Budgetunderlag

Transkript

1 Budgetunderlag

2

3 Innehåll Sammanfattning 4 Folkbildningens uppdrag 5 Resultatredovisning Studieförbunden 6 Folkhögskolorna 8 Samlad bedömning 11 Statsbidragsfördelning 15 Anslagsutveckling 17 Bilaga: Statsbidragsberättigade studieförbund och folkhögskolor 27

4 Sammanfattning Budgetförslagen Med stöd av resultatredovisningen av folkbildningens insatser äskar Folkbildningsrådets styrelse: 300 miljoner kronor i ökat folkbildningsanslag, varav 200 miljoner kronor till en satsning i områden med särskilda behov av folkbildningsinsatser och 100 miljoner kronor för att stärka befintlig verksamhet 180 miljoner kronor till en utbildningssatsning i folkhögskola för deltagare som gått Studiemotiverande folkhögskolekurs samt deltagare inom ramen för etableringsuppdraget (3 000 platser) 100 miljoner kronor till projekt i studieförbunden och folkhögskolorna för unga arbetslösa, medfinansiering till ESF 25 miljoner kronor till en utbildningssatsning för sjukskrivna. Samhällsstödet till folkbildningsverksamhet bidrar till att hålla ihop samhället och motverkar utanförskap och främlingsfientlighet. Det ger förutsättningar för digital delaktighet och möter medborgarnas behov av ett livslångt lärande. Idag deltar mer än en miljon medborgare i studiecirklar och folkhögskolekurser. Med en generell höjning av folkbildningsanslaget med 300 miljoner kronor får studieförbunden och folkhögskolorna möjlighet att möta fler nya deltagare och fler nya behov av folkbildning i samhället. Sedan 2010 har personer deltagit i Studiemotiverande folkhögskolekurser och 2014 har resurser motsvande platser ställts till förfogande. Vidare har folkhögskolorna fått i uppdrag att anordna utbildning för nyanlända som omfattas av etableringsuppdraget. Satsningen omfattar nästan personer. Folkbildningsrådet konstaterar ett stort behov av att kunna erbjuda båda målgrupperna plats i folkhögskolans Allmänna kurs. Med ett redan stort söktryck på folkhögskola är det nödvändigt att utbildningsplatserna ökar genom att resurser tillförs folkbildningsanslaget så att fler ges möjlighet att studera vidare på folkhögskola. Studieförbunden kan göra mycket för att stärka unga arbetslösa. Regeringen kan göra mer verksamhet möjlig genom att underlätta studieförbundens möjligheter till medfinansiering. 100 miljoner kronor föreslås tillföras Folkbildningsrådet för medfinansiering av ESF-projekt i studieförbunden och folkhögskolorna. Genom nationellt samarbete mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet inriktat på förrehabilitering skulle fler få möjlighet att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering med folkbildningens metoder. Folkbildningsrådet beräknar att folkhögskolor och studieförbund under 2015 kan erbjuda en försöksverksamhet för 500 personer under 3 6 månader till en kostnad av 25 miljoner kronor. Folkhögskolan är en egen skolform inom det svenska utbildningssystemet och bör vara ett reellt individuellt alternativ för unga i gymnasieålder. Att erbjuda fler skolformer ökar valmöjligheterna för individen och kan stärka studieintresset hos alla. 4 Folkbildningsrådets budgetunderlag

5 Folkbildningens uppdrag I 2006 års folkbildningsproposition Lära, växa, förändra (2005/06:192) markerade regeringen som en principiell utgångspunkt följande: Folkbildningen är en omistlig del av det svenska samhället. Folkbildningens historia är en historia om kunskapens makt och vittnar om gruppers och individers förmåga att genom folkbildningens organisationer av egen kraft hävda sin ställning i samhället. Utan folkbildningen hade folkrörelserna varit svagare och nått betydligt färre. Vidare skriver regeringen att principen att folkbildningens anordnare själva lägger fast målen för verksamheten ska gälla även i fortsättningen. Riksdagen beslutar om syftet med statens bidrag till folkbildningen. Riksdagen har gett folkbildningen i uppdrag att: stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Folkbildningen ska själv identifiera målgrupper som är relevanta. Folkbildningsrådets budgetunderlag

6 Resultatredovisning 2013 En samlad bild av den verksamhet som studieförbunden och folkhögskolorna genomför med finansiering av folkbildningsanslaget finns närmare beskriven i Folkbildningsrådets Årsredovisning med verksamhetsberättelse 2013 och refereras därför endast kortfattat här i budgetunderlaget. Studieförbunden Studieförbunden rapporterar årligen verksamheten i grupprapportering per genomfört arrangemang och i deltagarrapportering för deltagare i verksamhetsformerna Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhet. När deltagarrapporteringen utgör underlag för denna analys nämns uppgiften avseende unika personer. Fler studietimmar men färre deltagare och arrangemang i Studiecirkel De 10 studieförbunden arrangerade studiecirklar med 1,7 miljoner grupprapporterade deltagare, fördelat på 57 procent kvinnor och 43 procent män. Nära 12 miljoner studietimmar rapporterades vilket är 3 procent högre än föregående år. Antal genomförda studiecirklar var färre mot föregående år, medan antalet deltagare minskade med cirka Studietimmar ökade med Deltagarsnittet var liksom förra året 6,3 deltagare per cirkel. Antal studietimmar per cirkel ökar till 44,2 jämfört med 41,9 föregående år. Jämfört med 2010 pågår cirklar i snitt sex studietimmar längre. Annan folkbildningsverksamhet minskar Över arrangemang genomfördes i Annan folkbildningsverksamhet med deltagare, fördelade på 66 procent kvinnor och 34 procent män. Antalet deltagare minskade med och antalet studietimmar med cirka mot verksamhetsår Kulturprogram fortsätter att öka Nära Kulturprogram genomfördes med över 19 miljoner besökare/deltagare, fördelade på 56 procent kvinnor och 44 procent män. Jämfört med föregående år rapporterades fler Kulturprogram och mer än en miljon fler deltagare. Antalet Kulturprogram ökade med 5 procent. Nära en miljon unika personer deltar i studieverksamhet Med studieförbundens deltagarregister som underlag motsvarar antalet deltagare i Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhet unika personer 1. Fördelat på de två verksamhetsformerna deltog personer i Studiecirkel och i Annan folkbildningsverksamhet. Runt SCB sammanställer uppgiften om unika personer utifrån de deltagare som rapporterats med fullständigt personnummer genom att matchning görs mot register över rikets totalbefolkning (RTB). 6 Folkbildningsrådets budgetunderlag

7 personer deltog i båda verksamhetsformerna. Jämfört med 2012 minskade antalet unika personer med 1 procent. Målgrupper i gruppstatistiken När mer än hälften av deltagarna i en studiecirkel är att hänföra till en målgrupp rapporteras cirkeln och deltagare som målgrupp. Av deltagarna i Studiecirkel rapporterades 25 procent som deltagare i målgrupperna 2, varav 17 procent som utrikes födda. Deltagare med funktionsnedsättning utgjorde 8 procent och arbetslösa 3 0,2 procent. Målgruppsrapporterade deltagare ökade med 1 procentenhet mot Utrikes födda deltagare som över åren ökat sin andel av deltagare totalt ökade med 1 procentenhet. Av deltagarregistret framgår att i det studieförbund som hade störst andel utrikes födda deltagare i studiecirkel utgjorde dessa 77 procent av deltagarna. I det som hade minst andel utgjorde de utrikesfödda 9 procent av deltagarna. Humaniora ökade mest medan estetiska ämnesinriktningar var störst 4 Humaniora var det ämnesområde vars studietimmar procentuellt ökade mest. Ökningen var 7,3 procent mot föregående år och återfinns främst i 2. Arbetslösa, deltagare med funktionsnedsättning och ut rikes födda. 3. Verksamheten med arbetslösa genomförs i högre grad i andra typer av arrangemang än statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet. I folkbildnings- och uppdragsverksamhet sammantaget rapporterade studieförbunden arrangemang med arbetslösa deltagare varav kvinnor utgjorde 59 procent och män 41 procent. Rapporteringen av uppdragsverksamhet är frivillig. 4. Ämneskategorierna är en anpassning till svensk utbildningsnomenklatur (SUN), avsedd att göra studieförbundens verksamhet jämförbar med ämnesstudier i annan studieverksamhet. Denna ämnesindelning tillämpas med verksamhetsår 2004 som startår. Huvudämnet Humaniora, språk och konst där merparten av cirklar återfinns, har för att bättre spegla studieförbundens verksamhet delats upp i estetisk inriktning (Konst, musik och media) och humaniora i övrigt (Humaniora språk, historia, livsåskådning). underämnena Studier i religion och Främmande språk. Det estetiska ämnesområdet Konst, musik och media var fortsatt störst, med sina 61 procent av alla cirkeltimmar. På en undergruppsnivå var de ämnen som ökade mest i studietimmar räknat; Improvisatorisk musik (rock, jazz mm), Musik (för scenframställning), Annan utbildning i religion, Svenska som främmande språk och Föreningskunskap. Motsvarande 33 procent av totala deltagarantalet, deltagare rapporterades i Musik-, teater- och dansverksamheten. Improvisatorisk musik var det enskilda underämne som samlade flest deltagare, Med nära 2,8 miljoner studietimmar var det också det enskilt största ämnet och samlade 23 procent av samtliga cirkeltimmar. Improvisatorisk musik avvek i könsfördelning från studiecirklar i övrigt 89 procent av deltagarna var män. Andel kvinnor i detta ämne ökar med 1 procentenhet till 11 procent. Andra mansdominerade ämnen var till exempel Träslöjd, Skogsbruk och Fiske och vattenbruk. En motsvarande kvinnodominans återfinns i textila konsthantverksämnen, Keramik, Porslinsmålning och Balett där mer än 90 procent av deltagarna var kvinnor. Inom Medieproduktion (grafisk formgivning) ökade andelen kvinnor med 5 procentenheter. Många unga och äldre Folkbildningsverksamheten riktar sig i första hand till vuxna, vilket tar sig uttryck i åldersgränsen 13 år för att vara godkänd som cirkeldeltagare. Deltagare i folkbildningsverksamhet motsvarade 9,5 procent av rikets befolkning 5. En stor del av landets pensionärer deltog i verksamheten, men även unga var väl representerade. Sammantaget utgjorde deltagare över 65 år 33 procent mot 20 procent av befolkningen. Åldersstrukturen skiljde sig vitt mellan de studieförbund vars deltagare till mer än hälften var i åldrarna över 65 år, till det förbund där den åldersgruppen endast svarade för 2 procent av deltagarna. Ungdomar Exklusive Kulturprogram. Folkbildningsrådets budgetunderlag

8 24 år utgör 14 procent av deltagarna totalt mot 15 procent av befolkningen. Störst andel unga återfinns i verksamhetsformen Annan folkbildningsverksamhet. Gruppen yngre än 13 år var där 18 procent mot 15 procent i befolkningen. Andelen deltagare i Annan folkbildningsverksamhet i åldrarna var 3 procentenheter lägre än sin andel av befolkningen. Deltagarnas utbildningsbakgrund En högre andel personer med eftergymnasial utbildning återfinns i studieförbundens verksamhet än i befolkningen i utbildningsregistret totalt. Andelen deltagare med kortare utbildning än 3-årigt gymnasium varierar mellan 59 procent av deltagarna till 19 procent sett till enskilda studieförbund. Deltagare med eftergymnasial utbildning utgjorde sammantaget 41 procent. Deltagare med förgymnasial utbildning minskar med en procentenhet. Föreläsningar i Kulturprogram fortsatte att öka Studieförbunden bedrev en omfattande kulturverksamhet, dels i form av Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhet där deltagarna själva var utövarna dels som arrangör av Kulturprogram. Mer än 19 miljoner deltagare fick ta del av Kulturprogram. Kulturprogramsverksamheten ökade med 5 procent mätt i antal program, vilket motsvarar en ökning med program. Föreläsningsverksamheten som utgjorde 38 procent av programmen ökade med arrangemang. De tio vanligaste föreläsningsämnena var Historia, Religion, Samhälls- och beteendevetenskap, Livsåskådning, filosofi, logik och etik, Husdjursskötsel, Zoologi, Friskvård, Skönlitteratur och svenska, Geografi och Jakt, viltvård. Sång och musik samlade liksom förra året flest deltagare med 45 procent. Folkhögskolorna Folkbildning Den folkhögskoleverksamhet som Folkbildningsrådet fördelar statsbidrag till benämns i sammanställningen Folkbildning. Hit hör den behörighetsgivande Allmänna kursen, liksom den för året nya kurstypen Extraplatser i allmän kurs och den Särskilda kursen, som utmärker sig genom ett stort inslag av ämnesprofil. I den omfattande långkursverksamheten ingår också Påbyggnadsutbildningar, bedrivna av två folkhögskolor. Korta kurser särredovisas liksom Öppen folkbildningsverksamhet, den försöksverksamhet i friare form som bland annat syftar till att nå nya grupper som annars inte skulle komma i kontakt med folkhögskolan. Kulturprogram utgör den utåtriktade verksamhet folkhögskolorna genomför för allmänheten. Kultur integreras därutöver i utbildningarna i en omfattande kulturverksamhet, som i denna redovisning till stor del återfinns i avsnittet Kursinriktningar i långa kurser. Uppdragsutbildning Uppdragsutbildning kan till form och innehåll likna folkbildningsverksamheten, men finansieras av uppdragsgivare och inte genom det statliga folkbildningsanslaget. Utbildningarna delas in i Individuella gymnasieprogram, Kurser beställda av Arbetsförmedlingen lokalt, Kurser beställda av kommuner, Övriga uppdragsutbildningar samt Studiemotiverande folkhögskolekurs, som är ett uppdrag från Arbetsförmedlingen centralt. Verksamhetens omfattning uttrycks i deltagarveckor, som är en produkt av antal deltagare och kursernas längd. Långa kurser ökade sin andel av deltagarveckor I den fortsatta analysen inräknas Extra platser allmän kurs, i Allmän kurs och Påbyggnadsutbildning i Särskilda kurser. För att möta behovet av fortsatt utbildning efter den Studiemotiverande folkhögskolekursen förde- 8 Folkbildningsrådets budgetunderlag

9 lade Folkbildningsrådet på regeringens uppdrag Extra platser till allmän kurs 2013 och kommer även att göra så Platserna är enligt regeringens riktlinjer avsedda för arbetslösa ungdomar som gått vidare från den Studiemotiverande folkhögskolekursen. Folkhögskolorna rapporterade för höstterminen cirka 980 deltagare som på så sätt sökt sig vidare till studier i Allmän kurs. Mätt i deltagarveckor svarade de långa kurserna för 93 procent av den statsbidragsberättigade kursverksamheten och de korta kurserna för cirka 6 procent. Den Allmänna kursen utgjorde 43 procent av folkbildningsverksamheten 2013, vilket motsvarar en ökning med 2 procentenheter 6. Andelen deltagarveckor i Särskilda kurser minskade med 2 procentenheter till 49 procent. Deltagare i de långa kurserna ökade med 2 procent mot föregående år. Ökningen hänförs främst till Extraplatser i allmän kurs som tillsammans med Allmän kurs var 8 procent högre än Allmän kurs föregående år. I de korta kurserna minskade deltagarna med 4 procent. Antal deltagare i de långa kurserna var höstterminen , vilket motsvarar cirka 570 fler deltagare än föregående år. Allmänna kursen hade cirka deltagare under hösten, fördelat på 56 procent kvinnor och 44 procent män. Antalet deltagare ökade med 930 jämfört med föregående år. I Särskilda kurserna deltog personer, en minskning med cirka 370 deltagare. Fördelningen var 64 procent kvinnor och 36 procent män i de Särskilda kurserna. Deltagarveckorna i den Allmänna kursen inklusive Extra platser ökade med (6 procent), och minskade med (1 procent) i de Särskilda kurserna inklusive Påbyggnadsutbildning. Ökningen förklaras till stor del av den nya kurstypen Extra platser i allmän kurs. I de korta kurserna minskade antal deltagarveckor med 4 procent. Folkhögskolorna arrangerade sammanlagt drygt Kulturprogram riktade till allmänheten med totalt cirka del- tagare, varav 44 procent var män och 56 procent kvinnor. Under 2013 genomförde folkhögskolorna 108 procent av det ingångsvärde om 100 procent för vilket man erhöll folkbildningsanslag 7. Uppdragsutbildningar en allt större del av verksamheten Uppdragsutbildningarna svarade sammanlagt för cirka 12 procent av folkhögskolornas totala verksamhet mätt i deltagarveckor. Den arbetsmarknadspolitiska satsningen Studiemotiverande folkhögskolekurs, som initierades 2010, var med deltagarveckor den största kurstypen inom uppdragsutbildningar. Antalet deltagare som påbörjade denna kurs var under Cirka 110 studerande deltog under hösten i folkhögskolans långa kurser i form av Individuellt gymnasieprogram. Deltagarnas hemkommuner betalade interkommunala ersättningar för skolornas undervisningskostnader. Övriga uppdragsutbildningar genomfördes med deltagarveckor och fortsätter därmed att öka. Dessa kurser genomfördes på uppdrag av och finansierades via ersättningar från landsting, organisationer och föreningar. Här återfinns också Yrkeshögskoleutbildningar (YH). Utrikes födda deltagare Utrikes födda deltagare utgjorde 31 procent av deltagare i Allmän kurs under höstterminen. Var fjärde deltagare i Allmän kurs var utrikes född med behov av stöd i svenska språket. I de Särskilda kurserna var andelen utrikes födda deltagare 7 procent, medan 3 procent var utrikes födda med behov av stöd i svenska. Deltagare med funktionsnedsättning Folkhögskolan har en lång tradition av samarbete med handikapporganisationer, som i vissa fall även är huvudmän för folkhögskolor. Det har lett till att flera skolor har utvecklat verksamhet anpassad till 6. Ett minimikrav för folkhögskolan är att minst 15 procent av verksamheten ska utgöras av Allmän kurs. 7. Extraplatser Allmän kurs för vilken bidragsfördelning sker i särskild ordning exkluderad. Folkbildningsrådets budgetunderlag

10 deltagare med specifika funktionsnedsättningar. På andra skolor ingår deltagare med funktionsnedsättning i blandade grupper. Av de 150 folkhögskolorna rapporterade 145 skolor deltagare med funktionsnedsättning i de långa kurserna Sammantaget utgjorde deltagare med funktionsnedsättning inklusive dyslexi 31 procent av deltagarna i Allmän kurs under höstterminen. I Särskilda kurser hade 13 procent av deltagarna funktionsnedsättning dyslexi inräknat. I de korta kurserna totalt utgjorde andelen deltagare med funktionsnedsättning 11 procent av deltagarna. 59 folkhögskolor anordnade dessa korta kurser. Antal deltagare med funktionsnedsättning visar en stor kontinuitet över åren. Kursinriktningar i långa kurser De mest framträdande kursinriktningarna i den behörighetsgivande Allmänna kursen var Allmän inriktning. Denna kurstyp kan även ha inslag av mer profilerade ämnen, då i mindre omfattning. I de Särskilda kurserna var det estetiska ämnesområdet dominerande med 39 procent av deltagarveckorna, motsvarande 21 procent av den totala långkursverksamheten. Till estetområdet räknas inriktningar som Bild, form och målarkonst, Musik, Scenisk konst (dans, film och teater) och Slöjd och konsthantverk. Störst deltagarantal som enskilt ämne hade Musik med deltagare i långa kurser under höstterminen. Största procentuella ökning uppvisar ämnena Annan ledarutbildning och Språk Övrigt 8. Utbildningsbakgrund för deltagare i långa kurser 8. I den Allmänna kursen hade 88 procent av deltagarna kortare utbildningsbakgrund än 3-årigt gymnasium. Av de Särskilda kursernas deltagare hade Annan ledarutbildning: utbildningar för behandlingsassistenter och församlingspedagoger med mera. Språk Övrigt: teckenspråk, tolk, skrivarkurser och övriga främmande språk med mera. procent en utbildningsbakgrund motsvarande 3-årigt gymnasium eller högre utbildning. Av samtliga deltagare i långa kurser hade 51 procent av deltagarna kortare utbildning än 3-årigt gymnasium. Förgymnasial utbildning var med 44 procent den enskilt vanligaste utbildningsbakgrunden. Åldersfördelning Den genomsnittlige deltagaren i folkhögskolans långa kurser var 31 år gammal medan medianen var 24 år. Lägst medelålder hade deltagare i Extraplatser allmän kurs med 23 år och medianen 22 år. I Allmän kurs med extraplatser inräknat utgjorde deltagare under 25 år 60 procent av deltagarna, det vill säga en procentenhet mer än tidigare år. I de Särskilda kurserna var 44 procent yngre än 25 år. Över en treårsperiod har en långsam förskjutning skett mot större andel yngre än 25 i Allmän kurs och det motsatta i Särskilda kurser. Yrkesutbildning i folkhögskolan Folkhögskolorna har fått allt fler uppdrag i form av arbetsmarknadsinsatser. Inom ramen för de ordinarie kurserna genomför folkhögskolorna dessutom yrkesutbildningar. Ett mindre antal av dessa genomförs på den gymnasiala nivån, till exempel Personlig assistent och Turistguide. De flesta yrkesutbildningarna var eftergymnasiala i fråga om inträdeskrav och innehåll. Bland de längre yrkesutbildningarna var Fritidsledarutbildning, Språk, Informationsverksamhet & mediautbildning, Scenisk konst (dans, film och teater), Religion och Beteendekunskap de som samlade flest deltagare och deltagarveckor. Av yrkesutbildningar kortare än två år var inriktningar med flest deltagare och deltagarveckor Informationsverksamhet & mediautbildning, Friskvård, Annan ledarutbildning inkl. organisation, Fritidsledarutbildning och Bild, form och målarkonst. På den eftergymnasiala nivån studerade deltagare under höstterminen. Några folkhögskolor har bedrivit utbildningar inom Yrkeshögskolans ram. 10 Folkbildningsrådets budgetunderlag

11 Samlad bedömning Samlad bedömning redovisas i sin helhet i Folkbildningsrådets Årsredovisning med verksamhetsberättelse 2013 och refereras därför endast kortfattat här i budgetunderlaget. Samlad bedömning av folkbildningens samhällsbetydelse Folkbildningsrådet ska varje år redovisa till regeringen hur statsbidraget bidragit till att folkbildningens syften har uppnåtts. Den syftesuppfyllelse som Folkbildningsrådet ska bedöma handlar om folkbildningens betydelse för samhällsutvecklingen i mycket vid mening. I den samlade bedömningen av folkbildningens samhällsbetydelse 2013 tematiseras analysen. Folkbildningsrådet har valt följande teman: Folkbildningens arbete för deltagande och möten Folkbildningens pedagoger Folkbildning och digital delaktighet Folkbildningens spridning och förankring i landet Kulturens och kulturprogrammens betydelse Folkbildningens systematiska kvalitetsarbete Varje tema är härlett ur Folkbildningsförordningen och anknyter både till folkbildningens fyra syften och till de prioriterade verksamhetsområden som den samlade folkbildningen anger i Folkbildningens Vägval & Vilja. Folkbildningens arbete för deltagande och möten Folkbildningsrådets bedömning Folkbildningen är i dag en mötesplats för människor med olika förutsättningar och bakgrund. Varje år rapporterar studieförbund och folkhögskolor mer än en miljon unika deltagare. Var och en av dessa har gjort ett fritt och frivilligt val att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning. För många sker lärandet ihop med vänner och bekanta som man delar intressen, åsikter och identitet med. Framför allt de arrangemang som genomförs i samarbete med det civila samhällets organisationer ser ofta ut på det sättet. Denna idéutveckling och fortbildning som sker bland medlemsorganisationer, samverkande organisationer och huvudmän är omistliga delar i folkbildningens arbete med att utveckla demokratin, skapa engagemang och ge människor möjligheter att påverka sin livssituation. 9 Samtidigt ska folkbildningen bidra till att perspektiv möts och idéer utmanas. Gränser mellan människor och grupper ska överskridas. Därför behöver den uppdelning som sker i delar av verksamheten uppmärksammas. En central uppgift för folkbildningen är att skapa arenor där människor med olika ekonomisk, kulturell och social bakgrund möts under jämbördiga villkor. Deltagandet i studieförbundens kulturprogram är större än någonsin. Men många människor står fortfarande utanför folkbildningen och inom till exempel cirkelverksamheten har antalet personer som deltar minskat under senare år. Studieförbund och folkhögskolor behöver stärka sina insatser för att göra folkbildningen tillgänglig för nya grupper, för att bredda deltagandet i alla verksamhetsformer. Dagens ålderspensionärer lever ett aktivt liv med många sociala kontakter och många söker sig till studieförbunden. Folkbildningens deltagare med högst medelålder finns i studiecirklarna, deras andel har dessutom ökat. Att folkbildningen på det här sättet når ut till landets äldre innebär ett proaktivt arbete för att stärka folkhälsan inom dessa grupper. Folkbildningens olika verksamhetsformer attraherar delvis olika deltagargrupper. Detta kommer 9. Under senare år har t.ex. ett studieförbund och två folkhögskolor startats som syftar till att möta vissa etniska och religiösa gruppers (folk)bildningsbehov: Agnesbergs folkhögskola med romsk profil, Kista folkhögskola med särskild inriktning mot muslimer i Sverige, samt studieförbundet Ibn Rushd med uppgift att stärka muslimer i Sverige och att ge icke-muslimer mer kunskap om islam. Kulturens Bildningsverksamhet startade 2010 med särskild fokus på ideella kulturutövares behov av utveckling både av verksamheternas kvalitet och deras omfattning. Folkbildningsrådets budgetunderlag

12 att uppmärksammas i den revidering av systemet för statsbidrag till studieförbund som Folkbildningsrådet genomför under 2014, och i översynen av de övergripande principerna för fördelningssystemen till studieförbunden och folkhögskolorna. Folkbildningens pedagoger Folkbildningsrådets bedömning Inom folkbildningen är cirkelledarna och folkhögskolornas lärare centrala när det gäller att skapa folkbildning av god kvalitet och för att förverkliga statens syften med statsbidraget. Detta framhåller studieförbund och folkhögskolor i Folkbildningens Vägval & Vilja. För cirkelledarna är kunskaper om folkbildningens pedagogik och studieförbundens idémässiga grund avgörande. Deras kvalifikationer, kompetenser och förmågor är inte kopplade till formell utbildning och behovet av ämneskunskaper varierar. Cirkelledarutbildningarna bör även i fortsättningen vara ett prioriterat område i studieförbundens kvalitetsarbete. Att mer än kvinnor och män varje år tar på sig ansvaret att som cirkelledare leda andra lyssna, dela med sig, engagera sig och entusiasmera innebär en ovärderlig resurs för det demokratiska samhället. Med den omfattningen får cirkel ledarskapet betydelse både för ledarskapet inom det civila samhället och för arbetslivet. Folkhögskolans lärare är högt kvalificerade, samtidigt som förutsättningarna för deras arbete förändras. Folkhögskolan behöver uppmärksamma de krav som den förändrade deltagargruppen ställer på lärarnas kunnande. Även om det socialt stödjande arbetet tar allt mer utrymme behöver folkhögskolan säkra att pedagogiken är folkbildningsmässig och svarar mot olika deltagargruppers behov. Stödfunktioner som komplement till lärarnas arbete behöver identifieras, till exempel kurators- och studie- och yrkesvägledningsfunktioner. Förutsättningarna för lärarnas arbete påverkas också då folkbildningsverksamhetens relativa omfattning minskar på många folkhögskolor, och uppdragsverksamheterna ökar i omfång och ekonomisk betydelse. Lärarnas arbete blir på många håll mer splittrat och handlar inte längre enbart om folkbildning. Tillgången till relevant fortbildning för folkhögskolans lärare och ledningar behöver säkerställas för att möta de nya krav som ställs på folkhögskolan och för att vidmakthålla folkhögskolans identitet. På så sätt värnas folkhögskolan som skolform. Folkbildning och digital delaktighet Folkbildningsrådets bedömning Regeringen presenterade 2011 en digital agenda för Sverige. Informationstekniken kan, framhåller regeringen i det sammanhanget, göra demokratin tillgänglig. 10 Folkbildningen är inne på samma tankegångar. Folkhögskolor och studieförbund lyfter i Folkbildningens Vägval & Vilja fram befolkningens digitala delaktighet som en prioriterad folkbildningsuppgift: Att demokratisera digitaliseringen är en uppgift i paritet med den när befolkningen skulle lära sig läsa och skriva. Folkbildningsrådets bedömning är att den digitala utvecklingen går alltför långsamt på många håll inom folkbildningen. För studieförbund och folkhögskolor är det en viktig uppgift att ta sig an det digitala utanförskap som finns i stora grupper av befolkningen. Folkbildningen ska också kunna möta förväntningar från nya generationer av deltagare som ser digitala hjälpmedel som självklara redskap i sitt dagliga liv, i studier och i arbete. Pedagogiken behöver utvecklas för att bättre ta tillvara på den digitala utvecklingen. Ansvaret för att driva utvecklingen vilar i första hand på studieförbundens och folkhögskolornas ledningar. Utan strategisk planering och stöd från ledningsnivå stannar arbetet vid enskilda eldsjälars insatser. Projekt som genomförs påverkar i för liten utsträckning den generella verksamheten. Folkbildningens pedagoger är de som ska genomföra den digitala utvecklingen i praktiken. Frågor om flexibelt lärande, digitala medier och folkbildningen som digital mötesplats behöver där- 10. Regeringskansliet (2011). It i människans tjänst en digital agenda för Sverige. Näringsdepartementet. 12 Folkbildningsrådets budgetunderlag

13 för ingå i cirkelledarutbildningar och i fortbildning för folkhögskolans lärare. För att identifiera och undanröja hinder för arbetet med digital delaktighet och flexibelt lärande genomför Folkbildningsrådet tillsammans med folkhögskolor och studieförbund Rådslag för digital utveckling under Rådslagen kommer att ge underlag för Folkbildningsrådets kommande beslut om stödformer för digital utveckling, och för generell översyn av statsbidragsvillkoren. 11 Folkbildningens spridning och förankring i landet Folkbildningsrådets bedömning Folkbildningen bildar en rikstäckande infrastruktur för demokratisering och samhällsengagemang, och erbjuder människor i hela landet möjligheter till bildning, utbildning och kulturupplevelser. Den breda, lokala och regionala förankringen utgör en viktig förutsättning för att folkbildningen ska kunna verka i enlighet med statens syften i hela landet. Inom folkhögskolan kan en urbaniseringstrend urskiljas. Att folkhögskolan på det sättet svarar mot de ökade behov av utbildning som städernas och förorternas invånare har är positivt. Till en av studieförbundens kärnuppgifter hör arbetet tillsammans med medlemsorganisationer och samverkande organisationer, för att utveckla organisationerna och deras respektive verksamheter. Det här samarbetet utgör en stor och ökande andel av studieförbundens totala verksamhet. Det är en utveckling som i sig är positiv, men som kan 11. Folkbildningsrådet har i uppdrag från regeringen att inom ramen för Folkbildningsnätet, tillsammans med andra lämpliga åtgärder, göra särskilda insatser för flexibelt lärande och flexibla former för nätpedagogik vid folkhögskolor och studieförbund (Regeringens riktlinjer till Folkbildningsrådet 2013). Åren 2009 till 2013 har Folkbildningsrådet därför avsatt ungefär 8 miljoner kronor per år för utveckling av flexibelt lärande. Cirka hälften av anslaget har används till fortbildning, kunskapsbildning samt stöd till utveckling av Folkbildningsnätet. Den andra halvan har satsats på utvecklingsprojekt, sammanlagt 165 projekt under perioden. Under 2014 genomförs istället för utvecklingsprojekt rådslag för digital utveckling i folkbildningen. samtidigt bidra till att osynliggöra studieförbundens arbete för allmänheten och beslutsfattare. Därmed påverkas både folkbildningens tillgänglighet och legitimitet. Om människor inte känner till studieförbundens arbete kommer de inte heller att kunna söka sig till dem. Troligen finns också ett samband mellan studieförbundens lokala närvaro och synlighet, och kommunernas intresse att ge ekonomiska bidrag till dem. I Folkbildningens Vägval & Vilja poängteras att folkbildningen behöver förstärka dialogen på lokal nivå. Det är en slutsats som Folkbildningsrådet delar. Den lokala dialogen behövs för studieförbundens lokala förankring och stöd. I det sammanhanget är frågan om anordnarskap studieförbundens synlighet, tydlighet och aktivitet i verksamheter tillsammans med medlems- och samverkansorganisationer central. Införandet av kultursamverkansmodellen som en del av den statliga kulturpolitiken, och uppdraget till landets regioner att etablera regionala kompetensplattformar som stöd för kompetensförsörjning och utbildningsplanering, innebär att en större del av ansvaret för den statliga politiken förs över till regional nivå. Det påverkar förutsättningarna för studieförbundens och folkhögskolornas arbete. Genom att delta i den regionala planeringen synliggörs studieförbund och folkhögskolor som regionala och lokala aktörer inom respektive politikområde. En slutsats av de båda kartläggningar som Folkbildningsrådet genomfört på temat Folkbildning och regionalisering är att studieförbund och folkhögskolor behöver arbeta mer offensivt och målmedvetet med att utveckla folkbildningens regionala arbete och roll. Former för den regionala organiseringen behöver prövas. Kulturens och kulturprogrammens betydelse Folkbildningsrådets bedömning Folkbildningen är Sveriges största kulturarena, både när det gäller att erbjuda kulturupplevelser och möjligheter till eget skapande. Centrala kvaliteter är att kulturverksamheten som studieförbund och folkhögskolor arrangerar finns närvarande i Folkbildningsrådets budgetunderlag

14 hela landet, och har en inriktning mot amatörkultur och aktivt deltagande. Folkbildningens kulturverksamhet ska vara en del av den medborgarbildning som studieförbund och folkhögskolor erbjuder sina deltagare. Kulturprogrammen är den mest öppna och flexibla av studieförbundens verksamheter. Att kulturprogrammen blir fler och samlar allt fler deltagare är ett tecken på att folkbildningens arbetsformer utvecklas och förnyas. Kulturprogrammen innebär att kommunernas kulturutbud breddas och vitaliseras, i och med att kulturprogrammen involverar nya deltagargrupper, alternativa kulturinriktningar och nya föreningar. Folkbildningspolitik är något annat än kulturpolitik, men Folkbildningsrådets utvärderingar visar att folkbildningen bidrar starkt till att förverkliga statens kulturpolitik särskilt målet att främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. 12 Kommunernas generella bidrag till studieförbunden har halverats sedan Det betyder att det i många kommuner inte längre finns ekonomiskt stabila villkor för studieförbundens verksamhet och att viktiga delar av den kultur som kommunernas invånare erbjuds därmed vilar på osäker grund. För att bryta den negativa utvecklingen behöver studieförbunden arbeta aktivt för att synliggöra verksamheten och den betydelse som kulturprogram och övrig kulturverksamhet har i kommunerna. I det arbetet bör även samlade insatser på regional nivå ingå. Folkbildningen ska inte reproducera könsstereotypa mönster och maktstrukturer. Folkbildningsrådet genomför därför under 2014 en studie av folkbildningens verksamhet i relation till målen för jämställdhetspolitiken. Förutsättningarna inom musikverksamheten, och andra verksamhetsområden med mycket sned könsfördelning, ska studeras närmare. Folkbildningens systematiska kvalitetsarbete Folkbildningsrådets bedömning Inledningsvis, från och med 2007, inriktades Folkbildningsrådets krav på studieförbundens och folkhögskolornas kvalitetsarbete i första hand på utvecklingsarbete, på att bygga upp systematik i kvalitetsarbetet. Under senare år har tyngdpunkten lagts på uppföljning av resultat och effekter av kvalitetsarbetet i relation till statens fyra syften, det vill säga mot kontroll av bidragsanvändningen. Studieförbundens och folkhögskolornas kvalitetsarbete ska säkra att statsbidraget används i enlighet med statens syften med stödet, och i överensstämmelse med Folkbildningsrådets villkor och kriterier för statsbidraget. Varje folkbildningsorganisation som tar emot statsbidrag har själv det fulla ansvaret att följa upp, granska och kontrollera att statsbidragsbestämmelserna följs. I Folkbildningens Vägval & Vilja aviserar studieförbund och folkhögskolor ökade satsningar på kvalitetsutveckling, fortbildning, pedagogisk utveckling och kvalitetsuppföljning. Detta är, enligt Folkbildningsrådets bedömning, ett sätt att möta det förtroende som tonvikten på egenkontroll i bidragshanteringen innebär. Folkbildningsrådets ansvar är att säkra att organisationerna utför den egna kontrollen av statsbidragsanvändningen på ett sätt som tryggar att fel inte begås, eller att fel upptäcks och rättas till. Given den centrala roll som kvalitetsarbete och kontroll har för bidragsanvändningen behöver Folkbildningsrådets krav på studieförbundens och folkhögskolornas kvalitetsarbete och interna kontroll tydliggöras ytterligare. Studieförbundens och folkhögskolornas kvalitetsarbete hör nära samman med rätten att uppbära statsbidrag. En bedömning av det systematiska kvalitetsarbetet ingår både i Folkbildningsrådets prövning av nya statsbidragsmottagare, och vid granskningar som initieras vid misstanke om felaktig användning av statsbidraget som kan leda till återtagande av statsbidrag och i förlängningen till att rätten till statsbidrag upphör. 12 Regeringens proposition 2009/10:3 Tid för kultur. 14 Folkbildningsrådets budgetunderlag

15 Statsbidragsfördelning Fördelning av statsbidragen till studieförbund och folkhögskolor (mkr) 3500 Totalt Totalt Totalt n Extra platser folkhögskolor n Folkhögskolor n Flexibelt lärande n Studieförbund 2000 n Folkbildningsrådet ,5 8,5 8, ,2 31, ,6 Folkbildningsanslaget var miljoner kronor 2014, miljoner kronor 2013 och miljoner kronor års anslag inkluderar i likhet med 2013 en ökning med 60 miljoner kronor för årsplatser vid folkhögskolans Allmänna kurs. Platser riktade till arbetslösa ungdomar som genomfört Studiemotiverande kurser vid folkhögskolan. Pris- och löneomräkningen mellan 2013 och 2014 var 84,4 miljoner kronor, men blir 83 miljoner kronor eftersom medlen för de platserna till Allmän kurs inte omräknas. Därefter minskas Folkbildningsrådets budgetunderlag

16 anslaget med 0,3 miljoner kronor genom överföring av medel till Myndigheten för kulturanalys. Vidare reduceras anslaget med 4,8 miljoner kronor med anledning av beräknade samordningsvinster inom statsförvaltningens e-förvaltningsprojekt. Pris- och löneomräkningen mellan 2012 och 2013 var 20,1 miljoner kronor (0,6 procent) efter det att anslaget minskats med 2,5 miljoner kronor (0,1 procent) genom att medel överfördes till Ungdomsstyrelsen för insatser inom politiken för det civila samhället. Mellan 2011 och 2012 var omräkningen 33,7 miljoner kronor (1,03 procent) minskades anslaget med 15,8 miljoner kronor (0,5 procent) då dessa medel överfördes till anslaget för forskning inom den ideella sektorn. Folkbildningsanslaget fördelas med 49,2 procent till folkhögskolorna och 50,8 procent till studieförbunden. Med beaktande av utökningen av folkhögskolornas Allmänna kurs är fördelningen av anslaget 50,1 procent till folkhögskolorna och 49,9 procent till studieförbunden under både 2013 och Både inom studieförbund och folkhögskolor görs extrainsatser för deltagare med funktionsnedsättningar och utrikes födda med brister i svenska språket. Under 2014 avsätts totalt 273 miljoner kronor ur folkbildningsanslaget för sådana insatser (folkhögskolorna 172 och studieförbunden 101 miljoner kronor). Under 2013 och 2012 avsattes ur anslaget 269 respektive 262 miljoner kronor. Under 2014 är 30 miljoner kronor av anslaget destinerat till läsfrämjande verksamhet inom folkbildningen. Varje studieförbund och folkhögskola ska avsätta de resurser som krävs för utvecklingsinsatser inom ramen för ordinarie bidrag överfördes 8,2 miljoner kronor från Nationellt Centrum för flexibelt lärande till folkbildningsanslaget för att inom ramen för Folkbildningsnätet, tillsammans med andra åtgärder, genomföra särskilda insatser avseende flexibelt lärande vid folkhögskolor och studieförbund. Enligt regeringens direktiv har verksamheten fortsatt och den har finansierats via folkbildningsanslaget med 8,5 miljoner kronor årligen under perioden ( ). Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag omfattar bidragsfördelning, uppföljnings- och utvärderingsarbete, etik- och gränsdragningsfrågor, studeranderätt och skolformsfrågor inom folkhögskolan, folkbildningspolitik och omvärldsbevakning samt kommunikation och administration. För dessa uppdrag har för 2014 avsatts 28,6 miljoner kronor. Beloppen för motsvarande verksamhet 2013 och 2012 är 27,4 respektive 26,2 miljoner kronor. Ökningarna förklaras av de nya uppdragen (studeranderätt, skolforms-, etik- och gränsdragningsfrågor). Driftskostnaden för Folkbildningsnätet, som är folkbildningens digitala plattform, finansieras 2014 med 4,6 miljoner kronor via folkbildningsanslaget (4,6 och 4,4 miljoner kronor 2013 respektive 2012). Därutöver finansierar folkhögskolorna driften av Folkbildningsnätet via sin del av bidraget med 1 miljon kronor 2014 samt med 0,9 miljoner kronor både 2013 och För verksamheten inom Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) har 7,3 miljoner kronor avsatts varje år 2014, 2013 och 2012 ur folkhögskolornas bidrag kronor har avsatts 2014 i bidrag till Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) för insatser riktande till deltagare vid folkhögskolorna. Under 2013 och 2012 var bidraget kronor per år. Finansieringen sker ur folkhögskolornas bidrag. 16 Folkbildningsrådets budgetunderlag

17 Anslagsutveckling Anslagsutveckling Från 2010 minskades folkbildningsanslaget med 15,8 miljoner kronor (0,5 procent) genom en överföring av medel till ett forskningsprogram inom anslaget Insatser för den ideella sektorn. Från 2012 reducerades folkbildningsanslaget genom en överföring av 2,5 miljoner kronor till Ungdomsstyrelsens anslag för finansiering av uppgifter inom politiken för det civila samhället ökades anslaget med 60 miljoner kronor för utökning av folkhögskolans Allmänna kurs extra platser riktade till arbetslösa ungdomar som genomfört Studiemotiverande folkhögskolekurs. Också 2014 ökades anslaget med 60 miljoner kronor för folkhögskolans Allmänna kurs. Regeringen har inte meddelat om dessa medel kan komma att ingå i anslaget kommande år. Vidare har anslaget 2014 reducerats med 4,8 miljoner kronor för finansiering av statens e-förvaltningssystem och med 0,3 miljoner kronor som överförts till Myndigheten för kulturanalys. Anslagsutveckling i förhållande till kommunernas och landstingens bidrag Kommunernas bidrag till studieförbunden de senaste fem åren Kommunernas stöd i form av generella bidrag till studieförbunden har minskat från 372 miljoner kronor 2008 till 321 miljoner kronor 2012 vilket är en minskning med 58 miljoner kronor eller 14 procent. Det generella anslaget per invånare minskade under samma period från 40,49 kronor till 33,93 kronor, vilket är en minskning med 6,56 kronor eller 16 procent. Med början år 1997 har några kommuner avvecklat sitt stöd till studieförbunden gav 16 kommuner inga generella bidrag till studieförbunden. 90 procent av kommunerna har för 2013 budgeterat ett oförändrat eller minskat anslag till studieförbunden. Kommunbidragens storlek i relation till statens bidrag fortsätter att minska. Folkbildningsanslagets utveckling År Anslag (mkr) Pris- o löneomräkning (%) Anslagsförändring (%) KPI-förändring (%) ,35-0, ,61 1,82 0, ,03-0,08-0, ,45 1, ,46-0,50 2,33 Folkbildningsrådets budgetunderlag

18 Kommunernas andel av statens anslag till studieförbunden i miljoner kronor Stat Kommun Andel % % % % % Landstingens/regionernas bidrag till studieförbunden de senaste fem åren Landstingens/regionernas stöd i form av generella bidrag till studieförbunden inklusive anslag till länsbildningsförbunden har minskat från 280 miljoner kronor 2008 till 278 miljoner kronor år Det innebär en minskning med 2 miljoner kronor eller cirka 0,7 procent. 60 procent av landstingen har för 2013 budgeterat ett oförändrat eller minskat anslag till studieförbunden. Landstingens/regionernas bidrag i relation till statens bidrag har varit relativt stabilt under de senaste fem åren. Landstingens/regionernas andel av statens anslag till studieförbunden i miljoner kronor Stat Landsting/ Region Andel % % % % % Kommunernas och landstingens/regionernas minskade andelar i förhållande till statsbidraget beror dels på folkbildningsanslagets höjning, dels på minskningen av främst kommunbidragen vilket åskådliggörs av diagrammet. Statens, landstingens/regionernas och kommunernas bidrag till studieförbunden Stat Kommun Landsting/regioner Folkbildningsrådets budgetunderlag

19 Landstingens/regionernas anslag till folkhögskolorna de senaste fem åren I landstingsanslaget ingår anslag till egna folkhögskolor, bidrag till rörelsefolkhögskolorna och interkommunal ersättning. Landstingens/regionernas andel av statens bidrag till folkhögskolorna utgjorde 41 procent 2008, 40 procent Av bidraget är 64 procent huvudmannabidrag, 34 procent interkommunala ersättningar till rörelsefolkhögskolor och 2 procent interkommunala ersättningar till landstingsfolkhögskolor. Studieförbundens ekonomi Den totala omsättningen för de tio studieförbunden sammantaget på lokal-, regional- och förbundsnivå uppgick 2012 till miljoner kronor. Intäkterna av den bidragsberättigade folkbildningsverksamheten utgjorde miljoner kronor, vilket är 74 procent av den totala omsättningen. Statsbidragets andel av intäkterna i denna verksamhet är 46 procent. Studieförbundens samlade resultat är betydligt lägre 2012 än föregående år och har gått från ett överskott på 7 miljoner kronor till ett underskott på 17,5 miljoner kronor. Minskningen är helt kopplad till folkbildningsverksamheten och beror främst på lägre deltagarintäkter samt ökade kostnader för lokaler och personal. För annan verksamhet och på avdelningsnivån har framförallt personalkostnaderna ökat. Tabellen visar resultatet av studieförbundsverksamheten sedan Resultatet av folkbildningsverksamheten har kontinuerligt försämrats och gav 2011 för första gången ett underskott som 2012 försämrades ytterligare. Sex av tio studieförbund redovisar underskott i folkbildningsverksamheten vilket är en ökning med fyra studieförbund jämfört med Resultatet av annan verksamhet har de senaste fyra åren varit nästan konstant. Resultat sammantaget för alla studieförbund i miljoner kronor i löpande priser Folkbildningsverksamhet Övrig verksamhet Total verksamhet ,5-17, ,8 34,7 6, ,0 33,3 46, ,5 35,1 48, ,5 33,2 58,7 Antalet cirkelledare totalt var cirka år Sedan 2008 har antalet cirkelledare som arbetar utan arvode ökat från 68 procent till 87 procent. Samtliga cirkelledare ska vara godkända av studieförbundet och ha fått introduktionsutbildning av lokalavdelningen. Antal anställda på studieförbunden var år 2012 cirka I januari 2014 har de tio studieförbunden totalt 225 medlemsorganisationer och 153 samverkande organisationer på central nivå. Vidare finns ett omfattande samarbete med föreningar på lokal nivå. De tio studieförbunden har sammantaget 177 lokalavdelningar i januari Två studieförbund har även en distriktsindelning som totalt omfattar 34 distrikt. Folkhögskolornas ekonomi Den totala omsättningen för de 150 folkhögskolorna uppgick 2012 till miljoner kronor. I den statsbidragsberättigade folkhögskoleverksamheten var 2012 omsättningen miljoner kronor eller 77 procent av den totala omsättningen. Statsbidragets andel av skolornas intäkter i denna verksamhet utgjorde 61 procent. Antalet heltidstjänster vid folkhögskolorna var 2012 cirka Folkhögskolornas samlade resultat har förbättrats mellan 2011 och 2012 från 33 miljoner kronor till 56 miljoner kronor i överskott. I medeltal per skola är det en ökning från kronor till kronor. Förbättringen beror främst på intäkter av konferensverksamhet, övrig verksamhet och arbetsmarknadsprojekt. Folkhögskoleverksamhet har visat årligt underskott sedan De tre senaste åren har under- Folkbildningsrådets budgetunderlag

20 skottet kontinuerligt ökat och var nästan 69 miljoner kronor Underskotten har balanserats genom överskott från folkhögskolornas övriga verksamheter i form av konferenser, arbetsmarknadsutbildningar, projekt, uppdragsutbildningar och annan verksamhet var det samlade resultatet negativt. Tabellen visar resultatet av folkhögskolornas verksamhet sedan folkhögskolor visar ett överskott och 37 skolor underskott i den totala verksamheten vilket är 12 fler än föregående år. I folkhögskoleverksamhet är det betydligt fler skolor som visar underskott. Från 2008 har antalet skolor med underskott ökat från 81 till 96 eller med 18,5 procent. Resultat sammantaget för alla folkhögskolor i miljoner kronor i löpande priser Folkbildningsverksamhet Övrig verksamhet Total verksamhet ,6 124,4 55, ,3 91,7 32, ,0 82,2 24, ,5 57,5 46, ,8 54,0-1,8 20 Folkbildningsrådets budgetunderlag