Omvandling Västra Centrum Jönköping DEN GODA STADEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Omvandling Västra Centrum Jönköping DEN GODA STADEN"

Transkript

1 Omvandling Västra Centrum Jönköping DEN GODA STADEN

2 Hur bygger man den goda staden? Foto: Stadsbyggnadskontoret

3 Hur bygger man den goda staden? Kan man planera fram puls, mångfald, trivsel och trygghet? Allt det som vi brukar förknippa med en attraktiv och fungerande stadskärna. I den trivsamma staden skapas nya innovativa idéer och verksamheter som främjar utvecklingen för en hel region. Stadskärnan är stadens själ och naturliga mötesplats och måste därför erbjuda en miljö som inbjuder människor att träffas och utvecklas i öppenhet och tolerans. Centrum är vardagsrummet för alla, vilket också ställer krav på god tillgänglighet och trygghet. Stadskärnans många funktioner och uppgifter gör att begreppet stadsplanering inte längre räcker till. Den goda staden kan bara byggas genom en tålmodig och målmedveten stadsutveckling, en process där många olika aktörer är inblandade och där stadens liv och innehåll går hand i hand med de fysiska åtgärderna. Jönköping Jönköpings kommun har sedan ett antal år arbetat medvetet med olika stadsutvecklingsfrågor. I mitten av 90-talet genomfördes en omdaning av dåvarande östra och västra centrum med stora satsningar på kollektivtrafiken. Samtidigt frigjordes centrala stråk i stadskärnan som gågata inleddes arbetet med Stadsbyggnadsvisionen Från tanke till handling, som är ett långsiktigt utvecklingsprojekt för centrala Jönköping. Stadsbyggnadsvisionen har i hög grad koncentrerat sig på att föreslå olika sätt att stärka stadskärnan. Staden är inte bara byggnader, gator och torg, även om dessa är de långsiktigt formade stadsbyggnadselementen. Begrepp som stadens organisation och skötsel, stadens innehåll och stadens fysiska form och tillgänglighet är framträdande delar i visionsarbetet. En annan viktig utgångspunkt är samverkan mellan olika aktörer i staden, som högskolan, fastighetsägarna, handeln och att på olika sätt engagera kommunens medborgare. Ambitionen med Stadsbyggnadsvisionen är att skapa och vidmakthålla en kontinuerlig process och ett arbetssätt som leder Från tanke till handling, där olika delprojekt leder närmare målet att Jönköpings stadskärna skall bli Skandinaviens mest attraktiva i sin storlek. Stadsbyggnadsvisionen Arbetet med Stadsbyggnadsvisionen inleddes med formulerandet av ett antal bärande idéer och handlingsinriktade punkter för utvecklingen av Jönköpings centrala delar: Stadskärnan skall vara socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar. Stadskärnan skall vara den självklara mötesplatsen och vardagsrummet för alla människor oavsett kön, ålder eller ursprung. Den skall vara trygg och säker att vistas i under alla tider på dygnet. Stadskärnan skall ha en mångfald i fråga om boende, arbetsplatser, utbildning, kultur, handel, nöjen och andra verksamheter. Stadskärnan skall ha en hög kvalitet på arkitektur och utformning av de offentliga rummen. Stadskärnan skall ha en god tillgänglighet för alla. Stadskärnan skall ge långsiktigt hållbara och lönsamma förutsättningar för utveckling och drift av olika verksamheter.

4 Jönköpings centrum har historiskt haft en tydlig uppdelning mellan öster och väster. Östra och Västra Storgatan skiljs och möts i det stora gemensamma parkrum som bildas av Hamnparken, Rådhusparken och Braheparken. Västra centrum har haft en stark tradition som förvaltnings- och myndighetskvarter. I denna del av staden finns länsstyrelsen, polismyndigheten, flera statliga verk och sedan mitten av 90-talet även högskolan, vilken var en medveten lokalisering av kommunen. Högskolans etablering har inneburit en kraftig förändring av struktur och innehåll i Västra centrum. Västers karaktär är i dag mångfacetterad; ett kommunikationscentrum för buss- och tågresenärer, en kunskapsstad, ett café-, restaurang-, krog- och nöjesintensivt område som nu stärks genom byggnationen av en Filmstad. Under senare år har stadsdelens handelsutbud breddats och en rad nya specialaffärer har etablerats, bl.a. inriktade på delikatesser. Alltsedan centrumomvandlingen i mitten av 90-talet har kommunen arbetat aktivt för att på olika sätt stärka såväl de organisatoriska som de fysiska sambanden mellan de östra och västra delarna av stadskärnan. Den gemensamma centrumledningsfunktionen, På Stan AB, har haft ett tydligt uppdrag att marknadsföra Jönköping som ett sammanhållet centrum med samverkande intressen och utbud. Trots strävan att skapa en gemensam identitet i hela centrala Jönköping har Östra centrum på senare år stärkt sin handelsprofil medan Västra centrum utvecklas som stadens nöjes- och matkvarter. Uppdelningen mellan stadsdelarna, som länge uppfattades som ett problem, har därmed fått en egen inneboende drivkraft som påverkar utvecklingen i staden på ett dynamiskt sätt. Nya verksamheter och rörelsemönster i Västra centrum innebär att nya krav ställs på stadsdelens funktion och utformning. Det växande nöjesutbudet gör att mycket av stadens nattliga liv, speciellt under helgerna, koncentreras till denna Foto: Stadsbyggnadskontoret Stadsdel i Vä del av Jönköping. Vid Lundströms plats byggs Filmstaden. Dess tillkomst förstärker områdets karaktär som nöjes- och aktivitetskvarter och ger Lundströms plats en betydligt viktigare roll som torgrum och naturlig mötesplats. På så vis aktualiseras också behovet av att skapa en tydligare koppling mellan Västra centrum och det intilliggande Tändsticksområdet, med sin historiska miljö och kulturella aktiviteter. I dag är Tändsticksområdet avskärmat från centrala Väster genom trafikflödet på Järnvägsgatan vid korsningen med Västra Storgatan och genom läget och utformningen på områdets entré. Området kring Juneporten, Lundströms plats och delar av Västra Storgatan är ofta stökiga miljöer under helgkvällar och nätter. Länstrafikbolaget har tvingats vidta olika åtgärder för att minska risken för hot och skadegörelse på bussarna. Nedskräpning och svarttaxi är andra negativa effekter som kan märkas.

5 Historiskt tydlig uppdelning mellan östra och västra centrum i Jönköping. I dag ett växande nöjesliv på väster, bland annat påverkat av Högskolans etablering. Nya verksamheter och rörelsemönster ställer krav på stadsdelens funktion och utformning. Omvandlingsarbete har inletts med satsningar på stadskärnans funktion, liv och trygghet. Olika delprojekt läggs samman för att skapa en sammanhållen utveckling. Bred samverkan i ett processinriktat arbete. Fysiska åtgärder leder till diskussioner kring sociala frågor, trygghet, tillgänglighet m.m. förändring ster Omvandling Västra centrum Kommunen beslutade, inom ramen för Stadsbyggnadsvisionen, att starta ett sammanhållet projekt för att omvandla Västra centrum och skapa bättre vistelsemiljöer, mötesplatser, gatumiljöer och hållplatser i området. Stadskärnans funktion, liv och trygghet är viktiga aspekter i arbetet. Syftet är att upprätthålla och utveckla stadsmiljön så att attraktiviteten och konkurrenskraften i staden stärks. Projektet sker i samverkan med berörda fastighetsägare och Vägverket, som också samfinansierar åtgärderna. Arbetet sker även förvaltningsövergripande och i dialog med Jönköpings länstrafik, Polisen, Brottsförebyggande rådet, handikapporganisationerna m.fl. Olika aktiviteter har genomförts, bl.a. trygghetsvandringar och trygghetsseminarium, belysningsanalyser och provbelysningar. Olika diskussionsforum tillsammans med fastighetsägare och andra aktörer i staden har genomförts. Flera parallella uppdrag har initierats och särskild uppmärksamhet har ägnats åt sociala frågor, drift och underhåll, estetik, konsumtionslägen, taxiangöring, trafik och parkering samt trygghetsfrågor. Ett antal åtgärder är redan genomförda, andra är under projektering eller ingår i olika idéutredningar. Precis som i den övergripande Stadsbyggnadsvisionen är begrepp som helhet och samverkan avgörande. Olika delprojekt läggs samman för att skapa kraft och möjligheter till nya tankebanor och idéer. Detta medför högre kvalitet och engagemang i frågorna. På så vis blir de fysiska projekten också en plattform för diskussioner kring sociala frågor, trygghet, tillgänglighet, skötsel och renhållning, innehåll, utbud m.m. Foto: Stadsbyggnadskontoret

6 ➌ ➎ ➐ ➏ ➍ ➋ ➊ Karta: Stadsbyggnadskontoret. Den blå slingan visar var trygghetsvandringarna genomfördes i Jönköpings stadskärna. Trygghetsvandringar Projekt Västra Centrum har inneburit att diskussioner har förts kring olika frågeställningar som: Vad kan vi gemensamt göra för att förbättra vårt vardagsrum? Hur ska vi få en större trygghetskänsla? Vilken nivå ska drift och underhåll ha? Vad kan de olika kommunala förvaltningarna göra? Vad kan fastighetsägarna, köpmännen, PåStan AB, Polisen och andra göra? 2003 genomförde kommunen ett antal trygghetsvandringar i Jönköpings centrum i samarbete med Länstrafiken. Kvällsvandringar anordnades i staden tillsammans med allmänheten; ungdomar, vuxna, män och kvinnor, pensionärer och funktionshindrade. Trygghetsvandringarna gav värdefull kunskap om hur olika delar av stadsmiljön upplevs vid olika tider av dygnet. Några platser upplevs otrygga på grund av de människor som uppehåller sig där, en del miljöer upplevs otrygga för att de är avfolkade kvällstid. Vissa miljöer upplevs otrygga för att de är mörka, en del på grund av sin arkitektur. Parker upplevs ofta otrygga eftersom de blir svårare att överblicka vid mörker. Trygghetsvandringarna visade att ungdomar känner samma otrygghet som äldre, vilket också visar sig i de ungdomsenkäter som kommunen genomfört under Checklista Deltagarna går två och två och antecknar sina iakttagelser på en karta. Upplevs platsen trygg eller otrygg? Vad är det man ser? Dagtid och kvällstid Grönska, buskar, träd Markbeläggning, gatusten, asfalt m.m. Belysning, lampor Skötsel, skadegörelse Platser att gå på, övergångsställen m.m. Cykelvägar, mopeder Överfarter, tunnlar m.m. Vinter, sommar Dörrar, entréer till bostäder, lokaler m.m. Hållplatser P-platser, P-hus, garage Torg, öppna platser Gator, biltrafik Människor: Var finns de? Hur upplevs de? Skyltar m.m. Annat?

7 Delprojekten Inom Omvandling Västra centrum läggs olika delprojekt samman för att skapa kraft och möjligheter till nya tankebanor och idéer. Detta ger också en plattform för konstruktiva diskussioner om stadens liv och innehåll. Belysning Trygghetsvandringarna pekade bland annat på att känslan av trygghet i stadsmiljön kan öka med hjälp av bättre och mer anpassad belysning. Ett särskilt belysningsprogram har tagits fram med hjälp representanter från kommunens Stadsbyggnadskontor, Tekniska kontoret, Kultur Jönköping, Jönköping Energi och Lokala brottsförebyggande rådet. Olika fokusgrupper med ungdomar, vuxna och funktionshindrade och experter har också varit knutna till projektet. Kommunfullmäktige har därefter anvisat 5 Mkr under tre år för att genomföra åtgärder på en del av de utpekade platserna i programmet, som ett första steg på vägen mot en bättre ljusmiljö i Jönköping. Arbetet har skett med hjälp av parallella uppdrag och provbelysningar. Flera av de genomförda åtgärderna i Västra centrum har en direkt koppling till de tidigare genomförda trygghetsvandringarna. Rådhusparken ➊ Hamnparken ➋ Rådhusparken är ett centralt parkområde i Jönköping, som sedan parken anlades år 1871 är stadens paradrum. Parken omges av flera framträdande byggnader präglade av det arkitekturideal som rådde under andra hälften av 1800-talet. Rådhusparken är en attraktiv del av staden dagtid med många människor som passerar. Trygghetsvandringarna visade att parken upplevdes som mörk och otrygg kvällstid. Flera stråk leder dock genom parken till stadens kvällstida målpunkter. Bristen på överblick, få verksamheter runt omkring och dålig belysning bidrog till en känsla av instängdhet och otrygghet. I nära anslutning till Rådhusparken ligger Hamnparken, som moderniserades och byggdes om under år Före ombyggnationen var Hamnparken, precis som Rådhusparken, en plats som uppfattades som mörk och otrygg kvällstid. I samband med Stadsbyggnadsvisionen genomfördes ett antal enkäter och seminarier som visade behovet av att göra stadens centrala parker ljusare och mer tillgängliga. Ombyggnationen av Hamnparken innebar bland annat att ett antal stora träd och buskage togs bort. Vid trygghetsvandringarna tre år senare uppfattades dessa åtgärder ha bidragit till ökad känsla av trygghet i området. Skiss: Creacon Hösten 2006 genomfördes en ombyggnation av Rådhusparken och flera storvuxna buskar och häckar togs bort. Genom att ge parken luft och rymd skapades en överblickbarhet även kvällstid. De viktiga stråken genom parken poängterades och belysningen anpassades för att skapa en tryggare och attraktivare miljö. De intilliggande byggnaderna fick fasadbelysning och parkens fontän och en del större träd belystes. Åtgärderna föregicks av parallella uppdrag, provbelysningar, utställningar och ett antal offentliga och förvaltningsövergripande diskussioner.

8 Foto och karta: Stadsbyggnadskontoret Järnvägsgatans förlängning ➌ Barriären mellan Västra centrum och Tändsticksområdet i form av Västra Storgatan och dess höga trafikflöde skärmar av Tändsticksområdet från övriga Västers funktion och liv. Genom att förlänga Järnvägsgatan norr om området i stället minimeras denna barriär. Det minskade trafikflöde som Västra Storgatan får genom omflyttning av trafikmängder till Järnvägsgatans förlängning gör att gatan kan omdimensioneras till ett mer stadsmässigt gaturum med liv och innehåll. Skissidé: SWECO FFNS Tändsticksområdet ➎ Järnvägsgatans förlängning erbjuder en bättre koppling mellan Lundströms plats med den nya Filmstaden och Tändsticksområdet. En ny torgentré kan skapas som också sätter fokus på Tändsticksområdets möjligheter att få ett attraktivare verksamhetsutbud. Skissidé: Creacon Västra Storgatan ➍ Gatumiljön behöver förnyas för att skapa ett trivsamt vistelsestråk utmed Västra Storgatan, med dess restauranger, krogar och parkmiljöer. Detta innebär också att förbättringar på stomlinjesystemet genom Västra centrum ska genomföras så att både tillgängligheten och passagerarnas bekvämlighet ökar samt framkomligheten fungerar bättre. Foto: Stadsbyggnadskontoret Lundströms plats ➏ Vid Juneporten strålar busslinjerna samman i det lokala kollektivtrafiknätet. Här är kommunens största busshållplats som också är ansluten till det regionala resecentrumet. Utanför Juneportens entré, på andra sidan Västra Storgatan, finns Lundströms plats, som är ett av de få spåren från Jönköpings medeltida stadsplan.

9 mellan den lokala och regionala busstrafiken, den regionala och interregionala tågtrafiken och användarnas olika målpunkter i staden. Kopplingen mellan lokalbussarna vid Juneporten och Resecentrum är viktiga. Fotomontage: Stadsbyggnadskontoret/Wingårdh Ett av delprojekten inom projekt Västra centrum är att omvandla Lundströms plats, en ganska problematisk yta med mångfacetterad funktion. I maj 2007 invigs den nya Filmstaden. Byggnadens arkitektur ställer krav på platsens estetiska utformning och ambitionen är att utforma Lundströms plats till stadens entré och ett prominent torgrum. Markbeläggningen förnyas och den medeltida gatusträckningen markeras. Komforten för resenärer förbättras genom väderskydd och kompletteras med längsgående tak. Attraktiva sittplatser och plats för uteserveringar skapas. Platsen får också mer träd och grönska och belysningen kommer att ses över. De sociala frågorna, bråk och skadegörelse, behandlas på bred front i samverkan mellan Socialförvaltning, Polis och fastighetsägare. Kollektivtrafikens hållplatslägen kommer att ligga kvar som i dag, men kvalitén på hållplatserna ska höjas. Under förberedelsearbetet tillsammans med JLT, Jönköpings Länstrafik, har ett antal frågeställningar kommit upp som bland annat visar att satsningar på ett snabbt och effektivt kollektivtrafiksystem ibland kan försvåra arbetet med att bygga säkrare gatumiljö för alla som rör sig till fots i stadskärnan. Frågan om tillgänglighet får därmed två olika dimensioner. Genom ändrad utformning av bl.a. Klostergatan och Västra Storgatan ska en trevligare och säkrare miljö skapas för kollektivtrafiken och fotgängare. Klostergatan ➐ Klostergatans komplexa trafiksituation innebär en osäker trafikmiljö. Gatan är olycksbelastad och en lugnare trafikrytm skulle vara positiv. Detta kan uppnås genom minskat körfält och generösare trottoarer. Fotomontage: Wingårdh Stadens trafik Jönköpings kommun fick 2002 statsbidrag från Vägverket till kollektivtrafikdelen inom Stadsbyggnadsvisionen. Bidraget har använts till fysiska åtgärder för att utveckla kollektivtrafikens möjligheter och konkurrenskraft genom den centrala staden. En viktig fråga är att lösa kollektivtrafikens framkomlighet i de olika miljöerna som passeras genom stadskärnan. Det är viktigt för staden och Västra centrum att tillgängligheten fungerar Fotomontage: Rambôll

10 Foto: Stadsbyggnadskontoret

11 Framgångsfaktorer Jönköpings kommun har tillämpat ett processinriktat arbetssätt i stadsutvecklingsfrågorna under en lång rad år, men det var först genom arbetet med Stadsbyggnadsvisionen, i slutet av 1990-talet, som metodiken blev tydlig och uttalad. I Jönköping handlar begreppet Den Goda Staden till stor del om attraktivitet. Genom en aktiv stadsutveckling kan stadskärnans och därmed hela stadens attraktivitet stärkas. Detta påverkar i sin tur den ekonomiska tillväxten och utvecklingen i hela regionen. Framgångsrik stadsutveckling kräver tydlig förankring från starten och sedan kontinuerligt genom hela processen. Närheten till kommunledning och politiker är viktig, deras roll är att företräda, förklara och ibland försvara de åtgärder som genomförs. De processledare som utses måste ha ett tydligt mandat att leda arbetet och vara drivande och orädda. Trots samverkan på bred front är det alltid kommunen som har det yttersta ansvaret för stadsutvecklingsarbetet. Kommunens roll är unik och kan aldrig ersättas av någon annan. Viktiga faktorer för stadskärnan är: Ökat inslag av arbetsplatser och kommersiellt utbud Ökat utbud av kontaktintensiva verksamheter Ökat antal boende som vitaliserar hela dygnet Hög tillgänglighet till/från regionen I stadsmiljön kan attraktiviteten mätas med begrepp som vackert, rent och tryggt eller i form av innehåll, upplevelser, nöjen, tillgänglighet, tolerans och delaktighet. Helheten är viktig vi bygger inte en gata utan en stad. Genom att arbeta med processen som arbetssätt i stadsutvecklingsfrågorna kan man utnyttja de drivande och positiva krafter som redan finns. Erfarenheterna i Jönköping är att samtliga som berörs måste engageras aktivt i hela processen. Omvandlingen av Västra centrum bygger på samverkan mellan olika intressenter där bl.a. fastighetsägarna bidrar till finansieringen av de planerade åtgärderna. De fysiska projekten har en viktig roll som drivkraft i ett antal processer och skeenden som i sin tur påverkar mer mjuka värden i stadsdelen, som innehåll och liv, trygghet och säkerhet. Alla berörda måste få tillfälle att gemensamt diskutera igenom problem och åtgärdsförslag. Arbetet ska bedrivas systematiskt så att alla kommer till tals. Det måste finnas en öppenhet för nya förslag och en välkomnande attityd till personliga initiativ. Genom arbetet med Stadsbyggnadsvisionen och omvandlingen av Västra centrum har Jönköpings kommun fått erfarenheter som kan tillämpas i andra stadsutvecklingsprojekt. Några sammanfattande punkter att tänka på: Sammanhang Skapa sammanhang, helhet och en tyngd åt frågorna. I Jönköping var omvandlingen av Västra centrum en del av Stadsbyggnadsvisionen och dess strävan att stärka stadskärnan. Samverkan Förankra projekten genom bred samverkan mellan olika parter. Process Skapa delaktighet genom processen som arbetssätt. Resultatet blir bättre och kvalitén i de genomförda åtgärderna högre. Helhet Arbeta med helheten och se till att arbetet med stadsutveckling omfattar begrepp som organisation och skötsel, innehåll, fysisk form och tillgänglighet. Mandat Ge processledaren tydliga mandat att driva arbetet och medel för genomförandet. Kontaktperson, projekt Omvandling Västra centrum, Jönköping: Josephine Nellerup, Stadsbyggnadskontoret, Jönköpings kommun, Tel: , E-post:

12 Foto: Stadsbyggnadskontoret Den Goda Staden Den Goda Staden är ett samarbetsprojekt för att finna kreativa lösningar i samhällsbyggande och stadsutveckling. Sveriges Kommuner och Landsting, Banverket, Boverket och Vägverket samarbetar i projektet med Jönköpings, Norrköpings och Uppsala kommun. Målsättningen är att lägga en grund för utveckling, attityder och regelsystem som underlättar samverkan mellan privat och offentligt, mellan individer och samhälle, mellan olika sektorer och delintressen samt mellan det nationella, regionala och kommunala perspektivet. Projektet vill skapa arenor för diskussion och erfarenhetsutbyte om stadsutveckling och transporter. Det ska skapa förståelse för vad som möjliggör utveckling mot ett attraktivt och långsiktigt hållbart samhälle. Genom samarbete i konkreta projekt utvecklas gemensam kunskap och erfarenhet av att ta sig förbi hinder och svårigheter. CCJ

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING! En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda

Läs mer

Trygghetsvandring tankar på vägen

Trygghetsvandring tankar på vägen Trygghetsvandring tankar på vägen 1 I den här skriften hittar du... Din kunskap behövs!...5 Förmöte...6 Andra mötet vandringen...6 Avslutande möte...8 Att tänka på under vandringen...9 Människan är viktigast...9

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna 2011 01 26 Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Arbetet med Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium 25 november 2010 Bearbetning och analys Uppföljningsmöte

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Trygghetsvandring så här gör man MANUAL VERSION 2

Trygghetsvandring så här gör man MANUAL VERSION 2 Trygghetsvandring så här gör man MANUAL VERSION 2 Råd, tips och checklista för trygghetsvandringar Trygghetsvandring är en metod för att skapa en bättre och tryggare närmiljö. Alla kan använda den. Trygghetsvandring

Läs mer

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och byggnadsnämnden 2013-01-23 17 Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Trygghetsvandring en vägledning

Trygghetsvandring en vägledning Trygghetsvandring en vägledning Råd, tips och checklista för trygghetsvandringar Sätt ner foten för en mänskligare stad Förberedelser 5 På med trygghetsglasögonen 9 Nu vandrar vi! 13 Efter vandringen 15

Läs mer

Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl, Brofästet Öland, västra

Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl, Brofästet Öland, västra Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl 1 (9) Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl, Brofästet Öland, västra Checklistan innehåller frågeställningar som rör personer med nedsatt rörelse- och/eller

Läs mer

Trygghetsvandringar i Piteå en vägledning

Trygghetsvandringar i Piteå en vägledning Trygghetsvandringar i Piteå en vägledning "Det är hit man kommer när man kommer hem" Råd & tips Checklista Ansvarig : Folkhälsorådet PiteBRÅ Sammanställd av: Folkhälsostrateg Helena Lindehag 2009 1 Trygga

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

Trygghetsvandring på södra Hertsön

Trygghetsvandring på södra Hertsön Trygghetsvandring på södra Hertsön Onsdagen den 18 mars 2009 Upprättat 2009-03-30 Siffrorna på kartan anger plats för åtgärd, se i listan för vad problemet är och vem som är ansvarig. 20 19 21 18 17 16

Läs mer

Västra Varvsgatan 19. Malmö 1 594 kvm

Västra Varvsgatan 19. Malmö 1 594 kvm Västra Varvsgatan 19 Malmö 1 594 kvm Välkommen till Diligentia Västra Varvsgatan 19 På Västra Varvsgatan 19 kan vi erbjuda en kontorslokal på 1594 kvadratmeter. Yta Våning 1 594 kvm plan 3 Husets karaktär

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Trygghetsvandring. i området kring Nybyholm och Vasastaden. 30 maj 2011. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet 2011-06-21

Trygghetsvandring. i området kring Nybyholm och Vasastaden. 30 maj 2011. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet 2011-06-21 i området kring Nybyholm och Vasastaden 30 maj 2011 Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet 2011-06-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Vad är en trygghetsvandring? 6 2.1 Metod... 6 2.2 Trygghetsvandring kring

Läs mer

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Degerfors i centrum 2008 Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 1 2. Mål. 2 3. Geografiskt område. 2 4. Nuläge 2 5. Organisation. 4 6. Åtgärdsförslag/delprojekt 4 7. Tidplan

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Innehållsförteckning Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar...3 Övergripande mål...3 Huvudmål...3 1. Attraktiva stads- och boendemiljöer...3

Läs mer

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Koncept/innehåll: Jerker Söderlind Plan/arkitektur: Gio Olla, Joakim Sturesson

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande 8.00. Mingel och frukostbuffé 8.15 Välkommen Kort

Läs mer

Uteserveringar. Råd och riktlinjer. Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14

Uteserveringar. Råd och riktlinjer. Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14 Uteserveringar Råd och riktlinjer Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14 Vi vill ha en vacker stadsmiljö Alla har ett gemensamt ansvar för att göra staden vacker. Det är viktigt att vi behandlar

Läs mer

Attitydundersökning i Stockholm City maj 2008

Attitydundersökning i Stockholm City maj 2008 Attitydundersökning i Stockholm City maj City i Samverkan har under maj genomfört attitydundersökningar på 500 personer bosatta i Stockholms län Attitydundersökning i Stockholm City Under maj har 500 personliga

Läs mer

INTRESSENTER I BYGGSKEDET

INTRESSENTER I BYGGSKEDET SWEPOMM 2 014-11- 20 MINNESANTECKNINGAR F RÅN W ORKSHOP INTRESSENTER I BYGGSKEDET 1 1. VILKEN KVALITET VILL VI UPPNÅ I BYGGSKEDET? Upprätthåll samma framkomlighet som före byggstart. Öka upplevelsen om

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Gaturum 1: Astrid Lindgrens allé, Corfitz-Beck-Friisgatan från Övre i norr till Nygatan i söder. Avgränsning i sidled mot Stortorget är trädallén.

Gaturum 1: Astrid Lindgrens allé, Corfitz-Beck-Friisgatan från Övre i norr till Nygatan i söder. Avgränsning i sidled mot Stortorget är trädallén. Trelleborg 2012-05-28 Trelleborgs nya gaturum i befintliga gatustråk Citysamverkans övergripande syfte och målsättning: Är att medverka till att göra stadskärnan mer attraktiv och på olika sätt främja

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag

Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen 2014-08-15 SID 1 (5) KS/2013:357 TJÄNSTESKRIVELSE Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade, efter en förfrågan från

Läs mer

Trygghetsvandring Flens centrum Juni 2011

Trygghetsvandring Flens centrum Juni 2011 Trygghetsvandring Flens centrum Juni 2011 Bakgrund Åtgärder för att minska brottsligheten samt öka tryggheten i Flens kommun är ett prioriterat område för både polisen i Flen och Flens kommun som verksamhet.

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012

Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 PM 1 av 5 2009-05-14 Tekniska nämnden Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 Bakgrund I slutet av 2008 gjordes en uppföljning av Gator och parkers tillgänglighetsarbete under åren 2002-2008.

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Fotgängarens trygghet när det är mörkt - erfarenheter från studier inom två stadsutvecklingsprojekt i Stockholm

Fotgängarens trygghet när det är mörkt - erfarenheter från studier inom två stadsutvecklingsprojekt i Stockholm Fotgängarens trygghet när det är mörkt - erfarenheter från studier inom två stadsutvecklingsprojekt i Stockholm Pelle Envall TUB Trafikutredningsbyrån Upplägg Bakgrund Definition Finns empiriska bevis

Läs mer

BID som samverkansform

BID som samverkansform BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden

Läs mer

Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget

Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget Nya Fristadstorget - ditt torg! Ditt torg Eskilstuna utvecklas! Det nya Fristadstorget

Läs mer

Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen. Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23

Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen. Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23 Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23 1 INLEDNING Såväl kommuninvånarna, fastighetsägarna, näringsidkare som kommunen drar nytta av ett attraktivt

Läs mer

Stadsbyggnadsnämnden sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26.

Stadsbyggnadsnämnden sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26. Stadsbyggnadsnämnden sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26. Frågor ställda av Centralt ungdomsforum Nämndens svar Åtgärd Behandlas Sammanställning och

Läs mer

Trygghetsvandring. i Flens centrum. September 2009 (uppdaterad med åtgärder oktober 2009)

Trygghetsvandring. i Flens centrum. September 2009 (uppdaterad med åtgärder oktober 2009) Trygghetsvandring i Flens centrum September 2009 (uppdaterad med åtgärder oktober 2009) Bakgrund Åtgärder för att minska brottsligheten samt öka tryggheten i Flens kommun är ett prioriterat område för

Läs mer

Upptäck och åtgärda otrygghet

Upptäck och åtgärda otrygghet Upptäck och åtgärda otrygghet Om trygghetsvandringar EN SAMMANFATTNING AV TRYGGHETSVANDRINGAR IDÉSKRIFT NR 16 OM LOKALT BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE FRÅN BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET Trygghetsvandringar kopplar

Läs mer

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Checklista sociala konsekvenser

Checklista sociala konsekvenser Planprogram/Detaljplan för fastighet (kortnamn) 1 (7) Checklista sociala konsekvenser Checklistan innehåller frågeställningar som rör personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga FN:s standardregler

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum

Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum 2012-10-16 genomfördes en uppföljning av den trygghetsrond som gjordes i Trollhättas centrum den 29 februari samma år. Bakgrund: 29 februari genomfördes

Läs mer

Därför går jag aldrig själv om natten.

Därför går jag aldrig själv om natten. Därför går jag aldrig själv om natten. Pressrapport Ny trygghetsbelysning i området Lappkärrsberget. Ett samarbetsprojekt mellan Stockholms Stad och Fortum. Innehåll Sammanfattning 3 Resultat från undersökning

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

Skyltprogram för kommunala skyltar

Skyltprogram för kommunala skyltar Skyltprogram för kommunala skyltar 2013 02 21 Projektgrupp: Uppdragsledare: Eva-Marie Samuelson, planarkitekt Conny Svensson, informationschef Sivan Tegnhammar, informatör Magnus Sundén, näringslivschef

Läs mer

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 MILJÖSTADSDELEN NORRA DJURGÅRDSSTADEN 2030 ; 12 000 lägenhet och 35 000 arbetsplatser Några övergripande miljömål;

Läs mer

lilla torg! kävlinge centrum

lilla torg! kävlinge centrum lilla torg! kävlinge centrum utredning & skissförslag. Detta är ett skissförslag som, baserat på analyser av Kävlinge tätort, har avseende att beskriva om, varför & hur torget i Kävlinge centrum kan omformas

Läs mer

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt västra hamnen, malmö NCC är ett av de ledande nordiska byggoch fastighetsutvecklingsföretagen med en omsättning på 49 Mdr SEK och 17 000 anställda. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela

Läs mer

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Reviderad -24 november 2014 BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Stadsbyggnadskontoret har tagit fram en arbetsprocess för hur det sociala perspektivet ska beaktas i planprocesser och sedan årsskiftet 2013/2014

Läs mer

Lars-Hermans frågor. Har (de små) stadskärnorna någon framtid? Skulle det vara bra med Sturegatan som gågata? Janne Sandahl Consulting AB

Lars-Hermans frågor. Har (de små) stadskärnorna någon framtid? Skulle det vara bra med Sturegatan som gågata? Janne Sandahl Consulting AB Lars-Hermans frågor Har (de små) stadskärnorna någon framtid? Skulle det vara bra med Sturegatan som gågata? 2014-03-04 Janne Sandahl 1 Mina plattformar Mitt konsultföretag och dess nätverk KTH En förfärlig

Läs mer

Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum

Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum LULEÅ KOMMUN PROJEKTDIREKTIV Version 1 (5) Projektdirektiv för Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum Bakgrund Resecentrums betydelse som en attraktiv punkt i staden Resecentrum i modern

Läs mer

Uteserveringar i Ljungby kommun

Uteserveringar i Ljungby kommun www.ljungby.se Uteserveringar i Ljungby kommun Kaffehuset Gäller från: 2013-01-01 Gäller för: Uteserveringar i Ljungby kommun Fastställd av: Teknisk chef Utarbetad av: Planeringsavdelningen Revideras senast:

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet. ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk Hela staden inkluderande, grön och dynamisk Möta vattnet Stärka kärnan Mål och visioner i Göteborg Stärk kärnan GR Hållbar tillväxt 2013 45000

Läs mer

Årsstämma 2011-03-17

Årsstämma 2011-03-17 Årsstämma 2011-03-17 Linköping City Vision: Den attraktivaste marknadsplatsen ALLAskall trivasi Linköping City Den attraktivaste mötesplatsen Alltid ligga i framkant Linköpings stadskärna skall vara regionens

Läs mer

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid Forfatter(e): Ingunn Stangeby Oslo 2004, 34 sider Sammanfattning: Trygg kollektivtrafik Trafikanters upplevelse av kollektivtrafikresor och åtgärder for att öka tryggheten. Sammanfattningsrapport Om man

Läs mer

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg Guide och riktlinjer för uteserveringar i Falkenberg Denna guide och dessa riktlinjer är framtagna av Stadsbyggnadskontoret inom Falkenbergs kommun och antagna av Kommunstyrelsen 2015-02-03. Guide och

Läs mer

Tillväxt Vetlanda arbetsläget 2011 08 25

Tillväxt Vetlanda arbetsläget 2011 08 25 Tillväxt Vetlanda arbetsläget 2011 08 25 KICK OFF! Dagens program 12.00 12.45 Samling och lätt förtäring 12.45 13.30 Lyckad stadskärneutveckling i Borås, Helena Ransjö Alcenius 13.30 14.50 Redovisning

Läs mer

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal Papyrus Från bruksområde till blandstad för alla Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Det här är en Socialdemokratisk idé, eller vision om man så vill, för hur vi tycker att Papyrusområdet skall utvecklas.

Läs mer

Information till dig som bor i Landskrona

Information till dig som bor i Landskrona Samhällsinformation från Landskrona stad Landskrona stad Information till dig som bor i Landskrona Foto: Karolina Nyberg Den här broschyren är en information till dig som bor i Landskrona. Anledningen

Läs mer

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Bakgrund. Genomförande 2009-11-25

Bakgrund. Genomförande 2009-11-25 Lokala brottsförebyggande rådet Sofie Ceder, samordnare Tel: 0457-61 89 61 E-post: sofie.ceder@ronneby.se Till Ansvariga verksamhetschefer Bakgrund Det lokala brottsförebyggande rådet (Brå) genomför två

Läs mer

Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden

Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden Kommunfullmäktige 2007-02-26 43 88 2008-02-25 33 69 Kommunstyrelsen 2008-02-11 28 61 Arbets- och personalutskottet 2008-01-14 3 6 Dnr 07.74-008 Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden febkf37 Ärendebeskrivning

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Välkommen till Sveriges ledande affärscentrum Nordstan i Göteborg!

Välkommen till Sveriges ledande affärscentrum Nordstan i Göteborg! Välkommen till Sveriges ledande affärscentrum Nordstan i Göteborg! FAKTA OM NORDSTAN Nordstans Affärscentrum är ett av Europas största inomhuscentra. TOTAL YTA BUTIK- & RESTAURANGYTA PLATSER I P-HUS 320

Läs mer

Visionen- vad jag tycker är bra

Visionen- vad jag tycker är bra Visionen- vad jag tycker är bra Utveckling framåtanda- satsning Vacker stad levande centrum, mysigt, bilfritt, Rekreationsmöjligheter parker, planteringar, natur, bad, friluftsliv Boendemiljö byggnader,

Läs mer

Trafikföringen i centrum, Inre ringen

Trafikföringen i centrum, Inre ringen 1(17) Tjänsteskrivelse Falu kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2015-09-14 Diarienummer MSN0522/15 Handläggare Mathias Westin Telefon 023-827 39 E-post: mathias.westin@falun.se Miljö-

Läs mer

Trygghetsvandring i Piteå 2011-05-30 Furunäset - Lusthusbacken

Trygghetsvandring i Piteå 2011-05-30 Furunäset - Lusthusbacken Trygghetsvandring i Piteå 2011-05-30 Furunäset - Lusthusbacken Trygghetsvandringar är en metod för att skapa en bättre och tryggare närmiljö Vid trygghetsvandringar upptäcker man många saker som man annars

Läs mer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY Aspekt Liveability Utfallsindikatorer Objektiv SO/Li-I-O1 Antal rapporterade överfall som skedde i transportsystemet

Läs mer

LÅT DINA AFFÄRSMÖJLIGHETER VÄXA I TAKT MED MÖLNDALS INNERSTAD BLI EN DEL AV NYA MÖLNDALS GALLERIA

LÅT DINA AFFÄRSMÖJLIGHETER VÄXA I TAKT MED MÖLNDALS INNERSTAD BLI EN DEL AV NYA MÖLNDALS GALLERIA LÅT DINA AFFÄRSMÖJLIGHETER VÄXA I TAKT MED MÖLNDALS INNERSTAD BLI EN DEL AV NYA MÖLNDALS GALLERIA INNEHÅLL BOSTÄDER, KONTORSYTOR OCH HANDEL EN NATURLIG DEL AV MÖLNDALS INNERSTAD VÄLKOMMEN TILL DEN SJÄLVKLARA

Läs mer

Välkommen till Sveriges ledande affärscentrum Nordstan i Göteborg

Välkommen till Sveriges ledande affärscentrum Nordstan i Göteborg Välkommen till Sveriges ledande affärscentrum Nordstan i Göteborg Nordstans Affärscentrum är ett av Europas största inomhuscentra Totalyta Butik - & Restaurangyta Platser i P-hus 320 000 kvm (55 fotbollsplaner)

Läs mer

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni Attraktiv stadsmiljö Antoni Research @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga och flyttbenägna Koncentration till allt större städer Staden är inte bara en handelsplats mötesplats, arena

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se Vårt uppdrag Att utarbeta en vision och en strategi utifrån hela stadens perspektiv...med utgångspunkt i den sociala, ekologiska och ekonomiska

Läs mer

Västlänken - en del av Göteborgs framtid

Västlänken - en del av Göteborgs framtid - en del av Göteborgs framtid Bakgrund Göteborgs lokala arbetsmarknad ska växa med över en halv miljon människor till år 2020 Göteborgs centrala delar, regionens kärna, stärks med fler arbetsplatser, fler

Läs mer

Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015

Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015 Verksamhetsplan 2015-01-19 Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015 Dokumentet är beslutat och antaget den 2014-01-14 av styrgruppen för Hållbart Resande. I gruppen ingår kommunstyrelsens

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

Enkätundersökning nov - dec 2007. Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg.

Enkätundersökning nov - dec 2007. Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg. Enkätundersökning nov - dec 7 Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg. Bakgrund Under November månad år 7 genomfördes denna enkätundersökning

Läs mer

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende Nivå 1400 enheter Ingen ny bilbro erfordras. Öbron (B) nyttjas enbart för biltrafik. Två nya gång- och cykelbroar anläggs. En mot Östteg (C) och en

Läs mer

LINKÖPING CITY FRÅN SOVANDE TILL BULTANDE HJÄRTA

LINKÖPING CITY FRÅN SOVANDE TILL BULTANDE HJÄRTA LINKÖPING CITY FRÅN SOVANDE TILL BULTANDE HJÄRTA Samhällsbyggnad Dialog Evenemang Ger oss möjlighet att skapa en scen från 2011 till 2016 för framtida utmaningar när det gäller samhällsutvecklingen för:

Läs mer

Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm. Draft Only

Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm. Draft Only Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm Politisk målsättning Stockholm ska bli världens mest tillgängliga huvudstad Alla problem för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Bygg i Norrköping Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Var med och skapa Norrköping! Byggkranarna syns över stadens hustak. När den här broschyren går i tryck pågår byggnation av drygt

Läs mer

KONTOR 622M 2 NACKA SMEDJEGATAN 2C

KONTOR 622M 2 NACKA SMEDJEGATAN 2C KONTOR 622M 2 NACKA SMEDJEGATAN 2C LUFTIGT, ÖPPET KONTOR MED HÄRLIGT LJUSINSLÄPP I POPULÄRA SICKLA, 5 MINUTER FRÅN SLUSSEN "Luftverkstaden" är en häftig industribyggnad från 1927. Våningsplanen har en

Läs mer

MAGASINSGATAN Daterad 2006-10-01

MAGASINSGATAN Daterad 2006-10-01 MAGASINSGATAN Daterad 2006-10-01 INLEDNING Magasinsgatan har haft en positiv utveckling under en längre tid som formligen exploderat dom senaste åren från skum bakgata till shoppinggata med fokus på design,

Läs mer

Skylten och dess belysning

Skylten och dess belysning Inledning Bebyggelsen längs Storgatan och Rådhustorget är en för kulturminnesvården intressant miljö. När man tillverkar och sätter upp en ny skylt bör man tänka på denna miljö och anpassa skyltningen.

Läs mer