Forskningsstrategi 2016 och framåt

Transkript

1

2 Beslutat av: fakultetsstyrelsen för fakulteten för samhällsvetenskap Beslutsdatum: Dnr: 2015/ Forskningsstrategi 2016 och framåt Inom det samhällsvetenskapliga forskningsområdet studeras människan, kulturer och samhällen. Forskningen adresserar dagsaktuella utmaningar men också historiska skeenden och grundläggande frågor om handling, mänskligt tänkande och interaktion, kulturer och samhällens utveckling (Vetenskapsrådet 2014). Det samhällsvetenskapliga forskningsområdet har präglats av en stark kunskapsutveckling under de senaste decennierna. Samtidigt har forskningsfältet internationaliserats, vilket på en nationell nivå visar sig i en kraftig ökning av andelen publikationer i internationella databaser. Den ämnesbaserade inomvetenskapliga utvecklingen är avgörande för att nya forskningsfrågor och ny kunskap kan utvecklas och användas i samhället. På samma gång sker en allt större överströmning av vetenskapsteoretiska begrepp och perspektiv mellan de olika ämnesdisciplinerna. Gränserna mellan ämnen är porösa vilket främjar en tvärvetenskaplig forskning. En framgångsrik tvärvetenskaplig forskning förutsätter att den grundläggande begrepps- och teoriutvecklingen sker inom ämnen, det vill säga att tvärvetenskap och ämnesdjup går hand i hand. I centrum står människan som tänkande, talande och kännande varelse. En stark forskning lägger grunden för kulturell självförståelse och samhällelig självreflektion. Därför måste vi fortsätta att utveckla en stark grundforskning samtidigt som vi bidrar till kunskapsutvecklingen i samverkan med andra ämnen och det omgivande samhället. Akademiska kunskapsmiljöer Ett viktigt mål för fakultetens strategi vad gäller forskning och forskarutbildning är att den forskningsverksamhet som bedrivs vid fakulteten dels utvecklas till en konkurrenskraftig miljö nationellt och internationellt, dels förmår att utgöra en kvalitetssäkrande grund för utbildning och samverkan vid fakulteten. Forskningsmiljöerna bör därför ges en nära koppling till den utbildning som ligger inom deras respektive kompetensområden. Det handlar i grunden om att forskningsmiljöerna får ett ökat ansvar för att program och kurser som ges inom forskningsmiljöns kompetensområde bedrivs utifrån en bas av kvalitativt erkänd och uppdaterad forskning. Forskningsmiljöerna kan således få ett särskilt ansvar för att ge synpunkter på aktuella programs delkurser respektive på kursplaners mål, examinationsuppgifter och litteraturlistor. Vidare kan det handla om att undervisa, handleda alternativt vara examinator inom relevanta kurser. Med ett nära samarbete mellan forskningsmiljöer och undervisande miljöer förstärks relationen forskning och undervisning samtidigt som lärares anslutning till forskningsmiljöer underlättas. På liknande sätt kan forskningsmiljöerna kopplas till olika samverkansprojekt och samverkansuppdrag. Det sker redan i dag men länken mellan samverkan och forskning har potential att utvecklas ytterligare. Det visade inte minst de ansökningar som inkom till fakulteten avseende ansökan om medel för samverkansprojekt under våren 2015, där flera regionala och nationella projekt kan anses ha goda möjligheter att växa till intressanta forskningsprojekt i samarbete med nationella och regionala aktörer. 2 (11)

3 Att utveckla forskningsmiljöer, och på sikt forskningsgrupper, till att ingå i en triad av forskning-utbildning-samverkan med tydliga och uttalade kopplingar mellan de olika verksamheterna är en av forskningsstrategins viktigaste målsättningar. På så sätt formas akademiska kunskapsmiljöer där forskning, utbildning och samverkan berikar varandra och skapar möjligheter såväl för en vetenskaplig förstärkning av utbildning som för en ökad forskningsverksamhet där flera aktörer än i dag intresserar sig för fakultetens forskningsverksamhet. Professorer och docenter förväntas utöva ett akademiskt ledarskap. Ett sådant akademiskt ledarskap inbegriper bland annat aktivt deltagande i kollegiets arbete med att utforma ämnets strategier, anta doktorander, planera forskarutbildning samt att uppmuntra och stödja forskningsinitiativ inom ämnet. Fakultetens forskningsmiljöer Det genomfördes en inventering av fakultetens forskningsverksamhet under våren 2015 i syfte att synliggöra de olika miljöerna. Inventeringen skedde genom att varje handledarkollegium uppmanade ansvariga för forskningsmiljöer/grupper att besvara följande frågor (på ca två A4-sidor): - Namn på forskningsgruppen - Vilka forskare vid FSV utgör kärnan/ är mest aktiva i miljön och deras institutions-, fakultets- och lärosätestillhörighet? - Vilken forskning bedrivs (vad, varför, hur)? - Vilka forskningsaktiviteter bedriver miljön (seminarier, nätverk, publikationer, medelansökningar m m) själva och/eller tillsammans med andra miljöer? - Placering i vetenskapssamhället; a) vetenskaplig relevans? b) praktisk relevans? - Koppling till utbildning (på grund-, avancerad- och forskarnivå; specifika kurser och program)? En redovisning av de inkomna underlagen redovisades för fakultetsstyrelsen vid dess sammanträde i juni Fakultetstyrelsen har fastställt att följande kriterier ska gälla för identifieringen av prioriterade forskningsmiljöer: Identifieringen av de forskningsmiljöer fakulteten vill lyfta fram och prioritera ska ske enligt en långsiktig strategi och utifrån följande kriterier: - Miljön ska omfatta ett tillräckligt stort antal forskare inom institutionen, fakulteten, Linnéuniversitetet eller i samarbete med andra lärosäten för att det ska vara meningsfullt att anordna seminarier i egen regi eller tillsammans med andra miljöer. - I miljön ska ingå seniora forskare med lägst docentkompetens. - Miljön ska kunna visa upp aktiviteter i form av exempelvis seminarieserier, publiceringar och forskningsprojekt. - Miljön ska ingå i nationella och/eller internationella nätverk. - Miljön ska ha betydelse för fakultetens forskningsstrategi (möjlighet till extern finansiering, forskningsbas till utbildning, utvecklingspotential, balans mellan enoch flerdisciplinära miljöer etc). 3 (11)

4 - För miljöer med anknytning till professionsutbildning ska anges vilken/vilka program/kurser som den är beredd att ta ett särskilt ansvar för vad gäller forskningsbasering av utbildningen. Vid institutioner med teoretisk utbildning anges hur ny forskning från miljön förs in i utbildningen, i vilka program/kurser som medlemmar i miljön undervisar och andra kopplingar till utbildningen. Forskningsmiljöernas ställning inom fakulteten Forskningsmiljön ska utgöra en kreativ bas för aktiv forskning, publicering och ansökning om externa medel. Identifierade miljöer ska, om ekonomin tillåter, erbjudas miljöstöd och vara en del av fakultetens kommunikationsstrategi via de interna och externa hemsidorna. Identifierade forskningsmiljöer ska inte kunna få miljöstöd från både NLU och FSV samtidigt. Vid inventeringen av fakultetens forskningsmiljöer framkom bland annat att - Fakulteten uppvisar en betydande forskningsaktivitet - Fakulteten uppvisar en stor bredd i sin forskning - Att flera av forskningsgrupperna personmässigt överlappar varandra - Att olika forskarutbildningsämnen har valt olika forskningsstrategier - Att samtliga forskarutbildningsämnen har aktiva forskningsgrupper men att alla forskningsgrupper inte kan relateras till ett forskarutbildningsämne Som framkommit ovan är forskningsmiljön en viktig bas för forskningsutveckling, publicering och ansökning om externa medel. All forskning på fakulteten måste kunna hävda sin närvaro på såväl en nationell som en internationell forskningsarena. För att bygga vidare på den förtjänstfulla forskning som sker i dag kan det vara fruktbart att skilja mellan begreppen forskningsgrupp och forskningsmiljö. En sådan gränsdragning går naturligtvis inte att göra på något absolut eller definitivt sätt, men om det som utmärker en forskningsgrupp är att den utgör en forskningsenhet som uppfyller flera av kriterierna ovan så utmärks forskningsmiljön av att den uppfyller samtliga kriterier, inklusive att den har tillräcklig bredd och djup för att utgöra en aktiv bas för utveckling av forskning, publicering samt ansökan om externa medel. En forskningsmiljö kan således bygga på att två eller flera forskningsgrupper samverkar för att gemensamt utgöra en forskningsmiljö enligt ovan. En sådan samverkan måste ske på helt frivillig bas och det är fullt möjligt att utgöra en forskningsgrupp på samma sätt som det är möjligt att formera sig i en forskningsmiljö. - Fakulteten föreslår att handledarkollegierna får i uppdrag att utifrån det underlag som föreligger angående forskningsmiljöer utreda vilka forskningsmiljöer och vilka forskningsgrupper som kan vara aktuella för respektive ämne. - Vidare föreslår fakulteten att den idrottsvetenskapliga forskning som bedrivs inom fakulteten utreder vilka forskningsgrupper respektive forskningsmiljöer som blir strategiskt viktiga att utveckla för att kunna bedriva forskarutbildning med idrottsvetenskapliga förtecken Handledarkollegierna återkopplar sina förslag till etablerade forskningsgrupper respektive forskningsmiljöer senast den 27 november inför forskningskollegiets möte i december respektive fakultetstyrelsens första möte Det finns flera forskningsgrupper som representerar viktiga tvär- respektive mångvetenskapliga miljöer och det finns ingen anledning att försöka att få dessa miljöer att passa in under ett specifikt ämne. Däremot 4 (11)

5 bör varje tvär- eller mångvetenskaplig grupp/miljö kunna identifieras till ett ämne alternativt en institution där gruppen/miljön har sin huvudsakliga vetenskapliga ledning. På samma sätt kan deltagare i forskningsgrupper på Linnéuniversitetet resonera vad gäller tillhörighet till forskningsgrupper på andra lärosäten. Forskningsgruppen alternativt forskningsmiljön organiseras under det universitet, den fakultet respektive det ämne/institution där gruppen/miljön har sin vetenskapliga ledning. Det kan innebära att en forskningsgrupp vid fakulteten är relaterad till en forskningsmiljö vid annat lärosäte. En indelning i forskningsmiljöer respektive forskningsgrupper innebär att fakulteten kan identifiera ett antal forskningsmiljöer som skulle kunna åtnjuta visst bidrag för att bedriva forskningsseminarier, bjuda in gästföresläsare, delta i samarbeten med andra miljöer etc. Forskningsmiljöerna skulle också utgöra en ordnande princip för det som i dag på hemsidan benämns Forskning/Forskningsgrupper och som i fallet för Fakulteten för samhällsvetenskap representeras av Riksdagens partigrupper i förändring, Forum för professionsforskning samt Forum för politiskt beteende. Fakulteten bör verka för att rubrikerna Forskningsgrupper och Forskningsområden som nu ligger parallellt på hemsidan samordnas så att Samhällsvetenskaplig forskning samlas under en av dessa rubriker och därefter läggs in i en ordning av vetenskaplig disciplin, forskningsmiljö, forskningsgrupper, enligt följande: Vetenskaplig disciplin (samhällsvetenskap) Forskningsmiljöer Forskningsgrupper Interna och externa forskningsmedel De fakultetsmedel som fördelas från universitet till fakultet baseras helt på tilldelning av medel fördelade i konkurrens, främst baserat på ansökan om externa medel och publikationer i vetenskapliga tidskrifter. Eftersom staten har varit återhållsam vad gäller fördelning av fakultetsmedlen till landets unga universitet så har betoningen på vikten av att söka och få externa forskningsmedel varit stark. Konkurrensen om externa medel är hård och beviljandegraden från forskningsråden ligger runt 10 procent av andelen ansökningar som inkommer till de olika ansökningsomgångarna. Av detta kan man dra ett par viktiga slutsatser: - Det är relativt få forskare som erhåller externa medel och det är svårt att upprätthålla ett inflöde av externa medel över tid - Fakultetsmedlen är begränsade och fördelas i konkurrens där professorer och docenter har större möjligheter att få ta del av medlen jämfört med lektorer Fakulteten behöver därför utveckla strategier både för att stödja och utveckla kvaliteten i ansökningar om externa medel, och för att upparbeta bättre möjligheter för lektorer att meritera sig forskningsmässigt. Vad gäller strategier för att stödja och utveckla arbetet med att ansöka om externa medel kommer forskningsmiljöerna återigen i fokus. Om det finns en tradition av att enskilda forskare söker medel bör fakulteten arbeta för en förskjutning av ansvaret för att söka medel från den enskilda läraren/forskaren till forskningsmiljön. Det ställer krav på forskningsmiljöns vetenskapliga ledning att bjuda in till samarbeten i arbetet med ansökningar, att engagera sig så att flera av miljöns deltagare ges möjlighet att delta i 5 (11)

6 olika ansökningar som kan arbetas fram parallellt, att erbjuda en konstruktiv miljö för att diskutera och granska innehållet etc. Fakulteten bör också överväga att inrätta en expertgrupp för granskning av ansökningar som slutläsning innan de skickas in, på liknande sätt som i dag sker när det gäller UKÄ:s granskningar. Till en sådan expertgrupp skulle också kunna knytas deltagare från både Externa relationer och universitetets centrala förvaltning. Som ett viktigt första steg bör forskningsmiljöerna och fakulteten gemensamt verka för att arbetet med forskningsansökningar påbörjas i god tid, åtminstone ett halvår innan sista ansökningsdatum, att varje ansökan har en tydlig förankring i någon av fakultetens forskningsmiljöer/forskningsgrupper och att varje ansökan har genomgått någon form av extern granskning med efterföljande revidering innan den lämnas in. Vad gäller forskningsmedel för lektorer så finns en stor potential i de medel som upparbetats som medel för kompetensutveckling. I dag motsvarar fakultetens samlade medel för kompetensutveckling till lärare cirka 25 miljoner kronor. Alla medel är inte avsedda att gå till forskning men om man tänker sig att lektorers tid för kompetensutveckling i normalfallet bör inriktas på forskningsmeritering inom forskningsmiljöer och forskningsgrupper och att det skulle motsvara ungefär hälften av medlen så kanske man kan räkna med ca miljoner kronor som finns disponibla som forskningsmedel för fakultetens lektorer. Kompetensutvecklingsmedel utgör således den viktigaste resursen för lektorers forskning, men den används inte alltid optimalt och på ett sätts som är anpassat till forskningens villkor. Här bör fakulteten leda ett mer omfattande utvecklingsarbete i nära samarbete med forskningskollegiet, prefektrådet, utbildningsrådet, grupperingar av tjänsteplanerare, samverkansråd etc, för att utveckla tydliga riktlinjer och strategier för hur lärares kompetensutvecklingstid bör planeras och utnyttjas så att kompetensutvecklingsmedel kan utnyttjas fullt ut till forskning för forskningsaktiva lektorer. Ett sådant utvecklingsarbete bör initieras under hösten 2015 och kunna presenteras som förslag till riktlinjer för kompetensutveckling med inriktning mot forskning under mitten av vårterminen Forskarutbildningen från och med 2016 Fakultetens forskarstuderande och doktorander bidrar till att ge nya perspektiv på vetenskapens grundfrågor och samhällets utveckling. Forskarutbildningen utgör en viktig bas för universitetets framtid. Forskarutbildningskurser fyller flera viktiga funktioner i en forskarutbildning. Inte minst utgör de det huvudsakliga instrumentet för att försäkra att doktoranden uppfyller den del av examensmålen som avser att visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet. Den Allmänna studieplanen blir på så sätt ett styrinstrument, där man genom angivande av obligatoriska och frivilliga kurser garanterar nästa generations forskare en adekvat disciplinär bredd. Kursutbudet på forskarutbildningen är förenat med särskilda utmaningar. Med små doktorandvolymer räcker inte ett enskilt ämne ensamt längre till som bas för regelrätta doktorandkurser. Här finns ett problemkomplex som på samma gång berör kurslogistik, resurser och kurskvalitet. Utmaningen ligger i att kunna tillhandahålla kurser när nya doktorander behöver dem, att få tillräckligt med andra kursdeltagare för att gruppen ska få en egen dynamik, och att med begränsade resurser utveckla högkvalitativa kurser. Från 6 (11)

7 doktorandsynpunkt framhålls vikten av att forskarutbildningens kurser håller en hög och jämn kvalitet. Inom fakulteten finns redan två gemensamma forskarutbildningskurser (som även är öppna för forskarstuderande från andra fakulteter): - Vetenskapsteori, 7,5 hp, som FSV har tilldelats ansvaret för av övriga fakulteter. För närvarande finns kursansvarig vid institutionen för statsvetenskap. - Vetenskaplig metod, 7,5, som ges av institutionen för statsvetenskap. Tyngdvikten ligger på kvantitativ metod men för att också få in kvalitativ metod och etnografi lånar man in kompetens från institutionerna för samhällsstudier respektive socialt arbete. Ett viktigt steg i det fortsatta arbetet är att utveckla fler gemensamma kurser för de fyra forskarutbildningsämnena. Forskarutbildningens finansiering Enligt fakultetsstyrelsebeslut ska varje forskarutbildningsämne få ett basutrymme/grundanslag som kan användas på det sätt som anses bäst för verksamheten inom respektive forskarutbildningsämne. Detta kan, förutom att anta doktorander med hel fakultetsfinansiering, ge möjlighet för forskarutbildningsämne att anta doktorander som delfinansieras av extern aktör eller samarbeta med andra ämnen. Fakultetens bastilldelning till forskarutbildningen ska uppgå till högst fem doktorandanslag (på 80 procent av heltid) till vart och ett av de fyra forskarutbildningsämnena. Det är en nivå som motsvarar ca 40 procent av forskningsanslaget som det ser ut i dag. Andelen platser för forskarutbildning måste dock kontinuerligt anpassas till den totala ramen för fakultetsanslag. Tilldelningsprincipen innebär möjligheter till en mer långsiktig planering för de olika forskarutbildningsämnena men innebär också ett ökat krav på samordning för att upprätthålla en tillfredsställande kvalitet. En sådan samordning utgörs av fakultetsgemensamma antagningar till forskarutbildningen. Antalet doktorandtjänster som kan utannonseras per ämne avgörs då av de lediga utrymmen som finns i respektive ämnes basanslag. En annan samordning gäller gemensamma samhällsvetenskapliga baskurser inom forskarutbildningen vilka erbjuds och planeras enligt överenskommelser företrädesvis i fakultetens forskningskollegium. Vad gäller antal doktorander per ämne måste hänsyn tas till utgångsläget det vill säga hur många fakultetsfinansierade doktorander varje forskarutbildningsämne har vid en given tidpunkt: Det är inte enbart antalet forskarstuderande som utrymmet baseras på utan de totala kostnader fakulteten har för forskarutbildningen, det vill säga löner, handledning, kurser, examinationer, lokaler och så vidare. Tillgången till antalet doktorandplatser kan komma att förändras beroende på storleken på forskningsanslaget till fakulteten. 7 (11)

8 Självvärdering av fakultetens forskarutbildning Universitetskanslerämbetet har genomfört en utredning gällande utvärdering av landets forskarutbildningar med start Betänkandet har inte kommit än förslaget ska ut på remiss till lärosätena vid årsskiftet men preliminärt går utvärderingarna ut på - att forskarutbildningsämnet ska visa hur de kan säkerställa att de forskarstuderande uppnår examensmålen - att granska att de forskarstuderandes utbildningsmiljö håller tillräcklig bredd och djup - att granska forskarutbildningens kvalitetssäkringsarbete Fakulteten har genomfört en självvärdering av sina respektive forskarutbildningar som en förberedelse inför UKÄs nationella utvärdering. På universitetsnivå har inrättats en expertgrupp och representant för FSV i den är professor Peter Karlsudd. Expertgruppens uppdrag är prelimärt följande: - Utarbeta förslag på hur ett fakultetsövergripande kvalitetsarbete för utbildning på forskarnivå ska samordnas - Stödja och stärka fakulteternas arbete med UKÄs utvärderingar - Bidra till förberedelser för de kommande utvärderingarna - Revidera Lokala regler för inrättande av forskarutbildningsämne Organisering av självvärderingen FSV utsåg en styrgrupp som ansvarig för fakultetens arbete med självvärderingen. Sammansättningen av gruppen har sett ut enligt följande: - Dekan Ninni Wahlström - Representant för forsknings- och handledarsidan; Magnus Hagevi - FSVs representant i universitetets expertgrupp; Peter Karlsudd - Doktorandrepresentant; Sofie Krantz - Administrativt stöd från fakultetskansliet; Ellinor Platzer Styrgruppen hade ett första sammanträde Efter genomgång och justeringar av utgångspunkter och förutsättningar för processen gav gruppen klartecken till att arbetet med självvärderingen kunde starta. En rad faktauppgifter togs fram, som antal forskarstuderande inklusive finansieringsformer och genomströmning, handledarkompetens och utbud av forskarutbildningskurser liksom avvägningen mellan studietid och undervisningstid/annan institutionstjänstgöring. Dessa uppgifter ansvarade fakultetskansliet för att ta fram. Forskarutbildningsämnet/ handledarkollegiet ansvarade för att ta fram uppgifter rörande forskarutbildningsmiljön, vilken inkluderade bland annat seminariestruktur, forskningsmiljöer och samarbete med andra forskarutbildningsmiljöer. Ämnena fick också i uppgift att beskriva hur forskarstuderande i vid mening inkluderas i forskningsmiljön genom till exempel seminarier, rådgivning om publicering, etiska förhållningssätt, akademiskt skrivande, uppmuntrade att delta vid internationella konferenser och inbjudan att medverka i ansökningar om externa forskningsmedel. Syftet med att beskriva inkluderingen är att visa hur ämnet undviker att forskarstuderande lämnas ensamma. Relationen mellan forskarmiljön och forskarutbildningen skrevs fram av ämnet på ett övergripande sätt. Bland övriga uppgifter som ingår i denna del kan nämnas hur 8 (11)

9 samarbetet med andra lärosäten ser ut vad gäller examination, opposition och handledning. En analys av hur forskningsmiljön och forskarutbildningen fungerar finns också, i vilken svagheter och styrkor diskuteras. En viktig del av självvärderingen har varit ämnets beskrivning av rutinerna för upprättande och uppföljning av individuella studieplaner (ISP) liksom hur ämnet agerar när forskarstudierna inte bedrivs enligt planering. En annan del av självvärderingen som också rör kvalitetssäkringsarbetet är beskrivning av rutinerna för både antagningsprocessen och kvalitetssäkringen av avhandlingar. När det gäller det senare avses förekomst av PM, mittseminarier, granskning av avhandlingsmanus och liknande. Ett annat gemensamt ansvar är revideringen av allmänna studieplaner (ASP). Uppgifter till de delar av självvärderingen som rör forskarutbildningsmiljöns infrastruktur funktioner, administrativt stöd med mera har fakultetskansliet ansvarat för. Forskarutbildningen har också beskrivits i ett doktorandperspektiv. Intervjuer genomfördes av fakultetens utredningsenhet med forskarstuderande för detta ändamål; 4-5 doktorander/ämne (både nuvarande och alumner). Syftet var att ta reda på hur doktoranderna upplever/har upplevt bland annat kvaliteten i forskarutbildningen, handledningen och inkluderingen i forskarutbildningsmiljön. Frågor om arbetslivet efter disputationen tas också upp. Handledarkollegierna fick möjlighet att påverka vilka intervjufrågor som skulle vara med och formuleringen av dessa innan intervjuundersökningen startade. Tidplan och slutförande Forskarutbildningsämnenas/handledarkollegiernas arbete med att ta fram uppgifter och beskriva verksamheten pågick under vårterminen Fakultetsstyrelsen beslutade om en tilldelning på 15 procent beräknat på en heltidstjänst till var och en av forskarämnena att fördela inom sig för arbetet med självvärderingen under den aktuella perioden. En hearing genomfördes den 29 september 2015 för ventilering av de framtagna självvärderingarna. Forskarutbildningsämnena granskade varandras underlag och under hearingen lyftes olika delar upp för frågor och diskussion. Inbjudna till hearingen var ämnenas handledarkollegier, forskarstuderande och andra vid fakulteten som arbetar med och är intresserade av forskarutbildningsfrågor. Under hösten 2015 tog ett efterarbete vid. Ämnena tittade då närmare på eventuella förbättringsområden och arbetade också med revideringar av de Allmänna studieplanerna. Tilldelning av individuella forskningsmedel Systemen för fördelning av forskningsanslaget har varierat under åren. Olika fördelningsprinciper har kunnat prövas men samtidigt har förutsägbarheten för enskilda forskare minskat. Nedan presenteras ett fördelningssystem som kan fungera på lång sikt, och som dessutom är ekonomiskt hållbart och inbegriper en viss flexibilitet. 9 (11)

10 Tilldelningsnivåer beräknat i procent av heltid för de tre akademiska kategorierna professor, docent och lektor under perioden : Kategori Grundtilldelning Medelhög Hög tilldelning Kommentar % tilldelning % % Professorer Nyrekr prof* 50 Docenter Har 20% komp utveckl tid Nyutnämn doc** 10 Har 20% komp utveckl tid Lektorer Har 20% komp utveckl tid Kommentar: Nybefordrade professorer behåller tilldelningen som docenter fram till kommande årsskifte efter befordran för att därefter konkurrera med övriga professorer. *Tilldelningen gäller externt och internt rekryterade professorer under de två första åren av tillsvidareanställningen. **Tilldelningen gäller endast under det år som befordran/utnämning har beslutats från och med kommande halvårsskifte, därefter ingår den befordrade/utnämnda i det generella tilldelningssystemet. Tilldelning i procent per andel inom varje akademisk kategori och antal personer * Kategori Grundtilldeln % (antal personer) Medelhög tilldeln % (antal personer) Hög tilldeln % (antal personer) Totalt antal personer/ kategori Professorer 25 (4) 50 (5) 25 (3) 12 Docenter 50 (11) 25 (5) 25 (5) 21 Lektorer 46 (35) 46 (35) 8 (10) 80 *Andelarna är desamma över den beräknade tidsperioden. Fakulteten tar via befintliga system 1 vid Linnéuniversitetet fram de uppgifter som ska ligga till grund för en poängberäkning. Det enda forskarna behöver göra är att uppdatera uppgifter i Diva (för publikationer, konferenspaper och redaktörskap). Underlaget kommuniceras med forskarna och möjlighet finns till komplettering. Uppgifter om externa forskningsmedel ska enligt fastslagna handläggningsrutiner finnas i både diariet och Agresso. När det gäller handledarskap och uppdrag som ledamot i betygsnämnd så finns uppgifter om detta inom forskarutbildningsadministrationen. De tidsperioder som ska ligga till grund för beräkningen inför 2016 perioden ; 2017 perioden (och om det blir aktuellt: 2018 perioden ). I förslaget fördelas anslagsmedel i enlighet med följande kriterier under den aktuella tidsperioden: - Beviljade externa medel (viktas 40 procent). Ju mer medel som har beviljats desto mer poäng kan tillgodoräknas för huvudsökande- och medsökande. - Vetenskapliga publikationer (viktas 40 procent). Beräknat efter poängsystem i NSD ( norska listan ). Det finns två nivåer: 1 och 2 varav den senare värderas högst. Publikationerna poängsätts enligt följande: o monografi, nivå 1: 5 p o monografi, nivå 2: 8 p o artikel, nivå 1: 1 p 1 Meriter som inte har bokförts vid LNU kan således inte räknas in här eftersom detta skulle kräva ett ansökningsförfarande. 10 (11)

11 o o o artikel nivå 2: 3 p kapitel i antologi, nivå 1: 0,7 p kapitel i antologi, nivå 2: 1 p Poängen viktas sedan i förhållande till antal författare. Tillsammans utgör dessa tre kriterier således 80 procent av meriteringen. Därutöver finns ytterligare forskningsaktiviteter som ges vikt i bedömningen (20 procent): - Ansökningar om externa forskningsmedel (poäng endast till huvudsökande) - Vetenskapliga publikationer som är peer-reviewade men inte listade av NSD - Paperpresentation vid vetenskapliga konferenser på ämnesområdet (maximalt en per år räknas) - Redaktörskap för antologi - Handledning av forskarstuderande antagna vid LNU (huvud- eller bihandledare, endast en biträdande handledare per doktorand räknas) - Ledamot i betygsnämnd vid disputation (endast interna) För att summera kan konstateras att beräkningen inte innehåller några bedömningar utan endast en poängberäkning av genomförda forskningsaktiviteter. En annan aspekt är att inte endast beviljade externa forskningsmedel eller publikationer räknas utan även andra vanligt förekommande forskningsaktiviteter. Berättigade att erhålla forskningsmedel från fakulteten är disputerade med uttagen doktorsexamen och tillsvidareanställning vid Linnéuniversitet samt med en tjänstgöring vid LNU på minst 50 procent. All tilldelning sker i förhållande till tjänstgöringens omfattning. 11 (11)