Räddningsväsendet i Finland

Transkript

1 Räddningsväsendet i Finland

2 2 Räddningsväsendet i Finland I Finland utgör förebyggandet av olyckor, räddningsverksamhet, beredskap och befolkningsskydd en helhet, och beredskapen för detta omfattar olyckshändelser av alla slag, allt från dagliga olyckor till storolyckor. Räddningsmyndigheterna förebygger olyckor effektivt i samarbete med andra aktörer, varvid antalet olyckor och skador minskar väsentligt. Samhället bygger upp sådana omständigheter att enskilda människor, sammanslutningar och myndigheter kan förebygga olyckor och förbereda sig på att begränsa och bekämpa skador och följder av olyckor oavsett var de händer. Då en olycka är överhängande eller har inträffat ska människor räddas, viktiga funktioner tryggas och följderna av olyckan begränsas på ett effektivt sätt. Bild: Vesa Moilanen, Lehtikuva

3 Räddningsväsendets system Inrikesministeriets räddningsavdelning leder, styr och utövar tillsyn över räddningsväsendet och tillgången till och nivån på dess tjänster samt svarar för räddningsväsendets förberedelser och organisering i hela landet. Regionförvaltningsverket övervakar räddningsväsendet samt tillgången till och nivån på räddningsväsendets tjänster inom sitt verksamhetsområde. Kommunerna ansvarar i samverkan för räddningsväsendet inom räddningsområdena. I Finland finns det 22 räddningsverk som sköter uppgifterna inom räddningsväsendet på sitt område. Räddningsverken kan i räddningsverksamheten anlita avtalsbrandkårer, dvs. frivilliga brandkårer, anstaltsbrandkårer, industribrandkårer och militärbrandkårer. 3 Med detta avses Räddningsväsendets vision Finland har en god säkerhetskultur och Europas effektivaste räddningsväsende ett samhälle där var och en tar ansvar för säkerheten och olyckor förebyggs effektivt motiverade och kunniga anställda ekonomiskt producerade tjänster som är anpassade till hoten och kundernas behov ett bra partnerskapsnätverk.

4 4 Räddningsverken 1. Helsingfors 2. Västra Nyland 3. Mellersta Nyland 4. Östra Nyland 5. Egentliga Finland 6. Egentliga Tavastland 7. Päijänne-Tavastland 8. Kymmenedalen 9. Södra Karelen 10. Södra Savolax 11. Mellersta Finland 12. Birkaland 13. Satakunta 14. Södra Österbotten 15. Österbotten 16. Mellersta Österbotten och Jakobstad 17. Norra Savolax 18. Norra Karelen 19. Älvdalarna 20. Kajanaland 21. Uleåborg-Nordöstra Österbotten 22. Lappland Finlands areal: km 2 Folkmängd: ( ) Befolkningstäthet ( ): i hela landet 17,9 inv/landkm 2 Nyland 172,2 inv/landkm Lappland 2,0 inv/landkm Åland har sin egen landskapslagstiftning om räddningsväsendet. 2 1 MML, 2012

5 Räddningsverksamheten Räddningsverken ansvarar för de uppgifter som hör till räddningsverksamheten då en eldsvåda, någon annan olycka eller risk för en eldsvåda eller olycka kräver brådskande åtgärder för att skydda och rädda människors liv eller hälsa, egendom eller miljön. Säkerhet är samarbete I syfte att förebygga eldsvådor och andra olyckor samarbetar räddningsverken såväl med andra myndigheter som med sammanslutningar och invånare i området samt deltar i det lokala och regionala säkerhetsplaneringsarbetet. Tillsyn Syftet med den tillsyn som räddningsverken utövar, t.ex. brandsyn, är att förebygga faror som eldsvådor och andra olyckor medför för människor, egendom eller miljön. Enskilda människor och sammanslutningar sörjer för brandoch personsäkerheten i sina byggnader, t.ex. att brandvarnarna fungerar och att utrymningsvägarna är fria från hinder. I räddningsverkets tillsynsplan anges de brandsyner som ska förrättas och andra tillsynsåtgärder som ska vidtas med tanke på lokala förhållanden och riskerna inom området. 5 Bild: Jussi Helttunen, Lehtikuva

6 6 Sotning utförs i regel en gång om året Byggnadens ägare ska se till att eldstäderna och rökkanalerna har sotats. Räddningsverket beslutar hur sotningstjänsterna ska ordnas i området. Av dem som utövar sotaryrket, deras anställda som självständigt utför sotning och sotare i räddningsverkets tjänst krävs yrkesexamen för sotare. Sotningsbranschens Centralförbund ordnar förberedande teoretisk utbildning för yrkesexamen och specialyrkesexamen för sotare. Styrning, rådgivning och upplysning inom räddningsväsendet Räddningsverken sörjer för den styrning inom räddningsväsendet som syftar till att förebygga eldsvådor och andra olyckor samt ha beredskap att avvärja olyckor. Med styrning avses de åtgärder genom vilka räddningsverket främjar, stöder och följer upp att skyldigheterna enligt räddningslagen fullgörs. Räddningsverken ger styrning till människor, företag och andra sammanslutningar. Bild: Helsingfors stads räddningsverk

7 7 Räddningsverket ger rådgivning och upplysningar om identifiering av riskfaktorer samt främjar människors färdigheter att förebygga olyckor liksom deras förmåga att handla rätt vid tillbud och olyckor. Räddningsverken ger rådgivning också i samband med brandsyn och vid utarbetande av räddningsplan. I räddningslagen anges det särskilda krav på utrymningssäkerhet för vårdinrättningar och service- och stödboende, och dessa ska antecknas i räddningsplanen. Vid sidan om traditionell upplysning och rådgivning ordnar räddningsverken kampanjer för brandsäkerhet. Dessutom deltar de i samarbete med andra aktörer i kampanjer för ökad säkerhet. Sådana är t.ex. 112-dagen, Brandsäkerhetsveckan, Kampanjen mot hemolyckor, En dag på brandstationenevenemanget, Nou Hätä! -kampanjen. I de nordiska länderna firas den gemensamma brandvarnardagen årligen den 1 december., Bild: istock photos / esp_imaging

8 8 Utbildning garanterar god yrkesskicklighet De finländska räddarna är mångkunniga yrkesproffs. Utöver släckningsarbete och räddningsuppgifter deltar de i förebyggandet av eldsvådor och andra olyckor och sköter för sin del första insatsen och den prehospitala akutsjukvården. Räddningsinstitutet är en under inrikesministeriet lydande läroanstalt som tillhandahåller yrkesinriktad utbildning inom räddningsväsendet och nödcentralsverksamheten, utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen för räddningsväsendets befäl samt utbildning som ger beredskap för störningar under normala förhållanden och för undantagsförhållanden. Räddningsinstitutet svarar också för utbildningen i anslutning till internationella räddningsinsatser och för utbildning som ger beredskap för civil krishantering. Inrikesministeriet har även bemyndigat Helsingfors stads räddningsskola att tillhandahålla yrkesinriktad grundutbildning inom räddningsväsendet. Räddningsverken ser till att personalen vid avtalsbrandkårerna har tillräcklig utbildning för räddningsverksamheten. I praktiken ordnas utbildningen för personalen vid avtalsbrandkårerna huvudsakligen av Räddningsbranschens centralorganisation i Finland (SPEK) och de regionala räddningsförbunden. Finlands Brandbefälsförbund (SPPL) ordnar påbyggnadsutbildning och fortbildning inom branschen och har en mångsidig roll när det gäller att utveckla räddningsväsendet. Bild: E. Jämsä

9 Det är en nödsituation - ring 112 I brådskande nödsituationer ska man ringa nödnumret 112. Nödcentralerna tar emot nödsamtal och andra brådskande anmälningar som kräver omedelbara myndighetsåtgärder och larmar beroende på situationen ambulans, brandkår, polis, socialväsendet och även andra samarbetspartner. Nödcentralen ger råd och anvisningar till den som ringer nödsamtalet. Nödnumret 112 fungerar inom hela Europeiska unionens område. Beredskap Med beredskap avses sådan verksamhet genom vilken myndigheterna säkerställer att uppgifterna kan skötas så störningsfritt som möjligt i olika situationer som hotar samhället och i situationer som plötsligt kan äventyra samhällets säkerhet eller befolkningens levnadsmöjligheter. Beredskap består av bl.a. beredskapsplanering, tekniska och strukturella förberedelser, utbildning och beredskapsövningar samt reservering av utrymmen och kritiska resurser. Befolkningsskydd Med befolkningsskydd avses skyddande av människor och egendom i situationer med hot om eller under väpnade konflikter. Beredskapen för att skydda befolkningen upprätthålls och utvecklas som en del av den övergripande säkerheten i Finland. Räddningsmyndigheterna bereder sig också på att fungera under undantagsförhållanden. De viktigaste uppgifterna är att upptäcka hot och varna om sådana, upprätthålla möjligheterna att skydda befolkningen samt ha hand om räddningsverksamheten och de tilläggsresurser som behövs inom den på ett sådant sätt att verksamheten i situationer av olyckor och förstörelse under undantagsförhållanden kan skötas på ett effektivt sätt. 9

10 10 Det internationella samarbetet inom räddningsväsendet Runtom i världen inträffar det såväl naturkatastrofer som av människan orsakade storolyckor och katastrofer som kräver snabb nödhjälp av det internationella samfundet. Finland deltar aktivt i utvecklandet av räddningstjänstsamarbetet i Europeiska unionen och det övriga internationella samarbetet inom räddningsbranschen. Viktigaste samarbetsparter är vid sidan om EU de nordiska länderna och andra närområden, FN med underorganisationer, Natos partnerskap för fred samt Östersjöstaternas råd, Barents euroarktiska råd och Arktiska rådet. Genom beslut av inrikesministeriet får Finland i en katastrofsituation på begäran av en annan stat eller internationell organisation sända räddnings- och insatsenheter och experthjälp inom räddningsväsendet till utlandet. Också Finland får vid behov begära om internationell hjälp inom räddningsområdet. Brandskyddsfonden understöder Brandskyddsfonden (PSR), som sköts och övervakas av inrikesministeriet, är en fond utanför statsbudgeten. Fonden beviljar årligen inemot tio miljoner euro i understöd för projekt som har som mål att främja förebyggandet av eldsvådor och räddningsverksamheten. De viktigaste understödsobjekten har varit utbildnings- och upplysningsverksamhet för organisationer inom räddningsbranschen, forsknings- och utvecklingsprojekt som stöder branschen samt anskaffning av materiel och byggande av brandstationer. Bild: Krishanteringscentret

11 11 Räddningsväsendet i siffror Räddningsväsendets system - 22 räddningsområden frivilliga brandkårer anstaltsbrandkårer och fabriksbrandkårer Personal heltidsanställda anställda i bisyssla och frivilliga brandkårister Totala kostnader per år miljoner euro för områdena - 64 euro per invånare Uppdrag av utryckningskaraktär/år Antalet uppdrag av larmkaraktär vid räddningsverken är ca per år. Eldsvådor Räddningsverken alarmeras årligen till ca eldsvådor. Av dem är byggnadsbränder fordonsbränder terrängbränder (antalet terrängbränder varierar kraftigt från år till år beroende på hur torr sommaren är) andra bränder. Den huvudsakliga orsaken till bränderna är oftast människan. Ungefär hälften av alla bränder under ett år orsakas av människans verksamhet. Av de eldsvådor som orsakas av människan uppskattas ca 32 % vara anlagda och ca 28 % bero på vårdslöshet. Andelen eldsvådor som orsakas av fel i en maskin eller anordning är ca 22 % av alla eldsvådor. Andra uppdrag som kräver åtgärder Antalet andra uppdrag som kräver räddningsåtgärder uppgår till i genomsnitt per år. Av dem är trafikolyckor skadebekämpningsuppdrag oljeskador räddning av människor räddning av djur uppdrag orsakade av farliga ämnen uppdrag till följd av ras eller explosioner. Källa: Räddningsväsendets resursoch olycksstatistik PRONTO

12 Inrikesministeriet Räddningsavdelningen PB 26, Statsrådet Telefon (Räddningsinstitutet) (Nödcentralverket) (Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland) (Finlands Brandbefälsförbund) (Brandskyddsfonden) (Strålsäkerhetscentralen) (Säkerhetsteknikcentralen) (Sotningsbranschens Centralförbund) (Konsumentverket) Text-tv s. 795 Pärmbilder: Markku Ulander(Lehtikuva), Aki Paavola (Lehtikuva), Nina Dahl