anstalten månadsvis i efterskott. Kriminalvården svarar för betalning inom 30 dagar från fakturans ankomstdatum. Till ersättningen kommer inte skatt. Organisationen svarar för att jämkningsbesked för skatteavdrag eller F-skattesedel finns. 5 Anstalten/häktet/frivården förbinder sig att informera föreningens funktionärer om kriminalvårdens regelverk samt vilka rutiner och vilken ordning som gäller på den lokala myndigheten när det gäller besök. 10

11 6 Om en funktionär missköter sig, misstänks för brott eller oegentligheter i annan form kan denne avstängas med omedelbar verkan. Föreningen skall då ersätta denne med annan person. Ersättning utgår inte för det arbete som utförts av den person som avstängts. 7 Detta avtal får inte överlåtas till annan utan anstaltens skriftliga medgivande. För det fall föreningen upphör, träder i likvidation eller försätts i konkurs äger anstalten/häktet/frivården omedelbart häva avtalet utan kompensation för föreningen. 8 Part äger rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om motparten inte uppfyller sina åtaganden tillfredsställande. Uppsägningen skall dock föregås av ett samråd mellan parterna för att undersöka möjligheten till fortsatt samarbete. 9 När anstalten/häktet tillfälligt avvecklar arbetet med intagna på grund av ombyggnad eller andra organisatoriska åtgärder skall föreningen underrättas härom snarast möjligt, men helst en månad i förväg. Utförda och överenskomna tjänster skall redovisas månadsvis i efterskott till anstalten. 10 Detta avtal gäller från undertecknande längst till och med den 31 december innevarande år. Fakturering kan inte ske för tjänster utförda efter detta datum. Nytt avtal måste tecknas för varje kalenderår. 11 Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar, av vilka parterna tagit var sitt. X- stad den Namn Namn förening 11

12 Bilaga 3 SFS nr: 2002:954 Departement/ myndighet: Justitiedepartementet KRIM Rubrik: Förordning (2002:954) om statsbidrag till vissa organisationer inom kriminalvårdens område Utfärdad: Ändring införd: t.o.m. SFS 2005:1026 Tillämpningsområde 1 Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag till ideella organisationer som bedriver sådant arbete inom kriminalvårdens område som är ägnat att främja dömdas återanpassning till samhället. Förutsättningar för statsbidrag 2 Statsbidrag får i mån av tillgång till medel lämnas till en ideell organisation som 1. bedriver ideellt arbete genom förebyggande eller stödjande insatser, 2. är en riksorganisation, 3. har antagit stadgar och är demokratiskt uppbyggd, 4. har formulerat en plan omfattande minst tre år där det beskrivs vad organisationen planerar att genomföra under denna period samt hur arbetet kommer att följas upp, och 5. kan dokumentera sin verksamhet genom fastställda verksamhets- och revisionsberättelser. 3 Om det finns särskilda skäl får statsbidrag lämnas också till en organisation som inte är en riksorganisation. Vid bedömningen av om bidrag skall lämnas i ett sådant fall skall särskilt beaktas behovet av det arbete som organisationen bedriver. Beslutande myndighet 4 Ansökan om statsbidrag skall lämnas in till Kriminalvården som beslutar i frågor om bidrag enligt denna förordning. Förordning (2005:1026). Redovisning 5 En organisation som har fått statsbidrag enligt denna förordning skall redovisa till Kriminalvården hur medlen har använts samt i övrigt lämna Kriminalvården de redovisningshandlingar och verksamhetsberättelser som myndigheten bestämmer. Förordning (2005:1026). 12

13 Utbetalning och återbetalning 6 Kriminalvården får besluta att ett beviljat statsbidrag inte skall betalas ut, om det kan antas att bidraget har beviljats på grund av felaktiga uppgifter eller om förutsättningarna för bidraget inte längre finns. Kriminalvården får besluta att ett bidrag helt eller delvis skall betalas tillbaka om 1. det har beviljats på felaktiga grunder, 2. det inte används för det ändamål det har beviljats för, eller 3. organisationen inte lämnar redovisning och handlingar som avses i 5. Förordning (2005:1026). Överklagande 7 Kriminalvårdens beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Förordning (2005:1026). Bemyndigande 8 Kriminalvården får meddela närmare föreskrifter om statsbidragets användning, formerna för ansökningsförfarandet och andra föreskrifter som kan behövas för verkställigheten av denna förordning. Förordning (2005:1026). 13