BUDGET 2008 / MALMÖ ST

Transkript

1 BUDGET Kommunfullmäktiges handlingar Bihangsnummer 801/2008

2 INNEHÅLL INTRO 3 HÅLLBARHETSEXEMPEL 4 EN RÄTTVIS, TRYGG OCH HÅLLBAR STAD 8 ARBETE OCH TILLVÄXT 10 BARN OCH UNGDOMARS LIVSVILLKOR 13 TRYGGHET, DELAKTIGHET, DEMOKRATI 17 INTEGRATION OCH MINSKADE KLYFTOR 20 EKOLOGISKT HÅLLBAR STAD 22 MALMÖ I SIN OMGIVNING 25 ETT FÖREDÖME SOM ARBETSGIVARE 26 MÅL OCH RIKTLINJER 28 EKONOMISK REDOGÖRELSE 32 HÅLLBARHETSEXEMPEL 44 SAMMANFATTANDE BESLUT 46 BILAGA 1 / FÖRÄNDRINGAR I BUDGET 47 BILAGA 2 / FÖRÄNDRINGAR I GRUND OCH TILLÄGGSRESURSER 60 BILAGA 2 /VIKTNING AV TLLÄGGSKRITERIER 60 BILAGA 3 /OMFÖRDELNINGSEFFEKT 61 DRIFTBUDGET 62 INVESTERINGSBUDGET 63 RESULTATRÄKNING 64 FINANSIERINGSANALYS 65 BALANSRÄKNING 66

3 Resan mot ett hållbart Malmö En budget är en titt in i den närmaste framtiden. Den är rationell till sin karaktär eftersom den fungerar som ett styrdokument för planering och implementering. Den innehåller riktlinjer med tydliga målsättningar som ska följas upp. Och den berättar om de insatser och aktiviteter som ska genomföras under det förestående året. Men budgeten är också ett instrument som beskriver tankar och visioner. På så sätt fungerar den som en guide och en vägvisare för hur vi ska nå våra mål på den 12 månader långa resa som budgeten omfattar. Rättvis, trygg och hållbar stad I guidens första del kan du ta del av Malmös övergripande målsättningar vilka bygger på en rättvis, trygg och hållbar stad. Tanken är att Malmö ska vara en attraktiv destination ur så många aspekter som möjligt och för så många människor som möjligt, både för boende och för besökare. Mål och genomförande ska präglas av ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Det börjar och slutar i miljön Ett nyckelbegrepp är ekologisk hållbarhet, vilket är särskilt utmärkande för Malmö. Samhällsbygget börjar och slutar i miljön; som alla vet är miljön mer angelägen än någonsin att både värna om och arbeta för. Utvecklingen mot en ekologiskt hållbar stad ligger oss särskilt varmt om hjärtat. Och vi är redan en bra bit på väg, vilket bevisas av att Malmö är utsedd till den fjärde mest intressanta miljöstaden i världen. Förutom att vi redan är landets första fairtrade city. Malmöborna åker med Och mitt i allt detta finns de flera hundra tusen människorna, malmöborna. Det är för dem staden, med allt sitt utbud, finns. Här ska de leva, bo, utvecklas och upptäcka nya saker. Passagerarna malmöborna tar plats i staden och åker med på en trygg, spännande och utvecklande resa mot framtiden. Och till hjälp för dem finns vi på Malmö stad, med alla medarbetare som ser till att resan under 2008 blir så bra som möjlig. Budget 2008 en hållbar resa mot framtiden

4 FÖRETAG PÅ CYKEL 53 företag och 120 speciallackerade orange cyklar. Tillsammans kommer de under ett år att rulla minst ett varv runt jorden. Genom att byta ut bilen mot cykeln på korta tjänsteresor sparar företagen pengar, medarbetarna håller sig friskare och koldioxidutsläppet minskar i Malmö stad. Företagen tävlar också om att cykla mest och om månadens tårta. Dessutom får de fin goodwill för en bra miljöinsats. Företag på cykel trampade igång i Folkets Park i maj MVG I EKOLOGISK SKOLMAT Jodå, vi tilldelar oss nog (redan nu) det högsta betyget när det gäller skolmaten var 22 % av skolmaten ekologiskt producerad och 2007 uppnåddes 35 %. Målet är satt till 100 % är Redan nu är all mjölk ekologisk och vissa skolor har uppnått 100 % när det gäller hela matsedeln. Resan mot det goda fortsätter. 4 BUDGET 2008

5 VÄGVALET TILL FRAMTIDEN Många städer runt om i världen har initierat åtgärder för att utsläppen från biltrafiken ska minska. I Bologna släpps enbart bilar med tillstånd in i cityzonen, i Bremen väljer många att dela bil (bilpool) och i Odense och holländska Groningen storsatsar man på cyklismen. Kampanjen Vägvalet vill väcka Malmöbornas tankar om det hållbara resandet. Vilken väg ska vi gå för att minska biltrafiken i Malmö? Malmöborna har tagit frågan på största allvar, vilket de drygt 1000 inläggen på Vägvalets webbforum visar. MALMÖ-VÄRLDEN 1 0 Community Award är en årlig internationell tävling för Best Practice inom hållbarhetsoch stadsmiljöfrågor. År 2007 vann Malmö i klassen innevånare och är ett bevis på att vi är en av de ledande städerna i världen inom hållbar stadsutveckling, vilket bygger på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Några exempel på åtgärder och projekt som bidrog till framgångarna: Trafikmiljösatsningarna inom Civitas Smile, satsningen på Solar City Malmö, upprustningen av olika parker och det preventiva arbetet mot droganvändning. BUDGET

6 INGA LÖJLIGA BILRESOR Kampanjen hette Inga löjliga bilresor. Den tog fasta på att hälften av alla bilresor i Malmö är kortare än fem kilometer trots att det finns hela 41 mil cykelbana, och trots att det inte tar mer än en kvart att nå nästan hela stan på cykel. Kampanjen bestod av levande stortavlor, cyklister i rusningstrafik, give aways, tävling med mera. Den sågs av halva Malmö och fick Malmöbor att göra färre bilresor. GRÖNA HÄSTKRAFTER Får vi presentera den ekologiska parkskötseln i Bulltofta. Den består av en hästdragen gräsklippare, en förare och två hästkrafter. Fördelarna är många med den här lösningen: Det är ekonomiskt, ger inget buller, inga avgaser och inget koldioxidutsläpp. Dessutom skapar det trivsel och glädje. För den lite äldre publiken är det kanske till och med en nostalgitripp. Samtal med ekipaget är tillåtet. 6 BUDGET 2008

7 SVERIGES FÖRSTA FAIR TRADE CITY I maj 2006 blev Malmö Sveriges första Fairtrade City, med omdiplomering i juli Fairtrade City är en diplomering från föreningen Rättvisemärkt. Fairtrade City innebär att Malmö stad lever upp till kriterier som rör etisk upphandling, ett aktivt informationsarbete samt ett utbud av etiskt märkta produkter i butik och på arbetsplatser. Diplomeringen innebär också att alla förvaltningar förbinder sig att öka sina inköp av Rättvisemärkt-certifierade varor, att det finns en viss mängd certifierade varor i stadens butiker och att innevånarna ges tillgång till information om Rättvisemärkt. Glädjande är att konsumtionen av Rättvisemärkta produkter eller motsvarande nu också ökar. Kaffe, te, drickchoklad, bananer och socker är de produkter som köps in mest. En rad nya butiker har även etablerats i Malmö som säljer både ekologiska och rättvist producerade produkter. 7

8 BUDGET OCH MÅL FÖR 2008 En rättvis, trygg och hållbar stad Malmö växer och utvecklas på ett spännande och dynamiskt sätt. Fler och fler människor och företag söker sig hit. Fler får arbete och turisterna har aldrig varit så många Malmö är en stad som upplevs som mycket grön, vacker och öppen. Vårt samhällsbygge börjar och slutar i miljön. Nu är det viktigare än någonsin att styra mot en mera hållbar utveckling. Arbete och tillväxt är avgörande faktorer för Malmös framtid. Att ha ett arbete stärker inte bara individen och självkänslan. Genom arbete främjas integrationen. När fler arbetar skapas nya resurser för att säkra och bygga ut välfärden. En av våra allra viktigaste uppgifter är därför att pressa ner arbetslösheten. Malmöborna ska, genom bra utbildning och aktiv arbetsmarknadspolitik, ges bästa tänkbara möjligheter att konkurrera om jobben. Ännu fler företag måste växa, skapas och etablera sig i Malmö. Vi vill att Malmö ska vara en attraktiv stad som präglas av ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Med en stabil och stark ekonomi, där kommunens resurser fördelas rättvist och efter behov, samt med en god och hållbar miljö läggs grunden för en ökande varaktig tillväxt, för fler jobb och för en solidarisk utbyggnad av välfärden. I Malmö finns hela världens kulturer. Det är något vi kan briljera med och utveckla. Vi vill fortsätta att satsa på kreativa kulturmöten som ger vår stad en egen profil och stärker vi-känslan. I Malmö finns ett stort och varierat kulturutbud med hög kvalitet, nyskapande och unikt i sin mångfald. Det lockar till sig en intresserad publik långt utanför stadens och Skånes gränser. Besluten om Malmö Högskola, Citytunneln och Öresundsbron blev starten på en ny tid med en ekonomisk omställning och stora befolkningsförändringar. Förändringarna har fört med sig mycket som är positivt för Malmö, men också klyftor, utanförskap och segregation. Utanförskapet måste brytas! Inte minst måste skillnaderna i barns och ungdomars uppväxtvillkor utjämnas och tryggheten, som är grundläggande för mänsklig samvaro i staden, måste förbättras. Men här spelar också den gemensamma välfärden en viktig roll. Med trygga miljöer och hög kvalitet på förskolor, skolor, vård, omsorg och annan service så ökar möjligheterna för att företag och människor söker sig till vår stad. Fler anställda inom kommunen och hög kompetens hos dem som arbetar i de kommunala verksamheterna är viktiga faktorer för att höja och utveckla välfärdens kvalitet. För att hålla kvar och stärka Malmös roll som tillväxtmotor i en stor region vill vi förbättra förutsättningarna för tjänstesektorn, den kreativa sektorn och besöksnäringarna. Malmös unika identitet som kuststad är viktig att utveckla för att stärka Malmös profil som den hållbara naturnära staden, öka Malmöbornas livskvalitet och attrahera turister. Barnens och ungdomarnas livsvillkor, deras möjligheter till utbildning, till att förverkliga sig själva och deras möjligheter att få ett arbete efter studierna bestämmer i hög grad Malmös framtida utveckling. För 8 BUDGET 2008 BUDGET OCH MÅL FÖR 2008

9 att motverka de skillnader i uppväxtvillkor som finns idag, måste resurserna styras efter behov. En likvärdig skola och förskola kräver riktade insatser och ökad personaltäthet där behoven är som störst. Vi ska ha en förskola med hög kvalitet som erbjuder plats inom lagstadgad tid och där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov. Vårt mål är att alla barn, också barn till föräldralediga och aktivt arbetssökande, ska ha rätt till 30 timmars förskoleverksamhet i veckan mot nuvarande 15 timmar. Därför bygger vi ut förskolan så kraftigt att, i en första etapp, barn till aktivt arbetssökande kan erbjudas denna möjlighet redan under Under 2009 ska även barn till föräldralediga erbjudas 30 timmars förskola om inget oförutsett inträffar. Skolan ska ge alla Malmös barn och ungdomar lust att lära - vare sig de behöver extra stöd eller extra utmaningar. Det är viktigt att eleverna trivs och att de har verkligt inflytande i skolan. Eftersom språkutvecklingen är en viktig grund för en bra skolgång och elevernas identitetsskapande så ska språkundervisningen, svenska som andraspråk och modersmålsundervisningen prioriteras. Samtidigt måste möjligheterna till en meningsfull fritid förbättras och fler mötesplatser för barn och ungdomar utvecklas. Ingen ska behöva känna oro eller otrygghet för att åldras i Malmö. Kvaliteten inom äldreomsorgen ska utvecklas och bli bättre. Det handlar om kompetensutveckling och kontinuitet. Och det handlar om att de äldre ska erbjudas alternativ till det egna boendet när behovet av vård och stöd är omfattande eller när den äldre inte längre känner sig trygg i det egna hemmet. Malmö ska vara en trygg och säker stad både när det gäller den sociala tryggheten och tryggheten på stadens gator och torg. Även trafiksäkerheten är en viktig del i det strategiska trygghetsarbetet. Vi ska se till att brottsligheten fortsätter att minska. Kampen mot brottsligheten måste innehålla både brottsbeivrande och sociala insatser. Det handlar om att bekämpa klassklyftor och utanförskap, men också om att utveckla en bättre samverkan mellan polis, socialtjänst, skola och föreningsliv samt om att utforma olika trygghetsskapande insatser, med exempelvis Lugna Gatan som förebild. En rättvist fördelad välfärd förutsätter ett Malmö fritt från alla former av diskriminering. Det innebär bland annat att rasism och främlingsfientlighet alltid måste motverkas. Det innebär också att alla ska ha tillträde till bostadsmarknaden på lika villkor och att kommunen utvecklar en kommunal bostadsförmedling. Det är viktigt att det byggs fler hyresrätter och att hyresrätten värnas som boendeform, inte minst för att motverka hemlösheten. MKB ska förbli i kommunal ägo och ha en ännu mer aktiv roll på bostadsmarknaden Malmö ligger i frontlinjen när det gäller miljöarbetet och det ekologiska byggandet. Det är en position som ska befästas och utvecklas och där Västra hamnen och Augustenborg, som två goda exempel, ska vara vägledande för utvecklingen av andra områden. Den internationella uppmärksamhet som Malmö rönt för sitt miljöarbete sporrar till fortsatta insatser på den inslagna vägen. Så knyts det trygga och hållbara Malmö samman. Med tillväxt och fler i arbete som skapar grunden för ekonomisk hållbarhet. Med rättvis fördelning av välfärden som ger en hållbar social trygghet. Och med ett aktivt miljöarbete för en hållbar ekologisk utveckling, utan vilken den ekonomiska och sociala tryggheten inte kan bli varaktig och beständig. BUDGET 2008 BUDGET OCH MÅL FÖR

10 ARBETE OCH TILLVÄXT Arbete och tillväxt Vi vill att alla ska få hjälp att hitta jobb Malmö stad ska vara ett tydligt föredöme i skapandet av ett arbetsliv där alla får plats. Ett av våra viktigaste mål är full sysselsättning. Många människor i Malmö står utanför arbetsmarknaden trots att de har hög utbildning, internationella kontaktnät och yrkeserfarenhet. De är en stor resurs som inte kommer till sin rätt! Arbetsmarknadsinsatserna måste anpassas efter alla människors förutsättningar. När jobben blir fler kvarstår de personer som har störst behov av stödinsatser som arbetssökande. Vi vill att så många arbetslösa med arbetshinder som möjligt ska få sysselsättning och slippa vara i behov av försörjningsstöd. Därför ska offentligt skyddade anställningar finnas inom den ordinarie verksamheten i alla stadsdelar och vi ska skapa fler Servicepatruller och andra insatser för arbetssökande med olika typer av funktionshinder. I Malmös arbetsmarknadsinsatser gäller arbetslinjen. Den innebär en individuell bedömning och en uttalad ömsesidighet, där den enskilde har både rättigheter och skyldigheter. Det är viktigt att insatserna utgår från individens behov och anpassas efter arbetsmarknaden. Olika typer av förberedande insatser ska finnas som det första steget in. En systematisk utvärdering ska göras för att vi ska kunna kvalitetssäkra insatserna ur varje deltagares perspektiv och tillvarata förslag till förbättringar. Vi ska utveckla rekryteringsutbildningarna ytterligare i samverkan med näringslivet. För att ge bra hjälp åt de Malmöbor som står allra längst ifrån arbetsmarknaden är det nödvändigt att Malmö stad kan ingå stabila och långsiktiga samverkansavtal med olika statliga och regionala myndigheter. FINSAM är ett sådant samarbete, där arbetet ska ske med en stor öppenhet för nya lösningar. 10 BUDGET 2008 ARBETE OCH TILLVÄXT

11 Vuxenutbildningens organisation och budget ska hanteras i ett sammanhang. Den grundläggande vuxenutbildningen ska vara anpassad efter individen och starkare knuten till arbetslivet. Vi vill att företagen ska blomstra Ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet måste samverka om vi ska kunna få en hållbar tillväxt. För att säkra stadens långsiktiga utveckling måste vi tänka framåt och formulera nya visioner. Det nya näringslivspolitiska programmet ska vara ett skarpt verktyg för att stärka Malmös näringslivsutveckling. Det ska ha en tydlig hållbarhetsdimension och lägga fast strategier för hur vi kan skapa en framtida dynamisk arbetsmarknad med plats för många olika typer av arbeten. Det handlar om att utveckla Malmös profilområden och att gynna företagsetableringar, från stora huvudkontor till små kooperativ. Men också om att underlätta för näringslivet med förenklad ärendehantering, enkla beslutsvägar, tillgänglighet, rekryterings- och kompetensutvecklingsinsatser och service. Vi vill gå vidare och stärka Malmös profil som den hållbara staden genom att påbörja planeringen av ett nytt unikt industri-/verksamhetsområde utifrån en genomgripande hållbarhetstanke. Området ska rymma företag som använder miljövänliga produktionsmetoder eller är verksamma inom miljöteknikområdet och ska planeras med miljövänliga kommunikationer, energilösningar och avfallshanteringssystem med inspiration från Bo01-området. Vi vill använda de kommunala upphandlingarna på ett mera medvetet sätt och skapa bättre förutsättningar för småföretag att lämna anbud. Därför skriver vi fram en ny upphandlingspolicy. En kommuns attraktivitet värderas bland annat efter den kommunala servicens kvalitet. Regelbundna kvalitetskontroller och uppföljningar är viktiga. För att vi ska veta att den kommunala servicen håller en hög nivå vill vi göra fler jämförelser, både internt mellan de olika kommunala verksamheterna och med andra kommuner. BUDGET 2008 ARBETE OCH TILLVÄXT 11

12 Vi vill att Malmö ska vara attraktivt för besökare Besöksnäringarna har stor betydelse från arbetsmarknads- och tillväxtsynpunkt. En stark kultur- och fritidsverksamhet förhöjer kommunens attraktivitet, liksom Malmös fantastiska läge med intressanta natur- och kulturmiljöer. Malmös kustnära läge har en stor potential. Vi har suveräna möjligheter att göra hela vår kustremsa till något alldeles unikt i fråga om tillgänglighet, skapa attraktiva havsnära miljöer och nära-havet-upplevelser på landbacken. Vi vill att evenemangs- och arrangemangssektorn ska ha fotfäste i våra sociala och kulturella värderingar om hållbarhet, integration och mångfald. Tillsammans med näringslivet ska vi förstärka, strukturera och koordinera våra insatser kring att värva och genomföra olika typer av evenemang. Vi prioriterar också att få fram välfungerande och attraktiva kongress- och mässanläggningar. Vår strävan är att göra det malmöitiska kulturlivet och kulturarvet samt stadens kultur- och sportevenemang kända i såväl nationella som internationella sammanhang. Den svenska kort- och dokumentärfilmen har under senare år erövrat en stark position internationellt. Tjugoårsjubilerande Nordisk Panorama är Nordens största kort- och dokumentärfilmfestival vilken 2008 har Malmö som värdstad. Vi vill att Malmö ska spraka av snilleblixtar Malmö är en dynamisk och nytänkande högskoleoch studentstad med kreativa och innovativa miljöer och en mångfald av människor från hela världen. Därmed finns det möjligheter för att idéer ska kunna förverkligas här och skapa tillväxt och sysselsättning. Vi stödjer Malmö högskolas strävan att få universitetsstatus med statliga fasta forskningsresurser! Och vi vill stärka utvecklingen av entreprenörskap och innovationssystem. Det handlar både om insatser för näringslivet och om att stärka kulturlivet och föreningar inom ramen för den sociala ekonomin. Ur Riktlinjer för det politiska samarbetet i Malmö under mandatperioden : därför att bekämpa arbetslösheten. konkurrera om jobben. Malmö. Fler anställda inom kommunen är ett viktigt verktyg för att höja kvaliteten. Inriktningsmål: För att utvärdera graden av måluppfyllelse ska bland annat följande målindikatorer mätas, analyseras och rapporteras i delårsrapport och årsredovisning: 12 BUDGET 2008 ARBETE OCH TILLVÄXT

13 Barn och ungdomars livsvillkor Vi vill att alla barn ska vara alla vuxnas ansvar Malmö är en kommun med en ung befolkning. Men det är absolut nödvändigt att barnen och ungdomarnas livsvillkor förbättras. Resurserna måste förstärkas där behoven är som störst, för att motverka de skillnader i uppväxtvillkor som finns. Föräldrarna, skolan, socialtjänsten, fritidsverksamheterna och alla vuxna som finns i barnens och ungdomarnas vardag har ett gemensamt ansvar för att alla barn i Malmö ska få en bra uppväxt. De kommunala verksamheterna ska ge stöd i föräldrarollen. Föräldrarnas uppgift är generellt sett svårare i socialt utsatta områden och där måste samhällets resurser vara större. Föräldraråd och engagemang ska stimuleras och föräldrautbildningar genomföras. Samhällets stöd till utsatta barn och deras familjer måste utvecklas. Därför skjuter vi till resurser till individ- och familjeomsorgen. Samverkan mellan skolan, socialtjänsten, polisen och ungdomspsykiatrin kring barn som far illa ska stärkas. Viktiga områden är att motverka skolk, förebygga ungdomskriminalitet och tidig upptäckt av ungas missbruk. Elektra/Sharaf hjältar får fortsatt stöd för att öka kunskaperna och förändra attityder hos ungdomar kring övergrepp och våld mot kvinnor. Vi vill att det ska byggas många nya förskolor Antalet barn i förskoleåldern och efterfrågan på förskoleplatser har ökat kraftigt och kommer att öka ännu mer under en tid framåt. För att nå full behovstäckning gör vi kraftfulla utbyggnadssatsningar och bygger om befintliga grundskolelokaler till förskolor. BARN OCH UNGDOMARS LIVSVILLKOR BUDGET 2008 BARN OCH UNGDOMARS LIVSVILLKOR 13

14 Kontinuitet och längre vistelsetid på förskolan är viktigt för barnens utveckling och språkinlärning. Under 2008 ska barn med arbetssökande föräldrar ges rätt till 30 timmars förskola och under 2009 är det vår ambition att även barn till föräldralediga ska erbjudas 30 timmars förskola. Förskoleverksamheterna ska vara trygga, omsorgsfulla och lärorika. Utepedagogik främjar barnens hälsa och inlärning och är ett komplement till den vanliga förskoleverksamheten. Det är viktigt att alla barn får en hälsosam och näringsriktig kost samt tillräckligt med fysisk aktivitet i förskolan. Metoder och verktyg som främjar en god hälsa ska spridas. Vi vill att kunskapstörsten ska växa I Malmös skolor står eleven i centrum och kunskap är målet. Alla elever ska få den stimulans de behöver för sin utveckling. Andelen elever som är behöriga till nationella gymnasieprogram ökar. Men fortfarande lämnar alldeles för många elever grundskolan med ofullständiga betyg. För att alla ska kunna nå kunskapsmålen behövs det mer resurser för att utveckla pedagogiken, erbjuda rätt stöd och bra läromedel. Vi skjuter därför till 24 miljoner kronor till de grund- och gymnasieskolor där eleverna har störst behov av stöd. Vi utvecklar också vår framgångsrika modell med sommarskola och sommarpraktik för att fler elever ska få extra hjälp att nå kunskapsmålen och också få en möjlighet att känna på arbetslivet. För att bättre fånga elevernas mognad och intresse så att måluppfyllelsen ökar ska vi använda olika former av flexibelt lärande och ge fler grundskoleelever möjlighet att läsa kurser på gymnasienivå. Skolbarnsomsorgen är viktig för barnens trygghet och utveckling och ska vara av god kvalitet. All skolpersonal har ansvar för att stimulera elevernas språkutveckling. Goda kunskaper i modersmålet är grunden för allt lärande. Inte minst är det viktigt för att man ska kunna lära sig och ta till sig ett nytt språk. Modersmål ska finnas som språkval, och språk-/ studieverkstäder ska finnas inom ramen för de ordinarie verksamheterna på de skolor där många barn har ett annat modersmål än svenska. Alla vuxna i skolan ska aktivt och tydligt agera mot alla former av mobbning, diskriminering och sexuella trakasserier. Skolan är en del av samhället och de pedagogiska verksamheterna spelar därmed också en roll i upprätthållandet av könsidentitet och könsrelationer. Det är viktigt att lärarna får verktyg för att synliggöra sin egen pedagogiska praktik. Eleverna måste få möjlighet att pröva aktiviteter och utveckla förmågor oberoende av könstillhörighet. Därför gör vi en särskild satsning på genuspedagogik. 14 BUDGET 2008 BARN OCH UNGDOMARS LIVSVILLKOR

15 Vi vill att Malmös ungdomar ska få en ljus framtid Alla elever ska ha goda möjligheter att genomföra sina gymnasiestudier och bli behöriga till högskolan. Därför förstärker vi gymnasieutbildningen med 48 miljoner kronor. Individuella programmet ska utvecklas och skräddarsys efter elevernas skiftande förutsättningar och behov. Eleverna måste få bättre kunskaper om de olika utbildningarna och deras koppling till arbetslivet. Tillsammans med arbetsmarknadens parter ska vi vidareutveckla de yrkesförberedande programmen och lärlingsutbildningen. Vi ska utveckla en gemensam kommunal plattform för studie- och yrkesvägledning och utöka Ung i sommar-praktiken. Vi ska också bli bättre på att nå de ungdomar som varken arbetar eller studerar och som är i behov av särskilt stöd. Vi vill att barn och unga ska ha mycket att säga till om Malmö har utsetts som värdkommun för URIX åsiktsfestival Det innebär ett stort åtagande och arrangemang för Malmö stad och är ett viktigt led i vårt arbete för att Malmös barn och ungdomar ska ha riktigt inflytande både i de kommunala frågor som rör dem och i utvecklingen av Malmö. Arbetet med ungdomsinflytande har hög prioritet. Ungdomar måste erbjudas många olika arenor för att få inflytande över sin egen vardag, både i skolan, på fritiden och i de kommunala frågor som berör dem. Vi vill att Malmö ska bubbla och sjuda av kreativitet I skapandet av en meningsfull fritid för barn och unga är samarbetet mellan föräldrar, skola, föreningsoch kulturliv, socialtjänst och stadens fritidsverksamheter ett sammanhållande kitt. BUDGET 2008 BARN OCH UNGDOMARS LIVSVILLKOR 15

16 Vi avsätter en miljon kronor för att skapa nya idrottsaktivitetsytor och lokaler. Vattenverksamheten Sea-U vid Ribersborgs Handikappbad bjuder på upplevelsebaserade aktiviteter där deltagarna iklädda stövlar och cyklop lär känna havets hemligheter och får 2 miljoner kronor till verksamheten. Vi vill skapa miljöer över hela staden där barn och unga med glädje och nyfikenhet kan ägna sig åt eget skapande och att lustfyllt möta andras uttrycksformer. Vi vill vårda befintliga mötesplatser och satsar 5 miljoner kronor på att utveckla nya mötesplatser för äldre ungdomar. I det arbetet är det angeläget att ta till vara barns och ungas egna röster och tankar. Skolan är en viktig kulturinstitution och kulturmötesplats. Här ska alla barn och unga få verktyg för att aktivt kunna delta i kultur- och samhällslivet. I Malmö Kulturskola finner barn och ungdomar vägen till ett rikare liv med fantasi, inlevelse och passion som drivkraft. Det är viktigt att fler barn och ungdomar kan få ta del av Kulturskolans verksamhet. Vi ökar Kulturskolans budgetram för att erbjuda en mer allsidig frivilligverksamhet i ungdomarnas närmiljö. Vi vill uppmuntra och stödja föreningarna till fortsatt aktivt arbete utifrån Malmös skolor. Det är särskilt viktigt att nå ungdomar som ännu inte är föreningsaktiva eller har hittat annan meningsfull fritidssysselsättning. Skolan är en viktig mötesplats och skollokalerna ska vara öppna för olika typer av föreningsverksamhet även efter skoltid. Ur Riktlinjer för det politiska samarbetet i Malmö under mandatperioden : varje barn och dess unika behov. så tillåter. störst inom förskolan och grundskolan. Även kvaliteten inom skolbarnomsorgen behöver stärkas. som störst, för att motverka de skillnader i uppväxtvillkor som finns. skola, förenings- och kulturliv, socialtjänst och stadens fritidsverksamheter stärks. Fler mötesplatser ska utvecklas. Inriktningsmål: För att utvärdera graden av måluppfyllelse ska bland annat följande målindikatorer mätas, analyseras och rapporteras i delårsrapport och årsredovisning: 16 BUDGET 2008 BARN OCH UNGDOMARS LIVSVILLKOR

17 Trygghet, delaktighet och demokrati TRYGGHET, DELAKTIGHET OCH DEMOKRATI Vi vill att man ska kunna åldras tryggt i Malmö En grundläggande princip inom äldreomsorgen är att alla äldre ska kunna få vård och omsorg utifrån behov och på lika villkor. Vi vill att omsorgen ska präglas av ett helhetsperspektiv och att de anställda ska känna att de har möjlighet att ge vård med kvalitet. Kvaliteten inom äldreomsorgen bygger på god tillgång till engagerad personal som har rätt kunskap och kompetens. En kvalitetshöjning är påbörjad och vi fortsätter med det kompetenshöjande arbetet. Kompetensstegen går nu in på sista året och dess olika delar ska föras in i den ordinarie verksamheten. Vi ska också utveckla nya modeller för traineeprogram och lärande på arbetsplatsen. Bistånd i form av hemtjänst är en rättighet för den som inte klarar sig på egen hand. Men det kan kompletteras med andra typer av insatser. Försöksverksamheten med Fixartjänster har visat sig vara mycket framgångsrik och ska därför utvidgas till samtliga stadsdelar. Det betyder att personer över 75 år utan biståndsbedömning kan få hjälp med sådant som de har svårt att klara själva, bland annat för att förebygga risken för fallskador i det egna hemmet. Anhörigverksamheten är prioriterad. Medel reserveras för en kommunövergripande närståendekoordinator som ska stödja den frivilliga anhörigverksamheten. Maten har en viktig roll i en människas liv både från hälsosynpunkt och för social samvaro. Vi vill att Malmös äldre ska kunna njuta av god och näringsrik mat. Kvalitetsplanen för kost och nutrition i äldreomsorgen anger vad som ska gälla i hela Malmö. Viktiga delar som ingår i kvalitetsplanen är lokala matråd och trivselfaktorer. För att skapa en tydlig bild av brukarnas uppfattning om hemtjänstinsatserna och identifiera brister och förbättringsområden, genomför vi brukarundersökningar av den upplevda kvaliteten inom Malmös hemtjänst. Vi vill också att vårdtagarna ska få ett större inflytande över de beviljade hemtjänstinsatserna. Forsknings- och utvecklingsenheten för äldre ska bidra till utvecklingsarbete och kunskapsspridning. Den utvidgas nu till att omfatta hela det sociala området och vi inrättar en särskild samordningstjänst. Vi ska också skjuta till extra resurser för medfinansiering av äldrevägledare till teckenspråkiga döva och dövblinda tillsammans med Region Skåne. BUDGET 2008 TRYGGHET, DELAKTIGHET OCH DEMOKRATI 17

18 Vi vill att funktionsnedsättning inte ska vara något hinder Personer med fysiska och psykiska funktionshinder ska ha samma rätt och möjlighet att vara delaktiga i samhället och att känna frihet och trygghet som alla andra. De ska ha rätt till ett bra och anpassat boende och kunna leva sina liv tillsammans med och i samma miljöer som andra. Behovet av LSS-bostäder fortsätter att öka (LSS är Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och vi ska därför även under 2008 satsa på utbyggnaden av LSS-bostäder. Vi satsar även extra resurser på daglig verksamhet enligt LSS. Fontänhuset som arbetar för att stärka den sociala kompetensen och arbetsförmågan hos den som är eller har varit i kontakt med psykiatrin får ett utökat anslag, liksom Arbetskollektivet som är en daglig verksamhet för Malmöbor med psykiskt funktionshinder. Vi vill samarbeta för att öka tryggheten För att öka tryggheten i Malmö krävs insatser från många olika håll och inom många områden. Här är det förebyggande arbetet med till exempel en meningsfull fritid, situationen i skolan och en trygg stadsmiljö avgörande. När Malmö växer och nya bostadsområden planeras, ska de brottsförebyggande och trygghetsskapande aspekterna finnas med. Det är extra viktigt när vi planerar för helt nya stadsdelar. Det är viktigt att ta tillvara föräldrars, Malmöbors och föreningars engagemang. Kommunala och statliga myndigheter, skolan, förenings- och näringslivet och alla vuxna som finns i de ungas vardag måste agera tidigt och tillsammans för att på olika sätt bryta destruktiva beteenden och motverka ungdomskriminalitet. De sociala myndigheterna, polismyndigheten och åklagarmyndigheten ska ha en gemensam strategi för snabb och konsekvent reaktion med åtgärder och påföljder. Våld i hemmet är inte ett privat problem. Samhället har samma ansvar att skydda kvinnor och barn som utsätts för våld av närstående som vid andra våldsbrott. I kvinnofridsarbetet lyfts Malmö ofta fram som en modell för andra kommuner, men det finns fortfarande mycket mer att göra. Kvinnor och barn måste ha rätt till ett tryggt boende även när det inte finns ett akut skyddsbehov. Vi ska utveckla ett föräldrastödsprogram för att förbättra samverkan kring barn som utsätts för våld, hjälpa de män som slår för att de ska kunna bryta sitt destruktiva beteende och utveckla metoder för att umgänget ska kunna ske på ett sätt som är säkert för både kvinnor och barn. KAST är ett projekt som nu permanentas och som arbetar med stödsamtal och rådgivning för den som vill få hjälp att sluta köpa sexuella tjänster. Vi vill hålla kontakten Öppenhet, tydlighet, tillförlitlighet och god planering är de viktigaste ledorden i kommunikationen mellan kommunen och Malmöborna. Vi vill att alla Malmöbor och företag ska kunna välja den kontaktform med kommunen som passar dem bäst. Målet är att man bara ska behöva ha en myndighetskontakt för sitt ärende oberoende vilken kanal man väljer. Vi vill att du ska kunna nå dina politiker Det är viktigt att höja valdeltagandet i allmänna val och att Malmöborna får mer och bättre kontakt med sina förtroendevalda. Därför avsätter vi särskilda medel för att förbättra Malmöbornas tillgång till information 18 BUDGET 2008 TRYGGHET, DELAKTIGHET OCH DEMOKRATI

19 samt möjligheter att påverka och lämna förslag som utvecklar vår stads verksamheter. Bland annat ska det finnas fler möjligheter att delta i olika rådslag och lämna medborgarförslag i stadsdelarna. Vi satsar ökade resurser på att genomföra IT-strategins och e-strategins handlingsplaner för att ny teknik ger möjlighet att utveckla tillgängligheten och servicen. Men vi vill också använda ny teknik för att öka insynen i den demokratiskt styrda verksamheten. Den 1 juli 2008 förnyas och förändras den politiska organisationen. Stadsdelarnas inflytande i lokala närmiljöfrågor ska öka och vi vill utveckla medborgardemokratin. Medborgarkontorens och bibliotekens roll i det demokratiska arbetet ska utvecklas. Det miljöstrategiska arbetet, som idag är uppdelat på flera nämnder, måste samordnas bättre. Därför ska vi skapa en miljöstrategisk beredning under kommunstyrelsen. Dessutom sker en förstärkning av den centrala samordningen med kanslikompetens på ett antal viktiga välfärdsområden såsom förskola, skola, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Vi vill att människorna ska forma staden Alla som lever och verkar i Malmö ska ha tillgång till ett kultur- och fritidsliv med kvalitet och mångfald. Kulturen är viktig för att stärka delaktigheten och demokratin. I kulturen äger gränsöverskridande möten rum och här formas redskap för samhällsförändring. I Malmö finns ett livaktigt föreningsliv och en bred amatörkultur som vid sidan om våra kulturinstitutioner starkt bidrar till det kulturella klimatet, liksom folkrörelser, näringsliv och Malmö högskola. Föreningslivet och folkbildningens vardagsarbete är en viktig resurs i demokratiarbetet och får dessutom en allt viktigare roll för att minska skillnaden mellan olika gruppers erfarenhet och kunskap om Internet och ny teknik. Vi vill utveckla konsumentrådgivningen för att stärka konsumenternas ställning och medverka till en tryggare och säkrare marknad. Det är särskilt viktigt att ge barn och ungdomar redskap för att de ska kunna hantera kommersiell påverkan och konsumtion och göra medvetna val. Ur Riktlinjer för det politiska samarbetet i Malmö under mandatperioden : veckla en bättre samverkan mellan polis, socialtjänst, skola, föräldrar och föreningsliv samt att utforma olika trygghetsskapande projekt. Inriktningsmål: För att utvärdera graden av måluppfyllelse ska bland annat följande målindikatorer mätas, analyseras och rapporteras i delårsrapport och årsredovisning: har stärkts ska öka. BUDGET 2008 TRYGGHET, DELAKTIGHET OCH DEMOKRATI 19

20 INTEGRATION OCH MINSKADE KLYFTOR Integration och minskade klyftor Vi vill att bostaden ska vara en social rättighet Bostadsbristen är ett stort och växande problem framförallt för unga barnfamiljer, studenter och dem som av andra skäl har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. En hög nybyggnadstakt är därför väldigt viktig. För att effektivisera lägenhetsförmedlingen ska vi starta en kommunal bostadsförmedling, där ett samarbete med de privata fastighetsägarna är angeläget. Vi vill att alla stadsdelar och närområden ska vara bra boendemiljöer. MKB ska säkra en positiv utveckling av sina områden. För att säkra en långsiktig tillgång på bostäder till rimlig kostnad och bostäder för särskilda grupper ska MKB bygga och förvalta ett ökat antal studentboenden och seniorboenden. MKB ska också medverka i de boendelösningar som riktar sig till bland annat hem- och bostadslösa. Ungdomars problem att ta sig in på bostadsmarknaden, liksom stora barnfamiljers behov, ska bolaget ägna särskild uppmärksamhet. Hemlöshet är ovärdigt ett välfärdssamhälle och måste bekämpas. Vi avsätter därför extra resurser för att motverka boendesociala problem. Det finns ett stort behov att ge stöd i det egna boendet. Kommunala köp av bostadsrätter är en viktig komponent i kampen mot bostads- och hemlöshet. Vi vill att alla ska ha rätt att ta makten över sina liv Som missbrukare ska man ha samma förutsättningar och möjligheter till hjälpinsatser som alla andra. Det är en rättighet att få adekvat vård och det kräver ett helhetstänkande med insatser som utgår från individens behov. Vårdplaneringen måste innefatta lämpligt boende och meningsfull sysselsättning efter behandlingstiden. Vi ska förstärka den öppenvård som erbjuds missbrukare som går i läkemedelsunderstödd behandling. Det ska också finnas ett boende med individuellt anpassat stöd för den som befinner sig i underhållsbehandling. En viktig del i missbrukarvården är att missbrukarna faktiskt nås med erbjudande om hjälp. Därför satsar vi på uppsökande verksamhet. Vi vill att nyanlända ska få stöd för att skapa sin egen försörjning Möjligheterna för nyanlända att få bra levnadsförhållanden i Malmö är idag starkt begränsade. När antalet nyanlända nu på kort tid har blivit så mycket större, måste alla kommuner hjälpa till med flyktingmottagningen. Staten ska fullt ut finansiera en nationell flykting- och invandringspolitik. Det gäller inte minst anhöriginvandrarna, som måste få rätt till introduktionsinsatser. Och staten måste ge nyanlända flyktingar och invandrare stöd för att välja den bostadsort där chansen är störst att få arbete, bostad, trygghet och livskvalitet. Malmös introduktions- och sfi-modell är sammanhållen, arbetsinriktad och individuellt anpassad, med en tydlig inriktning mot självförsörjning. Vi vill att introduktionen ska knytas närmare Arbets- och utvecklingscentern för att dra nytta av de metoder som utvecklats där och att samverkan med andra myndigheter hela tiden ska fördjupas. 20 BUDGET 2008 INTEGRATION OCH MINSKADE KLYFTOR

21 Under introduktionstiden ska det finnas möjlighet till rekryteringsutbildningar och deltagande i Servicepatruller, med tanken att man ska kunna få anställning direkt efter introduktionen. Under tiden i introduktion och praktik ska man ha utrymme och stöd för jobbsökaraktiviteter. Vi vill mobilisera alla goda krafter Vår vision är att Malmö ska vara fritt från diskriminering. De kommunala verksamheterna har här ett stort ansvar, men vi ska också mobilisera andra goda krafter. Inte minst har föreningarna, idrottsrörelsen och kulturen viktiga uppgifter. Malmö stads Antidiskrimineringskommitté ska identifiera områden där det behövs åtgärder, stödja de kommunala verksamheterna i antidiskrimineringsarbetet och följa upp den tiopunktsplan som vi förbundit oss att genomföra när Malmö anslöt sig till Europeiska städer mot rasism. Vi ska också skriva under den Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå, som bland annat handlar om att kommunen ska jobba för jämställdhet i sin roll som arbetsgivare, i upphandlingen av varor och tjänster och i sina olika verksamheter. Vi ska utarbeta en handlingsplan för jämställdhet och höja ambitionsnivån i jämställdhetsarbetet. Antidiskrimineringsutbildningen för Malmö stads medarbetare är ett viktigt verktyg för att arbeta med attityder och öka kunskaperna om lagstiftning och diskriminerande strukturer. En ny åtgärdsplan för att främja integrationen i Malmö stad ska tas fram. Ur Riktlinjer för det politiska samarbetet i Malmö under mandatperioden : vi också fördela resurser efter behov. därför utreda förutsättningarna för en sådan. tas fram. Inriktningsmål: För att utvärdera graden av måluppfyllelse ska bland annat följande målindikatorer mätas, analyseras och rapporteras i delårsrapport och årsredovisning: BUDGET 2008 INTEGRATION OCH MINSKADE KLYFTOR 21

22 EKOLOGISKT HÅLLBAR STAD Ekologiskt hållbar stad Vi vill att hållbarhet ska vara utgångspunkten Befolkningsprognoser, utvecklingen av arbetsmarknaden och köpkraftens tillväxt tyder på att aktiviteten i Malmö kommer att öka ytterligare och att utbyggnaden kommer att gå allt snabbare. Det kan innebära ett stort tryck på miljön. Kravet på långsiktig hållbarhet ska därför vara en övergripande utgångspunkt och Malmö ska förbli ledande i Sverige när det gäller miljöaspekterna inom hållbar stadsutveckling. För det långsiktigt ekologiskt hållbara samhället har energi- och avfallsfrågorna stor betydelse. Här gäller, att den energi som aldrig används och det avfall som aldrig produceras är viktigast för att nå det långsiktiga målet. Byggande och boende står för 40 procent av den samlade energianvändningen. Malmö ligger i framkant när det gäller ekologiskt uthålligt bostadsbyggande. Bo01 och Västra hamnen var startskottet för den satsningen, en stadsdel som byggdes för att visa hur ett nedsmutsat industriområde kan bli ett område med högsta kvalitet vad gäller hållbarhet, förnyelsebar energi och kretsloppstänkande. Nu vill vi driva utvecklingen vidare. Under året är även bullerfrågor, luftföroreningar och insatser på klimatområdet prioriterade. En trafikplanering, som stödjer en effektiv, säker och miljövänlig trafik tillhör de grundläggande uppgifterna. I dialog med Malmöborna vill vi förverkliga planerna på ett miljövänligare och trafiksäkrare Malmö. Här behövs en lång rad åtgärder, bland annat måste hastigheterna sänkas och säkerheten för de oskyddade trafikanterna måste förbättras. Vi ska utveckla cykeltrafiknätet så att fler väljer cykeln och det måste samtidigt bli mindre attraktivt att ta bilen 22 BUDGET 2008 EKOLOGISKT HÅLLBAR STAD

23 korta sträckor. Att förbättra villkoren för kollektivtrafiken har likaså hög prioritet och vår uppfattning är att Malmö ska vara en enda taxezon! Stadens verksamheter ska föregå med gott exempel. Det ska finnas ett tydligt hållbarhetsperspektiv i Malmö stads resepolicy. En elektronisk reseräkning ger effektiviseringsvinster och kan samtidigt vara underlag för att sammanställa resornas klimatpåverkan. Vi ska också ställa tydliga miljökrav på alla tjänstebilar. Malmö är en tät stad med få naturområden. De som finns måste värnas och Malmös grönytefaktor måste öka.. En korrekt skötsel av Bunkeflo strandängar som nyinrättat naturreservat är viktig, liksom aktsamheten om de värdefulla småbiotoper som finns i jordbrukslandskapet runt Malmö, parker och friluftsstråk. Vi vill också öka kunskapen om stadens biologiska mångfald. Vi vill tänka globalt när vi handlar lokalt Satsningen på ekologiska råvaror i skolköken ska fortsätta och de produkter som köps in av stadens verksamheter ska i ökande utsträckning vara både ekologiska och rättvisemärkta. Vi vill planera med eftertanke Stadens entré mot norr byggs för närvarande, Hyllie ligger i startgroparna, Västra Hamnen och Limhamn- Bunkeflo är inne i ett intensivt utbyggnadsskede, och intresset för de östra stadsdelarna ökar. Planarbetet för att exploatera områdena kring Industrigatan i Norra Sorgenfri och för ett nytt utnyttjande av marken kring gamla Östra Sjukhuset/Sege Park, fortsätter. Vi bygger ut Malmö i ett högt tempo för att möta behoven på mark, bostäder och kommunikationer. Detta ska ske med full respekt för det grundläggande kravet på långsiktigt hållbar utveckling. Det ställer stora krav på planeringen och på att det finns tillfred- Malmö är en del av det globala samhället; internationell ekologisk och social hållbarhet är viktig även för den enskilde Malmöbon. Malmö ska som Fairtrade City beakta miljö- och rättvisefrågor vid upphandling. Vi satsar en miljon kronor på bland annat utbildningsinsatser och utåtriktade kampanjer för att öka kunskapen om etisk konsumtion. BUDGET 2008 EKOLOGISKT HÅLLBAR STAD 23

24 ställande markreserver såväl för bostäder som för verksamheter. Bland annat kommer den fortsatta utbyggnaden av förskoleverksamheten att ställa krav på ett effektivt och smidigt detaljplanearbete. Ett nytt markprogram för näringslivet ska tas fram. Möjligheterna att expandera inåt är inte uttömda. Det är viktigt att utbyggnaden så långt det är möjligt sker genom förtätning av staden istället för att åkermark tas i anspråk. Stadskärnans expansion och den fortsatta förnyelsen av stadsmiljön är en central fråga ur flera aspekter. Det handlar om att vidga området för det populära innerstadsboendet, att stärka Malmö centrums tyngd i Öresundsregionen och ge fortsatt goda förutsättningar för Citys affärsliv i förhållande till externa köpcentra. För den sociala hållbarheten är trygghetsfrågorna viktiga, inte minst från jämställdhetssynpunkt. Ett skräpigt område eller ett område där bilarna håller alldeles för höga hastigheter tätt inpå oskyddade trafikanter upplevs som otryggt, medan en tillgänglig, välskött och säker stadsmiljö med ett myllrande folkliv ökar tryggheten. Den offentliga miljön ska vara tillgänglig för alla. Därför förstärker vi insatserna för att avhjälpa hinder för funktionshindrade i den offentliga miljön. Fastigheter och anläggningar ska underhållas bättre Vården av det existerande fastighetsbeståndet är en viktig fråga. Häri ingår upprustning och utbyggnad av skolor och boenden och av fritidsanläggningarna. Eftersom många av de fritids- och idrottsanläggningar som överförs från fritidsnämnden till servicenämnden är i stort behov av upprustning, ökar vi anslaget för eftersatt fastighetsunderhåll rejält i 2008 års budget. Dessutom avsätter vi 15 miljoner kronor för att fritidsförvaltningen ska kunna hyra lokalerna även när hyressättningen kommer att innefatta en normal underhållsnivå. Det är viktigt att även ta hand om existerande anläggningar inom trafiksystemet. Broar, gång- och cykel - banor och vägar måste vara säkra, inte minst för att funktionshindrade och äldre ska kunna röra sig i staden. Ur Riktlinjer för det politiska samarbetet i Malmö under mandatperioden : borg ska vara vägledande. trade City, ska fördjupas. Inriktningsmål: För att utvärdera graden av måluppfyllelse ska bland annat följande målindikatorer mätas, analyseras och rapporteras i delårsrapport och årsredovisning: 24 BUDGET 2008 EKOLOGISKT HÅLLBAR STAD

25 Malmö i sin omgivning MALMÖ I SIN OMGIVNING Vi vill att man ska kunna stå med en fot på var sida sundet Öresundsintegrationen har en stor betydelse för regionens framtid. Det är viktigt att regionens invånare kan flytta, jobba och bo fritt på tvärs över sundet. Alla gränshinder som hejdar integrationen måste undanröjas så att vår vision om en funktionellt sammanhängande Öresundsregion med 3,6 miljoner invånare kan bli verklighet. Allt fler arbetspendlar över bron. Snart bildar Köpenhamn tillsammans med Malmö/Lund en flerkärnig arbetsmarknadsregion. Flerkärnigheten är en tillgång och en styrka om det finns en väl fungerande transportapparat och en utbyggd kollektivtrafik. Vi vill samarbeta för en ansvarsfull framtid Malmö stad arbetar aktivt med olika insatser inom ramen för FN:s decennium om lärande för hållbar utveckling. Tillsammans med Region Skåne, Malmö högskola, Lunds kommun och Lunds universitet deltar vi i utvecklingen av Skåne som ett RCE, en region för lärande för hållbar utveckling (Regional Centre of Expertise on Education for Sustainable Development). Vi satsar 5 miljoner kronor på en rad insatser som ryms inom lärande för hållbar utveckling. Det inkluderar både formellt och informellt lärande, allt ifrån skola till folkbildning och informationsarbete. Vi vill att en kraftsamling ska ske för regional utveckling Jämfört med resten av regionen har Malmö hög tillväxt, stor befolkningsökning, stort nyföretagande och ett mer kunskapsintensivt näringsliv men också stora utmaningar i form av segregation och socialt utanförskap. Det är förhållanden som vi delar med många andra storstäder. Därför är det viktigt att det finns en nationell storstadspolitik, men också att vi kan samarbeta med andra storstäder i Europa kring att ta tillvara tillväxtpotentialen, angripa utanförskapet och utveckla den trygga, hälsosamma och attraktiva staden. Inom strukturfondsprogrammet Konkurrenskraft och sysselsättning för Skåne och Blekinge (Mål 2) finns ett särskilt insatsområde för storstad. Detta insatsområde har dragit lärdom av bland annat Storstadssatsningen, Välfärd för alla och de svenska URBAN-programmen och fokuserar både på sociala frågor och på tillväxtfrågor. Vi vill att de insatser som Malmö medverkar i inom ramen för Mål 2-programmet (Europeiska regionalfonden såväl som Europeiska socialfonden) ska struktureras på ett mer konsekvent sätt med större långsiktighet och bättre knytas samman med de strategiska frågor som är prioriterade i Malmö stads eget arbete och målen för verksamheten. Vi värnar om att insatserna ska ske i partnerskap med statliga myndigheter, företag och föreningar. BUDGET 2008 MALMÖ I SIN OMGIVNING 25

26 ETT FÖREDÖME SOM ARBETSGIVARE Ett föredöme som arbetsgivare Vi vill att det ska kännas bra att gå till jobbet i Malmö stad Malmö stad ska vara ett föredöme som arbetsgivare och en arbetsplats att vara stolt över. Med en ny personalpolicy och fem personalstrategiska områden tydliggör vi Malmö stad som arbetsgivare och underlättar för förändring och utveckling av våra verksamheter. Malmö stads Ledarskaps- och medarbetarundersökning ger underlag för förändringsarbetet. Vi vill också effektivisera personalarbetet bland annat genom att utveckla bättre IT-stöd. Malmö stads anställda ska ha inflytande över sin arbetssituation. Vi ska arbeta för fördjupad samverkan, ett aktivt medarbetarskap och ett utvecklat ledarskap. I dialog mellan chefer, medarbetare och fackliga organisationer ska vi utveckla goda relationer som bidrar till arbetsglädje och god arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet ska ge förutsättningar för ett hållbart arbetsliv och en sund livsstil. Det bedrivs på alla nivåer i organisationen och resultaten följs noga. Vid sidan om friskvård, förbättrad arbetsorganisation och bättre arbetsmiljö handlar det om att arbeta med delaktighet, inflytande och attityder. Alla anställda ska kunna arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad utifrån sina önskemål och verksamhetens behov och vi ska minimera antalet timanställningar till förmån för tillsvidareanställningar. En ökad ledartäthet är viktig för en väl fungerande verksamhet. Vi satsar särskilt på ledarutveckling inom Vård och omsorg samt de pedagogiska verksamheterna, där vi bland annat genomför ett introduktionsprogram för skolledare. Vi vill ha jämställda löner Lönepolitiken är en viktig del i vårt aktiva och metodiska jämställdhetsarbete. Strukturellt betingade öneskillnader ska motverkas. Vi ska följa upp arbetsvärderingen och vidta fler strategiska lönepolitiska åtgärder. En handlingsplan för jämställda löner ska påbörjas. Vi vill också nå en jämnare könsfördelning och öka rekryteringen av medarbetare med annan etnisk bakgrund än svensk, på alla nivåer. Därför måste vi öka kompetensen kring jämställdhet och mångfald och här har ledarna en strategisk roll. Varje person som söker arbete i Malmö stad ska bedömas efter sin unika kompetens. Rekryteringsprocessen ska vara kvalitetssäkrad, genomskinlig och fri från diskriminerande strukturer. Vi vill att alla medarbetare ska ha rätt kompetens Som arbetsgivare måste vi vara kreativa och beredda att hitta nya modeller för att kunna behålla och rekrytera kompetenta medarbetare, särskilt som våra verksamheter står inför stora pensionsavgångar. Istället för att följa yrkesbeteckningar och examina, måste vi bli bättre på att omdefiniera kompetens. Kompetens är en kombination av kunskap, förmåga och vilja. Medarbetarna ska ges möjlighet att validera och utveckla sin kompetens och att bidra till förbättring av verksamheten. Verktyg för lärande på arbetsplatsen ska utvecklas. Vi har ett stort ansvar för högskolans elever. Därför behövs olika vägar för studenterna in i den kommunala organisationen och informationsinsatser i skolorna och på högskolan. Stora barnkullar och ökande efterfrågan av förskoleplatser ställer organisationen inför stora utmaningar inte minst då det råder brist på förskolelärare. Därför satsar vi på kompletteringsutbildningar och på att få in fler personalkategorier i verksamheten. 26 BUDGET 2008 ETT FÖREDÖME SOM ARBETSGIVARE