Den som bantar för något gott... Med nya ögon sid 2. Dit trösten inte når sid 16. Torsdag nr 22 Lösnummer 1,10 P2B

Transkript

1 Med nya ögon sid 2 P2B KYRKNYTT Brändö kyrka Konstens natt i Kyrkparken 100 år Kyrkornas sommartider Sommarens gudstjänstliv Din röst Lokal bilaga till Vasa. Torsdag nr 22 Lösnummer 1,10 Välkomna med, svenskspråkiga i Lochteå! STENARNA BERÄTTAR Johan Sandberg Nancy Wang-Hedström: Hon blev kristen präst sid 3 Dit trösten inte når sid 16 Karelen: Hemkyrkan blev kvar sid 18 Den som bantar för något gott... Bo Lassus i Vasa bidrog till läskunnigheten i Nepal genom att banta bor några kilon. Eija Kasari noterar viktminskningen. 20 Medier om kyrkan: Hbl mest negativ sid 6

2 2 Helgen Kyrkoåret to 26 kp 48 to 3 to 10 kp 50 to 17 kp 51 on 23 kp to 7 to 14 kp 2 to 21 kp 3 to 28 kp 4 to 4 to 11 kp 6 to 18 kp 7 to 25 kp 8 to 4 to 11 kp 10 to 18 kp 11 to 25 kp 12 on 31 to 15 kp 15 to 22 kp 16 to 29 kp 17 to 6 on 12 kp 19 to 20 kp 20 to 27 kp 21 to 3 to 10 kp 23 to 17 kp 24 on 23 kp to 8 to 15 kp 28 to 22 to 5 to 12 kp 32 to 19 kp 33 to 26 kp 34 to 2 to 9 kp 49 kp 1 kp 5 kp 9 kp kp 18 kp 22 kp 27 kp kp 31 kp 35 kp 36 to 16 kp 37 to 23 kp 38 sö 29 1:a sö i advent sö 6 2:a sö i advent Självständighetsdagen sö 13 3:e sö i advent sö 20 4:e sö i advent to 24 Julaftonen fr 25 Juldagen lö 26 Stefanidagen sö 27 Aposteln Johannes dag fr 1 Nyårsdagen sö 3 2:a sö efter jul on 6 Trettondagen sö 10 1:a sö efter trettondagen sö 17 2:a sö efter trettondagen sö 24 3:e sö efter trettondagen sö 31 3:e sö före fastan sö 7 Kyndelsmässodagen sö 14 Fastlagssöndagen sö 21 1:a sö i fastan sö 28 2:a sö i fastan sö 7 3:e sö i fastan sö 14 4:e sö i fastan sö 21 Marie bebådelsedag sö 28 Palmsöndagen fr 2 Långfredagen sö 4 Påskdagen må 5 Annan dag påsk sö 11 1:a sö efter påsk sö 18 2:a sö efter påsk sö 25 3:e sö efter påsk sö 2 sö 9 4:e sö efter påsk 5:e sö efter påsk to 13 Kristi himmelsfärdsdag sö 16 6:e sö efter påsk sö 23 Pingstdagen sö 30 Treenighetssöndagen sö 6 2:a sö efter pingst sö 13 3:e sö efter pingst sö 20 4:e sö efter pingst lö 26 Midsommardagen sö 27 5:e sö efter pingst sö 4 Apostladagen sö 11 7:e sö efter pingst sö 18 Kristi förklarings dag sö 25 sö 1 sö 8 9:e sö efter pingst 10:e sö efter pingst 11:e sö efter pingst sö 15 12:e sö efter pingst sö 22 13:e sö efter pingst sö 29 14:e sö efter pingst sö 5 15:e sö efter pingst sö 12 16:e sö efter pingst sö 19 17:e sö efter pingst sö 26 18:e sö efter pingst Ombytta roller? Hur skulle det vara att byta liv med en annan människa under en dag? Eddie Murphy fick pröva på det i en film som kom för ett antal år sedan. Politiker har prövat på att göra en annan människas jobb under en dag, har vi kunnat läsa i tidningarna, och på arbetsplatser byter man jobb för en dag för att förstå hurdan arbetsbild kollegan har. I en TV-serie som bygger på att två personer försöker hjälpa familjer att få ordning på sitt familjeliv, låter man barnen och föräldrarna byta roller för en tid. Skulle mina ögon öppnas i en liknande situation så att jag skulle se hur min medmänniska egentligen har det? Och skulle min medmänniska se hur jag har det? Den som har bostad skulle byta med en som är bostadslös. Den som lever med många nära relationer skulle byta med en som lever i total ensamhet och så vidare. Är det något av detta som Jesus menar då han talar om hur den rike fick med sig allt då han begravdes medan Lasaros inte hade någon som följde honom. Lasaros betyder Gud hjälper. Änglarna följde Lasaros till Abraham. Nu menar jag inte att det avgörande i detta liv, och för livet efter detta, är om du är fattig eller rik. Är det inte snarare så att Jesus vill få oss att tänka på hur vi redan här och nu kan hjälpa varandra? Har vi inte ett visst ansvar för vår medmänniska och för vår omvärld? Det vi gör eller lämnar ogjort påverkar andra människors liv nu eller i framtiden Vi firar andra söndagen efter pingst. Helgens tema är Förgängliga och oförgängliga skatter. Läs din Bibel To 3.6 Ef 4:1 7, Heb 12:1 11 Fr :44 49, Heb 12:12 17 Lö 5.6 Joh 14:7 14, Heb 12:18 24 Sö 6.6 Pred 5:9 14, 1 Joh 4:16 21, Luk 16:19 31 Må 7.6 Luk 10:1 16, Heb 12:25 29 Ti 8.6 Jer 36:1 10, 21 24, 27 31, Heb 13:1 14 On Thess 2:1 12, Heb 13:15 25 To 10.6 Am 1:1 2, 3:3 8, Joh 21:15 19 Psalmförslag 507, 365, 327, 260, 227 (N), 178:4 Psalmerna är valda av Tor Lindgård. En liten sushirulle, tack eller en kopp kaffe och kanske en karelsk pirog, visst smakar det bra efter gudstjänsten. I synnerhet om gudstjänstlokalen befinner sig nära kaffekokaren och aromerna tränger in under dörrspringan, när postludiets sista svällande toner tar sig ut, först av alla. När jag följer orgeltonerna ut genom dörren, ljuder ännu den sista psalmens toner i min själ, den färgar atmosfären i församlingshemmet och sjunger inom mig medan vi bänkar oss vid småborden, stillar kaffetörsten och småpratar inför hemfärden. Sen, om och när, man hamnar utomlands kan det plötsligt slå en, som det slog mig, att kyrkkaffe inte är en självklarhet. I Giesshübl, lite utanför Wien, där jag hade förmånen att få vistas ett drygt år, serverades vin som traktens odlare tagit med sig. Dagens bön Barmhärtige Fader. Vi ser de rika bli allt rikare och de fattiga allt fattigare. De som påminner oss om de hungrande lämnar oss ingen ro. Herre, vi ropar till dig: Förbarma dig över alla människor i världen. Ge var och en av oss ett barmhärtigt hjärta så att vi inte sviker vår broder utan känner igen honom och gör vad vi kan för honom. Genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre. Mera om helgen Denna söndag handlar om de oförgängliga himmelska skatterna samt om de förgängliga och bedrägliga jordiska rikedomarna. Att sträva efter rikedom leder till själviska gärningar. Att älska Gud är att enligt hans vilja tjäna sin nästa. Här är Kristus vårt föredöme. Han var rik, men han blev fattig för att göra oss rika. Helgens liturgiska färg är grön och på altaret står två ljus. Kollekten är fri. Kyrkpressen torsdagen nr 22 Kyrkpressen, (09) , redaktionen@kyrkpressen.fi Vinet spädde vi ut med vatten om det var varmt och till adventsfestligheterna blev det Glühwein, glögg. I Sydkorea, där jag är just nu, serveras sushiliknande maträtter, grönt te och vatten efter mässan. Men här liksom överallt samlas vi kring bordet, flockas med varandra och delar. Det förenar, tröstar och stärker. Så känns det också att sjunga psalmer. Melodierna kan variera, tempona är långsamma i Österrike och extremsnabba i Seoul. Tonhöjder och ackompanjemang varierar, men vi hörs tillsammans, vi sjunger tillsammans och skickar våra rösters böner gemensamt, uppåt, uppåt, ända till den lyssnande källan som speglar vår glädje, ångest och tacksamhet, välsignar allt och sänder tröst och bekräftelse tillbaka. En psalm tack, en liten en Stock.xchng Jag tänker till exempel på hur vi brukar eller missbrukar vår miljö och hur det har konsekvenser för kommande generationer. Har vi inte ett visst ansvar också för dem? Det att vi blundar för saker som händer i vår omgivning, och då vi ser att människor far illa men inte ingriper, är ett sätt att brista i ansvar. Att ha omsorg om vår medmänniska är en rikedom en gåva av Gud. Det är väl kärleken, som Gud gett oss, som gör oss lika Gud, gör oss till hans avbild. Paavo Ruotsalainen gav ett klokt råd inför mötet med en människa: Möt henne som om det var sista gången du träffade henne. Eller som den gyllene regeln säger: Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Vi kan också se det på ett större plan. I tider av nedskärningar och ekonomiskt kärva tider har de beslut städer och kommuner tar konsekvenser för stads- och kommuninvånare. Att där ha människans bästa för ögonen, och speciellt den som behöver mest hjälp, är extra viktigt och kräver en förmåga att se större helheter och konsekvenser av beslut. Det kräver mod och kärlek till nästan. Stina Lindgård är tf kaplan i Borgå på läpparna när jag vandrar ut i solen. Jag behöver det. Eva Andersson är kyrkomusiker bosatt i Seoul, Sydkorea to 30 kp 39 to 7 kp 40 to 14 kp 41 to 21 kp 42 to 28 kp 43 to 4 kp 44 to 11 kp 45 to 18 kp 46 sö 3 Mikaelidagen sö 10 20:e sö efter pingst sö 17 21:a sö efter pingst sö 24 Reformationsdagen sö 31 23:e sö efter pingst lö 6 sö 7 Alla helgons dag 24:e sö efter pingst sö 14 Uppbrottets söndag sö 21 Domsöndagen Helgens texter Psaltarpsalm Ps 49:6 10, Första läsningen Pred 5:9 14 Andra läsningen 1 Joh 4:16 21 Evangelium Luk 16:19 31 Jesus framställde denna liknelse: Det var en rik man som klädde sig i purpur och fint linne och levde i fest och glans var dag. Men en tiggare som hette Lasaros låg vid hans port full av sår och önskade att han fick äta sig mätt på resterna från den rike mannens bord. Hundarna kom till och med och slickade på hans sår. Så dog tiggaren och fördes av änglarna till platsen vid Abrahams sida. Den rike dog också han och begravdes. I dödsriket, där han pinades, lyfte han blicken och fick långt borta se Abraham, och Lasaros vid hans sida. Då ropade han: Fader Abraham, förbarma dig över mig och skicka Lasaros att doppa fingerspetsen i vatten och fukta min tunga, jag plågas här i lågorna. Men Abraham svarade: Kom ihåg, mitt barn, att du fick ut ditt goda medan du levde, liksom Lasaros sitt onda. Nu har han funnit tröst här, medan du plågas. Dessutom gapar det en klyfta mellan oss och er, för att de som vill ta sig över från oss till er eller från er till oss inte skall kunna göra det. Mannen sade: Då ber jag dig, fader, att du skickar honom till min fars hus. Jag har fem bröder, och han måste varna dem så att inte de också kommer hit till detta plågornas ställe. Abraham sade: De har Mose och profeterna. De kan lyssna till dem. Mannen svarade: Nej, fader Abraham, men om någon kommer till dem från de döda omvänder de sig. Men Abraham sade: Lyssnar de inte till Mose och profeterna, då låter de inte övertyga sig ens om någon står upp från de döda.

3 Kyrkpressen torsdagen nr 22 Kyrkpressen, (09) , Profilen 3 Nancy Wang-Hedström Jag är den som Gud älskar, leder och använder. Bor i Karleby, pendlar till jobbet som präst i finska församlingen i Berghäll, Helsingfors. Gift med Bjarne, mamma till Jan-Peter, 19 år, och Linda-Marie, 15 år. Spelar kinesisk harpa och sjunger i kör. Marina Wiik Nancy Wang-Hedström fick på ett konkret sätt uppleva de kristnas kärlek och blev nyfiken på dess källa. Hello darling. Jag kan inte skicka dem just nu, jag sitter i intervju... Nancy Wang-Hedström lyssnar tålmodigt till en snabb ordsalva i andra ändan av tråden. Efter kanske tjugo sekunder avbryter hon samtalet i sin karaktäristiska, lugna ton: Vi får höras om en stund. Love you darling! Vi sitter vid ett enormt mötesbord i Berghälls församlings lokaler ett stenkast från kyrkan. Hon jobbar sedan tre år tillbaka som en av församlingens tio präster och finns speciellt till för de kineser som bor i huvudstadsregionen. I dag har jag förberett söndagens predikan. Jag har försökt formulera mig så vardagsnära som möjligt genom att fokusera på vad vi behöver för att orka och ha ett meningsfullt liv. Berghälls stenkyrka fylls varje vecka av ett femtiotal kinesiska gudstjänstfirare. Bibelstudiegrupperna lockar kring 30. Merparten är icke-kristna och en del kommer bara för att äta i början av bibelstudiet. Det förs livliga debatter, samtidigt märker jag på ett konkret sätt hur Gud arbetar när en del skeptiker mjuknar och tar till sig det kristna budskapet. Wang-Hedström far också ofta och hälsar på sina församlingsbor för samtal och själavård. Många kineser som bor här har en ganska begränsad umgängeskrets. De har svårt att lära sig språket och tycker att finländarna alltid har bråttom. Gick i söndagsskola Wang-Hedström vet av egen erfarenhet vilka utmaningar man kan ställas inför som utlänning i Finland. När jag kom hit i början av 1980-talet var alla väldigt trevliga och översatte allt som sades. Småningom lärde jag mig en del fraser och uttryck på finska och svenska. Ingen visste riktigt hur mycket jag förstod och slutade översätta, vilket fick mig att känna mig väldigt utanför. Jag var inte heller förberedd för helt vanliga situationer som hur många olika sorters mjöl det fanns i butiken. Wang-Hedström växte upp i den kinesiska provinsen Taiwan. Hennes familj var buddhistisk, men i hembyn fanns en kristen Nancy Wang-Hedström studerade teologi på svenska vid Åbo Akademi. Det var svårt, men det enda sättet för mig att kunna jobba med det jag vill. Från offergåvor till födelsedagsfest söndagsskola som Finska Missionssällskapet (FMS) hade hand om. Jag var väldigt förtjust i musik och brukade stå i fönstret och lyssna. En gång kom de från sällskapet fram till mig och frågade om jag ville komma in. Hon kommer speciellt ihåg en gång då söndagsskolan hyrde en buss och bjöd in alla barnen till en resa till stadens kyrka för att fira Jesu födelsedag. Jag tänkte att den där Jesus måste nog vara väldigt rik och mäktig när han kan bjuda alla barnen till sin fest. Det är ett starkt minne, säger hon och ler. Kärleksförklaring Nancy Wang-Hedströms föräldrar skilde sig när dottern var kring sex år gammal. Efter skilsmässan bodde hon med sina farföräldrar och sin farbrors familj. De flyttade ganska snart till Taiwans huvudstad Taipei. Farmodern var övertygad buddhist och lärde sin sondotter att tillbe husgudarna och offra till förfädernas andar. Men farbroderns fru var kristen och försökte locka med Wang- Hedström till kyrkan. När hon sa att Jesus älskade mig blev jag arg, mamma hade ju också påstått att hon gjorde det och ändå lämnat mig. En jul i de övre tonåren bestämde hon sig ändå för att ge tron en chans och gick till julkyrkan. Jag kände ingen förutom farbroderns fru, men fylldes ändå av glädje och frid. Det var en varm och fin plats där det kändes bra att vara. Jag brukade stå i fönstret och lyssna. Ett par månader senare, under det kinesiska nyåret, besökte hon en ungdomssamling i församlingen. Efteråt var det samling hos pastorn och där blev hon rejält överraskad. Plötsligt stod alla omkring mig och sjöng Happy Birthday. Min farbrors fru hade säkert berättat att jag aldrig fått fira en födelsedag men alltid drömt om det. När Wang-Hedström frågade varför ungdomarna var så snälla mot henne fast de inte kände henne svarade de: Vi älskar för att Gud älskat oss först. Hon bestämde att hon också ville lära känna den Gud som får sådana saker att ske. På ett kristet läger följande sommar förde hon en konstant inre troskamp. Sista kvällen bad prästen än en gång att den som ville följa Jesus skulle gå fram. Jag gick fram till altaret, prästen bad för mig och jag började gråta. Det kändes som om en tung börda skulle ha fallit från mina axlar. Är det han? Efter att ha samlat mod berättade Wang-Hedström för sin familj om sitt beslut att bli kristen. När hon bestämt sig för att bli döpt talade farmodern inte med henne på tre månader. Två dagar i månaden fick Wang-Hedström gå hungrig eftersom hon inte ville äta mat som offrats till husgudarna. En dag kom farmor ändå fram till mig och sade att det finns mat som jag kan äta i köket. Jag blev så glad över att hon accepterat mitt val till slut. En tid senare började Wang-Hedström studera vid en bibelskola i sin hemstad. Eftersom pappan inte gillade att dottern gick där ville han inte betala för studierna. I slutet av månaden var pengarna slut och jag skämdes över att äta i skolmatsalen för att jag inte hade råd att betala för maten. I det skedet dök det ofta upp ett kuvert med ett bibelord på och pengar inuti. Jag vet fortfarande inte vem den anonyma välgöraren var. Efter att ha utexaminerats jobbade Wang som evangelist bland kineser från samma trakt som hon själv. I flera år gjorde hon Mireille Rosas också kristna barnprogram för en radiokanal i södra Taiwan. Vid sidan av jobbet sjöng hon med i radiostationens musikgrupp, och då den 1981 blev bjuden till Finland till Missionsaktionen var hon genast beredd att åka. Vi åkte runt till olika församlingar för att uppträda och berätta om missionsarbetet i Taiwan. Jag tyckte att det var ett vackert land som kändes lugnt och säkert. När hon erbjöds ett stipendium för sångstudier av Finska Missionssällskapet grep hon chansen. Under ett körläger i Karleby träffade hon sin kommande man Bjarne. Jag såg honom komma gående emot mig på långt håll och kände genast att det kanske är honom som Gud vill att jag ska gifta mig med. Paret lärde känna varandra, men hon var ändå inte säker. Jag bad att om Gud har några planer för oss, så ska han låta mig stanna längre i Finland än det var tänkt från början. Jag bad också att han skulle ge mig en möjlighet att lära känna Bjarnes familj genom att bjuda mig till sitt hem för att fira jul. Gud besvarade båda bönerna, och efteråt visade det sig att hennes kommande man också varit och lyssnat på hennes körkonsert och efteråt konstaterat: Om jag ska gifta mig så hoppas jag att min fru är kines. Lugn och ro Efter giftermålet 1983 bosatte sig makarna i Helsingfors och år 1990 åkte de ut som missionärer till Hong Kong. Kristendomen var en god gemensam grund att bygga förhållandet på men en sak skuggade lyckan: barnlöshet. Efter åtta år utan barn sa jag till Gud: jag slutar be till dig, det här är ditt fel! En god vän bad mycket för henne under de åren och bokade en själavårdstid med en präst. Jag satt tyst och tjurade under hela mötet. Prästen frågade om han får be för mig. Han grät och sa till mig: Jag vet inte vad du går igenom, men Gud älskar dig jättemycket. Vi ändras, inte han. I dag har paret två barn. Nancy Wang-Hedström antyder att pendlandet till jobbat tär på orken och familjelivet. Därför kommer hon att sluta i juni. Vad som händer sedan vet hon inte. Just nu är jag ganska trött så jag vill nog bara ta det lugnt först. Jag behöver tid att njuta och vara med familjen.

4 4 Opinion/Ledare En unik torsdagsgemenskap med drag May Wikström På trappan till en solbelyst farstukvist, tidigt 80-tal. Lokaltidningen är upptagen, men den yngsta läsaren tilldelas den tidning som lika självklart hör till familjen som lokaltidningen. Bläddrandet i den då svartvita tabloiden är min första minnesbild av tidningen Kyrkpressen. I dag stiger jag med tacksam ödmjukhet in på dess redaktion, väl medveten om att denna till synes självklarhet är alldeles unik: i Svenskfinland, i Finland, i Norden i världen. Det är ofattbart att det bland en befolkningsgrupp på drygt utkommer en tidning som varje vecka går till hem. Kyrkpressen är en viktig del av den finlandssvenska identiteten, en bit av vardag och helg på svenska och det vill vi fortsätta vara. Att du just nu håller tidningen i din hand har du med stor sannolikhet din församling att tacka för. I dag prenumererar en imponerande majoritet av stiftets församlingar på Kyrkpressen till sina medlemmar. En rad finska församlingar med svensk minoritet har också funnit det viktigt att ge sina svenska medlemmar en kontaktlänk till sin kyrka på deras modersmål. Kyrkpressen är ett viktigt fönster för de svenska medlemmarna i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Den ger delaktighet och sammanhang till läsare som läsare, oberoende av hur flitigt de nöter kyrkbänkarna. Kyrkpressen är en bekräftelse på ens tillhörighet och som sådan omvittnat betydelsefull för många. Därför är det också viktigt att Kyrkpressen korrekt och relevant speglar det som händer i kyrkan som helhet och i församlingarna, särskilt i Borgå stift. Det är juste mot såväl medlemmarna, som församlingarna, dess anställda och aktiva lekmän. Men fönstret kan fungera också som en ventil och ett Ur arkivet Kyrkpressen luftintag. Den friskheten mår kyrkan bra av. Det är i sin säregna position som en tidning utan organisatoriska bindningar till stiftets eller kyrkans ledning som Kyrkpressen deklarerar sitt slitstarka: För ordets frihet och det Ord som frigör. Här kommer journalistens hantverk och etiska regler in som den pelare tidningens redaktion professionellt alltjämt måste luta sig mot, i stiltje som i blåst. Det som tål en öppen granskning och debatt är oftast av hållbart virke, så länge viljan inte enbart handlar om att riva ner och förstöra. I den goda debatten och den goda växelverkan utkristalliserar sig kärnan i det som egentligen så att säga är meningen med föreningen. Det är när rösterna tystnat som det verkligen finns anledning att känna sig förtvivlad. Jan Lindström Men ett allt viktigare kritiskt granskande uppdrag också för Kyrkpressen är att lyfta fram dem i vårt samhälle som idag faller igenom när takten och kraven ökar samtidigt som resurserna krymper. Här sällar sig tidningen till andra seriösa medier, men med en uttalad kristen värdegrund i botten. Och återigen är det här som kärnan prövas, när tro ska styra handlande. Sist men inte minst. Väl förankrad i kristen tro ska Kyrkpressen alltid rättframt ge utrymme åt att spegla det existentiella som möter varje människa. Det vill vi göra i olika former och journalistiska genrer. I såväl papperstidningen som på nätet ska det vara naturligt för läsarna att möta människor som berättar om hur det svåra och det fantastiska de mött i livet berört dem djupt på de områden som är gemensamma för de flesta av oss vare sig det handlar om tro eller tvivel. I galleriet av dessa ansikten kommer Kyrkpressen varken nu eller i fortsättningen att väja för det som det hela handlar om, mötet med det ansikte som synliggör Gud själv. Jesus från Nasaret, Kristus. Kyrkpressen torsdagen nr 22 Kyrkpressen, (09) , redaktionen@kyrkpressen.fi Inkast Maria Sundblom Lindberg Kära Gud... är präst. äh... vaddå fjortisdagboksbörjan sorry... börjar om: Du Allvetande Glada, kan Du hjälpa? Nej inte så, inga jättehänder genom moln pliis. Mera då hjälp till självhjälp, om man får önska. Har fastnat och denna gång inte bara med stöveln. Ända upp till armhålorna har jag sjunkit ner i Tänkträsket. Jag fryser hund i Carpediemkärret och kan inte ta mig upp. Jag behöver ingen soffa för att fatta att det kan ha med mittlinjen att göra. Att det är visslat till andra halvlek, jag ligger under och det börjar bli bråttom. Att leva sant. Att leva rätt. Att leva snällt. Att tacka. Att njuta. Men jag får inte till det. Eller egentligen är det värre: jag är sämre än någonsin. Jag ältar det förflutna, ångrar det ogjorda och bittrar gårdagen medan jag städar. Just så eländigt är det och jag knäpper mina händer mitt i en carpediemkramp för samtidigt som jag hela tiden sneglar bakåt med det ena ögat fångar jag ögonblick med det andra. Är hela tiden plågsamt medveten om att det här är den definitivt sista torsdagen den här veckan och den måste användas till det absolut bästa. Hela snacket om att Livet är en gåva gör mig fullkomligt paralyserad för jag misstänker att jag i min städiver har slängt den presenten i samma roskis som pappret och banden. Jag vänder mig därför direkt till Dig för din Guide till ett Bättre Liv var omöjlig att läsa för en så förvirrad själ som jag. Dessutom var den så full av motsättningar och exemplena från slagfält, ökenstrapatser och fisketurer hade jag svårt att översätta till mitt kvinnoliv mellan spisen och diskbänken. Gudstjänsten ger mig ingen vila. Yrkesskadad funderar jag bara på psalmval och predikoperspektiv men i bönen anar jag exisensnystanets ända. Tyvärr får jag varken tag i den eller har kapacitet att reda ut alla knutar och rådd. Så därför behöver jag Dina flinka fingrar och Ditt världsberömda tålamod. Livet, om jag har förstått det rätt, går inte i repris. Det är trist men väl inget Du kan göra något åt på så här kort varsel Om Du däremot kan lära mig att skratta högt igen och få upp knäna till någonslags lättsamma skutt för resten av resan skulle jag vara Dig evigt tacksam. Bagaget skulle jag också gärna bli av med men sällskapet får helst vara detsamma. Skulle såå vilja överaska dem i en vild hawaiskjorta och det-blir-som-det-blir attityd lagom till semestern. Den svårlevda Försoningen, Förlåtelsen, Upprättelsen, Nåden, Tvivlet och Tron kunde vi återkomma till senast till hösten. Amen. Kram. Hej. M Man måste glida över rätt många av sina tankar och inte låtsas om dem. Marie de Rabutin-Chantal de Sévigné Den människa, som inte med framgång tagit itu med sig själv, skall aldrig med framgång ta itu med någon annan. Harry Emerson Fosdick

5 ISBN Kyrkpressen torsdagen nr 22 Kyrkpressen, (09) , Insändare/Opinion 5 INSÄNDARE Adress: Kyrkpressen/opinion, Mannerheimvägen 16 A 9, Helsingfors, eller redaktionen@kyrkpressen.fi, eller per fax (09) Insändare måste förses med skribentens namn samt för redaktionens bruk även adress och telefonnummer. Anonyma inlägg accepteras endast i undantagsfall. Obs! Insändarnas längd är högst 2000 tecken. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta insändarna. Insänd text returneras inte. Var dag är en sällsam gåva - en skimrande möjlighet Ta gärna kontakt om du vill ge en gåva för det kristna arbetet på svenska i Finland. Församlingsförbundet rf. Mannerheimvägen 16 A 9, Helsingfors, tfn , e-post kontakt@forsamlingsforbundet. fi, konto Fullständig begravningsservice med omtanke och mångårig erfarenhet En byrå med komplett service Hagnäs tel Tölö tel Östra Centrum tel Alberga tel Hagalund tel Dickursby tel Myrbacka tel Kervo tel Hyvinge tel (0,0821 /tel + 0,119 /min) tfn (09) redaktionen@kyrkpressen.fi Chefredaktör och ansv. utgivare May Wikström tfn (09) , chefred@kyrkpressen.fi Redaktion i Helsingfors Mannerheimvägen 16 A Helsingfors tfn (09) Fax (09) e-post redationen@kyrkpressen.fi Bank Sampo Redaktion i Österbotten Norrmalmsgatan 21 A Jakobstad gsm Redaktörer (e-post namn@kyrkpressen.fi) Ulrika Hansson, tfn (09) Rolf af Hällström, tfn (09) Magnus Lindholm, gsm Johan Sandberg (Österbotten), gsm Sofia Torvalds, tfn (09) Marina Wiik, tfn (09) Webbredaktör webred@kyrkpressen.fi Layout Jaagon Ab, tfn (09) Utges av Fontana Media Ab Tryckt hos KSF Media Ab, Vanda 2010 MED FINKÄNSLIG SAKKÄNNEDOM FRÅN ÅR 1945 BEGRAVNINGSBYRÅ ARMAS BORG & Co Ab Annegatan HELSINGFORS Tel Jour hok-elannonhautauspalvelu.fi perunkirjoitustoimisto.fi Telefonejour 24 h: Annonsinfo Annonsredaktör Marianne Tanttinen, tfn (09) , annons@kyrkpressen.fi. Pris 2,05 /spmm (sv 1,65 /spmm). Radannonser 4,50 /rad inkl. moms. Familjeannonser 1 /spmm inkl. moms. Moms 22 % tillkommer på övriga priser. Kyrkpressen utkommer normalt på torsdag och inlämning av annonser sker senast torsdag veckan före. Se mediekortet på för mera detaljer. Annonsförsäljning (e-post namn@kyrkpressen.fi) Björn Sten, gsm Tom Kytöpuro, tfn (09) , gsm , fax (09) Leif Westerling, gsm , fax (09) Jonny Åstrand, tfn (06) , gsm , fax (06) Prenumerationer och adressändringar tfn (09) , fax (09) , prenumeration@kyrkpressen.fi. Adressändring sker automatiskt via din församling då du gör flyttanmälan. Om du har prenumererat via Kyrkpressen kontaktar du oss. Prenumerationspriser Finland & Norden 58,50 (halvår 35 ). Utlandet 71,50. För stunder i solen! Barnens favoriter! Sommartider i bokhandeln: vardagar kl stängt kl. 9 16, lunchstängt Tis 8.6 öppnar bokhandeln kl Tis 22.6 stängt Paddington på ordjakt Michael Bond Den uppfinningsrika björnen jagar viktiga ord som börjar på B! Inb 14,80 Fiska din första faktabok Berndt Sundsten & Jan Jäger Det nappar! Om du gillar att fiska är det här rätt bok för dig. Inb 15,00 Hedda havsälvan Daisy Meadows Elaka Kung Bore har stulit Älvrikets tre magiska pärlor, och det skapar oreda i haven. Inb 14,50 Sandstranden, hängmattan och solstolen kräver sin kompanjon en god bok! Den största nyheten Ingela Agardh En både klok och rolig självbiografi om nyhetsankaret som fann en tro. Pocket 6,50 Jag reste vidare Håkan Hellberg Hälsoarbete i mer än sjuttio länder har varit Håkan Hellbergs vardag. Inb 26,50 Tankar i väglöst landskap Kristina Klingenberg Naturnära texter och fotografier från fyrön Tankar. Ny upplaga! Inb 29,70 På vilket sätt kan det störa dig att jag åker till Venezuela och håller söndagsskola för guajirobarn? Kanske guajirobarnen vill vara i fred, sa Tom lågt men tydligt. Mia vill någonstans. Hon vill finnas till för dem som kanske behöver henne. När hon lämnar sin trygga familj och sina vänner för ett uppdrag i storstadsslummen har en del svårt att förstå hennes beslut. Tom är den som utmanar och irriterar den till synes oberörda Mia. Kultursmällarna prövar henne intellektuellt och känslomässigt, och frågorna blir allt fler. När har hon hjälpt tillräckligt? Hur mycket ensamhet måste man klara av? Och hur handskas man med rädslan för eventuella pistolhot? Vandringar och resor Mia Mia vann tredje pris i Fontana Medias romanpristävling Liv.nu Pia Kummel-Myrskog, Mia FM och TM, har arbetat Mia i Venezuela, anställd av Finska Missionssällskapet. Hon bor nu i Helsingfors med sin familj. Pia Kummel Myrskog Om att resa långt och om att välja och välja bort. Hft 22,30 Mia Mia Pia KuMMeL-MyrsKOg Pia Kummel-Myrskog Om att resa långt och om att välja och välja bort. På god väg En pilgrimsvandring genom Frankrike och Spanien Tom Tiainen Det händer något när man vandrar! Hft 27,70

6 6 Nyheter Kyrkpressen torsdagen nr 22 Kyrkpressen, (09) , Kyrkan och Hufvudstadsbladet Olkinuora skäms inte för kritisk rapportering Marina Wiik Enligt en färsk undersökning har Hufvudstadsbladet flest kritiska kyrkliga nyheter. Chefredaktör Hannu Olkinuora erkänner att tidningens rapportering ibland är för händelseorienterad. Marina Wiik Kyrkan får mycket uppmärksamhet i medierna. 83 procent av rapporteringen är balanserad eller neutral, säger informationschef Iiris Kivimäki vid Kyrkans informationscentral. Kyrkliga nyheter behandlas enligt samma principer som övriga ämnen intygar Matts Lindqvist och Hannu Olkinuora. I undersökningen analyserades kyrkliga nyheter och insändare i nationella och regionala tidningar, i riksomspännande tv- och radiokanaler samt i ett urval övriga tidningar och tidskrifter. Bland de medier som publicerat över 10 artiklar hade Hufvudstadsbladet (Hbl) 37 procent negativa inslag, vilket var flest av alla. Resultaten fick man genom att på olika premisser klassificera artiklar som positiva, negativa eller neutrala. Ämnen som religion, tro, livsåskådning och kyrka är alldeles för komplicerade för att en artikel om dem i en kvalitetstidning ska kunna beskrivas med ett förtecken. Journalistiken måste vara mångsidigare, säger Hufvudstadsbladets chefredaktör Hannu Olkinuora. Ingår i uppdraget Undersökningen omfatta- Kyrkan har hög mediesynlighet Biskoparna i blickfånget Kyrkans informationscentral har tidigare haft ett klipparkiv med nyheter som berör kyrkans verksamhet. I slutet av 2009 beslöt man att för första gången göra en mera ingående offentlighetsanalys. Efter en offertrunda valdes det internationella företaget Cision ut för att utföra undersökningen och för att kontinuerligt bevaka mediernas kyrkliga rapportering. Tidpunkten fastställdes till månaderna före ärkebiskopsvalet. Målet var att ta reda på vilka kyrkliga ämnen som blir nyheter, i hur hög grad kyrkliga pressmeddelanden används och vilka aktörer som fungerar som kyrkans ansikte utåt, säger informationschef Iiris Kivimäki. Under perioden december 2009 till februari 2010 figurerade kyrkan totalt 1096 gånger i medierna. Störst var genomslagskraften i den regionala pressen, där 59 procent av inslagen publicerades. Mediematerialet behandlades manuellt och kategoriserades enligt olika premisser. De som gjorde undersökningen tittade till exempel på rubriker, på hur stort utrymme ett inslag eller en artikel fick. Sedan fastställdes inslagens ton genom gruppdiskussioner: En insändare med rubriken Kyrkan får inte vara en supermarket bedömdes som 55 procent negativ och en notis om att antalet nya medlemmar i kyrkan var rekordhögt som 41 procent positiv. Val och välgörenhet De mest populära kyrkliga ämnena under den undersökta perioden var biskopsvalets andra omgång, kyrkans deltagande i Earth Hourkampanjen samt en välgörenhetskonsert till förmån för jordbävningsoffren i Haiti. Texter om kyrkans ekonomi gav negativ publicitet vid sidan om artiklar som behandlade utskrivningar ur kyrkan. Av de inslag som behandlade utskrivningar uppfattades 60 procent som negativa. Mest överraskad är jag över att julen, som inföll under granskningsperioden, inte lyftes fram som de artiklar och inslag från december 2009 till februari Under den här tiden publicerade vi artiklar kring avslöjandet av en pedofilpredikant i Österbotten. En sådan verklighetsbevakning kan på deras måttstock uppfattas som negativ ur kyrkans perspektiv, men det ingår i vårt uppdrag. en andlig fest i medierna. Den har blivit en mat- och traditionsfest, säger IIris Kivimäki. Hon såg Helsingin Sanomats och Hufvudstadsbladets stora andel negativa nyheter som väntad. De har traditionellt profilerat sig som värdeliberala medier. Det stora antalet insändare i tidningarna påverkar också statistiken. Mera experter Kyrkan representeras allt som oftast av biskoparna, som ledde den kyrkliga diskussionen i 23 procent av artiklarna. Även redaktörerna själva tog ofta ställning till händelser inom kyrkan. Biskoparna är bekanta för många och lätta att ringa om man inte vet vems expertområde något ämne tillhör, säger Kivimäki. För att bredda diskussionen har kyrkostyrelsen i sina nyhetstelegram i allt högre grad börjat använda sig av universitetsforskare och experter ur de egna leden. För att bli bättre på att informera har kyrkostyrelsen också effektiverat utbildningen i mediekunskap hos sina anställda. Vi försöker skriva nyheter med allt större slagkraft. Samtidigt slår vi vakt om inslag med ett långsammare tempo och en mer långsiktig syn på tillvaron. Men Österbottens tidning skrev ju mer om fallet än ni och hade ändå färre negativa artiklar? Jag ska inte blanda mig i deras redaktionella politik, men jag vet nog att de till exempel stängde av alla kommentarer på webben om det här ämnet. Att Åbo Underrättelser (ÅU) helt saknar artiklar som klassificeras som kritiska mot kyrkan berättar enligt Olkinuora mer om undersökningen än om ÅU. Det kan inte vara så att alla deras artiklar är positiva ur kyrkans synvinkel. Olkinuora säger att Hufvudstadsbladet volymmässigt borde ha haft fler än nitton artiklar om kyrkan. Han påpekar ändå att Helsingin Sanomat (HS) nådde upp till nästan samma andel negativa artiklar (31 procent). Helsingin Sanomat som också utövar en journalistik som ska vara så realistisk och mångsidig som möjligt är i samma storleksklass vad gäller klassificieringen. Han påpekar att flera större landsortstidningar också uppvisar liknande negativa siffror. Mao Lindholm Tillräcklig kompetens Journalister tillhör traditionellt inte de yrkesgrupper som är mest positiva till tro och kyrka. Olkinuora intygar att kyrkliga frågor ändå behandlas enligt samma regelverk och med samma arbetssätt som det övriga samhället. Journalistiken har i uppgift att vara kritisk, det gäller alla ämnen. Åtminstone jag gör mitt bästa för att privata värderingar inte ska påverka vår nyhetsförmedling. Är era journalister tillräckligt insatta för att skriva om kyrkliga frågor? Jag skulle säga att de är tillräckligt insatta, men mer insatt kan man naturligtvis alltid vara. Att rapportera om organisationer, konflikter mellan åsikter och människor samt gemensamma trender bör ingå i varje journalists kompetens. Nyhetschef Matts Lindqvist på Hbl intygar också att kyrkliga nyheter ska uppfylla samma kriterier som andra ämnen för att nå över nyhetströskeln. En nyhet ska vara intressant och relevant för en stor allmänhet. Vi försöker ta reda på var kärnan ligger och försöker göra en så mångsidig grej som möjligt genom att höra alla parter som ska höras. Ifall negativ är synonymt med kritisk, ser Lindqvist det som ett gott betyg. Kyrkan har traditionellt stått för stark etik, moral och tolerans. Om vi uppfattar att den inte behandlar alla på samma sätt skriver vi om det. Kyrkan bjuder ofta på det på grund av att det finns en konservativ falang som enligt många inte hör hemma i dagens moderna samhälle. Ändrar inte arbetssättet Hannu Olkinuora erkänner att Hbl ibland är lite för händelseorienterad i livsåskådningsfrågor. Vi gör också våra fel och omvärderar vår verksamhet varje dag. Han tror ändå inte att den aktuella undersökningen förändrar tidningens sätt att arbeta. Inte ändrar vi vår hållning utgående från hur intresseorganisationerna bildar sin uppfattning om oss. Tror du att innehållet är vinklat eller nyanserat beroende på vem som beställt undersökningen? Nej, utan metoden uppmuntrar till förenklingar. Det är samma sak som att dra slutsatser utgående från en rubrik, en rubrik är aldrig en hel artikel.

7 Kyrkpressen torsdagen nr 22 Kyrkpressen, (09) , Nyheter 7 Sofia Torvalds Kyrkan ska se över instruktionerna för hur man agerar i fall av brott som uppdagas i själavårdssamtal. Omsorgsminister Paula Risikko, kulturminister Stefan Wallin, åbobiskopen Kari Mäkinen och ortodoxa kyrkans ärkebiskop Leo samlades förra veckan till ett möte kring frågan om bikt. Frågan var om den lutherska och ortodoxa kyrkan kunde tänka sig att göra ändringar i sin praxis om bikthemlighen då det gäller pedofilifall. Minister Stefan Wallin, som ansvarar för kyrkofrågorna, säger att det efter den tidvis hätska mediedebatten i biktfrågan var något av en nödvändighet att sätta sig kring samma bord och se hur det är möjligt att gå vidare. Stämningen var mycket god. Alla kring bordet hade samma primära intresse: att slå vakt om barnens rättigheter och deras rätt till Söndagsskolpriset delades ut I samband med Söndagsskolsymposiet i Jakobstad lördagen den 22 maj delades årets söndagsskolpris ut till Gunhild Westberg i Korsnäs församling. Gunhild Westberg har fungerat som söndagsskollärare i över fyrtio år i byn Korsbäck i Korsnäs församling. Gunhild Westberg har varit ett stöd för de andra söndagsskoloch barnledarna. Hon har prövat nya grepp och deltagit i utbildningar och kurser dit hon också har tagit andra ledare med sig. Söndagsskolpriset delas ut av Församlingsförbundet som förvaltar Fonden för kristet arbete bland barn. Prissumman är euro. (UH) Kyrkan har bollen i biktfrågan Stefan Wallin fysisk integritet, säger Wallin. Kyrkans autonomi viktig En möjlighet som diskuterats är att införa en ändring i barnskyddslagen som skulle tvinga präster att anmäla uppgifter som de fått i samband med bikt eller själavård. En sådan ändring är inte aktuell just nu. Om vi hade ändrat barnskyddslagen ensidigt skulle vi medvetet ha skapat en konflikt mellan kyrkolagen och barnskyddslagen, påpekar Wallin. En sådan situation hade varit oförenlig med finländsk rättskultur. Dessutom skulle kyrkans egen lagstiftning ha haft företräde framför den allmänna lagen. En ändring i barnskyddslagen hade antagligen ändå inte tvingat kyrkan att ändra sin verksamhet. Den skulle bara ha blivit symbolisk och inte gått att övervaka, säger Wallin och tillägger att den dessutom antagligen hade lett till en oro inför framtiden på kyrkligt håll. Man skulle ha frågat sig vilken fråga som är den följande där man genom ändringar av allmänna lagar försöker inkräkta på kyrkans autonomi. Samaria öppnar loppmarknad Johan Sandberg Föreningen Samaria utvidgar sitt arbete i Österbotten och öppnar loppmarknad och ett dagcenter i Korsnäståget i Vasa. Samaria har hyrt en femhundra kvadratmeter stor fastighet som officiellt togs i bruk senaste vecka. För tillfället verkar endast loppmarknaden där, men nästa steg är att komma igång med ett dagcenter. På längre sikt strävar man efter att skapa sysselsättning för långtidsarbetslösa. Loppmarknaden är föreningens tionde men den första i Österbotten. Föreningen har tre vårdhem i Finland, två i Borgå och ett i Smedsby i Korsholm. Dessutom har föreningen ett eftervårdshem i Pörtom och stödbostäder i Malax. Också i Litauen har Samaria ett vårdhem och ett annat öppnas i ryska Karelen i höst. Våra loppmarknader omsätter i medeltal mellan tre och fyra tusen euro per månad, säger Krister Lindberg, ordförande för Samaria. Behållningen är inte så stor eftersom löner och hyra dras bort från den summan. Loppmarknaden ska inte enbart stöda Samarias verksamhet. Den egentliga nyttan är det planerade dagcentret och arbetsterapin man kan ge dem som Christa Mickelsson/Kp arkiv återhämtar sig från missbruk och som försöker återgå till arbetslivet. Det är ännu öppet när dagcentret kommer i gång. Det kan vara i höst, eller om ett år. Dagcentret ska finnas till hands för klienter som vill ha en nykter dag. Där ska de få ett mål mat och finna något att göra, säger Kenneth Nygård som ansvarar för enheten. Nygård påpekar att man Stor förväntan Stefan Wallin menar att det är klokast att vara aktsam och inte låta det gå prestige i frågor som den här. Nu är det kyrkan som har bollen. Nästa möte kring frågan går av stapeln i september, och då kan man kanske redan säga något om hur kyrkan ska gå vidare. Tills dess ska man göra en komparativ jämförelse om hur problem med bikthemlighet och övergrepp lösts i de andra nordiska länderna. Hurdana ändringar i kyrkolagen önskar sig då minister Wallin? Jag gör nog klokast i att invänta kyrkans eget förslag om hur exempelvis biskopsmötet kan förtydliga instruktionerna om bikten. Det finns en stor förväntan på att kyrkorna ska åstadkomma en förändring, men de ska få göra det i lugn och ro. Kyrkolagen säger: I kyrkolagen står det nu att om någon i enskild bikt eller själavård berättar om ett brott som planeras måste prästen be personen i fråga anmäla saken till myndigheterna eller till den som berörs. Om hon eller han inte går med på det måste prästen meddela om saken till myndigheterna, men på ett sådant sätt att personens identitet inte röjs. En liknande bestämmelse finns också för den ortodoxa kyrkan. Som lagen tolkas nu gäller den här förpliktelsen enbart grova brott. Det startar med en loppmarknad men ska resultera i att långtidsarbetslösa får jobb. Kenneth Nygård som ansvarar för enheten i samspråk med Krister Lindberg. också kan komma in för att samtala. De flesta samtal som förs här glider förr eller senare in på andliga ting, säger han. Lindberg har räknat ut att man möter över fyrahundra människor på Samarias enheter varje dag. I fastigheten i Korsnäståget finns också en bastu. Så småningom ämnar man hyra ut den för nyktra bastukvällar. Johan Sandberg Karleby förnyade logon och webbsidan Församlingarna i Karleby samfällighet har förnyat sina logotyper och sina webbsidor. Logon bygger på en Karleby svenska församlings nya logo. kompass som är den gemensamma nämnaren medan bilden i kompassens mitt är unik för varje församling. När samfälligheten förstorades den 1 januari 2009 uppstod behovet av en logo samt webbsidor med en enhetlig visuell stil. För att får fram denna ordnades sommaren 2009 en designtävling som vanns av Johannes Kuutsa. Han har nu designat logoserien och den visuella stilen som publicerades förra veckan. Kompassens väderstreck bildar ett kors. I den svenska församlingens logo finns profilen av sockenkyrkans torn och stadskyrkans tak, två välbekanta kännetecken för Karlebyborna. I samfällighetens logo finns en segelbåt som symboliserar kyrkan med Jesus vid rodret. Segelbåten har ett femdelat segel som symboliserar varje församling i samfälligheten. (JS) Berndt Berg ny kyrkoherde i Vörå Den nuvarande kyrkoherden i Oravais, Berndt Berg, blir den nya Vörå församlings första kyrkoherde. Kyrkostyrelsen har godkänt att Oravais och Vörå församlingar upphör och bildar en ny Vörå församling vid årsskiftet. Kommunerna Vörå-Maxmo och Oravais går samtidigt ihop. I Oravais strävar man efter att bilda en kapellförsamling under Vörå. (JS) Biskop Björn Vikström blev heders-frans Biskop Björn Vikström utnämndes förra veckan till heders-frans av Finlands svenska scouter r.f. och Kyrkans central för det svenska arbetet. Som ett tecken på utnämningen fick biskopen en handgjord scouthalsduk runt sin hals. FRANS är en förkortning för församlingens scoutansvariga. De fungerar som en kontaktlänk mellan församlingen och scoutkåren. Biskopen var glad över utnämningen och uttryckte sitt stöd för såväl församlingsscoutkårer som vanliga scoutkårer. Jag stöder gärna scoutverksamheten i de sammanhang jag rör mig, sa Vikström efter att ha tagit emot halsduken. Scoutrörelsen bedriver en betydelsefull verksamhet, bland annat inom miljöfostran. Biskopens halsduk är en representationshalsduk. Den kan och får han ha på sig vid alla scoutevenemang. Alla biskopar har fått en motsvarande halsduk och utmärkelse. (KT/ST) Kvinnliga präster siktar på chefsjobb Berndt Berg är ny kyrkoherde i Vörå församling. Kvinnornas intresse för förmansuppgifter inom kyrkan har ökat. 63 procent av de kvinnliga prästerna är intresserade av chefsjobb, 39 procent kan tänka sig att bli kyrkoherdar. Det är Akava som fått fram de här siffrorna genom en gallup bland de kyrkligt anställda medlemmarna. Förfrågningen visar också att männen fortfarande är mer intresserade av ledarskap än kvinnorna. Av de manliga präster som svarade på frågorna var tre fjärdedelar intresserade av förmansuppgifter och hälften siktade på kyrkoherdejobb. Bland de yngre kvinnorna var intresset för kyrkoherdejobb lika stort som bland männen. (ST)

8 8 Aktuellt Skolavslutning i kyrkan stoppades En folkstorm har blossat upp i svenska Transtrand och Sälen. Anledningen är att rektorn och styrelsen vid Sälens skola fattat beslut om att flytta skolavslutningen från Transtrands kyrka till ett annat ställe. Därmed bryts ett två sekel gammalt samarbete mellan kyrkan och skolan, rapporterar Dalarnas Tidningar. En som reagerat starkt på att skolavslutningen flyttar från kyrkan är kyrkoherden i Lima-Transtrands församling Arne Söderbäck. Här bryter man en tvåhundraårig tradition som funnits i bygden, säger Söderbäck till Dalarnas Tidningar. Han har försökt kontakta skolans rektor Inga-Maj Fjällborg. Via mejl fick jag svaret att hon sköter skolan och jag ska ägna mig åt att sköta kyrkan, säger Söderbäck. Nu har en grupp föräldrar till barn i Sälens skola beslutat ordna en traditionell avslutning i kyrkan i stället. Föräldrarna har skrivit brev till rektorn och meddelat att mer än hälften av barnen kommer att utebli från den avslutning som skolan ordnar och i stället delta i föräldragruppens avslutningsfest i kyrkan. (ST) Moské väcker känslor Ett förslag om att bygga en moské ett par kvarter från ground zero i New York väcker känslor. Förra veckan fick planerna på att bygga en moské och ett islamskt center nära 9/11-katastrofplatsen grönt ljus. Beslutet ledde genast till en högljudd debatt där speciellt många släktingar till dem som dog i terrorattacken uttalade sig mot moskébygget, skriver Christian Today. Det islamska centret planeras bland annat få en egen pool och korgbollsplan och förväntas samla omkring 1500 personer till fredagsbön. Byggkostnaderna beräknas bli närmare 100 miljoner dollar. Men även om moskén nu fått grönt ljus är det ännu inte klart att bygget blir av. Orsaken är att den byggnad som nu finns på platsen, Burlington Coat Factory, möjligen kommer att få status som en skyddad byggnad. En anhållan om att skydda byggnaden har väntat på beslut sedan år (ST) Pedofiler straffas i helvetet, säger Vatikanpräst Monsignor Charles Scicluna sade under en bönestund med präststuderande att en präst som missbrukar sin ställning får ett värre straff efter döden än vad dödsstraffet skulle vara här på jorden, skriver tidningen Guardian. Det var under en bönestund för pedofiloffer i Peterskyrkan i Rom som Scicluna varnade seminaristerna. Det vore bättre för de skyldiga att deras ondska ledde till döden under sekulära lagar, sa Scicluna och citerade bibelstället som säger att det skulle vara bättre för den som förleder någon av de minsta att kastas i havet med en kvarnsten runt halsen. (ST) familj examen En pärs vid ÅA är över välkommen att fira examen! Släkt & vänner bjuds till Dan och Sonja Krogars trädgård på Brantvägen 15 i Borgå sö 13.6 kl. 14 Anmälan per 10.6 till Dan tfn Kyrkpressen torsdagen nr 22 Kyrkpressen, (09) , redaktionen@kyrkpressen.fi Han kämpar för farmödrarna Bianca Holmberg Ulf Särs kallar behandlingen av Eveline Fadayel och Irina Antonova för psykisk tortyr men gläder sig över kyrkornas reaktioner på utvisningsbesluten. När farmödrarna Eveline Fadayel och Irina Antonova igen fick order om att lämna landet hade Ulf Särs nästan svårt att tro att det var sant. Både presidenten, statsministern och flera andra har sagt att det är orimligt. Det strider mot kraven på mänskligt bemötande, säger han. Han kallar behandlingen av de båda kvinnorna för ganska grym psykisk tortyr och skulle acceptera att tjänstemännen vägrade verkställa utvisningsbesluten. Civil olydnad är inte så ofta nödvändig i en demokrati men man kunde ju tänka sig att tjänstemännen skulle vägra verkställa orimliga beslut, som nu. En positiv aspekt Ulf Särs är med i en stödgrupp för farmödrarna. Den startade i april och handlar spontant beroende på hur situationen framskrider. I måndags ordnade gruppen en presskonferens och en demonstration i Helsingfors. Dessutom har medlemmarna startat namninsamlingar och Facebookgrupper till stöd för de utvisningshotade kvinnorna. Särs har engagerat sig i fallet Fadayel sedan förra sommaren. I den långa följetongen har han hittat en positiv sak och det är kyrkornas agerande. Jag är stolt och glad över Olika lokaler för skola och församling i Esse Opinionen stoppade unikt projekt Johan Sandberg Folkopinionen gjorde att kommunstyrelsen i Pedersöre avbröt utredningen om ett gemensamt skol- och församlingshemsbygge i Esse. Görel Borgmästars, som i Österbottens Tidning (ÖT) beskrivs som ett ofrivilligt språkrör för motståndet, talar i tidningen om en folkstorm mot planerna. Ett samprojekt hade urholkat respekten för både församling och skola, säger hon. Aktningen för de hur kyrkorna har reagerat. I lutherska kyrkan finns många teologiska motsättningar men de bryts ner i de här frågorna. Särs är också glad för att kyrkoherde Jaakko Simojoki i Vandaforsens församling har meddelat att hans församling erbjuder kyrkoasyl till Fadayel i maj och juni. Farhågorna för en så kallad farmorsinvasion om utlänningslagen ändras anser Särs att är överdrivna. Han är också för att föräldrar ska räknas som familjemedlemmar. Finland har råd att ta emot flera invandrare. Det prövar solidariteten men det är ett sätt att hjälpa människor som behöver det. Och det är motiverat att låta människor förenas med sina familjemedlemmar. bägge institutionerna är så djupt rotad i folksjälen att vi vill hålla isär begreppen. Det man mest reagerat mot är tanken på minnesstunder under skoltid och kristna symboler i skolan. Men något sådant har aldrig planerats. Enligt samfällighetens fastighetschef Daniel Wikström råder det förutfattade meningar om vad utredningen går ut på. Han säger till ÖT att ambitionen var att församlingen skulle ha en egen sal som skolan inte skulle använda. Han påpekar också att man visste att det inte går att ha minnesstunder under skoltid. Kommunstyrelsen enig I Esse har man ungefär tjugofem jordfästningar årligen och hälften av minnesstuderna hålls i Punsar bönehus. Wikström är besviken över att utredningen avbryts. Den startade i januari i år på kommunens initiativ. Kommundirektör Mikael Sandås föreslog för styrelsen att utredningen ska slutföras. Kommunstyrelsen var däremot enhällig i beslutet att avbryta den. En arkitektbyrå har redan utarbetat förslag till skissritningar, men byggoch driftskostnader för projektet saknas ännu. Bianca Holmberg Bilden på Ulf Särs egen mamma symboliserar kampen för Eveline Fadayel och Irina Antonova. Särs ifrågasätter också att Finland skäms för och försöker utreda vad som hände med de judar som utlämnades till Tyskland och ingermanländarna som skickades till Sovjetunionen. Men ingen kontrollerar vad som sker med dem som skickas tillbaka till osäkra förhållanden i sina hemländer i dag. Trots att svält och krig inte är tillräckliga skäl för att bevilja asyl borde de vara tillräckliga för att bevilja uppehållstillstånd, säger Särs. Han jämför de hårdnande attityderna till utlänningar med situationen på trettiotalet. Vi har inga koncentrationsläger i dag men det verkar som om vi delar in människor i dem som har ett fullt människovärde och dem som inte har det. Skam och vrede Hur kommer Särs att reagera om utvisningsbesluten verkställs den här gången? Med skam och vrede över att vara finländare. Vad vi gör med stödgruppen får vi se, där handlar det om spontana aktioner. Vi kan inte planera så långt. Särs har engagerat sig i liknande frågor i många år, till exempel i början på 1990-talet då bangladeshiska flyktingar hungerstrejkade i Helsingfors. Varför fortsätter han? Jag brukar säga att jag har fått ansvaret för medmänniskan med modersmjölken. Jag uppfattar att vi har ett ansvar för medmänniskor som har det illa. Tanken var att bygga en församlingssal i anslutning till en nybyggd gymnastikoch festsal med möjlighet att öppna en mellanvägg vid större samlingar. Dessutom skulle man dela på köks- och serveringsutrymmen. Ett samprojekt mellan skola och församling hade varit unikt i Finland. Vi vill inte starta några moderniteter, säger Borgmästars. För församlingen återstår nu två alternativ: att bygga nytt där det gamla församlingshemmet stod eller intill prästgården Henriksborg. Kommunen fortsätter planera utbyggnaden av skolan utan församlingens medverkan.