Kunskapsöversikt särskilt stöd i form av enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskapsöversikt särskilt stöd i form av enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp"

Transkript

1 Särskilt stöd i form av enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp (16) Dnr :3681 särskilt stöd i form av enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp Bakgrund Det är skolans uppgift att skapa förutsättningar för alla elever att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (1 kap. 4, 3 kap. 3 skollagen). I detta ligger att skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Utbildningen ska ta hänsyn till alla elevers olika behov, där en strävan ska vara att uppväga skillnader i deras förutsättningar. 1 Om en elev inte når kunskapskraven/målen, riskerar att inte nå dem eller uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation, är rektorn skyldig att se till att elevens behov av särskilt stöd utreds skyndsamt (3 kap. 8 skollagen). Stödet ska som huvudregel ges inom elevens ordinarie undervisningsgrupp. Undervisningen ska vara inkluderande, dvs. alla elever ska i möjligaste mån undervisas tillsamman. Men om det finns särskilda skäl kan särskilt stöd ges enskilt eller i form av undervisning i särskild undervisningsgrupp (3 kap. 7, 11 skollagen). Särskild undervisningsgrupp kan betyda undervisning i en mindre grupp på skolan där eleven går. Det kan även vara undervisning i andra lokaler med annan personal i en kommungemensam grupp, ibland i så kallade skoldaghem eller i resurscenter 2. Exempelvis finns grupper med elever med Asperger, elever med läs- och skrivsvårigheter. Omfattningen av elevers särskilda stöd har ökat under de senaste åren. Trots huvudregeln, att särskilt stöd ska ges inom ramen för elevens ordinarie undervisningsgrupp, är det inte ovanligt att elever i stället placeras i särskilda undervisningsgrupper. Placering och undervisning i särskilda undervisningsgrupper eller enskilt kan vara en bra lösning för elever i behov av särskilt stöd då eleverna kan undervisas i mindre grupper med ökad möjlighet till individanpassning. Men det finns även en rad problem som ofta lyfts fram. De handlar bland annat om att placeringen sker slentrianmässigt utan att andra stödmöjligheter inom den ordinarie gruppen prövats tillräckligt, att placeringen inte omprövas kontinuerligt och att elevens undervisning inte är integrerad i den ordinarie undervisningsgruppen/klassen. 1 1 kap. 4 skollagen och regeringens proposition, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, 2009/10:165, sid Skolverket 2013

2 2 (16) Särskilt stöd Just rätten till särskilt stöd är en central bestämmelse i skollagen (2010:800). Av lagen framgår att särskilt stöd får ges i stället för den ordinarie undervisningen eller som komplement till denna om en elev riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Denna rättighet förtydligas även i förordningar och läroplaner. Av förarbetena till skollagen framgår att det inte finns någon definition av begreppet behov av särskilt stöd. Det är heller inte möjligt att i lagtext definiera vilka förutsättningar som ska finnas för att en elev ska erbjudas särskilt stöd. Det är också svårt att dra en gräns mellan vad som avses med stöd som ges inom ramen för en individanpassad undervisning och vad som är särskilt stöd. Vad som avses med särskilt stöd blir därmed en professionell bedömning som skolan måste göra från fall till fall. 3 Varför särskilt stöd? Det kan finnas många olika orsaker till att en elev är i behov av särskilt stöd. Många elever stöter någon gång under sin skoltid på svårigheter och behöver under kortare tid särskilt stöd. Andra elever behöver stöd under hela skoltiden på grund av sjukdom, sociala förhållanden, funktionsnedsättning eller svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen av andra orsaker. I vissa fall kan en elev även behöva särskilt stöd på grund av andra svårigheter i sin skolsituation. Svårigheterna kanske inte innebär en omedelbar risk för att eleven inte ska uppnå kunskapskraven/målen, men skolan ska ändå utreda om särskilt stöd behövs för att komma till rätta med svårigheterna. 4 Det är i huvudsak två olika typer av svårigheter som ofta föranleder särskilt stöd, lärande- och beteendesvårigheter. Läs- och skrivsvårigheter är de enskilt vanligaste problemen, och de är vanligare i de lägre åldrarna. Bland de äldre eleverna dominerar beteendeproblem, såsom koncentrationssvårigheter och socioemotionella problem. Kunskapsmässiga svårigheter är dock också vanliga bland dessa elever. Vanliga åtgärder är färdighetsträning i det ämne eleven har svårigheter. Studier visar att träning också är en vanlig åtgärd för elever med socioemotionella svårigheter. Det handlar då om att eleven ska träna på ett lämpligt beteende. Hemuppgifter är också vanliga åtgärdsförslag. Föräldrarna ges ofta ansvar för att hjälpa sitt barn med hemuppgifter. 5 Hur bedöma behov av särskilt stöd? Grund för bedömning av behov av särskilt stöd kan ske utifrån resultat inom ramen för undervisning, resultat på nationella prov eller uppgifter från andra lärare, övrig skolpersonal, elev eller elevs vårdnadshavare. Om en elev har en medicinsk eller psykologisk diagnos innebär det inte per automatik att eleven behöver stöd, och den 3 Prop. 2009/10:165, s Prop. 2009/10:165 5 Skolverket 2008, reviderad 2011

3 3 (16) får heller inte heller vara ett villkor för att få särskilt stöd 6. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd utreds och det ska ske skyndsamt. För en elev som ska ges särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas och beslutas av rektor. Åtgärdsprogram är ett redskap för lärare, annan skolpersonal och rektorer i arbetet med att stödja en elev i behov av särskilt stöd, så att hon eller han får förutsättningar att utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen och nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Samtidigt är det en skriftlig bekräftelse på elevens behov av särskilt stöd och vilka stödåtgärder som ska vidtas. 7 Av programmet ska det framgå vilka elevens behov är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. (3 kap. 7 ) Det särskilda stödet ska i första hand ges inom den elevgrupp som eleven normalt tillhör. Det särskilda stödet kan ersätta annan undervisning eller vara ett komplement till den. Olika former av särskilt stöd Särskild undervisningsgrupp och enskild undervisning Om det finns särskilda skäl kan rektor besluta om att särskilt stöd ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp, s.k. särskild undervisningsgrupp (3 kap. 9, 11 ). Av förarbetena till skollagen framgår att särskilda skäl kan vara kopplade till möjligheten att skapa bättre förutsättningar att pedagogiskt hantera elevens stödbehov 8. Förutom inlärningsproblematik kan det handla om olika funktionsnedsättningar, språkproblem, beteendestörningar mm som kan ligga till grund för bedömningen att elevens behov bättre kan tillgodoses enskilt eller i en annan undervisningsgrupp än den ordinarie. Av Skolverkets allmänna råd 9 framgår att det är viktigt att placering i särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning används först när skolan har prövat alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie gruppen. I de fall där det finns behov av placering i särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning är det viktigt att dessa åtgärder alltid utgår från elevens behov vad gäller ämnen, omfattning och tidsperiod. För eleven kan den särskilda undervisningsgruppen betyda att undervisning ges i en annan gruppering inom skolenheten eller undervisning i andra lokaler med annan personal, ibland i s.k. resurscenter eller skoldaghem. Undervisningen kan bedrivas tillfälligt under en kortare tid eller varaktigt under längre tid och omfatta elever från en eller flera årskurser. 10 Ett exempel på särskild undervisningsgrupp är en grupp som 6 Skolverket Skolverket SFS 2010:800. Prop. 2009/10:165 9 Skolverket Skolverket 2013

4 4 (16) består av elever med liknande neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som Asperger syndrom och ADHD. Undervisningen kan t.ex. bedrivas i mindre grupper med hög personaltäthet och vara indelade utifrån elevernas kunskapsnivå, inlärningstakt och samarbetsförmåga. Beslut om särskilt stöd genom placering i särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning får bara fattas av elevens rektor och får inte delegeras till någon i personalen. Innan beslut fattas ska elevhälsan involveras och samråd ska ske med eleven och elevens vårdnadshavare. Särskild hänsyn ska också tas till bestämmelsen om barnets bästa (1 kap. 10 skollagen). Det innebär bland annat att en bedömning ska göras av hur elevens behov vad gäller ämnen, omfattning och tidsperiod bäst tillgodoses och vilka konsekvenser beslutet får för barnet. Barnets åsikter ska också inhämtas och tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Av skollagen och dess förarbeten framgår att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning ska dokumenteras och eftersom det är en stödåtgärd i likhet med andra ska den kontinuerligt följas upp och omprövas 11. Enligt Skolverkets allmänna råd om åtgärdsprogram ska beslut om särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning inte ersätta en prövning om att placera eleven i en annan skolform 12. Ett beslut om placering i särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd 13. Anpassad studiegång Rektor kan även besluta om anpassad studiegång. kan innebära att eleven lämnar grundskolan utan fullständig utbildning och utan Det innebär beslut om avvikelser från den timplan, den undervisningstid eller de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen. Exempelvis kan det handla om att en elev inte ska läsa ett visst ämne. Beslut om anpassad studiegång ska föregås av noggranna överväganden, eftersom det behörighet till gymnasieskolans nationella program. 14 Elev och vårdnadshavare måste därför få information om vad ett beslut om anpassad studiegång kan innebära för elevens möjligheter att studera vidare. För elever i högre årskurser får ett beslut om anpassad studiegång innebära att utbildningen delvis förläggs till en arbetsplats utanför skolenheten. Andra skolformer med stöd För elever med utvecklingsstörning finns grundsärskolan som ska anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och så långt det är möjligt motsvara grundskolan. Barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl 11 SFS 2010:800. Prop. 2009/10:165 s Skolverket Prop. 2009/10: Skolverket 2013

5 5 (16) inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan har rätt att gå i specialskola. Det handlar om elever med synskada och ytterligare funktionsnedsättning t.ex. dövhet. Elever i gymnasieskolan som riskerar att inte få godkända betyg på en eller flera kurser har även rätt till särskilt stöd, men inte enskilt eller i särskild undervisningsgrupp. Utöver detta finns gymnasiesärskola. Kunskapsläget Skolinspektionens erfarenheter Skolinspektionen har inte tidigare genomfört någon kvalitetsgranskning som enbart varit inriktad särskilda undervisningsgrupper eller enskild undervisning. Däremot finns andra resultat och erfarenheter från Skolinspektionens tillsyn, kvalitetsgranskning och anmälningsärenden som kan utgöra underlag i kunskapsinventeringen inför den kommande granskningen. De visar i flera fall att inte alla elever med behov av särskilt stöd får den undervisning och det stöd de har rätt till. Skolors arbete med särskilt stöd och åtgärdsprogram tillhör de mest förekommande bristerna som noteras i Skolinspektionens regelbundna tillsyn. Bristerna består exempelvis i att elever som är i behov av specialpedagogiskt stöd inte får det eller att skolorna inte ger stöd på modersmål. Under 2012 tog Skolinspektionen emot 2046 anmälningar gällande grundskolan, cirka en tredjedel av dessa handlade om skolsituationer där elever inte fick det särskilda stöd de var i behov av och har rätt till 15. Det är också den vanligaste anledningen till kritik från Skolinspektionen. I cirka två tredjedelar av de granskade grundskolorna fanns brister i rektorns arbete med att utreda behov och besluta om åtgärdsprogram tillräckligt snabbt när det upptäcks att en elev inte kommer att nå kunskapskraven. 16 Till exempel ser många rektorer inte till att åtgärdsprogram utarbetas för dessa elever och att det också tydligt framgår vilka behoven är samt hur de ska tillgodoses och följas upp. En femtedel av lärarna uppger också i Skolinspektionens skolenkät att de inte har förutsättningar att hjälpa elever som är i behov av det. 17 En fjärdedel av lärarna anser inte att särskilt stöd utreds tillräckligt snabbt om det framkommit att en elev är i behov av det. En av åtta lärare anser inte heller att särskilt stöd ges så långt som möjligt inom den elevgrupp som eleven normalt sett tillhör. När det gäller särskilda undervisningsgrupper har Skolinspektionen sett exempel i tillsynen på att elever av tradition och slentrianmässigt flyttas från sin klass eller vanliga arbetsgrupp för att få stöd istället för att skolan först utreder om det är just det 15 Anmälningsärenden, dnr 2012: Regelbunden tillsyn 2012, dnr 2013: Resultat Skolenkäten 2012, dnr 2012:4174

6 6 (16) eleven behöver för att uppnå kunskapskraven 18. Ett beslut om att en elev ska ha sin undervisning i särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning kan vara motiverat i de fall en utredning visar att en sådan åtgärd motsvarar den enskilde elevens behov. Placering i särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning kan vara en adekvat insats men kan även uppfattas som ett särskiljande och kan förstärka känslan av utanförskap för eleven. 19 Inte minst av den anledningen är det viktigt att följa upp om sådana åtgärder gett avsedda effekter och lett till att den enskilda elevens skolsituation blivit bättre. Därmed kommer också frågan om i vilken omfattning eleven ska få sin undervisning inom särskild undervisningsgrupp eller enskilt att prövas. Från Skolinspektionens tillsyn finns också exempel på att skolor placerar elever i specialklasser och andra skolenheter som är att betrakta som särskilda undervisningsgrupper. Tillsynen visar också att beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp saknas eller har fattats av annan person än elevens rektor. Vidare finns exempel på att elevens placering inte omprövas regelbundet. När det gäller undervisningen finns exempel på att elever undervisas av lärare i andra ämnen än de har behörighet för. Det förekommer också att samtliga elever i en och samma grupp har anpassad studiegång, där anpassningen ser likadan ut för samtliga elever. Skolans, förutsättningar har då varit avgörande i stället för att hänsyn tagits till respektive elevs behov. Det kan innebära att elevernas rätt till utbildning begränsas på felaktiga grunder. Dessutom kan elevernas möjligheter till fortsatta studier på ett studieförberedande gymnasieprogram inskränkas. Skolinspektionens kvalitetsgranskning av skolsituationen för elever i grundskolan med diagnos inom autismspektrumtillstånd 20 omfattade elever vilka nästan alla under hela sin skolgång fått sin utbildning antingen i ordinarie klass eller i mindre särskilda undervisningsgrupper sällan både och. Kvalitetsgranskningen av de berörda skolorna visade att skolorna ofta har svårt att sätta in lämpliga åtgärder som svarar mot den enskilda elevens behov. Åtgärderna var ofta av mer generell natur och följdes sällan upp. Till exempel har åtgärderna bestått i att eleven får sin undervisning i en särskild undervisningsgrupp, i annan mindre undervisningsgrupp eller får anpassad studiegång istället för en ordentlig utredning av elevens individuella behov. Bland eleverna som gick i särskild undervisningsgrupp och även deras vårdnadshavare uppgav många att de trivdes bra men gärna ville gå i större klasser. Det ska dock betonas att eleverna i liten utsträckning gavs möjligheter att få pröva på att få sin undervisning utanför den särskilda undervisningsgruppen. Det fanns också elever i särskilda undervisningsgrupper som i vissa ämnen gärna ville ha undervisning i större 18 Skolinspektionen. Dnr : Skolverket 2008; Inte enligt mallen Om skolsituationen för elever i grundskolan med diagnos inom autismspektrumtillstånd, rapport 2012:11

7 7 (16) grupp. Eleverna i de särskilda undervisningsgrupperna var trygga och kände varandras styrkor och svagheter. Att ge eleverna trygghet är en viktig del av skolans uppdrag. Granskningens resultat visar dock att det kan finnas en målkonflikt mellan elevens rätt till att känna sig trygg i sin skolsituation i förhållande till kunskapsutvecklingen. Elevens trygghet är en förutsättning för gynnsam kunskapsutveckling. Inte sällan visade det sig att elevens trygghet ibland sker på bekostnad av att elevens kunskapsutveckling tonas ned. I Skolinspektionens granskning av handläggning och utredning inför beslut om mottagande i särskolan 21 framkom att många utredningar som ska ligga till grund för beslut att ta emot barn i särskolan hade allvarliga brister. Det saknades främst sociala och medicinska utredningar. Kvaliteten på handläggningen och underlagen till beslut om mottagande i särskolan räckte således inte för de bedömningar som kommunen ska göra innan barn tas emot i särskolan. Det finns därför en risk att barn felaktigt är eller varit mottagna i särskolan. Resultat från utredningar och forskning Särskilt stöd ökar Omfattningen av elevers särskilda stöd har ökat sedan början av 1990-talet (Skolverket 2019a). Huvudregeln är att särskilt stöd ska ges inom elevens ordinarie undervisningsgrupp. Undervisningen ska vara inkluderande, dvs. alla elever ska i största möjliga mån undervisas tillsammans. Skolan kan i undantagsfall inrätta en särskild undervisningsgrupp i stället för att sätta in det specialpedagogiska stödet i den ordinariegruppen. Ibland annat Skolverkets kunskapsöversikt Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? framgår att skolan ofta hanterar elever i behov av stöd med särskiljande lösningar, i form av särskilda undervisningsgrupper osv. 22 Mycket tyder på att särskilda undervisningsgrupper har ökat i kommunerna och en form är särskilda undervisningsgrupper som är gemensamma för flera skolor, vilket innebär att elever kan få gå till en annan skola än hemskolan, ibland till en annan kommun. I Skolverkets kunskapsöversikt 23 refereras en studie 24 om kommuners arbete med elever i behov av särskilt stöd. I studien ingick 262 av landets kommuner. Hälften av de deltagande kommunerna hade särskilda undervisningsgrupper 25 för elever med viss diagnos/visst problem. Det handlade främst om elever med problem när det gäller relationer och uppmärksamhet. Studien visar att särskiljande lösningar är vanliga, trots att det finns en ambition att arbeta med inkluderande lösningar. 21 Skolinspektionen. Svar på regeringsuppdrag Skolverket (2009a) 23 Skolverket (2009a) 24 Nilholm et al. 25 De grupper som avses är grupper där eleverna tillbringar mer än 50 procent av tiden.

8 8 (16) Elevers placering i särskilda undervisningsgrupper eller enskild undervisning ska ses som en möjlighet att ge eleverna mer tid, anpassat innehåll, vanligen ett reducerat innehåll, särskild uppmärksamhet och som ett sätt att klara undervisningen för resten av klassen 26. För många elever i behov av särskilt stöd är undervisning i särskilda undervisningsgrupper eller enskild undervisning den bästa lösningen. Men det finns även en problematik med detta. Eleven särskiljs både från sin ordinarie klass och skola. Det finns studier som visar att en stor del av undervisningen i de särskilda undervisningsgrupperna ägnas åt social träning och risk för att kunskapsmålen eftersätts 27. Även Giota och Emanuelsson visar genom en enkätstudie bland rektorer att användning av särskilda undervisningsgrupper har ökat under 2000-talet. Resultaten visar att cirka var fjärde skola har särskilda undervisningsgrupper. I årskurserna 7-9 handlar det ofta om elever med koncentrationssvårigheter, vilket är något mindre vanligt i de lägre årskurserna. Det är också vanligt med grupper för läs- och skrivsvårigheter eller matematiksvårigheter. Särskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom eller ADHD är också vanligt förekommande. I studien finner Giota och Emanuelsson att elevers behov av särskilt stöd uppfattas främst bero av egenskaper hos eleverna. Ansvaret för det egna lärandet och därmed skuldbördan till studiemisslyckandens läggs med andra ord på den enskilde eleven. En medicinsk diagnos ger också ofta en avgörande betydelse för om en elev ska få extra stöd eller inte. Det är mycket sällan som rektorerna uppger att elevernas stödbehov kan bero av orsaker som hur undervisningen genomförs, de vuxnas/skolans förhållningssätt eller bristande kompetens hos de vuxna. 28 Elever och föräldrars upplevelser av särskilda undervisningsgrupper Specialpedagogiska skolmyndigheten redovisar i en rapport hur 26 elever med funktionsnedsättning 29 och med behov av särskilt stöd upplever sin skolgång i särskilda undervisningsgrupper 30. Även föräldrars erfarenhet belyses. De aktuella eleverna har undervisats i mindre grupper, ibland i en annan kommun än de själva bor i och med elever från andra kommuner. Flera elever hade sin undervisning, i olika utsträckning, fördelad mellan en mindre grupp med elever med liknande funktionsnedsättning, och en stor klass med elever utan liknande stödbehov. Andra gick under hela skoldagen i en mindre undervisningsgrupp. Grupperna finansierades 26 Skolverket 2008, reviderad Ibid; Andersson Varga & Widigson 28 Giota, J., Emanuelsson, I. 29 Rapporten omfattar elever med rörelsehinder i form av hörselskada och/eller tal- och språkstörning. 30 Specialpedagogiska skolmyndigheten 2009

9 9 (16) delvis genom särskilt statsbidrag 31. Flertalet av eleverna som intervjuades hade tidigare erfarenhet från en stor klass. Majoriteten av eleverna och även föräldrarna tyckte att skolgången i mindre undervisningsgrupper var en bra undervisningsform och eleverna trivdes väl i sin grupp. Det framkom dock att elevernas sociala relationer till andra barn begränsades p.g.a. undervisningens organisering. Eleverna upplevde att de hade bättre förutsättningar och lättare att uppnå godkända betyg i mindre undervisningsgrupp än i stor klass, oftast för att de i den mindre gruppen fick det pedagogiska stöd de upplevde att de behövde. Det fanns dock även uppfattningar om att undervisningen i den lilla gruppen innehöll för låga krav och för lite utmaningar. Svårigheter som framkom med undervisning i stor klass var att det ofta var en stökig miljö vilket medförde svårigheter att koncentrera sig. Det fanns också problem med bristande teknisk och fysisk anpassning vilket hindrade elevernas kunskapsutveckling. När det gäller social delaktighet och olika grupperingar framkom att ju mer tid eleverna tillbringade i en mindre undervisningsgrupp desto mer begränsades kamratrelationerna till eleverna i den stora klassen och vice versa. Några elevers sociala delaktighet hade förändrats i positiv riktning i och med att de började i den mindre gruppen, medan det fanns elever som upplevt en negativ förändring. I första hand för att de nu hade färre kamrater än tidigare och saknade sina tidigare klasskamrater. Det fanns elever som hoppades att de framöver skulle kunna gå i en stor klass liksom i en vanlig gymnasieklass. Föräldrarna hade en mycket stark tilltro till den mindre gruppen när det gällde den kunskapsmässiga utvecklingen, däremot var de kritiska när det gällde elevernas begränsade möjligheter till social delaktighet med elever utan funktionsnedsättning. Det fanns föräldrar som skulle föredra att eleven gick i sin hemskola eller i en stor klass om kompetensen och stödet skulle vara detsamma i den nuvarande mindre gruppen. En sammanfattande analys av elevernas delaktighet visar på en sammansatt och komplex bild. Å ena sidan innebär den mindre undervisningsgruppen möjligheter som förbättrade möjligheter till kunskapsutveckling, å andra sidan innebär den hinder social delaktighet. Uppfattningen att den mindre gruppen bidrog positivt till kunskapsutvecklingen stöds dock inte av all forskning på området, där man i stället funnit att elever i mindre grupper presterar sämre resultat än elever med funktionsnedsättning som går i större grupper 32. I en rapport från Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar konstateras att ungefär var tredje förälder uppger att skolan inte ger eleverna det särskilda stöd de har rätt till och att skolorna inte arbetar tillräckligt systematiskt med att utreda, analysera och omvärdera vad det särskilda stödet ska omfatta och hur det ska bedrivas. Var femte förälder uppger att de har upplevt ett tryck från skolan eller kommunen om 31 SFS 1991: Jansson & Nordström 2006

10 10 (16) att barnet ska gå i särskola eller i en särskild klass för rörelsehindrade i strid mot sin egen uppfattning. 33 Kritik mot särskilda undervisningsgrupper Skolverket har i sin tidigare roll som tillsynsmyndighet riktat kritik mot hur en del kommuner har använt möjligheten att inrätta särskilda undervisningsgrupper som en utväg, när det handlar om utagerande elever eller elever med svår social problematik, utan att andra stödmöjligheter inom den ordinarie gruppen har prövats i tillräcklig utsträckning. Vissa kommuner har också fått kritik för att det saknas formella beslut om placering och att elevens vårdnadshavare inte har blivit informerade om hur beslutet kan överklagas. Det är vanligt att det brister i uppföljning och utvärdering av åtgärderna och att det är oklart hur länge det förväntas att eleven ska vistas i den särskilda undervisningsgruppen. Skolverket har även i vissa fall kritiserat innehållet i den undervisning som eleverna har erbjudits liksom kompetensen hos personalen. I en rapport av Skolverket 34 konstateras att det inte finns stöd i forskningen för att en permanent placering i en särskild undervisningsgrupp skulle ha gynnsamma effekter för elevers inlärning. Samtidigt anser Skolverket att det finns situationer då särskild undervisningsgrupp är den enda fungerande lösningen både för eleven och för den ordinarie gruppen. 35 Ytterligare kritik mot särskilda undervisningsgrupper är att det är svårt att gruppera elever med behov av särskilt stöd. Barn med kognitiva svårigheter är lika olika varandra som alla andra barn, även om de råkar ha fått samma diagnos. Fel sammansättning kan få mycket negativa konsekvenser för samtliga barn i gruppen. Det finns studier som visar att i de fall som särskilt stöd ges utanför klassrummet, finns det en risk att elever med flera olika skolsvårigheter klumpas ihop, något som kan vara problematiskt och för eleverna leda till att lärande och utveckling inte sker. Till exempel kan det vara svårt att stödja ett barn med dyslexi på samma sätt, av samma vuxen, vid samma tillfälle som ett barn med koncentrationssvårigheter eller Asperger. Riskerna, som studier visat, blir att det särskilda stödet håller lägre kvalitet, och inte alls stödjer eleven att nå målen. 36 Nossebroskolan En ofta refererad studie i fråga om särskilda undervisningsgrupper är en forskningsstudie (Persson & Persson) om Nossebroskolan i Essunga kommun. Skolan lyckades på mycket kort tid vända en negativ utveckling och påtagligt förbättra sina resultat och måluppfyllelse. En av flera positivt bidragande faktorer till denna 33 Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (2011) 34 Skolverket Prop. 2009/10: SOU 2010:99 s. 120

11 11 (16) förändring är bl.a. ett mer inkluderande arbetssätt där särskilda undervisningsgrupper och nivågrupperingar avskaffades. Det medförde att elever med behov av särskilt stöd ökade sitt självförtroende och sin kunskap i en bibehållen klassgemenskap. Det förändrade arbetssättet innebar fler lärare per klass jämfört med tidigare särskiljning av elever som behövde särskilt stöd. Lärarna blev också bättre på att individanpassa stödet. I projektets andra delstudie redovisas resultat från dessa elevers gymnasietid. Alla 2010 års nior påbörjade gymnasiestudier på nationellt program. Tre år senare hade 84 procent av dessa elever, som alltså gått i sammanhållna klasser, klarat av sina gymnasiestudier. Studie av Folkhälsoinstitutet I en kunskapssammanställning från Folkhälsoinstitutet 37 diskuteras differentiering inom skolan, i form av bland annat nivågruppering, och hur det påverkar elevers lärande och kunskapsutveckling. En åtskillnad görs mellan det som benämns organisatorisk och pedagogisk differentiering. Den organisatoriska differentieringen betyder att elever samlas i skolor, klasser eller grupper i syfte att skapa en homogen lärandemiljö. Fyra av tio elever går i nivåindelade grupper i ett eller flera ämnen. Detta förfarande har dock inga påvisade effekter, eller svaga negativa sådana. Skolverket 38 konstaterar att särskilt stöd ofta bedrivs i enskilda grupper utanför den ordinarie undervisningen, något som kan vara problematiskt och det sker rutinmässigt och inte grundas i en analys av elevernas bästa. Det konstateras att detta kan leda till stigmatieringseffekter, där eleverna nedvärderar sin egen förmåga och motivation. Studier tyder på att lärare som har en grupp av lågpresterande elever har låga förväntningar på dem och ofta reducerar innehållet i läroplanen. Den pedagogiska differentieringen syftar istället till att läraren kan välja ändamålsenliga undervisningsmetoder som är anpassade till den enskilda elevens lärandestrategi i en gruppsituation. Här sker undervisningen i en sammanhållen (heterogen) grupp, men med flexibel nivåindelning för att möte individernas behov. Det kan konstateras att detta bör grundas i en förståelse av att elever är mer lika än olika och att individuellt lärande stimuleras av sociala sammanhang. Det finns behov som delas av alla elever som kan tillgodoses med gemensam undervisning. Vissa behov delas å andra sidan av vissa elevgrupper vilka kan tillgodoses genom att skapa tillfälliga undervisningsgrupper. Medan andra behov är unika och måste lösas specifikt för den enskilda eleven Folkhälsoinstitutet Skolverket 2008, Folkhälsoinstitutet 2005

12 12 (16) Pågående utredningar särskilda undervisningsgrupper och särskilt stöd Skolverket har påbörjat en studie om särskilda undervisningsgrupper som ska vara klar under hösten Enligt Skolverket är bakgrunden till studiens genomförande uppgifter om att grupperna skapas av mycket olika skäl och att gruppernas varaktighet varierar. Ändring av reglerna kring särskilda undervisningsgrupper i den nya skollagen (2010:800) är också en anledning till undersökningens genomförande. Studien ska undersöka hur kommuner och skolor organiserar och använder särskilda undervisningsgrupper, om och i så fall på vilket sätt förändringarna i skollagen har haft betydelse i det avseendet, liksom kommuners och skolors planer framöver. Avsikten är att ge Skolverket bättre förutsättningar att följa denna verksamhet framöver (t.ex. vid insamling av statistik) och ge Skolverket underlag för att sprida kunskap och stödja berörda verksamheter. Undersökningen genomförs som en intervjustudie i fyra kommuner. Intervjuer görs på kommun och skolnivå (rektor). 40 En arbetsgrupp (U2012:E) inom Utbildningsdepartementet har nyligen lämnat förslag om en ny modell för särskilt stöd. Förslaget ingår i ett uppdrag att se över hur lärarnas administrativa arbete kan minskas och förenklas, samtidigt som uppföljningen av varje elevs kunskapsutveckling och behov av stöd säkerställs. Uppdraget ska slutredovisas senast den 21 november Arbetsgruppen föreslår bland annat att om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller om en elev uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation, ska eleven skyndsamt ges stöd inom ramen för den ordinarie undervisningen. Skälen till förslaget är att arbetsgruppen anser att det stöd som ges i den ordinarie undervisningen behöver stärkas. Fokus behöver läggas på åtgärder i undervisningen och dessa åtgärder behöver sättas in direkt för en elev med stödbehov. Elevers stödbehov bör i större utsträckning än i dag kunna hanteras av undervisande lärare och lärarlag genom att den ordinarie undervisningen planeras och genomförs för att passa alla elever. Om en elevs behov av stöd inte kan tillgodoses inom ramen för den ordinarie undervisningen föreslår arbetsgruppen att detta ska anmälas till rektorn. Om rektorn bedömer att eleven är i behov av särskilt stöd för att ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller för att eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation, ska rektorn besluta att eleven ska ges sådant stöd. Arbetsgruppen förslår vidare att åtgärdsprogram ska upprättas först från det att eleven fyller 16 år eller om vårdnadshavaren önskar det, dvs. i mindre utsträckning jämfört med idag. 41 Problembild och framgångsfaktorer En gemensam bild som framträder vid genomgång av Skolinspektionens erfarenheter, Skolverkets rapporter, utredningar och forskning är att omfattningen av särskilt stöd har ökat under de senaste årtiondena. En enkätundersökning bland rektorer visar att dessa uppfattar i hög utsträckning att elevers stödbehov är individbundet, dvs. som har 40 Uppgift från Skolverket Departementspromemoria 2013:50

13 13 (16) med den enskilde eleven att göra underförstått egna brister eller individuella egenskaper och att det är tämligen ovanligt att elevens stödbehov uppfattas bero på hur undervisningen genomförs eller de vuxnas/skolans förhållningssätt 42. Eleverna ses som med andra ord som problembärare och inte skolan. Om skolan inte anpassar undervisningen till elevernas behov eller ger det stöd som de är i behov av minskar elevernas chanser att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Flera internationella jämförelser visar att svenska elevers resultat försämrats under de senaste årtiondena. Statistik från Skolverket visar också att andelen behöriga elever till gymnasieskolans nationella program successivt har sjunkit de senaste femton åren. 43 De elever som inte är behöriga har inte godkänt betyg i svenska, engelska eller matematik - vilket krävs för att få börja på ett nationellt program. De försämrade resultaten innebär ökat behov av särskilt stöd. Just skolors arbete med särskilt stöd och åtgärdsprogram tillhör de mest frekventa bristerna som noteras i Skolinspektionens tillsyn Trots huvudregeln, att särskilt stöd ska ges inom elevens ordinarie undervisningsgrupp, är lösningar som placering i särskilda undervisningsgrupper inte ovanliga och något som ökar 44. Gränsen för när en elev anses få sin undervisning i särskild undervisningsgrupp är emellertid inte alltid tydlig. Vägledande vid bedömning kan vara vilka elever som undervisas i gruppen, har alla elever samma stödbehov? Hur mycket undervisas eleven i gruppen, i vilka ämnen? Finns beslut av rektors om undervisning i särskild undervisningsgrupp? Hur är beslutet utformat? Är det tidsbestämt och överklagandebart? Har samråd skett med elevhälsan, eleven och föräldrarna före beslut? Särskilda undervisningsgrupper eller enskild undervisning kan vara en bra lösning för elever som är i behov av särskilt stöd, de blir uppmärksammade, kan få mer individanpassad undervisning och undervisas i mindre grupper med bättre arbetsro. För elever som har haft en jobbig och negativ skolbakgrund med t.ex. kränkande behandling, stor frånvaro kan placering i särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning innebära att de börjar gå till skolan och att deras kunskaper i olika ämnen förbättras. I Specialpedagogiska skolmyndighetens undersökning 45 bland elever i särskilda undervisningsgrupper och deras föräldrar framgår bland annat att en majoritet tyckte att skolgången i mindre undervisningsgrupper var en bra undervisningsform och eleverna trivdes väl i sin grupp. Eleverna upplevde att de hade bättre förutsättningar och lättare att uppnå godkända betyd i mindre undervisningsgrupp än i stor klass, oftast för att de i den mindre gruppen fick det pedagogiska stöd de upplevde att de behövde. 42 Giota, J., Emanuelsson, I. 43 Skolverket. Pressmeddelande Antalet elever som går i särskilda undervisningsgrupper uppgår till cirka , det motsvarar drygt en procent av alla elever i grundskolan ( ). 45 Specialpedagogiska skolmyndigheten 2009

14 14 (16) Det finns också en rad problem som ofta lyfts fram bland elever som placeras och undervisas i särskilda undervisningsgrupper. De handlar svårigheter att gruppera elever med behov av särskilt stöd och risk att elever med olika skolsvårigheter klumpas ihop i en och samma grupp vilket kan ha negativ påverkan på elevernas lärande och utveckling. Det förekommer att elevernas egenskaper ses som orsak till behov av placering i särskild undervisningsgrupp. Placering i sådan grupp innebär ofta en särskiljning från andra elever, ibland under flera år. Det finns också exempel på att alla elever i en och samma grupp har anpassad studiegång som är utformad på samma sätt för samtliga elever. Placering i särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning kräver att det finns särskilda skäl och ska ske först efter att skolan prövat alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie gruppen med tillgång till stöd. Enligt Skolinspektionens erfarenhet finns ofta brister i dokumentationen kring vilka anpassningar och stödåtgärder som skolan tidigare har vidtagit. Om elever placeras i särskilda undervisningsgrupper eller får enskild undervisning utifrån bristfälliga underlag och dokumentation eller om de inte får den undervisning och stöd som de har rätt till finns risk för att elevernas framtida utbildningsmöjligheter begränsas. Något som i förlängningen kan medföra sämre möjligheter till arbete och egen försörjning. Mot denna bakgrund och av resultat som framkommit från utredningar och inom aktuell forskning finns flera skäl till att granska särskilda undervisningsgrupper och enskild undervisning. Granskningen bör inriktas på om placering i särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning innebär att eleverna erbjuds bättre stöd och individanpassning än i deras ordinarie undervisningsgrupper samt om skolorna har strategier för att eleverna ska återgå till undervisning i ordinarie undervisningsgrupper. Viktiga framgångsfaktorer för placering och undervisning i särskilda undervisningsgrupper och enskild undervisning är; Att eleven placeras i särskild undervisningsgrupp eller får enskild undervisning först när skolan har prövat särskilt stöd i olika former genom att låta eleven gå kvar i den ordinarie elevgruppen med t.ex. specialpedagogiskt stöd. För att eleven ska ges möjlighet till inkludering, lärande och socialt samspel med elever i en vanlig klass ska skolan ha en strategi för det. Särskilda skäl krävs för placering i särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning. Det innebär att dessa undervisningsformer ska ses som undantagssituationer. Innan rektor fattar beslut om detta ska dokumentation i form av åtgärdsprogram kunna visa att särskilda skäl föreligger. Kravet på samråd med elevhälsa, föräldrar och elev före beslut är särskilt viktigt då det i många fall handlar om placering av utsatta elever. Om placering i särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning innebär anpassad studiegång är det av stor vikt att eleven och

15 15 (16) föräldrarna får information om vad det innebär, särskilt om det får till följd att eleven inte får behörighet till gymnasieskolans nationella program. Undervisning av elever i särskilda undervisningsgrupper eller enskild undervisning är ett komplext som många gånger ställer krav på tillgång till flera olika kompetenser. Att tillgång finns till specialpedagogisk kompetens är en framgångsfaktor. Undervisningen ska präglas av individanpassning som säkerställer att eleverna får det särskilda stöd som de behöver och den utbildning de har rätt till. Ur ett elevperspektiv är det viktigt att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning omprövas kontinuerligt så att det inte blir en permanent lösning med automatik. Det är också viktigt att eleven ges möjlighet till integrerad undervisning i sin ordinarieklass. Referenser Andersson Varga P & Widigson M. Inkludering eller särlösning. Utvärdering av särskilda undervisningsgrupper. Göteborgs Stad Stadskansliet, Departementspromemoria 2013:50. Tid för undervisning, lärares arbete med åtgärdsprogram. Giota, J., Emanuelsson, I. Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur? Rektorers hantering av policyfrågor kring stödet i kommunala och fristående skolor. Göteborgs universitet, Folkhälsoinstitutet (2005). Skolans mål och möjligheter. Författare: Ogden, T. Jansson, U., Nordström, I. (2006) Funktionell olikhet och kamratsamspel i förskola och skola en kunskapsöversikt. Specialpedagogiska institutet. Nilholm, C., Perssson, B., Hjerm, M. & Runesson, S. Kommuners arbete med elever i behov av särskilt stöd en enkätundersökning. Jönköping: Högskolan i Jönköping, Persson & Persson. Inkludering och måluppfyllelse. Stockholm: Liber, Regeringens proposition 2009/10:165. Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet. Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) (2011). Skolad eller spolad? Årsrapport SFS 1991:931. Förordningen om särskilda insatser på skolområdet. Stockholm. Utbildningsdepartementet. SFS 2010: års skollag. Stockholm. Utbildningsdepartementet. SFS 2010:2039. Gymnasieförordningen. Stockholm. Utbildningsdepartementet. SFS 2011:185. Skolförordningen. Stockholm. Utbildningsdepartementet. SKOLFS 2010:37. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.

16 16 (16) Skolinspektionen. Anmälningsärenden, dnr 2012:1520. Skolinspektionen. Föreläggande vid vite efter tillsyn i Mariestads kommun. Beslut Dnr :5303. Skolinspektionen. Inte enligt mallen Om skolsituationen för elever i grundskolan med diagnos inom autismspektrumtillstånd, rapport 2012:11. Skolinspektionen. Regelbunden tillsyn 2012, dnr 2013:1208. Skolinspektionen. Resultat Skolenkäten 2012, dnr 2012:4174. Skolinspektionen (2012). Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskningen Skolinspektionen. Svar på regeringsuppdrag Särskolan, granskning av handläggning och utredning inför beslut om mottagande Skolverket (2002). Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat: en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket, Skolverket (2008, reviderad 2011). Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning av års forskning och utvärdering, Stockholm: Fritzes. Skolverket (2009a). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket, Skolverket (2009b). Skolan och Aspergers syndrom: Erfarenheter från skolpersonal och forskare. Stockholm: Skolverket, Skolverket (2012). Juridisk vägledning. Skolverket (2013). Allmänna råd Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Skolverket. Pressmeddelande. Alltför många obehöriga till gymnasieskolan, SOU 2010:99. Flickor, pojkar, individer om betydelsen av jämställdhet för kunskapsutveckling i skolan. Slutbetänkande av Delegationen för jämställdhet i samhället. Stockholm:2010. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2009). Elever i särskilda undervisningsgrupper elever och föräldrars perspektiv.

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult Särskilt stöd Ann Orrsten JP Konsult 1 Särskilt stöd Reglering Arbetet med särskilt stöd Åtgärder IUP Egenvård och sjukvård 2 Reglering 3 Var regleras särskilt stöd? Skollagen Läroplanerna Skolformsförordningarna

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning 2 I Sverige ska barn med funktionsnedsättning ha samma möjligheter och rättigheter som alla andra

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95

Läs mer

Särskilt stöd enligt nya skollagen

Särskilt stöd enligt nya skollagen Särskilt stöd enligt nya skollagen Nya skollagen (2010:800) tillämpas på utbildning från den 1 juli 2011 Utökade rättigheter för elever i behov av särskilt stöd framhålls som en av de största förändringarna

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Foto: Bananastock. Arbetsgång för elevers utveckling mot målen. Skolförvaltningen

Foto: Bananastock. Arbetsgång för elevers utveckling mot målen. Skolförvaltningen Foto: Bananastock Arbetsgång för elevers utveckling mot målen Skolförvaltningen februari 2015 Alla barn och ungdomar i Enköpings kommun ges möjlighet att utveckla sitt allra bästa jag inför den egna framtiden.

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Överklaganden enligt skollagen I skollagen kan fler beslut än tidigare överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 UNDERLAG... 3 KUNSKAPER... 3 KUNSKAPSRESULTAT... 3 UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION AV RESULTAT... 6 BEDÖMNING

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Överklaganden enligt skollagen Nyheter Fler beslut än tidigare kan överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet En

Läs mer

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA DISPOSITION 1) Vad är syftet med skolan? 2) Ska skolan vara effektiv och inkluderande? 3) Vad säger forskningen? 4) Dokumenterad

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Yttrande över Utbildningsdepartementets promemoria "Tid för undervisning - lärares arbete med åtgärdsprogram" (Ds 2013:50) "

Yttrande över Utbildningsdepartementets promemoria Tid för undervisning - lärares arbete med åtgärdsprogram (Ds 2013:50) ^ \ Yttrande Skolinspektionen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 1 (9) Yttrande över Utbildningsdepartementets promemoria "Tid för undervisning - lärares arbete med åtgärdsprogram" (Ds 2013:50)

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Barn i behov av stöd

Barn i behov av stöd Revisionsrapport Barn i behov av stöd Borgholms kommun Viktor Prytz Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag... 2 2.3. Metod och avgränsning... 3 3.

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Diarienummer: Rutin Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Gäller från: 2012-12-04 Gäller för: Barn- och utbildningsförvaltningen Fastställd av: Expert särskola

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den?

SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den? Särskolan hur fungerar den? 1 SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Förskola I förskoleåldern deltar barnen i ordinarie förskoleverksamhet. Förskoleklass För barn i förskoleklass

Läs mer

Lagar och förordningar vad gäller elever med svårigheter i skolan - särskilt läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Lagar och förordningar vad gäller elever med svårigheter i skolan - särskilt läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Lagar och förordningar vad gäller elever med svårigheter i skolan - särskilt läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Reviderad november 2011 Svenska Dyslexiföreningen Surbrunnsgatan 42 1tr.ö.g 11348 Stockholm

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Pedagogens/pedagogers bedömning

Pedagogens/pedagogers bedömning Utbildningsförvaltningen Pedagogisk utredning Elever i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem Datum Diarienr Relevanta uppgifter i blanketten fylls i Elevens namn Textfälten utvidgas automatiskt

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S)

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S) 2013-05-06 Dnr 10.1-7685/2013 1(8) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Skolornas rutiner för uppdraget kring undervisning med ledning, stimulans, stöd och dokumentation

Skolornas rutiner för uppdraget kring undervisning med ledning, stimulans, stöd och dokumentation Höörs kommun 27 sep 2014 Skolornas rutiner för uppdraget kring undervisning med ledning, stimulans, stöd och dokumentation undervisning pedagogisk utredning stöd i form av extra anpassningar inom ramen

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1 Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

SKN Ej delegerade beslut 150128

SKN Ej delegerade beslut 150128 SKN j delegerade beslut 150128 Nr Område Lagrum VDR Anmärkning Besvär A 10 ALLMÄNNA ÄRNDN R A 19 Utdelning av stipendier och bidrag ur fonder / V nligt BLN 2014-06-10 p. 10 A 25 Beslut om skolenheter och

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-09-23 Bollnäs kornmun iiifocenter@bolliias.se Rektorn vid Rengsjöskolan F-6 gun-marie.tvve@bollnas.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rengsjöskolan

Läs mer

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras 1 (6) Datum 2014-03-31 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov

Läs mer

Frånvaro och ledighet

Frånvaro och ledighet Juridisk vägledning Reviderad april 2013 Mer om Frånvaro och ledighet Vårdnadshavaren ska kontaktas samma dag en elev är frånvarande utan giltigt skäl Även elever i frivilliga skolformer som gymnasieskolan

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014

Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014 Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014 Inger Tinglev Särskilt stöd Ingen definition av begreppet i skollagen. Inte möjligt att i lagtext definiera vilka förutsättningar

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Att samarbeta kring sitt barns förskole-/skolsituation

Att samarbeta kring sitt barns förskole-/skolsituation Sidan 1 Att samarbeta kring sitt barns förskole-/skolsituation Agneta Hellström ADHD-center www.habilitering.nu/adhd-center Sidan 2 Föreläsningens uppläggning Barn med ADHD och förskolans/skolans krav

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Seija Khalifa Handläggare Gymnasieantagning seija.khalifa@sigtuna.se Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan Dessa riktlinjer anger när

Läs mer

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Skolinspektionens verksamhet Regelbunden tillsyn av alla huvudmän och skolor Ca 1 300 skolor per år

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Minnesanteckningar från samrådsmöte, Skolinspektionen den 9 april 2014

Minnesanteckningar från samrådsmöte, Skolinspektionen den 9 april 2014 20 1 (3) 2014-04-15 Minnesanteckningar från samrådsmöte, Skolinspektionen den 9 april 2014 Närvarande: Nicklas Mårtensson Autism- och Aspergerförbundet, Sven Eklöf Dyslexiförbundet FMLS, Anna Qvarnström

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2014:06. Särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp

Kvalitetsgranskning Rapport 2014:06. Särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp Kvalitetsgranskning Rapport 2014:06 Särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp Skolinspektionens rapport 2014:06 Diarienummer 400-2013:3681 Stockholm 2014 Foto: Ryno Quantz Innehåll

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

Med rätt att välja. flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. Delbetänkande av Utredningen om en flexibel specialskola

Med rätt att välja. flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. Delbetänkande av Utredningen om en flexibel specialskola Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp Delbetänkande av Utredningen om en flexibel specialskola Stockholm 2011 SOU 2011:30 SOU och Ds kan köpas från Fritzes

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Juridisk vägledning Granskad september 2014 Mer om Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Ett legitimationssystem för lärare och förskollärare infördes år 2011. Legitimationssystemet

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:45

Regeringens proposition 2014/15:45 Regeringens proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång Prop. 2014/15:45 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 18 december 2014 Stefan

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr B.02

Kungsörs kommuns författningssamling Nr B.02 Delegationsordning för barn- och utbildnings Antagen av barn- och utbildnings 2011-10-26. Tillägg 2012-04-25, kommunal vuxenutbildning om nationella kurser. Denna delegationsordning ersätter tidigare delegationer

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun Torsby kommun torsby.kommun@torsby.se efter tillsyn i Torsby kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Reviderad och upprättad 3/9-12 Inledning All personal på Himlaskolan ska arbeta för att motverka att barn

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014. Antal svar: 23

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014. Antal svar: 23 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal svar: 23 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna tillsynen

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Reviderad och upprättad 16/8-2013 Inledning All personal på

Läs mer

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret Foto: Sara Frid Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd Skolkontoret Mars 2014 Lärmiljö Anmälan till förskolechef Utredning och bedömning Planering

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet 1 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD. Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD. Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer