Beslut för vuxenutbildningen

Transkript

1 Beslut Skolinspektionen Sorsele kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Sorsele kommun Skolinspektionen, Box 3177, Umeå, Besöksadress Nygatan Telefon: , Fax:

2 2(11) Tillsyn i vuxenutbildningen Skolinspektionen genomför tillsyn i Sorsele kommun under hösten Vuxenutbildningen besöktes av Skolinspektionen den 29 augusti Fakta om vuxenutbildningen Det övergripande ansvaret för vuxenutbildningens verksamhet i Sorseles kommun har social- och utbildningsutskottet som ligger direkt under kommunstyrelsen. Kommunen bedriver kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå och utbildning i svenska för invandrare (sfi). Den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå och utbildning i svenska för invandrare sker i egen regi. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå erbjuds både i egen och genom entreprenadavtal med enskilda utbildningsanordnare. I egen regi får eleverna sin undervisning tillsammans med elever från gymnasieskolan. Vuxenutbildningen leds av en rektor. Antal elever i den kommunala vuxenutbildningen läsåret 2013/2014 är 24 elever, utbildning i svenska för invandrare har 25 elever. Kunskapsresultat Resultatmåtten för all vuxenutbildning är komplicerade och statistiken bör därför tolkas med försiktighet eftersom utbildningen sker med löpande antagning och den officiella statistiken anger uppgifter på årsbasis. I nationell statistik anges för flera skolformer andelen avbrott och i detta mått ingår byte av kurs, studieväg eller studieort. Av Skolverkets nationella statistik framgår att 71,8 procent av de studerande inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i Sorsele kommun slutförde sin kurs under år 2013 att jämföra med rikets andel på 70,8 procent. Andelen avbrott var 9,1 procent år 2013 jämfört med 17,2 procent i riket. Avseende utbildningen i svenska för invandrare i Sorsele kommun var enligt den nationella statistiken för år 2013 andelen kursdeltagare som godkänts 88 procent, att jämföra med 61 procent för samtliga kommuner. Det finns ingen officiell statistik över andelen avbrott att ta del av eftersom elevantalet är lågt. Skolan har inte heller någon egen resultatsammanställning. Helhetsbedömning Målet för vuxenutbildning är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande och där utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. Utbildningen vid vuxenutbildningen i Sorsele präglas i av

3 3(11) flexibla lösningar för att tillmötesgå elevers önskemål utifrån deras olika behov och livssituation. Tillsynen visar att eleverna inom vuxenutbildningen överlag är nöjda med sin utbildning. Något forum för samråd med elever för att diskutera övergripande gemensamma frågor finns dock inte, vilket Skolinspektionen bedömer vara ett utvecklingsområde för vuxenutbildningen. Ett annat utvecklingsområde är arbetet med kartläggning och den individuella studieplanen. En väl genomtänkt kartläggning som utmynnar i en individuell studieplan, där validering kan användas bidrar till en effektiv utbildning som utgår från elevens mål med studierna. Individuella studieplaner kan även utgöra underlag för huvudmannen i arbetet med att planera, följa upp och utveckla verksamheten. Vidare visar Skolinspektionens tillsyn att huvudmannen behöver upprätta en plan mot kränkande behandling. Utifrån en kartläggning ska konkreta och uppföljningsbara åtgärder formuleras så att planen mot kränkande behandling blir det redskap i värdegrundsarbetet den är tänkt att vara. När det gäller vuxenutbildningens kvalitetsarbete är huvudmannen och rektorn medveten om behovet i att systematiskt följa upp och analysera samt visa på åtgärder för den fortsatta skolutvecklingen. Av tillsynen framgår att rutiner och system för att systematiskt följa upp och analysera de olika verksamheterna från skolnivå till huvudmannanivå i det närmaste är obefintliga. Skolinspektionen bedömer att huvudmannen måste ta ett tydligt ledningsansvar och se till att det systematiska kvalitetsarbetet implementeras i verksamheterna i syfte att ta fram tydliga förbättringsåtgärder för att öka måluppfyllelsen och kunskapsresultaten. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Sorsele kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 30 september 2015 redovisas för Skolinspektionen på adress Skolinspektionen, Box 3177, Umeå eller skolinspektionen.umea@skolinspektionen.se Sorsele kommun ska dessutom senast den 16 juni 2015 inkomma till Skolinspektionen med en planering för vilka åtgärder som ska vidtas för att åtgärda de brister som påtalas i detta beslut. Redovisningen ska lämnas av tjänsteman på nämndens vägnar, nämndsordförande, utskott eller berörd nämnd. Lämnas redovisningen av någon som före-

4 4(11) träder huvudmannen ska det framgå att delegation finns. Vänligen ange ärendets diarienummer vid kontakt med Skolinspektionen. Undervisning och lärande Bedömning Sorsele kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Undervisning och lärande. - Huvudmannen måste se till att alla elever har en individuell studieplan som anger utbildningsmål och den planerade omfattningen av studierna och att den i övrigt uppfyller författningarnas krav. - Huvudmannen måste se till att eleven erbjuds studie- och yrkesvägledning i samband med utarbetandet av den individuella studieplanen. - Huvudmannen måste se till att eleven har möjlighet att validera, det vill säga att få en bedömning av sina kunskaper och kompetenser som ger en förändring av utbildningens innehåll och form. Motivering Validering Enligt skollagen kan en elev i kommunal vuxenutbildning eller utbildning i svenska för invandrare få sina kunskaper och sin kompetens validerade. Med validering avses en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. Huvudmannen måste se till att validering genomförs och leder till anpassningar av såväl utbildningens innehåll som form. Rektorn ska verka för att validering sker i enlighet med lag och andra författningar. Betygssättning efter validering sker inom kommunal vuxenutbildning och utbildning i svenska för invandrare genom prövning. I intervjuer framkommer att studie- och yrkesvägledare träffar de sfi-studerande när de är klara med sin utbildning i svenska för invandrare. Validering, exempelvis i form av en kartläggning där en elevs tidigare kunskaper och kompetens bedöms och ligger till grund för beslut om vilka kurser eller delar av kurser som eleven ska läsa förekommer sällan. Enligt skolchefen kan vuxenutbildningen hjälpa till med validering av teoretiska ämnen på grundskole- och gymnasienivå. Då görs valideringen av behöriga ämneslärare. Skolan har dock inte kompetens att göra valideringar av yrkeskompetenser vilket det finns behov av. Enligt intervjuade politiker och skolchefen pågår diskussioner för att försöka hitta lösningar på valideringsproblematiken bland de närliggande småkommunerna.

5 5(11) Skolinspektionens bedömning är att huvudmannen måste se till att validering genomförs i enlighet med författningarna. Den individuella studieplanen Enligt skollagen ska det för varje enskild elev utarbetas en individuell studieplan som ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och den planerade omfattningen av studierna. Om utbildningsmålet är en gymnasieexamen ska detta framgå och även vilket program utbildningen i huvudsak motsvarar. Ingår individuella kurser ska dessutom målen för dessa framgå av planen. Enligt förordningen om vuxenutbildningen ska den individuella studieplanen utarbetas i samverkan med eleven. I samband med att studieplanen upprättas ska elever och presumtiva elever i vuxenutbildningen erbjudas studie- och yrkesvägledning. Planen ska vid behov revideras. Enligt rektorn upprättas en individuell studieplan för eleverna på grundläggande vuxenutbildning och sfi av lärarna. I lärarintervjun framgår att det först efter ett halvår på sfi görs en individuell studieplan och att eleverna inte erbjuds studie- och yrkesvägledning i samband med utarbetandet. På gymnasial nivå utarbetas studieplanen av studie- och yrkesvalsledare. Skolinspektionen vill framhålla att den individuella studieplanen utgör ett viktigt underlag för den enskilda elevens uppläggning av sina studier, bland annat är frågor om betyg och betygssättning, validering, prövning och stöd kopplade till elevens individuella studieplan. Eleverna på vuxenutbildningen ska utifrån individuella mål kunna bygga en utbildning med utgångspunkt i egen kunskap och kompetens. Studierna för den enskilde ska planeras utifrån dessa förutsättningar och dokumenteras i en individuell studieplan. Planen utgör också ett viktigt planeringsunderlag för utbildningsanordnaren för såväl inriktning som omfattning av utbildningsverksamheten i stort. Det är även viktigt att skolan klargör syftet med de individuella studieplanerna, så att de kan användas som det planeringsinstrument som de är tänkta att vara. En verklig individuell studieplanering, där alla elever får tillfälle att diskutera med en studie- och yrkesvägledare om sina intressen och önskemål om studieinriktning, kan förebygga felval och återvändsgränder i elevens studier. Sammanfattningsvis är Skolinspektionens bedömning att huvudmannen och rektorn måste se till att den individuella studieplanen upprättas för alla elever och innehåller den information som författningarna kräver och att elever erbjuds studie- och yrkesvägledning i samband med utarbetandet av den individuella studieplanen. Författning 20 kap. 8, och 22 kap. 10, skollagen 2 kap. 16, 4 kap förordning om vuxenutbildning

6 6(11) Grundläggande värden och inflytande Bedömning Sorsele kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Grundläggande värden och inflytande. - Se till att det finns forum för samråd med eleverna om frågor som är viktiga för verksamheten och kan ha betydelse för eleverna. Motivering Det är varje utbildningsverksamhets skyldighet att aktivt verka för att skapa de bästa förutsättningar för elevernas inflytande. Elever ska stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och att hållas informerade om frågor som rör dem. Enligt skollagen ska det finnas ett eller flera forum för samråd med eleverna. De ska informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas samt ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas. Enligt läroplanen för vuxenutbildningen ska rektorn ansvara för att verksamhetens former utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. Det åligger alla som arbetar i skolan, enligt skollagen och läroplanen, att vidareutveckla de studerandes förmåga att arbeta i demokratiska former och att arbeta med värdegrundsfrågor. I elevintervjun framkommer att vuxenutbildningen inte har något forum, där eleverna kan lyfta viktiga frågor. Rektorn menar att lärare genomför regelbundna samtal med eleverna och att de därigenom kan påverka sin utbildning men medger att det inte finns något forum för samråd. Skolinspektionen bedömer att huvudmannen och rektorn behöver se till att det finns forum för samråd med eleverna. Författning 4 kap. 13 skollagen Trygghet och studiero Bedömning Sorsele kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. - Se till att det finns en plan mot kränkande behandling som återspeglar förhållanden för varje enskild verksamhet. - Kartlägga förekomsten av kränkande behandling, analysera resultatet av kartläggningen och utifrån denna formulera i planen mot kränkande behandling konkreta och uppföljningsbara åtgärder för arbetet.

7 7(11) - Se till att en redogörelse för hur de planerade åtgärderna för att förebygga kränkande behandling har genomförts tas in i efterföljande års plan. - Se till att planen utarbetas i samarbete med personal och elever. Motivering Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. I detta ingår att se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Det främjande och förebyggande arbetet ska enligt diskrimineringslagen beskrivas i en likabehandlingsplan och enligt skollagen i en årlig plan mot kränkande behandling. Dessa kan skrivas samman till en gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling. Det ska tydligt framgå för vilka verksamheter den gäller. Planen ska utarbetas på nytt varje år och i det arbetet ska eleverna medverka. Skrivningarna ska utgå ifrån en tydlig kartläggning av situationen på skolan och konkret beskriva vilka åtgärder som ska vidtas under året för att stärka skolans värdegrundsarbete (jfr Skolverkets Allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, SKOLFS 2012:10). Rektorn menar att lärarna jobbar med värdegrundsfrågor i vardagssituationer med eleverna och agerar snabbt när det behövs. Personalen amnäler emellertid incidenter till rektorn och rektorn för det vidare till huvudmannen. I intervjuerna framkommer även att det inte finns någon aktuell plan mot kränkande behandling vid vuxenutbildningen i Sorsele. Skolinspektionen bedömer att vuxenutbildningen i Sorsele snarast måste utarbeta en plan mot kränkande behandling. Skolinspektionen vill framhålla att de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling ska bygga på en kartläggning av den aktuella situationen så att varje enskild verksamhets specifika förutsättningar framkommer. För att planen ska kunna vara ett effektivt hjälpmedel i skolans arbete mot kränkande behandling är det Skolinspektionens bedömning att planen tydligare måste ange vilka specifika åtgärder som vuxenutbildningen ska vidta under året. En redogörelse för hur åtgärderna har genomförts ska också finnas med i efterkommande års plan. Dessutom ska personal och elever engageras i arbetet med att ta fram planen. Författning 6 kap. 6, 8 g skollagen

8 8(11) 1-2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Sorsele kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. - Se till att kvalitetsarbetet på enhetsnivå såväl som på huvudmannanivå omfattar alla verksamheter inom vuxenutbildningen. - Se till att måluppfyllelsen i form av resultat av värdegrundsarbete och kunskapsresultat för varje kurs inom alla verksamheter inom vuxenutbildningen sammanställs. - Se till att uppmärksamma utvecklingsbehov och att analyserna leder till att åtgärder vidtas för att utveckla verksamheten. - Se till att kvalitetsarbetet dokumenteras och ger en samlad bild av utbildningens kvalitet. - Se till att kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Motivering Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Rektorn har ett ansvar att bedriva motsvarande kvalitetsarbete på verksamhetsnivå. Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Den skriftliga dokumentationen behövs för att regelbundet stämma av att kvalitetsarbetet leder till en utveckling mot målen. I ett längre perspektiv är dokumentationen en förutsättning för att kunna kartlägga verksamheten och identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att uppfylla målen och kunskapskraven. Kvalitetsarbetet på huvudmannanivå ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamhetens kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen. Huvudmannen behöver därför klargöra hur detta arbete ska bedrivas. En viktig uppgift för huvudmannen är att se till att såväl det egna som enheternas kvalitetsarbete genomförs i enlighet med skollag, läroplan och andra förförfattningar. Systematiskt och kontinuerligt innebär att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling.

9 9(11) Kvalitetsarbetet på enhetsnivå I lärarintervjun framkommer att de resonerar om resultaten och tittar på hur det har gått för eleverna på individnivå men inte på övergripande nivå. Rektorn berättar att de nu kommer att skriva verksamhetsrapporter där kvalitetsarbetet kommer att framgå både för den egna verksamheten och för de externa anordnarna på uppmaning av skolchefen men att det ännu inte har blivit gjort. Rektorn visar en tydlig vilja och ett engagemang att utveckla skolans verksamhet. Skolinspektionen konstaterar dock att det saknas en dokumenterad analys av vuxenutbildningens resultat utifrån de nationella målen och kunskapskraven där vuxenutbildningens olika skolformer och kurser tydligt kan särskiljas. Utvärdering av kunskapsresultat och värdegrundsarbete måste ske på ett systematiskt sätt och även involvera elever och lärare för att det systematiska kvalitetsarbetet ska fungera som ett viktigt redskap för att öka måluppfyllelsen. Kvalitetsarbetet på huvudmannanivå Enligt skolchefen är den kommunala grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen nästan bortglömd och nämnden efterfrågar inte resultat från vuxenutbildningen. I nuläget bygger sålunda inte huvudmannanivåns kvalitetsarbete på verksamheternas kvalitetsarbete. Det är viktigt att kommunen årligen identifierar utvecklingsområden och beslutar om vilka förbättringsåtgärder och utvecklingsinsatser man kommer att prioritera i den kommande planeringen. Skolinspektionen bedömer att det behövs åtgärder, för att det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamhetens kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljning och utveckling av vuxenutbildningen. Inte heller följs alla verksamheter upp. Sorsele kommun måste ta ansvar för att följa upp varje verksamhet, såväl den i egen regi som den som utförs av externa anordnare. Skolinspektionen bedömer att huvudmannen måste ta ett tydligare ledningsansvar för att vuxenutbildningens systematiska kvalitetsarbete genomförs för att kunna vidta lämpliga åtgärder för högre måluppfyllelse. Skolinspektionen bedömer sålunda att kvalitetsarbetet inte motsvarar de krav som skollagen ställer. Författning 4 kap. 3-6 g skollagen och 23 kap. 1 skollagen

10 10(11) I ärendets slutliga handläggning har undervisningsråden Agnetha Burström och Jonas Hedström deltagit. På Skolinspektionens vägnar Joak Blomb rg B s tsfattare E-V-7\-- Eva Ahlman Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

11 Skolinspektionen Bilaga (11) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.