Nationella medicinska indikationer

Transkript

1 Nationella medicinska indikationer UPPDRAG Utarbeta tydliga medicinska indikationer för behandling inom de stora diagnosområdena med långa väntetider till planerad vård SYFTE Minska variationen i medicinsk praxis för att därmed kunna erbjuda vård på lika villkor i hela landet CBqt 0609

2 Operation vid urininkontinens (kvinnor) per invånare Åldersstandardiserade värden. Källa: Patientregistret Norrbotten (69,7) Halland (67,3) Dalarna (58,2) Gävleborg (56,4) Jönköping (47,7) Västra Götaland (46,5) Värmland (44,5) Västernorrland (43,8) Västmanland (40,8) Skåne (39,4) RIKET (39,2) Blekinge (39) Östergötland (38) Stockholm (31) Uppsala (28) Jämtland (27,9) Kronoberg (25,8) Kalmar (23,9) Sörmland (21,1) Örebro (16,8) Västerbotten (16,7) Gotland (7,7) Antal per inv

3 Tonsillektomier per invånare Åldersstandardiserade värden. Källa: Patientregistret Gävleborg (179,3) Gotland (171,2) Norrbotten (167,1) Dalarna (153,8) Kronoberg (148,4) Västernorrland (140,8) Västmanland (125,2) Västerbotten (119,5) Kalmar (119,5) Blekinge (117,6) Jönköping (113,8) Skåne (109,2) Västra Götaland (102,1) RIKET (102) Östergötland (94,9) Jämtland (93,4) Värmland (79,1) Halland (78,1) Stockholm (76,1) Uppsala (70,8) Sörmland (68,8) Örebro (42,7) Antal per inv.

4 Behov Resurser D. Geddis, Ministry of Health, NZ

5 Hur skall allt rymmas? Körensning, Effektivisering, Skärpta indikationer?/ begränsat offentligt uppdrag? Köer till behandling Behandling inom 3 mån

6 Nationella medicinska indikationer SKL Socialstyrelsen Svenska Läkaresällskapet Sektionerna Sektionerna Sektionerna Sektionerna

7 Styrgrupp för Nationella medicinska indikationsarbetet Christer Bergqvist Marianne Hanning Christina Kärvinge Gunnar Moa Roger Molin Britt Nordlander Jan-Gunnar Sjödin Västra Götalandsregionen SKL, SoS Socialstyrelsen Landst i Jämtland SKL Svenska Läkaresällskapet Västerbottens läns landsting

8 Nationella medicinska indikationer Redovisade resultat Kataraktoperation Urininkontinens Livmoderframfall Höft- och knäartros Diskbråck, spinal stenos, segmentell ryggsmärta Menisk- och korsbandsskador Fotkirurgi Axelkirurgi Godartad prostataförstoring Gallstenssjukdom Åderbråck Reumatologi (nybesök)

9 ÅTGÄRD / TILLSTÅND indikationsområde indikationsgräns ingen indikation Gunnar Moa

10 Nationella medicinska indikationer Aktuella specialitetsområden 2007 Psykiatri (bipolär sjukdom) Plastikkirurgi (bröstreduktion, hängbuk) Gynekologi (hysterektomi +/- ov.) ÖNH (tonsillektomi, öronkirurgi) Hörselvård Ögon (skelning hos barn) Urologi (prostatacancer) Allmänkirurgi (obesitaskirurgi) Reumatologi (tillgänglighet/kontinuitet)

11 Nationella medicinska indikationer forts. UPPDRAG Vad åtgärda (diagnos/åtgärd) Hur åtgärda (behandlingsform) Volymberäkningar Variation i behandlingspraxis Evidens, effekt/nytta, QALY Kompetensnivå (Högspec.vård, Länssjv, PV) Remissmall Uppföljning Implementering av rapport Tidsram Budget C Bqt 0609

12 Arbetet med nationella indikationer bör främjas av ett systematiskt arbetssätt med samma utgångspunkter som den nationella modellen för vertikal prioritering

13 Det finns visst stöd för att evidensbaserade riktlinjer förbättrar resultaten Systematisk litteraturundersökning Förbättringar ses för patienter personal (stöd i daglig verksamhet) organisationerna (minskade vårdkostnader, kortare vårdtider) Bahtsevani, Willman m fl 2004

14 Vilka spridningsmetoder har effekt? Metod Utbildningsmaterial Föreläsningar Audit och feed back Lokala opinionsbildare Åtgärder riktade mot patienten Påminnelser Interaktiv utbildning Genombrottsmetodik Effekt av åtgärd Ringa Ringa Ej entydig Ej entydig Ej entydig Effekt visad Effekt visad Effekt visad

15 När har implementering störst chans att lyckas? Budskapet är lätt att förstå Budskapet stämmer med mottagarens personliga uppfattning Informationskällan är respekterad Mottagarens kollegor och överordnade är positiva till budskapet Organisationen värdesätter fortbildning Grol 1998, Burgers 2003

16 Sammanfattning Nationella medicinska indikationer skall från en professionell utgångspunkt ange vid vilken grad av ett visst tillstånd en åtgärd är indicerad att erbjuda patienten. Dessa faktaunderlag utarbetas utan hänsyn till vare sig vertikala eller horisontella prioriteringar eller politiska överväganden. CBqt 0709

17 Sammanfattning forts. Vertikala och horisontella prioriteringar kommer först in i bilden efter det att nationella medicinska indikationer fastställts och om utbudsbegränsningar måste göras p.g.a. exempelvis ekonomiska eller politiska överväganden. CBqt 0709

18 Sammanfattning slut Nationella vårdgarantin träder i kraft först efter det att beslut om besök eller behandling fattats och reglerar då hur länge en patient maximalt skall behöva vänta. CBqt 0709

19 Ansvaret för god vård Professionen Kunskapen Landstingen Förutsättningarna Socialstyrelsen Uppföljningen

20 Utvärdering av Nationella Medicinska indikationer för Kataraktextraktion (NIKE).

21 Bakgrund vidgade indikationer Den gyllene triangeln för kataraktoperation, dvs. relationen mellan olika tröskelvärden för synskärpa (=indikation) och operationsfrekvens. Synskärpa Operationsfrekv ens per miljon inv. Sverige,1980 (964) Kvot 6/ / / Sverige,1992 2,5 (4 528) 6/ Sverige,2006 (8 333) 6/ / Source: Br J of Ophtalmology,2000;84:1-2

22 Nationella Indikationer för KataraktExtraktion (NIKE) Patienterna klassas med hjälp av uppgifter från två standardiserade formulär: 1. Priquest-formulär som patienten fyller i. 2. NIKE-formulär för läkaren

23 Nationella Indikationer för KataraktExtraktion, NIKE 4 indikationsgrupper. Hänsyn tas till: Synskärpa på båda ögon Patientens svårigheter att utföra dagliga synkrävande aktiviteter (Priquest) Besvär av bländning och sidoskillnad (Priquest) Förmåga till oberoende leverne (arbete, bilkörning, hemhjälp, färdtjänst etc) (Priquest) Ögonmedicinska skäl till snar operation

24 Medelväntetid och medianväntetid i månader, nov feb 2007 Väntetid (medelvärde Väntetid (median) 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb

25 Enkät angående rutiner och implementering av indikationsgruppering till alla klinikchefer samt insamling av NIKE-blanketter från kliniker under januari 2007.

26 Hur har NIKE påverkat? Ämne Ökat Varken eller Minskat Operationsvolymer - 63,2 % 21,1 % Väntetider - 63,2 % 28,9 % Patientflöde över landstingsgränser 26,3 % 44,7 % 15,8 % Bedömningsvariation mellan kirurger - 52,6 % 28,9 %

27 Hur har NIKE påverkat? Ämne Förbättrat Varken Försämrat eller Arbetsmiljön 13,2 % 42,1 % 34,2 % Patientmedverkan 52,6 % 39,5 % - Kommunikation med andra kliniker 28,9 % 57,9 % 5,3 % Kommunikation med andra landsting 15,8 % 68,4 % -

28 Hur gör kliniken med grupp 4? Opereras inte på enheten i dagsläget 79 % Registreras som en 4:a och opereras 10,5 % Annat sätt 10,5 % Op i undantagsfall Kommer ej på fråga, får söka igen Opereras i regel ej, dock inte förbud Opereras eller avstyrs(?)

29 Sammanfattning De flesta klinikchefer tycker idén med nationella gemensamma medicinska indikationer är god. Svårigheten har varit att inkludera nya formulär i praktiken och ändra rutiner. Många påpekar att det alltid finns patienter för vilka NIKE ger fel utslag. Några klinikchefer har uppfattat NIKE enbart som ett prioriteringsinstrument för kliniker som har dålig tillgänglighet och har ej förstått syftet att ha ett gemensamt synsätt på vilka som skall opereras i landet.

30 RR-GRUPPENS UPPDRAG Västra Götaland Modell för prognos och behovsbedömning av planerad vård

31 RR-GRUPPENS UPPDRAG forts Underlag för nämndernas beställningar Underlag för Vårdslussen Underlag för garanti/valfrihetsfrågor Underlag för regionala och nationella jämförelser

32 RR-GRUPPENS UPPDRAG forts Information till HSU och Hälso - och sjukvårdsnämnder Medicinska indikationer och prioriteringar Fortsatt metodutveckling Projektgrupp från HSK och Regionkansliets Hälso- och sjukvårdsavdelning

33 RR-GRUPPENS UPPDRAG forts Underlag till RR-tabeller: Vårddatabasen VEGA SKL (EpC) Väntetidsuppföljning (HSA månadsrapport) Beställningsunderlag från sjukvårdsnämnder Befolkningsregistret

34 Innehållsförteckning Tabell 1 Prostataoperationer Tabell 2 Gallstensoperationer Tabell 3 Ljumskbråcksoperationer Tabell 4 b Primära höftplastiker, planerade Tabell 4 c Primära knäplastiker Tabell 5 Ryggoperationer Tabell 6 Kataraktoperationer Tabell 7 Livmoderframfall, operation av Tabell 8 Urininkontinens, operation av Tabell 9 Hysterektomier, benign indikation Tabell 10 Tonsillektomier Tabell 11a PCI, samtliga Tabell 11 b PCI, planerade Tabell 12 Kranskärlsoperatoner Tabell 13 Hörselförbättrande operationer Tabell 14 Septumplastik

35 Primära knäledsplastiker KKÅ NGB Bef.tal 31 dec resp år Källa: Vårddatabasen Vega/SKL via An- AL FSS KS NU SkaS SU Säs Summa Summa Ref.tal Väntande, totalt VS nan per inv. År 2001 antal utförda År 2002 antal utförda År 2003 antal utförda År 2004 antal utförda År 2005 antal utförda År 2006 antal utförda Norra Bohuslän Dalsland Trestad M Bohuslän Göteborg CentrumVäster Göteborg Hisingen Göteborg Nordost Väntande >3 mån 7 Södra Bohuslän Mitten-Älvsborg Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg År 2006 Planeringstal, antal 1) Tilläggsbeställning, antal 75 1) Antal väntande > 3 m Totalt antal väntande SKL 2002 Referenstal 371/ inv 60+ Köproduktionskvot: 65 Annan: Halmstad ) inkl höftplastiker och oplanerade och sekundära

36 Operationer av urininkontinens hos kvinnor KKÅ KDGxx, LEGxx Bef.tal 31 dec resp år Källa: Vårddatabasen Vega/SKL via LU AL NU SkaS SU Säs Summa Summa Ref.tal Väntande, totalt VS sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv per inv. År 2001, antal utförda År 2002, antal utförda År 2003, antal utförda År 2004 antal utförda År 2005 antal utförda År 2006 antal utförda Norra Bohuslän Dalsland Trestad M Bohuslän Göteborg CentrumVäster Göteborg Hisingen Göteborg Nordost Södra Bohuslän Väntande >3 mån Mitten-Älvsborg Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg År 2006 Planeringstal, antal Tilläggsbeställning, antal Antal väntande > 3 m Totalt antal väntande i u SKL 2002 Referenstal 219 per kv Köproduktionskvot: 16

37 Kolumnen Summa: Anger totala antalet operationer/åtgärder för VGR eller angivet nämndområde.

38 Kolumnen Summa per invånare: Anger antalet operationer/åtgärder uttryckt per befolkningsmängd. Det kan t.ex. vara per individer. Vilken befolkningsmängd det är, anges nederst på sidan.

39 Kolumnen Referenstal: antalet operationer/åtgärder för angivet geografiskt område, som det skulle varit, om konsumtionen varit densamma som referenstalet för riket.

40 RR-gruppens sammanställning av operationer/väntande VGR operationer väntande Genomsnittligt antal operationer per år (geometriskt medelvärde) och antal väntande vid slutet samma år.

41 RR-gruppens sammanställning av operationer/väntande VGR operationer väntande Antalet kataraktoperationer på Västragötalänningar och antal väntande.

42 Index Procedurfrekvenser i VGR Katarakt Prolaps Urininkontinens Hysterektomi Prostata