Räddningsväsendets grunder och beredskap

Transkript

1 Räddningsväsendets grunder och beredskap

2 RÄDDNINGSTJÄNSTEN I FINLAND Central förvaltning Nödcentralsverket Regional förv. Nödcentraler (6) INRIKESMINISTERIET Räddningsavdelning Regionförvaltningsverket Andra min. och centrala förv. Andra myndigheter Lokal förvaltning RÄDDNINGSVERK (22) Servicenivåbeslut Aktionsberedskapen Riskvärdering Kommuner Andra myndigheter Självskydd

3 Inrikesminister Päivi Räsänen Kanslichef Statssekreterare Andrei Nahkala Päivi Nerg Gränsbevakningsväsendet Chef Generallöjtnant Jaakko Kaukanen Ministeriets stab Ministeriets förvaltningsenhet Förvaltningsdirektör Janne Kerkelä Ministeriets ekonomienhet Ekonomidirektör Jukka Aalto Ministeriets enhet för juridiska frågor Lagstiftningsdirektör Marko Viitanen Ministeriets informationsenhet Informationsdirektör Kaija Uusisilta Ministeriets enhet för internationella frågor Direktör Kalle Kekomäki Enheten för intern granskning Inspektionsrådet Antti Lehtonen Sekretariatet för den inre säkerheten Enhetens chef Tarja Mankkinen Minoritetsombudsmannens byrå Minoritetsombudsman Eva Biaudet Diskrimineringsnämnden Syrjintälautakunta Gränsbevakningsavdelningen GBV:s biträdande chef Konteramiral Matti Möttönen Polisavdelningen Avdelningschef Kauko Aaltomaa Räddningsavdelningen Räddningsöverdirektör Esko Koskinen Migrationsavdelningen Överdirektör Jorma Vuorio

4 Ämbetsverk och inrättningar som hör till ministeriets ansvarsområde Inrikesminister Päivi Räsänen Statssekreterare Andrei Nahkala Kanslichef Päivi Nerg ANSVARSOMRÅDET Minoritetsombudsmannens byrå Diskrimineringsnämnden Gränsbevakningsväsendet Polisstyrelsen Centralkriminalpolisen Räddningsinstitutet Migrationsverket Förvaltningens IT-central Skyddspolisen Rörliga polisen Nödcentralsverket Förläggningar för asylsökande Krishanteringscentret Polisyrkeshögskolan Brandskyddsfonden Polisens teknikcentral Polisinrättningarna REGIONFÖRVALTNINGEN Regionförvaltningsverken ansvarsområdet för polisväsendet ansvarsområdet för räddningsväsendet och beredskapen Närings-, trafik- och miljöcentralerna migrationsenheterna

5 Räddningsöverdirektör (Beredskapschef för inrikesministeriet) Beredskapskoordinator Brandskyddsfonden Räddningsväsendet och förberedelser Riskhanteringen Koordination och utveckling Krishantering och beredskapen Förebyggande av olyckor Farliga ämnen och inrättningar Befolkningsskyddet Skyddsrumsärenden Sotningsärenden Naturolyckor och kritiska infrastrukturer Redskapsärenden för räddningstjänsten Lagstiftning och styrning Lagstiftning Laglighetskontroll Strategisk planering Resultatstyrning Forsknings- och utvecklingsverksamhet Undervisning och övning Kommunikation Programplanering Internationala ärenden EU-ärenden FN, NATO, OECD International kooperation International avtal International räddningstjänst Nödcentralsärenden Nödcentralsförvaltningen Nödcentrals verksamheten Säkerhetsnätverk

6 Räddningsavdelningen Leder som högsta myndighet räddningsväsendet Sköter den nationella organisationen av räddningsväsendet och samordnandet av funktionerna Utövar tillsynen över tillgången på räddningstjänster och deras kvalitet Ansvarar för resultatstyrningen av Nödcentralsverket och Räddningsinstitutet Enheter: enheten för utveckling och förvaltning, enheten för räddningsverksamhet, enheten för förebyggande av olyckor, enheten för internationella frågor och enheten för säkerhetsnät Till räddningsväsendets uppgifter i kommunerna hör förebyggande av eldsvådor och andra olyckor, operativ räddningsverksamhet samt vissa befolkningsskyddsärenden

7 UTMANINGAR I OMVÄRLDEN Ökade risker och ökad sårbarhet samt "nya hot" Antalet åldringar ökar i befolkningen Migration, kulturell mångfald, utslagning Tillgång till arbetskraft och frivilliga Förändringar i förvaltningen och samhällsstrukturen Ekonomin Globalisering

8 I DAGLIGA OLYCKOR Beredskapen planeras efter riskerna Räddnings-, polis-, hälsovårds- och gränsbevakningsmyndigheterna de viktigaste aktörerna. Räddningsväsendets system består av personal i huvudsyssla (5 000), avtalspersonal (10 000) varav personal i bisyssla (4 000)

9 RÄDDNINGSOMRÅDENA Helsingfors Västra Nyland Mellersta Nyland Östra Nyland Egentliga Finland Egentliga Tavastland Päijänne-Tavastland Kymmenedalen Södra Karelen Södra Savolax Mellersta Finland Birkaland Satakunta Södra Österbotten Österbotten Mellersta Österbotten Norra Savolax Norra Karelen Ådalarna Kajanaland Uleåborg-Nordöstra Österbotten Lappland Totalt 22 områden + Åland

10 NÖDCENTRALEN Ny lag för nödcentralsverksamheten 692/2010 Från nyvarande 9 centraler till 6 före 2015 Nytt datasystem för nödcentralerna 2015 Nytt fältledningsdatasystem för alla säkerhetsmyndigheter

11 VIRVE idag 1400 basstationer 15 växlar terminaler Täcker hela riket Alla säkerhetsmyndigheter använder Cirka användare TETRA system från Cassidian

12 De viktigaste användare Räddningsväsendet Polisen Försvaret 33% 20% 15% Social- och hälsovården Gränsbevakningen Tullen Nödcentralsverket Elbolag och -nätverksbolag Vaktbolag

13 SDS-textmeddelanden x / vecka 13

14 The evolution of critical communication network Total costs and usage of the services LTE for PSS Commercial Services TETRA Frequency Harmonization LTE Data network Roll-out Voice and data integration Network widening and application commissioning 14

15 Nyckel till VIRVE's succés Bra samarbetestradition mellan myndigheter Säkerhetsvilja Statsägd operator Sammanlagda datasystem och integrerade nödcentraler 15

16 I STOROLYCKOR Räddningsmyndigheterna har det allmänna ledningsansvaret och den viktigaste rollen i de flesta olyckstyperna Samarbete mellan myndigheterna nödvändigt Hjälp från frivilligorganisationer Ansvaret för den allmänna förvaltningen ökar Ökad betydelse av objektens egen beredskap och eget ansvar tryggande av verksamhetens kontinuitet osv. Befogenheter i lagstiftningen

17 I UNDANTANTAGSFÖRHÅLLANDEN (krigshot och krig) Grunden för beredskapen är samma hot- och krigsbild som för det militära försvaret Verksamheten grundar sig på myndigheternas uppgifter och ansvarsfördelning i normala förhållanden Resurserna bör stärkas personalreserv egen beredskap och eget skydd särskilt viktiga

18 I UNDANTANTAGSFÖRHÅLLANDEN (krigshot och krig) Mer centrerade lednings- och övervakningssystem Skyddsrum Beredskap för evakueringar Undantagsbefogenheter behövs

19 ÖVERVAKNING OCH LARM Omfattande automatisk strålningsövervakning B- och C-övervakningen bör utvecklas Bevakning av luftläget och larm i samarbete med flygvapnet Utomhuslarmsystem i tätorter Radio och television är kanaler för nödunderrättelser och myndighetsmeddelanden Larm med mobila utrustningar utvecklas

20 SKYDDSRUM Byggherren ansvarar för byggandet av skyddsrum Skyddsrum måste byggas i hela landet i alla byggnader över 1200 m 2, industrin 1500 m 2 Skyddsplats för ca 3,6 miljoner människor Största bristerna i glesbygden och småhusområden

21 EVAKUERINGAR Målet är en flexibel, situationsanpassad evakueringsberedskap i hela landet Evakuering till skyddsrum sekundärt alternativ med tanke på skyddet

22 Räddningsinstitutet i Kuopio Träningsområdet

23 INTERNATIONELL VERKSAMHET Biståndsarrangemang (grannländer, FN, EU, Nato PfP, Finnrescue) EU-samarbete Nordiskt samarbete och närområdessamarbete aktuella prioriteringar

24 CENTRALA UTVECKLINGSOMRÅDEN Utveckla räddningsväsendet som koncern Revidering av räddningslagen, prioriteringar: förebyggande av olyckor, främjande av frivilligverksamhet och bestämmelserna om byggande av skyddsrum Genomförande av nödcentralsverksamhetens nya kretsindelning, revidering av informationssystemet och verksamhetskonceptet Revidering och samordning av säkerhetsmyndigheternas informationssystemen för fältledning

25 CENTRALA UTVECKLINGSOMRÅDEN (forts.) Bättre beredskap för "nya hot" Bättre internationella biståndsarrangemang Man bör ta hänsyn till beredskapen att både ge och ta emot hjälp FINLAND BLIR EUROPAS SÄKRASTE LAND!

26 Strukturändringar, regeringens förslag STRUKTURPOLITISKT PROGRAM FÖR ATT STÄRKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR EKONOMISK TILLVÄXT OCH ÅTGÄRDA HÅLLBARHETSUNDERSKOTTET I DEN OFFENTLIGA EKONOMIN Utgångspunkt hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin Det ekonomiska läget i Finland är samtidigt utsatt för såväl för problem med den strukturella tillväxten och ohållbarhet i den offentliga ekonomin som för det svåra konjunkturläget

27 Strukturomvandling, 7,5 M besparing Målet med omorganiseringen av räddningsväsendet är att nå sparmålet genom att ändra förvaltningsstrukturer på ett sådant sätt att besparingarna inte riktas mot funktionella enheter I det strukturpolitiska programmet beslutade regeringen om ett sparmål på 7,5 miljoner euro som riktas mot räddningsväsendet Regeringen beslutade också att antalet räddningsverk minskas till 11 och utgångspunkten är att det i huvudsak sker enligt den distriktsindelning för polisinrättningarna som träder i kraft nästa år Tidtabell, 3.14 utlåtanden, 6.14 beslut, avtal 1.15, start 1.16 Besparingar: Minskning av befäl ca 3,3 milj. euro, 60 manår Lednings/lägesrum ca 3,3 milj. euro/år Inköp av redskap och material ca 0,9 milj. euro/år (större inköp) Tillsammans ca 7,5 milj. euro

28 Tack och god fortsättningen på dagen