Omvandling Västra Centrum Jönköping DEN GODA STADEN

Transkript

1 Omvandling Västra Centrum Jönköping DEN GODA STADEN

2 Hur bygger man den goda staden? Foto: Stadsbyggnadskontoret

3 Hur bygger man den goda staden? Kan man planera fram puls, mångfald, trivsel och trygghet? Allt det som vi brukar förknippa med en attraktiv och fungerande stadskärna. I den trivsamma staden skapas nya innovativa idéer och verksamheter som främjar utvecklingen för en hel region. Stadskärnan är stadens själ och naturliga mötesplats och måste därför erbjuda en miljö som inbjuder människor att träffas och utvecklas i öppenhet och tolerans. Centrum är vardagsrummet för alla, vilket också ställer krav på god tillgänglighet och trygghet. Stadskärnans många funktioner och uppgifter gör att begreppet stadsplanering inte längre räcker till. Den goda staden kan bara byggas genom en tålmodig och målmedveten stadsutveckling, en process där många olika aktörer är inblandade och där stadens liv och innehåll går hand i hand med de fysiska åtgärderna. Jönköping Jönköpings kommun har sedan ett antal år arbetat medvetet med olika stadsutvecklingsfrågor. I mitten av 90-talet genomfördes en omdaning av dåvarande östra och västra centrum med stora satsningar på kollektivtrafiken. Samtidigt frigjordes centrala stråk i stadskärnan som gågata inleddes arbetet med Stadsbyggnadsvisionen Från tanke till handling, som är ett långsiktigt utvecklingsprojekt för centrala Jönköping. Stadsbyggnadsvisionen har i hög grad koncentrerat sig på att föreslå olika sätt att stärka stadskärnan. Staden är inte bara byggnader, gator och torg, även om dessa är de långsiktigt formade stadsbyggnadselementen. Begrepp som stadens organisation och skötsel, stadens innehåll och stadens fysiska form och tillgänglighet är framträdande delar i visionsarbetet. En annan viktig utgångspunkt är samverkan mellan olika aktörer i staden, som högskolan, fastighetsägarna, handeln och att på olika sätt engagera kommunens medborgare. Ambitionen med Stadsbyggnadsvisionen är att skapa och vidmakthålla en kontinuerlig process och ett arbetssätt som leder Från tanke till handling, där olika delprojekt leder närmare målet att Jönköpings stadskärna skall bli Skandinaviens mest attraktiva i sin storlek. Stadsbyggnadsvisionen Arbetet med Stadsbyggnadsvisionen inleddes med formulerandet av ett antal bärande idéer och handlingsinriktade punkter för utvecklingen av Jönköpings centrala delar: Stadskärnan skall vara socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar. Stadskärnan skall vara den självklara mötesplatsen och vardagsrummet för alla människor oavsett kön, ålder eller ursprung. Den skall vara trygg och säker att vistas i under alla tider på dygnet. Stadskärnan skall ha en mångfald i fråga om boende, arbetsplatser, utbildning, kultur, handel, nöjen och andra verksamheter. Stadskärnan skall ha en hög kvalitet på arkitektur och utformning av de offentliga rummen. Stadskärnan skall ha en god tillgänglighet för alla. Stadskärnan skall ge långsiktigt hållbara och lönsamma förutsättningar för utveckling och drift av olika verksamheter.

4 Jönköpings centrum har historiskt haft en tydlig uppdelning mellan öster och väster. Östra och Västra Storgatan skiljs och möts i det stora gemensamma parkrum som bildas av Hamnparken, Rådhusparken och Braheparken. Västra centrum har haft en stark tradition som förvaltnings- och myndighetskvarter. I denna del av staden finns länsstyrelsen, polismyndigheten, flera statliga verk och sedan mitten av 90-talet även högskolan, vilken var en medveten lokalisering av kommunen. Högskolans etablering har inneburit en kraftig förändring av struktur och innehåll i Västra centrum. Västers karaktär är i dag mångfacetterad; ett kommunikationscentrum för buss- och tågresenärer, en kunskapsstad, ett café-, restaurang-, krog- och nöjesintensivt område som nu stärks genom byggnationen av en Filmstad. Under senare år har stadsdelens handelsutbud breddats och en rad nya specialaffärer har etablerats, bl.a. inriktade på delikatesser. Alltsedan centrumomvandlingen i mitten av 90-talet har kommunen arbetat aktivt för att på olika sätt stärka såväl de organisatoriska som de fysiska sambanden mellan de östra och västra delarna av stadskärnan. Den gemensamma centrumledningsfunktionen, På Stan AB, har haft ett tydligt uppdrag att marknadsföra Jönköping som ett sammanhållet centrum med samverkande intressen och utbud. Trots strävan att skapa en gemensam identitet i hela centrala Jönköping har Östra centrum på senare år stärkt sin handelsprofil medan Västra centrum utvecklas som stadens nöjes- och matkvarter. Uppdelningen mellan stadsdelarna, som länge uppfattades som ett problem, har därmed fått en egen inneboende drivkraft som påverkar utvecklingen i staden på ett dynamiskt sätt. Nya verksamheter och rörelsemönster i Västra centrum innebär att nya krav ställs på stadsdelens funktion och utformning. Det växande nöjesutbudet gör att mycket av stadens nattliga liv, speciellt under helgerna, koncentreras till denna Foto: Stadsbyggnadskontoret Stadsdel i Vä del av Jönköping. Vid Lundströms plats byggs Filmstaden. Dess tillkomst förstärker områdets karaktär som nöjes- och aktivitetskvarter och ger Lundströms plats en betydligt viktigare roll som torgrum och naturlig mötesplats. På så vis aktualiseras också behovet av att skapa en tydligare koppling mellan Västra centrum och det intilliggande Tändsticksområdet, med sin historiska miljö och kulturella aktiviteter. I dag är Tändsticksområdet avskärmat från centrala Väster genom trafikflödet på Järnvägsgatan vid korsningen med Västra Storgatan och genom läget och utformningen på områdets entré. Området kring Juneporten, Lundströms plats och delar av Västra Storgatan är ofta stökiga miljöer under helgkvällar och nätter. Länstrafikbolaget har tvingats vidta olika åtgärder för att minska risken för hot och skadegörelse på bussarna. Nedskräpning och svarttaxi är andra negativa effekter som kan märkas.

5 Historiskt tydlig uppdelning mellan östra och västra centrum i Jönköping. I dag ett växande nöjesliv på väster, bland annat påverkat av Högskolans etablering. Nya verksamheter och rörelsemönster ställer krav på stadsdelens funktion och utformning. Omvandlingsarbete har inletts med satsningar på stadskärnans funktion, liv och trygghet. Olika delprojekt läggs samman för att skapa en sammanhållen utveckling. Bred samverkan i ett processinriktat arbete. Fysiska åtgärder leder till diskussioner kring sociala frågor, trygghet, tillgänglighet m.m. förändring ster Omvandling Västra centrum Kommunen beslutade, inom ramen för Stadsbyggnadsvisionen, att starta ett sammanhållet projekt för att omvandla Västra centrum och skapa bättre vistelsemiljöer, mötesplatser, gatumiljöer och hållplatser i området. Stadskärnans funktion, liv och trygghet är viktiga aspekter i arbetet. Syftet är att upprätthålla och utveckla stadsmiljön så att attraktiviteten och konkurrenskraften i staden stärks. Projektet sker i samverkan med berörda fastighetsägare och Vägverket, som också samfinansierar åtgärderna. Arbetet sker även förvaltningsövergripande och i dialog med Jönköpings länstrafik, Polisen, Brottsförebyggande rådet, handikapporganisationerna m.fl. Olika aktiviteter har genomförts, bl.a. trygghetsvandringar och trygghetsseminarium, belysningsanalyser och provbelysningar. Olika diskussionsforum tillsammans med fastighetsägare och andra aktörer i staden har genomförts. Flera parallella uppdrag har initierats och särskild uppmärksamhet har ägnats åt sociala frågor, drift och underhåll, estetik, konsumtionslägen, taxiangöring, trafik och parkering samt trygghetsfrågor. Ett antal åtgärder är redan genomförda, andra är under projektering eller ingår i olika idéutredningar. Precis som i den övergripande Stadsbyggnadsvisionen är begrepp som helhet och samverkan avgörande. Olika delprojekt läggs samman för att skapa kraft och möjligheter till nya tankebanor och idéer. Detta medför högre kvalitet och engagemang i frågorna. På så vis blir de fysiska projekten också en plattform för diskussioner kring sociala frågor, trygghet, tillgänglighet, skötsel och renhållning, innehåll, utbud m.m. Foto: Stadsbyggnadskontoret

6 ➌ ➎ ➐ ➏ ➍ ➋ ➊ Karta: Stadsbyggnadskontoret. Den blå slingan visar var trygghetsvandringarna genomfördes i Jönköpings stadskärna. Trygghetsvandringar Projekt Västra Centrum har inneburit att diskussioner har förts kring olika frågeställningar som: Vad kan vi gemensamt göra för att förbättra vårt vardagsrum? Hur ska vi få en större trygghetskänsla? Vilken nivå ska drift och underhåll ha? Vad kan de olika kommunala förvaltningarna göra? Vad kan fastighetsägarna, köpmännen, PåStan AB, Polisen och andra göra? 2003 genomförde kommunen ett antal trygghetsvandringar i Jönköpings centrum i samarbete med Länstrafiken. Kvällsvandringar anordnades i staden tillsammans med allmänheten; ungdomar, vuxna, män och kvinnor, pensionärer och funktionshindrade. Trygghetsvandringarna gav värdefull kunskap om hur olika delar av stadsmiljön upplevs vid olika tider av dygnet. Några platser upplevs otrygga på grund av de människor som uppehåller sig där, en del miljöer upplevs otrygga för att de är avfolkade kvällstid. Vissa miljöer upplevs otrygga för att de är mörka, en del på grund av sin arkitektur. Parker upplevs ofta otrygga eftersom de blir svårare att överblicka vid mörker. Trygghetsvandringarna visade att ungdomar känner samma otrygghet som äldre, vilket också visar sig i de ungdomsenkäter som kommunen genomfört under Checklista Deltagarna går två och två och antecknar sina iakttagelser på en karta. Upplevs platsen trygg eller otrygg? Vad är det man ser? Dagtid och kvällstid Grönska, buskar, träd Markbeläggning, gatusten, asfalt m.m. Belysning, lampor Skötsel, skadegörelse Platser att gå på, övergångsställen m.m. Cykelvägar, mopeder Överfarter, tunnlar m.m. Vinter, sommar Dörrar, entréer till bostäder, lokaler m.m. Hållplatser P-platser, P-hus, garage Torg, öppna platser Gator, biltrafik Människor: Var finns de? Hur upplevs de? Skyltar m.m. Annat?

7 Delprojekten Inom Omvandling Västra centrum läggs olika delprojekt samman för att skapa kraft och möjligheter till nya tankebanor och idéer. Detta ger också en plattform för konstruktiva diskussioner om stadens liv och innehåll. Belysning Trygghetsvandringarna pekade bland annat på att känslan av trygghet i stadsmiljön kan öka med hjälp av bättre och mer anpassad belysning. Ett särskilt belysningsprogram har tagits fram med hjälp representanter från kommunens Stadsbyggnadskontor, Tekniska kontoret, Kultur Jönköping, Jönköping Energi och Lokala brottsförebyggande rådet. Olika fokusgrupper med ungdomar, vuxna och funktionshindrade och experter har också varit knutna till projektet. Kommunfullmäktige har därefter anvisat 5 Mkr under tre år för att genomföra åtgärder på en del av de utpekade platserna i programmet, som ett första steg på vägen mot en bättre ljusmiljö i Jönköping. Arbetet har skett med hjälp av parallella uppdrag och provbelysningar. Flera av de genomförda åtgärderna i Västra centrum har en direkt koppling till de tidigare genomförda trygghetsvandringarna. Rådhusparken ➊ Hamnparken ➋ Rådhusparken är ett centralt parkområde i Jönköping, som sedan parken anlades år 1871 är stadens paradrum. Parken omges av flera framträdande byggnader präglade av det arkitekturideal som rådde under andra hälften av 1800-talet. Rådhusparken är en attraktiv del av staden dagtid med många människor som passerar. Trygghetsvandringarna visade att parken upplevdes som mörk och otrygg kvällstid. Flera stråk leder dock genom parken till stadens kvällstida målpunkter. Bristen på överblick, få verksamheter runt omkring och dålig belysning bidrog till en känsla av instängdhet och otrygghet. I nära anslutning till Rådhusparken ligger Hamnparken, som moderniserades och byggdes om under år Före ombyggnationen var Hamnparken, precis som Rådhusparken, en plats som uppfattades som mörk och otrygg kvällstid. I samband med Stadsbyggnadsvisionen genomfördes ett antal enkäter och seminarier som visade behovet av att göra stadens centrala parker ljusare och mer tillgängliga. Ombyggnationen av Hamnparken innebar bland annat att ett antal stora träd och buskage togs bort. Vid trygghetsvandringarna tre år senare uppfattades dessa åtgärder ha bidragit till ökad känsla av trygghet i området. Skiss: Creacon Hösten 2006 genomfördes en ombyggnation av Rådhusparken och flera storvuxna buskar och häckar togs bort. Genom att ge parken luft och rymd skapades en överblickbarhet även kvällstid. De viktiga stråken genom parken poängterades och belysningen anpassades för att skapa en tryggare och attraktivare miljö. De intilliggande byggnaderna fick fasadbelysning och parkens fontän och en del större träd belystes. Åtgärderna föregicks av parallella uppdrag, provbelysningar, utställningar och ett antal offentliga och förvaltningsövergripande diskussioner.

8 Foto och karta: Stadsbyggnadskontoret Järnvägsgatans förlängning ➌ Barriären mellan Västra centrum och Tändsticksområdet i form av Västra Storgatan och dess höga trafikflöde skärmar av Tändsticksområdet från övriga Västers funktion och liv. Genom att förlänga Järnvägsgatan norr om området i stället minimeras denna barriär. Det minskade trafikflöde som Västra Storgatan får genom omflyttning av trafikmängder till Järnvägsgatans förlängning gör att gatan kan omdimensioneras till ett mer stadsmässigt gaturum med liv och innehåll. Skissidé: SWECO FFNS Tändsticksområdet ➎ Järnvägsgatans förlängning erbjuder en bättre koppling mellan Lundströms plats med den nya Filmstaden och Tändsticksområdet. En ny torgentré kan skapas som också sätter fokus på Tändsticksområdets möjligheter att få ett attraktivare verksamhetsutbud. Skissidé: Creacon Västra Storgatan ➍ Gatumiljön behöver förnyas för att skapa ett trivsamt vistelsestråk utmed Västra Storgatan, med dess restauranger, krogar och parkmiljöer. Detta innebär också att förbättringar på stomlinjesystemet genom Västra centrum ska genomföras så att både tillgängligheten och passagerarnas bekvämlighet ökar samt framkomligheten fungerar bättre. Foto: Stadsbyggnadskontoret Lundströms plats ➏ Vid Juneporten strålar busslinjerna samman i det lokala kollektivtrafiknätet. Här är kommunens största busshållplats som också är ansluten till det regionala resecentrumet. Utanför Juneportens entré, på andra sidan Västra Storgatan, finns Lundströms plats, som är ett av de få spåren från Jönköpings medeltida stadsplan.

9 mellan den lokala och regionala busstrafiken, den regionala och interregionala tågtrafiken och användarnas olika målpunkter i staden. Kopplingen mellan lokalbussarna vid Juneporten och Resecentrum är viktiga. Fotomontage: Stadsbyggnadskontoret/Wingårdh Ett av delprojekten inom projekt Västra centrum är att omvandla Lundströms plats, en ganska problematisk yta med mångfacetterad funktion. I maj 2007 invigs den nya Filmstaden. Byggnadens arkitektur ställer krav på platsens estetiska utformning och ambitionen är att utforma Lundströms plats till stadens entré och ett prominent torgrum. Markbeläggningen förnyas och den medeltida gatusträckningen markeras. Komforten för resenärer förbättras genom väderskydd och kompletteras med längsgående tak. Attraktiva sittplatser och plats för uteserveringar skapas. Platsen får också mer träd och grönska och belysningen kommer att ses över. De sociala frågorna, bråk och skadegörelse, behandlas på bred front i samverkan mellan Socialförvaltning, Polis och fastighetsägare. Kollektivtrafikens hållplatslägen kommer att ligga kvar som i dag, men kvalitén på hållplatserna ska höjas. Under förberedelsearbetet tillsammans med JLT, Jönköpings Länstrafik, har ett antal frågeställningar kommit upp som bland annat visar att satsningar på ett snabbt och effektivt kollektivtrafiksystem ibland kan försvåra arbetet med att bygga säkrare gatumiljö för alla som rör sig till fots i stadskärnan. Frågan om tillgänglighet får därmed två olika dimensioner. Genom ändrad utformning av bl.a. Klostergatan och Västra Storgatan ska en trevligare och säkrare miljö skapas för kollektivtrafiken och fotgängare. Klostergatan ➐ Klostergatans komplexa trafiksituation innebär en osäker trafikmiljö. Gatan är olycksbelastad och en lugnare trafikrytm skulle vara positiv. Detta kan uppnås genom minskat körfält och generösare trottoarer. Fotomontage: Wingårdh Stadens trafik Jönköpings kommun fick 2002 statsbidrag från Vägverket till kollektivtrafikdelen inom Stadsbyggnadsvisionen. Bidraget har använts till fysiska åtgärder för att utveckla kollektivtrafikens möjligheter och konkurrenskraft genom den centrala staden. En viktig fråga är att lösa kollektivtrafikens framkomlighet i de olika miljöerna som passeras genom stadskärnan. Det är viktigt för staden och Västra centrum att tillgängligheten fungerar Fotomontage: Rambôll

10 Foto: Stadsbyggnadskontoret

11 Framgångsfaktorer Jönköpings kommun har tillämpat ett processinriktat arbetssätt i stadsutvecklingsfrågorna under en lång rad år, men det var först genom arbetet med Stadsbyggnadsvisionen, i slutet av 1990-talet, som metodiken blev tydlig och uttalad. I Jönköping handlar begreppet Den Goda Staden till stor del om attraktivitet. Genom en aktiv stadsutveckling kan stadskärnans och därmed hela stadens attraktivitet stärkas. Detta påverkar i sin tur den ekonomiska tillväxten och utvecklingen i hela regionen. Framgångsrik stadsutveckling kräver tydlig förankring från starten och sedan kontinuerligt genom hela processen. Närheten till kommunledning och politiker är viktig, deras roll är att företräda, förklara och ibland försvara de åtgärder som genomförs. De processledare som utses måste ha ett tydligt mandat att leda arbetet och vara drivande och orädda. Trots samverkan på bred front är det alltid kommunen som har det yttersta ansvaret för stadsutvecklingsarbetet. Kommunens roll är unik och kan aldrig ersättas av någon annan. Viktiga faktorer för stadskärnan är: Ökat inslag av arbetsplatser och kommersiellt utbud Ökat utbud av kontaktintensiva verksamheter Ökat antal boende som vitaliserar hela dygnet Hög tillgänglighet till/från regionen I stadsmiljön kan attraktiviteten mätas med begrepp som vackert, rent och tryggt eller i form av innehåll, upplevelser, nöjen, tillgänglighet, tolerans och delaktighet. Helheten är viktig vi bygger inte en gata utan en stad. Genom att arbeta med processen som arbetssätt i stadsutvecklingsfrågorna kan man utnyttja de drivande och positiva krafter som redan finns. Erfarenheterna i Jönköping är att samtliga som berörs måste engageras aktivt i hela processen. Omvandlingen av Västra centrum bygger på samverkan mellan olika intressenter där bl.a. fastighetsägarna bidrar till finansieringen av de planerade åtgärderna. De fysiska projekten har en viktig roll som drivkraft i ett antal processer och skeenden som i sin tur påverkar mer mjuka värden i stadsdelen, som innehåll och liv, trygghet och säkerhet. Alla berörda måste få tillfälle att gemensamt diskutera igenom problem och åtgärdsförslag. Arbetet ska bedrivas systematiskt så att alla kommer till tals. Det måste finnas en öppenhet för nya förslag och en välkomnande attityd till personliga initiativ. Genom arbetet med Stadsbyggnadsvisionen och omvandlingen av Västra centrum har Jönköpings kommun fått erfarenheter som kan tillämpas i andra stadsutvecklingsprojekt. Några sammanfattande punkter att tänka på: Sammanhang Skapa sammanhang, helhet och en tyngd åt frågorna. I Jönköping var omvandlingen av Västra centrum en del av Stadsbyggnadsvisionen och dess strävan att stärka stadskärnan. Samverkan Förankra projekten genom bred samverkan mellan olika parter. Process Skapa delaktighet genom processen som arbetssätt. Resultatet blir bättre och kvalitén i de genomförda åtgärderna högre. Helhet Arbeta med helheten och se till att arbetet med stadsutveckling omfattar begrepp som organisation och skötsel, innehåll, fysisk form och tillgänglighet. Mandat Ge processledaren tydliga mandat att driva arbetet och medel för genomförandet. Kontaktperson, projekt Omvandling Västra centrum, Jönköping: Josephine Nellerup, Stadsbyggnadskontoret, Jönköpings kommun, Tel: , E-post: josephine.nellerup@sbk.jonkoping.se

12 Foto: Stadsbyggnadskontoret Den Goda Staden Den Goda Staden är ett samarbetsprojekt för att finna kreativa lösningar i samhällsbyggande och stadsutveckling. Sveriges Kommuner och Landsting, Banverket, Boverket och Vägverket samarbetar i projektet med Jönköpings, Norrköpings och Uppsala kommun. Målsättningen är att lägga en grund för utveckling, attityder och regelsystem som underlättar samverkan mellan privat och offentligt, mellan individer och samhälle, mellan olika sektorer och delintressen samt mellan det nationella, regionala och kommunala perspektivet. Projektet vill skapa arenor för diskussion och erfarenhetsutbyte om stadsutveckling och transporter. Det ska skapa förståelse för vad som möjliggör utveckling mot ett attraktivt och långsiktigt hållbart samhälle. Genom samarbete i konkreta projekt utvecklas gemensam kunskap och erfarenhet av att ta sig förbi hinder och svårigheter. CCJ