Folkhälsomyndigheten har beretts tillfälle att inkomma med synpunkter angående rubricerade remiss och har följande att anföra:

Transkript

1 Naturvårdsverket Handläggare Diarienummer Stockholm Karin Ljung Björklund Ert diarienummer NV Datum Sida 1(7) Folkhälsomyndighetens remissyttrande över Fördjupad utvärdering av de 16 miljömålen Folkhälsomyndigheten har beretts tillfälle att inkomma med synpunkter angående rubricerade remiss och har följande att anföra: Hälsa är en viktig del av miljömålsarbetet. Vår miljö kan ha en negativ inverkan på vår hälsa genom fysisk skada, sjukdom och ohälsa, men även indirekt som ett resultat av försämrad livskvalitet. En god miljö som säkerställer en god hälsa handlar om tillgång till miljöer utan störningar som exempelvis buller, och om miljöer, vatten och livsmedel med låg förekomst av hälsofarliga ämnen. Vår miljö, både natur- och kulturmiljöer, bidrar även med en viktig ekosystemtjänst som kan förebygga hälsohot och främja människors hälsa genom att ge möjlighet till fysisk aktivitet, friluftsliv och avkoppling. Trots miljöns viktiga roll för människans hälsa och välbefinnande, och vikten av människors beteendemönster för att kunna nå miljökvalitetsmålen, saknas denna aspekt för ett flertal miljökvalitetsmål i denna fördjupade utvärdering. Folkhälsomyndigheten vill därför lyfta vikten av att belysa hälsoaspekten i miljömålsarbetet. I enlighet med generationsmålet krävs en samhällsomställning för att vi ska kunna nå de uppsatta målen. För att denna samhällsomställning ska komma till stånd krävs att kopplingen mellan miljöpåverkan och såväl samhällets planering som individers beteende synliggörs och det både utifrån hur människan påverkar miljön och hur miljön påverkar oss. Detta ger ökade möjligheter till medvetna val både i samhällsbesluten som i individers vardag. Det är också viktigt att belysa, när det kommer till miljöns inverkan på vår hälsa, att ohälsa är dyrt för samhället. För ett flertal mål saknas koppling mellan de respektive målen, både vad gäller synergieffekter och konflikter. Hänsyn till generationsmålet saknas också i princip genomgående där en analys av åtgärders och insatsers effekt utanför Sveriges gränser skulle vara önskvärt. Endast två miljökvalitetsmål nämner Sveriges gruvverksamhet, som förväntas fördubblas fram till år I och med att gruvnäringen har en inverkan på de flesta miljömål är det

2 2 (7) förvånansvärt att detta inte lyfts i fler mål än Storslagen fjällmiljö och Levande sjöar och vattendrag. Nedan lämnas Folkhälsomyndighetens mer specifika synpunkter per miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan Utvärderingen saknar en nationell utgångspunkt: Klimatproblematiken är förvisso global där Sverige måste delta i det internationella arbetet, men utvärderingen skulle kunna ha en större nationell förankring med avstamp i svenska förhållanden, förutsättningar och aktiviteter. Till exempel kan information om antalet kommuner i Sverige som har handlingsplaner för klimat i detta sammanhang vara mer intressant än antalet handlingsplaner på global nivå. Det bör finnas ett flertal goda exempel. Likaså bör analysen av förutsättningar att nå målet ta större utgångspunkt i svenska förhållanden och inbegripa förutsättningar i Sverige (stycke 2.1.2). Det skulle även vara mer intressant med beskrivning av olika sektorers bidrag till utsläpp i Sverige för att ge underlag till åtgärdsförslag på nationell nivå. Hälsoaspekter: Sid 8, sista stycket under rubrik 1.1. Extrema väderhändelser har även effekt på människors hälsa och innebär stora samhällskostnader dödsfall vid värmeböljor, påfrestningar på avloppsystem vid stor nederbörd, m.m. Det skulle vara intressant att veta om vi idag redan ser effekter av klimatförändringar nationellt. Den aktuella situationen (kap 1.1) bör ges större utrymme i utvärderingen på bekostnad av de olika scenarier som redovisas, vilka bör passa bättre under rubrik 4 om prognoser för utveckling. Sid 43. Liksom för kulturhistoriska byggnader finns problematik med inomhusmiljö både i dagens nybyggda energieffektiva byggnader och genom åtgärder för energieffektivitet i befintligt bostadsbestånd. Energieffektivisering och andra ändringar av byggnader kan innebära risk för ökade fuktskador och hälsoproblem. Se exempelvis årlig uppföljning av God bebyggd miljö. Det bör läggas till något om detta. Kap 4. Prognos för utvecklingen i miljön: Bra att effekter på människa är med. Olyckligt att effekter i Sverige inte finns med. Folkhälsomyndigheten kan bidra här om det behövs. Konsumtion: Större delen av Sveriges utsläpp av växthusgaser sker utanför våra gränser som ett resultat av svensk konsumtion. Detta talar för att ett ändrat konsumtionsmönster är centralt för att nå målet om en begränsad klimatpåverkan, vilket bör tydliggöras i rapporten. I beskrivningen av de centrala utmaningarna för målet (1.5.2) nämns att konsumtion påverkar utsläppen, men läsaren får aldrig någon uppfattning om proportioner. Sid 36: Resonemanget om att typen av livsmedel som odlas bör påverkas pga. skillnader i utsläpp skulle behöva utvecklas. Det är oklart om det är grödan i sig, typen av mark som det odlas på eller odlingsmetoden som gör att det skiljer åt i utsläpp. Detta skulle även behöva sättas i relation till utsläpp av importerade livsmedel. Planering: Infrastrukturplanering kan inte bara underlätta omställningen till en mindre energi- och växthusgasintensiv infrastruktur och livsstil, utan är en förutsättning för att nå målet om en

3 3 (7) begränsad klimatpåverkan. (Sid 49) Infrastruktursatsningar måste även ta hänsyn till hälsoaspekter. Exempelvis kan minskad biltrafik bidra till ökad hälsa genom minskad bullerstörning, olycksrisk och luftföroreningar. Minskad biltrafik bidrar även till ökad fysisk aktivitet i de fall bilen ersätts av cykel eller gång. Slutsatsen att infrastrukturplanering ska utgå från mål istället för projicerade trafikökningar är viktig och bör lyftas. I övrigt bör diskussioner kring stadsplanering knyta an till Boverkets Strategi for en God bebyggd miljö och det miljömålets årliga uppföljning från Stora summor har lagts på forskning, varför det borde framgå om denna satsning lett till, eller kan potentiellt leda till, utsläppsminskningar. Vad gäller de aktörer som kan bidra till arbetet skulle det vara intressant att ha med statliga myndigheternas arbete. Frisk luft Minskat bilåkande medför ett flertal hälsorelaterade synergieffekter förutom att bidra till måluppfyllelsen för Frisk luft både bullerstörning och olycksrisker minskar samtidigt som fysisk aktivitet kan öka. I denna fördjupade utvärdering diskuteras främst effekter från åtgärder att minska biltrafiken. Det hade varit intressant med en diskussion om effekten av åtgärder för att främja alternativa transportmedel, exempelvis genom skottning/sandning av cykel- och gångbanor, och omdragningar av och trafikljusprioriteringar för cykelbanor, haft liknande effekt på städers luftkvalitet som åtgärder för att hindra biltrafiken. I målet för Bara naturlig försurning nämns NECA kvävekontrollprogram som nödvändigt för att klara målet för Frisk luft, men det nämns inte här. Bara naturlig försurning 1.3, sista meningarna i andra stycket: Mobilisering av metaller i jord som ett resultat av försurning kan innebära ohälsa dels genom ett ökat upptag i grödor som sedan används som livsmedel, och dels genom urlakning till dricksvatten. Hälsorisker med dricksvatten i sura områden är därmed främst genom exponering för ämnen som lakats ur jorden till grundvattnet, och inte från det surare vattnet i sig, vilket texten låter påskina. Giftfri miljö Det skulle vara intressant att veta hur många förorenade områden det handlar om totalt för att få en uppfattning om hur stor andel som åtgärdats. 2.1 om kadmiumskatt (sista stycket sid 26) Det kanske bör nämnas här att exponeringen i befolkningen idag är i nivå med vad som anses orsaka ökad risk för benskörhet och fraktur. Det skulle vara intressant med uppgift om kadmiumhalten i mark/gröda ökat sedan avskaffandet av kadmiumskatten. Vad gäller kunskap om exponering via dricksvatten (sid 29) finns väldigt dålig kunskap om exponering via enskilda vattentäkter. Även i angående kemikalier i dricksvatten bör enskilda brunnar beaktas. Under punkt anges att I Sverige kommer hälften av vårt dricksvatten från grundvatten. I miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag anges att ca 75% av Sveriges dricksvatten tas från ytvatten. Detta bör kontrolleras.

4 4 (7) Lagstiftning om kemikalier i varor påverkar endast nya produkter, men många gamla produkter finns kvar. Det skulle vara värdefullt med förslag på insatser för att minska exponeringen från dessa och 3.3 Bedömningen att förutsättningarna för att nå målet är nära att nås till 2020 verkar optimistisk, med tanke på den kunskapsbrist som förekommer i synnerhet med avseende på kombinationseffekter, hälsoeffekter av nya ämnen och föreningar, exponeringsvägar (exempelvis i inomhusmiljön), samt styrmedlens nuvarande oförmåga att hantera grupper av ämnen. Prognosen som neutral i 4.1 är även den optimistisk med tanke på ökad produktion, konsumtion och diffus spridning samt ökad kunskap om toxicitet hos ämnen som tidigare bedömts vara ofarliga. Även om utvecklingen av styrmedel går åt rätt håll finns som nämns mycket arbete kvar vad gäller implementering Bra och givande tabeller med scenarios. Skyddande ozonskikt Folkhälsomyndigheten har inga synpunkter på utvärderingen av Skyddande ozonskikt. Ingen övergödning Även kraftigare skyfall kan påverka risken för bräddningar, vilka inte bara sker i avloppsreningsverken utan även på ledningsnätet och påverkar inte bara kustvatten. Eftersom patogener som risk tas upp på vissa ställen kan det även belysas här. Åtgärder mot övergödning minskar även risken för hälsoproblem orsakade av patogener och exempelvis nitrat. I Ett rikt odlingslandskap diskuteras målkonflikten om att ju större andel livsmedel som produceras i Sverige, desto större blir miljöbelastningen. Denna diskussion skulle kunna vara relevant att ha med även här. Det skulle även vara intressant med ett resonemang kring skillnader i belastning från konventionellt respektive ekologiskt jordbruk och eventuella målkonflikter. Levande sjöar och vattendrag ca 75% av Sveriges dricksvatten tas från ytvatten. Enligt Giftfri miljö: I Sverige kommer hälften av vårt dricksvatten från grundvatten. Detta bör kontrolleras. PFOS anges som ett potentiellt problem i dricksvattentäkter, men är snarare ett konstaterat problem och , samt : en viktig ekosystemtjänst kopplat till hälsa som sötvattensmiljöer bidrar med, förutom rekreation i form av bad och fiske, är välmående i form av en miljö för avkoppling, återhämtning, möjlighet till naturupplevelser m.m. 3.1., sid 24. Analysen av målet fokuserar på fysisk påverkan där Folkhälsomyndigeten önskar tillägga att även preciseringen om friluftsliv har en stark koppling till fysisk påverkan på sjöar och vattendrag. 4.2 bräddning av reningsverk och ledningsnät efter kraftiga skyfall ger även effekt på hälsa och friluftsliv, speciellt med avseende på badvattenkvalitet.

5 5 (7) 5.2 Bra med förslag att se över gruvverksamheter Grundvatten av god kvalitet Sammanfattningen respektive bedömningen som görs i 3.3 ser inte helt överensstämmande ut eftersom riktningen NÄRA betonas i 3.3. Folkhälsomyndigheten instämmer i behovet av utökad undersökning av dricksvattenkällor, både vad gäller provtagning och analys, för att minimera människors exponering för potentiellt toxiska ämnen. Myndigheten instämmer även i förslaget att SGU bör ansvara för insamling och datalagring av grundvattenanalyser. Vad gäller provtagning och analys av enskilda brunnar erbjuder de flesta kommersiella laboratorier relativt få parametrar i en standardanalys. Dessa fångar inte alltid upp hälsorisker kopplat till dricksvatten. 1.1 En stor andel enskilda brunnar är påverkade av mikrobiella föroreningar, detta skulle kunna belysas tydligare. Folkhälsomyndigheten anser att även radon och uran bör nämnas som vanligt förekommande problem. 3.1 s. 29, Angående förslag på lagkrav för fastställande av skyddsområden kring allmänna vattentäkter hänvisas till en remiss från juni Finns ett beslut än? Det skrivs att risken för otillräcklig rening i vattenverk föreligger. Kraven på utgående vatten är dock reglerat enligt Livsmedelverkets föreskrifter. Det hade varit bra med en tydligare redogörelse kring denna synbara motsättning. Kap 5. Folkhälsomyndigheten instämmer i förslaget om att uppmana till samordning för kartläggningar av kvaliteten på grundvatten. Dricksvatten av god kvalitet som inte äventyrar varken nuvarande eller kommande generationer är en förutsättning för en hållbar utveckling. Förra årets upptäckt av perfluorerade ämnen i ett flertal dricksvattentäkter visar på behovet av råvattenkontroll. Gällande lagstadgade krav på råvattenkontroll (s 37) bör komplexiteten av problemet dock inte underskattas gällande parametrar, kostnader och behovet av samordning med miljöövervakning. Skrivningen bör generellt förtydliga om och när det handlar om kemiska respektive mikrobiella parametrar. Man bör också fundera på i vilken ordning förslagen kan läggas en kartläggning och riskbedömning av förekomst av olika föroreningar skulle kunna föregå krav på analys för varje vattenproducent. En juridisk utredning har presenterats av Livsmedelsverket där slutsatsen var att råvattenkontroll inte skulle fylla ett behov gällande hälsoaspekter kopplade till dricksvatten. Det vore intressant med en redogörelse för de olika ställningstagandena från olika ansvariga myndigheter. Det vore också intressant att göra en jämförelse mellan grundvatten och ytvatten för att sätta in förslaget i ett helhetsperspektiv.

6 6 (7) Angående vattenskyddsområden generellt (s 52): Det skulle vara bra att nämna det arbete som HaV gjort gällande genomlysning och bedömning av de befintliga allmänna råden och fortsatta planer för dessa. Hav i balans samt levande kust och skärgård Folkhälsomyndigheten önskar lyfta preciseringen om friluftsliv och buller, där den ekosystemtjänst som miljön i detta mål bidrar med i form av möjlighet till friluftsliv inte bara handlar om fiske och bad, utan även om välmående i form av en miljö för avkoppling, rekreation, återhämtning, möjlighet till naturupplevelser, fysisk aktivitet, m.m. Folkhälsomyndigheten instämmer i förslaget om att krav på behörighetsbevis bör införas för snabba farkoster med hänsyn till olycksrisker, bullerstörningar och dess negativa påverkan på miljöns hälsofrämjande ekosystemtjänst Klimatförändringar innebär även en hälsoaspekt i form av ökad risk för översvämning i kustnära områden, vilket innebär både direkta och indirekta effekter på människors hälsa och välbefinnande. Myllrande våtmarker Folkhälsomyndigheten ser positivt på förslaget om kommuners arbete med ökad anläggning av våtmarker för att ta tillvara våtmarkens ekosystemtjänster i form av vattenrening, biologisk mångfald, fågelliv, rekreation och friluftsliv. I urbana miljöer kan anlagda våtmarker bidra med dagvattenrening och samtidigt utgöra en viktig miljö för rekreation. Ett rikt odlingslandskap Måluppfyllelse avseende Ett rikt odlingslandskap bidrar till människors hälsa och välbefinnande. Folkhälsomyndigheten har därför inget att invända mot de förslag som ges. Under beskrivs målkonflikter gentemot andra miljömål. Detta skulle kunna vara bra att nämna även i sammanfattningen. Storslagen fjällmiljö Måluppfyllelse bidrar till människors hälsa och välbefinnande. Folkhälsomyndigheten har därför inget att invända mot de förslag som ges. Ett rikt växt- och djurliv Måluppfyllelse avseende Ett rikt växt- och djurliv bidrar till människors hälsa och välbefinnande. Folkhälsomyndigheten anser dock att åtgärdsförslaget om att plan- och bygglagen bör revideras i enlighet med den ekologiska dimensionen behöver konkretiseras. Likaså saknas en konsekvensanalys av förslaget om att överföra produktiv skogsmark från Sveaskog till Naturvårdsverket. Målövergripande kulturmiljö En god kulturmiljö främjar hälsa. Folkhälsomyndigheten ställer sig därför bakom de förslag som lämnas av RUS för att säkerställa en god kulturmiljö i Sverige.

7 7 (7) Beslut om detta yttrande har fattats av avdelningschefen Anna Bessö. I den slutliga handläggningen har enhetschefen Greta Smedje deltagit. Utredaren Karin Björklund har varit föredragande. Enligt Folkhälsomyndighetens beslut Karin Ljung Björklund