TR-resor ab Tölögatan 8 A tel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TR-resor ab Tölögatan 8 A tel. 440001"

Transkript

1

2

3 VAR IDRO TT STÖRST I NORDEN TOPPRESOR MED MERSMAK Spanien - Italien - Österrike - Grekland - Egypten Vi erbjuder 1- klass hotellplatser Flygresorna med våra egna Super-Caravelle Jet- och DC 6 B-maskiner Stort urval bussresor med våra egna Mercedes-Benz Iyxbussar. TR-resor ab Tölögatan 8 A tel

4 ARSBOI( 1966 för FINLANDS SVENSKA CENTRALIDROTTSFÖRBUND och dess medlemsfärbund SVENSKA FINLANDS IDROTTSFÖRBUND FINLANDS SVENSKA SKIDFÖRBUND FINLANDS SVENSKA ORIENTERINGSFÖRBUND FINLA DS SVENSKA KVI OGYMNASTIKFÖRBUND SVENSKA FINLANDS SKOLIDROTTSFÖRBUND FINLANDS SVENSKA GYMNASTIKFÖRBUND SVENSKA FINLANDS SKYTTEFÖRBUND KONDITIONSFRÄMJANDET

5 Pärmbilden Redigerad av Bo Finne Tungan rätt i mun och ~)fotona ~) inåt gäller det tydligen att ha om man skall klara sig i utförsåkning. Det är förstås Ulf EKSTAM, som demonstrerar sin stil på pärmsidan. Som de flesta vet korades han av Sport-Pressen till Svensk-Finlands bragdman i fjol, närmast för sin storslalomseger i Gällivaare, där en stor del av världseliten var med. Uffe är född den 30 april Första gången han Iät tala om sig i de större sammanhangen var 1957, då han blev finländsk juniormästare i slalom oeh representerade landet i Holmenkallen. Sedan dess har det blivit tre FM-titlar tili, som kunde ha varit flere om han inte varit borta från FM-tävlingarna de åren, då han skrev studenten oeh gjorde sin militärtjänst vann Uffe storslalom, likaså -64 oeh - 65 samt även i år, då han tog hand om samt liga tre FM-guld. De största internationella meriterna: l1:e i slalom i VM i Chamonix (bilden är just från de tävlingen), andra samma år i torslalom i Klein Walserthal (alla bästa med), storslalomsegern i Gällivaare i fjol, andra i slalom, fjärde i storslalom, sjätte i störtlopp oeh tredj e i alpin kombination i Narvik i år (tävlingarna ansågs vara de största som någonsin arrangerats i alpint i orden) samt tredj e i salom oeh fjärde i stört.lopp i årets Holmenkollen. På basen av de två senaste åren kunde Uffe ha gjort bra ifrån sig i VM i Chile, Portillo i år, men bröt som bekant ett mellanhandsbcn före tävlingarna oeh var UI spel. Men det går ju flere tåg. Grenoble-OS 1968 loekar redan... Tilgmanns Tryckeri Ab, Helsingfors

6 Att växa själv av Bo Palmgren EN ABONNERAD BUSS står enbart tili Ert förfogande MED BUSS reser Ni SNABBT OCH BEKV ÄMT överallt längs vårt lands täta landsvägsnät Professor Bo Palmgren skisserar i årsbokens ledande artikel upp en ram tiu ett framtidsprogram för den finlandssvenska idrotten. SÄLLSKAPSBI LJETTEN är även beh~ndig och ekonomisk (rabatten 20 %) Oy Matkahuolto Ab 520 service punkter står tili Er tjänst De finlandssvenska idrottsföreningarnas och idrottsförbunaens ställning och uppgifter förändras efter hand. En tillbakablick på ele gångna årtiondena kan ge en god grund för några synpunkter på framtiden. Bland världens folk hörde Finland tiu dem där idrottsrörelsen och den rationella träningen först vann fotfäste. Finlands namn ritades in på världskartan på elt sådant sätt att Finland framstod såsom en av ele bästa idrotlsnatione.rna. 1 den mån idrottsrörelsen och den rationella träningen har vunnit en allmännare utbredning, har ländernas storleksförhållanden förändrat bilden. 1 resultatlistor och poängtabeller har de stora länrlerna numera ofta en dominerande plats, medan Finland och andra små nationer får skära ner sina förhoppningar om guld och ära. Den finlandssvenska idrotten har delvis fått genomleva någonting liknande. Impulser utifrån har ofta först nått de finlandssvenska idrottf>- 7

7 föreningarna, därför att det inom dem har funnits ledare som har haft siua blickar riktade ut mot omvärlden. ya idrottsgrenar har ofta haft framgångsrika representanter på finlandssvenskt håll - orienteringen är ett typiskt exempel på detta. Men med tiden har en utjämning inträtt, st\. att de matematiska styrkeförhåliandena har tagit ut sin rätt. En sådan förskjutning kan mången gång medföra den faran att man i den dagliga verksamheten slleglar alitför mycket på proportionalitet och sådant. Det kan växa fram en tendens att se och bedöma de egna möjligheterna och de egna prestationerna i förhållande till de möjligheter, som man skulie kunna ha och de resultat som man skulie kunna nå om man vore flere till alltalet. Det s.k. procenttänkandets spöke står på lur. Man glömmer så Iätt att statistikeus siffror av många orsaker kan vara missvisande och orättvisa mot de små llationerna och mot de nationelia minoriteterna. J sådana fali kan siffrorna verka undergrävande och dödande på verksamhetsglädjen, om man inte förstår att frigöra sig från deras tryck och trolldom. *** Också orgallisatoriskt kan förhållandet mellall större och mindre grupper utöva ett tryck, så att de mindre gruppernas organisationer pressas in i verksamhetsformer och arbetssätt som kanske är mindre lämpliga för dem. Ibland gör man försök att skapa helt följsamma miniatyrer av de större gruppernas organisationer. Ibland uppgår de mindre grupperna helt i de stärre gruppernas organisationer och splittrar därmed sina eglla krafter. Båda dessa lösningar kan ha sina nackdelar och ingelldera av dem ger en fullödig lösning av de mindre gruppernas problem. 1 stället kan man uppställa det slagord som jag här har satt såsom rubrik för min artikel - att växa själv! Detta slagord betyder för de finlandssvenska idrottsföreningarnas och idrottsförbulldens del, att det måste ges plats för egna initiativ och egna företag i sådana former som ägnar sig bäst just för dem själva och som inte nödvändigtvis behöver ha någon alldeles lika dan motsvarighet på llågot annat håll. Stafettkarnevalerna är kanske det mest lysande exemplet på en sådan självverksamhet. Den illustrerar på ett sätt vad jag ville ha sagt merl mitt slagord. De finlandssvenska gymnastikff'sterna har också representerat en egen linje med egna värden för sig. Den filllandssvenska idrottens behov av irlrottsinstitut oeh idrottsgårdar är också en fråga som måste lösas med ett helt annat utgångsläge oeh helt andra förutsättllingar än på andra håll. Självverksamhet behöver inte oeh får inte betyda isolering. Tvärtom kan den just innebära att man inom sitt eget område tillämpar impulser uti- 8 från som man omarbetar och anpassar efter de egna förhållandena och de egna förutsättningarna. Självverksamheten ger oekså den levande kraft som behövs för att man verkligen skall kunna uträtta något i samverkan med andra i de större sammanhangen. Man kan vid en återbliek på de gångna årtiondena lägga märke till au det självständiga tänkandet oeh den öppna handens politik har kommit att under alla krusningar på ytan framstå såsom de ledande grunderua oeh de genomgående strömllingarna inom den finlandssvenska idrottsrörelsen. På detta sätt kan man skissera upp en ram till ett framtidsprogram för den finlandssvenska idrotten : - - att ha en öppen bliek för omgivningen oeh omvärlden, - au visa vilja till samverkan oeh samarbete, - att vara sig själv och att växa själv, -- au alltid minnas att man sysslar med idrott därför att idrotten är en glad och trevlig verksamhet. IDROTTSFOLKETS ALLTID AKTUELLT OCH FÖRMÄNLIGT FRÄN V ÄR SPECIALAFFÄR VARUHUS SKOHA HELSING FORS Centralgatan 8. te l. 10 6~4 V. Brahegatan 2, tel

8 Ett minne som lever kvar BLOD RÄDDAR LIV Finlonds Rödo Kors Blodtjönst BJÖRNEBORGS TÄNDSTICKSFABRI KS Ab gr av E n z io S evon - S tena - vi st minns jag Stena... En vänlig glimt lyser upp Jouni Kaulanens blekblå blick bakom brilloma och han nickar, igenkännande, eftersinllande. Dels minns han den vänliga, glada, långa och mörka mannen sydifrån, han som nästan blev en av dem. Men dels är det handelsmannens rent affärsmässiga reaktion när han minns: Stena var pionjären, som med in entusiastiska propaganda öppnade folks ögon där i söder för att här fanns ett paradis för envar. Det var han som hade åstadkommit det undret, att de 150 invånarna i Äkäslompolo by vid påsktiden 11l1luera varje vinter hade förökats till 5.000, att fjällstugorna hade vuxit upp tätt och fortfarande växer upp om svampar efter regn, att hela trakten hade nått upp tili ett förr oanat välstånd. Jouni Kaulanen inte minst hade profiterat av Stenas pionjärgärning, han räknar materiellt. lnte hade hans bybor med sina tunna plånböcker kunnat skänka honom och hans familj deras status av i dag om inte Stenas turister hade kommit, år för år i tätande skaror. Det var så klart att Jouni kom ihåg sin»välgöraw) Stena. En morgon vandrar jag till ilivaara längs den smala skogsstigen medan de övriga invånarna i fjällstugan Vihveli ännu sov oskuldens sömn. ÄIgtjmen hacle om vanligt vandrat omkring nedanför stugan och no at på det magra fjällgräset, lite förstrött men utan rädsla betraktat den morgonpigg där han stått på trappan och beundrat Yllä solförgyllda top? och Kello tapuli, om här nedifrån åg ut som en fullvärdig konkmrent till Yllä, men väl uppe på Yllä högsta krön för vann till en pygme bland jättar. Från den ena till den andra nödvuxna tallen vid skogsstigen flyger en nyfiken lavskrika för att följa vandrarens väg. En bit uppåt mö~er man så en renko med den minsta renkalv man har skådat, såg ut att vara nästan nyfödd. l ngen fruktan här heller, vi tittade på varann på 10 meters avstånd, så steg de två fyrbenta försynt av vägen för att låta vandraren med mjölkhinken passera. lnte ett knäpp någonstans i elen oändliga stillheten där tielen tycktes stå stilla. En lisa för en jäktad stadsbos nerver. En tanke : varför hade man inte valt julgransbärarens yrke och fått bygga upp hälsa och nerver här 11

9 uppe hela långa sommaren? En annan tanke: den pensionerade postmannen Wennerberg, som i tiotal år har vistats uppe i fjälivärlden, en avundsvärd lotto Så bryts stillheten, det är de svarthåriga tre pojkarna på Nilivaara, som redan är i farten och stojar med varann - och när man närmar sig gården börjar hunden ge skali. Husbonden själv på ilivaara, Eeles Kangosjärvi, är hundraprocentig same, men han liknar inte de sina. Han är mörk med grått stänk i håret, han är kort till växten, men grovbyggd, nästan fyrkantig, en urbild av obändig kraft och stark vilja, inte den där seniga, smala, tassande samen man känner så väl. Vi sitter ned på trappan till hans nybyggda bastu. Dagen före har Helge Hallman, min värd på Vihveli, förestälit mig för Eeles, som i likhet med Jouni i handelsboden har blivit lite nyfiken på främlingen, om vilken Helge kort hade nämnt att han hade sett världen. Därmed var bekantskapen knuten och måste utvecklas vidare. - Visst minns jag Stena. Han var en glad karl, han blev nästan som en av oss. Han var den första från dina trakter som kom hit upp. Synd att det gick som det goick. Han var lite envis och mycket säker på sig själv. När han skulle ut i värsta vårflödestiden med kanot så varnade jag honom. Vårfloden är inte att leka med, det är steniga vatten och det forsar hårt. Så gick det som det gick. - Kände du Stena? Kände du honom bra? Jaså, du var på hans begravning där nere i Helsingfors. Stena var en karl, en bra karl. Och Eeles nickar eftersinnande. Nog var det skada på honom. Inte har de andra som har kommit efteråt varit av samma sort. Med Helge Hallman vid ratten kör vi till Stenas stuga på andra sidan byn, runt sjön. Dörrarna står öppna till stugorna där uppe i den helge dom Stena har skapat, men det är tomt överalit. Man behöver inte låsa dörrarna i Lappland. Vi vandrar ned för trapporna över den branta sluttningen till den lilla uppdämda simbassängen i ån nedanför, vi beundrar blommornas färgprakt, vi står uppe på krönet andäktigt betraktande fjälimassiven där borta, på andra sidan sjön, på andra sidan byn. Vi konstaterar den välstädade gårdsplanen, renhornen ovanför dörrarna. Den bastant timrade ursprungliga tugan, Stenas stuga, som nu har fått säliskap av flera stugor tili runt gårdsplanen, tittar in genom fönstren och ser den öppna spisen med de vackert inmurade stenarna. Igen rinner några ord av Eeles Kangosjärvi upp: - Från Kesänki bar Stena stenar till sin stuga. Han bar ett 20-tal kilo åt gången i sin ryggsäck. Varje gång stannade han på hemvägen här hos mig och vi drack kaffe och pratade en stund. Det var då man liksom blev mera bekant med honom. Det var de stenarna i Stenas stuga jag tittade på genom fönstret. Och uppe på Kesänki finns ett litet minnesmärke över Stena, den förste sydlänningen här uppe, han som upptäckte Lappland, upptäckte YlIäs och Äkäslompolo. Det var hans liv och där slutade också hans jordiska vandringo Man brukar tala så vackert vid en bår om minnet som aldrig dör. För ele allra flesta av oss gälier sanningen, att vågorna om några månader sköljer bort minnet av den döde. Stenas minne lever där uppe i tystnadens, fåordighetens minnesgoda land. Det har gått elva år sedan Gunnar Stenfors mötte sitt öde i en voårstrid ström i den ödemark han lärde sig älska. Man minns hono111 lika bra i dag som den dag han med sitt glada lynne koin Äkäslompolos samer in på livet. Stenas stuga med solterass och vägen ner tiu ån

10 Österhottens Idrottsdistrikt 50 år av Karl G. Anderson 1 r- - en kniv, som heter duga Spänta, tälja, snida, fjälla, flå, gräva from stickor ur fingrarna, kapa, klyva... hitto själv på resten. Bra ti II mycket, är en prima kniv - Sorsakoskis nya puukko. Formen är fin, 1 itet kantig för at! ge stadigt grepp. Materialet är precis lagom härdat rostfritt stål med skaft av härdig nylon med mässingsbeslag. SI idan är impregnerad med äkta björnfett. HACKMAN &CO SORSAKOSKI BRUK Allt före I varje före ger Swix rätt vald Swixvalla gott glid. Alla affärer i branschen säljer SWIX-vallor, -klister, -pastor och -grundvallor. Obs! Köp vår nya utfärdsförpackning, som innehåller ett representativt urval av just de vallor Ni behöver för kortare utfärder. SWIX världens ledande skidvalla OY WALLCO-FENNICA AB Helsingfors»T iden ridel' fort på idrottens fält. Mästaren av i dag är inom kort en fördetting, glömd av de fle ta. Endast de stora tilldragelserna lever kvar i det allmänna medvetandet på grund av den intensitd, varmed händelserna utvecklade sig». Så inled r asa distrikt sakkunnige ekreterare i många år, banktjänsteman A. elin sin distriktshistorik i SFI:s 25 :års historik. Och de orden pas ar väl även som inledning till denna överblick över ÖID:s verksamhet under de gångna femtio åren. Vid tt halvsekeljubileum, som ÖrD kommer att högtidligen begå i december, går tankarna osökt tilibaka tili den tid, då idrotten slog rot i våra nordliga bygder. Av gamla urkunder att döma får vi gå mer än 100 år tilibaka i tiden för att finna den första organiserade idrotten, som igångsattes av Wasa Gymnastik- och Fäktklubb. Med några bredare register torde denna sammanslutning inte ha arbetat, utan det var på 1880-talet som en mera sy tematiskt ordnad idrott igångsatts med cykelåkning, löpningar, skid- och skridskotävlingar, kort och gott sådan idrott, som befrämjade ett snabbt frambefordrande, samt gymnastik med tanke på kroppskulturen. Det var väl i huvudsak skolungdomen och i än högre grad de frivilliga brandkårerna, som hade idrott på sitt verksamhetsprogram, och ur dessa ammans1utningar växte i början av innevarande sekel de första idrottsföreningarna fram. Självfallet var det städerna, främst då Vasa, Jakobstad och Gamlakarleby, som gick i spetsen och stiftade föreningarna, IFK i Va a, Idrottens Vänner i Gamlakarleby och Jakobstads Idrottsförening. Kronoby Ungdoms- och ykterhetsförening Idrottsklubb, Wasa Idrottssällskap mjl. följde tätt efter, och så växte nya idrottsföreningar upp som svampar ur jorden. På våren 1912 var landets svenskspråkiga idrottsföreningar mogna att bilda sitt eget förbund: Fin1ands Svenska Gymna tik och Idrottsförbund, som år 1917 tog namnet Svenska Finlands Idrottsfärbund. Den 15 december 1916 grundades i närvaro av ombud för sju föreningar (jsterbottens distrikt av SFI. En interimsstyrelse tillsattes med följande medlemmar : Sigurd Klockars ordf., G. V. yman. sekr., Ivar Oh1s kassör, Verner Nykvist och Georg Alander från Jakobstad. Före årsmötet hade 15

11 17 föreningar anslutit sig tili det nya distriktet och erlagt årsavgiften 10 penni per medlem eller 150 mk. 80 p. Följande år kom verksamheten i gång med olika mästerskapstävlingar. En del nya medlemmar, bl.a. M. L. Björkqvist från Gamlakarleby och Paul Holm från Jakobstad, Ph. Kindberg och Joh. Finne från Vasa invaldes i styrelsen. Det blev vid årsmötena de närmaste åren talrika byten av ledamöter i styrelsen, tills Axel Andersson år 1919 övertog ordförandeposten, som han med sakkunskap och oväld handhade i hela nio år, då han efterträddes av Åke Mangström och senare Hannes Klockars. A. Nelin umehade under en följd av år både sekreterar- och kassörsposten. År 1930 delades ÖID i tvenne distrikt, nämligen Norra Idrottsdistriktet oc h Vasa Idrottsdistrikt, vilket sistnämnda år 1946 uppdelades i Vasa distrikt och Syd-Österbottens distrikt. År 1956 förenades åter dessa tre distrikt till nuvarande Österbottens Idrottsdistrikt av CIF. Då Svenska Finlands Skidförbund (senare FSS) år 1921 bildades, tillkom samtidigt ett skiddistrikt för hela svenska Österbotten med den kände och framstående idrottsledaren Matts Leander Björkqvist som ordförande. Redan år 1926 uppdelades även detta distrikt i två distrikt: Norra Österbottens och Vasa Distrikt av FSS, och likaså uppdelades det senare distriktet år 1946 i de två tidigare nämnda distrikten. NID av SFI och NÖD av FSS sammanfördes under samma styrelse år Som ordförande inom det norra skiddistriktet har verkat M. L. Björkqvist, Herman Slotte, Hugo Hallman och Edvin Corin, medan sekreterarsysslan under de flesta åren sköttes av Karl G. Anderson. Inom de två sydliga skiddistriken har ordförandesysslan och andra styrelseuppdrag handhafts av Sverre Boucht, Adolf Andersson, Hjalmar Wikström, Einar Sällerg, K-E. Isaksson, G. V. yman, Wilhelm Scheweleff m.fl. samt under senare år av Runar Lax, Gunnar orrbo, Georg Nordman, Gunnar Haga, Bertel Blusi, Åke ÅIgars, Karl Kronman m.fl. Som nämnts delades ÖID år 1930 i två distrikt. För NID utsågs Gunnar Strang tiu ordförande, men ersattes redan följande år på grund av bortflyttning av Anders Stenman, som sedermera med intresse, sakkunskap och framgång handhade uppdraget tiu och med 1964, då han efterträddes av nuvarande ordföranden Folke yberg. Av sekreterare må nämnas Valter Eklöf under en lång följd av år, Evald Stenman och nu senast verksarnhetsledaren Lars Kneck. Inom Vasa distrikt har Hannes Klockars och Karl F. Ljungberg svingat ordförandeklubban liksom Runar Lax och Evert Förnäs i Syd-Österbottens distrikt. Av arbetsvilliga och -dugliga styrelsemedlemmar må nämnas Runar Wahlbeck, Lars Bexar, Gunnar Haga, Åke Sundholm, Åke Hytönen, Birger Reinlund, Erik Appel, Arne Sigfrids, Hugo Brommels, Åke Ålgars m.fl. På initiativ av NID anställdes redan ganska tidigt halvtidsanställda verksamhetsledare, av vilka kan nämnas Georg Klemets, Fride Sandberg, Åke Fransholm och nu senast 16 Lars Kneck. Efter denna adrninistrativa inledning viu vi behandla den aktiva idrottsverksamheten, som senare i en utförlig 50 :års historik skall sättas i tryck och utarbetas av Erik Stenvall. Osterbottens Idrottsdistrikt har stämt många strängar på sitt idrottsinstrument och utövat många olika idrottsarter. Låt oss placera och behandla dpm i åldersföljd! 1) Gymnastik. Som i inledningen till denna översikt sades, var det gymnastik, som först samlade ungdomen tiu kroppsövningar. Vasa gick här i spetsen och följdes av Karleby- och Pedersörenejden med deras redan tidigt årligen återkommande gymnastikfester, föregångare till de stora gymnastikfester, som Gymnastikförbundet och ID, senare ÖID, arrangerat. På gymnastikens område har ÖID haft tvenne olympier, nämligen Sulo Salmi och Eugen Ekm~n, den senare guldmedaljör på bygelhäst. Av övriga elitgymnaster inom ÖID må nämnas Alvar Kronqvist. Av ledare, som nedlagt mycket arbete på gymnastiken må Yrjö Gustafsson, Lars Gref, Stella Holm, Agnes Slotte och Helga Neovius nämnas samt från tidigare år Otto Åsmus Emil Lindroos, Otto Ahlbäck och Lars OlIonqvist. 2) Cykelsport. 1 denna sport är det främst Karlebynejden, som omhuldat och fortsättningsvis vidmakthåller intresset. Under ett par årtionden hade även Pedersörenejden framstående cyklister med Kristola, Mölsä, Rif, Söderlund och Strellg som de framgångsrikaste, men under det senaste decenniet har Karlebynejden och då främst GIF fört Österbottens ~~rger med framgång såväl UlOm- som utomlands. Även i denna sport har OlD två olympier: V. Kankkonen (1912 i Stockholm) och Tor Porko (sexa i Berlin 1936). Av övriga framstående cyklister kan nämnas Herbert och Henrik Forss, A. Sunde, Artur och Runar Kolam, Corinarna, Erik Korin, Hugo Hallman, nu senast Jorma Ylitalo, Antero och Heikki Lumme samt Pekka Saarelainen och från tidigare år Otto Åsmus och tusen konstnären J. V. Björk. Och sist, men inte minst Eva Hög - dubbel finländsk mästare. 3) Skidning. Nationalsporten för.österbotten har ju varit och är allt fortsättningsvis skidlöpning, där ÖID kan bokföra stora framgångar. amnen Slotte, Hagström, Brännkärr, Riska, Kolam, Björklund, Korsman, Westman, Back m.fl. samt flere finländska juniormästare talar här sitt tydliga språk Elis Hagströms två segrar vid Oulun Hiihdot 6ver den absoluta världseliten. Anders Brännkärrs tredje placeringar två gånger i Holmenkollen samt tredje plats i Nordiska spelen i Östersund på 90 km, Gösta Hagströms tre finländska oldboysmästarskap och andra segrar, Rafael Björklunds två segrar i Lahtisspelen och Ounasvaaraspelen, Per Strandvalls tvenne andra placeringar vid finländska mästerskapen på 30 km samt fem segrar i Gamlakarleby-spelen, Tor Korsmans, Oskar Backs 17

12 och Bertel e tman egrar i Gamlakarlebyspelen är belägg på den tidigare höga standarden i vår skidsport. Och vid pa erandet av femt~ milstolpen har ÖID många lovande juniorer. Även i skidlöpning har vi en, som varit uttagen i olympialaget, nämligen Eva Hög, dubbel finländsk mä tare och mångfaldig förbunds- och distrikt mä ta~inna. 4) Friidrott. Redan då seklet var ungt, hade ven ka Ö terbotten goda idrottsmän, om lad grunden till den idrottstandard, som hållit i ig genom de gångna åren. amnen J. V. Björk, Herman Slotte, Lauri och Karl Fremles on, samt Herman Räbb i Gamlakarleby, Artur Eklund, A. Kauppi, bröderna Lind tröm och Th. Hellman i Jakobstad, Ju i Kahma, Ax 1 nder on, Karl Renlund, G. V. yman mjl. i Vasa förtjänar nämnas i detta sammanhang. edan både förbund och distrikt bildats, sköt idrotten a11t livligare fart i hela Österbotten, där även några sydö terbottni ka idrottsmän - bl.a. Ingves från Lappfjärd - begynte hålla sig framme. 1 O. von Troil, Runar Vahlbeck, is e Roo och olympiern Bror Kraemer hacle Vasa en repreentativ trupp, som ytterligar förstärkte av G. Hansten, G. V. yman, Ivar Ohls m.f1. 1 d ra pår följde seclan ma or av lovande idrott män i jämn ström. 1 Jakobstad med omnejd var förhå11andet enahanda. Joel Karlström, Börje Holm, Jarl Strang, Berndt Ohls och framför a11t Valter Eklöf i nybildade Drott, ystedt och Silvander i Larsmo IF, bröderna Sanden i HVI, Franzen och Höglund i PP m.fl. förde Pedersörenejdens färger framgångsrikt vid förbunds- och distriktsmästerskap samt i kamp med Karlebynejden föreningar, där mång idige Berndt Johans on, Harry Björk, Fride lotte, Jakob Lågland, O. Furu, Kronans löpare Fröjdö, bröderna Björklund och Åminne samt mångkullilige Fride Sandberg från Terjärv gjorde fömäma re uhat. Bygdetävlingarna i Karleby- och Pedersörenejden förde fram nya karor av goda idrott män, och på idrott arenorna började ynas goda idrottsmän även från ykarlebynejden med Munsala-gos arna Åke Envik, Lennart Juselius, Väinö Kavander och Per Calden mjl. i spetsen. nder 30-talet kom bl.a. Börje Strandva11 och Bertel Storskrubb, båda senare olympier, fram i rampljuset liksom Elis Wikström på me deldi tanser. Helmer Ö terblad, isse Kronqvist, liksom klubbkamraten Runar Björkman bildade jämte Lars Bexar och Holger Ingberg Vasa di triktets starka kvintett i kamper mot ID och bildade stommen i Ö terbottens lag mot Västerbotten i de påbörjade kamperna. 1 detta sammanhang kan nämnas, att ÖID redan tidigare utkämpat kamper mot Etelä-Pohjanmaa lik om mot Helsingland, medan NID haft distriktskamper mot Keski-Pohjanmaan piiri. v senare tiders klarast ly ande ÖID :are må närmlas finländske mästaren på 800 m Ruben Casen, längdhopparen Keijo Muje, medeldistansaren Gösta Lithen, höjdhopparna Lång och Vähä mäki, stavhopparna K. Wickström, Mauri Prosi, Boris Bystedt, H. Lund och V. Brune11, 18 Börje St,randvall - en bra representallt jör österbottnisk idrotlsvilja. kulstötarna S. Hemdahl, H. ylund och I. Dahl tröm, diskuska tarna Eli Backnäs och Åke Envik, spjutmännen Harry Broo, B. Blomqvist och L. Lerbacka, släggkastarna Gunnar Åvik och R. Kulla, längdhopparen och mångkamparen Sigvald Blomqvist, 3 :stegsskuttarnå Svahn, Snickars och Herman yberg, Purmos medeldistansare med Olof yman i spetsen samt sprinterlöparna Bengt Silen, Per Fagerström, ils Smedlund och Jorma Ehrström. ämner vi dessutom kvartmilaren och häcklöparen K. G. Kunnas och mecleldistansaren Harald Bjon, så har vi väl nämnt det viktigaste från friidrottens fält. ej, ärmu har vi kvar vår lovande dam- och flickiclrott, som fört fram landslagsrepresentanter 19

13 och rekordhållare. amnen Mona-Lisa Strandvall och Tuula Vuotila får bilda slutvignetten för friidrotten. 5. Orientering är väl den idrottsart, om enast upptagits på tävlingsprogrammet. Men här har vi dock ingalunda inhöstat de min ta segrarna. Aimo Tep ells tvenne silvermedaljer vid VM i Fiskars är klart belägg härpå. Men han är ingalunda den enda,) tjärnaw) på orienteringshimlen, trots att han med sina många finländska mästerskap samt olika lagsegrar är den främsta. ära inpå ligger hans bror Osmo, Brahe-orientarna Gustaf Kronholm och Tor Korsman, Femmans brödratrio Back och ven Dahlfors, ärpes-go sarna Mård, Kronan Torrkulla amt sist, men inte rninst, GlF: veteran AIne Frohm. Brahes damorienterare förtjänar även en ros för goda tävlingsinsatser. 1 amband med orienteringen kan nämnas, att skidskytte även upptagit på tävlingsprogrammet, och Öl D:s skid kyttar, inte rnin t finländske juniormästaren Folke Heickell, har hållit sig väl fra!:1me. Som av ovanstående framgår, har idrotten inom OlD bedrivits med framgång under de gångna femtio åren. aturligtvis har intre et här liksom på alla ornråden i livet gått i vågrörel er med med- och motgångar. Ju t nu eglar ÖlD-skutan för förlig vind, och då vi har många lovande ungdomar i de aktiva leden i alla idrottsarter samt en ung och verksam ledarkader, som vill fortsätta det arbete gamla ledare utfört under många, långa år har ÖlD all anledning att med ljus optimism gå i ett ny tt halvekel. Två idrotter»i förskingringen» a v Bo Finne T änk så mycket finlandssvenskt idrott folk det finns, som står ytterom våra förbund! Det här slår en i sin fulla ut träckning först när man ätter sig ner för att skriva några rader om finlandssvensk idrott,)i förskingringen», d.v.. utanför Centralidrottsförbundet och dess medlemsförbund. Hit hör ju hela raden av boll pelare, vilka även om de tillhör finlandssvenska föreningar mera hänförs till de olika bollförbunden, eftersom de ju vill och skall spela med i deras serier. Skulle man ännu gå in på alla mindre idrotter med finlandssvenska utövare och alla finlandssvenskar i finska föreningar - ja, då bleve väl slutsumman någon som närmast skulle likna en doktor avhandling i omfång. Låt os därför nöja oss med två idrottsformer utanför ClF - handboll och basketboll. alet av dem motiveras av att de trot sina markanta skillnader i alla fall har sina påtagliga likheter och av att den ena - handbollen - är så,)typiskt finland svensk,) och den andra så,)typiskt finsk». ldrotten är tiu sitt innehåll rik men i sitt utövande fattig. - Ni l s t enbe r g Jdrott är mer än vanlig kroppsövning, ty den alstrar frimodighet, energi, aktning och kärlek till medmänniskor, och dessfrukter äro levnadsfriskhet oeh glädje Wi lh e lm Friberg Pessimism är en humörsak, optimism en viljesak. - Emile Augus t e Chartier Tågo t som åtminstone påminde om handbolllär ha spelats redan 1913 av skolelever i Viborg, men Finlands handbollsförbund bildades först 1941 och två år senare spelades den första serien. Handbollen kom förstås från Sverige med Harald Hjelt som främsta ')pådrivare,). Bland förespråkarna fanns ock å b1.a.»kim» evon och då ytterligare William Olsen i västra yland gjorde sitt bästa för 'handbollen var det inte så underligt att den från början fick en ganska påtaglig finlandssvensk anstrykning. Men trots att handbollen redan för ett bra tag sedan uppnått myndig ålder är den fortfarande en finlandssvensk idrott i allra högsta grad. Över hälften av lagen i mästerskapsserien och Finlandsserien är finlandssvenska! l våras var handbollslaget så finlandssvenskt dominerat, att det fick Ilta-Sanomat att tala om ett,)förtryck» av finnama i handbollslandslaget (suomalaisia sorretaan käsipallomaajoukkueessa). Varpå beror det att det finlandssvenska greppet håller? - Det har naturligtvis sitt samband med att handbollen aldrig brett ut sig över hela landet, vilket igen isin tue berott på avsaknaden av hallar. Handbollen behöver stora ytor för att bli det vackra och snabba spel som 21

14 hängiven handbolls»lasse') Mattsson - ledare. handbollen. u har handbollsspelarna i Helsingfors ldrottshuset, men stronga mästerskapsserielaget BK-46 i Karis saknar ännu en hemmahall och inte ens hallen i Pargas fyller måtten trots att där spelas mästerskapsseriematcher. Och ldrottshallen är inte heller någon guldgruva för handbollspelarna. Långtifrån: - Högst kan det bli fråga om 150 mark vinst för en förening på en kväll, då det är fyra klubbar som skall de la på nettot. lnte ens i fjol när vi var mästare skulle det ha gått ekonomiskt ihop om. vi inte på sidan om hade jobbat som tipsombud, säger Mattsson. Så värst uppmuntrande är det alltså inte att arbeta som handbollsledare i Finland. Men de ekonomiska bekymren förtas säkert till väsentlig del när man, som i»fallet Mattsson» kan föra ett rent finlandssvenskt lag till mästerskap. Vi har all orsak att vara en smula stolta över vå.ra handbollsspelare i IFK, Arsenal, Sparta, Karis, Åbo IFK och Pargas plus hela raden av finlandsserielag. Låt vara att handbollen inte är så vär t stor hos oss - men i vilken annan idrottsgren kan finlandssvenskar numera påstå sig vara bäst i landet!? det skall och kan vara. Det går ju som bekant också att spela handboll ute, men utehandbollen har aldrig slagit riktigt igenom. Konkurrensen från fotbollen är för stor. Det är dir. Lars-Eric Mattsson som lägger ut texten. Han vet vad han talar om. Han har varit med från handbollens början, suttit i handbollsförbundets styrelse längre än någon annan (20 år!) och är ännu handbollschef i Helsingfors lfk, som vunnit finländska mästerskapen de två senaste åren. Egentligen är det underligt att handbollen hos oss stagnerade i utvecklingen - om man sätter det här faktum i relation till den strålande upptakt sporten fick hos oss. - Början var verkligen fantastisk, minns Mattsson. Det fanns så mycket publik i Tennishallen, att polisen ibland fick rycka ut för att klara upp det hela. Men utvecklingen kunde aldrig fullbordas, när tennisspelarna plötsligt (redan 1946) påstod sig helt behöva sin hall och vi åkte ut på gatan. Följden blev att inga serier kunde spelas på tre år. Otnäs och Brunakärr kunde aldrig bli detsamma som Tennishallen var och kunde ha blivit för 22 Ungefär samtidigt med handbollen kmn basketspelet till oss (Det är förresten svårt att förstå att det»officiellv) skall heta basketboll på svenska, när vi har et~ så fint svenskt ord som korgboll). Den 10 september 1942 introducerades handbollen i Åbo, några dagar efter det basketbollen haft premiär i»kulturvaggan». umera har basketbollen inte bara ett några dagars försprång, utan den är väl i praktiken helt ouppnåelig för handbollen hos oss. Det är inte så underligt: Basketbollen är en av de största bollsporterna i världen (bara fotbollen kan konkurrera), man kan träna och spela basket också i en liten sai och den har definitivt blivit en stor sport hos oss via skolornas starka uppslutning. Påtagliga internationella framgångar de senaste åren har förstås också varit ägnade att sporra intresset. Man kan lugnt göra gällande, att basketen åtminstone för tillfället är det lagspel i vilket Finland är bäst internationellt sett. Landslaget var 10:e i Tokyo, vår ishockey är i bästa fall femte bäst i världen. Men basket spelas i ett 100-talländer, ishockey i drygt Men i Svensk-Finland spelas det inte basket annat än på skolnivå. - Det beror förstås på att basketbollen kom in som en mera»finsk sport», på att att det illte funnits ledare som skulle ha tagit upp den i finlandssvens- 23

15 ka föreningar. Det här kon taterar smått beklagande dipl ekon. Håkan ordqvist, basketentusiast och -skribent. - Det har ju ändå inte saknats intresse på finlandssvenskt håll även om början var väldigt trevande. Jag minns t.ex. hur vår gymna tiklärare i början av 50-talet i Lönkan med regelboken i ena handen introducerade sporten genom att flytta på spelarna enligt schematiska bilder. Men några år enare var Lönkan i alla fall skolmästare i basket. Längre än till skolserier och basketkur er i ven ka Finlands skolidrottsförbunds regi har dock inte basketbollen avancerat på finlandssvenskt håll om man undantar några små»trevar e». IK-32 försökte för några år sedan m d basket, men ledarbri ten var alltför påtaglig och Lärkan har med ett rent skollag spelat med i krets erien. Roland Wiik har sedan några år tillbaka tadgar färdigt utarbetade för en svenskspråkig basketförening, men ingen har ännu velat ha dem och CIF kan ju inte börja grunda något miniatyrförbund i basket, än mindre några föreningar. Man kan för tås göra gällande att vi klarar oss bra utan både basket och basketföreningar. Ledarbristen är ändå tillräcklig. Det beror på hur man ser på saken. - Det finns många skolelever som blir vädligt bra i ba keto Men bara en liten del av dem fortsätter. De flesta lutar och börjar väl vanligtvis inte heller med någon annan idrott. Man kan ju förstås söka ig tili finska föreningar, men många gör det inte. Det är inte å Iätt att öka sig till en a~an miljö, som en fin kspråkig förening i alla fall utgör. Håkan Nordqvist har otvivelaktigt rätt då han allt å påstår, att finlandssvenskt basketmaterial går förlorat. Vi har naturligtvis också exempel på motsat en. T.o.m. några få som nått land lagsklas : Rauno ilus som gick i Andra svenska lyceum, Roland hola, som sena te vår blev student i Lärkan och juniorland lagsmannen Karl-Erik Lundsten från Grankulla. Men det här är förstå bara undantag som bekräftar regeln: Det finlandsvenska ba ketspelarmaterial som fiims utveckla för det mesta inte, då det inte finns någon om tar hand om det. Det är synd att så skall vara fallet, även om det beror på ledarbrist och på att det finns så litet - om ens något - i ekonomi kt hänseende, att hämta i basket. Idrotten är i främsta rummet ungdom.ens sak, är ett frihetens, sorglöshetens och den cifriska sprudlande kraftens privilegium. - Artur Eklund Roland Ahola - *finlandssvenskt undantag$ i basketboll

16 För fight och form Varför friidrott? av Kaj Nummelin SPORTAVDELNINGEN 2 VANINGEN STOCKMANNS Ställ fordringar när Ni köper ~ya skor! Skorna skall vara moderna och se eleganta ui, ha god passform, vara starka - man skall trivas med dem. Sko-Varuboden kan ge Er de rätta skorna. Löt vöra rutinerade biträden hjälpa tili vid valet. Vi har mönga nyheter nu i promenadskor samt skor för inne- och aftonbruk. Mannerheimv. 9 - Kaisaniemigat. 6 Munkshöjdens Köpcentrum En god del av friidrottens charm ligger i att bryta målsnöret. På bilden är det Aimo Mehtonen som gör det som etta på 400 m i SFI mästerskapen i Karis. Han vann också 300m. När en männi ka väljer silt yrke är det många omständigheter som spelar in. Det kan vara fråga om anlag, intresse, begåvning, ekonomiska vihkor o.s.v., men ocks~ slumpen kan avgöra valet. När en pojke eller flicka börjar idka idrott, kan det måhända vara samma omständigheter som dikterar valet av idrottsgren. Men idrotten är ju likväl en frivihig sysselsättning, varför motiven knappast alltid är desamma som vid vai av levnadsbana. Man väljer den form av idrott som skänker sin utövare det 27

17 största nöjet, den största avkopplingen eiler tillfredsställelsen. Vilken av dessa alternativ blir avgörande, beror på individens personliga läggning, hans själsliga och kroppsliga egenskaper. Om man vill teoretisera, kan de olika idrottsformerna med avseende på olika egenskaper klassificeras, m.a.o. indelas i grupper. Man talar om lagidrotter kontra individuella idrottsgrenar, motionsidrott kontra stjärnidrott o.s.v. Friidrott är ju en utpräglad individuell idrottsgren, och det är enligt min mening dess törsta tillgång. Den ställer ofta större krav på sin utövare än en lagidrott. Framgången i en tävling beror helt och hållet på tävlanden själv. Han kan inte räkna på hjälp av någon annan än försynen eiler slumpen, och den hjälpen är ingenting att bygga på. Den uteblir oftast när behovet är störst. 1 fråga om lagidrott kan en svag lagmedlem spoliera ett lags chanser, men lika ofta händer det att några lagmedlemmars goda form och skicklighet för hela laget till seger trots andra lagmedlemmars misslyckanden. Man kan sålunda parasitera på sina lagkamrater, vilket aldrig kan komma ifråga i en individuell idrottsgren, där idrottsmannen är helt utelämnad åt sig själv. En person, som älskar personlig frihet och obundenhet väljer helst den senare formen av idrott. Den som utövar en individuell idrottsgren är icke bunden av sina kamrater, utan han kan träna och tävla när och var han själv vili, och han väljer själv sina tävlingstillfällen. Detta får naturligtvis ej medföra brist på disciplin. En idrottsman har alltid vissa moraliska förpliktelser gentemot sina kamrater, sin klubb och sitt förbund, som kanske bidragit till framgångarna med uppmuntran genom att bekosta lägerträning, rekreationsträning utomlands mm. Mottar en idrottsman sådan hjälp, är han naturligtvis skyldig föreningen eiler förbundet motprestationer. Men det finns ju också andra mångsidiga idrottsformer, som av olika skäl ej kan tävla med den fria idrotten. Jag avser de s.k. poängidrotterna, där en prestation icke direkt kan utläsas i någon måttenhet, i sekunder eiler meter, utan tävlandenas ordningsföljd avgöres enbart på basen av en eiler flere domares bedömning. Dessa idrotter förlorar tävlingsmässigt gentemot friidrotten, där resultaten alltid är mätbara. Den som hoppar eiler kastar längst, hoppar högst eiler löper snabbast utgår som segrare : huru de olika prestationerna stilmässigt utföres har ingen betydelse, om allt sker inom ramen för tävlingsreglerna. Ett annat sakförhållande, som talar tili förmån för den fria idrotten är att den är demokratisk, den är billig att utöva. Friidrotten är en publikidrott; tävlingen försiggår på en idrottsplan, ofta inför talrik publik, vilket ställer synnerligen stora krav på idrottsmannens koncentrationsförmåga och nerver, men gör tävlingen tillika fa scinerande. Har Ni t.ex. upplevt ett spännande m lopp i en landskamp? Publiken hurrar ja formligen vrålar i extas. Huru sporrar inte detta deltagarna till att göra sitt yttersta. Men friidrotten har även något att erbjuda f)finsmakarem>. Man må bara tänka på koncentrationen och muskelspelet hos en vältränad höjdhoppare vid ett avgörande försök. 1 sanning en njutning för ögat. Alla former av idrott har säkert sitt berättigande. Min avsikt i denna korta uppsats har ingalunda varit att uttrycka mig nedsättande om anclra idrotter. Jag har blott velat ange några av de motiv, som får ungdom att framom andra former av idrott, välja friidrotten till en av sina fritidssysselsättningar. ärmast har jag anfört de motiv som avgjorde mitt eget vai. Att den individuella idrotten går framom lagidrotterna torde således för de flesta vara ett obe tridligt faktum. Men det finns ju olika former av individuell idrott. Varför bör då friidrotten ställas främst? För det första med avseende på traditionen. Redan grekerna idkade som bekant under sin storhetstid friidrott med tyngdpunkten lagd på löpning och femkamp, vilka grenar jämte brottning utövades i olympiska spelen, från vilka segrarna finns förtecknade redan år 776 f.kr. Enbart på grundvalen av traditioner torde dock knappast många idka friidrott. Det bör finnas andra motiv. Ett av dem är friidrottens mångsidighet. Bland de olika friidrottsgrenarna kan var och en finna någon, som passar hans kroppskonstitution, personliga läggning och anlag. 28 Idrotten bär krigets drag av kamp tiu det yttersta, av hänsynsläs segervilja, men den leder ej tiu livsfärädelse, utan bloa tiu livsstegring; den är den u tpräglat fredliga bragden, en planta, som vantrivs i den äppna fiendskapens luft, oeh blomstrar blolt under lugna oeh lyekliga färhåuanden. - A r tur Eklund 29

18 Hbl:s Idrottsbok 1966 utkommer igen i höst och innehåller som förut bilder och artiklar från årets större idrottsevenemang. Bra att ha, bra att ge,. en pnm.a JULI(LAPPJ Fazers Bästa Alla viii vi ha nånting gott... Fazers Bästa - tolv olika sorters fyllda karameller. Fazers Bästa - hela familjens favoritblandning. Det är gott~ det är från FAZER Hur mycket en simhall betyder av Karl-Erik Ivars Simningen i Österbotten har gamla trad~tioner. Redan år 1902 togs initiativet till bildande av en simklubb i Vasa, som därmed blev den andra i ordningen i landet. Vasa Simsällskap har sedan dess spelat den centrala roilen inom simundervisningen och simsporten i denna landsända. Under begynnelseåren och hela 20-talet var Vasa den ledande staden inom landets simsport med många även internationellt kända namn såsom A. Ortela, V. Bremer, Herman Cederberg, Andre Stenberg, Jussi Kahma m.fl. och senare även simhopparna 1. Virkola, Greta Onnela, Julius Reimer och Sulo Salmi, för att här nämna några. De finländska rekord, mästerskap och olympiaplaceringar ovannämnda hemförde inspirerade även andra orter i Österbotten, att på trettiotalet bilda simklubbar och så uppstod simsällskap i Gamlakarleby, Jakobstad, Oravais och Kristinestad. Under 30-talet och även efter krigen bedrev Vasa Simsällskap en livlig propagandaverksamhet på dessa orter i form av tävlingar, simlärarkurser och simuppvisningar. är Helsingfors i början av 30-talet fick sin första simhall, förflyttades tyngdpunkten inom landets simidrott till södra Finland. Landsortföreningarnas möjligheter att hävda sig i den hårdnande konkurensen minskade. Trots detta var simverksamheten i Österbotten synnerligen livlig under hela 30- och 4O-talet. 1 slutet av 30-talet knöt VSS förbindelser med städerna Umeå, Skellefteå och Sundsvall på andra sidan Kvarken, vilket resulterade i ett livligt tävlingsutbyte med därvarande simklubbar. Vasa hävdade sig under dessa årtionden väl mot såväl andra landsortsföreningar i Finland som mot grannarna västerut. Bland resuitaten från denna epok kan nämnas: - Nisse Kahma finländsk mästare i frisim - J. Reimers och Sulo Salmis medaljplaceringar i FM i svikt- och trampolinhopp. - Vasa Simsällskaps vattenpologuld i landsortsserien - tre segrar i rad i länskamperna mot Västerbotten, - Olavi Oksanen flerfaldig frisimsmästare i landsorten Under denna period tillhörde även vasasimmarna Siiri Hedström, Leila Manner och Sirkka Manninen landets simmarelit. När ett flertal större samhällen i landet på SO-talet erhållit uppvärmda bassänger och hallar minskade möjligheterna ytterligare för»kallbadarna» 31

19 att hävda ig i den allt hårdnande konkurren en. Detta hade till följd att tävling intresset sjönk märkbart i Vasa och på många andra orter. Trots det min kade intresset för tävlings imning upprätthöll simundervisningen i oförminskad form. I slutet av år 1962 fick Vasa äntligen sin efterlängtade simhall. Detta var den injektion man väntat på i många år, och imningen i Va a begynte åter blom tra. Med ens vaknade intre set hos imsällskapets gamla aktiva simmare och funktionärer och föreningens medlemsantal flerdubblades inom två år. är SS:s töttepelare Janne Haarala dessutom anställdes som simövervakare i simhallen och taden visade stor förståel e vid reservering av träning timmar för simmarna, fann alla förutsättningar för en snabb utveckling. Haarala jämte andra tog hand om träningen och resultaten Iät inte vänta på ig. Redan våren 1963 började VSS s1<-ymta i nationella resultatli tor och vid denna tidpunkt påbörjade ett flertal av de simmare 32 Så här ser den simhall ut som betytt så mycket för simsporten i Vasa med omnejd. som nu tillhör landets elit sina immarbanor, bl.a. Raija Mäkipää, Juhani Sillanpää, Antti Katajavuori, Raija Mäkelä, Christer BertelI mjl. För att ytterligare stimulera intresset anordnades i Vasa skolrnästerskapstävlingar, vid vilka deltagarantalet kunde uppgå till 200, bolagssirnningar och simuppvi ningar antogs VSS som medlem i SFI och fick genast som första uppdrag att på sommaren anordna SFI-mästerskapen i imning. Dessa gick av stapeln i juli månad på Sandö- irninrättning och re ulterade i en övertygande seger för VS, om erhöll 165 poäng mot närmast följande Helsingfors im äll kap 93 p. År 1965 upprepades bravaden vid Solvalla idrottsinstitut, där a a erhöll 20 mäster kap av 29 möjliga och poäng 272,5, närmast följd av SK 101 p. Bland övriga framgångar under åren kan närnnas: 1964, FM för juniorer, 4 plat i poängtävl. 1965,»» 3»»»»»» 2 guld och 2 silver» landskamper, Raija Mäkipää 3 ggr. 1966,»»» 2» M för juniorer, Antti Katajavuori, ryggsim NM Risto Ikola, hopp Som jämförelse hur snabbt imningen utvecklats i Vasa sedan simhallen tillkommit, kan här nämna följande re ultat från 1963 och 1966: 100 m frisim herrar, 1963, lpo Haarala , Jyrki Peltonen m frisim damer 1963, Raija Mäkipää , Raija Mäkipää m bröstsim herrarl963, Kari Dahlsten , Juhani Sillanpää m ryggsim herrar 1963, Hans Heino , A. Katajavuori m fjärilsim herrar 1963, S-G.. yberg , M. Mäkelä mfjärilsim damer 1963, Tarja Haarala , Raija Mäkipää Att simningen på övriga orter i Österbotten ligger nere i detta nu beror helt på att uppvärmda bassänger saknas. En ljusning i Jäget kan dock skönjas redan nu, när Jakobstad påbörjat sitt simhallsbygge. Skulle ytterligare några av tätorterna i Österbotten kunna åstadkomma en simhall, vore behovet för ÖID:s del täckt och man kunde motse etl ökat intresse och en snabb utveckling inom simidrotten i hela distriktet. 33

20 FÖLJ VÄRLDSELITENS EXEMPEL ANVÄND KARHU -skidkängor, -spik- samt -träningsskor KARHU ALLTID I TÄTEN när det gäller idrottsredskap ~~lj -sportab (T idigqre SPORT ARTI K LAR) H elsingfors KARHU t. 50 ÄR resultotrikt pionjä ror bete i täten ov de n fin lä ndsko idrottsskodons- och s portortikeli n dustrin. - nyhet, som inom en kort tid vunnit stor uppskattning hland skyttar - 10 m för luftgevär, och 15 m för miniatyrgevärsskytte - eldriven - reglerhar hastighet - "älgen" förminskad i riktiga proportioner av normal älgfigur Vi t illverkar även hjort- och älgskyttehanor samt olika taveltransportörer. Vi planerar moderna skjuthallsinredningar. OY AINO LINDEMAN AB VA S A - tel telex lindeman - V A SA Tempo eiler linjelopp? av Lars Fr. Engrnan N är farfarsfar i tiden morgon satte sig upp i sadeln och skulle visa sin färdighet att komma snabbt fram på tvåhjulingen, så tog han troligen om mål närma te stad eiler större samhälle som han ungefär visste låg på så och så många kilometers avstånd. Senare kunde en trovärdig per on intyga alt när kyrkklockan visa de fem i tre kom ndersson flämtande och flå and fram, drypande av svett. Men grannen ville inte vara ämre och också han hade sin trovärdiga person som intygade att kyrkklockan för honom visade att han använt fem minuter kortare tid för att avverka samma träcka. Då man kunde misstänka, att tidtagningen kanske inte var riktigt exakt, b slöt man att pröva krafterna genom att starta samtidigt och få utrönt vem som var först framme vid kyrkan. Och vi st fick man klart utslag. 1 dag, i atomåldern, har vi fortfarande kvar vardera tävlingsformen, men därtill har kommit en massa andra tävlingsformer, sedan Velodromen med ina doserade kurvor blivit mera allmän. Man hör termer som linjelopp, tempolopp och heatlopp bl.a. nämnas och då det kan vara svårt för den mindre initierade att skilja på de olika loppen, varför denna kria försöker klargöra begreppen. Den förstnämnda tävlingsformen där deltagarna startar enskilt, vanligen med en minut mellanrum, kallas tempolopp och hos oss körs ett FM som gäller 50 km tempo. Den vanligaste tävlingsformen är dock den där deltagarna startar samtidigt från startstrecket vilket fått namnet linjelopp, (starta på linje). är det gäller etapptävlingar där deltagarna flera dagar i sträck gör upp sina mellanhavande kan det ofta hända att endast centimetrar skiljer toppmännen åt där någon tidskillnad inte kan noteras. Då har man vanligen inlagt etttempolopp där man säkert får en tidsskillnad mellan toppmännen. Dessutom har man på senare år börjat ge ett tidsbonus för segraren, vanligen en minut, medan tvåan vanligen kan räkna med halv minut och trean med 10 sekunders tid till godo. Detta har utan tvivel gjort sitt tiu att en värdig segrare kunnat koras. Ilandsvägstävlingarna har man vanligen en lagtävling inrymd där de tre bästas sammanlagda tid avgör placeringen. En tävlingsform som ännu inte införts hos oss i FM-programmet är lagtempo, där lagen åker samlade med mellantidsstart. Laget omfattar fyra man, medan tiden räknas för den tredje mannen i laget. Laget kan alltså förlora en man under sträckan, eller ha en man med i laget som tar på sig den största bördan under första halva sträckan och sedan utgår. Det hjälper inte heller laget mycket om man 35

21 har en god man med i laget. Tredj e mannens tid blir i alla fall hela lagets tid. Lagandan firar här triumf. Att räkna upp alla banlopp som kan åka i en Velodrom ställer sig omöjligt då kombinationsmöjligheterna är i legio. Det vanligaste och det som TV:n helst filmar när man kommer ut tiu Velodromen är heatloppet som omfattar två varv och som för mången åskådare kan te sig nog så gåtfullt, när deltagarna - alltid två - plötsligt kan stoppa upp nästan helt, för at~ sedan de sista 200 metrarna pinna på för fullt. 1 FM-heatlopp lottas tva deltagare mot varann och åker vanligen två lopp. Vinner då den ena vardera loppet, så går han vidare, medan däremot om vardera har en seger ett tredje lopp ännu måste åkas, förrän segraren är korad och går vidare. Beroende på deltagarantalet kan en deltaga:re få åka flera tiotal iopp under en enda tävling. Tiden tas för de ista 200 metrarna men har inge~ p~ akti sk betydelse, elå enda t segern betyder att deltagar e~ gå vidare, eller 1 fmalen att han är den slutliga segraren. 1 ell heatlopp betyder del väldigt mycket hur man är placerad under loppet, var man har sin med. tävlare. Ligger man i ledarposition har man för det första inte medtävlaren hela tiden under uppsikt. Denne kan plötsligt just, när man har uppmärksamheten riktad framåt, fälla sig ner mot mittenplan och i»nerförbackem på ett ögonblick få så stort försprång, att inte medtävlaren mera hinner fatt honom. Därav kommer sig att man ofta startar i snigelfart för att försöka få medtävlaren i ledarposition och själv få den bättre anfallspositionen. u kan det hända att den ena av de tävlande inte är vidare snabb utan har sin styrka i en långspurt. Han tar då frivilligt ledarpositionen och r~knar van.~igen med att hela andra varvet spurta och på det sättet komma tl11 seger. Ar då medtävlaren mera sprinterbetonad d.v.s. spurtsnabb, kan han hindra detta åtminstone delvis på det sättet att han tar lednino-en och hindrar den andra att taga sin långspurt. Heatloppet är n ormalt ~l affär för sprinters.. 1 km tidslopp är en FM-gren och här åker deltagarna loppet enskilt och tlder: är avgörande. Inget publiknummer precis. 4 km förföljelselopp är ocksa det en FM-gren. Här startar två deltagare från var sin sida av planen och om en deltagare åker upp den andra förrän man åkt hela sträckan, s~ avbrytes tävlingen och den uppåkta faller bort, medan segraren går Vldare. Om deltagarantalet är litet större kan denna tävling inte avgöras på en dag då antalet lopp skulle bli alltför stort. Denna tävlingsform är den tyngsta och mest krävande av alla banlopp. I 4 km:s lagtävlingen (FM) aker ett fyramannalag och också här är tredje mannens tid sarruna som lagets tid. Det hjälper inte att kanske en man i laget kunde lämna de övriga, alla måste hjälpas åt för att det bästa slutresultatet skall nås. Två lag startar från var sin sida av planen, men tävlingen avbrytes inte om det ena laget blir uppåkt, men väl måste det uppåkta laget, för att inte hindra, g.e plats för det uppåkande. Detta endast om FM-grenarna på bana. Det flnns en massa andra trevliga tävlingsformer på bana, men detta hör inte hit. 36 Så går skidskytte tili av Holger Sallmen Vintersporten uppvi ar en mängd kombinerade idrottsgrenar. Bland dessa utgör det olympiska skidskyttet en internationellt erkänd sport. Denna idrottsform kompenserar på sitt sätt den tidigare inom vår frivilliga försvarsorganisation så omhuldade fältskjutningen på skidor. Skidskyttet omfattar såväl individuell som stafettävling. Den förra indelas i två skilda moment: 1 Längdlöpning på skidor 20 km II gevärsskjutning 4 gånger En rätt avvägning mellan dessa 2 olika moment har erhållits genom bestämmelserna om skidbanans utseende och profil. Skidspåret bör vara omväxlande med avseende å motlut, utförsåkning och slätstruken terräng. Banans förra del skall innehålla jämförelsevis mindre antal stigningar och den sammanlagda höjdskillnaden får icke överstiga 500 m. Maximigränsen för en stigning utgör 75 m och banans maximihöjdskillnad har fastslagits tiu 200 m. Banan i sin helhet bör i möjligast mån vara klar och redig med undvikande av branta utförsspår och tvära vändninar. Skidskyttebanan har till utseende och form förliknats med ett klöverblad och skidmomentets specialbestämmelser finnes att tillgå i SAhL:s och ISF:s reglementen. För den enskilda skidskytten och för tävlingsarrangören utgör skjutmomentet ett intressant, men samtidigt svårbemästrat problem. Särskilda bestämmelser om skjutningens genomförande, skjutstationer, avstånd, mål, poängberäkning, kontroll m.m. finns numera att tiugå, varför förutsättningar för en störningsfri och intressant tävlingsform har skapats. Den tävlande får fritt välja sitt vapen under förutsättning att kalibern icke överstiger 8 mm, aknar optiska riktmedel, trycket minst 1 kg, utan automatladdning. Maximiavståndet mellan loppets centrumlinje och förstockens undre del utgör 90 mm. Skjutningen utföres fyra gånger med 5 patroners serier omväxlande liggande-stående under tävlingssträckans 5-18 km och med minst 3 km skidlöpning mellan skjutstationerna. Avståndet tiu måltavlan är numera 150 m och tavlorna har det senaste året erhållit förändrat utseende med 35 x 35 och 60 x 60 cm:s storlek. Slutresultatet uträknas på den använda skidtiden + tilläggstid 1 min. för träff inom tavelfigurens yttre ring och + 2 min för varje skott utanför målbilden. För övrigt följes ISU:8 reglemente. 37

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

SFIM i cykling 17-18.8.2013 i Nykarleby. Svenska Finlands Idrottsförbund med Nykarleby Cykelklubb som lokal arrangör inbjuder till förbundsmästerskap

SFIM i cykling 17-18.8.2013 i Nykarleby. Svenska Finlands Idrottsförbund med Nykarleby Cykelklubb som lokal arrangör inbjuder till förbundsmästerskap SFIM i cykling 17-18.8.2013 i Nykarleby Svenska Finlands Idrottsförbund med Nykarleby Cykelklubb som lokal arrangör inbjuder till förbundsmästerskap i cykling 2013 Nykarlebyloppet 18.8.2013 Nykarleby Cykelklubb

Läs mer

Hur ser din nuvarande vardag ut, nu när du lagt ner din crosskarriär?

Hur ser din nuvarande vardag ut, nu när du lagt ner din crosskarriär? Premiären i Motocross SM går i Vissefjärda! SM i motocross kommer i år gå på 6 olika banor i olika delar av Sverige. Premiären i år kommer att gå på crossbanan Rövaredalen som ligger i Vissefjärda, en

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Hjärnan som hjälpte guldlaget att våga vinna

Hjärnan som hjälpte guldlaget att våga vinna Hjärnan som hjälpte guldlaget att våga vinna Artikel i Svenska Dagbladet, Av Henrik Ennart, Tor 2 Juli, 2015, 07.24 En unik satsning på mental träning bäddade för de heroiska insatser som gav EMguld. U21-laget

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken.

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken. Mitt möte med Tibet För drygt ett och ett halvt år sedan blev jag lycklig fadder till två tibetanska barn, Chokyi och Sonam, åtta år gamla. Alltsedan dess har jag haft ett foto på dem ståendes på mitt

Läs mer

TÄVLINGSREGLEMENT FÖR FLICKORNAS REDSKAPSGYMNASTIK 2013

TÄVLINGSREGLEMENT FÖR FLICKORNAS REDSKAPSGYMNASTIK 2013 Finlands Svenska Gymnastikförbund Redskapssektionen TÄVLINGSREGLEMENT FÖR FLICKORNAS REDSKAPSGYMNASTIK 2013 Dessa bestämmelser gäller för alla tävlingar som Finlands Svenska Gymnastikförbund ordnar och

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Vandra runt med hjälp av kartan och svara på kluriga frågor om förr i tiden. Starta vid Kapellplan, längst upp på Tunnbindaregatan. Kartan och

Läs mer

Racerunning. ger fler chansen att springa

Racerunning. ger fler chansen att springa Full fart framåt. Racerunning är sporten som ger rörelsehindrade möjlighet att ta sig fram på helt egen hand. Vi har träffat Nils Björk en av landets yngsta utövare. Racerunning ger fler chansen att springa

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Välkommen till Mora Brukshundklubb!

Välkommen till Mora Brukshundklubb! Välkommen till Mora Brukshundklubb! Verksamhet På klubben pågår det mycket aktiviteter, allt från tävlingar i olika grenar, till utbildningar och träffar med aktivering för hund och ägare. På våra anslagstavlor,

Läs mer

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort.

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. 1 OM ATT VARA HUND Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. H ar du någon gång undrat över hur det är att vara en

Läs mer

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Juni 2013 Cecilia Perlind TNS-Sifo 1 Om undersökningen TNS March 2013 1526475 Struktur och innehåll i undersökningen GLÄDJE & Roligt

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Finlands Svenska Orienteringsförbund r.f.

Finlands Svenska Orienteringsförbund r.f. Helsingfors 10.02.2015 Föreningsbrev 1/2015 Det händer inom FSO. Som jag i fjol dessa tider önskade att utvecklingen skall aldrig ta slut. Toppidrottgruppen och VALO söker fortfarande sina positioner.

Läs mer

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen.

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen. Högkänslighet Comfort Zone, november 2008 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

DE GÅNGNA ÅREN... genom tiderna, Lennart Dahlqvist, som faller i minnet.

DE GÅNGNA ÅREN... genom tiderna, Lennart Dahlqvist, som faller i minnet. DE GÅNGNA ÅREN... När man på ett begränsat utrymme skall söka ge en bild av boxningsidrotten i Uddevalla kan inledningsvis konstateras att här funnits sammanslutningar för denna sport sedan början av 20talet.

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

böckerna om monsteragenten nelly rapp: Besök gärna www.martinwidmark.se där författaren läser och berättar.

böckerna om monsteragenten nelly rapp: Besök gärna www.martinwidmark.se där författaren läser och berättar. böckerna om monsteragenten nelly rapp: Monster-akademin 2003 Frankensteinaren 2003 Varulvarna 2004 Trollkarlarna från Wittenberg 2005 Spökaffären 2006 De vita fruarna på Lovlunda slott 2007 Häxdoktorn

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

Danderydsmodellen. Ett hockeysamarbete över motorvägen. Säsongen 2005-2006, BJ och U16

Danderydsmodellen. Ett hockeysamarbete över motorvägen. Säsongen 2005-2006, BJ och U16 1 DE Hockey Stocksunds IF Säsongen 2005-2006, BJ och U16 2 Ishockey i Danderyd Sedan mitten på 1940-talet har det spelats ishockey i Danderyd. Först ut på isen var Enebybergs IF, tätt följd av Danderyds

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Simning och livräddning

Simning och livräddning Simning och livräddning Simkunnig är den som faller i vattnet, får huvudet under ytan och efter att ha tagit sig upp till ytan, på djupt vatten simmar 200 m i en följd, varav 50m ryggsim." Bakgrunden till

Läs mer

Umara. Indie Bars Löpex Sport. Örebro Kommun. Örebro XChallenge

Umara. Indie Bars Löpex Sport. Örebro Kommun. Örebro XChallenge Vi hoppas ni kommer ha en trevlig dag och en bra tävlingsupplevelse! Kom gärna med synpunkter på både förbättringsområden och sådant som är bra. Vårt mål är att utveckla tävlingen i positiv riktning varje

Läs mer

Ren Idrott. Barn och ungdomar om doping 130605 Mätning 2013

Ren Idrott. Barn och ungdomar om doping 130605 Mätning 2013 Ren Idrott Barn och ungdomar om doping 130605 Mätning 2013 Om undersökningen Föreliggande undersökning har genomförts under perioden 15 till 28 maj 2013 i form av digitala enkäter distribuerade via e-post.

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Elittränarutbildning 2014

Elittränarutbildning 2014 Elittränarutbildning 2014 Vikten av varierad träning i ung ålder - avgörande för vem som lyckas eller inte? Roger Forsberg 1 Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka om det läggs för stor

Läs mer

LEVA LIVET 2. Arbetsblad. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig.

LEVA LIVET 2. Arbetsblad. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig. 2 Skriv och berätta om vad du kan, vad du vill och om annat som finns i ditt inre rum. Jag är rädd (sidan 4) 1 Läs sidan 4.

Läs mer

En lång och framgångsrik säsong börjar lida mot sitt slut..

En lång och framgångsrik säsong börjar lida mot sitt slut.. Sida 1 av 6 En lång och framgångsrik säsong börjar lida mot sitt slut.. Efter att ha öppnat tidigt, samt genomlidigt den kallaste maj månad i mannaminne, fick säsongen äntligen fart i augusti och vi hade

Läs mer

Inte många sekunder utanför dörren idag. Så naturen får komma ifrån Eric! http://www.elgebrant.se/fotodagbok.html

Inte många sekunder utanför dörren idag. Så naturen får komma ifrån Eric! http://www.elgebrant.se/fotodagbok.html www.fysioteamet.se Idag har det varit en hel del FysioTeamet på schemat. Först klinikmöte med oss Alla fem sjukgymnaster. Sedan var Anna, Majsan och jag i Båstad på Båstad Bjäre Läkarpraktik och presenterade

Läs mer

Hej Vänner, Säsongen rullar på och vi närmar oss golfveckan. På banan är det lugnare än på länge och vi har gott om starttider.

Hej Vänner, Säsongen rullar på och vi närmar oss golfveckan. På banan är det lugnare än på länge och vi har gott om starttider. Nyhetsbrev #6 2014 Sida 1 av 6 Hej Vänner, Säsongen rullar på och vi närmar oss golfveckan. På banan är det lugnare än på länge och vi har gott om starttider. Att vår bana är uppskattad märks klart från

Läs mer

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med!

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med! Rosersbergs IK Den stora klubben i det lilla samhället Alla får vara med! rosersbergsik.se Det du håller i din hand är information till dig som aktiv, ledare/ tränare, förälder, medlem eller blivande medlem.

Läs mer

Hörmanus till elevboken (sfi D)

Hörmanus till elevboken (sfi D) 1 Nyheter Lyssna på nyheterna. Vilka påståenden stämmer med nyheterna. Det blir fyra bokstäver över. 1 Elever som byter gymnasieskola eller program får räkna med att de ibland måste studera fyra till fem

Läs mer

VÄSTERBOTTENS BOWLINGFÖRBUND

VÄSTERBOTTENS BOWLINGFÖRBUND ÅRSRAPPORT 2012-05-01 --- 2013-04-30 VÄSTERBOTTENS BOWLINGFÖRBUND 2 FÖREDRAGNINGSLISTA Västerbottens Bowlingförbunds årsmöte 2013-06-06 1. Årsmötets öppnande 2. Upprop och godkännande av fullmakter 3.

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR

FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR Inledning... 1 Vem har tagit fram detta?... 1 Internationellt regelverk och ersättning... 2 Föreningens

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. SS04 vision, mål, strategier och organisation. 2015-03-30 Jonas Hägerhäll

Verksamhetsplan 2015. SS04 vision, mål, strategier och organisation. 2015-03-30 Jonas Hägerhäll Verksamhetsplan 2015 SS04 vision, mål, strategier och organisation 2015-03-30 Jonas Hägerhäll Sammanfattning I detta dokument presenteras SS04 organisation, vision, mål och strategier för att uppnå målen.

Läs mer

e 1 s e för Arbetsåret 1961

e 1 s e för Arbetsåret 1961 A r s b e r ä t e 1 s e B l e k i n g e för B o w l i g f ö r b u n d Arbetsåret 1961 1962 Blekinge bowlirigförbunds styrelseberättelse för arbetsåret 1961-1962 Styrelsen för Blekinge bowlingförbund får

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Verksamhetsmål och riktlinjer

Verksamhetsmål och riktlinjer Verksamhetsmål och riktlinjer Introduktion Detta dokument beskriver Trollhättans IF Friidrott målsättning och värderingar. Det ger anvisningar och riktlinjer hur förening skall agera. Dessutom pekar det

Läs mer

1(5) Verksamhets- berättelse

1(5) Verksamhets- berättelse 1(5) Verksamhets- berättelse 2014 SUNDSVALL ORTVIKENS BÅGSKYTTEKLUBB VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2014 Styrelsen 2014 2(5) Ordförande Rune Andersson Vice ordf. Erik Peräinen (avgick på egen begäran hösten

Läs mer

Den 23 november 1920 bildades CK Fram som senare blev Cykelklubben Fix.

Den 23 november 1920 bildades CK Fram som senare blev Cykelklubben Fix. Väggmålning i klubblokalen på Malmögatan utförd av Sven Malmlöf ordförande 1938-39 samt 1950 Den 23 november 1920 bildades CK Fram som senare blev Cykelklubben Fix. Denna dag träffades en del cykelintresserade

Läs mer

REGLER FÖR BIATHLE 1 GENERELLA ASPEKTER. 1.1 Definitioner

REGLER FÖR BIATHLE 1 GENERELLA ASPEKTER. 1.1 Definitioner 1 1 GENERELLA ASPEKTER 1.1 Definitioner 1.2 Allmänt 1.3 Kategorier REGLER FÖR BIATHLE Biathle är en UIPM sport kombinerat av Löpning och Simning. Biathletävlingar arrangeras nationellt och internationellt.

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Barn och ungdomar om doping. Undersökning

Barn och ungdomar om doping. Undersökning Barn och ungdomar om doping Undersökning De svarande 977 intervjuer med 15 25-åringar. 203 intervjuer med 12 14-åringar. Totalt 1 170 intervjuer vilket ger stor statistisk tillförlitlighet. Om undersökningen

Läs mer

Innehåll 8 noveller om otrohet

Innehåll 8 noveller om otrohet Innehåll 8 noveller om otrohet Frågan? 11 Herre, skydda mitt barn 15 Ärlig. Jävligt konstigt ord 51 Platt mage 63 Love 69 Nu talar jag 75 Tre (hon) 80 Klara 123 7 Frågan? När jag tittar ut från fjortonde

Läs mer

Krokom-Dvärsätt IFs Ledarpärm

Krokom-Dvärsätt IFs Ledarpärm Krokom-Dvärsätt IFs Ledarpärm Innehållsförteckning Hur börjar man?... 3 Vem frågar man om man vill starta ett lag?... 3 Var hittar man spelarna?... 3 Vem får vara med?... 3 Vart vänder man sig om man önskar

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa Lärgruppsplan för filmen Svensk idrott världens bästa Inom svensk idrott fi nns det i runda tal 600 000 idrottsledare som har olika typer av ledaruppdrag. Du är säkert en av dom. Många av er fi nns inom

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

En innebandyspelare består av två olika grundpelare. Den ena är fysik som består av styrka, snabbhet, kondition och balans.

En innebandyspelare består av två olika grundpelare. Den ena är fysik som består av styrka, snabbhet, kondition och balans. 1. Innebandyspelaren 1.1 De två grundpelarna hos en innebandyspelare: Fysik Spelsinne En innebandyspelare består av två olika grundpelare. Den ena är fysik som består av styrka, snabbhet, kondition och

Läs mer

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika noga längre. Och sedan Pricknallen flyttat in fanns

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

En tävling som alla vinner på

En tävling som alla vinner på 2012/2013 En tävling som alla vinner på Att kunna simma är både roligt och livsviktigt. Därför har Svenska Simförbundet och E.ON startat Skolsimmet som är en tävling för alla skolor med elever i årskurs

Läs mer

Måste idrotten bry sig om mänskliga rättigheter? En undersökning bland svenska folket om idrottens betydelse för samhällsutvecklingen.

Måste idrotten bry sig om mänskliga rättigheter? En undersökning bland svenska folket om idrottens betydelse för samhällsutvecklingen. Måste idrotten bry sig om mänskliga rättigheter? En undersökning bland svenska folket om idrottens betydelse för samhällsutvecklingen. Inledning För Svenska Spel är idrottens utveckling en hjärtefråga.

Läs mer

Antonis & Pia. Dimitrios Solarides

Antonis & Pia. Dimitrios Solarides Antonis & Pia Dimitrios Solarides Antonis & Pia Copyright 2012, Dimitrios Solarides Ansvarig utgivare: Dimitrios Solarides Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1143-5 Till min bror Akilles 4 Ett femtiotal

Läs mer

...du är lite bättre än jag trodde i detta eminenta hjärnspel, så helt tom i bollen är du nog inte.

...du är lite bättre än jag trodde i detta eminenta hjärnspel, så helt tom i bollen är du nog inte. ...du är lite bättre än jag trodde i detta eminenta hjärnspel, så helt tom i bollen är du nog inte. Kapitel 2: Den i schack satte mannen flyttade sin ende kvarvarande löpare till F6 för att försvara sin

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

SMÅLAND. Kapitel 1. - Jag har en ide vi kan väl resa genom Sverige, till. - Jaa det är en jätte bra ide men, vad ska vi göra med min

SMÅLAND. Kapitel 1. - Jag har en ide vi kan väl resa genom Sverige, till. - Jaa det är en jätte bra ide men, vad ska vi göra med min Kapitel 1 SMÅLAND Vi är hemma i Malmö hos min kompis Stephanie och vi satt och tittade på tv och så tittade vi på ett program om Sveriges landskap. Sen kom Stephanie på en ide, hon sa - Jag har en ide

Läs mer

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö 1. När man sjunger så blir man så glad När man sjunger så blir man så glad. När man sjunger så blir man så glad. Så det vill man göra varendaste dag, ja, det vill

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse.

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Jóhann F ś Ridresor Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Nu välkomnar han alla oss, som han har lärt känna under sina år i Sverige, att komma hem till honom

Läs mer

En sann Taekwon-Do mästare

En sann Taekwon-Do mästare En sann Taekwon-Do mästare Master Per Andresen, 7 Dan Pionjär av TKD ITF i Europa. Ledare för en av världens största ITF organisationer, National Taekwon-Do Norway med drygt 6000 medlemmar. Huvudinstruktör

Läs mer

Sponsor- satsning 2011

Sponsor- satsning 2011 Sponsorsatsning 2011 1. Huvudpartners För 65 000 kr får du: Inbjudan till Diamond League Stockholm 2011 IK Ymer Kommer att anordna en resa till Stockholm och Diamond League 2011. I paketet ingår resa

Läs mer

Pärlan vid Asundens strand

Pärlan vid Asundens strand Pärlan vid Asundens strand KO N F E R E N S L Å T D I G I N S P I R E R A S AV G O D M AT O C H VA C K R A V Y E R Där Östergötland är som skönast, vid sjön Åsunden, ligger Rimforsa Strand den perfekta

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix ABC klubben Historiestund med mormor Asta Av Edvin Bucht 3a Djuptjärnsskolan Kalix Nu är Lea, Jacob och Dennis på väg till sin mormor, Asta som hon heter. Dom körde från orten Kalix, till deras mormor,

Läs mer

PISTOLSKYTTE - en sport för alla!

PISTOLSKYTTE - en sport för alla! PISTOLSKYTTE - en sport för alla! En liten introduktion till pistolskytte från Svenska Pistolskytteförbundet. Pistolskytte - sport och fritidsnöje! Pistolskytte är en spännande sport och fritidssysselsättning

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

KALLE ANKA CUP Matchskola

KALLE ANKA CUP Matchskola KALLE ANKA CUP Matchskola Kalle Anka Cup matchskola är uppdelad i fem avsnitt Sida Så ser tennisbanan ut 2 Så räknar du 4 Så spelar du singel 5 Så spelar du dubbel 7 Första matchen 8 Sida 1 av 10 Så ser

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa. Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.se 378 S M A II li E M E D D E I. A N D E N Det är korta och enkla

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november Oj, oj oj, nu går tiden fort det har redan gått fem veckor sedan förra veckobrevet! Var tog de fem veckorna vägen? Jo, de försvann i en massa

Läs mer

Månadsbrev RIG augusti/september 2014

Månadsbrev RIG augusti/september 2014 Månadsbrev RIG augusti/september 2014 Höststarten på RIG välkomnade eleverna med stor sol och fortfarande varmt väder. Tre nya vattenskidelever, två flickor och en pojke, och en wakeboardelev, pojke, anslöt

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer