SRF Stockholms Stad. Verksamhetsberättelse

Transkript

1 SRF Stockholms Stad Verksamhetsberättelse 2014 Dessa handlingar finns i storstil, punktskrift, Daisy samt som Word- och e- text. De går att beställa från föreningens kansli, , kansli@srfstockholm.se. De finns även att ladda ner från vår hemsida, Innehållsförteckningen på nästa sida har hyperlänkar. Det innebär att du kan klicka eller trycka Enter och komma till de olika avsnitten, precis som på en hemsida. Om du använder skärmläsare med rubriklistefunktioner i Word kan du även navigera i dokumentet med hjälp av rubriklistor. 1

2 2

3 Innehåll Inledning... 4 Intressepolitiskt påverkansarbete Personlig service Skolfrågor E-tillgänglighet och alternativa kommunikationsvägar Trafik och miljöfrågor Vårt engagemang i valrörelsen Inget funktionshindersborgarråd efter valet Stadens funktionshindersråd och referensgrupper Övrigt påverkansarbete Medlemsundersökningen Organisation Årsmöte Höstmöte Styrelse Revisorer Arbetsgrupper Samverkan med andra organisationer Kansli och personal Ledsagning under aktiviteter Information Hemsida och sociala medier Nyhetsbrev På Gång-blad Medlemsverksamhet Medlemsantal Kontaktpersoner Mottagande av nya medlemmar Gotlandssalen Aktiviteter Kretsverksamhet Internationellt Studieverksamhet Cirkelverksamheten i siffror Ekonomi Redovisning Omsättning och resultat Bidrag Gåvor och legat Donationer Kapitalförvaltning Arvoden till funktionärer

4 Avslutning RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Inledning Synskadades Riksförbund Stockholms Stad räknar sitt ursprung ur Kamratklubben Enigheten, som bildades Sedan dess har organisationen både vuxit och förändrats, så att det nu finns ett distrikt och ett antal lokala föreningar inom Stockholms län. SRF Stockholms Stad är den största lokalföreningen i Stockholms län och i Sverige. Hela organisationens arbete har sin utgångspunkt i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och i det övergripande målet om frihet i vår vardag som antogs av vårt riksförbunds kongress i oktober Vårt intressepolitiska påverkansarbete mot Stockholms stad har varit fokuserat på att fortsatt motarbeta stadens allt mer restriktiva hållning i att bevilja ledsagning och annat stöd åt stockholmare med synnedsättning. Det var också en av flera fokusområden i samband med våra politikerkaféer och vår valdebatt inför valet till kommunfullmäktige i september. Att belysa vikten av en tillgänglig gatumiljö är också någonting som präglat året. Vi har även genomfört en medlemsundersökning i samarbete med utredningsinstitutet Handu, och med finansiering genom ett testamente avsett för forskning kring personer med synnedsättning. Syftet med undersökningen har varit att få en bättre bild av livsvillkoren för stockholmare med synnedsättning för att kunna bedriva ett mer fruktbart påverkansarbete och att bredda kunskapen kring vad medlemmarna vill ha ut av föreningen. Medlemsaktiviteterna i form av studieverksamhet och olika medlemsmöten har genomförts med många deltagare. Caféverksamheten med teman vissa torsdagseftermiddagar, och medlemspubskvällarna (Glimtenpuben) varannan månad, har fortsatt under året. I synnerhet pubkvällarna har lockat många besökare. Föreningens verksamhet bärs i huvudsak av ideella krafter, men vår personal och våra lokaler är av avgörande betydelse för att genomföra vår omfattande verksamhet. 4

5 Styrelsen vill framföra ett varmt tack till alla som genom sina ideella insatser och lojala och positiva arbetsinsatser driver vår viktiga verksamhet, till alla medlemmar som deltar och som stöder föreningen, samt till Stockholms stad och de privatpersoner som genom bidrag och donationer bidrar till att finansiera verksamheten. 2 Intressepolitiskt påverkansarbete Utgångspunkten för vårt intressepolitiska påverkansarbete har varit vår verksamhetsplan för Den antogs av höstmötet Enligt verksamhetsplanen skulle fyra intressepolitiska påverkansmål prioriteras: Personlig service med fokus på ledsagarservice utifrån den enskilde individens behov, och på möjlighet att få hjälp med inköp av matvaror av butikspersonal, Skolfrågor, e-tillgänglighet med fokus på förbättrad tillgänglighet och användbarhet till Stockholms stads webbplats och e-tjänster, En säkrare trafikmiljö för synskadade. En viktig del i påverkansarbetet skulle vara att lyfta dessa frågor i valrörelsen. 2.1 Personlig service Fortsatta försämringar inom ledsagarservicen Liksom tidigare har vi ständigt fått samtal från medlemmar som har fått minskat antal timmars ledsagning i samband med att beslut har förnyats, trots att ingenting har förändrats när det gäller behov. Även statistik från socialförvaltningen som redovisades vid ett referensgruppsmöte i oktober visar på att antalet beviljade ledsagartimmar kraftigt har minskat under det senaste året. Entreprenören Omsorgshuset, som driver Stockholms i särklass största ledsagarutförare, uppger att de beviljade timmarna hos deras kunder har minskat med en fjärdedel under året. I samband med våra valaktiveteter har frågan belysts, bland annat med krav på att den som beviljas ledsagning alltid ska ha rätt till ett minsta garanterat antal timmars ledsagning och att den som behöver fler ska genomgå en mer 5

6 kvalificerad utredning. För detta krav finns dock inte något politiskt stöd. Däremot finns stöd för att genomföra kompetenshöjande fortbildningar hos biståndsbedömarna som fattar beslut och att sträva mot ökad kontinuitet bland handläggarna. Ett annat problem är att stadsdelarna ofta inte följer stadens egna riktlinjer i samband med biståndsbeslut. På höstmötet antogs ett uttalande med krav om att införa sanktioner mot stadsdelar som inte följer riktlinjerna, samt att ekonomiska aspekter inte får läggas när beslut om behov av ledsagning fattas. Frågan om skillnader i bedömningar mellan olika stadsdelar är också någonting som kontinuerligt har tagits upp i socialnämndens råd för funktionshindersfrågor. Höstmötet krävde också att den som inte utnyttjar alla sina beviljade timmar under en enstaka månad ska ha rätt att spara outnyttjade timmar under det närmaste kvartalet Heminstruktörsverksamheten Vi har tillsammans med Hörselskadades Förening träffat cheferna för stadens heminstruktörer vid två tillfällen under året. Syftet har varit att bevaka den nya heminstruktörsorganisationen. Bland annat har vi drivit krav på att instruktörerna ska få rätt att dokumentera ärenden för att underlätta kontinuiteten, exempelvis om någon annan instruktör skulle behöva ta över ett ärende. Vi har också regelbundet besökt heminstruktörernas månadsmöten och fått information om deras verksamhet, samt informerat dem om vår egen. 2.2 Skolfrågor Rätten för synskadade elever till en likvärdig skolgång har vi bevakat främst genom utbildningsnämndens funktionshindersråd och genom kontakter med utbildningsförvaltningen i Stockholms stad. Mot slutet av året har det framkommit att det verkar svårt för enskilda skolor att få stöd av utbildningsförvaltningens skolstödsenhet, trots att förvaltningen har en specialpedagog för elever med synnedsättning. Samtidigt hävdar skolstödsenheten att deras stöd börjar fungera bättre. Höstmötet antog ett uttalande med krav på att skolstödet ska gå att få utan kostnad för den enskilda skolan. Detta är frågor som vi avser att arbeta vidare med under

7 2.3 E-tillgänglighet och alternativa kommunikationsvägar Under året har vi haft återkommande kontakter med stadsledningskontorets informationsstab, idrottsförvaltningen och trafikkontoret gällande tillgängligheten till och användbarheten av stadens e-tjänster. Bland annat har vi träffat trafikkontoret kring felanmälan av gatu- och trafikmiljö via webben och stadsledningskontorets IT-strateg. Dialogen med stadsledningskontoret har resulterat i en webbtillgänglighetsinventering som har genomförts av tillgänglighetskonsulten Funka Nu, gällande stadens övergripande webbplats och idrottsförvaltningens uppdaterade tjänst för bokning av gruppträningspass, en tjänst som är och har varit svåranvändbar för synskadade. Vissa mindre förbättringar av stadens övergripande webbplats har gjorts. Mycket mer borde emellertid kunna göras för att förbättra användarvänligheten. I samband med årsmötet antogs ett uttalande om att tillgänglighetskrav måste ställas när staden upphandlar ett nytt IT-system, med anledning av den upphandling som då pågick. Det gäller både möjligheten att kunna skapa tillgängliga e-tjänster och att göra stadens interna IT-system tillgängligt, så att den som har en synnedsättning och är anställd inom Stockholms stad kan arbeta obehindrat. Under våren hade vi diskussioner med stadens nya kontaktcenter kring att centret måste kunna serva fler förvaltningar än i dag. Exempelvis går det i dagsläget inte att boka ett träningspass per telefon, utan enbart via webben. Vår medlemsundersökning visar på stora behov, framförallt bland äldre personer, att kunna utföra tjänster per telefon med hjälp av personlig service istället för via webben. Årsmötet antog också ett uttalande med krav på att kontaktcentret får ett utökat uppdrag. I Stockholms stads budget för 2015 finns skrivningar om att fler verksamheter bör ansluta sig till kontaktcentret. 2.4 Trafik och miljöfrågor Inom trafik- och miljöområdet har vi främst belyst vikten av att gångtrafikanter och cyklister tydligt måste skiljas åt. I samband med att den nya majoriteteten presenterade en ökad satsning på gång- och cykelstrafik, antog höstmötet ett uttalande där vi poängterar vikten av tydliga kanter och kontraster som skiljer gångbanor och cykelbanor åt. 7

8 På Vita käppens dag den 15 oktober inventerade vi dagligvaruhandeln på Södermalm för att undersöka i vilken mån det går att handla som blind och synsvag. Inventeringen fick stort genomslag i radio och TV. Vi har bjudit in affärsidkarna till uppföljningsmöten för att diskutera hur service och skyltning kan utvecklas. 2.5 Vårt engagemang i valrörelsen Inför valet till kommunfullmäktige i september skickade vi under våren ut en enkät till samtliga partier som satt i kommunfullmäktige (M, C, KD, FP, S, V och MP). Under våren bjöd vi in partierna till två cafékvällar, en för alliansen och en för de rödgröna. Medlemmarna fick möjlighet att ställa frågor. Politikerna frågades även ut av en panel. Den 20 augusti arrangerade vi en valdebatt tillsmammans med Hörselskadades Förening i Stockholm med samtliga partier i kommunfullmäktige. Moderator var Tobias Smedberg från den värderingsdrivna PR-byrån Agenda PR. Hela valarbetet har utgått från våra prioriterade mål. Fler jobb åt personer med funktionsnedsättning och ökad tillgänglighet var de viktigaste frågorna för samtliga partier. Om det ska finnas särskilda medel att söka för tillgänglighetsarbetet och om det ska finnas en funktion för tillgänglighetsfrågor direkt under kommunstyrelsen, rådde det däremot oenighet om. De rödgröna ansåg det, men inte alliansen. 2.6 Inget funktionshindersborgarråd efter valet Fram till valet hade biträdande socialborgarrådet Ewa Samuelsson (KD) ett särskilt ansvar för funktionshinderspolitiken i Stockholm. Till vår stora besvikelse utsåg den nya röd-grön-rosa majoriteten inte något borgarråd med särskilt ansvar för funktionshinderspolitiken i Stockholm. Däremot ska ett råd för mänskliga rättigheter inrättas under I ett öppet brev till den nya majoriteten frågade vi oss varför det inte finns någon med särskilt funktionshinderspolitiskt ansvar, och vilken roll rådet för mänskliga rättigheter kommer att ha när det gäller våra frågor. Vi har fått svaret att socialborgarrådet har ett särskilt ansvar. Samtidigt ska rådet för mänskliga rättigheter jobba med alla FN-konventioer som anknyter till mänskliga rättigheter, alltså även FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 8

9 2.7 Stadens funktionshindersråd och referensgrupper För att svara mot stadens behov av de erfarenheter och kunskaper som finns inom föreningen, har vi företrädare i samtliga centrala facknämnders funktionshinderråd, enligt följande: Funktionshindersråd Arbetsmarknadsnämnden Fastighetsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden Idrottsnämnden Kommunstyrelsen Kulturnämnden Socialnämnden, äldrenämnden och överförmyndarnämnden Stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden Trafik- och renhållningsnämnden, parkeringsbolaget Utbildningsnämnden och SISAB Värme, vatten, hamn och Stockholm Vatten AB Ekerö kommun Ledamot Stig Eriksson Stefan Mattsson Boris Samuelsson Magnus Lindmark (ordinarie, vice ordf.) Leif Jeppsson (ersättare). I december efterträddes Leif Jeppsson av Stig Eriksson. Gunnar Häger Gunnar Sandström Göran Gustafsson Monicka Zachari Kerstin Krebs (ordf.) Ulf Lettermark Stig Becker En viktig uppgift för ledamöterna är att bevaka att nämnderna arbetar med målen i Stockholms stads program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning, och att de aktiviteter som görs för att uppfylla målen täcker in föreningens intressen, samt att nämndernas arbete med målen blir mätbart. I november hade vi en träff för samtliga funktionshindersrådsledamöter i syfte att utbyta erfarenheter. Under hösten har arbetet med att rekrytera nya ledamöter inför nästa mandatperiod pågått. Förutom i de centrala stadsdelsnämnderna kommer vi också att vara representerade i de stadsdelsråd där det har gått att finna lämpliga representanter. En stor del av stödet till personer med funktionsnedsättning beslutas av stadsdelarna. Därför har styrelsen ansett det vara viktigt att vi även har representanter i så många av dessa råd som möjligt. Under hösten har socialförvaltningen tillsatt en referensgrupp med representanter från ett stort antal funktionshindersorganisationer, fler än vad 9

10 som ingår i nämndens funktionshindersråd. Gruppen hade sitt första möte i oktober. Referensgruppen kommer att sammanstråla en gång i halvåret. För närvarande representeras SRF av ordförande Lillemor Högselius och ombudsman Henrik Götesson. 2.8 Övrigt påverkansarbete Vi har under året bevakat vad som hänt inom Stockholms stad, bl.a. genom kontinuerliga kontakter med stadens funktionshindersombudsman. Vi har också varit representerade i På Tal om Stockholms redaktionsråd, och haft medlemmar som ingått i flera ledsagarutförares brukarråd. 3 Medlemsundersökningen För att kunna utveckla vår verksamhet och för att öka kunskapen om synskadade stockholmares livssituation, genomförde vi en medlemsundersökning genom telefonintervjuer under våren Den finansierades genom en donation avsedd för forskning med anknytning till personer med synnedsättning. Vi ville få starkare argument för våra intressepolitiska krav. Vi ville också få reda på vad våra medlemmar anser att vi ska anordna för verksamhet för att få fler aktiva medlemmar. Totalt svarade 443 medlemmar. Det motsvarar en svarsfrekvens av 73 procent. Medlemmar under 31 år ingick inte i undersökningen, eftersom de flesta i den åldersgruppen är aktiva inom Unga Synskadade istället för inom SRF. I åldern år gjordes ett totalurval, eftersom det kändes viktigt att belysa yngre personers behov. Personer under 65 år är också underrepresenterade i föreningen. I ålderskategorin 65 år och äldre gjordes ett slumpmässigt urval. Det omfattade 75 procent av medlemsantalet i åldersgruppen. Undersökningen styrker vår uppfattning om att många medlemmar, i synnerhet äldre, har en mycket besvärlig situation. Det gäller inte minst bristen på information från myndigheter, och att många inte får det stöd från samhället som borde vara självklar. 10

11 Mer än hälften, 55 procent, av personerna i arbetsför ålder är arbetslösa eller har sjukersättning. Det finns en stor skillnad när det gäller användning av datorer, mobiltelefoner och surfplattor mellan äldre och yngre personer. Bland personer i arbetsför ålder använder nästan alla datorer dagligen. Bland personer över 65 år är det ungefär 40 procent som använder datorer regelbundet. Enligt undersökningen är det viktigt att vi driver påverkansarbete inom framförallt arbetsamarknad, utbildning, äldreomsorg och tillgänglighet; men också att vi når ut mer internt till våra medlemmar om vilka påverkansfrågor vi driver. Fler aktiviteter kring vilka rättigheter man har som synskadad efterfrågades också av många. Ett stort antal av de aktiviteteter som många vill att vi arrangerar, genomför vi redan. Det tyder på att informationen till medlemmarna om vad som händer i föreingen bör utvecklas och stärkas. Medlemsundersökningen och hur den kan användas diskuterades bland annat under vår funktionärshelg i oktober. Vi kommer framöver att använda resultatet, både i vårt påverkansarbete och i framtida planering av verksamheten. Undersökningen i sin helhet går att beställa från kansliet. 4 Organisation 4.1 Årsmöte Torsdagen den 27 mars samlades 54 röstberättigade medlemmar till föreningens årsmöte. Det hölls som vanligt i Gotlandssalen. Mötesledare var Roger Mogert, dåvarande oppositionsborgarråd för Socialdemokraterna. Förutom formalia och styrelseval antog årsmötet tre uttalanden, "Köp en tillgänglig IT-funktion", Internet - ingen ersättning för telefonservice", och "Förbättra stadens trappor" (se avsnitt 2 "Intressepolitiskt påverkansarbete"). Årsmötet behandlade också en motion om hur fler ska kunna engageras. Motionen antogs delvis och ansågs delvis vara besvarad. En ny styrelse valdes, se avsnitt

12 Följande valberedning utsågs: Marianne Sandström (sammankallande), Leif Jeppsson, Lisbeth Kneckt och Monicka Zachari. 4.2 Höstmöte Lördagen den 8 november samlades 36 medlemmar till föreningens höstmöte. Mötet antog verksamhetsplan och preliminär budget för Medlemsavgiften för 2015 fastställdes till 250 kronor för fullbetalande medlemmar och till 100 kronor för medlemmar under 32 år. Höstmötet antog tre uttalanden: "Separera fotgängare och cyklister", "Gör skolstödet fritt" och "Flexibel ledsagning för full delaktighet". 4.3 Styrelse Fram till årsmötet bestod styrelsen av följande ledamöter: Stig Eriksson (ordförande), Lisbeth Kneckt (vice ordförande), Arvid Lindén (ekonomiansvarig). Övriga ledamöter: Carola Gioti, Asta Karlsson, Gudrun Greisz Liljeskog, Joachim Kåhlman, Stefan Mattsson och Anita Örum. På förslag av valberedningen valde årsmötet styrelse enligt följande: Lillemor Högselius, ordförande på ett år (nyval). Till ledamöter på två år valdes Peter Falkegård (nyval), Stefan Mattsson (omval), Helena Nybacka (nyval), och Anita Örum (omval). Carola Gioti, Asta Karlsson, Arvid Lindén och Gudrun Greisz Liljeskog valdes på två år vid årsmötet Styrelsen har under året totalt haft tio protokollförda sammanträden. Styrelsen har inom sig utsett ett arbetsutskott. Före årsmötet utgjordes AU av Stig Eriksson, Anita Örum och Gudrun Greisz Liljeskog. Efter årsmötet har AU bestått av Lillemor Högselius, Anita Örum, Gudrun Greisz Liljeskog och Arvid Lindén. Arbetsutskottet har haft sju protokollförda sammanträden under Revisorer Till revisionsfirma valde årsmötet revisionsfirman BDO, som fick i uppdrag att utse en auktoriserad revisor, Malin Nilsson. Till verksamhetsrevisorer valdes Mattias Lundberg, ordinarie och Anna Dahlberg, ersättare, båda nyval. 12

13 4.5 Arbetsgrupper Mycket av föreningens arbete både för påverkansarbete och medlemsaktiviteter har under året bedrivits i olika arbetsgrupper med representanter för styrelsen och ett antal medlemmar. Under året har följande arbetsgrupper funnits: Skolfrågor: Carola Gioti (styrelsen), sammankallande, Cecilia Ekstrand, Leif Jeppsson och Kerstin Krebs. Carola Gioti ersattes i maj av Helena Nybacka. E-tillgänglighetsfrågor: Stefan Mattsson (styrelsen), sammankallande, Viviann Emanuelsson, Magnus Lindmark. Personlig servicefrågor: Lisbeth Kneckt (styrelsen), sammankallande, Carola Gioti (styrelsen), Asta Karlsson (styrelsen), Leif Jeppsson, Aini Hjerpe, Berit Andersson och Gunnar Sandström. När den nya styrelsen tillträdde utsågs Carola Gioti till sammankallande och styrelsens representant. Lisbeth Kneckt blev ledamot i gruppen. Trafik- och miljöfrågor: Asta Karlsson, styrelsen, sammankallande. Göran Gustafsson, Gunnel Skårstedt och Monicka Zachari. Studiegrupp: En studiegrupp har tillsatts för att arbeta med studie- och folkbildningsverksamhet, t ex studiecirklar och funktionärshelger. Ledamöter har varit Peter Falkegård, Anita Örum och Gudrun Greisz Liljeskog. 4.6 Samverkan med andra organisationer Samverkan med andra organisationer som har gemensamma intressen med oss kan stärka våra möjligheter att nå resultat. Vi är inte medlem i HSO (Handikapprörelsens Samarbetsorgan) i Stockholm, men har en god samverkan med dem. Genom att HSO hanterar nomineringen av representanter i funktionshindersråden, samverkar vi i arbetet i dessa frågor. I november hade vi ett möte kring framtida samverkan i gemensamma frågor mellan HSO, oss och DHR som liksom vi står utanför HSO. Vi har haft ett särskilt samarbete med HRF, Hörselskadades Riksförbund, kring heminstruktörsfrågan och vår valdebatt. 13

14 4.7 Kansli och personal Under 2014 har kansliet haft följande personalsammansättning: Henrik Götesson, ombudsman på heltid Eva Hildursmark (tidigare Stockhaus), ombudsman på heltid Bertil Ericsson, ekonomihandläggare med mera på heltid Madeleine Fredriksson, administratör på heltid Kait Bessing, administratör och arbetsbiträde på halvtid 4.8 Ledsagning under aktiviteter Vi har anlitat ledsagarservice i samband med större medlemsmöten och andra aktiviteter efter behov. 5 Information 5.1 Hemsida och sociala medier Föreningen har en hemsida, Den ligger under Riksförbundets domän srf.nu. Hemsidan är en viktig informationskanal. Den vänder sig både till medlemmar och till en intresserad allmänhet. Den är också ett viktigt verktyg i vårt påverkansarbete. Vi har även en Facebooksida och ett Twitterkonto med länkar till aktuella nyheter på vår egen hemsida. På Facebooksidan finns också så kallade evenemang för våra aktiviteter. Mot slutet av året var det cirka 170 personer som "gillade" Facebooksidan, en ökning med 40 personer sedan förra årsskiftet. Ett tiotal personer har skrivit kommentarer om vår verksamhet. 5.2 Nyhetsbrev Under 2014 gav vi ut 3 Nyhetsbrev som skickades ut till alla medlemmar på önskat media. Upplagan var vid årets slut cirka 540 exemplar i svartskrift och 80 i punktskrift och Daisy ca 260 exemplar. Nyhetsbrevet finns också för nedladdning på hemsidan. Det har även kunnat gå att få via e-post. För att minska kostnaderna för utskick har den som kan läsa Nyhetsbrevet elektroniskt uppmanats att välja utskick via e-post. Vid årets slut hade cirka 150 personer valt att få Nyhetsbrevet via e-post. 14

15 E-postprenumeranterna har också fått extra utskick om viktiga händelser i föreningen. Det har handlat om påverkansfrågor och information om extra medlemsaktiviteter. 5.3 På Gång-blad Under året har fyra På Gång-blad producerats. Det är korta informationsblad som vi delar ut i Gotlandssalen i samband med våra aktiviteter, till exempel torsdagscaféerna. På Gång-bladen innehåller information om aktiviteter som sker mellan Nyhetsbreven. Ett kalendarium över kommande aktiviteter brukar också finnas med. Dessa blad skickas inte ut i någon form, utan delas bara ut på plats. På Gång-bladen har visat sig mycket uppskattade av deltagare som kommer till aktiviteterna. Bladen kompletterar taltidningarnas annonser, och är en möjlighet att läsa informationen själv i lugn och ro. 6 Medlemsverksamhet 6.1 Medlemsantal Vid årsskiftet 2014/2015 hade föreningen 846 medlemmar varav 794 synskadade och 52 stödjande. När föreningen nybildades hösten 1977 hade vi ca 900 medlemmar. I följande tabell anges medlemsantalet den 31 december de senaste åren samt förändringar under året. Medlemsantal 31/12 Ändring Den 31 december 2014 hade föreningen 63 barn- och ungdomsmedlemmar t o m 31 år. Av dessa var 24 st under 18 år, en minskning med 8 st. 283 medlemmar var i åldern år och 500 st över 65 år. Könsfördelningen var 567 kvinnor, dvs 66 %, och 279 män. 15

16 Antalet bosatta i Stockholms stad var 723 st, en minskning med 16, och i Ekerö kommun 14 st, en minskning med 1, totalt 737 medlemmar i föreningens egentliga upptagningsområde. Bosatta i övriga Stockholms län var 101 medlemmar, ökning med 9. Dessutom fanns det 8 medlemmar bosatta i övriga Sverige. Under 2014 blev 80 personer, 72 synskadade och 8 stödjande, medlemmar i föreningen. Det är 4 färre inträden än året innan. Medlemmarna fördelar sig på kretsarna på följande sätt: Krets Ändring Nordväst Innerstaden Söder Fördelningen mellan kretsarna är något osäker då vi inte längre får rapporter om vilka medlemmar som bytt adress. 6.2 Kontaktpersoner Ringarna/kontaktpersonerna har kontakt med både nysynskadade och personer som redan är medlemmar i föreningen. Kontaktpersoner/ringare: Innerstaden: Anita Örum och Ulf Lettermark Söderkretsen: Dagny Georgii 6.3 Mottagande av nya medlemmar Nya medlemmar har inbjudits till träffar för att få en personlig kontakt med kretsansvarig och information om föreningens aktiviteter. Inbjudan gäller även en anhörig eller vän. Två luncher, där ett 20-tal nya medlemmar deltog vid varje tillfälle, genomfördes den 9 maj samt den 24 oktober i Gotlandssalen. Vi informerade om föreningens verksamhet. Såväl personal och styrelse som kretsaktiva deltog. 6.4 Gotlandssalen Alla ombyggnationer är nu helt avslutade. Uthyrningen ser annorlunda ut på olika sätt, jämfört med tidigare. Vi hyr i dagsläget ut fyra rum, istället för som tidigare fem, när även Café Java gick att hyra. Vi har i dag många fler studiecirklar i vår egen regi. Dessutom har vi två föreningar som hyr på regelbunden basis. FSDB (Föreningen Sveriges 16

17 Dövblinda) är den ena, och de hyr flera dagar i veckan. Unga Synskadade i Stockholm hyr lokal en gång i veckan. Utöver de närstående föreningarna hyrs lokalen i huvudsak ut till olika utbildningsföretag, bostadsrättsföreningar och privatpersoner. Fördelningen är ungefär 15% externa och 85% närstående. Jämfört med 2013 har externuthyrningen halverats och närstående ökat med ca 20%. (Fördelningen 2013 var 30 resp. 70 procent). 6.5 Aktiviteter Torsdagscaféer De populära torsdagscaféerna har anordnats även under Vid 5 tillfällen under våren och 5 tillfällen under hösten har medlemmarna bjudits in till torsdagscafé med olika aktuella teman. Detta har blivit mycket uppskattat och kommer att fortsätta även Med anledning av valet anordnades även två politikercaféer i maj på kvällstid. Andra aktiviteter Den 21 januari anordnades en prova på-kväll med tema fäktning för synskadade. Den 19 februari anordnades en temakväll om digitala dagstidningar. Den 9 april anordnades en temakväll om e-tjänster. Den 21 maj anordnade vi i samarbete med en av våra cirkelledare, Birgitta Lindén, en mycket uppskattad utflykt till hennes gård i Roslagen. Detta gjordes som avslutning på hennes studiecirkel om motion och hälsa, men alla medlemmar var välkomna, inte bara cirkeldeltagarna. Utflykten lockade drygt 20 deltagare. Bridge Under 42 tisdagar har bridgespel pågått i Gotlandssalen med i snitt 8 spelare per tillfälle. Korsord På tisdagar har det varit korsordslösning med cirka 8 deltagare per gång vid 35 tillfällen. Bingo Bingospel har anordnats andra fredagen i varje månad med cirka 10 spelare vid varje tillfälle. Medlemspuben Glimten 17

18 Detta är en mycket uppskattad aktivitet. Tre pubar anordnades under våren och tre under hösten. Teman har bl a varit musikunderhållning och Luciapub. Öppet hus den 29 augusti Medlemmarna bjöds in till ett öppet hus där föreningens studiecirklar presenterades. Det fanns också möjlighet att vara med och planera 2015 års verksamhet. Funktionärshelg den oktober Vi anordnade en mycket uppskattad funktionärshelg på Almåsa kursgård utanför Västerhaninge. Teman var medlemsrekrytering och den medlemsundersökning vi har genomfört med hjälp av utredningsinstitutet Handu. Helgen lockade 21 deltagare. 6.6 Kretsverksamhet Kretsarna är arbetsgrupper inom vår förening och är inget eget organisationsled. Uppsökande verksamhet och medlemsaktiviteter är kretsarnas viktigaste arbetsområden. Man anordnar olika former av möten, resor, utflykter, fester och underhållning. Kretsarnas administration hanteras i samarbete med kansliet. Aktiviteterna är öppna för medlemmar från hela SRF Stockholms Stad, och även för medlemmar i andra SRF-föreningar inom Stockholms län. Innerstadskretsen Kretsen omfattar stadsdelarna Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalm. Övriga uppgifter saknas. Nordvästkretsen Kretsen omfattar stadsdelarna Bromma, Vällingby-Hässelby, Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta samt Ekerö kommun. Övriga uppgifter saknas. Söderkretsen Kretsen omfattar stadsdelarna Enskede-Årsta-Vantör, Farsta, Skarpnäck, Hägersten-Liljeholmen, Älvsjö och Skärholmen. Kretskommitténs sammansättning: Gunnar Sandström, ordförande 18

19 Dagny Georgii, sekreterare, kontaktansvarig samt ansvarig för registret i punktskrift Tayfun Cölok, vice sekreterare Marianne Sandström, ledamot Sten Edin, ansvarig för registret i svartskrift Mötesverksamhet: 4 kretskommittémöten 9 medlemsträffar med olika teman, t ex musik, föredrag, luciasamkväm på Jakobsbergs gård, julbasar. I augusti anordnades en guidad vandring på Skogskyrkogården. 7 Internationellt Som synskadad i Sverige möter vi alltjämt många svårigheter och hinder för att leva ett jämlikt och självständigt liv. Men vi har kommit långt och har goda resurser både i samhället och inom vår organisation. Solidaritet och rättvisa har i hela vår historia varit vägledande för vårt arbete. Vi har möjlighet och förmåga att dela med oss till människor i andra delar av världen som i väsentliga avseenden har det mycket sämre än vi. Därför bedriver vi ett biståndsprojekt tillsammans med Afrikas Synskadades Union (African Union of the Blind, AFUB) som är en paraplyorganisation för nationella synskadeorganisationer i Afrika. Projektets syfte är att utveckla en modell för att via de nationella organisationerna kunna informera och skapa en förståelse för de mänskliga rättigheter som FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning omfattar. Målgrupper är politiker, tjänstemän och media i länderna, på såväl nationell som regional nivå. Under 2014 avslutade vi nuvarande projektperiod som har haft fokus på Uganda. En projektansökan om en förlängning av projektet med ytterligare tre år har lämnats in till paraplyorganisationen My Right och Sida, tillsammans med övriga My Right-ansökningar. Vi kommer nu istället att fokusera på Namibia och Ghana utifrån de erfarenheter som vunnits i Uganda. I våras var en delegation från Sverige i Ghana och förberedde projektansökan tillsammans med synskadeorganisationer i de båda länderna samt African Union of the Blind, AFUB som är huvudprojektägare för så väl nuvarande som kommande projekt. 19

20 8 Studieverksamhet Vår studieverksamhet har utökats under året. Nya cirklar har varit Vardagstips för synskadade, Motion och hälsa, Stickning och Skönlitterärt skrivande. Vår mycket uppskattade studiecirkel i Konversationsengelska fick en nystart under hösten efter en tids uppehåll. Andra teman för cirklar har varit Nybörjar- samt Fortsättningskurser i punktskrift, Korgflätning, Sömnad, Lär känna Södermalm, Litteratur, Bokcirkel för punktläsare, samt en cirkel där deltagarna tar del av och diskuterar aktuella tidningsartiklar. Många av cirklarna är mycket populära och har pågått under ett antal terminer. De nya cirklarna lockade många medlemmar som tidigare inte engagerat sig i föreningens aktiviteter. 8.1 Cirkelverksamheten i siffror SRF Stockholms Stads studiecirklar, antal deltagare och timmar. (En timme är lika med en studietimme, dvs 45 minuter.) Våren: Punktskrift nybörjare, 3 deltagare, 3 kvinnor 0 män, 30 timmar Punktskrift fortsättning dag, 5 deltagare, 2 kvinnor 3 män, 30 timmar Punktskrift fortsättning kväll, 3 deltagare, 3 kvinnor 0 män, 30 timmar Vardagstips för synskadade, 7 deltagare, 6 kvinnor 1 man, 18 timmar Skönlitterärt skrivande, 4 deltagare, 4 kvinnor 0 män, 12 timmar Motion och hälsa, 7 deltagare, 7 kvinnor 0 män, 30 timmar Lär känna Södermalm, 5 deltagare, 3 kvinnor 2 män, 15 timmar Litteratur, 11 deltagare, 8 kvinnor 3 män, 36 timmar Tidningsläsning, 10 deltagare, 9 kvinnor 1 man, 30 timmar Stickning 7 deltagare, 7 kvinnor 0 män, 30 timmar Sömnad, 8 deltagare, 7 kvinnor 1 man, 48 timmar Korgflätning dag, 5 deltagare, 3 kvinnor 2 män, 48 timmar Korgflätning kväll, 8 deltagare, 5 kvinnor 8 män, 48 timmar Hösten: Punktskrift fortsättning, 5 deltagare, 3 kvinnor 2 män, 30 timmar Vardagstips för synskadade, 6 deltagare, 6 kvinnor 0 män, 9 timmar Motion och hälsa, 9 deltagare, 7 kvinnor, 2 män, 30 timmar Engelsk konversation, 8 deltagare, 5 kvinnor 3 män, 20 timmar Litteratur, 12 deltagare, 10 kvinnor 2 män, 45 timmar Tidningsläsning, 6 deltagare, 5 kvinnor 1 man, 30 timmar Stickning, 9 deltagare, 9 kvinnor, 0 män, 36 timmar Sömnad, 6 deltagare, 6 kvinnor 0 män, 48 timmar Korgflätning dag, 10 deltagare, 8 kvinnor 2 män, 48 timmar 20

21 Korgflätning kväll, 9 deltagare, 7 kvinnor 2 män, 48 timmar Antal cirklar: 23 Antal deltagare: 160 Antal timmar: Ekonomi 9.1 Redovisning Styrelsen har under året fortsatt arbetet med att uppnå långsiktighet i ekonomin. Årets underskott på 591 tkr är ca 368 tkr mindre än vad som beräknades i budgeten som antogs på höstmötet I resultatet ingår kostnader för ventilationsarbeten i Gotlandssalen och kylning på kansliet för 154 tkr. I texten nedan förekommer i vissa fall jämförande belopp för 2013 inom parentes. 9.2 Omsättning och resultat Föreningens omsättning (verksamhetsintäkter, räntor och utdelningar) enligt resultaträkningen uppgår till tkr (4 456 tkr), balansräkningen har en omslutning på tkr ( tkr). Resultatet efter bokslutsdispositioner är ett underskott på 591 tkr (1 204 tkr). Underskottet föreslås täckas genom att disponera 290 tkr ur Föreningsfonden och 300 tkr ur Margareta och Johan Saxons donation. Resterande 1 tkr balanseras i ny räkning. Resultaträkningen för året och balansräkningen per den 31 december med tillhörande noter finns efter Verksamhetsberättelsens textavsnitt. 9.3 Bidrag Från och med 2014 erhåller vi föreningsbidrag från Stockholms stad på tkr (2013 var det kommunalt verksamhetsbidrag på tkr plus bidrag till föreningsledsagning på 119 tkr, totalt tkr). Vi får också bidrag från Stockhoms stad för det intressepolitiska arbetet på 150 tkr (150 tkr). Från stadsdelsnämnder erhöll vi 31 tkr (45 tkr). Från Ekerö kommun har erhållits verksamhetsstöd på 2 tkr (3 tkr). Övriga bidrag är 3 tkr (3 tkr) från Banco Humanfonden och 66 tkr (12 tkr) från Synskadades stiftelse för konferenser på Almåsa. Mot slutet av året fick vi 100 tkr från Stiftelsen Dalheimers donation för upp- och utrustning av Gotlandssalen, dessa avsätts i bokslutet för att användas under Från Stiftelsen Greta och Harry Wallins fond får vi för närvarande inga bidrag (300 tkr. Genom medverkan i Kungsalliansens bingo har 19 tkr (18 tkr) erhållits. 9.4 Gåvor och legat Under året har föreningen genom gåvor erhållit 1 tkr (1 tkr). 21

22 9.5 Donationer Under året har i arvet efter Margaretha och Johan Saxon tillkommit ytterligare 212 tkr till föreningen. Donationen uppgår därmed totalt till tkr. I november 2012 fick vi kännedom om ett testamente efter Maja-Lisa Rehnström där vår andel är 30%. De likvida medlen skiftades ut i januari 2013 och innebar att vi fick 630 tkr. Under 2014 har försäljningen av bostadsrätten och av lösöre genomförts liksom överföring av värdepappersandelar, allt till ett värde av tkr och donationen blev därmed på tkr Ur donationen används 24 tkr till lokalutnyttjande för ett par cirklar och aktiviteter. Även ur Aurora Erlandssons donation har 24 tkr använts för några cirklars lokalutnyttjande. Från Stiftelsen Margareta och Stig Jönssons fond erhåller föreningen medel för understöd till behövande blinda, dessa har bl a delats ut för vistelse på Almåsa, därför har ur Gudrun Hammars fond endast använts 7 tkr samt för samma ändamål 3 tkr ur Gustaf och Lilli Reifurts fond. Ur gåvan från Edvin Ericson till Sydvästkretsen har 1 tkr disponerats för medlemsträff i området. Till USS-verksamhet har 13 tkr disponerats ur Nils Erikssons gåva. Ur Hans Fagraeus gåva har 154 tkr använts för att bekosta den stora medlemsundersökning som genomfördes med hjälp av utredningsinstitutet HANDU. Förvaltade donationer uppgår till tkr ( tkr) före vinst/förlustdisposition. Samtliga donationer och fonder finns uppräknade i not 5 till balansräkningen. 9.6 Kapitalförvaltning Kapitalförvaltningen sköts av SEB kapitalförvaltning. De har ett diskretionärt uppdrag, vilket innebär att de har mandat att göra affärer inom de riktlinjer som finns. Riktlinjerna för förvaltningen är att det ska vara långsiktighet och låg risk i placeringarna. Fördelningen ska vara 60% aktier 40% räntebärande i genomsnitt under en konjunkturcykel. Vid årets slut var fördelningen 65% (61%) aktier 35% (39%) räntebärande. En redovisning av föreningens i SE-banken förvaltade medel lämnas i not 3 till balansräkningen. Vid årets början låg marknadsvärdet tkr över det bokförda värdet. På grund av det starka börsåret överstiger marknadsvärdet vid årets slut det bokförda värdet med tkr. Depån har under året tillförts 545 tkr genom utdelningar och reavinster. 22

23 I en korträntefond hos Handelsbanken finns medel till bokfört värde på tkr (marknadsvärde tkr) för att användas vid behov av likvida medel och därmed undvika uttag ur värdepappersdepån de närmsta åren. Den tillfördes tkr från årets donationer samtidigt som uttag gjorts med 850 tkr. Dessutom finns en fond i Nordea på 213 tkr som överförts från Saxons dödsbo. Direktavkastningen (ränta och utdelningar) på föreningens kapital var 285 tkr (300 tkr). Försäljningar i depån under året har givit vinster på 339 tkr (284 tkr) och förluster på 79 tkr(0 kr), alltså en realiserad nettovinst 260 tkr (284 tkr). Vid uttagen från korträntefonden i Handelsbanken har reavinster på 12 tkr erhållits. Likvida medel finns huvudsakligen på konto i Handelsbanken. 9.7 Arvoden till funktionärer Arbetsledararvode på 51 tkr (13 tkr augusti-december) inklusive sociala avgifter har betalats ut under året. 10 Avslutning 2014 har varit ett innehållsrikt år. Vi har haft en omfattande verksamhet med påverkansarbete och många medlemsaktiviteter samt ett stort utbud av studiecirklar. Det är roligt att så många medlemmar deltar. Utan aktiva medlemmar blir det ingen förening. Styrelsen vill därför tacka alla medlemmar för det gångna året. Vi vill också tacka vår hängivna personal som gör ett mycket fint arbete. Vi vill också tacka Stockholms stad för det bidrag vi får samt det goda samarbete vi har. Vi vill också tacka övriga bidragsgivare. 23

24 Stockholm i februari 2015 Lillemor Högselius Föreningsordförande Arvid Lundén Ekonomiansvarig Anita Örum Vice ordförande Peter Falkegård Carola Gioti Gudrun Greisz Liljeskog Asta Karlsson Stefan Mattsson Helena Nybacka Vår revisionsberättelse har avlämnats Malin Nilsson Mattias Lundberg 24

25 11 RESULTATRÄKNING En verksamhetsindelad resultaträkning finns efter not 6. (tkr=tusentals kronor) tkr tkr VERKSAMHETSINTÄKTER Medlemsavgifter Deltagaravgifter Försäljning Kontoret 4 tr Gotlandssalen Kommunala bidrag Bidrag för personal, not Övriga bidrag Donationer och gåvor Övriga verksamhetsintäkter S:A VERKSAMHETSINTÄKTER VERKSAMHETSKOSTNADER Aktivitetskostnader Lokalkostnader Hyrda maskiner Förbrukningsinventarier Förbrukning och maskinunderhåll Information Kontorsmaterial, IT, post Hyresskadestånd 4 tr, 4:e kvartalet Årsmöte, revision Köpta tjänster Ledsagningstjänster Inhyrd personal Föreningsavgifter Internationellt projekt Funktionärsutbildning Personalkostnader, not Avskrivningar, not Övriga verksamhetskostnader Ombyggnadskostnader S:A VERKSAMHETSKOSTNADER Verksamhetsresultat

26 tkr tkr Finansiella poster Utdelningar Reavinster/förluster Ränteintäkter Reavinst kortfristig placering SUMMA FINANSIELLA POSTER Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner, not 5 Avsättningar: Margareta och Johan Saxons donation Maja-Lisa Rehnströms donation Lillemor Sandbergs donation Bidrag Dalheimers fond upp/utrustning G-salen Summa avsättningar Ianspråktagna medel: Nils Erikssons gåva ungdomsverksamhet Gustaf och Ester Ströms fond omvårdnad Svea Lindroths gåva för personlig hjälp Aurora Erlandssons donation för hjälp Maja-Lisa Rehnströms donation för vård Gustaf och Lilli Reifurts fond landsvistelse Gudrun Hammars fond semesterhem Edvin Ericsons gåva SV-träffar Hans Fagraeus gåva till forskning Summa ianspråktagna medel: SUMMA BOKSLUTSDISPOSITIONER ÅRETS RESULTAT Förslag till förlustdisposition Ianspråktages ur Föreningsfonden Ianspråktages ur M och J Saxons donation Balanserat resultat till ny räkning

27 12 BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR tkr tkr ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Inventarier, not Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar, not 3 Aktieandelar Kungshallen Bingokonsult 9 9 Aktier, depå Räntebärande placeringar, depå Summa finansiella anläggningstillgångar SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, not Summa kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar, not 3 SHB Lux korträntefond Mega Nordea Sekurafond Summa kortfristiga placeringar Kassa och bank Kassa och bank Summa kassa och bank S:A OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR

28 EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL, not tkr tkr Bundet eget kapital Alvar och Frida Bloms fond Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Fria donationsmedel Ändamålsbestämda medel Balanserat resultat Årets resultat Summa fritt eget kapital SUMMA EGET KAPITAL Kortfristiga skulder Avsättning upp/utrustning Gotlandssalen Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, not Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

29 13 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Redovisningsprinciper Föreningens redovisning överensstämmer med etablerade redovisnings- och värderingsprinciper och följer bokföringsnämndens rekommendationer och uttalanden. Följande värderings- och redovisningsprinciper har tillämpats i årsbokslutet: Tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärde. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna är redovisade till anskaffningskostnad med avdrag för planmässiga avskrivningar baserade på en bedömning av tillgångarnas livslängd. Avskrivningar enligt plan har gjorts enligt följande: Datorer 33% Inventarier 20% Fordringar Fordringar är redovisade till det belopp varmed de beräknas inflyta. 29

30 Noter till balans- och resultaträkning Not 1 Personal Antal anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter Medelantalet anställda med fördelning på kvinnor och män uppgår till Kvinnor 3 3 Män 2 2 Löner och ersättningar uppgår till tkr tkr Styrelse 0 0 Anställda Övriga arvoderade Sociala avgifter enligt lag och avtal: Anställda Arvoderade 5 4 Totala löner, ersättningar och sociala avgifter: Erhållna lönebidrag: Arbetsbiträdesbidrag: Not 2 Avskrivningar och inventarier Under året har inga inköp utöver förbrukningsinventarier eller utrangeringar gjorts. Datorrelaterade inventarier är i och med årets avskrivning helt avskrivna. Avskrivningar Datorer 33% 7 tkr 7 tkr Kontorsinventarier 20% 30 tkr 33 tkr Inventarier Gotlandssalen 20% 23 tkr 52 tkr 30

31 Datorer tkr tkr Ingående anskaffningsvärde Inköp - - Försäljning/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar enligt plan Försäljning/utrangeringar Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Utgående planenligt restvärde 0 7 Kontorsinventarier tkr tkr Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljning/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar enligt plan Försäljning/utrangeringar 32 Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Utgående planenligt restvärde Inventarier Gotlandssalen tkr tkr Ingående anskaffningsvärde Inköp - 69 Försäljning/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar enligt plan Försäljning/utrangeringar Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Utgående planenligt restvärde

32 Not 3 Föreningens förvaltade kapital per den 31 december 2014 Kapitalförvaltningen sköts av SEB kapitalförvaltning. De har ett diskretionärt uppdrag, vilket innebär att de har mandat att göra affärer inom de riktlinjer som finns. Riktlinjerna för förvaltningen är att det ska vara långsiktighet och låg risk i placeringarna. Fördelningen ska vara 60% aktier 40% räntebärande i genomsnitt under en konjunkturcykel. Vid årets slut var fördelningen 65% aktier 35% räntebärande inklusive likvida medel. Det bokförda värdet är lika med anskaffningsvärdet. Vid årets början låg marknadsvärdet tkr över det bokförda värdet. På grund av det starka börsåret överstiger marknadsvärdet vid årets slut det bokförda värdet med tkr. Under året har inga uttag gjorts ur depån, utdelningar och reavinster har återinvesterats. Vid omplaceringar i depån har försäljningar givit vinster på 339 tkr (284 tkr) och förluster på 79 tkr (0 kr), alltså en realiserad nettovinst på 260 tkr (284 tkr). Årets utdelningar gav 285 tkr (298 tkr) varav 88 tkr (108 tkr) från räntebärande fonder. Räntor från likvida medel gav 1 tkr (2 tkr). Jämförelsebelopp 2013 inom parentes Värden i tkr Bokfört Marknads Bokfört Marknads Svenska aktier: Utländska aktier: Summa aktier: Sv räntebärande: Utl räntebärande: Summa räntebärande: Totalt Likvida medel depå:

33 Svenska aktier Bokfört värde Marknadsvärde Alfa Laval AB Atlas Copco, serie A Axis Betsson, serie B Castellum AB Elekta, serie B Ericsson, serie B Hennes&Mauritz, serie B Hexagon, serie B Meda AB, serie A Millicom International Cellular SA, sv depåbevis MTG, serie B NCC, serie B Nordea Sandvik SCA, serie B SEB, serie A SSAB, serie A Swedbank, serie A Trelleborg, serie B Volvo, serie B SEB Sverige 8.371,2318 småbolagsfond Summa svenska aktier:

34 Utländska aktier Bokfört värde Marknadsvärde ABB ltd Autoliv Inc, sv depåbevis ,1797 Blackrock GF Latin American Fund ,1445 East Capital Rysslandsfonden ,2590 East Capital Östeuropafonden ,8007 Eaton Vance Emerald US Value Fund ,8920 Fidelity Funds Asian Special Situations Fund ,1021 JO Hambro Global Select Fund ,2147 Montanaro Eur Smaller Companies Fund Nokia OYJ ,0351 SEB Asienfond ex Japan ,2795 SEB Emerging Marketsfond Lux ,8171 SEB Europafond Småbolag ,5420 SEB Globalfond chans/risk Lux ,2645 SEB Japanfond chans/risk Lux ,1387 SEB Nordam.fond chans/risk Lux ,7399 SEB Stiftelsefond Utland ,9231 SEB Östeuropafond ex Ryssland Lux ,5578 T Rowe Price US Large Cap Growth Eq Summa utländska aktier:

35 Svenska räntebärande Antal/nominellt värde Bokfört värde Marknadsvärde ,6499 SEB Bond Fund HNW SEK - Lux Utd ,2799 SEB Short Bond Fund HNW SEK - Lux Utd ,6391 SEB Företagsobligations fond SEK ,3535 SEB Likviditetsfond SEK ,8728 SEB Obligationsfond Flexibel SEK Summa svenska räntebärande Utländska räntebärande Antal/nominellt värde Bokfört värde Marknadsvärde 2.760,4070 SEB High yield SEK Summa utländska räntebärande Övrigt kapital: Innehavet i Kungshallen Bingokonsult gav en utdelning på 1 tkr. Korträntefonden i Handelsbanken har tillförts tkr av medel erhållna från Rehnströms och Sandbergs donationer. Uttag har gjorts med 850 tkr för att täcka behov av likvida medel, dessa uttag gav en reavinst på 12 tkr. Fondens bokförda värde är tkr och marknadsvärdet tkr den 31 december Från Saxons dödsbo har tillkommit en Nordea Sekurafond med ett bokfört värde på 213 tkr. 35