Beslut för vuxenutbildningen

Transkript

1 Beslut Tierps kommun Rektorn vid vuxenutbildningen Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Tierps kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 2 (15) Tillsyn i vuxenutbildningen Skolinspektionen genomför tillsyn i Tierps kommun under våren Vuxenutbildningen i Tierps kommun besöktes av Skolinspektionen mellan den 5 mars 2014 och den 6 mars Centrala företrädare, det vill säga produktionschef och ansvariga politiker intervjuades den 18 mars Även vissa telefonintervjuer med personal på vuxenutbildningen genomfördes under mars och april månad. Fakta om vuxenutbildningen Det övergripande ansvaret för vuxenutbildningens verksamhet i Tierps kommun har Utskottet för barn och unga med dess tillhörande förvaltning, kallad Produktion. Vuxenutbildningen i Tierps kommun omfattar skolformerna kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt utbildning i svenska för invandrare (sfi). Merparten av den kommunala vuxenutbildningen, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare är organiserad i kommunens egen regi. Utöver den egna regin har vuxenutbildningen ramavtal med företag för distansundervisning och yrkesutbildning på entreprenad. Vuxenutbildningen köper även utbildningsplatser via interkommunal ersättning från bland annat Uppsala kommun. Vuxenutbildningen leds av en rektor som till sin hjälp har en biträdande rektor. Rektorn vid vuxenutbildningen är tillika rektor på Tierps kommunala gymnasieskola, Högbergskolan. Tillsammans ingår dessa verksamheter i det av kommunen benämnda Rektorsområde 6. Vuxenutbildningen kommer inför höstterminen 2014 att flytta till nya lokaler i närheten av Högbergsskolan. År 2012 uppgick enligt Skolverkets nationella statistik antalet kursdeltagare i den kommunala vuxenutbildningen i Tierps kommun till 301. Antalet heltidsstuderande (årsstudieplatser) uppgick till 193. Av eleverna inom kommunal vuxenutbildning studerade 84 procent på gymnasial nivå, vilket är något högre andel än i jämförbara kommuner (kommungruppen varuproducerande kommuner) och i riket som helhet. År 2012 hade kommunens utbildning i svenska för invandrare 312 kursdeltagare. Av eleverna inom denna utbildning var det 14 procent som någon gång under året deltog i läs- och skrivinlärning. Samma år deltog 10 elever i särskild utbildning för vuxna. Den nationella statistiken visar att eleverna inom kommunens särskilda utbildning för vuxna i medeltal fick 2,0 undervisningstimmar per vecka år 2012, vilket är lägre än i riket som helhet där genomsnittet uppgick till 3,1 timmar.

3 3 (15) Studie- och yrkesvägledning för kommunens medborgare erbjuds via studievägledningen där det finns studie- och yrkesvägledare som vägleder vuxna kommuninnevånare till studier och/eller arbete. Vuxenutbildningen har även ett Centrum för läs-, matematik- och skrivutveckling som är tillgängligt för alla som studerar inom kommunens vuxenutbildning och där elever kan få extra stöd i studierna av bland annat ämneslärare och handledare vid gymnasieskolan. Måluppfyllelse i den kommunala vuxenutbildningen Av Skolverkets nationella statistik framgår att 50 procent av de studerande inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå i Tierps kommun slutförde sin kurs under år Motsvarande andel för gymnasial nivå var 63 procent. Andelen kursdeltagare som slutförde sina kurser var detta år i Tierps kommun lägre än genomsnittet i riket och lägre jämfört med gruppen varuproducerande kommuner som Tierps kommun tillhör enligt den nationella statistiken. Enligt samma statistik var måluppfyllelsen i de gymnasiala kurserna Engelska A, Matematik A och Svenska A i Tierps kommun år 2012 lägre än både genomsnittet i riket och för gruppen varuproducerande kommuner. Av kursdeltagarna i Engelska A fick 24 (22) procent betyget Icke godkänt och motsvarande resultat för Matematik A var 33 (27) procent. I kursen Svenska A fick 33 (23) procent av kursdeltagarna betyget Icke godkänt år Genomsnittliga siffror för riket anges inom parentes. Måluppfyllelsen i utbildningen svenska för invandrare Av de kursdeltagare som år 2012 studerade kurser inom utbildning i svenska för invandrare i Tierps kommun fick 0 procent godkänt i kurs 1A. Motsvarande resultat för kurs 1B saknas. Av kursdeltagarna i kurs 2B fick 49 procent godkänt och 31 procent av kursdeltagarna i kurs 3C fick godkänt i sin kurs under året. Motsvarande resultat för år 2012 i kurs 2C och 3D saknas. I kurserna 1A och 3C var andelen kursdeltagare år 2012 som fick godkänt lägre i jämförelse med riket som helhet. Antalet elevtimmar som eleverna i respektive kurs behövde för att nå ett godkänt betyg var i samtliga fall lägre än snittet i riket. För vidare information se Skolverkets statistikdatabas Jämförelsetal, Måluppfyllelsen i särskild utbildning för vuxna Inom särskild utbildning för vuxna finns inga dokumenterade uppgifter över måluppfyllelsen. Enligt Skolverkets nationella statistik hade eleverna i särskild utbildning för vuxna i genomsnitt 2 timmar undervisning per vecka jämfört med rikets 3,1 timmar år 2012.

4 4 (15) Helhetsbedömning Tillsynen visar att Tierps kommun behöver förbättra arbetet med ledning och utveckling av vuxenutbildningen. Det som framför allt behöver utvecklas är verksamhetens systematiska kvalitetsarbete så att det finns en tydlig planering, uppföljning och utvärdering för samtliga verksamhetsformer och nivåer. Denna kritik framkom även vid Skolinspektionens inspektion år 2009 och det är därför väsentligt att åtgärder vidtas för att säkerställa att de identifierade bristerna åtgärdas. Kritiken i detta beslut gäller både på huvudmannanivå och på rektorsnivå. Skolinspektionen noterar att i såväl kommunal vuxenutbildning som inom sfi har Tierps kommun i vissa kurser lägre kunskapsresultat än i riket eller jämförbara kommuner år Detta är ett exempel på ett område som rektorn och Tierps kommun behöver systematiskt analysera och följa upp i syfte att ta fram tydliga förbättringsåtgärder. Inom särskild utbildning för vuxna finns ingen dokumenterad planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten och detta måste åtgärdas. Tierps kommun behöver ta ansvar för att verksamhetens ledningsstruktur och organisation följer författningarna. Tierps kommun behöver vidare skapa organisatoriska förutsättningar så att vuxenutbildningens rektor leder och samordnar det pedagogiska arbetet såväl i utbildning i egen regi som i utbildning på entreprenad i enlighet med författningarnas krav. Positivt är dock att rektorsområdet där även vuxenutbildningen ingår ger lärare från den kommunala gymnasieskolan och vuxenutbildningen förutsättningar att samarbeta med varandra i gemensamma frågor, exempelvis när det gäller betygssättning och bedömning. Organisationens utformning medför dock att rektorn inte ges förutsättningar att fullfölja sina ledningsuppgifter som vuxenutbildningens pedagogiska ledare samt att huvudmannen och rektorn inte bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med författningskraven. Vidare visar Skolinspektionens tillsyn att huvudmannen behöver upprätta en plan mot kränkande behandling som uppfyller författningarnas krav. Skolinspektionen konstaterar att samma kritik framkom även vid Skolinspektionens inspektion år Mot bakgrund av detta är det angeläget att Tierps kommun åtgärdar denna brist och ser till att planen innehåller konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling för varje skolform. Vidare måste huvudmannen se till att rektorn ordnar tydliga rutiner för att säkerställa att alla signaler om kränkande behandling rapporteras vidare till huvudmannen. I övrigt konstaterar Skolinspektionen att eleverna och lärarna upplever vuxenutbildningen som en trygg plats där studiero råder. Beträffande området undervisning och lärande måste huvudmannen se till att det för varje elev inom skolformerna särskild utbildning för vuxna och sfi utarbetas en individuell studieplan med det innehåll som författningarna kräver.

5 5 (15) Tillsynen visar också att Tierps kommun måste se till att eleverna ges ett aktivt inflytande över utbildningen vad beträffar möjligheten för eleverna att kunna samråda om frågor som är viktiga för verksamheten och som kan ha betydelse för dem. Den aktuella tillsynen visar att kommunen måste informera om möjligheterna till utbildning på grundläggande nivå inom särskild utbildning för vuxna och aktivt verka för att de vuxna i kommunen som är behöriga deltar i sådan utbildning. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Tierps kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 5 september 2014 redovisas för Skolinspektionen. Undervisning och lärande Bedömning Tierps kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Undervisning och lärande. - Se till att den individuella studieplanen upprättas för varje elev inom sfi i nära anslutning till antagningen och rektorn ser till att den revideras vid behov och att varje elev inom sfi erbjuds studie- och yrkesvägledning i samband med utarbetandet av studieplanen. - Se till att den individuella studieplanen revideras för varje elev inom särskild utbildning för vuxna. Motivering I skollagen anges att det för varje elev ska upprättas en individuell studieplan och att studieplanen ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. Av förordningen om vuxenutbildning framgår att rektorn ansvarar för att en individuell studieplan upprättas för varje elev. Vidare anges i förordningen om vuxenutbildningen att den individuella studieplanen ska utarbetas i samverkan med eleven. Eleven ska i samband med utarbetandet erbjudas studie- och yrkesvägledning. I vägledningen ska det ingå information om möjligheter till fortsatta studier, arbetslivets kompetens- och rekryteringsbehov samt studieekonomiska förutsättningar. Planen ska upprättas i nära anslutning till antagningen och ska vid behov revideras.

6 6 (15) Av intervjuer med studie- och yrkesvägledarna, lärare och elever inom sfi framgår att inte alla elever inom sfi har fått en individuell studieplan upprättad i nära anslutning till antagningen och att det fortfarande finns inskrivna elever inom sfi som inte har en individuell studieplan. Vidare framkommer vid intervjuer med skolledningen att arbetet med studieplaner sköts av vuxenutbildningens studie- och yrkesvägledare med ansvar för sfi. På grund av brist på studie- och yrkesvägledare har inte arbetet med studie- och yrkesvägledning i samband med utarbetandet av studieplanen genomförts på ett tillräckligt tillfredsställande sätt det senaste halvåret, detta enligt rektorn. Skolledningen och studie- och yrkesvägledarna uppger vid intervjuer att detta är på väg att lösas då systemet med att föra in uppgifter i de individuella studieplanerna ska digitaliseras vilket kommer att underlätta den administrativa bördan. I intervjuer med elever och lärare inom särskild utbildning för vuxna samt i intervjun med rektorn framkommer att inte alla elever har en individuell studieplan som motsvarar författningarnas krav. Bland annat revideras inte de individuella studieplanerna när eleverna inom särskild utbildning för vuxna är i behov av det. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Tierps kommun föreläggs därför att åtgärda bristen. Författning 22 kap. 10 skollagen och 2 kap. 16 förordning för vuxenutbildning Grundläggande värden och inflytande Bedömning Tierps kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Grundläggande värden och inflytande. - Se till att det finns ett forum för samråd med eleverna om frågor som är viktiga för verksamheten och kan ha betydelse för eleverna. Motivering Enligt skollagen ska det finnas ett forum för samråd med eleverna kring frågor som är viktiga för verksamheten och som kan vara av betydelse för eleverna. Av intervjuerna med lärarna och eleverna inom såväl vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå som inom sfi framgår en samstämmig bild att det inte finns ett aktivt forum för samråd för eleverna för att diskutera frågor som är viktiga för verksamheten, och som kan vara av betydelse för eleverna. Samtidigt berättar de intervjuade eleverna inom vuxenutbildningen och sfi att det finns pedagogiska frågor som de gärna vill diskutera som exempelvis kvaliteten i undervisningen och behovet av flera gemensamma aktiviteter. Rek-

7 7 (15) torn bekräftar vid intervjun att det inte finns något forum där eleverna kan diskutera sin utbildning. Mot denna bakgrund behöver verksamhetens arbetsformer utvecklas så att det inrättas ett forum för samråd med eleverna om frågor som är viktiga för verksamheten och kan ha betydelse för eleverna. Tierps kommun uppfyller därmed inte författningarnas krav och föreläggs därför att åtgärda bristen. Författning 4 kap. 13 skollagen Trygghet och studiero Bedömning Tierps kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. - Se till att rektorn anmäler till huvudmannen om en elev utsätts för kränkande behandling. - Se till att det för varje verksamhet finns en plan mot kränkande behandling som anger vilka konkreta åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp. Motivering Skollagen anger att en lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. I detta ingår att se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Av Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:10) med kommentarer om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling framgår bland annat att huvudmannen bör ha system och upprätta rutiner för hur en anmälan om trakas-

8 8 (15) serier eller kränkande behandling ska göras så att den kommer såväl rektorn som huvudmannen till del. Vid intervjun med rektorn framkommer att skolan saknar tydliga rutiner för att säkerställa att alla signaler om kränkande behandling rapporteras vidare till huvudmannen, vilket medför att rektorn inte alltid anmäler signaler om kränkningar till huvudmannen. Detta gäller dels signaler om kränkningar inom den egna verksamheten och dels signaler från verksamheten som genomförs på entreprenad. Vidare uppger rektorn att hon inte vet om det finns rutiner för anmälan till rektor vad beträffar utbildningen som ges på entreprenad. Skolinspektionen har inför tillsynen tagit del av verksamhetens plan mot kränkande behandling. I dokumentation som Skolinspektionen har tagit del av framkommer att utarbetandet av planen har föregåtts av en kartläggning av varje verksamhets behov. De åtgärder som anges i planen är dock allmänt hållna och saknar förankring i de specifika verksamheterna. Skolinspektionen noterar att skolformerna särskild utbildning för vuxna samt sfi inte tas upp i de åtgärder som nämns i planen. Samma kritik riktade Skolinspektionen mot Tierps kommun vid förra tillsynsbesöket år Huvudmannen och rektorn saknar en samlad bild av det värdegrundsarbete som bedrivs inom den del av den kommunala vuxenutbildning som lagts ut på entreprenad. Vidare framkommer i tillsynen att huvudmannen och rektorn inte följt upp de anlitade utförarnas egna planer mot kränkande behandling. Sammantaget bedömer Skolinspektionen att det finns brister inom området trygghet och studiero. Kommunen uppfyller därmed inte författningarnas krav och Tierps kommun föreläggs därför att åtgärda bristerna. Författning 6 kap. 6 8 och 10 skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Tierps kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. - Se till att vuxenutbildningen planeras, följs upp och utvecklas på huvudmannanivå samt att detta dokumenteras. - Rektorn ska ta ansvar för att det inom respektive verksamhetsform och nivå bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete där utbildningarna planeras, följs upp och utvecklas.

9 9 (15) Motivering Enligt skollagen har huvudmannen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Rektorn ansvarar för att motsvarande kvalitetsarbete bedrivs på skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet ska omfatta såväl utbildning i egen regi som utbildning på entreprenad. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Av skollagen framgår att kommuner, landsting och enskilda huvudmän får med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att utföra uppgifter inom utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (entreprenad). Vidare framgår att de bestämmelser som finns för utbildningen enligt skollagen med undantag av det som anges i 23 kap. skollagen ska gälla även vid entreprenad. Enligt Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:98) med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet är det systematiska kvalitetsarbetet lika viktigt oavsett om utbildningen genomförs av den egna organisationen eller av en extern utförare. Kommunen har som huvudman ett viktigt ansvar att kvalitetssäkra upphandling, styrning och ledning av den vuxenutbildning som bedrivs på entreprenad, liksom att kontinuerligt och systematiskt planera för hur uppföljning och utvärdering ska genomföras. Kvalitetsarbetet är en viktig förutsättning för likvärdighet och rättssäkerhet för eleverna. Av Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:98) med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete framgår bland annat att huvudmannen bör se till att det finns dokumentation för alla skolformer som är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå och prioriteringar av utvecklingsinsatser. Rektorn har motsvarande ansvar för kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Vidare framgår att huvudmannen och rektorn bör skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för huvudmannens respektive enhetens kvalitetsarbete samt sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet. Av intervjuer med skolledningen och representanter för huvudmannen framgår att vuxenutbildningen ska följa ett så kallat kvalitetshjul där hela verksamheten, vid två tillfällen per år, ska redovisa och analysera vuxenutbildningens samlade resultat framför allt i förhållande till kunskapskraven. Vidare framgår av samma intervjuer att skolans senaste redovisning över det systematiska kvalitetsarbetet utgår från dokumentet kvalitetsplan vuxenutbildning läsår 13/14. Dokumentet innehåller bland annat information om huvudmannens övergripande mål för verksamheten och även mål och delmål för vuxenutbildningens verksamhet. Skolinspektionens bedömning är att dessa mål är för ge-

10 10 (15) nerella och svårbegripliga för att kunna användas för att mäta kunskapsutvecklingen på ett systematiskt sätt. Exempelvis är ett av de övergripande målen att alla elever ska ges möjlighet att utvecklas så mycket som möjligt utifrån sin nivå. Vidare framgår av dokumentet att ett av verksamhetens delmål är att öka måluppfyllelsen på fristående kurser på gymnasial nivå. Såväl vuxenutbildningens rektor som huvudmannens representant konstaterar att tydligare mål behövs för att kunna på ett mer tillfredställande sätt planera, följa upp och utveckla vuxenutbildningen i Tierps kommun. Vidare konstaterar produktionschefen att det är svårt att använda resultaten som utgångspunkt för olika förbättringsåtgärder och att det behövs en tydligare struktur i rapporteringen. I intervjuer med lärarna vid vuxenutbildningen och sfi framkommer att kommunens kvalitetsplan för vuxenutbildningen endast till en begränsad del kan kopplas till utvecklingen av den egna undervisningen. Exempelvis berättar de intervjuade lärarna i vuxenutbildningen att en av de två kommungemensamma utvecklingsinsatserna, Språkresan, inte är anpassade efter vuxenutbildningens behov och saknar betydelse för hur den egna undervisningen kan förbättras. Den andra satsningen, det så kallade IKT-satsningen har fungerat bra menar de intervjuade lärarna. Skolinspektionen konstaterar efter samtal med skolledningen samt studie av skolans dokumenterade kvalitetsarbete att enbart vissa och oftast selektiva delar av vuxenutbildningens verksamheter analyseras. Av dokumentet kvalitetsplan vuxenutbildning läsår 13/14 framgår att analysen i stora delar är begränsad till en utvärdering av en förberedande matematikkurs inom sfi samt en summarisk analys över betygsstatistiken där grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt utbildning inom gymnasial yrkesutbildning ingår. Även en översiktlig utvärdering om hur vuxenutbildningens arbete med stödundervisning fungerar utgör en del av dokumentet. Dokumentet innehåller dock ingen tydlig planering, uppföljning eller utveckling av utbildningen som omfattar skolformer och nivåer i utbildningen var för sig vilket gör att analyserna blir missvisande. Exempelvis anges i dokumentet att andel elever år 2012 som slutfört kurser med betyget E eller högre var högre än för riket i sin helhet. Skolinspektionen konstaterar att detta resultat är en sammanslagning av samtliga kurser inom gymnasial vuxenutbildning samt yrkesgymnasial vuxenutbildning. Skolinspektionens bedömning är att slutsatsen som dras ger en felaktig bild av hur resultaten återspeglar varje nivå inom den kommunala vuxenutbildningen. Som det tidigare har konstaterats var måluppfyllelsen i de gymnasiala kurserna Engelska A, Matematik A och Svenska A i Tierps kommun år 2012 lägre än både genomsnittet i riket och för gruppen varuproducerande kommuner som Tierps kommun tillhör. Av intervjuer med skolledningen och lärarna inom den kommunala vuxenutbildningen samt av vuxenutbildningens dokumenterade kvalitetsarbete framgår inga analyser av vad dessa resultat

11 11 (15) inom de gymnasiala kurserna Engelska A, Matematik A och Svenska A i Tierps kommun år 2012 beror på. Skolinspektionen noterar också att det inte finns någon dokumenterad sammanställning eller analys över skolformen särskild utbildning för vuxna. Rektorn bekräftar vid intervju att detta är ett utvecklingsområde. Skolinspektionen kan vid tillsynen inte se att huvudmannen och rektorn har ett kvalitetsarbete med tydliga strukturer för hur utbildningarnas resultat, framför allt kunskapsresultaten, systematiskt ska följas upp och utvecklas i förhållande till de nationella målen. Skolinspektionen bedömer att huvudmannen inte planerar, följer upp och utvecklar utbildningen på huvudmannanivå enligt skollagens krav. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Tierps kommun föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 4 kap. 3-6 och 23 kap. 1 skollagen Ledningsstruktur och organisering av utbildningen Bedömning Tierps kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Ledningsstruktur och organisering av utbildningen. - Det ska finnas en rektor som leder och samordnar det pedagogiska arbetet såväl i utbildning i egen regi som i utbildning på entreprenad. Motivering Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i skollagen eller andra författningar. Rektorn får uppdra åt en anställd vid skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i frågor som åligger rektor enligt författningarna, om inte annat anges. Enligt läroplanen för vuxenutbildningen har rektor ansvar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Som pedagogisk ledare för vuxenutbildningen och som chef för lärarna och övrig personal i verksamheten har rektorn ansvar för verksamhetens resultat. Av förarbetena till skollagen framgår att det ska vara tydligt för skolans personal och elever och elevernas föräldrar vem som har ansvaret för ledningen och samordningen av det pedagogiska arbetet, liksom för verksamhetens inre organisation och vad detta ansvar innebär. Det får inte råda någon oklarhet om

12 12 (15) vem som har det övergripande ansvar som regleras i författningarna. I ansvaret för den inre organisationen innefattas t.ex. ansvar för och beslut om övergripande organisation av det pedagogiska arbetet och kompetensutveckling av personalen. Rektorn ska fatta de beslut som framgår av författningarna t.ex. arbete för att förebygga, upptäcka och åtgärda alla typer av kränkande behandling i skolan. Hit hör också det systematiska kvalitetsarbetet på skolenhetsnivå. Rektorn har ansvar för personalens olika ansvarsområden, övergripande tidsplanering etc. (prop. 2009/10:165 s. 250 ff och s. 647 ff). I intervjuer med lärarna och eleverna inom vuxenutbildningen, sfi och särskild utbildning för vuxna framkommer att de uppfattar att det är den biträdande rektorn vid vuxenutbildningen och inte rektorn som leder och samordnar det pedagogiska arbetet. Av samma intervjuer framgår att rektorn mycket sällan gör lektionsbesök eller är närvarande på skolövergripande möten. Vid intervjuer med lärarna framkommer även att lärarna inte uppfattar att rektorn driver några pedagogiska frågor för att utveckla verksamheten. Rektorn bekräftar att lektionsbesök förekommer mycket sällan samt att de pedagogiska frågor som hon hitintills har drivit handlar enbart om att skapa förutsättningar för samarbete mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningens lärare. Rektorn uppger också i intervju att i och med att hennes uppdrag/tjänst omfattar hela rektorsområdet och att merparten av tiden går åt till det pedagogiska ledarskapet på gymnasieskolan är hennes tid för pedagogisk ledning på vuxenutbildningens samtliga verksamheter begränsad till cirka en dag per vecka. Av den anledningen uppger rektorn att hon har delegerat flera ledningsuppgifter inklusive mycket av det löpande pedagogiska ledningsarbetet till den biträdande rektorn. Vidare uppger rektorn att när det gäller vuxenutbildningen brukar hon fokusera på administrativa uppgifter som hon inte kan delegera. Detta gäller exempelvis utfärdandet av betyg och intyg samt budget- och personalfrågor. I samtal och intervjuer med skolledningen och representanter för huvudmannen framkommer att tanken med att organisera gymnasieskolan och vuxenutbildningen i ett och samma rektorsområde är god då det ger utrymme för pedagogiska samordningsvinster. Detta gäller exempelvis undervisningens utformning samt betygssättning och bedömning i gemensamma kurser inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Av samma intervjuer framgår dock också att rektorsområdets gemensamma skolledningsmöten hittills inte gett den effekt som det har varit tänkt. Vidare framgår av samma intervjuer att arbetet med att diskutera pedagogiska frågor i syfte att planera, genomföra och följa upp det systematiska kvalitetsarbetet inte fungerat på ett tillfredsställande sätt när det gäller vuxenutbildningen. En försvårande faktor berättar skolledningen är att inom samma rektorsområde ingår det flera verksamhetsformer som, till vissa delar, har helt olika behov. Som tidigare konstaterat finns det

13 13 (15) brister i detta beslut som ingår i rektors ansvarsområde och kan därför kopplas till den pedagogiska ledningen. Exempelvis finns det brister vad avser rektors ansvar att planera, följa upp och utveckla vuxenutbildningen. Vidare efter intervjuer och samtal med skolledningen konstaterar Skolinspektionen att rektorn också saknar tillräcklig insyn i arbetet med att leda det pedagogiska arbetet i utbildningen som bedrivs på entreprenad. Utredningen visar att det finns brister i rektorns ledarskap och samordning av det pedagogiska arbetet såväl i utbildning i egen regi som i utbildning på entreprenad. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Tierps kommun föreläggs att åtgärda bristen. Författning 2 kap. 9 skollagen, 23 kap. 1 skollagen och Lvux12 avsnitt 2.4 Erbjudande av utbildning Bedömning Tierps kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Erbjudande av utbildning. - Verka aktivt för att nå de vuxna i kommunen som har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå inom särskild utbildning för vuxna och motivera dem att delta i sådan utbildning. Motivering Av skollagen framgår att hemkommunen ansvarar för att de som enligt skollagens bestämmelser har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå inom särskild utbildning för vuxna och önskar det, också får delta i sådan utbildning. Varje kommun ska aktivt verka för att nå de vuxna i kommunen som har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och för att motivera dem att delta i sådan utbildning. Tillsynen av vuxenutbildningen i Tierps kommun visar att arbetet med att nå de vuxna som är behöriga till utbildning på grundläggande nivå inom särskild utbildning för vuxna samt motivera dem att delta enbart sker i begränsad utsträckning. Enligt skolledningen beror detta på ett tidigare kommunbeslut om att minska tjänstgöringsgraden för personal med anställning för att samordna det administrativa arbetet inom särskild utbildning på vuxna. Som en konsekvens av det tidigare beslutet är det ingen vid vuxenutbildningen idag som har uppdraget att ansvara för detta arbete dvs. att genomföra aktiva insatser för att nå ut till de vuxna i kommunen som har rätt tillutbildning inom särskild utbildning för vuxna. Vidare framkommer i intervjuer med skolledningen att informationen om dessa utbildningar endast ges i begränsad omfattning i dag-

14 14 (15) lig verksamhet och via kommunens hemsida, men att ingen ansträngning görs för att nå ut via exempelvis Arbetsförmedlingen. Mot denna bakgrund behöver huvudmannen vidta åtgärder så att kommunen kan säkerställa att de informerar om möjligheter till utbildning på grundläggande nivå inom särskild utbildning för vuxna och aktivt verkar för att de vuxna som är behöriga deltar i sådan utbildning. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Tierps kommun föreläggs att åtgärda bristen. Författning 21 kap. 10 skollagen På Skolinspektionens vägnar Anna Rydin Beslutsfattare Partow Khademi Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

15 Skolinspektionen Bilaga (15) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.