Omvandling Västra Centrum Jönköping DEN GODA STADEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Omvandling Västra Centrum Jönköping DEN GODA STADEN"

Transkript

1 Omvandling Västra Centrum Jönköping DEN GODA STADEN

2 Hur bygger man den goda staden? Foto: Stadsbyggnadskontoret

3 Hur bygger man den goda staden? Kan man planera fram puls, mångfald, trivsel och trygghet? Allt det som vi brukar förknippa med en attraktiv och fungerande stadskärna. I den trivsamma staden skapas nya innovativa idéer och verksamheter som främjar utvecklingen för en hel region. Stadskärnan är stadens själ och naturliga mötesplats och måste därför erbjuda en miljö som inbjuder människor att träffas och utvecklas i öppenhet och tolerans. Centrum är vardagsrummet för alla, vilket också ställer krav på god tillgänglighet och trygghet. Stadskärnans många funktioner och uppgifter gör att begreppet stadsplanering inte längre räcker till. Den goda staden kan bara byggas genom en tålmodig och målmedveten stadsutveckling, en process där många olika aktörer är inblandade och där stadens liv och innehåll går hand i hand med de fysiska åtgärderna. Jönköping Jönköpings kommun har sedan ett antal år arbetat medvetet med olika stadsutvecklingsfrågor. I mitten av 90-talet genomfördes en omdaning av dåvarande östra och västra centrum med stora satsningar på kollektivtrafiken. Samtidigt frigjordes centrala stråk i stadskärnan som gågata inleddes arbetet med Stadsbyggnadsvisionen Från tanke till handling, som är ett långsiktigt utvecklingsprojekt för centrala Jönköping. Stadsbyggnadsvisionen har i hög grad koncentrerat sig på att föreslå olika sätt att stärka stadskärnan. Staden är inte bara byggnader, gator och torg, även om dessa är de långsiktigt formade stadsbyggnadselementen. Begrepp som stadens organisation och skötsel, stadens innehåll och stadens fysiska form och tillgänglighet är framträdande delar i visionsarbetet. En annan viktig utgångspunkt är samverkan mellan olika aktörer i staden, som högskolan, fastighetsägarna, handeln och att på olika sätt engagera kommunens medborgare. Ambitionen med Stadsbyggnadsvisionen är att skapa och vidmakthålla en kontinuerlig process och ett arbetssätt som leder Från tanke till handling, där olika delprojekt leder närmare målet att Jönköpings stadskärna skall bli Skandinaviens mest attraktiva i sin storlek. Stadsbyggnadsvisionen Arbetet med Stadsbyggnadsvisionen inleddes med formulerandet av ett antal bärande idéer och handlingsinriktade punkter för utvecklingen av Jönköpings centrala delar: Stadskärnan skall vara socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar. Stadskärnan skall vara den självklara mötesplatsen och vardagsrummet för alla människor oavsett kön, ålder eller ursprung. Den skall vara trygg och säker att vistas i under alla tider på dygnet. Stadskärnan skall ha en mångfald i fråga om boende, arbetsplatser, utbildning, kultur, handel, nöjen och andra verksamheter. Stadskärnan skall ha en hög kvalitet på arkitektur och utformning av de offentliga rummen. Stadskärnan skall ha en god tillgänglighet för alla. Stadskärnan skall ge långsiktigt hållbara och lönsamma förutsättningar för utveckling och drift av olika verksamheter.

4 Jönköpings centrum har historiskt haft en tydlig uppdelning mellan öster och väster. Östra och Västra Storgatan skiljs och möts i det stora gemensamma parkrum som bildas av Hamnparken, Rådhusparken och Braheparken. Västra centrum har haft en stark tradition som förvaltnings- och myndighetskvarter. I denna del av staden finns länsstyrelsen, polismyndigheten, flera statliga verk och sedan mitten av 90-talet även högskolan, vilken var en medveten lokalisering av kommunen. Högskolans etablering har inneburit en kraftig förändring av struktur och innehåll i Västra centrum. Västers karaktär är i dag mångfacetterad; ett kommunikationscentrum för buss- och tågresenärer, en kunskapsstad, ett café-, restaurang-, krog- och nöjesintensivt område som nu stärks genom byggnationen av en Filmstad. Under senare år har stadsdelens handelsutbud breddats och en rad nya specialaffärer har etablerats, bl.a. inriktade på delikatesser. Alltsedan centrumomvandlingen i mitten av 90-talet har kommunen arbetat aktivt för att på olika sätt stärka såväl de organisatoriska som de fysiska sambanden mellan de östra och västra delarna av stadskärnan. Den gemensamma centrumledningsfunktionen, På Stan AB, har haft ett tydligt uppdrag att marknadsföra Jönköping som ett sammanhållet centrum med samverkande intressen och utbud. Trots strävan att skapa en gemensam identitet i hela centrala Jönköping har Östra centrum på senare år stärkt sin handelsprofil medan Västra centrum utvecklas som stadens nöjes- och matkvarter. Uppdelningen mellan stadsdelarna, som länge uppfattades som ett problem, har därmed fått en egen inneboende drivkraft som påverkar utvecklingen i staden på ett dynamiskt sätt. Nya verksamheter och rörelsemönster i Västra centrum innebär att nya krav ställs på stadsdelens funktion och utformning. Det växande nöjesutbudet gör att mycket av stadens nattliga liv, speciellt under helgerna, koncentreras till denna Foto: Stadsbyggnadskontoret Stadsdel i Vä del av Jönköping. Vid Lundströms plats byggs Filmstaden. Dess tillkomst förstärker områdets karaktär som nöjes- och aktivitetskvarter och ger Lundströms plats en betydligt viktigare roll som torgrum och naturlig mötesplats. På så vis aktualiseras också behovet av att skapa en tydligare koppling mellan Västra centrum och det intilliggande Tändsticksområdet, med sin historiska miljö och kulturella aktiviteter. I dag är Tändsticksområdet avskärmat från centrala Väster genom trafikflödet på Järnvägsgatan vid korsningen med Västra Storgatan och genom läget och utformningen på områdets entré. Området kring Juneporten, Lundströms plats och delar av Västra Storgatan är ofta stökiga miljöer under helgkvällar och nätter. Länstrafikbolaget har tvingats vidta olika åtgärder för att minska risken för hot och skadegörelse på bussarna. Nedskräpning och svarttaxi är andra negativa effekter som kan märkas.

5 Historiskt tydlig uppdelning mellan östra och västra centrum i Jönköping. I dag ett växande nöjesliv på väster, bland annat påverkat av Högskolans etablering. Nya verksamheter och rörelsemönster ställer krav på stadsdelens funktion och utformning. Omvandlingsarbete har inletts med satsningar på stadskärnans funktion, liv och trygghet. Olika delprojekt läggs samman för att skapa en sammanhållen utveckling. Bred samverkan i ett processinriktat arbete. Fysiska åtgärder leder till diskussioner kring sociala frågor, trygghet, tillgänglighet m.m. förändring ster Omvandling Västra centrum Kommunen beslutade, inom ramen för Stadsbyggnadsvisionen, att starta ett sammanhållet projekt för att omvandla Västra centrum och skapa bättre vistelsemiljöer, mötesplatser, gatumiljöer och hållplatser i området. Stadskärnans funktion, liv och trygghet är viktiga aspekter i arbetet. Syftet är att upprätthålla och utveckla stadsmiljön så att attraktiviteten och konkurrenskraften i staden stärks. Projektet sker i samverkan med berörda fastighetsägare och Vägverket, som också samfinansierar åtgärderna. Arbetet sker även förvaltningsövergripande och i dialog med Jönköpings länstrafik, Polisen, Brottsförebyggande rådet, handikapporganisationerna m.fl. Olika aktiviteter har genomförts, bl.a. trygghetsvandringar och trygghetsseminarium, belysningsanalyser och provbelysningar. Olika diskussionsforum tillsammans med fastighetsägare och andra aktörer i staden har genomförts. Flera parallella uppdrag har initierats och särskild uppmärksamhet har ägnats åt sociala frågor, drift och underhåll, estetik, konsumtionslägen, taxiangöring, trafik och parkering samt trygghetsfrågor. Ett antal åtgärder är redan genomförda, andra är under projektering eller ingår i olika idéutredningar. Precis som i den övergripande Stadsbyggnadsvisionen är begrepp som helhet och samverkan avgörande. Olika delprojekt läggs samman för att skapa kraft och möjligheter till nya tankebanor och idéer. Detta medför högre kvalitet och engagemang i frågorna. På så vis blir de fysiska projekten också en plattform för diskussioner kring sociala frågor, trygghet, tillgänglighet, skötsel och renhållning, innehåll, utbud m.m. Foto: Stadsbyggnadskontoret

6 ➌ ➎ ➐ ➏ ➍ ➋ ➊ Karta: Stadsbyggnadskontoret. Den blå slingan visar var trygghetsvandringarna genomfördes i Jönköpings stadskärna. Trygghetsvandringar Projekt Västra Centrum har inneburit att diskussioner har förts kring olika frågeställningar som: Vad kan vi gemensamt göra för att förbättra vårt vardagsrum? Hur ska vi få en större trygghetskänsla? Vilken nivå ska drift och underhåll ha? Vad kan de olika kommunala förvaltningarna göra? Vad kan fastighetsägarna, köpmännen, PåStan AB, Polisen och andra göra? 2003 genomförde kommunen ett antal trygghetsvandringar i Jönköpings centrum i samarbete med Länstrafiken. Kvällsvandringar anordnades i staden tillsammans med allmänheten; ungdomar, vuxna, män och kvinnor, pensionärer och funktionshindrade. Trygghetsvandringarna gav värdefull kunskap om hur olika delar av stadsmiljön upplevs vid olika tider av dygnet. Några platser upplevs otrygga på grund av de människor som uppehåller sig där, en del miljöer upplevs otrygga för att de är avfolkade kvällstid. Vissa miljöer upplevs otrygga för att de är mörka, en del på grund av sin arkitektur. Parker upplevs ofta otrygga eftersom de blir svårare att överblicka vid mörker. Trygghetsvandringarna visade att ungdomar känner samma otrygghet som äldre, vilket också visar sig i de ungdomsenkäter som kommunen genomfört under Checklista Deltagarna går två och två och antecknar sina iakttagelser på en karta. Upplevs platsen trygg eller otrygg? Vad är det man ser? Dagtid och kvällstid Grönska, buskar, träd Markbeläggning, gatusten, asfalt m.m. Belysning, lampor Skötsel, skadegörelse Platser att gå på, övergångsställen m.m. Cykelvägar, mopeder Överfarter, tunnlar m.m. Vinter, sommar Dörrar, entréer till bostäder, lokaler m.m. Hållplatser P-platser, P-hus, garage Torg, öppna platser Gator, biltrafik Människor: Var finns de? Hur upplevs de? Skyltar m.m. Annat?

7 Delprojekten Inom Omvandling Västra centrum läggs olika delprojekt samman för att skapa kraft och möjligheter till nya tankebanor och idéer. Detta ger också en plattform för konstruktiva diskussioner om stadens liv och innehåll. Belysning Trygghetsvandringarna pekade bland annat på att känslan av trygghet i stadsmiljön kan öka med hjälp av bättre och mer anpassad belysning. Ett särskilt belysningsprogram har tagits fram med hjälp representanter från kommunens Stadsbyggnadskontor, Tekniska kontoret, Kultur Jönköping, Jönköping Energi och Lokala brottsförebyggande rådet. Olika fokusgrupper med ungdomar, vuxna och funktionshindrade och experter har också varit knutna till projektet. Kommunfullmäktige har därefter anvisat 5 Mkr under tre år för att genomföra åtgärder på en del av de utpekade platserna i programmet, som ett första steg på vägen mot en bättre ljusmiljö i Jönköping. Arbetet har skett med hjälp av parallella uppdrag och provbelysningar. Flera av de genomförda åtgärderna i Västra centrum har en direkt koppling till de tidigare genomförda trygghetsvandringarna. Rådhusparken ➊ Hamnparken ➋ Rådhusparken är ett centralt parkområde i Jönköping, som sedan parken anlades år 1871 är stadens paradrum. Parken omges av flera framträdande byggnader präglade av det arkitekturideal som rådde under andra hälften av 1800-talet. Rådhusparken är en attraktiv del av staden dagtid med många människor som passerar. Trygghetsvandringarna visade att parken upplevdes som mörk och otrygg kvällstid. Flera stråk leder dock genom parken till stadens kvällstida målpunkter. Bristen på överblick, få verksamheter runt omkring och dålig belysning bidrog till en känsla av instängdhet och otrygghet. I nära anslutning till Rådhusparken ligger Hamnparken, som moderniserades och byggdes om under år Före ombyggnationen var Hamnparken, precis som Rådhusparken, en plats som uppfattades som mörk och otrygg kvällstid. I samband med Stadsbyggnadsvisionen genomfördes ett antal enkäter och seminarier som visade behovet av att göra stadens centrala parker ljusare och mer tillgängliga. Ombyggnationen av Hamnparken innebar bland annat att ett antal stora träd och buskage togs bort. Vid trygghetsvandringarna tre år senare uppfattades dessa åtgärder ha bidragit till ökad känsla av trygghet i området. Skiss: Creacon Hösten 2006 genomfördes en ombyggnation av Rådhusparken och flera storvuxna buskar och häckar togs bort. Genom att ge parken luft och rymd skapades en överblickbarhet även kvällstid. De viktiga stråken genom parken poängterades och belysningen anpassades för att skapa en tryggare och attraktivare miljö. De intilliggande byggnaderna fick fasadbelysning och parkens fontän och en del större träd belystes. Åtgärderna föregicks av parallella uppdrag, provbelysningar, utställningar och ett antal offentliga och förvaltningsövergripande diskussioner.

8 Foto och karta: Stadsbyggnadskontoret Järnvägsgatans förlängning ➌ Barriären mellan Västra centrum och Tändsticksområdet i form av Västra Storgatan och dess höga trafikflöde skärmar av Tändsticksområdet från övriga Västers funktion och liv. Genom att förlänga Järnvägsgatan norr om området i stället minimeras denna barriär. Det minskade trafikflöde som Västra Storgatan får genom omflyttning av trafikmängder till Järnvägsgatans förlängning gör att gatan kan omdimensioneras till ett mer stadsmässigt gaturum med liv och innehåll. Skissidé: SWECO FFNS Tändsticksområdet ➎ Järnvägsgatans förlängning erbjuder en bättre koppling mellan Lundströms plats med den nya Filmstaden och Tändsticksområdet. En ny torgentré kan skapas som också sätter fokus på Tändsticksområdets möjligheter att få ett attraktivare verksamhetsutbud. Skissidé: Creacon Västra Storgatan ➍ Gatumiljön behöver förnyas för att skapa ett trivsamt vistelsestråk utmed Västra Storgatan, med dess restauranger, krogar och parkmiljöer. Detta innebär också att förbättringar på stomlinjesystemet genom Västra centrum ska genomföras så att både tillgängligheten och passagerarnas bekvämlighet ökar samt framkomligheten fungerar bättre. Foto: Stadsbyggnadskontoret Lundströms plats ➏ Vid Juneporten strålar busslinjerna samman i det lokala kollektivtrafiknätet. Här är kommunens största busshållplats som också är ansluten till det regionala resecentrumet. Utanför Juneportens entré, på andra sidan Västra Storgatan, finns Lundströms plats, som är ett av de få spåren från Jönköpings medeltida stadsplan.

9 mellan den lokala och regionala busstrafiken, den regionala och interregionala tågtrafiken och användarnas olika målpunkter i staden. Kopplingen mellan lokalbussarna vid Juneporten och Resecentrum är viktiga. Fotomontage: Stadsbyggnadskontoret/Wingårdh Ett av delprojekten inom projekt Västra centrum är att omvandla Lundströms plats, en ganska problematisk yta med mångfacetterad funktion. I maj 2007 invigs den nya Filmstaden. Byggnadens arkitektur ställer krav på platsens estetiska utformning och ambitionen är att utforma Lundströms plats till stadens entré och ett prominent torgrum. Markbeläggningen förnyas och den medeltida gatusträckningen markeras. Komforten för resenärer förbättras genom väderskydd och kompletteras med längsgående tak. Attraktiva sittplatser och plats för uteserveringar skapas. Platsen får också mer träd och grönska och belysningen kommer att ses över. De sociala frågorna, bråk och skadegörelse, behandlas på bred front i samverkan mellan Socialförvaltning, Polis och fastighetsägare. Kollektivtrafikens hållplatslägen kommer att ligga kvar som i dag, men kvalitén på hållplatserna ska höjas. Under förberedelsearbetet tillsammans med JLT, Jönköpings Länstrafik, har ett antal frågeställningar kommit upp som bland annat visar att satsningar på ett snabbt och effektivt kollektivtrafiksystem ibland kan försvåra arbetet med att bygga säkrare gatumiljö för alla som rör sig till fots i stadskärnan. Frågan om tillgänglighet får därmed två olika dimensioner. Genom ändrad utformning av bl.a. Klostergatan och Västra Storgatan ska en trevligare och säkrare miljö skapas för kollektivtrafiken och fotgängare. Klostergatan ➐ Klostergatans komplexa trafiksituation innebär en osäker trafikmiljö. Gatan är olycksbelastad och en lugnare trafikrytm skulle vara positiv. Detta kan uppnås genom minskat körfält och generösare trottoarer. Fotomontage: Wingårdh Stadens trafik Jönköpings kommun fick 2002 statsbidrag från Vägverket till kollektivtrafikdelen inom Stadsbyggnadsvisionen. Bidraget har använts till fysiska åtgärder för att utveckla kollektivtrafikens möjligheter och konkurrenskraft genom den centrala staden. En viktig fråga är att lösa kollektivtrafikens framkomlighet i de olika miljöerna som passeras genom stadskärnan. Det är viktigt för staden och Västra centrum att tillgängligheten fungerar Fotomontage: Rambôll

10 Foto: Stadsbyggnadskontoret

11 Framgångsfaktorer Jönköpings kommun har tillämpat ett processinriktat arbetssätt i stadsutvecklingsfrågorna under en lång rad år, men det var först genom arbetet med Stadsbyggnadsvisionen, i slutet av 1990-talet, som metodiken blev tydlig och uttalad. I Jönköping handlar begreppet Den Goda Staden till stor del om attraktivitet. Genom en aktiv stadsutveckling kan stadskärnans och därmed hela stadens attraktivitet stärkas. Detta påverkar i sin tur den ekonomiska tillväxten och utvecklingen i hela regionen. Framgångsrik stadsutveckling kräver tydlig förankring från starten och sedan kontinuerligt genom hela processen. Närheten till kommunledning och politiker är viktig, deras roll är att företräda, förklara och ibland försvara de åtgärder som genomförs. De processledare som utses måste ha ett tydligt mandat att leda arbetet och vara drivande och orädda. Trots samverkan på bred front är det alltid kommunen som har det yttersta ansvaret för stadsutvecklingsarbetet. Kommunens roll är unik och kan aldrig ersättas av någon annan. Viktiga faktorer för stadskärnan är: Ökat inslag av arbetsplatser och kommersiellt utbud Ökat utbud av kontaktintensiva verksamheter Ökat antal boende som vitaliserar hela dygnet Hög tillgänglighet till/från regionen I stadsmiljön kan attraktiviteten mätas med begrepp som vackert, rent och tryggt eller i form av innehåll, upplevelser, nöjen, tillgänglighet, tolerans och delaktighet. Helheten är viktig vi bygger inte en gata utan en stad. Genom att arbeta med processen som arbetssätt i stadsutvecklingsfrågorna kan man utnyttja de drivande och positiva krafter som redan finns. Erfarenheterna i Jönköping är att samtliga som berörs måste engageras aktivt i hela processen. Omvandlingen av Västra centrum bygger på samverkan mellan olika intressenter där bl.a. fastighetsägarna bidrar till finansieringen av de planerade åtgärderna. De fysiska projekten har en viktig roll som drivkraft i ett antal processer och skeenden som i sin tur påverkar mer mjuka värden i stadsdelen, som innehåll och liv, trygghet och säkerhet. Alla berörda måste få tillfälle att gemensamt diskutera igenom problem och åtgärdsförslag. Arbetet ska bedrivas systematiskt så att alla kommer till tals. Det måste finnas en öppenhet för nya förslag och en välkomnande attityd till personliga initiativ. Genom arbetet med Stadsbyggnadsvisionen och omvandlingen av Västra centrum har Jönköpings kommun fått erfarenheter som kan tillämpas i andra stadsutvecklingsprojekt. Några sammanfattande punkter att tänka på: Sammanhang Skapa sammanhang, helhet och en tyngd åt frågorna. I Jönköping var omvandlingen av Västra centrum en del av Stadsbyggnadsvisionen och dess strävan att stärka stadskärnan. Samverkan Förankra projekten genom bred samverkan mellan olika parter. Process Skapa delaktighet genom processen som arbetssätt. Resultatet blir bättre och kvalitén i de genomförda åtgärderna högre. Helhet Arbeta med helheten och se till att arbetet med stadsutveckling omfattar begrepp som organisation och skötsel, innehåll, fysisk form och tillgänglighet. Mandat Ge processledaren tydliga mandat att driva arbetet och medel för genomförandet. Kontaktperson, projekt Omvandling Västra centrum, Jönköping: Josephine Nellerup, Stadsbyggnadskontoret, Jönköpings kommun, Tel: , E-post:

12 Foto: Stadsbyggnadskontoret Den Goda Staden Den Goda Staden är ett samarbetsprojekt för att finna kreativa lösningar i samhällsbyggande och stadsutveckling. Sveriges Kommuner och Landsting, Banverket, Boverket och Vägverket samarbetar i projektet med Jönköpings, Norrköpings och Uppsala kommun. Målsättningen är att lägga en grund för utveckling, attityder och regelsystem som underlättar samverkan mellan privat och offentligt, mellan individer och samhälle, mellan olika sektorer och delintressen samt mellan det nationella, regionala och kommunala perspektivet. Projektet vill skapa arenor för diskussion och erfarenhetsutbyte om stadsutveckling och transporter. Det ska skapa förståelse för vad som möjliggör utveckling mot ett attraktivt och långsiktigt hållbart samhälle. Genom samarbete i konkreta projekt utvecklas gemensam kunskap och erfarenhet av att ta sig förbi hinder och svårigheter. CCJ

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö

Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö Vad är en trygghetsvandring? Trygghetsvandringar är en metod för att skapa en bättre och tryggare kommun men också för att se hur invånarna

Läs mer

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING! En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K., vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Eva Hägglund Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 1 Hållbar stadutveckling SKL:s Positionspapper

Läs mer

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter 2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på

Läs mer

Trygghetsvandring tankar på vägen

Trygghetsvandring tankar på vägen Trygghetsvandring tankar på vägen 1 LÄTT SVENSKA Innehåll Sätt ner foten för ett tryggt, jämställt och mer demokratiskt samhälle... 3 Din kunskap behövs!... 4 Förmöte... 5 Andra mötet vandringen... 5 Avslutande

Läs mer

STADSUTVECKLING I JÖNKÖPING ATOLLEN EN NY ENTRÉ TILL CITY

STADSUTVECKLING I JÖNKÖPING ATOLLEN EN NY ENTRÉ TILL CITY STADSUTVECKLING I JÖNKÖPING ATOLLEN EN NY ENTRÉ TILL CITY CARINA LUNDEHOLM Skåning. Smålänning. Kommunalråd. Kommunikationskonsult. CCJ KOMMUNIKATION AB Reklambyrå i Huskvarna, startade 1978. 11 medarbetare.

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Trygghetsvandring. i Piteå ett samarbete mellan polisen och Piteå kommun

Trygghetsvandring. i Piteå ett samarbete mellan polisen och Piteå kommun Trygghetsvandring i Piteå ett samarbete mellan polisen och Piteå kommun Trygga stimulerande miljöer Trygghetsvandringar är en metod för att skapa en bättre och tryggare närmiljö men kan också användas

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Emmaboda. Centrum och norra järnvägsområdet. Punkthus på gamla taxitorget. Ny järnvägspassage. Tunneln görs kortare. Nya bostäder

Emmaboda. Centrum och norra järnvägsområdet. Punkthus på gamla taxitorget. Ny järnvägspassage. Tunneln görs kortare. Nya bostäder EMMABODA 59 Emmaboda 1 Centrum och norra järnvägsområdet 2 Punkthus på gamla taxitorget 12 3 4 Ny järnvägspassage Tunneln görs kortare 5 Nya bostäder 11 13 6 Silos ges ett spännande uttryck 9 10 7 Södra

Läs mer

Kunskapsstråket. En unik position

Kunskapsstråket. En unik position Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan

Läs mer

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna 2011 01 26 Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Arbetet med Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium 25 november 2010 Bearbetning och analys Uppföljningsmöte

Läs mer

Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna

Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna kommun Juryns motivering Torget har formats utifrån

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Projekt Kungälvs Stadskärna - motorn i kommunens tillväxtarbete

Projekt Kungälvs Stadskärna - motorn i kommunens tillväxtarbete Projekt Kungälvs Stadskärna - motorn i kommunens tillväxtarbete Målbild Dynamisk Stadskärna självverkande energisk aktiv driftig initiativrik företagsam Bostäder, näringsliv, arbetsplatser, kultur, fritidssysselsättningar,

Läs mer

En tryggare & mer jämställd miljö

En tryggare & mer jämställd miljö En tryggare & mer jämställd miljö Halmstad Centrum Vallås TEKNIK- OCH FRITID Upplägg av projektet Sammanfattning av Forskningen Varför är det viktigt att vara trygg? Vad är otryggt? Vem är otrygg? Varför

Läs mer

STOCKHOLM ON THE MOVE

STOCKHOLM ON THE MOVE STOCKHOLM ON THE MOVE UtställninG, debatter, seminarier och workshops om StockholmreGionens framtida utveckling 22 november 2012 24 mars 2013 på FärGfabriken STOCKHOLM O N T H E M O V E InnehållsförteckninG

Läs mer

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt

Läs mer

Sammanställda synpunkter från diskussionskvällen den 6 april på Scandic Hallandia

Sammanställda synpunkter från diskussionskvällen den 6 april på Scandic Hallandia Sammanställda synpunkter från diskussionskvällen den 6 april på Scandic Hallandia Grupp A Att skapa förutsättningar på nya platser för uteserveringar och möten. Aktiviteter i centrum året runt. Lilla torgplanen

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

1 141 förslag för ett ännu bättre Tensta

1 141 förslag för ett ännu bättre Tensta & nu då? Tensta centrum saknar ett bra café och en bra restaurang... Tensta är absolut inte det ghetto som media och omvärlden vill framställa... Gör parkeringen utanför Tensta konsthall till en levande

Läs mer

Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad

Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad carl.welin@malmo.se Regional motor för grön tillväxt och sysselsättning UTMANINGAR befolkningstillväxt social balans plats för samhällsservice

Läs mer

Dialogmöte Exercisheden

Dialogmöte Exercisheden Dialogmöte Exercisheden Anteckningar från möte #1 med allmänheten (21 januari 2017) Varför är vi här? Stadsbyggnadskontoret har bjudit in till ett antal dialoger kring utvecklingen av Heden på temat Vad

Läs mer

Attraktiva. städer. Antoni

Attraktiva. städer. Antoni Attraktiva städer Antoni Research @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga Koncentration till allt större städer Staden är inte bara en handelsplats mötesplats, arena för upplevelser Från

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Vi skapar Skandinaviens mest attraktiva stadskärna. Vill du vara med?

Vi skapar Skandinaviens mest attraktiva stadskärna. Vill du vara med? Vi skapar Skandinaviens mest attraktiva stadskärna. Vill du vara med? Målet är att göra Jönköping till Skandinaviens mest attraktiva stadskärna i sin storlek. Ganska kaxigt, tycker kanske en del. Men faktum

Läs mer

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv

Läs mer

ATT ILLUSTRERA FRAMTIDEN NÄR SOLEN ALLTID SKINER Av: Ekologigruppen

ATT ILLUSTRERA FRAMTIDEN NÄR SOLEN ALLTID SKINER Av: Ekologigruppen ATT ILLUSTRERA FRAMTIDEN NÄR SOLEN ALLTID SKINER 2014-09-08 Av: Ekologigruppen En bild säger mer än tusen ord, säger ett gammalt ordspråk och det kunde inte vara mer aktuellt än i dagens debatt om framtidens

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på.

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på. Resecentrum är den viktigaste noden för kommunikation i Uppsala. Här möts tåg, buss, cykel och gångtrafik. I resecentrums förlängning ingår även Vretgränd och Kungsgatan på den västra sidan och Stationsgatan

Läs mer

Handelsstrategi för detaljhandeln i Jönköpings kommun

Handelsstrategi för detaljhandeln i Jönköpings kommun Handelsstrategi för detaljhandeln i Jönköpings kommun Ks 2010:414 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handelsstrategi för detaljhandeln i Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige

Läs mer

Brottsförebyggande rådet. Trygghetsvandring. För en tryggare och vackrare utemiljö!

Brottsförebyggande rådet. Trygghetsvandring. För en tryggare och vackrare utemiljö! Brottsförebyggande rådet Trygghetsvandring För en tryggare och vackrare utemiljö! Vad är en trygghetsvandring? Trygghetsvandringar är en metod för att skapa en bättre och tryggare kommun men också för

Läs mer

KORTVERSION AV SLUTRAPPORTEN DEN GODA STADEN. Så får vi. Den Goda Staden

KORTVERSION AV SLUTRAPPORTEN DEN GODA STADEN. Så får vi. Den Goda Staden KORTVERSION AV SLUTRAPPORTEN Så får vi Den Goda Staden DEN GODA STADEN 1 Foto: Jönköpings kommun Så får vi Den Goda Staden Utvecklingen av staden har en nyckelroll i arbetet för en hållbar utveckling.

Läs mer

S TA D E N S EVENEMANG SAMR ÅDSHANDLING FEBRUARI 2016

S TA D E N S EVENEMANG SAMR ÅDSHANDLING FEBRUARI 2016 SAMRÅDSHANDLING FEBRUARI 2016 INNEHÅLL Inledning...4 Bakgrund...5 Enkelt och roligt att arrangera vem, var, när & hur?...6 Vem?...6 Var?...6 När?...7 Hur?...7 Råd och riktlinjer vid evenemang...8 Att göra

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

Stadsutveckling Ljura, Hageby, Ringdansen

Stadsutveckling Ljura, Hageby, Ringdansen Stadsutveckling Ljura, Hageby, Ringdansen Nya Urbana transportsystem kollektivtrafik som medel för stadsutveckling 2008-12-04 Hans Revenhorn, Stadsbyggnadsdirektör Norrköping kommun Norrköping vill växa

Läs mer

Västra Varvsgatan 19. Malmö 1 594 kvm

Västra Varvsgatan 19. Malmö 1 594 kvm Västra Varvsgatan 19 Malmö 1 594 kvm Välkommen till Diligentia Västra Varvsgatan 19 På Västra Varvsgatan 19 kan vi erbjuda en kontorslokal på 1594 kvadratmeter. Yta Våning 1 594 kvm plan 3 Husets karaktär

Läs mer

Åtgärder. Centrala stan GRANSKNINGSHANDLING. En bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan

Åtgärder. Centrala stan GRANSKNINGSHANDLING.  En bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan GRANSKNINGSHANDLING Dnr: 2011-1536 2016-04-01 Åtgärder Centrala stan En bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan www.skelleftea.se/centralastan Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå 0910-73

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Mölndal är den hållbara staden där alla får chansen. Med mod och kreativitet förstärker vi Västsverige.

Mölndal är den hållbara staden där alla får chansen. Med mod och kreativitet förstärker vi Västsverige. vision 2022 Mölndal är den hållbara staden där alla får chansen. Med mod och kreativitet förstärker vi Västsverige. Vi närmar oss Vision Mölndal 2022 när: Fler än två av tre invånare starkt rekommenderar

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Trygghetsvandring tankar på vägen

Trygghetsvandring tankar på vägen Trygghetsvandring tankar på vägen 1 I den här skriften hittar du... Din kunskap behövs!...5 Förmöte...6 Andra mötet vandringen...6 Avslutande möte...8 Att tänka på under vandringen...9 Människan är viktigast...9

Läs mer

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå. BAKGRUND VISION 2050 Luleå kommun befinner sig i en expansionsfas. Vision 2050 definierar ett mål om 10 000 nya Luleåbor fram tills 2050, varav hälften av dessa beräknas bo i Kronandalen. Vision 2050 blir

Läs mer

Förslag på verksamhetsplan 2008

Förslag på verksamhetsplan 2008 Förslag på verksamhetsplan 2008 VISION Centrala Hisingen en levande stadsdel mitt i Göteborg. VERKSAMHETSIDÉ FCH samverkar och driver utvecklingen av Centrala Hisingen, för att stärka området som en omtyckt

Läs mer

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 1/5 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 Remiss till betänkandet av Gestaltad livsmiljö- Ny politik för arkitektur, form

Läs mer

soprum - finrum låt dig inspireras en skrift framtagen av vasyd

soprum - finrum låt dig inspireras en skrift framtagen av vasyd soprum - finrum låt dig inspireras en skrift framtagen av vasyd innehåll s. 3 Fina soprum s. 4 Färg, form och material s. 5 Placering s. 6 Trygghet och trivsel s. 7 Sammanfattning soprum - finrum Ett fint

Läs mer

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

Detaljplan för Björnhovda 25:410 och 25:411 Undringen

Detaljplan för Björnhovda 25:410 och 25:411 Undringen Detaljplan för Björnhovda 25:410 och 25:411 1 (9) Detaljplan för Björnhovda 25:410 och 25:411 Undringen Checklistan innehåller frågeställningar som rör personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga

Läs mer

1 141 förslag för ett ännu bättre Tensta

1 141 förslag för ett ännu bättre Tensta & nu då? Jag tycker att skolorna i Tensta är bra... Tensta centrum saknar ett bra café och en bra restaurang... Tensta är absolut inte det ghetto som media och omvärlden vill framställa... Gör parkeringen

Läs mer

Gaturum 1: Astrid Lindgrens allé, Corfitz-Beck-Friisgatan från Övre i norr till Nygatan i söder. Avgränsning i sidled mot Stortorget är trädallén.

Gaturum 1: Astrid Lindgrens allé, Corfitz-Beck-Friisgatan från Övre i norr till Nygatan i söder. Avgränsning i sidled mot Stortorget är trädallén. Trelleborg 2012-05-28 Trelleborgs nya gaturum i befintliga gatustråk Citysamverkans övergripande syfte och målsättning: Är att medverka till att göra stadskärnan mer attraktiv och på olika sätt främja

Läs mer

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens hållbara sjukhusområde Hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl, Brofästet Öland, västra

Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl, Brofästet Öland, västra Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl 1 (9) Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl, Brofästet Öland, västra Checklistan innehåller frågeställningar som rör personer med nedsatt rörelse- och/eller

Läs mer

VISIONGRUPP/ ÅTGÄRDSGRUPP

VISIONGRUPP/ ÅTGÄRDSGRUPP VISIONGRUPP/ ÅTGÄRDSGRUPP DELTAGANDE ORGANISATIONER: UDDEVALLA CENTRUMUTVECKLING FÖRETAGARNA I UDDEVALLA UDDEVALLA HANDEL UDDEVALLA NÄRINGSLIV FASTIGHETSÄGARNA DESTINATION UDDEVALLA Tillväxt Uddevalla

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Detaljplan för del av Björnhovda 25:2, 7-9 skola i Färjestaden, Mörbylånga kommun

Detaljplan för del av Björnhovda 25:2, 7-9 skola i Färjestaden, Mörbylånga kommun Detaljplan för del av Björnhovda 25:2 1 (9) Detaljplan för del av Björnhovda 25:2, 7-9 skola i Färjestaden, Mörbylånga kommun Checklistan innehåller frågeställningar som rör personer med nedsatt rörelse-

Läs mer

På hållbar väg i Norrköpings kommun

På hållbar väg i Norrköpings kommun 2011-09-23 På hållbar väg i Norrköpings kommun Vad är Hållbart Resande? Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar om att påverka människors attityder och beteenden och påverka resandet innan

Läs mer

Sammanställning från workshop 2013-10-05

Sammanställning från workshop 2013-10-05 2013-11-08 1 (5) Sammanställning från workshop 2013-10-05 Sammanfattning Inom ramen för arbetet med att ta fram ett planprogram för området kring Älta centrum genomfördes en tretimmars workshop den 5 oktober

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och byggnadsnämnden 2013-01-23 17 Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar

Läs mer

Policy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser

Policy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser Policy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser Antagen av kommunfullmäktige 2015-09-28 95, diarienummer KS 2010/269. Bakgrund I Vaggeryds kommun finns idag 19 allmänna lekplatser som förvaltas

Läs mer

Checklista sociala konsekvenser

Checklista sociala konsekvenser Planprogram/Detaljplan för fastighet (kortnamn) 1 (7) Checklista sociala konsekvenser Checklistan innehåller frågeställningar som rör personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga FN:s standardregler

Läs mer

V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10)

V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10) 29 5. 5.1 V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10) Bussgatans utformning Framkomlighet Separat bussgata utmed hela sträckningen tillsammans med signalprioritering i korsningar med övrig trafik möjliggör en

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012

Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 PM 1 av 5 2009-05-14 Tekniska nämnden Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 Bakgrund I slutet av 2008 gjordes en uppföljning av Gator och parkers tillgänglighetsarbete under åren 2002-2008.

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET Station centralt eller externt? Alla vill ha en central station men utan nackdelarna Christer Ljungberg, Trivector AB Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen?

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Följ med på resan! Ett viktigt steg mot en större stad

falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Följ med på resan! Ett viktigt steg mot en större stad falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Ett viktigt steg mot en större stad Följ med på resan! Nu bygger vi framtidens Falun En satsning för dig och morgondagens falubor! I en modern

Läs mer

Trygghetsvandring så här gör man MANUAL VERSION 2

Trygghetsvandring så här gör man MANUAL VERSION 2 Trygghetsvandring så här gör man MANUAL VERSION 2 Råd, tips och checklista för trygghetsvandringar Trygghetsvandring är en metod för att skapa en bättre och tryggare närmiljö. Alla kan använda den. Trygghetsvandring

Läs mer

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner ANSÖKAN 1 (7) 2012-06-11 2011/123 Lena Åström Strategisk samhällsplanerare 0431-40 29 66 lena.astrom@engelholm.se Komplettering avseende ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling

Läs mer

Yttrande över förslag till Program för Sahlgrenska och Medicinareberget Diarienummer SBK: BN0361/12

Yttrande över förslag till Program för Sahlgrenska och Medicinareberget Diarienummer SBK: BN0361/12 Yttrande över förslag till Program för Sahlgrenska och Medicinareberget Diarienummer SBK: BN0361/12 Yimby Göteborg ser positivt på en förtätning i det aktuella området. Planförslaget innehåller många bra

Läs mer

Skellefteå en plats för kvinnor. Ett program med idéer och förslag på hur vi gör Skellefteå till en bättre plats bo och verka på som kvinna.

Skellefteå en plats för kvinnor. Ett program med idéer och förslag på hur vi gör Skellefteå till en bättre plats bo och verka på som kvinna. Skellefteå en plats för kvinnor Ett program med idéer och förslag på hur vi gör Skellefteå till en bättre plats bo och verka på som kvinna. Skellefteå en plats för kvinnor Idéer och förslag på hur vi gör

Läs mer

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla Roger Johansson SWECO Infrastructure Shared space tredje generationen Möjlighet Attraktiva stadsrum för alla Harmoni mellan människors förmåga,

Läs mer

Området Ångfärjan Mål och motiv

Området Ångfärjan Mål och motiv Området Ångfärjan Mål och motiv w w w. h e l s i n g b o r g. s e /a n g f a r j a n Området Ångfärjan ska utvecklas till en ny mötesplats för helsingborgarna. Här ska man ses, flanera, umgås, äta, underhållas

Läs mer

Trygghetsvandring Flens centrum Juni 2011

Trygghetsvandring Flens centrum Juni 2011 Trygghetsvandring Flens centrum Juni 2011 Bakgrund Åtgärder för att minska brottsligheten samt öka tryggheten i Flens kommun är ett prioriterat område för både polisen i Flen och Flens kommun som verksamhet.

Läs mer

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande 8.00. Mingel och frukostbuffé 8.15 Välkommen Kort

Läs mer

Näringslivspolicy för Lidingö stad

Näringslivspolicy för Lidingö stad 1 (8) DATUM DNR 2017-03-29 KS/2017:122 Näringslivspolicy för Lidingö stad 2 (8) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte med näringslivspolicyn... 4 Näringslivspolicyn bygger på övergripande vision och

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Reflektion från seminarium 5

Reflektion från seminarium 5 Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,

Läs mer

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Degerfors i centrum 2008 Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 1 2. Mål. 2 3. Geografiskt område. 2 4. Nuläge 2 5. Organisation. 4 6. Åtgärdsförslag/delprojekt 4 7. Tidplan

Läs mer

SE DISKRIPANSEN MELLAN POLICY OCH BESLUT

SE DISKRIPANSEN MELLAN POLICY OCH BESLUT Möllevången, 110214 Hej igen kära politiker! Vad bra att ni tittar lite närmare på det som finns att fundera extra kring vad gäller kvarteret Oket. Det är också roligt att så många i stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg?

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? I början av sommaren avgörs om det världsledande centret för hållbar stadsutveckling hamnar i Göteborg. Det tredje seminariet i serien Mellanrum ägnades åt

Läs mer

VISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030

VISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030 VISION FÖR CITY Utvecklingen av Stockholms City till år 2030 BAKGRUND Kommunstyrelsen beslutade den 22 juni 2011 att ge stadsledningskontoret i uppdrag att i samråd med berörda förvaltningar och bolag

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre

Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Bifrostområdet i Mölndal Lotta Malm Enhetschef Vård- och omsorgsförvaltningen Maria Sexton planarkitekt Stadsbyggnadskontoret Mölndal i korthet ~61 000 invånare

Läs mer

Trygghetsvandring en vägledning

Trygghetsvandring en vägledning Trygghetsvandring en vägledning Råd, tips och checklista för trygghetsvandringar Sätt ner foten för en mänskligare stad Förberedelser 5 På med trygghetsglasögonen 9 Nu vandrar vi! 13 Efter vandringen 15

Läs mer