BILAGA 2: UTREDNING AV BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

Transkript

1 BILAGA 2: UTREDNING AV BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd 3 kap 8 Skollagen (2010:800) Elevens namn Elevens personnummer Utbildning och klass Datum (utredningen startar) Delaktiga i utredningen (namn/befattning) Ansvarig för utredningen (namn/befattning) Sammanfattning av elevens studiesituation kunskapskrav som eleven riskerar att inte nå Elevens syn på omständigheter som kan ha betydelse för att eleven inte når de kunskapskrav som minst ska nås Skolnivå skolan: Gruppnivå klassen: Gruppnivå kursgruppen (ämnet): Individnivå eleven: Social nivå hemmet, vänner m.m.: Vårdnadshavares syn på omständigheter som kan ha betydelse för att eleven inte når de kunskapskrav som minst ska nås Skolnivå skolan: Gruppnivå klassen: Gruppnivå kursgruppen (ämnet): Individnivå eleven: Social nivå hemmet, vänner m.m.: 20

2 Finns tidigare utredningar/behov av särskilt stöd vad visar de? Skolnivå skolan: Gruppnivå klassen: Gruppnivå kursgruppen (ämnet): Individnivå eleven: Social nivå hemmet, vänner m.m.: Skolpersonalens syn på omständigheter som kan ha betydelse för att eleven inte når de kunskapskrav som minst ska nås (klf, undervisande lärare, stödsamordnare, elevhälsa): Skolnivå skolan: Gruppnivå klassen: Gruppnivå kursgruppen (ämnet): Individnivå eleven: Social nivå hemmet, vänner m.m.: Eventuella övriga instansers syn på omständigheter som kan ha betydelse för att eleven inte når de kunskapskrav som minst ska nås (Socialtjänst, SPSM m.m.) Skolnivå skolan: Gruppnivå klassen: Gruppnivå kursgruppen (ämnet): Individnivå eleven: Social nivå hemmet, vänner m.m.: Elevens styrkor och intressen Elevens perspektiv: Vårdnadshavares/förälders perspektiv: Undervisande lärares och klf:s perspektiv: Elevhälsans/övriga instansers perspektiv: Sammanfattning av utredningen [Redogör för den samlade bedömningen av elevens behov och huruvida eleven anses vara i behov av särskilt stöd. Sammanfattningen ligger sedan till grund för rektors beslut om åtgärdsprogram ska utarbetas eller ej] 21

3 Rektors beslut om åtgärdsprogram enligt 3 kap. 8-9 skollagen (2010:800) Åtgärdsprogram ska upprättas (se separat åtgärdsprogram) Åtgärdsprogram ska inte upprättas (eleven bedöms inte vara i behov av särskilt stöd) Datum (utredningen avslutas) Rektors signatur Överklaga beslutet Beslutet kan överklagas enligt skollagen 28 kap. 16, se nedan. Så här överklagar du: Beskriv i löpande text vilket beslut du överklagar och vilken ändring du vill ha. Bifoga beslutet, ange ditt namn, personnummer och kontaktuppgifter och skriv under överklagandet. Om du är under 16 år ska även vårdnadshavare skriva under ditt överklagande. Mer information finns på Skicka överklagandet så att det kommer skolan tillhanda inom tre veckor från det datum du tagit del av beslutet. Skicka överklagandet till din skolas postadress och mark kuvertet Rektor. Det här händer med din överklagan: När ditt överklagande kommit in till skolan dateras det. Skolan prövar sedan om överklagandet kommit in i rätt tid, och tar ställning till om beslutet ska omprövas. Om rektors beslut star kvar sänder skolan överklagandet vidare till Skolväsendets överklagandenämnd som tar ställning till om beslutet är riktigt eller om rektorn måste fatta ett nytt beslut. Överklagandet och övriga dokument som du skickar in blir allmänna handlingar som vem som helst kan begära ut och Skolväsendets överklagandenämnds beslut är offentligt. Skollagen 2010: kap 16 gällande överklagande av rektors beslut om åtgärdsprogram ska upprättas, samt innehållet i åtgärdsprogrammet Beslut av en rektor får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om åtgärdsprogram enligt skollagen 3 kap. 9. Vid prövning av ett överklagande enligt första stycket ska nämnden antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet. Om det överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning. 22

4 BILAGA 3A: ÅTGÄRDSPROGRAM Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 eller i form av anpassad studiegång enligt 12 får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. 3 kap 9 Skollagen (2010:800) Elevens namn Elevens personnummer Utbildning och klass Ansvarig för åtgärdsprogrammet Eleven har medverkat i utarbetandet av åtgärdsprogrammet Ja Nej Åtgärdsprogrammet baserar Datum för upprättande sig på följande utredning: [datum] Elevens vårdnadshavare har medverkat i utarbetandet av åtgärdsprogrammet (gäller ej myndig elev): Ja Nej Ange de behov hos eleven som ligger till grund för de särskilda stödåtgärder som skolan sätter in: Ange på vilket sätt elevens behov ska tillgodoses [redogör för de åtgärder som skolan vidtar på individ-, grupp- eller skolnivå för att tillgodose elevens behov] Ange vem som är ansvarig för åtgärden (namn/befattning)

5 Uppföljning av åtgärdsprogrammet Datum för uppföljning av åtgärdsprogrammet (ansvarig personals kontinuerliga arbete med att följa upp åtgärderna i vardagen): Namn och befattning på den/de som ansvarar för uppföljningen: Utvärdering av åtgärdsprogrammet Datum då åtgärdsprogrammet kommer att utvärderas: Namn och befattning på den som ansvarar för utvärderingen: Rektors beslut om att åtgärdsprogrammet ska genomföras enligt programmets innehåll (enligt 3 kap. 8 Skollagen). Datum för beslut Rektors signatur Överklaga beslutet Beslutet kan överklagas enligt skollagen 28 kap. 16, se nedan. Så här överklagar du: Beskriv i löpande text vilket beslut du överklagar och vilken ändring du vill ha. Bifoga beslutet, ange ditt namn, personnummer och kontaktuppgifter och skriv under överklagandet. Om du är under 16 år ska även vårdnadshavare skriva under ditt överklagande. Skicka överklagandet så att det kommer skolan tillhanda inom tre veckor från det datum du tagit del av beslutet. Skicka överklagandet till din skolas postadress och mark kuvertet Rektor. Det här hander med din överklagan: När ditt överklagande kommit in till skolan dateras det. Skolan prövar sedan om överklagandet kommit in i rätt tid, och tar ställning till om beslutet ska omprövas. Om rektors beslut star kvar sänder skolan överklagandet vidare till Skolväsendets överklagandenämnd som tar ställning till om beslutet är riktigt eller om rektorn måste fatta ett nytt beslut. Överklagandet och övriga dokument som du skickar in blir allmänna handlingar som vem som helst kan begära ut och Skolväsendets överklagandenämnds beslut är offentligt. Skollagen 2010: kap 16 gällande överklagande av rektors beslut om åtgärdsprogram ska upprättas, samt innehållet i åtgärdsprogrammet Beslut av en rektor får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om åtgärdsprogram enligt skollagen 3 kap. 9. Vid prövning av ett överklagande enligt första stycket ska nämnden antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet. Om det överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning. Mer information finns på 24

6 BILAGA 3B: EXTRA ANPASSNINGAR Extra anpassningar är en stödinsats som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Denna stödinsats kräver inte att ett formellt beslut fattas. Om eleven däremot är i behov av särskilt stöd, skall sådant ges och ett åtgärdsprogram upprättas. Åtgärdsprogram beslutas av rektorn. Blanketten extra anpassningar kan användas för att dokumentera och följa upp de extra anpassningar som skolan efter t.ex. en överlämning eller utredning av elevens behov bedömer nödvändiga för att eleven ska nå kunskapskraven för minst E. 3 kap 5a Skollagen (2010:800) Elevens namn Elevens personnummer Utbildning och klass Ansvarig för upprättandet [namn/befattning] Datum för upprättande Information/underlag som ligger till grund för att eleven skulle vara i behov av extra anpassningar: Ange de behov hos eleven som ligger till grund för de extra anpassningar som skolan gör: Ange på vilket sätt elevens behov ska tillgodoses [redogör för de extra anpassningar som skolan gör för att tillgodose elevens behov] Ange vem som är ansvarig för genomförandet (namn/befattning) Uppföljning av de extra anpassningar som gjorts Datum för uppföljning av extra anpassningar (ansvarig personals kontinuerliga arbete med att följa upp åtgärderna i vardagen): Namn och befattning på den/de som ansvarar för uppföljningen: Utvärdering av de extra anpassningar som gjorts Datum då dessa kommer att utvärderas: Namn och befattning på den som ansvarar för utvärderingen: Datum Signatur [ansvarig för upprättandet] 25

7 BILAGA 4: UTVÄRDERING AV GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet följs upp och utvärderas. Elevens namn Elevens personnummer Utbildning och klass Datum för utvärdering Ansvarig för utvärderingen av åtgärdsprogrammet: [namn/befattning] Uppföljningen och utvärderingen baserar sig på följande åtgärdsprogram: [datum] Eleven har medverkat i utvärderingen av åtgärdsprogrammet Ja Nej Elevens vårdnadshavare har medverkat i utvärderingen av åtgärdsprogrammet (gäller ej myndig elev): Ja Nej Uppföljning Uppföljningen av åtgärd 1: [Ange datum och vem som ansvarat för uppföljningen av åtgärden] Uppföljningen av åtgärd 2: [Ange datum och vem som ansvarat för uppföljningen av åtgärden] Uppföljningen av åtgärd 3: [Ange datum och vem som ansvarat för uppföljningen av åtgärden] Uppföljningen av åtgärd 4: [Ange datum och vem som ansvarat för uppföljningen av åtgärden] Utvärdering Resultat av utvärdering av åtgärdsprogrammet [Här värderas effekten av åtgärderna. Utvärderingen ligger sedan till grund för vidare beslut (se nedan)] Åtgärdsprogrammet avslutas fr.o.m. [datum]: Ny utredning ska göras Nytt åtgärdsprogram ska upprättas Datum för beslut Beslut fattat av [namn/befattning] Underskrift Åtgärdsprogrammet ska följa eleven så länge eleven är i behov av särskilt stöd för att nå målen. Beroende på vilket sätt som de åtgärder som vidtagits till stöd för eleven visar sig inte fungera ska en ny utredning göras och ett nytt åtgärdsprogram upprättas. Vägledande i arbetet med stöd till elever ska vara att identifiera elevens verkliga behov och hitta rätt åtgärd. I det fall som åtgärdsprogrammet inte till fullo genomförts ska behöver rektor snarast ta ett samtal med den som är ansvarig för aktuell åtgärd och uppmärksamma henne eller honom på vad åsidosättande av ansvaret innebär. Eleven måste snarast kompenseras för uteblivet särskilt stöd. 26

8 Överklaga beslutet Beslutet kan överklagas enligt skollagen 28 kap. 16, se nedan. Så här överklagar du: Beskriv i löpande text vilket beslut du överklagar och vilken ändring du vill ha. Bifoga beslutet, ange ditt namn, personnummer och kontaktuppgifter och skriv under överklagandet. Om du är under 16 år ska även vårdnadshavare skriva under ditt överklagande. Skicka överklagandet så att det kommer skolan tillhanda inom tre veckor från det datum du tagit del av beslutet. Skicka överklagandet till din skolas postadress och mark kuvertet Rektor. Det här hander med din överklagan: När ditt överklagande kommit in till skolan dateras det. Skolan prövar sedan om överklagandet kommit in i rätt tid, och tar ställning till om beslutet ska omprövas. Om rektors beslut star kvar sänder skolan överklagandet vidare till Skolväsendets överklagandenämnd som tar ställning till om beslutet är riktigt eller om rektorn måste fatta ett nytt beslut. Överklagandet och övriga dokument som du skickar in blir allmänna handlingar som vem som helst kan begära ut och Skolväsendets överklagandenämnds beslut är offentligt. Skollagen 2010: kap 16 gällande överklagande av rektors beslut om åtgärdsprogram ska upprättas, samt innehållet i åtgärdsprogrammet Beslut av en rektor får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om åtgärdsprogram enligt skollagen 3 kap. 9. Vid prövning av ett överklagande enligt första stycket ska nämnden antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet. Om det överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning. Mer information finns på 27

9 KVALITETSRAPPORT Resultat och analys av verksamhetens måluppfyllelse och kvalitet 2014/2015

10 LEDARE INNEHÅLL LEDARE När jag började som ny verksamhetschef för LBS i samband med att våren gjorde sitt antågande tog det inte lång tid innan jag förstod hur djupt LBS kvalitetsarbete är rotat. Det finns en professionalitet och systematik i kvalitetsarbetet som säkerställer att vi hela tiden utvecklar vår verksamhet och hela tiden siktar mot att bli bättre och bättre. Jag är stolt över de 13 skolor vi har och det arbete våra lärare gör tillsammans med alla våra elever varje dag. Under året som gått har vi fortsatt att satsa på lärarnas professionsutveckling genom vårt samarbete med Göteborgs universitet. Satsningen har lett till att lärarna i högre grad lär av och tar hjälp av varandra för att utveckla sin undervisning. Kollegialt lärande har sedan en tid tillbaka varit ett modeord i skolans värld, men på LBS ser jag att det verkligen fungerar. Vi har också arbetat med att utveckla vårt arbetssätt kring att ge eleverna möjligheter att utveckla kreativa kompetenser. Kreativitet kompetens efterfrågas i många branscher och kommer att vara en viktig konkurrensfördel när våra elever söker arbete i framtiden. För LBS är det en självklarhet att en kreativ utbildning går hand i hand med hög kvalitet och höga resultat. LBS har höga siffror i resultaten gällande alla kvalitetsaspekter. Eleverna är nöjda, trivs och är trygga på sin skola och i stort sett alla resultat i hur eleverna upplever sin utbildning och skola har höjts jämfört med tidigare år. För fösta gången sedan 2009 så sjunker däremot examensresultaten. En lägre andel av våra elever gick ur skolan med en godkänd examen jämfört med föregående år. Vi är givetvis inte nöjda med det och har därför analyserat våra resultat och vårt arbete särskilt noggrant för att under nästa läsår göra de satsningar som krävs för att återigen höja våra resultat. Vårt uppdrag är att alla elever ska nå målen för sin utbildning. Hos oss ska utbildningen också bidra till att alla elever utvecklas till starka, kreativa och företagsamma personer. Vi är nöjda först när vi lyckas med detta för alla elever som gett oss förtroendet att ansvara för just sin gymnasieutbildning. Vi har världens viktigaste uppdrag! INLEDNING GRUNDFAKTA OM LJUD & BILDSKOLAN LBS AB FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÅLUPPFYLLELSE 2013/2014 UNDERLAG OCH METODER FÖR KVALITETSRAPPORTEN REDOGÖRELSE FÖR ÅRETS KVALITETSPROCESS REDOGÖRELSE FÖR LÄSÅRSSPECIFIKA AKTIVITETER SAMLAD BEDÖMNING OCH BESLUT BILAGOR: 1: Läroplansmål ur Lgy11 Lotta Krus Verksamhetschef

11 VÄLKOMMEN KVALITETSÅRET VÄLKOMMEN TILL LBS KVALITETSRAPPORT 2014/2015 KVALITETSÅRET PÅ LBS KREATIVA GYMNASIET Kvalitetsarbete på LBS handlar om hur väl vi lyckas ge våra elever de förutsättningar de behöver för att utveckla kunskaper och värden som på bästa sätt förbereder dem inför det studie-, arbets- och samhällsliv som väntar dem efter gymnasiet. Det innebär att vi som jobbar inom LBS hela tiden gör oss medvetna om vad vi gör, varför, hur vi gör det och vart det leder för eleverna. En viktig princip är att genom ett systematiskt och standardiserat arbetssätt undvika de två ytterligheterna som vi kallar monstereffekt och euforieffekt. Det första handlar om att vi ska undvika att följa upp och dokumentera mer än vad som är nödvändigt för att ha kontroll över och kunna styra verksamhetens kvalitet. Det andra handlar om att inte förbättra sådant som redan fungerar väldigt väl, utan att se till att fördela vår kompetens så att hela vår verksamhet utvecklas. Den balansen ger oss en effektivitet i arbetet, som hjälper oss att trygga en långsiktig och jämn kvalitet och hållbarhet för eleverna. Utgångspunkten är att alla elever ska nå utbildningens mål på ett sätt som är rättssäkert och korrekt, och som vinner elevernas förtroende och ger dem en god skjuts i vidare studier och arbetslivet. Vårt arbete utgår därför från fyra perspektiv. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs program-/examensmål. Där finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Instrumentell kvalitet handlar om kvaliteten i våra strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på vår verksamhet i läroplan och skollag. Till exempel att eleverna får det inflytande i sina studier som de har rätt till, likvärdig bedömning och betygssättning och att eleverna får särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. Därtill använder vi begreppet upplevd kvalitet som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Och slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om hur det går för eleverna efter avslutad utbildning. Dessa fyra begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever får en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. Både vi som huvudman och alla våra skolor följer en grundläggande struktur och ett flöde i det systematiska kvalitetsarbetet. Det omfattar en gemensam tidsplan (alla skolor gör till exempel betygsprognostiseringar vid samma tidpunkt för att kunna analysera hur arbetet i verksamheten leder mot ökad måluppfyllelse när det gäller kunskapsresultaten), aktiviteter (alla skolor genomför till exempel utvärderingsseminarier där elever och personal analyserar skolans samlade resultat) och uppföljning (alla skolor utgår från samma resultatmått inom respektive kvalitetsdimension vilket möjliggör jämförelse och erfarenhetsutbyte mellan skolorna). För att undvika målträngsel formulerar vi i möjligaste mån mål endast på funktionell nivå (d.v.s. själva VAD-nivån) som omfattar vad vårt arbete i slutänden ska resultera i. På de andra tre nivåerna formulerar vi istället kravnivåer, bedömningsstöd eller ambitionsgrader. På sidan här intill framgår hur kvalitetsåret på LBS ser ut och vad som händer när. Kvalitetsrapporten är ett centralt dokument som både skolorna och huvudmannen dokumenterar sitt arbete i under hela läsåret fram till färdig rapport i juni/augusti respektive september. MAJ ARPIL Huvudman 2014/2015 JUNI Upplevd kvalitet Uppföljning elevenkät Uppföljning medarbetarenkät Funktionell kvalitet Uppföljning avgångselever Uppföljning samtliga betyg Instrumentell kvalitet Uppföljning NP-resultat Inlämning kvalitetsrapport (enhet) Inrapportering UHR, SCB & kommun Instrumentell kvalitet Kvalitetssäkring ISP MARS Instrumentell kvalitet Undervisningsutvärdering Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser JULI Ändamålsenlig kvalitet Uppföljning enkät tidigare avgångselever FEBRUARI AUGUSTI Instrumentell kvalitet Kvalitetssäkring kvalitetsrapport (enhet) Kvalitetssäkring ISP GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR Instrumentell kvalitet Kvalitetssäkring plandokument Handlingsplaner betygsprognoser SEPTEMBER Instrumentell kvalitet Publicering av kvalietsrapport (enhet) Kvalitetssäkring arbetsplaner (enhet) JANUARI Instrumentell kvalitet Behörighetsinventering personal Likabehandlings- och värdegrundskartläggning Publicering av kvalitetsrapport (huvudman) Instrumentell kvalitet Undervisningsutvärdering Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser DECEMBER OKTOBER NOVEMBER 4 LBS LÄSÅRET 2014/2015 LBS LÄSÅRET 2014/2015 5

12 GRUNDFAKTA LBS FÖRUTSÄTTNINGAR DET HÄR ÄR LBS KREATIVA GYMNASIET FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LBS MÅLUPPFYLLELSE 2014/2015 På LBS bedriver vi gymnasieutbildning inom medier och kreativa områden. Vi har bedrivit medieutbildning sedan 1996 och gymnasieutbildning i egen regi sedan Sedan augusti 2007 ingår vi i utbildningskoncernen AcadeMedia. VÅR VISION LBS vision är att erbjuda de mest attraktiva utbildningarna inom kreativa områden. Utbildningarna ska ge eleverna kunskap och färdigheter som överträffar både deras egna och andras förväntningar. Vår verksamhet ska underlätta för eleverna att, här och nu, se en tydlig koppling mellan utbildningen och livet efteråt. Våra utbildningar ska tydligt bidra till att utveckla alla elever till starka, kreativa och företagsamma personer. VÅR SYN PÅ UTBILDNING Vi lägger stor vikt vid att sätta alla våra utbildningar i ett sammanhang. Det är viktigt att kunskapen eleven får idag har ett tydligt samband med hur den ska användas i framtiden. På LBS är vi övertygade om att både framgång och misslyckande är utvecklande. Man måste våga pröva och våga göra fel för att komma framåt. Under utbildningen får eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper, skaffa sig värdefulla erfarenheter och stärka sitt självförtroende. Studierna ska helt enkelt bidra till elevens personliga utveckling och elevens förmåga att se sig själv, och sina förmågor, i ett större sammanhang. Eleverna hos oss ska helt enkelt få bästa möjliga förutsättningar att kunna påverka sin egen framtid. SKOLOR, UTBILDNINGAR OCH ELEVER Närmare 2430 elever läste under 2014/2015 någon av våra utbildningar LBS Media (ES - Estetik och media), LBS Speldesign (ES - Bild och formgivning), LBS Grafisk design (ES - Bild och formgivning), LBS Musikproduktion (ES - Musik), LBS Arkitektur och samhällsbyggande (TE - Samhällsbyggande och miljö), LBS Spelutveckling (TE - Design och produktutveckling), LBS Systemutveckling (TE - Informations- och medieteknik) eller LBS Reklam och kommunikation (SA - Medier, information och kommunikation) på någon av följande orter i Sverige: Borås, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Kristianstad, Kungsbacka, Lund, Motala, Nyköping, Stockholm, Trollhättan och Varberg. Nedan framgår när de olika skolorna startade: Varberg 2001/2002 Borås 2002/2003 Halmstad 2002/2003 Kungsbacka 2005/2006 Lund 2007/2008 Trollhättan 2007/2008 Kristianstad 2008/2009 Helsingborg 2009/2010 Motala 2010/2011 Nyköping 2010/2011 Jönköping 2011/2012 Stockholm 2014/2015 Göteborg 2014/2015 UTGÅNGSPUNKTER FÖR UTBILDNINGEN Alla våra utbildningar utgår från en kreativ kärna där sambands- och sammanhangsperspektivet är bärande. Likaså präglas utbildningarna av det pedagogiska perspektiv som tar vara på elevernas upplevelser och erfarenheter. Genom en syn på lärande som innebär att man måste våga pröva och våga misslyckas för att komma framåt, ska utbildningen vara en god bas för eleverna att arbeta strategiskt, praktiskt och kreativt inom både nya och traditionella kreativa områden. Framför allt är det målen i läroplanen (LGY2011), inklusive examensmålen, som är vägledande för verksamheten i alla dess delar från planering till genomförande, uppföljning och förbättring. ORGANISATION För verksamheten finns en ledningsgrupp bestående av verksamhetschef samt stöd- och ansvarsfunktioner inom ekonomi, marknadsföring, kvalitet och personalfrågor. För varje skolenhet ansvarar en rektor, med centralt verksamhetsstöd för kvalitetsuppföljning, skoljuridiska frågor, organisation, ekonomi, marknadsföring, IT och HR. Alla skolor inom LBS har olika lokala förutsättningar och planeras och följs därmed också upp utifrån det. Som huvudman har vi under läsåret 2014/2015 däremot vidtagit vissa huvudmannagemensamma åtgärder där vi uppmärksammat aktualiteter, risker eller brister som rör alla eller de flesta av skolorna, för att stärka skolornas förutsättningar att bedriva en utbildning av hög kvalitet. Dessa insatser redovisar vi i avsnittet om vårt systematiska kvalitetsarbete som fungerar som tolkningsbakgrund till rapportens avslutande avsnitt den samlade bedömningen. SÄRSKILT STÖD OCH ELEVHÄLSA För att säkerställa att verksamheten lever upp till de krav som ställs på skolornas arbete med särskilt stöd finns huvudmannagemensamma rutiner och principer nedtecknade i en standard kring arbete med särskilt stöd. Standarden syftar till att säkerställa att alla skolor har tillgång till rutiner och blankettstöd i sitt arbete. I och med en lagändring 1:a juli 2014 som gäller extra anpassningar till elever som behöver det har standarderna för särskilt stöd uppdaterats under läsåret med utgångspunkt från de förändringar som gjorts i skollagen (2010:800) och de av Skolverket uppdaterade allmänna råden om Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. För att möta kraven i skollagen gällande elevhälsa finns även en huvudmannagemensam standard inom elevhälsan. Den omfattar bland annat rutiner för krishantering, mottagande av elever med skyddad identitet och rutiner för anmälningsplikt enligt socialtjänstlagen. Den innehåller även rutiner och principer för elevhälsans organisation och riktlinjer för formella kompetenskrav för de olika funktionerna. ELEVINFLYTANDE Även inom elevinflytande finns en huvudmannagemensam standard för att säkerställa skolornas förutsättningar när det gäller elevernas inflytande på utbildningen. Standarden omfattar inflytande på såväl skolnivå som i undervisningen, och innehåller bland annat rutiner för klagomålshantering. VÄRDEGRUNDSARBETE Riktlinjer för skolornas likabehandlings- och värdegrundsarbete återfinns i standarden för likabehandling och värdegrund. Samtliga skolor upprättar varje år ett samlat plandokument (omfattande plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan) i kalenderårsskiftet utifrån den kartläggning som vi huvudmannagemensamt genomför på höstterminen varje läsår. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Sedan läsåret 2011/2012 finns en etablerad process för det systematiska kvalitetsarbetet som omfattar principer, ansvarsfördelning, tidsplan (i form av ett årshjul), uppföljningsprogram och strukturer för utvärderingsseminarium och dokumentation genom arbetsplan, undervisningsplan och kvalitetsrapport. LBS har också ett gemensamt underlag för att utvärdera undervisningen, undervisningsutvärderingar, utifrån riktlinjerna för lärare i läroplanen samt en elevenkät med tydlig koppling till skollagens krav som årligen genomförs på skolnivå. På huvudmannanivå finns en kvalitetsansvarig som sammanställer resultat, kvalitetssäkrar och stöttar rektorerna i genomförandet av enheternas systematiska kvalitetsarbete samt säkerställer i samarbete med verksamhetschef att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på såväl skolnivå som huvudmannanivå. EKONOMISK PLANERING OCH STABILITET För en långsiktigt hållbar och stabil verksamhet krävs också långsiktighet och hållbarhet i den ekonomiska planeringen. Vår verksamhet finansieras uteslutande via skolpengen och under läsåret 2014/2015 fortsatte vi att tydliggöra rektors ansvar och befogenheter att planera och fördela de ekonomiska resurserna på bästa sätt, samtidigt som vi som huvudman fortsatte med den ekonomiska uppföljningen för att säkerställa att prioriteringen av resurstilldelningen är den mest optimala utifrån elevernas och skolans behov. 6 LBS LÄSÅRET 2014/2015 LBS LÄSÅRET 2014/2015 7

13 FÖRUTSÄTTNINGAR UNDERLAG OCH METODER BESKRIVNING AV KVALITETSARBETET UNDERLAG OCH METODER KOMMUNIKATION Att tydliggöra LBS inriktning och karaktär såväl internt som externt har varit en viktig del av kommunikationsprocessen under året. Fokus har legat på att få skolornas lokala särart att lysa igenom samtidigt, som en likvärdig utbildning eftersträvas på alla skolor. I kommunikationsprocessen vill vi uppmuntra skolorna att vara en del av samhällsdebatten och därmed, utifrån varje skolas förutsättningar och möjligheter, öka synligheten och delaktigheten. Som en följd av detta har vi sett en ökad bevakning av skolornas aktiviteter i lokalpressen. Under läsåret har också kreativitetsprojektet med syfte att fördjupa och vidareutveckla LBS kreativa särart och profil konkretiserats. Målet är att ta fram pedagogik, programinnehåll, och kommunikation som möter de krav som vidareutbildning, arbetsmarknad och samhällsutvecklingen i framtiden ställer. Ett tydligt syfte under 2014/2015 har varit att utveckla programmet LBS Media. Arbetet kommer att pågå parallellt med kvalitetsarbetet och behandla olika områden inom LBS varje läsår. VERKSAMHETSLEDNING För verksamheten finns en tydlig ledningsgrupp bestående av verksamhetschef, kvalitetsansvarig, HR-strateg, kommunikationsansvarig och controller. Under läsåret har verksamhetschefen bytts ut då tidigare verksamhetschef gått vidare till nya uppgifter inom AcadeMedia. Ledningsgruppens uppgift är att både styra, leda och stödja rektorerna i deras uppdrag och säkerställa att verksamheterna i skolorna planeras och genomförs både mot författningarnas krav och verksamhetsgemensamma processer och principer gällande HR, ekonomi, kvalitet, skoljuridiska frågor, IT, marknadsföring och fastighetsfrågor. PERSONAL Under läsåret fortsatte vår uppföljning av personal och kompetens inom hela organisationen, och underlättade på olika sätt för lärare att skaffa sig lärarbehörighet. Samtliga rektorer genomgår eller har genomgått rektorsutbildning. SAMMANFATTNINGSVIS fanns det under året goda förutsättningar att planera och organisera en utbildning med hög kvalitet ur flera perspektiv. Samtliga insatser tog avstamp i en gemensam strategi och det är denna vi vill lyfta fram som tolkningsbakgrund till läsårets resultat som presenteras och analyseras längre fram i rapporten. Läsåret 2014/2015 fortsatte vi som huvudman att leda, stödja och säkerställa verksamheten vid våra 13 skolor genom fem verksamhetsgemensamma processer; Elever, Medarbetare, Ekonomi, Kommunikation och Kvalitet. Även om arbetet inom de olika processerna går in i vartannat, finns som tidigare berörts, ett antal huvudmannagemensamma standarder inom strategiska områden som talar om hur arbetet i respektive process rent konkret ska ske i linje med kraven i författningarna och LBS inriktning och karaktär. Se till exempel LBS standard kring kvalitetsarbete för arbetsgången inom det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannaoch enhetsnivå i linje med skollagen (2010:800 4 kap 3 7 ) där bland annat innehållet i den här rapporten regleras. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE INOM LBS Grunden i vårt systematiska kvalitetsarbete på både huvudmanna- och skolnivå bygger på samverkan, synlighet och ett processorienterat arbetssätt mot målen i läroplanen. Arbetet under läsåret utgår därmed från en lägesbedömning och slutlig planering av arbetet i augusti/september och avslutas med resultatutvärdering i juni. Däremellan följer vi regelbundet upp och dokumenterar vårt arbete utifrån definierade uppgifter, som vi samlar in vid givna tillfällen i processen. Dokumentationen bildar underlag för både preliminära bedömningar under arbetets gång, och för den slutliga resultatutvärderingen i juni/september då nya utvecklingsområden identifieras för att säkerställa huvudmannens och skolornas kvalitet i respektive dimension. Arbetsprocessen bidrar under läsåret till en förstärkt systematik i kvalitetsarbetet och ett säkerställande av hög läroplansvaliditet i vårt arbete, det vill säga att vi ägnar vår tid, kraft och materiella resurser åt rätt saker. Allt underlag i kvalitetsarbetet på huvudmannanivå samlas in i ett databasliknande dokument, och kompletteras med löpande analyser och lägesrapporter. På så vis kan vi ha grepp om hur arbetet utvecklas under året och över tid, både på skolnivå och på huvudmannanivå. Underlaget utgörs bland annat av betygsprognostiseringar, satta betyg, resultat från nationella kursprov, kartläggning av risker och förekomst av kränkningar, protokoll från interna granskningar och diverse dokumentgranskningar, undervisningsutvärderingar, utvärderingar av olika områden t ex likabehandlingsarbete och studiemiljö samt beslut från Skolinspektionen som tillsynsmyndighet. Genom att samla in en bredd av uppgifter kan vi effektivare uppmärksamma mönster, samband och konsekvenser av olika vägval. En sammanfattande bild och analys av läsårets arbete och resultat samt det fortsatta arbetet för högre måluppfyllelse och stärkt kvalitet på skol- respektive huvudmannanivå sammanställs av skolorna i juni/augusti och av oss som huvudman i den här rapporten i oktober månad. 8 LBS LÄSÅRET 2014/2015 LBS LÄSÅRET 2014/2015 9

14 ÅRETS KVALITETSPROCESS ÅRETS KVALITETSPROCESS LBS KVALITETSPROCESS AUGUSTI SEPTEMBER AUGUSTI SEPTEMBER Diagram 1: Lärarbehörighet enligt Skolverkets statistik SiRiS beräknat på heltidstjänster i oktober % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 33% 31% 65% 51% 47% 86% 94% 56% 70% 42% 52% 56% 52% 62% 59% 38% 36% 53% 51% 82% 68% 68% 30% 49% 79% 79% Instrumentell kvalitet Kvalitetssäkring kvalitetsrapport (enhet) Kvalitetssäkring individuella studeplaner Behörighetsinventering personal INSTRUMENTELL KVALITET ARBETSPLANER Med utgångspunkt i föregående läsårs resultat identifierar varje skola fokusområden för året. Riktningen för dessa fokusområden anges redan i kvalitetsrapportens samlade bedömning och omfattar de läroplansmål som identifierats som prioriterade eller där måluppfyllelsen bedöms vara låg. Under perioden augusti september upprättar varje skola en arbetsplan som beskriver hur man på skolan ska arbeta för att stärka måluppfyllelsen inom de områden som identifierats som prioriterade under utvärderingsseminarierna i slutet av föregående läsår. Syftet med arbetsplanen är att säkerställa att det finns en plan för det systematiska kvalitetsarbetet på skolan och att denna plan har en tydlig förankring i skolans uppdrag och mål samt till skolans resultat och analyser av desamma. Huvudmannen har sett att en utveckling har skett på skolorna till en överlag bra nivå men att det finns ett behov av att ytterligare tydliggöra och konkretisera de metoder och åtgärder som görs under året för att arbetsplanerna ska bli ett levande dokument under läsåret och för att förstärka systematiken löpande under året. Instrumentell kvalitet Publicering av kvalitetsrapport (enhet) Kvalitetssäkring arbetsplaner (enhet) Därför kommer mallen för den lokala arbetsplanen att göras om inför nästa läsår för att tydliggöra dessa aspekter ytterligare. UNDERVISNINGSPLANER För samtliga kurser skrivs s.k. undervisningsplaner som utgör en garanti för att undervisningen planeras och genomförs på ett sätt som motsvarar kraven i författningarna. Av undervisningsplanen framgår vilka förutsättningar som finns i elevgruppen, hur man planerar att arbeta mot de mål som anges i läroplan, respektive programs program/examensmål samt kursens ämnesplan. De innehåller också en redogörelse för på vilket sätt läraren inom ramen för undervisningen arbetar med de specifika mål som anges i skolans samlade plandokument och arbetsplan. Varje lärare redogör också i sin undervisningsplan för hur man arbetar med bedömning och betygsättning samt hur eleverna ges inflytande över undervisningens innehåll och genomförande. Dessa undervisningsplaner fungerar som uppföljningsverktyg för rektor som garant för att undervisningen planeras och genomförs i enlighet med styrdokumenten, för skolans stödsamordnare som garant för att eleverna inom ramen för undervisningen ges det stöd och de extra anpassningar som de behöver och för att upprättade åtgärdsprogram följs samt för skolans likabehandlingssamordnare som garant för att man inom ramen för undervisningen aktivt arbetar med likabehandlings- och värdegrundsfrågor enligt upprättat plandokument. Från huvudmannens sida följs arbetet med undervisningsplanerna upp genom avstämning med respektive rektor i samband med de interna granskningarna för att säkerställa att undervisningen planeras och genomförs på ett sätt som motsvarar kraven i författningarna. BEHÖRIGHETSINVENTERING Kravet på legitimation för lärare och förskollärare gäller fullt ut från och med den 1 juli 2015 och syftar till att öka kvaliteten i svensk skola, höja statusen på yrket och tydliggöra betydelsen av lärares behörighet. Innan dess fanns ett antal tidsbestämda övergångsbestämmelser för anställning och behörighet att undervisa och sätta betyg. Varje år vid läsårsstart genomförs på LBS en grundlig inventering av samtliga lärare, dels för att följa upp den totala lärarbehörigheten, dels för att belysa hur många av våra behöriga lärare som undervisar i de ämnen de är behöriga i. Inventeringen omfattar de vid tidpunkten anställda lärarna, och ger oss en mer precis uppskattning än de som anges i SiRiS, vars mätningar grundar sig på antalet behöriga lärare på skolan i oktober utifrån SCB:s och landets högskolor och universitets register. Det gör att våra interna bedömningar och beräkningar för lärarbehörigheten kan skilja gentemot det som redovisas i SiRiS. Vid den inventering som genomfördes av LBS hösten 2014 framgår att behörighetsgraden totalt är cirka 60% för hela verksamheten. Värt att notera är att behörigheten för de gymnasiegemensamma ämnena enligt vår interna inventering är avsevärt högre, 96%. Vi har under flera år haft en positiv trend i behörigheten på våra skolor, där vi framförallt på senare år 0% ser att möjligheterna på universitet och högskolor blir större i samband med de nya lagkraven. Vi ser således att de insatser som gjorts, för att genom strategisk rekrytering och vidareutbildning av lärarna på våra skolor öka behörigheten, har fortsatt att ge positiva resultat på huvudmannanivå, även om andelen behöriga lärare varierar mellan våra olika skolor (se diagram 1). LBS har under de senaste åren arbetat hårt för att möta kraven på behörighet och har också, som konstateras ovan, höjt behörighetsgraden på de flesta av våra skolor. Utmaningen för oss har varit att tillsammans med lärarna med spetskompetens inom exempelvis systemutveckling och 3D-grafik hitta möjligheter för fortbildning inom högskolornas vidareutbildning av lärare, då det helt enkelt saknas behörighetsgivande utbildningar för flera av våra viktigaste ämnen och kurser. För att säkerställa hög kvalitet och ständigt arbeta för att göra våra skolor ännu bättre, är en hundraprocentig lärarbehörighet på samtliga skolor en självklar målsättning. Rektor på varje skola är ansvarig för att kartlägga lärarbehörigheten på skolan och tillsammans med dem som saknar behörighet, upprätta en plan för att bli det. Vid inventeringen som genomfördes hösten 2014 genomgick sammanlagt 35 lärare behörighetsgivande utbildning vilket motsvarar cirka hälften av de som saknar behörighet idag. Förutsatt att vi inte har några större personalförändringar under kommande läsår kommer vi att i och med denna utbildning nå minst 80% behörighet inom de kommande åren. Fortsatt arbete kommer att behövas, bl a genom kompetensutvecklingsinsatser, för att säkerställa att vi har och kan behålla den kompetens som vi behöver för att bedriva våra utbildningar med en hög kvalitet. 10 LBS LÄSÅRET 2014/2015 LBS LÄSÅRET 2014/

15 ÅRETS KVALITETSPROCESS ÅRETS KVALITETSPROCESS LBS KVALITETSPROCESS OKTOBER NOVEMBER 100% 90% 91% 90% 94% 94% 90% 90% 97% 97% 80% 70% OKTOBER Instrumentell kvalitet Likabehandlings- och värdegrundskartläggning Publicering av kvalitetsrapport (huvudman) NOVEMBER Instrumentell kvalitet Undervisningsutvärdering 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jag har fått information om skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete Jag vet vart jag ska vända mig Jag har förtroende för att skolan om jag själv eller någon annan tar tag i situationen om jag själv elev upplever kränkningar på eller någon annan elev upplever skolan. kränkningar på skolan. Jag känner mig trygg i skolan 2013/ /15 Diagram 2: Resultat likabehandlings- och värdegrundsenkät oktober 2014 INSTRUMENTELL KVALITET UNDERVISNINGSUTVÄRDERING 1 Två gånger under läsåret genomförs undervisningsutvärderingar på samtliga skolor. Undervisningsutvärderingen utgör ett uppföljningsverktyg som ger en indikation på i hur hög grad eleverna upplever att lärarna inom ramen för undervisningen följer de riktlinjer som anges i läroplanen (LGY 2011) med avseende på kunskaper (kapitel 2.1), normer och värden (kapitel 2.2), ansvar och inflytande (kapitel 2.3), arbete och samhällsliv (kapitel 2.4) samt bedömning och betyg (kapitel 2.5). Därutöver får eleverna också skatta i hur hög grad lärarna i sin undervisning stimulerar elevernas kreativa kompetens, en viktig utgångspunkt för våra utbildningar. Frågorna finns på sidan 21. Årets första undervisningsutvärderingar genomfördes i november-december månad. Den utvärderingen var främst ett verktyg för rektor att följa upp hur man låg till kring dessa frågor på skolnivå och att följa upp enskilda lärare på individnivå. Tanken med dessa undervisningsutvärderingar är även att de ska fungera som ett verktyg för den enskilda läraren att få en indikation kring vad eleverna tycker och därmed få ytterligare verktyg att utveckla sina kurser i samråd med eleverna under kursens gång. Det fanns inga områden som stack ut på huvudmannanivå då andelen positiva svar (7-10 på en tio-gradig skala) var mellan 70 och 80% på samtliga frågor och andelen negativa (1-3) var generellt sett låg, kring 5%. LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSKART- LÄGGNING I november månad genomförs (sedan 2010/2011) en kartläggning av skolornas likabehandlings- och värdegrundsarbete. Kartläggningen görs genom en elevenkät som skattar huruvida eleverna känner sig trygga i skolan, om de har förtroende för man tar tag i situationen om de upplever kränkningar på skolan, att de fått information om skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete samt om de vet vart de ska vända sig om de upplever kränkningar på skolan. Resultatet av likabehandlings- och värdegrundsenkäten (se diagram ovan) utgör sedan, tillsammans med lokala kartläggningar, ett av skolans underlag för analys inför upprättandet av det plandokument som färdigställs i januari februari. Årets kartläggning visade att eleverna generellt är trygga på skolan, 97% svarar ja på det påståendet, och samtliga skolor har ett resultat över 94% vilket tyder på att ett aktivt och målinriktat värdegrundsarbete bedrivs i verksamheten. Eleverna anger också att de i hög grad har förtroende för att skolan agerar och någon utsätts för kränkningar. Vi kan i undersökningen se att andelen som anger att de fått information om skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete sjunker något. En bidragande faktor till det kan vara att vi på vår nystartade skola i Stockholm inte informerade tillräckligt tydligt inför enkäten vilket ledde till att resultatet där blev endast 35%. Övriga resultat för LBS Stockholm ligger dock i linje med övriga skolor. Dessutom ser vi att andelen att andelen som svarat negativt på frågan Upplever du att eleverna på din skola behandlar varandra med respekt har totalt ökat från 15% till 17%. Det har man arbetat kring på dessa skolor och då till stor del fokuserat på språkbruk och ömsesidig respekt, något som också har lags in i respektive skolas samlade plandokument (Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling). När vi granskat skolornas kvalitetsrapporter så finner vi glädjande nog att det överlag finns ett bra, systematiskt arbete på skolorna där det finns en ansvarig person på skolan som samordnar detta arbete och det finns en stor grad av elevinflytande i arbetet och dessa ordnar olika aktiviteter för att förbättra såväl trivseln på skolorna som respekten för olikheter. 12 LBS LÄSÅRET 2014/2015 LBS LÄSÅRET 2014/

16 ÅRETS KVALITETSPROCESS ÅRETS KVALITETSPROCESS LBS KVALITETSPROCESS DECEMBER JANUARI DECEMBER JANUARI Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser Instrumentell kvalitet Kvalitetssäkring plandokument Handlingsplaner betygsprognoser INSTRUMENTELL KVALITET SAMLAT PLANDOKUMENT (LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING): Uppföljning av skolornas likabehandlings- och värdegrundsarbete genomförs i januari av huvudmannen genom dokumentgranskning av skolornas samlade plandokument (omfattande plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan). Plandokumenten upprättas under januari månad och utgår från riskanalyser på skolan, anmälningar om kränkande behandling/trakasserier/diskriminering som inkommit under det senaste kalenderåret, samt resultaten av den kartläggning som görs under hösten (likabehandlings- och värdegrundskartläggning). Plandokumenten kvalitetssäkras sedan i av huvudmannen för att säkerställa att de lever upp till kraven i författningarna. Under tidigare läsår har, trots att resultaten även då var goda, funnits vissa brister och alltför stora skillnader mellan skolornas plandokument och det har därför genomförts kompetensutvecklingsinsatser inom detta område. I samband med uppföljningen av årets planer i januari 2015 så ser vi att de tidigare insatserna och en ökad vana har gett överlag bättre planer på våra skolor. Det finns en tydlig ram i och med den standard som finns kring detta område och ansvariga ute på skolorna har utvecklats i arbetet med att ta fram kvalitativa planer. Vi ser dock ett fortsatt behov av att följa upp detta på enhetsnivå för att kvaliteten ska bli ännu högre och framförallt jämnare. Det har tidigare också funnits en osäkerhet kring rutiner för anmälan av kränkande behandling/trakasserier/diskriminering till huvudman. Vi ser nu att dessa anmäls i större grad och fr o m februari 2015 har denna rutin vidareutvecklats ytterligare av huvudmannens skoljurist som också tagit över ansvaret för att hantera utredning av dessa på huvudmannanivå. FUNKTIONELL KVALITET BETYGSPROGNOSTISERINGAR Samtliga skolor sätter under december månad betygsprognoser i samtliga kurser. Dessa sammanställs av huvudmannen och analyseras sedan tillsammans med rektorerna i samband med ett rektorsgruppsmöte i slutet av december. Rektorerna får därefter ut ett underlag för diskussion och analys tillsammans med personalen på sin enhet, en analys som genomförs på skolan i samband med en halvtidsutvärdering i början av januari. I samband med sammanställningen av betygsprognoserna i december, för vi från huvudmannens sida diskussioner med de skolor där andelen underkända betyg prognostiserats som hög. Varje rektor ansvarar därefter för att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att undervisningen utformades så att samtliga elever, i enlighet med kraven i författningarna, nådde utbildningens mål. Utifrån de betygsprognostiseringar som gjorts under tidigare läsår har det visat sig att dessa, med god överensstämmelse kunnat predicera det faktiska betygsutfallet (med avseende på andelen elever som når minst E i kursbetyg) om inte åtgärder sätts in för att skapa bättre förutsättningar för eleverna att nå kunskapskraven i de kurser som visar på bristande måluppfyllelse. Uppföljningen av betygsprognoserna utgör därför ett viktigt uppföljningsverktyg för att säkerställa identifieringen av bristande måluppfyllelse på skolorna och fungerar som ett underlag för diskussion kring hur man kan anpassa och resursfördela i verksamheten för att ge eleverna de förutsättningar de behöver för att nå kunskapskraven för minst E. 14 LBS LÄSÅRET 2014/2015 LBS LÄSÅRET 2014/

17 ÅRETS KVALITETSPROCESS ÅRETS KVALITETSPROCESS LBS KVALITETSPROCESS FEBRUARI MARS bekräftas i den likabehandlings- och värdegrundsenkät som genomfördes under hösten Dock upplever en del elever, vilket även konstaterats i samband med likabehandlings- och värdegrundsenkäten, att respekten mellan elever har minskat något generellt. Diagram 3a: Elevenkät- Nöjdhet (NKI) per skola och totalt FEBRUARI Ändamålsenlig kvalitet Uppföljning enkät tidigare avgångselever Upplevd kvalitet Elevenkät Instrumentell kvalitet Elevenkät MARS Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser. Instrumentell kvalitet Undervisningsutvärdering Elevernas upplevelse av att de får arbetsro ligger dock betydligt lägre än övriga frågor, något som bekräftar den bild huvudmannen fått vid de interna granskningar som genomförts under året (se sid. 34). Att fortsatt bibehålla och i vissa fall stärka skolornas arbete för att främja en god lärandemiljö som präglas av arbetsro, framförallt på de skolor där behovet finns, kommer således att vara ett fortsatt viktigt arbete framöver genom att förbättra vårt förebyggande arbete Diagram 3b: Elevenkät- Rekommendationsgrad per skola och totalt ELEVENKÄT Under februari månad genomförs den årliga elevenkäten inom hela AcadeMedia i samarbete med Markör som avser att mäta såväl den instrumentella kvaliteten som den upplevda. Av resultaten kan vi få indikationer på den övergripande nöjdheten hos eleverna (NöjdKundIndex- NKI), hur eleverna upplever sin studiemiljö, den undervisning som bedrivs, samt i vilken utsträckning de skulle rekommendera skolan till andra. Elevenkäten har en mycket hög svarsfrekvens, vilket gör att den är ett bra verktyg för vår uppföljning UPPLEVD KVALITET - ELEVENKÄT Utifrån resultaten av 2014/2015 års enkät (se diagram 3a-c) kan vi konstatera att eleverna inom LBS i det stora hela är något mer nöjda än föregående läsår. NKI ökar ett steg till 71 och rekommendationsgraden ligger fortsatt högt på 78%, medan trivselgraden ökar två procentenheter från en redan hög nivå till 85% jämfört med föregående år. En förklaring till de minskningar som skett på LBS Borås och LBS Halmstad är framförallt en något sämre arbetsmiljö kopplat till ordningsproblematik på dessa skolor. Det finns dock inom dessa skolor, liksom övriga, en variation mellan olika klasser och årskurser. På LBS Borås är det framförallt en klass som har ett betydligt lägre snitt än övriga och på LBS Halmstad är det framförallt eleverna i åk 2 och 3 på musikproduktionsinriktningen som ger lägre betyg inom dessa områden. Det har efterlysts mer gemensamma aktiviteter vilket därför har planerats på skolorna. En förklaring till att resultaten ligger lägre hos eleverna på LBS Nyköping är troligen en historik av personalomsättning i skolans ledning som skett under tidigare läsår och som bidragit till en oro bland såväl elever som personal, något som framförallt gör att resultaten i årskurs 3 där är avsevärt lägre än övriga årskurser där. Nu är dock en stabil ledning på plats och skolans rutiner och arbetssätt vidareutvecklas kontinuerligt i enlighet med LBS standarder vilket borgar för att den uppgång som påbörjats under detta läsår kan fortsätta framgent. INSTRUMENTELL KVALITET - ELEVENKÄT I enkäten återfinns olika frågor som behandlar respekt, trygghet, arbetsro, samt i vilken utsträckning hänsyn tas elevernas synpunkter. Elevernas svar på dessa frågor ger ett index för hur de upplever sin Studiemiljö. Vid årets genomförande var det samlade indexet för studiemiljö 79, d.v.s något bättre än föregående år (77). Glädjande är att samtliga skolor utom två förbättrar sina resultat. Sett till delfrågorna inom studiemiljö, visar resultaten att eleverna i mycket hög grad upplever sig trygga på skolorna, vilket också Utöver frågor som rör studiemiljön, ombeds eleverna också i enkäten att svara på frågor som rör undervisningen med fokus på huruvida lärarna skapar lust till lärande, ger eleverna information om hur det går i skolarbetet, är tydliga med att förklara vad eleven behöver kunna för att nå de olika betygen samt om de hjälper eleverna att nå så långt som möjligt i relation till utbildningens mål. Det sammantagna indexet för undervisning låg vid genomförandet på 72, en liten förbättring jämfört med föregående år (70). Även här har de flesta skolorna förbättrat sina resultat. Särskilt ser vi att LBS Jönköping, LBS Trollhättan och LBS Varberg gjort stora förbättringar inom detta område. Gemensamt för dessa är att de på ett målmedvetet sätt har satsat på fokusområden som gäller att genom ett systematiskt arbete stärka undervisningen, bl a genom bättre återkoppling. Dessa skolor har också i linje med LBS satsning Leda-Lära-Lag (se sidan 34) satsat på att arbeta med dessa frågorgenom en kollegial samverkan och med stort inslag av kollegialt lärande vilket verkar ha gett tydliga resultat. Sammantaget upplever eleverna att lärarna i hög grad hjälper dem så att det ska gå så bra som möjligt för dem och Diagram 3c: Elevenkät- Trivselgrad per skola och totalt LBS LÄSÅRET 2014/2015 LBS LÄSÅRET 2014/

18 ÅRETS KVALITETSPROCESS ÅRETS KVALITETSPROCESS Diagram 4a: Elevenkät Studiemiljö Eleverna behandlar varandra med respekt 88 Personalen tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Diagram 4b: Elevenkät Studiemiljöindex per skola och totalt Jag känner mig trygg i skolan Jag tycker att jag kan få arbetsro Jag tycker att personalen tar hänsyn till vad vi elever har för synpunkter Studiemiljö index att lärarna samtidigt kan tydliggöra vad eleverna behöver göra för att nå de olika betygen. När det gäller lärarens förmåga att påverka lusten till lärande och att kunna ge information om hur det går för dem, skattar eleverna dessa förmågor hos lärarna något lägre även om vi ser att det skett en utveckling även i dessa frågor vilket är positivt. ELEVENKÄT (TIDIGARE ELEVER) Utöver den årliga elevenkäten följer LBS också upp hur de elever som tidigare tagit examen upplevt sin tid på skolan med avseende på undervisningen, relationen/ kontakten med lärarna, lärarnas engagemang, kamraterna och stämningen på skolan samt hur väl skolan förberett dem inför vidare studier och arbetsliv. Denna undersökning syftar till att mäta den ändamålsenliga kvaliteten, d.v.s. hur det går för våra elever efter avslutad utbildning. Undersökningen som genomfördes under 2014/2015 riktade sig till ett slumpmässigt urval av elever som tog studenten från våra skolor i juni 2012, d v s elever som gick enligt den tidigare läroplanen och programstrukturen som gällde innan införandet av GY11. Eleverna upplever även att studiemiljön och den undervisning som de fått varit god. Allra främst uppskattade eleverna lärarnas engagemang (82%) och deras förmåga att bygga goda elevrelationer (87%) samt kamraterna och stämningen på skolan (90%) (se diagram 6b). Av enkäten kan vi se att 37% av avgångseleverna 2012 upplevde att skolan förberett dem för högre studier. Till skillnad från de utbildningar som LBS idag erbjuder inom GY11, studerade majoriteten av de elever som tog studenten 2012, och som varit föremål för undersökningen, på ett yrkesförberedande program (medieprogrammet). 80% av de deltagande eleverna är positivt inställda till att rekommendera skolan till någon som ska börja gymnasiet. Diagram 5b: Elevenkät Undervisningsindex per skola och totalt Diagram 4b: Elevenkät (tidigare elever) Huvudsaklig sysselsättning 2 år efter examen vid LBS. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 32% 34% 42% 37% (examen 2011) 2014 (examen 2012) 10 0 Diagram 5a: Elevenkät Undervisning ÄNDAMÅLSENLIG KVALITET - ELEVENKÄT (TIDIGARE ELEVER) I enkäten som genomförs genom telefonintervjuer deltog 155 före detta elever vilket innebär 30% av samtliga elever som gick ut LBS Av undersökningen framgår att det gått bra för de elever som studerat på LBS och att de allra flesta arbetar eller studerar vidare (Se diagram 6a). Av de som studerar uppger 46% att den utbildning de nu går har ungefär samma inriktning som det eleverna studerade på gymnasiet. 20% 10% 0% Studerar på högskola/universitet 10% 10% Studerar vid annan utbildning Arbetar Övrigt Diagram 6b: Elevenkät tidigare elever- När du ser tillbaka på din tid på din skola, hur nöjd är du då med 100% 90% 80% 70% 68% 67% 90% 87% 84% 84% 82% 90% 16% 19% % 50% 40% 51% 37% 2013 (examen 2011) 2014 (examen 2012) 20 30% 27% 10 20% 18% - Mina lärare gör så at jag får lust att lära mig mer Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet Lärarna hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för mig Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen Undervisning index 10% 0% Undervisningen Relationen/kontakten Lärarnas engagemang Kamraterna och Förberedelser inför med lärarna stämningen på skolan högre studier Förberedelser inför arbetslivet 18 LBS LÄSÅRET 2014/2015 LBS LÄSÅRET 2014/

19 ÅRETS KVALITETSPROCESS ÅRETS KVALITETSPROCESS LBS KVALITETSPROCESS APRIL MAJ Diagram 6: Undervisningsutvärdering jämförelse VT2014 och VT % 90% APRIL MAJ 80% 70% 60% 83% 81% 81% 79% 78% 76% 76% 76% 75% 75% 75% 74% 73% 73% 71% 70% 69% 68% 80% 80% 78% 78% 76% 75% 74% 73% 78% 77% 76% 76% 72% 72% Instrumentell kvalitet Uppföljning av undervisningsutvärdering Instrumentell kvalitet Kvalitetssäkring individuella studieplaner 50% 40% 30% VT 2014 VT % 10% 0% Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga 6 Fråga 7 Fråga 8 Fråga 9 Fråga 10Fråga 11Fråga 12Fråga 13Fråga 14Fråga 15Fråga 16 INSTRUMENTELL KVALITET UNDERVISNINGSUTVÄRDERING 2 Sammantaget visar undervisningsutvärderingen på att eleverna på våra skolor är generellt nöjda med lärarnas undervisning, även om variationer mellan lärare och på de olika skolorna förekommer. Vi ser att vi överlag har höjt resultaten både i jämförelse med höstterminens undervisningsutvärderingar men framförallt i jämförelse med de undervisningsutvärderingar som genomfördes vid samma tidpunkt föregående läsår. Vi ser att tendensen som vi såg rörande undervisning i elevenkäten som genomfördes i januari här bekräftas genom att resultaten som rör exempelvis bedömning och elevernas drivkraft förbättras. Det område vi ser störst förbättringsutrymme inom är fråga 5 som rör kontakten med eleverna kring hur det går för dem, där är det 70% som svarar positivt, d v s Det har skett ett utvecklingsarbete kring denna fråga i flera år på ett flertal av våra skolor men vidare uppföljning behövs i detta område. Likaså är resultatet på fråga 8 något lägre än övriga frågor, 71%, och den frågan rör demokrati. Vi är inte heller helt nöjda med resultatet som rör kreativ kompetens då vi avser att vara ett kreativt gymnasium som tränar eleverna i att utveckla kreativa kompetenser. Vi kommer ha ett fokus på just kreativa kompetenser och processer kommande läsår, se mer nedan. Särskilt glädjande att höga resultat på fråga 6 ( Jag kan lita på att läraren ingriper om någon utsätts för kränkningar ) med 81% positiva och fråga 9 ( Läraren är mån om att alla ska få möjligheten att få komma till tals och bli lyssnade på ) 83%. Även glädjande att resultatet på fråga 14 (Läraren är bra på att skapa arbetsro) visar ett relativt högt resultat, 77%, med tanke på att frågan Jag tycker att jag kan få arbetsro i elevenkäten har ett något lägre resultat, 67% (se diagram 4a). En möjlig förklaring till detta är att måttten är något olika. I undervisningsutvärderingarna får man en tydligare uppföljning av arbetsron i enskilda kurser medan det gemensamma måttet i elevenkäten kan vara svårare att följa upp då det, åtminstone i teorin, kan räcka att det i en av elevernas kurser inte är studiero för att eleven inte ska vara helt nöjd med hur studieron är totalt på skolan. UNDERLAG FÖR UNDERVISNINGSUTVÄRDERING Ansvar och inflytande 1. Läraren underlättar för mig att planera mina studier och ta ansvar och för mitt skolarbete. 2. Läraren visar intresse för vad jag har för förkunskaper och förväntningar på kursen, och uppmuntrar mig att vara med och bestämma hur vi ska arbeta. Arbetsliv och vidare studier 3. Läraren gör det tydligt för mig varför kursen är en viktig del av min utbildning och hur jag skulle kunna ha användning för mina kunskaper i mitt framtida arbetsliv och i vidare studier. Bedömning och betyg 4. Läraren gör det tydligt för mig vilka mål vi arbetar mot och vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen. 5. Läraren har regelbunden kontakt med mig om hur det går för mig och hur jag kan utvecklas ännu mer. Demokratisk kompetens och värdegrund 6. Jag kan lita på att läraren ingriper om någon utsätts för kränkningar. 7. Läraren ger mig möjlighet att träna på att ta ställning, presentera, kommentera, diskutera och argumentera. 8. Läraren gör det tydligt för mig vad demokrati är. 9. Läraren är mån om att alla ska få möjligheten att få komma till tals och bli lyssnade på. Drivkraft, självförtroende och sammanhang 10. Läraren får mig att tro på mig själv och att jag kan lära. 11. Läraren ger mig den hjälp jag behöver för att det ska gå så bra som möjligt för mig. 12. Läraren ger mig möjlighet att arbeta utifrån mina intressen och drivkrafter. 13. Läraren inspirerar mig att vilja lära mig mer. 14. Läraren är bra på att skapa arbetsro. 15. Läraren är bra på att skapa ett bra samarbets- och diskussionsklimat. Kreativ kompetens 16. Läraren ger mig möjlighet att utveckla min kreativitet. FÖRKLARINGAR Svaren anges på en skala 1-10 där 1 = stämmer inte alls och 10 = stämmer mycket bra. 20 LBS LÄSÅRET 2014/2015 LBS LÄSÅRET 2014/

20 ÅRETS KVALITETSPROCESS ÅRETS KVALITETSPROCESS LBS KVALITETSPROCESS JUNI FUNKTIONELL KVALITET BETYGSRESULTAT I juni sammanställs samtliga betygsresultat på LBS och skickas ut till skolorna som underlag för rektors och personalens samlade analys under de utvärderingsseminarier som hålls i mitten av juni. Under rektorsmötet i slutet av juni analyseras sedan skolornas samlade resultat tillsammans med verksamhetsledningen, som lyfter fram och presenterar de tendenser vi kan se på huvudmannanivå. ANDEL ELEVER MED EXAMEN INOM 3 ÅR (GENOM- STRÖMNING) Enligt statistiken (se diagram 7), som publicerades i december 2014 för de elever som tog examen 2014, så ligger genomströmningen på samtliga våra skolor i nivå med eller högre än rikssnittet. Då de elever som tog examen i juni 2014 var de första som fullföljde en gymnasieutbildning enligt den nya gymnasieskolan som infördes höstterminen 2011 (LGY11) så finns ingen jämförelse att göra med tidigare siffror och det är därmed svårt att göra någon djupare analys. JUNI Instrumentell kvalitet Uppföljning NP-resultat Inrapportering UHR, SCB & kommun Inlämning av kvalitetsrapport (enhet) Funktionell kvalitet Uppföljning avgångselever Uppföljning samtliga betyg Vi ser dock att en stor majoritet av de elever som börjar på någon av LBS skolor också slutför sin utbildning inom tre läsår. Vanligast är att eleverna byter skola eller utbildning under sitt första gymnasieår och därmed inte fullföljer sina studier på skolan och i och med detta försämras genomströmningen. En mindre del av de elever som inte fullföljer inom tre år går ett fjärde år på samma skola för att nå examen. ANDEL ELEVER MED GYMNASIEEXAMEN Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program: - Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) - Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p - Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska Ett godkänt gymnasiearbete Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p) och är preliminära, den officiella statistiken publiceras i december 2015 vilket gör att jämförelsen får göras med rikssnittet Vi ser att vi tyvärr har en något lägre andel med gymnasieexamen än föregående läsår vilket givetvis är oroande. För att verkligen utreda detta på djupet genomfördes därför på huvudmannanivå en djupanalys av de elever som ej nådde examen och resultaten diskuterades också på såväl det sista rektorsmötet som genomfördes i juni som de första rektorsmöten som genomfördes under det nya läsåret 2015/2016. Resultaten har givetvis diskuterats på varje skola och analys och åtgärder har tagits fram och dokumenterats i respektive skolas kvalitetsrapport. Denna djupanalys och de samtal vi fört visar att ett stort problem för de elever som inte når examen är att dessa elever ofta har bristande motivation för sina studier vilket visar sig genom hög frånvaro och att de inte fullt ut når kunskapskraven i de kurser som framförallt går i åk 2 och 3. Nästan hälften av dessa elever hade F i 800 p eller mer vilket motsvarar minst ett läsår. Vårt arbete för att fånga in och följa upp dessa elever och hitta verksamma extra anpassningar och/eller stödinsatser behöver därför intensifieras och utvecklas ytterligare. Av de elever som inte når examen så hade 27%, totalt 21 elever, 350 p F eller mindre vilket innebär att dessa hade nått examen under förutsättning att de klarat en av de Diagram 7: Genomströmning per enhet- Andel elever som påbörjat sin utbildning HT2011 och inom 3 år uppfyllt kraven för examen på samma skola. *rikssnitt anger ett viktat medelvärde för ES och TE-programmen. Siffrorna hämtade från Skolverkets officiella statistik SiRiS 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 85% 90% 79% 96% 73% 92% 68% 69% 69% Diagram 8a: Andel elever med gymnasieexamen per skola (*Rikssnitt 2014 anges för högskoleförberedande program) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 91% 88% 87% 94% 100% ES SA TE 95% 89% 87% 88% 67% 71% % Rikssnitt LBS LÄSÅRET 2014/2015 LBS LÄSÅRET 2014/

21 ÅRETS KVALITETSPROCESS ÅRETS KVALITETSPROCESS Diagram 9a: Genomsnittlig betygspoäng för samtliga avgångselever per skola (*Rikssnitt 2014 anges för högskoleförberedande program) ,8 13,1 13,112,9 14, ,1 13,4 12,9 14,4 14,3 13,6 13,6 12,8 12,5 13,9 13,4 13,4 13,6 13,9 13,713,6 13 Diagram 9b: Genomsnittlig betygspoäng för samtliga elever per program ,9 13,5 14,4 14, ,6 13,3 13,9 13,6 13,7 13,6 ES SA TE Högskoleförberedande program totalt 14,6 14, Rikssnitt 2014 Diagram 9c: Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen per skola (*Rikssnitt 2014 anges för högskoleförberedande program) ,1 13,513,4 14,9 14,8 14,5 14,3 14,7 14, ,8 13,9 14,1 13,4 12,9 14,614,5 14,3 14,7 14,4 14,2 14, , kurser som de fick F i. Det var 12 elever av dessa som inte klarade examen p g a att de inte klarade en av de behörighetsgivande kurserna och hälften av dessa, 6 elever, hade F i Svenska 3. Av de övriga behörighetsgivande kurserna så var Engelska 6, Matematik 1 och Gymnasiearbetet utslagsgivande för 2 elever per kurs, d v s om de uppfyllt kraven i dessa kurser hade de också nått en gymnasieexamen. Även en mer generell analys visar att framförallt Svenska 3 och Gymnasiearbetet är kurser där en stor del av eleverna som inte når examen inte uppnådde kunskapskraven för minst godkänt betyg E. Svenska 3 var det 64% av eleverna utan examen som inte klarade och 53% av dessa elever klarade inte Gymnasiearbetet. Störst andel elever utan examen hade LBS Borås och LBS Nyköping där problematiken med frånvaro och låg motivation var särskilt stor. Elevhälsan på dessa skolor har nu förstärkts ytterligare och på LBS Borås ska samtliga medarbetare under läsåret 2015/2016 genomgå en kompetensutvecklingsinsats för att arbeta med elever med normbrytande beteende. En delförklaring till att en lägre andel elever tar examen kan vara att det i år är första gången sedan förändringen av läroplan och programstruktur finns elever som går ett fjärde år eller p g a tidigare skolproblematik gått om eller bytt tidigare under gymnasietiden. Dessa fanns inte med i statistiken föregående läsår och vi ser att det är en större andel av dessa elever som trots ett extra läsår inte når examen. Om det är en trend som även kommer att ge utslag för rikssnittet visar sig först i december 2015 då statistiken offentliggörs för elever som tagit examen detta läsår. Trots att en liten försämring skett så ligger LBS totalt ändå i nivå eller över rikssnittet för andel elever med examen på de tre program som vi erbjuder. Två skolor, LBS Helsingborg och LBS Trollhättan, går mot strömmen och ökar andelen elever med gymnasieexamen. Gemensamt för båda dessa skolor är en stor kollegial samverkan kring eleverna och en extra tydlig systematisk uppföljning kring elevernas resultat från skolledningen. GENOMSNITTLIG BETYGSPOÄNG Vi har i årets analyser valt att använda två parallella mått på den genomsnittliga betygspoängen ett för samtliga avgångsbetyg och ett för endast de gymnasieexamen som utfärdats på skolorna. Vi har valt dessa mått utifrån att det är de mått som också publiceras på SiRiS. Sammantaget för LBS kan vi se att den genomsnittliga betygspoängen för samtliga avgångselever (diagram 9a) är något lägre än föregående år vilket egentligen inte är konstigt eftersom det som nämnts ovan är en lägre andel elever som når examen. Störst skillnad mot föregående år är det på de skolor där andelen elever med examen har förändrats mycket, t ex en minskning på LBS Borås och en ökning på LBS Trollhättan. Sett till den genomsnittliga betygspoängen för de elever som når gymnasieexamen är skillnaderna mot föregående ännu mindre och totalt för hela LBS är den samma som föregående läsår. En förbättring har dock skett på Teknikprogrammet. ANDEL MINST GODKÄNDA BETYG (A-E) Uppgifterna om examensbevis och genomsnittlig betygspoäng ovan säger emellertid inget om måluppfyllelsen för de elever som tog del av utbildningens första och andra år. Därför sammanställer vi i vår uppföljning även uppgifter om alla satta betyg under året. Resultatet för 2014/2015 visar att andelen elever som når de kunskapskrav som minst ska nås (lägst E) ligger i linje med föregående läsår (se diagram 10a) och att vi därmed bibehållit en god måluppfyllelse. Andelen underkända betyg har ökat marginellt från föregående års 7% till 8% 2014/2015. Vi ser liknande tendenser som Diagram 9d: Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen per program ,3 14, , ,9 Diagram 10a: Andel minst godkända betyg (A-E) samtliga elever per enhet. Inkluderar även betyg satta i gymnasiekurser för elever på IM-program. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 96% 85% 13,8 14,3 14,5 14,2 14,2 ES SA TE Högskoleförberedande program totalt 97% 97% 96% 96% 94% 95% 94% 93% 88% 98% 94% 94% 90% 92% 89% 86% 81% 99% 15,1 93% 91% 91% 92% 92% 92% Rikssnitt 2014 Diagram 10b: Andel minst godkända betyg (A-E) samtliga elever per program 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 93% 91% 96% 97% 92% 92% 93% 92% ES SA TE Högskoleförberedande program totalt 2013/ / / / LBS LÄSÅRET 2014/2015 LBS LÄSÅRET 2014/

22 ÅRETS KVALITETSPROCESS ÅRETS KVALITETSPROCESS Diagram 11: Andel minst godkända betyg behörighetsgivande kurser. 100% 97% 96% 97% 94% 94% 94% 94% 94% 91% 92% 92% 93% 91% 88% 88% 89% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2013/ /2015 för andel elever med gymnasieexamen såtillvida att LBS Borås och LBS Nyköping har en högre andel elever som inte klarar kunskapskraven. Störst förbättring gör LBS Lund (från 90% till 94% minst E) där en satsning har gjorts på mer processinriktat arbete i kurserna där elever får lämna in fler gånger under en arbetsprocess och det har även skett kollegial samverkan kring extra anpassningar. Det är också glädjande att se att våra nystartade skolor LBS Göteborg och LBS Stockholm har hög andel minst E. Dock vet vi sedan tidigare att en stor majoritet av de F som sätts är i åk 2 och 3 där det är fortsättningskurser som därmed kräver mer av eleverna och i de årskurserna har vi även sett en större problematik med motivation och frånvaro som tidigare nämnts. ANDEL MINST GODKÄNDA BETYG (A- E) I BEHÖRIGHETSGIVANDE KURSER Eftersom vissa kurser är särskilt viktiga för att eleverna ska ta examen så följer vi upp dessa kurser särskilt. Här kan vi se att framförallt Svenska 3 och Gymnasiearbete som ligger i årskurs 3 är kurser som, som vi redan har konstaterat, är kurser som skapar problem för eleverna att klara examen. Även Matematik 1b har en något högre andel ej godkända betyg men den kursen skapar mindre problem för eleverna att nå examen då den ligger i årskurs 1 och det därmed finns goda möjligheter att med insatser i högre årskurser hjälpa eleverna att klara den kursen. Dock ska vi fortsätta att arbeta målinriktat med matematiken genom att bl a deltaga i matematiklyftet kommande läsår samt börja använda ett nytt diagnosverktyg för att kartlägga eleverna och de kunskaper de kommer till oss med för att därigenom i ännu högre grad kunna anpassa undervisningen. 26 LBS LÄSÅRET 2014/2015 LBS LÄSÅRET 2014/

23 ÅRETS KVALITETSPROCESS SPECIELLA HÄNDELSER ÅRETS KVALITETSPROCESS SPECIELLA HÄNDELSER LBS KVALITETSPROCESS LÄSÅRSSPECIFIKA AKTIVITETER LEDA, LÄRA, LAG LEDA, LÄRA, LAG LBS månar om pedagogisk utveckling, vilket bland annat resulterat i en rad olika skolövergripande utbildningssatsningar. Sådana satsningar har inkluderat återkommande sambedömningsprojekt, årliga inspiratörsträffar samt periodiskt anordnade ämneslagsträffar. Som ett led i att ytterligare främja lärarnas kompetensutveckling och samtidigt stärka de olika skolornas långsiktiga hållbarhet gällande skolutveckling, valde man att inför läsåret 2013/2014 påbörja ett tvåårigt samarbete med Göteborgs Universitet och tillsammans skräddarsy en utbildningssatsning som vi valt att kalla Leda Lära Lag. Syftet med satsningen är att på ett systematiskt och vetenskapligt förankrat sätt utveckla det professionella lärandet på individgrupp- och skolnivå för att främja elevernas lärande och utveckling. Målen är att öka förståelsen för vad som sker i verksamheten utifrån teorier kring lärande i organisation, öka kunskapen om hur man kan använda resultatunderlag på ett sätt som gagnar verksamhetens hållbarhet och utveckling samt utveckla och fördjupa ledarskapsförmågan på individ- grupp- och skolnivå. Satsningen leddes av universitetsadjunkt Annica Nyman Alm vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik på Göteborgs Universitet som tillsammans med kvalitetsansvarig på LBS och övriga representanter för huvudmannen under åtta tillfällen träffade utvalda pedagoger och rektorer från fem LBS skolor (LBS Halmstad, LBS Jönköping, LBS Motala, LBS Trollhättan och LBS Varberg). På liknande sätt var det fem skolor som deltog föregående läsår. Varje skola representerades av rektor och två pedagoger och satsningens upplägg med flera deltagare och åtta återkommande träffar syftade till att skapa förutsättningar för ett bestående och hållbart förändringsarbete. Som vetenskaplig förankring användes varierande litteratur, men själva grunden bestod av Helen Timperley s Det professionella lärandets inneboende kraft (2013) som fått stor genomslagskraft inom det pedagogiska fältet. Vid utvärderingen i slutet av läsåret uttryckte de deltagande rektorerna och pedagogerna att man genom utbildningen fått verktyg att arbeta med för att genom kollegialt lärande arbeta med såväl sin egen professionsutveckling som med kompetensutvecklingen och skolutvecklingen totalt sett på skolan. Deltagarna kände sig även stärkta i sina roller och att de fått en ökad förståelse och kunskap om vikten av ett systematiskt arbete med skolutveckling där alla delar av styrkedjan är involverade. Man tyckte att det varit en varierad och bra utbildning. Man upplever också att det skett en utveckling på skolorna så till vida att det blivit ett bättre samarbete kring pedagogisk utveckling. För att kunna följa upp de olika skolövergripande utbildningssatsningar som LBS genomfört under de senaste läsåren, ställer man i samband med den årliga medarbetarenkäten verksamhetsspecifika frågor till samtlig personal kring om man upplever att huvudmannen för LBS månar om pedagogisk utveckling samt huruvida man upplever att man får stöd av sina kollegor i sin yrkesutveckling (se diagram (12a+b). Vi ser att andelen positiva på de deltagande skolorna är mycket höga och att det också i flera fall, t ex på LBS Halmstad, LBS Jönköping och LBS Trollhättan har en stor ökning i andel positiva. Tyvärr kan vi dock se att de skolor som deltog föregående läsår i vissa fall har tappat lite, t ex på LBS Borås och LBS Kungsbacka, medan t ex LBS Lund har lyckats bibehålla en positiv utveckling även detta läsår. Sett till de övergripande resultaten för samtliga LBS-skolor kan vi dock se att man, sedan satsningen inleddes läsåret 2013/2014, totalt sett upplever en positiv utveckling på båda dessa frågor (se diagram 12c). Under läsåret 2015/2016 kommer satsningen att fortsätta men går nu in i en ny fas där vi i fortsatt samarbete med Göteborgs Universitet ska genomföra en professionsutvecklingssatsning med inriktning på Aktionsforskning för lärare på åtta skolor (LBS Göteborg, LBS Halmstad, LBS Helsingborg, LBS Jönköping, LBS Kristianstad, LBS Lund, LBS Trollhättan, LBS Varberg), mer om detta nedan. Som huvudman kommer vi att följa upp hur skolutvecklingsarbetet fortskrider på de skolor som deltagit i Leda-Lära-Lag. Diagram 12a: Medarbetarenkät- Jag upplever att LBS (som koncern) månar om pedagogisk utveckling (andel positiva %) Diagram 12b: Medarbetarenkät- Jag upplever att jag har stöd av mina kollegor i min yrkesutveckling (andel positiva %) Diagram 12c: Medarbetarenkät- Uppföljning Lära-Leda-Lag 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 66% 79% 80 83% Jag upplever att LBS (som koncern) månar om pedagogisk skolutveckling % % % Jag upplever att jag har stöd av mina kollegor i min yrkesutveckling LBS LÄSÅRET 2014/2015 LBS LÄSÅRET 2014/

24 ÅRETS KVALITETSPROCESS SPECIELLA HÄNDELSER LBS KVALITETSPROCESS LÄSÅRSSPECIFIKA AKTIVITETER SAMBEDÖMNING 2014/2015 SAMBEDÖMNING 2014/2015 För att säkerställa en likvärdig bedömning och ett utbyte mellan lärarna på våra enheter genomfördes under 2014/2015 för tredje året i rad ett gemensamt sambedömningsprojekt kring de nationella proven. Projektet har grundat sig i att man uppmärksammat att det överlag är en mindre överensstämmelse mellan nationella provresultat och kursbetyg på LBS skolor än i riket i stort. Samtliga skolor deltog och upplägget var att lärare i engelska, matematik och svenska samarbetade kring rättning av de nationella proven och bytte 20% av de genomförda proven med varandra efter avidentifiering. Dessutom träffades lärarna i regionsvisa sambedömningskonferenser som samordnades av LBS kvalitetsansvariga och leddes av förstelärare i respektive ämne i samband med respektive prov i april-maj. Dessa sambedömningskonferenser varade två dagar per träff. Utöver att arbeta med bedömningsfrågor och diskussion kring elevlösningar lades även ett fokus kring att diskutera hur man i ämnena använde kunskapskraven och styrdokumenten som grund för sin undervisning. Träffarna har upplevts mycket positivt av deltagande lärare då många lärare är ensamma i sina ämnen på sina skolor och då det ger ett bra tillfälle att diskutera bedömningsfrågor och undervisning med ämneskollegor. Därtill upplevde de deltagande lärarna vid utvärderingen av projektet en större säkerhet i sina bedömningar och framförallt att man uppnått en samstämmighet i de bedömningar som gjorts skolor emellan. ÖVERENSTÄMMELSE MELLAN NATIONELLA KURS- PROVSBETYG OCH KURSBETYG Sett till överensstämmelsen mellan nationella kursprovsbetyg och de betyg som satts i kurserna kan vi för läsåret 2013/2014 se att resultaten försämrats något jämfört med föregående läsår (59% jmf 64%) även om den ökat i vissa kurser och minskat i andra. Högst överenstämmelse ser vi i engelska 5 och 6 (72% respektive 66%), vilket också är en förbättring jämfört med föregående läsår (70% respektive 59%). För matematik 1b och 1c kan vi dock se en försämring i överensstämmelsen (63% respektive 65%) jämfört med föregående år (75% respektive 74%). För matematik 2b, som erbjuds endast som individuellt val, ser vi en ökad överensstämmelse (50% jmf 38%) och för matematik 3c är skillnaden marginell (1 procenten- 30 LBS LÄSÅRET 2014/2015 het). För matematik 4 saknas jämförelser med föregående år. Överensstämmelsen i svenska 1 (55%) är i princip oförändrad jämfört med föregående läsår (56%) och ligger tillsammans med svenska 3 (38%) lägst i överensstämmelse jämfört med övriga kurser och ämnen. Noterbart är också att siffror för Svenska 3 inte kan jämföras med tidigare läsår, då det är första gången som kursen genomförs och kursproven hålls, dock kan de ställas mot SiRiS statistik för HT2013, vilka visar en relativt låg överensstämmelse för riket. Huvudmannens och skolornas analyser av överenstämmelsen mellan kursprovsbetyg och betyget i de olika kurserna visar att anledningen till att många elever får ett högre kursbetyg än kursprovsbetyg är att läraren vid betygsättningen av kursen tar hänsyn till och väger in all grund för bedömning och att de kunskapskrav som eleven inte lyckats visa att hen uppnår genom det nationella provet ändå kan ha uppnåtts under kursens gång. För att erbjuda de elever som genom det nationella provet inte visat att de uppnått samtliga kunskapskrav, har man också på flera skolor efter genomförandet satt in extra resurser i form av extra undervisning för att ge eleverna möjligheter att nå dessa kunskapskrav. Vid en uppföljning av överensstämmelsen mellan resultaten på de nationella proven och kursbetyget ser vi att en liten ökning har gjorts totalt sätt gällande överenstämmelsen men generellt är det små förändringar jämfört med tidigare läsår. I Svenska 3 var det blott andra gången kursen och därmed kursprovet genomfördes på skolan och där kan man se en ökad överensstämmelse vilket kan vara en följd av en ökad säkerhet såväl upplägg som tolkning av kunskapskraven i den kursen. I kurserna i Matematik ser vi generellt att fler elever på LBS än i riket i stort får F på det nationella provet men en betydande del av dessa elever får genom insatser i slutskedet av kursen ändå ett E i kursbetyg. Det förklarar en del av den skillnad man kan se i matematik. I Engelska ser vi en högre andel lägre kursbetyg än kursprovsbetyg än i övriga kurser, det förklaras i enheternas kvalitetsrapporter med att det nationella provet i Engelska inte täcker in samtliga kunskapskrav i kursen. LBS LÄSÅRET 2014/2015 Engelska 5 Engelska 6 Matematik 1b Matematik 1c Matematik 2b Matematik 2c Matematik 3c Matematik 4 Svenska 1 Svenska 3 Samtliga ämnen Engelska 5 Engelska 6 Matematik 1b Matematik 1c Matematik 2b Matematik 3c Matematik 4 Svenska 1 Svenska 3 Samtliga ämnen ÅRETS KVALITETSPROCESS SPECIELLA HÄNDELSER Tabell 1: Överensstämmelse- nationella kursprovsbetyg och kursbetyg 2014/2015 Verksamheten totalt 2014/2015 Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg jämfört med provbetyget Antal genomförda prov Lägre Lika % 13% 1% 2% 0% 6% 1% 0% 11% 9% 10% Verksamheten totalt 2014/2015 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2013/ % 66% 63% 65% 51% 60% 65% 56% 38% 59% Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2014/ % 62% 67% 68% 56% 65% 48% 57% 47% 60% 68% 62% 67% 68% 56% 51% 65% 48% 57% 47% 60% 73% 71% 74% 84% 59% 77% 67% 65% 52% 67% Högre 12% 25% 32% 30% 44% 42% 35% 52% 32% 44% 30% Tabell 2: Överenstämmelse- nationella kursprovsbetyg och kursbetyg jämförelse 2013/2014 med 2014/2015 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget, Rikssnitt VT

25 SAMLAD BEDÖMNING SAMLAD BEDÖMNING SAMLAD BEDÖMNING AV LBS MÅLUPPFYLLELSE 2014/2015 INLEDNING 2014/2015 präglades av ett fortsatt arbete för att förverkliga de mål som är fastslagna i läroplan och examensmål/programmål, på ett sätt som garanterar rättssäkerheten för våra elever och som går i linje med forskning och beprövad erfarenhet, samt våra utbildningars kreativa karaktär. Det har under året varit viktigt för oss att ha fokus på att ytterligare stärka förutsättningarna för de professionella på skolorna rektor, lärare och övrig personal så att de, genom att följa de huvudmannagemensamma processer som etablerats, kan förverkliga skolans uppdrag. I detta avsnitt sammanfattar vi våra analyser av detta arbete och formulerar, utifrån dessa slutsatser, den riktning vårt fortsatta kvalitetsarbete tar. INSTRUMENTELL KVALITET Begreppet instrumentell kvalitet hjälper oss att isolera granskningen av vår verksamhet till de krav som vi som skola ska leva upp till för att våra elever ska få tillgång till en likvärdig utbildning. Ytterst är det dock Skolinspektionen som bedömer och beslutar om vår verksamhets kvalitet ur det här perspektivet och det är viktigt att minnas att det också är ett krav att våra elever ska utveckla de kunskaper, värden och förmågor som målen för utbildningen tar fasta på (d.v.s. den funktionella kvaliteten). TILLSYNER Skolinspektionen har till uppgift att genomföra tillsyner på samtliga skolor i Sverige. All skolverksamhet granskas var tredje läsår. Tillsyn sker på huvudmannanivå och på skolnivå. Skolinspektionen väljer ut ett antal skolor och kan genomföra en fullständig regelbunden tillsyn eller en bastillsyn där man fokuserar på några basområden såsom bl a särskilt stöd och elevens rätt till utbildning. Skolinspektionen följer då upp att skolan lever upp till de styrdokument som gäller skolan, skollag, förordningar och läroplan. Efter tillsynen får huvudmannen och respektive skola en återkoppling och de ev brister som finns ska då åtgärdas. En nystartad skola genomgår också en s k Förstagångstillsyn där Skolinspektionen gör en granskning av fyra områden: - Elevernas utveckling mot målen - Ledning och utveckling av utbildningen - Enskild elevs rätt - Huvudmannaskap och godkännande (Källa: Skolinspektionens hemsida Under läsåret genomfördes en regelbunden tillsyn av LBS på huvudmannanivå. I samband med denna tillsyn genomfördes också en regelbunden tillsyn vid LBS Borås, LBS Kristianstad och LBS Nyköping samt en bastillsyn vid LBS Lund och LBS Varberg. Samtliga genomfördes under höstterminen Eftersom LBS Göteborg och LBS Stockholm är nystartade verksamheter så genomgick de även en förstagångstillsyn. Den genomfördes under höstterminen för LBS Göteborg och under vårterminen på LBS Stockholm. Dokumentationen från dessa tillsyner kan hämtas via Skolverkets statistiksida SiRiS Den regelbundna tillsynen på huvudmannanivå visade bl a att LBS bedriver ett välutvecklat systematiskt kvalitetsarbete och agerar aktivt och systematiskt för att komma tillrätta med brister i måluppfyllelse och processer. Skolinspektionen fann sammanlagt sju brister på de skolor som granskats (se nedan) men ingen av dessa tydde på någon betydande generell brist för LBS som huvudman. Sammanfattningsvis konstaterade Skolinspektionen att LBS på huvudmannanivå uppfyller författningarnas krav och tillsynen avslutades utan anmärkning. (Källa: Skolinspektionens beslut Dnr :3655) På de skolor som genomgick regelbunden eller bastillsyn fann Skolinspektionen följande: LBS Lund: Skolan uppfyller författningarna och Skolinspektionen hittade inget att anmärka på vilket ledde till att tillsynen avslutades (Skolinspektionens beslut Dnr :3162) LBS Varberg: Skolan uppfyller författningarna och Skolinspektionen kunde även där avsluta sin tillsyn. (Skolinspektionens beslut Dnr :4010) LBS Borås: Skolinspektionen hade synpunkter kring tre punkter: elevinflytande, garanterad undervisningstid samt elevernas tillgång till skolbibliotek. Vad gäller elevinflytande så ansåg Skolinspektionen att elevernas inflytande över undervisningens arbetssätt, arbetsformer och innehåll kunde utvecklas då det fanns skillnader mellan olika lärare hur det hanterades. Man ansåg även att eleverna hade litet reellt inflytande över kursernas upplägg. När det gäller garanterad undervisningstid fann Skolinspektionen att det ibland lades in kortare raster under lektionspassen vilket totalt sett kunde leda till att eleverna inte fick den totala garanterade undervisningstiden. Dessutom fann Skolinspektionen att skolans skolbibliotek inte användes fullt ut i den pedagogiska verksamheten och att det saknades litteratur i skolans karaktärsämnen. (Skolinspektionens beslut Dnr :4008) Skolan inledde direkt arbetet med att åtgärda dessa punkter. För att få en bild av hur elevinflytandet kunde förbättras gjordes en kartläggning i samråd med eleverna. Man fann att elevinflytandet behövde tydliggöras och för att göra detta skapades en gemensam struktur för att göra detta. Lärarna samverkade även kollegialt för att hitta ett bra sätt att utveckla och tydliggöra elevernas inflytande t ex i de skapandeprocesser som eleverna genomgår och där eleverna har stort inflytande i sitt eget lärande. Utöver detta fick eleverna mer utrymme att påverka såväl arbetsformer som innehåll i de fasta handledningstider som eleverna har. För att se till att eleverna får sin garanterade undervisningstid utökades de långa lektionspass man generellt har på skolan med 15 minuter. Inför nästkommande läsår ses undervisningstiden över såväl lokalt som på huvudmannanivå för att ännu tydligare säkerställa att samtliga elever får sin garanterade undervisningstid, bland annat genom att den mall som används för planering av undervisningstiden ses över och förbättras. 32 LBS LÄSÅRET 2014/2015 LBS LÄSÅRET 2014/

26 SAMLAD BEDÖMNING SAMLAD BEDÖMNING Skolbiblioteket utökades med litteratur i de karaktärsämnen som finns på skolan. Dessa fanns redan på skolan men flyttades nu till skolans bibliotek. Dessutom utsågs en biblioteksansvarig som ska fungera som ett stöd för både elever som lärare att använda skolans bibliotek i undervisningen. För att säkerställa att skolbiblioteket användes i den pedagogiska verksamheten har lärarna i planeringen av uppgifter kopplat dessa till skolans bibliotek. I och med dessa åtgärder som dokumenterades och skickades in till Skolinspektionen kunde Skolinspektionen konstatera att bristerna kunde anses avhjälpta och tillsynen avslutades i mars. (Skolinspektionens beslut Dnr :4008) LBS Kristianstad: På skolan i Kristianstad såg Skolinspektionen att arbetet med trygghet och studiero behövde utvecklas. Man fann att det förekom en stor variation i detta mellan olika klasser och olika lektioner och att det främst var kopplat till elevernas användning av elevdatorerna under lektionstid. Skolinspektionen såg också att elevhälsans förebyggande arbete kunde utvecklas. (Skolinspektionens beslut Dnr :3161) Även här sattes åtgärder in direkt. Skolan började med att kartlägga behoven kring trygghet och studiero i samråd med elever och lärare. Man fann behov av att stärka ledarskapet genom gemensamma förhållningssätt och kollegial samverkan för att stötta eleverna i att använda datorn som det pedagogiska verktyg den är tänkt att vara. Detta sker genom att öka tydligheten när den ska användas och när den inte ska användas. Utöver detta skapade skolan också fler grupprum på skolan för att underlätta gruppsamtal så att dessa inte stör övriga elever i klassrummen. Även akustiken på skolan har setts över och åtgärdats genom ljuddämpande textilier i flertalet klassrum. Vidare uppföljning och åtgärder kommer att göras utifrån behov. För att stärka elevhälsans förebyggande arbete har kompetensutvecklingsåtgärder satts inför elevhälsan och en kartläggning har gjorts av skolans behov av förebyggande arbete. En skolsköterska har nyanställts och har, efter beslut i samråd med huvudmannen, fått ökad tid på skolan jämfört med tidigare. Fokus kommer att vara insatser kring rökning och motivationshöjande insatser. I och med dessa åtgärder avslutade även här Skolinspektionen sin tillsyn då man kunde se att åtgärderna avhjälpte de brister man funnit (Skolinspektionens beslut Dnr :3161) LBS Nyköping: Hos LBS Nyköping fann Skolinspektionen två punkter att arbeta vidare med, det rörde skolans elevhälsa som ska omfatta specialpedagogiska insatser vilket den inte gjorde vid tillsynen samt, i likhet med LBS Borås, att skolbiblioteket behövde bli en större del i skolans pedagogiska verksamhet. (Skolinspektionens beslut Dnr :331) Vad gäller specialpedagogiska insatser i elevhälsan så anställdes en specialpedagog fr o m VT2015 och i samband med det förtydligande av uppdragsbeskrivning och ansvarsfördelning inom elevhälsan. Specialpedagogen ska exempelvis ansvara för utredningar. För att säkerställa att skolbiblioteket utvecklades gjordes ett inköp av bibliotekstjänsten BTJ:s gymnasiepaket med både skönlitteratur och facklitteratur. Dessutom gjordes ytterligare inköp efter både elevers och lärares önskemål. LBS Nyköping tog också i samråd med huvudmannen fram en verksamhetsövergripande plan för användandet av skolbiblioteket i undervisningen som regelbundet utvärderas i samråd med lärare och elever och förbättras. I och med dessa åtgärder fann Skolinspektionen att de påtalade bristerna är avhjälpta och man avslutade tillsynen. (Skolinspektionens beslut Dnr :331) Vad gäller de förstagångstillsyner vi hade för LBS Göteborg i december 2014 och för LBS Stockholm i januari 2015 så fann Skolinspektionen att båda skolorna uppfyllde kraven i författningarna och avslutade tillsynen utan åtgärd (Skolinspektionens beslut Dnr :6554 samt Skolinspektionens beslut Dnr :7324) INTERNA GRANSKNINGAR Ett bra sätt att få en helhetsbild av varje skola och för oss som huvudman att säkerställa att våra skolor arbetar på ett sätt som motsvarar författningarnas krav, är att granska vår verksamhet ur författningarnas ögon. Varje år genomförs därför interna granskningar i vilka vi utifrån Skolinspektionens modell för regelbunden tillsyn och mot bakgrund av resultat och uppföljningar på olika områden som görs kontinuerligt intervjuar lärare, elever, elevhälsa och rektor för att få en samlad bild av skolans rutiner och dagliga arbete, genomför lektionsbesök samt granskar dokumentation, rutinbeskrivningar, betygskataloger och andra för verksamheten styrande dokument. De interna granskningarna genomfördes 2014/2015 i november och december för våra nystartade skolor i Göteborg och Stockholm. Huvuddelen av interngranskningarna genomfördes under perioden januari - april av kvalitetsansvarig för huvudmannen och verksamhetschef. Vår ambition är att, med fokus på elevernas rättssäkerhet, skolans uppdrag och de nationella målen utöva ett aktivt huvudmannaskap som leder till utveckling av våra verksamheter. Genom att sammanställa bedömningarna och erfarenheterna från de interna granskningarna på totalen utifrån den givna modellen, underlättar det för oss att på huvudmannanivå se vilka områden vi gemensamt har att stärka inom LBS, och vad vi bör inrikta våra insatser och vår uppföljning mot framgent. De interngranskningar som genomfördes under läsåret 2014/2015 har visat att LBS satsning under flera år på det systematiska kvalitetsarbetet och interna granskningar har gett resultat i form utav att det på skolorna generellt är en hög trivsel och en fin känsla av trygghet bland eleverna, eleverna uttrycker att undervisningen generellt är god och bland lärarna och rektorerna finns överlag ett tydligt och systematiskt utvecklingsinriktat samarbete för att få en ännu bättre verksamhet. De områden där anmärkningar främst gjordes på skolorna var gällande examensmålens påverkan på undervisningen, rutiner kring extra anpassningar/särskilt stöd, lärarnas behörighet, elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete och slutligen hur skolbiblioteket används i utbildningen. Några av dessa var återkommande från tidigare läsår men vi kan också se att vissa områden där det tidigare funnits anmärkningar, bl a i hantering av individuella studieplaner och systematiskt kvalitetsarbete inte längre var något genomgående problem på skolorna. De anmärkningar som gjordes gällande examensmålen rörde främst att dessa inte var kända bland elever och lärare på skolorna och att de inte används i tillräcklig omfattning ute på skolorna för att varje program ska bli en enhet. Det finns samarbeten mellan ämnen och det finns en ambition att arbeta för att få tydlig infärgning på flera skolor men examensmålen är inte en tillräcklig tydlig del av lärarnas planeringsarbete på några av skolorna. Med tanke på tidigare nämnda lagändring som gjort rörande extra anpassningar och utredningar så fanns det på några skolor under våren fortfarande en viss osäkerhet kring hur rutinen bör vara och när det är aktuellt att starta en utredning. Återkommande från tidigare läsår var de anmärkningar som rör lärarnas behörighet, skolbiblioteket samt elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete. Som tidigare nämnts är lärarbehörigheten varierande mellan orterna och utgångspunkten är att nå 100 procent. Skolbiblioteken på skolorna behöver utvecklas generellt både när det gäller utbud men framförallt hur det används i den pedagogiska verksamheten. Det är överlag ett bättre utbud och det finns en större kunskap och förståelse för hur skolbiblioteket bör användas på skolorna men utifrån de interngranskningar som gjorts och de anmärkningar som två skolor fick kring detta av Skolinspektionen ser vi att ytterligare arbete krävs. Till sist så uppmärksammades att elevhälsan hälsofrämjande och förebyggande arbete var ett övergripande utvecklingsområde. Det finns en i stora delar välfungerande elevhälsa och fungerande rutiner på skolorna men arbetet blir i första hand åtgärdande och fokuseras på elevnivå istället för att vara förebyggande. KLAGOMÅL OCH ANMÄLNINGAR OM KRÄN- KANDE BEHANDLING Utöver Skolinspektionens tillsyner och våra egna interna granskningar, ger elevers och vårdnadshavares klagomål mot utbildningen samt anmälningar om kränkande behandling ett viktigt underlag för att bedöma vår instrumentella kvalitet. Under läsåret har åtta klagomål kommit in till huvudmannen. Av dessa gällde ett LBS Borås, två LBS Helsingborg, ett LBS Jönköping, tre LBS Nyköping samt ett LBS Varberg. Samtliga klagomål kommer till huvudmannens kännedom genom anmälan från elev eller vårdnadshavare men i tre av fallen har anmälan gjorts till Skolinspektionen av den som har framfört klagomålet. Då vi får in dessa så genomför huvudmannens skoljurist en utredning av ärendet i förhållande 34 LBS LÄSÅRET 2014/2015 LBS LÄSÅRET 2014/

27 SAMLAD BEDÖMNING SAMLAD BEDÖMNING till lagar och förordningar och resultatet återkopplas sedan till den som framfört klagomålet och rektor på skolan det gäller och i de fall då utredningen visat att skolan brustit vidtas även åtgärder för att komma tillrätta med situationen. Antal anmälningar Skola Typ 1 LBS Borås Brister i utbildningen 2 LBS Helsingborg Brister i utbildningen, elevinflytande 1 LBS Jönköping Brister i utbildningen 3 LBS Nyköping Brister i utbildning, skolmat och utrustning, Betygsättning 1 LBS Varberg Särskilt stöd När det gäller anmälningar av kränkningar utgör detta ytterligare är ett viktigt underlag för att bedöma den instrumentella kvaliteten på våra utbildningar. Totalt gjordes 12 anmälningar inom LBS under läsåret. Av dessa var 5 på LBS Borås, 3 på LBS Lund, 1 på LBS Kristianstad och 3 på LBS Trollhättan. Antalet anmälningar ökade något detta läsår men det är troligen en konsekvens av en ökad kunskap ute på skolorna kring att denna typ av ärenden ska anmälas till huvudmannen. Dock ser vi allvarligt på att det verkar finnas ett ökat problem med språkbruk samt trakasserier både direkt gentemot den drabbade och via nätet ute på skolorna. Ärendena var av blandad karaktär men handlade om olika typer av konflikter mellan elever. Därmed var det svårt att dra några generella slutsatser. Samtliga anmälningar utreddes av huvudmannen och avslutades inom läsåret. I de fall det fanns behov av åtgärder på skolnivå eller individnivå sattes sådana insatser in för att lösa situationen. DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET PÅ EN- HETERNA Under året har vi från huvudmannens sida kontinuerligt, utifrån de processer som etablerats, följt upp det systematiska kvalitetsarbetet på skolorna. Detta har skett genom avstämning av skolornas arbetsplaner, gemensamma uppföljningar av undervisningsplaner, enkäter och undervisningsutvärderingar, betygsprognoser och interna granskningar. Mönstret vi kan se är att det på skolorna finns en systematik i kvalitetsarbetet, men att det på vissa orter behöver synliggöras mer. Lärare och arbetslag behöver göras mer medvetna om vad arbetet består i för att öka delaktigheten så att det systematiska kvalitetsarbetet omfattar samtlig personal på skolan och gör dem delaktiga i att förverkliga skolans uppdrag. FUNKTIONELL KVALITET Funktionell kvalitet handlar alltså om hur vi förmår se till att eleverna utvecklar just de kunskaper, värden och förmågor som utbildningens mål tar fasta på inom läroplanens fem målområden Kunskaper, Normer och värden, Ansvar och inflytande, Arbete och samhällsliv och Bedömning och betyg. Utgångspunkten är att alla elever ska nå utbildningens mål, och det är mot den bakgrunden som vi granskar de resultatindikatorer som ligger till grund för våra bedömningar inom varje målområde. KUNSKAPER Utifrån årets resultat med avseende på elevernas kunskaper kan vi se att andelen elever på LBS som nått kraven för en gymnasieexamen uppgick till 88%, ett resultat som tyvärr är något lägre än föregående läsårs. Nedgången gäller alla skolor utom två, LBS Helsingborg och LBS Trollhättan. De skolor som ligger lägst är LBS Nyköping med 80% och LBS Borås på 81%. Sett till den genomsnittliga betygspoängen för samtliga avgångsbetyg på LBS uppgick denna till 13,6 vilket var en liten tillbakagång, 0,1, från föregående läsår. Högst genomsnittlig betygspoäng har skolorna i Helsingborg (14,7) och Jönköping (14,1), medan Motala (12,8), Kristianstad (12,9) och Halmstad (12,9) ligger lägst. Även här ser vi att LBS Helsingborg och LBS Trollhättan höjt sina resultat i linje med att andelen elever med gymnasieexamen ökat. Sett till den genomsnittliga betygspoängen på de gymnasieexamen som utfärdats ligger denna, i motsats till övriga resultatmått ovan, kvar på samma nivå för LBS totalt, 14,2. Högst genomsnittlig betygspoäng på gymnasieexamen ser vi på skolorna i Helsingborg (14,9), Jönköping (14,8) och Nyköping (14,7) medan Motala och Halmstad ligger något lägre (13,4). Vid jämförelser med betygspoängen för samtliga behöriga slutbetyg som utfärdades föregående år, kan vi se en ökning på fem av elva skolor. Sammanställningen av samtliga betyg som sattes under 2014/2015 visar att 92% av betygen som sattes på våra skolor var E eller högre, vilket jämfört med föregående läsår innebär en minskning med en procentenhet. För de flesta skolor ligger måluppfyllelsen i nivå med föregående år. Dock kan vi se en större ökning av andelen minst godkända betyg (E) på vår skola i Lund, medan måluppfyllelsen i framförallt Borås (minskning 11 procentenheter) men även i Kristianstad och Nyköping har minskat relativt mycket. Även om de övergripande resultaten visar på att vi bibehållit en god måluppfyllelse på samtliga områden, behöver vi från huvudmannahåll inför kommande läsår fokusera på att förbättra resultaten på de orter där vi identifierat svagheter i den totala måluppfyllelsen, i den genomsnittliga betygspoängen och i andelen elever som efter avslutade studier uppnår kraven för en gymnasieexamen. Ett särskilt fokus kommer att läggas på att följa upp de elever som vi redan inför läsåret kan se riskerar att inte nå examen men också på att utveckla arbetet med det förebyggande elevhälsoarbetet generellt på skolorna. Vi kommer även att fokusera ytterligare på skolorna i Nyköping och Borås som uppvisat en försämrad måluppfyllelse när det gäller andelen minst godkända betyg jämfört med föregående år. NORMER OCH VÄRDEN Huruvida våra elever utvecklar de värden och förmågor som målen inom området Normer och värden tar fasta på (se bilaga 1) är ett av de områden som vi identifierar som svårbedömt för såväl de enskilda skolorna som för huvudmannen i stort. Dock kan vi, utifrån specifika frågor i den elevenkät som genomförs i mars, få en indikation på hur eleverna upplever stämningen på skolan. Vi har, för att göra en bedömning av måluppfyllelsen i det här perspektivet, även använt oss av de elev- och lärarintervjuer som genomförts under de interna granskningarna. 36 LBS LÄSÅRET 2014/2015 LBS LÄSÅRET 2014/

28 SAMLAD BEDÖMNING SAMLAD BEDÖMNING Skolans mål är att utbildningen som ges utformas i överensstämmelse med samhällets grundläggande demokratiska värderingar och att dessa skall genomsyra både verksamheten och undervisningen. I elevenkäten kan vi se att eleverna på LBS i relativt hög grad upplever att eleverna på skolan behandlar varandra med respekt (79% positiva) vilket var en lite försämring mot tidigare läsår (82% positiva), vi ser framförallt att det gått ner på två av våra skolor, LBS Kristianstad och LBS Kungsbacka. Av de kommentarer som ges i enkäten samt i analysen av resultaten på skolorna så ser vi att mycket av bakgrunden till detta är ett hårdare språkbruk bland eleverna. Vid intervjuerna under de interna granskningarna, kunde eleverna också ge exempel på hur de på sin skola, inom de flesta ämnen, fick möjlighet att träna på att samspela med varandra, pröva olika perspektiv och leva sig in i andra människors situation. Eleverna beskrev vidare sin skola som en trygg plats där relationerna mellan såväl elever som mellan elever och lärare präglades av tillit och omtanke i såväl ord som handling. Utifrån detta underlag bedömer vi måluppfyllelsen inom normer och värden som relativt hög. Samtidigt gör huvudmannen bedömningen att skolornas arbete att främja de demokratiska värderingar som samhället vilar på, och som redogörs för i både skollag och läroplan, inte kan ses som fullt uppnått då andelen anmälningar om kränkande behandlingar under året ökat. Det blir således viktigt att under kommande läsår följa upp utvecklingen och parallellt stötta skolorna i det långsiktiga främjande arbetet för att säkerställa att varje elev respekterar andra människors egenvärde och integritet och att man aktivt främjar likabehandling av individer och grupper. ANSVAR OCH INFLYTANDE I de undervisningsplaner som upprättas av läraren i varje kurs ska det framgå hur eleverna inom ramen för undervisningen ges möjlighet till inflytande, något som följs upp av rektor på respektive skola i samband med de regelbundna avstämningar av undervisningsplanerna som sker under året. Som underlag för uppföljning av måluppfyllelsen på detta område finns också frågor i undervisningsutvärderingen, samt elevenkäten, som kan ge indikationer på i vilken grad eleverna upplever att de får det inflytande över undervisning och utbildning de har rätt till. Undervisningsutvärderingarna visar att eleverna i högre grad än tidigare upplever att lärarna uppmuntrar dem till att vara med och bestämma hur man skall arbeta (78% jämfört med 73%) samt att lärarna i högre grad underlättar för eleverna att planera sina studier och ta ansvar för sitt skolarbete (76% jämfört med 75%). I granskningen av skolornas kvalitetsrapporter och i de interna granskningar ser vi också att allt fler skolor har ett fungerande arbete med elevråd/elevkår på skolorna och att eleverna får ett allt större inflytande över bl a skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete genom de grupper som finns i detta arbete ute på skolorna. ARBETE OCH SAMHÄLLSLIV Som underlag för bedömning av måluppfyllelsen inom Utbildningsval Arbete och samhällsliv, användes de elev- och lärarintervjuer som genomfördes i samband med vårens interna granskningar. Eleverna visade att de i regel har en god uppfattning om, insikt i och kunskap om vad utbildningen kan leda till och vilka konsekvenser olika individuella val kan få för deras behörighet till högskola och universitet. Därmed uttrycker de att de medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av sina samlade erfarenheter och kunskaper. Något vi dock fann vid de interna granskningarna är att arbetet med att involvera utbildningarnas examensmål i undervisningen är ett utvecklingsområde för många skolor för att utbildningen ska bli en tydligare enhet. Uppföljning av detta kommer därför att ske i samband med det kommande läsårets interna granskningar. När det gäller förberedelse inför högre studier och arbetsliv upplever tidigare elever att denna koppling inte varit tillräckligt tydlig. Av LBS nuvarande elever upplever dock närmare tre av fyra (76%) att läraren lyckas bra med att förklara varför kurserna är viktiga och hur man skulle kunna ha användning för dem i sitt framtida yrkesliv. Skillnaden i upplevelse som finns bland tidigare elever och nuvarande, är som tidigare nämnts, något missvisande med avseende på den förändring som gjorts i gymnasieskolan. Samtidigt är det en viktig indikation på att våra nuvarande elever kanske inte kommer att vara lika övertygade om att förberedelserna inför framtiden varit goda när de väl avslutar sina studier hos LBS. Huvudmannen bedömer således att skolorna i högre grad måste arbeta med att samverka med arbetslivet, universiteten och hög-skolorna och samhället i övrigt för att nå målen inom arbete och samhällsliv. BEDÖMNING OCH BETYG När det gäller målen på området Bedömning och betyg, kan vi utifrån undervisningsutvärderingarna se att resultaten varierar mellan skolorna med avseende på i hur hög grad eleverna upplever att de kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Utifrån frågorna 4 och 5 som rör; i vilken utsträckning eleven tycker att läraren tydliggör målen och vad de behöver göra för att nå de olika betygen (fråga 4) och huruvida eleven upplever att läraren har regelbunden kontakt kring dess kunskapsutveckling (fråga 5) kan vi se att eleverna på LBS i relativt hög grad upplever att målen tydliggörs (78% positiva), men att något färre elever är nöjda med den regelbundna kontakten kring kunskapsutvecklingen (70% positiva). Vi ser även i den övergripande elevenkäten att vi har en ökande trend på frågan som rör lärarens information om hur det går i skolarbetet, från 65% positiva till 69& positiva, och även i frågan som rör huruvida läraren gör det tydligt vad eleven behöver kunna för att nå de olika betygen, från 73% positiva till 75% positiva. Flera av skolorna har bedrivit ett systematiskt utvecklingsarbete kring återkoppling och bedömningsfrågor under de senaste läsåren men på vissa skolor behöver fortfarande dessa aspekter stärkas ytterligare under kommande läsår. Helhetsbedömningen för området Bedömning och betyg är dock sammantaget att måluppfyllelsen, med avseende på att varje elev ska kunna bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven i utbildningen är relativt god. 38 LBS LÄSÅRET 2014/2015 LBS LÄSÅRET 2014/

29 SAMLAD BEDÖMNING SAMLAD BEDÖMNING UPPLEVD KVALITET Den upplevda kvaliteten handlar om hur eleverna, utifrån deras personliga förväntningar och önskemål, upplever sin utbildning alldeles oavsett om deras utbildning ger dem möjlighet att utveckla de kunskaper, värden och förmågor som målen tar fasta på, och om deras utbildning genom-förs i linje med kraven i författningarna. Den upplevda kvaliteten ger oss alltså signaler som tyder på om vi som skola har våra elevers förtroende i det vi gör. I 2014/2015 års elevenkät kan vi konstatera att eleverna inom LBS i det stora hela är något mer nöjda än föregående läsår och att de tycks benägna att rekommendera skolan i samma utsträckning som tidigare. Vi kan också se att trivseln ökat något jämfört föregående läsår, från 83% till 85% positiva. ÄNDAMÅLSENLIG KVALITET Den ändamålsenliga kvaliteten handlar om vad som händer med eleverna efter att de har avslutat sin utbildning, och vad de med lite perspektiv på sin tid vid LBS uppfattar att utbildningen gav dem. Utifrån den undersökning som genomfördes bland elever som avslutade sin utbildning vid LBS 2012 vet vi att de flesta (81%) idag arbetar eller ägnar sig åt vidare studier. Jämfört med avgångseleverna 2011 kan vi också se att andelen som studerar har ökat, medan andelen som befinner sig i arbete har minskat. FORTSATT ARBETE MOT ÖKAD KVALITET PROFESSIONSUTVECKLING LBS månar om pedagogisk utveckling, vilket bland annat resulterat i en rad olika skolövergripande utbildningssatsningar. Som ett led i att främja lärarnas kompetensutveckling och samtidigt stärka de olika skolornas långsiktiga hållbarhet gällande skolutveckling, har man under två läsår satsat på professionsutveckling hos lärare och skolledare, i en satsning kallad Leda Lära Lag. Satsningen har gett effekt på det systematiska kvalitetsarbetet på övergripande skolnivå, men huvudmannen ser fortsatt behov av stärkande insatser på individnivå. Detta för att kännedomen om, förståelsen för samt användandet av resurser och stödstrukturer skall finnas hos samtliga medarbetare. Vilket också framkommit vid de interna granskningar som genomförts under året. Vid analys ser vi även en ökad risk för kompetenstapp i en hårdnande konkurrens om lärarna, vilket stärker vår tes om att det behövs stärkande hållbara utvecklingsmöjligheter. Utifrån detta kommer vi att under 2015/2016 genomföra en professionsutvecklingsinsats med inriktning aktionsforskning i samarbete med Göteborgs Universitet. I satsningen deltar lärare från sammanlagt åtta av våra skolor och syftet är att deltagande lärare dessutom ska sprida de arbetssätt som de får med sig från utbildningen på respektive skola och agera frontfigurer i arbetet med att genom aktionsforskning som modell arbeta vidare med skolutveckling på skolorna utifrån respektive skolas fokusområde. Förhoppningen är att detta ska fördjupa kvalitetsarbetet ytterligare på skolorna och ge en ökad kunskap kring skolutveckling baserad på forskning och även i förlängningen öka attraktiviteten för LBS bland våra medarbetare och potentiella medarbetare. Huvudmannen har under tidigare läsår genomfört verksamhetsövergripande satsningar för att ytterligare förbättra matematikundervisningen. Resultaten för 2014/2015 visar på att en stor andel elever fortsatt har svårigheter att klara kunskapskraven. Huvudmannen ser därför fortsatt behov av stärkande insatser med syftet att stärka måluppfyllelsen i samtliga matematikkurser. Därför kommer samtliga matematiklärare inom LBS att under läsåret 2015/2016 att deltaga i Skolverkets utbildning Matematiklyftet med syfte att genom kollegial samverkan och kompetensutveckling utveckla undervisningen i matematik med syftet att nå ökad måluppfyllelse i matematik. ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE Mot bakgrund av att andelen elever med examen minskat något och vi även i övrigt ser en fallande tendens gällande såväl andelen minst E och i elevernas genomsnittliga betygspoäng så kommer ett extra fokus läggas på att vända dessa trender. För att nå dit kommer vi utöver ovan nämnda satsningar på professionsutveckling ta fram en särskild examensprognos för att kunna följa upp och stötta de elever som riskerar att inte nå examen. Vidare kommer vi att anordna utbildningsinsatser särskilt riktade till elevhälsoteamen på skolorna för att stärka det förebyggande elevhälsoarbetet och till lärarna i Svenska med syfte att utveckla progressionen i ämnet för att nå en högre måluppfyllelse i framförallt Svenska 2 och Svenska 3, något som också kommer att ge bättre förutsättningar för att eleverna ska nå en gymnasieexamen. Våra matematiklärare deltar också, som tidigare nämnts, under året som kommer i Skolverkets Matematiklyft med syfte att utveckla undervisningen ytterligare i det ämnet. KREATIVA LÄRPROCESSER Mot bakgrund av att vi marknadsför vår skola som det kreativa gymnasiet och att våra program till stor del syftar till att träna elevernas kreativa förmågor har vi under läsåret 2014/2015 arbetat med att ta fram en modell för kreativa processer. Vi har även under några år haft minskat antal sökande till LBS Media vilket gör att vi kommer att utveckla programmet för att stärka den kreativa profilen på den utbildningen. Under kommande läsår 2015/2016 anställs en projektledare med uppdrag att i samarbete med lärarna på skolorna utveckla arbetet kring de kreativa förmågorna och de kreativa processerna så att dessa implementeras ytterligare i undervisningen. Projektledaren kommer även att ha som uppgift att förankra detta arbete ute på skolorna och anordna inspirationsdagar/fortbildningstillfällen för våra lärare. 40 LBS LÄSÅRET 2014/2015 LBS LÄSÅRET 2014/

30 BILAGA 1 LÄROPLANSMÅL BILAGA 1 LÄROPLANSMÅL BILAGA 1 LÄROPLANSMÅL KUNSKAPER 2.1 Varje elev ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier. Varje elev tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv. Varje elev kan använda sina kunskaper som redskap för att formulera, analysera och pröva antaganden och lösa problem. Varje elev kan använda sina kunskaper som redskap för att reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära. Varje elev kan använda sina kunskaper som redskap för att kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. Varje elev kan använda sina kunskaper som redskap för att lösa praktiska problem och arbetsuppgifter. Varje elev kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga. Varje elev kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje. Varje elev kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden. Varje elev har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa. Varje elev har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet. Varje elev har kunskaper om de mänskliga rättigheterna. Varje elev har kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia. Varje elev har kunskaper om samhälls- och arbetsliv. Varje elev har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv. Varje elev har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor. Varje elev har kunskaper om internationell samverkan och globala samband och kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv. Varje elev kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Varje elev kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. NORMER OCH VÄRDEN 2.2 Varje elev kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. Varje elev respekterar andra människors egenvärde och integritet. Varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor. Varje elev kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. Varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. Varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE 2.3 Varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Varje elev utövar aktivt inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. 42 LBS LÄSÅRET 2014/2015 LBS LÄSÅRET 2014/

31 BILAGA 1 LÄROPLANSMÅL Varje elev vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former utifrån kunskap om demokratins principer. Varje elev utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv. Varje elev stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. UTBILDNINGSVAL ARBETE OCH SAMHÄLLSLIV 2.4 Varje elev utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering. Varje elev kan medvetet ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper. Varje elev ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha. Varje elev har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder. Varje elev är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. BEDÖMNING OCH BETYG 2.5 Varje elev tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat. Varje elev kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. 44 LBS LÄSÅRET 2014/2015 LBS LÄSÅRET 2014/

32 STANDARD FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Fr.o.m. ht 2011 Standarden genomgår löpande uppdatering halvårsvis / / / / / Ansvarig: Håkan Stenström Standard för systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016

33 INNEHÅLL 1. KVALITETSARBETE I SKOLLAG OCH LÄROPLAN Skollag Läroplan KVALITETSARBETE PÅ VÅRA SKOLOR Kvalitetsbegreppet Centrala principer Ansvarsfördelning PROCESS OCH TIDSPLAN FÖR KVALITETSARBETET HUVUDMANNAGEMENSAM OCH LOKAL UPPFÖLJNING Kvalitetsindikatorer om verksamhetens förutsättningar Funktionell kvalitet Instrumentell kvalitet Upplevd kvalitet AKTIVITETER I PROCESSEN Resultatrapporter Utvärderingsseminarier Kvalitetsrapport Arbetsplan Undervisningsplan Interngranskning SKOLINSPEKTION Övergripande inspektionsrutiner Riktlinjer Internpraktiska rutiner i samband med tillsyn Standard för systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016

34 1. KVALITETSARBETE I SKOLLAG OCH LÄROPLAN Till grund för verksamhetens systematiska kvalitetsarbete ligger gällande skollag och läroplan. Nedan framgår vad skollagen respektive läroplanen säger om skolors och huvudmäns arbete mot måluppfyllelse och kvalitetsförbättring. 1.1 SKOLLAG Skolors och huvudmäns systematiska kvalitetsarbete regleras i 4 kap. 1-6 skollagen (2010:800). Där framgår att systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas både på huvudmannaoch enhetsnivå med inriktning mot att de mål som finns för utbildningen i läroplan och examensmål samt kunskapskraven i de olika ämnesplanerna uppfylls. Varje skola och huvudman ska dokumentera planeringen, uppföljningen och utvecklingen av utbildningen, och på skolnivå ska det systematiska kvalitetsarbetet genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Ansvaret för att kvalitetsarbetet sker på det här sättet vid skolenheten ligger hos rektor. 1.2 LÄROPLAN Läroplanen lyfter i avsnittet Varje skolas utveckling (1) fram att skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Det kräver att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas samt att olika metoder prövas, utvecklas och utvärderas. Läroplanen lyfter även i samma avsnitt fram att det är den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar som skapar förutsättningar för att utveckla skolan i linje med målen. I avsnittet kring Rektors ansvar (2.6) framgår att det är rektorn som har ansvar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Standard för systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016

35 2. KVALITETSARBETE PÅ VÅRA SKOLOR Den verksamhetsgemensamma arbetsgången för det systematiska kvalitetsarbetet är inriktad mot de mål som anges för utbildningen i läroplan och programmål/examensmål. Det omfattar även uppföljning, utvärdering och förbättring av skolans arbetsformer i relation till regelverkets krav på hur skolan ska arbeta, samt elevers förväntningar på utbildningen. Till grund för standarden för det systematiska kvalitetsarbetet ligger, jämte skollag och läroplan, även Skolverkets rapport ( :00850) kring nationalla kvalitetsindikatorer och Skolinspektionens Terminologihandbok ( :3566). 2.1 KVALITETSBEGREPPET Verksamhetens syn på kvalitet utgår från i vilken grad vi förmår erbjuda gymnasieutbildningar där målen för utbildningen (läroplansmål/examensmål/ämnesplan) uppfylls, på ett sätt som går i linje med de krav som ställs på gymnasieutbildning i tillämpliga lagar och förordningar och verksamhetens inriktning och karaktär, och som dessutom vinner elevernas förtroende. Inom verksamheten använder vi tre kvalitetsdimensioner som täcker in ovan och som hjälper oss att sortera och navigera i kvalitetsarbetet. Funktionell kvalitet avser skolans måluppfyllelse utifrån de nationella målen, så som de formuleras i läroplan, examensmål och ämnesplaner (dvs. kvaliteten i utbildningens funktion). Instrumentell kvalitet avser kvaliteten i verksamhetens strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på verksamheten i författningarna (dvs. läroplan, skollag och gymnasieförordning). Upplevd kvalitet gäller elevernas upplevelse av utbildningen i relation till elevernas personliga förväntningar och önskemål på utbildningen (dvs. kvaliteten i upplevelsen av utbildningen hos dem som skolan finns till för). Jämte ovan dimensioner följer vi även upp ett antal kvalitetsindikatorer som visar på verksamhetens förutsättningar att bedriva verksamheten med hög kvalitet utifrån kvalitetsdimensionerna ovan, uttryckt i antal personal, elever, kompetens m.m. 2.2 CENTRALA PRINCIPER En given utgångspunkt för verksamhetens kvalitetsarbete är att kopplingen mellan kvalitetsarbetet och elevernas utveckling mot målen ska vara tydlig. Elevernas utveckling mot målen ska kunna härledas till skolans sätt att arbeta, dvs. till skolans instrumentella kvalitet. Processen tar fasta på att göra arbetet synligt och jämförbart mellan skolorna så att man kan lära av varandra. Ramarna för arbetet är lika för alla skolor inom verksamhetsområdet. Standard för systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016

36 Kvalitetsarbetet ska vara närvarande både i skolans planering och vardag, och både lärare och elever ska vara aktivt delaktiga i skolans arbete mot ökad måluppfyllelse och kvalitetsförbättring. Att arbeta kvalitetsmedvetet är när det sker samtidigt som det dagliga arbetet att hela tiden med målen i fokus dokumentera, söka samband och utveckla för högre måluppfyllelse och välgrundade beslut. Genom processen i verksamhetens systematiska kvalitetsarbete synliggörs sambanden mellan mål och handling kopplat till resultat i verksamheten så att elever, medarbetare, föräldrar och andra kan följa och medverka i utvecklingen av utbildningen. 2.3 ANSVARSFÖRDELNING Huvudman Huvudmannen ansvarar för att ge skolorna riktlinjer och förutsättningar att arbeta systematiskt med måluppfyllesle och kvalitetsförbättring, bl. a. genom utbildning, handböcker och verktyg. Huvudmannen ansvarar även för att följa upp skolornas utveckling mot målen i linje med kraven i författningarna och huvudmannens riktlinjer, och utifrån skolornas måluppfyllelse och kvalitet bistå med stöd och vidta åtgärder för att utveckla utbildningen mot ökad måluppfyllelse och kvalitetsförbättring. Rektor Rektorn vid respektive skolenhet ansvarar för att det systematiska kvalitetsarbetet sker i linje med kraven i författningarna och huvudmannens riktlinjer gällande process och uppgifter. Rektorn ansvarar för att leda och följa upp arbetet på sin skolenhet, och utveckla utbildningen mot högre måluppfyllelse och kvalitetsförbättring. Lärare och övrig personal Lärare och övrig personal ska aktivt delta i skolans systematiska kvalitetsarbete. Lärare ansvarar för att undervisningen inriktas mot utbildningens mål och riktlinjer så som de uttrycks i läroplan, examensmål, ämnesplaner, de prioriterade målen i skolans arbetsplan samt målen och insatserna i det samlade plandokumentet (se 5.5 Undervisningsplan). Standard för systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016

37 3. PROCESS OCH TIDSPLAN FÖR KVALITETSARBETET Modellen och matrisen nedan illustrerar det övergripande och detaljerade flödet i det systematiska kvalitetsarbete som samtliga skolor inom verksamheten följer under läsåret. Processen kretsar kring fyra centrala moment: kvalitetsrapport, arbetsplan och undervisningsplan samt samlat plandokument inkl. likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Både elever, lärare, skolledning och huvudman är på olika sätt involverade i processens alla delar. Till aktiviteterna i processen tillkommer även veckovis uppföljning av elevernas kunskapsutveckling mot kunskapsmålen på enhetsnivå inom ramen för arbetet kring särskilt stöd och åtgärdsprogram (se verksamhetens standard för arbete kring särskilt stöd och åtgärdsprogram). Verksamhetsgemensamma och enhetsspecifika fördjupningsseminarier av olika slag kring centrala områden inom de tre kvalitetsdimensionerna tillkommer också vid 4-6 tillfällen under läsåret, samt regelbundna rektorsmöten. Löpande under läsåret samlas uppgifter in i en verksamhetsgemensam databas. Observera att nedanstående är ungefärliga hållpunkter exakta datum inom hållpunkterna sätts inför varje läsår. Standard för systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016

38 Detaljerad översikt över verksamhetens kvalitetsprocess Månad Datum/period Aktivitet Ansvar Juni Två dagar efter betygssättning. Resultatrapporter med uppgifter från den verksamhetsgemensamma uppföljningen levereras till skolan Huvudman Juni Efter leverens av resultatrapporter Utvärderingsseminarier genomförs med elever, lärare och övrig skolpersonal utifrån resultatrapporter och lokala uppföljningar för att analysera skolans måluppfyllelse och kvalitet utifrån de tre kvalitetsdimensionerna Rektor Juni Deadline runt den 20 juni Kvalitetsrapport (slutlig) sammanställs och levereras till huvudmannen (för avslutat läsår). Rektor Augusti Första arbetsveckorna Arbetsplan inkl. bakgrund, mål, metod, uppföljning och former för redovisning/kunskapsspridning tas fram (för innevarande läsår). Rektor Augusti Första arbetsveckorna, dock efter att skolans arbetsplan tagits fram. Undervisningsplan tas fram för undervisningen i respektive kursgrupp. Undervisande lärare Augusti Mitten av augusti Huvudmannens återföring på kvalitetsrapport och tillfälle för korrektur (avseende avslutat läsår). Huvudman Augusti 31 augusti Kvalitetsrapport levereras till koncern och offentliggörs på hemsida (avseende avslutat läsår). Huvudman Augusti september Första veckorna i resp. kurs. Revidering och förankring av undervisningsplan hos eleverna i respektive kursgrupp görs. Undervisande lärare September Datum efter överenskommelse. Revidering och förankring av arbetsplan hos elever. Rektor September Datum efter överenskommelse. Arbetsplan rapporteras till huvudman. Rektor September Datum efter överenskommelse. Slutlig undervisningsplan rapporteras till rektor. Undervisande lärare September/oktober Datum efter överenskommelse Insamling av personaluppgifter rapporteras till huvudman. Rektor Oktober Första halvan av oktober Verksamhetsgemensam kvalitetsrapport tas fram. Huvudman Oktober 31 oktober Verksamhetsgemensam kvalitetsrapport rapporteras till koncern och offentliggörs på hemsidan. Huvudman Oktober Datum efter överenskommelse Kvalitetsrapport del 1 rapporteras till huvudman Rektor Standard för systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016

39 Månad Datum/period Aktivitet Ansvar Oktober-november 1 oktober t o m näst sista veckan i november Likabehandlings- och värdegrundskartläggningar genomförs. Rektor/likabehandlingsoch värdegrundsgrupp November Sista veckan i november Resultat av verksamhetsgemensam likbehandlings- och värdegrundsenkät levereras till skolorna Huvudman November Datum efter överenskommelse Undervisningsutvärdering genomförs och sammanställs. Rektor Oktober-december Datum efter överenskommelse Rektor följer upp undervisningsplaner tillsammans med lärare inkl. klassrumsbesök. Rektor December - januari December - januari Samlat plandokument (inkl. likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling) upprättas för kommande (kalender)år (se Standard kring likabehandling- och värdegrundsarbete) Rektor/likabehandlingsoch värdegrundsgrupp December Slutet av december Uppdatering av huvudmannens standarder Huvudman December Andra veckan i december Status och prognos kring elevernas kunskapsutveckling rapporteras till huvudman. Rektor/lärare Januari 31 januari Samlat plandokument för kommande (kalender)år rapporteras till huvudman. Rektor/likabehandlingsoch värdegrundsgrupp Januari 31 januari Kvalitetsrapport del 2 rapporteras till huvudman Rektor Februari Februari Medarbetarenkäter genomförs Rektor Februari Februari Elevenkäter genomförs Rektor Mars Mars Resultat av elev- och medarbetarenkäter levereras till skolan. Verksamhetsstöd April Datum efter överenskommelse Rektor följer upp undervisningsplaner tillsammans med lärare. Rektor April Datum efter överenskommelse Undervisningsutvärdering genomförs och sammanställs Rektor Juni Augusti Osv. Standard för systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016

40 4. HUVUDMANNAGEMENSAM OCH LOKAL UPPFÖLJNING För att följa skolornas utveckling mot målen har verksamheten en huvudmannagemensam uppföljning som alla skolor omfattas av. Syftet är att på huvudmannanivå följa upp skolornas kvalitet samt stödja skolorna i att analysera och dra slutsatser kring skolans kvalitet ur de olika kvalitetsdimensionerna funktionell, instrumentell och upplevd kvalitet. Den huvudmannagemensamma uppföljningen ger ett underlag i relation till vart och ett av målområdena och riktlinjerna i läroplanen, samt ur skolförfattningarnas samtliga delar. Underlaget måste emellertid även kompletteras med uppgifter på skolnivå såsom elevintervjuer, projektutvärderingar, kommungemensamma mätningar, utmärkelser m.m. Uppgifterna samlas in löpande under året och dokumenteras i en huvudmannagemensam databas. Nedan framgår vilka uppgifter som följs upp inom ramen för respektive kvalitetsdimension. De gråmarkerade delarna är uppgifer som det finns en uppföljning kring, men som inte sammanställs löpande som standard på huvudmannanivå. Standard för systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016

41 4.1 KVALITETSINDIKATORER OM VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR Uppgift som följs upp Nivåer som uppgiften följs upp på Definition Uppgiften inhämtas genom Uppgiften inhämtas i Lärartäthet, verksamhet Verksamhet/Skola Antal elever/lärare Rektors rapportering September/ oktober Lärartäthet, SIRIS Verksamhet/Skola Antal elever/heltidstjänst (lärare) SIRIS April Personaltäthet - verksamhet Verksamhet/Skola Antal elever/heltidstjänst (personal) Rektors rapportering September/ oktober Elevhälsotäthet - verksamhet Verksamhet/Skola Antal elever/elevhälsopersonal Rektors rapportering September/ oktober SYV-täthet Verksamhet/Skola Antal elever/syv Rektors rapportering September/ oktober Ledningstäthet - verksamhet Verksamhet/Skola Antal ledning/ Heltidstjänst (personal) Rektors rapportering September/ oktober Ledningstäthet - SIRIS Verksamhet/Skola Antal ledning/ Heltidstjänst (personal) SIRIS April Medarbetarnöjdhet Skola, verksamhet, koncern, riksnivå (utbildningsområdet) Index för nöjdhet, attraktionskraft och engagemang Medarbetarenkät, NMI Februari - mars Elevstruktur Verksamhet/Skola/Program/ Årskull Antal elever på skolan uppdelat på pojkar och flickor den 15 september Adela/Schoolsoft 15 september Genomsnittlig betygspoäng för intagna elever (år 1) Verksamhet/Skola/Program Medel, lägsta och högsta värde för antagna elever den 15 september Rektors rapportering och bokföring 15 september Åtgärdsprogram Verksamhet/Skola Antal upprättade åtgärdsprogram uppdelat på kategorier av stöd Rektors rapportering Andra veckan i januari, samt första veckan i juni. Standard för systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016

42 4.2 FUNKTIONELL KVALITET Uppgift som följs upp Nivåer som uppgiften följs upp på Definition Genomströmning, SIRIS Avbrutna studier Gymnasieexamen, verksamhet Verksamhet/Skola/Program Verksamhet/Skola/Program Verksamhet/Skola/Program Antal förstagångselever som påbörjat utbildningen och andel av dem som fullföljt gymnasieutbildning inom 4 år. Antal elever som avbrutit studierna under läsåret + orsak till avbrutna studier. Antal/andel elever med gymnasieexamen. Uppgiften inhämtas genom SIRIS Adela/ Schoolsoft Rektors rapportering och bokföring Adela/ Schoolsoft Uppgiften inhämtas i December Löpande allteftersom elever avbryter studier Juni Gymnasieexamen, SIRIS Verksamhet/Skola/Program Antal/andel elever med gymnasieexamen. SIRIS December Studiebevis, verksamhet Verksamhet/Skola/Program Antal/andel elever med studiebevis. Adela/ Schoolsoft Juni Studiebevis, SIRIS Verksamhet/Skola/Program Antal/andel elever med studiebevis. SIRIS December Gymnasieintyg Verksamhet/Skola/Program Antal/andel elever med gymnasieintyg Adela/ Schoolsoft Juni Gymnasieintyg Verksamhet/Skola/Program Antal/andel elever med gymnasieintyg SIRIS December Genomsnittlig betygspoäng, verksamhet Verksamhet/Skola/Program Genomsnittlig betygspoäng för utfärdade examensbevis. Adela/ Schoolsoft Juni Genomsnittlig betygspoäng, SIRIS Verksamhet/Skola/Program Genomsnittlig betygspoäng för utfärdade examensbevis. SIRIS December Betygsfördelning A-F Verksamhet/Skola/Program Betygsfördelning (A-F) skolan totalt Adela/ Schoolsoft Juni Jobb 3 år efter avslutad utbildning Verksamhet/Skola/Program Antal/andel elever i jobb 3 år efter avslutad utbildning Telefonintervju, Markör Mars Påbörjade högskolestudier 3 år efter avslutad utbildning Verksamhet/Skola/Program Antal/andel elever som påbörjat högskola/ universitetsstudier 3 år efter avslutad utbildning Telefonintervju, Markör Mars Elevskattning - tidigare elever. Verksamhet/Skola/Program Resultat på frågan: "Upplever du att du efter din utbildning stod rustad för yrkeslivet/ högre studier/samhällslivet?" Telefonintervju, Markör Mars Standard för systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016

43 Uppgift som följs upp Nivåer som uppgiften följs upp på Definition Uppgiften inhämtas genom Uppgiften inhämtas i Verksamhet/Skola/Program/Lärare Prognosicerad måluppfyllelse (kunskaper) och satta betyg: SAMTLIGA KURSER Prognos = lärarens professionella helhetsbedömning av med vilken nivå respekive elev kommer att nå kunskapskraven i vid kursens slut (d.v.s. inte av vad eleven visat att han/hon just här och nu har nått i relation till kunskapskraven). Samtliga kurser uppdelat på F-A Adela/ Schoolsoft December/jan och Juni Verksamhet/Skola/Program/Lärare Prognosicerad måluppfyllelse (kunskaper) och satta betyg BEHÖRIGHETSGIVANDE KURSER + Gymnasiearbete Prognos = lärarens professionella helhetsbedömning av med vilken nivå respekive elev kommer att nå kunskapskraven i vid kursens slut (d.v.s. inte av vad eleven visat att han/hon just här och nu har nått i relation till kunskapskraven). Matematik 1, Svenska 1-3, engelska Gymnasiearbete uppdelat på F-A Adela/ Schoolsoft December/jan och Juni Förädlingsvärde Verksamhet/Skola/Program Ingående meritvärde jämfört med utgående meritvärde hos elever som fullföljt utbildningen med gymnasieexamen, m. hänsyn till soc bakgrund, kön, gymnasieprogram, utländsk bakgrund m.m. SCB Februari APL (gäller endast yrkesprogram) Verksamhet/Skola/Program Andel elever på APLplats, samt andel elever i SFL (skolförlagt lärande) Rektors rapportering Maj Standard för systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016

44 4.3 INSTRUMENTELL KVALITET Uppgift som vi följer upp Nivåer som uppgiften följs upp på Definition Uppgiften inhämtas genom Uppgiften inhämtas i Lärarbehörighet, LBS Verksamhet/Skola Andel anställda lärare med legitimation/ pedagogisk examen för undervisning på gymnasiet (tjänster). Rektors rapportering September/ oktober Lärarbehörighet, SIRIS Verksamhet/Skola Andel anställda lärare med legitimation/ pedagogisk examen (tjänster) SIRIS April Övrig kompetens Verksamhet/Skola Sammanställning av formell kompetens samt specifik yrkeserfarenhet i personalgruppen Rektors rapportering och bokföring September/ oktober Interngranskning Verksamhet/Skola Huvudmannens granskning av enheternas arbete i linje med författningarnas krav Skolbesök, intervjuer och dokumentstudier Februarimars Skolinspektion Verksamhet/Skola Antal kritikpunkter och förbättringspunkter uppdelat på områden Rektors/huvudmans rapportering Löpande Klagomål Verksamhet/Skola Antal inkomna klagomål uppdelat på områden Rektors/huvudmans rapportering Löpande Kartläggning av trygghet kopplat till trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. Verksamhet/Skola Elevers upplevelse av utbildningen kopplat till värdegrundsförfattningar na Huvudmannagem. enkätsystem Oktobernovember Utredningar om kränkande behandling Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan (samlat plandoument) Verksamhet/Skola Verksamhet/Skola Antal anmälda fall uppdelat på typ av kränkning Kvalitetssäkring av plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan (samlat plandoument) i linje med kraven i skollag och diskrimineringslag Rektors/huvudmans rapportering Rektors rapportering/huvudm ans rapportering Löpande, december Februari Skattad kvalitet ELEVER Verksamhet/Skola/Lärare Elevers skattning av lärares arbete i linje med riktlinjerna i läroplanen (Undervisningsutvärderin g) Huvudmannagem. enkätsystem/ Rektors rapportering April/maj Likvärdig betygssättning Verksamhet/Skola/Program Resultat på NKP jämte slutligt kursbetyg med uppdelning på F-A Rektors/ lärares rapportering Juni Likvärdig betygssättning Verksamhet/Skola/Program Resultat på NKP jämte slutligt kursbetyg med uppdelning på F-A SIRIS December Standard för systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016

45 4.4 UPPLEVD KVALITET Uppgift som vi följer upp Nivåer som uppgiften följs upp på Definition Uppgiften inhämtas genom Uppgiften inhämtas i Nöjdhet ELEVER Verksamhet/Skola Elevers upplevelse av utbildningen kopplat till egna önskningar och förväntningar på utbildningen: Nöjdhet; Rekommendationsgrad ; (Trygghet; Trivsel; Kunskapsutveckling). Elevenkät Februari-mars Intresse för utbildningen Verksamhet/Skola/Program Antal 1- handssökande elever av antagna elever i september Rektors rapportering och bokföring September Bedömningsmatris För varje kvalitetsdimension finns en bakvänd bedömningsmatris som utgår från respektive kvalitetsdimensions mål och krav (inom funktionell kvalitet utgår matrisen t.ex. utifrån vart och ett av målen i läroplanen). Bedömningsmatrisen är skolornas främsta verktyg för att löpande under läsåret succesivt kartlägga en rad olika uppgifter som tyder på skolans måluppfyllesle och kvalitet. Syftet med matrisen är att vara ett stöd för att stärka skolornas analyser och slutsatser samt skapa en grund för målfokusering och kvalitetsförbättring. Standard för systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016

46 5. AKTIVITETER I PROCESSEN 5.1 RESULTATRAPPORTER När betygen har satts i juni sammanställs samtliga uppgifter om skolan utifrån den huvudmannagemensamma uppföljningen i en och samma rapport. Rapporten presenterar uppgifterna uppdelat på funktionell, instrumentell och upplevd kvalitet och innehåller analysoch tolkningsstöd. Uppgifterna i resultatrapporten syftar till att fungera som ett underlag och stöd för skolan att redovisa, analysera och dra slutsatser om skolans samlade måluppfyllelse och kvalitet att identifiera områden där måluppfyllelsen och kvaliteten är stark och där den behöver stärkas. Uppgifterna resultatrapporten är i huvudsak desamma som presenteras i den slutliga kvalitetsrapportens resultatsammanställning i bilaga 1. Observera att de uppgifter i uppföljningen som samlas in före betygssättningen tillgängliggörs för huvudmanen och skolorna i etapper, så att huvudmannen och skolorna kan följa och reflektera över måluppfyllelse och kvalitet varefter uppgifterna finns åtkomliga. 5.2 UTVÄRDERINGSSEMINARIER Uppföljning och utvärdering av arbetet i verksamheten och dess resultat sker alltså löpande under läsåret, men det är när betygen är satta och läsårets arbete lider mot sitt slut som det är dags att samla ihop och analysera den samlade bilden av skolans måluppfyllelse och kvalitet. Detta sker genom utvärderingsseminarier där både elever och skolans personal ska delta och bidra med reflektioner och tillsammans analysera och identifiera skolans styrkor och förbättringsområden relaterat till måluppfyllelse och kvalitet. Utvärderingsseminarierna ska dels ge underlag till den slutliga kvalitetsrapporten för det läsår som gått, och därigenom ge underlag till arbetsplanen för kommande läsår. Arbetsplanen ska i sin tur ge underlag till undervisningsplanerna. Minst tre heldagar bör ägnas åt utvärderingsseminarier. 5.3 KVALITETSRAPPORT Skolenheternas kvalitetsrapporter sammanställs läsårligen i juni och ska innehålla en bedömning av skolans måluppfyllelse och kvalitet, en redogörelse för inom vilka områden som skolan måste stärka måluppfyllelsen samt orsaken bakom. Arbetet med rapporten ska ske löpande under året med utgångspunkt i skolans arbetsplan, och de som har utsetts som ansvariga för olika områden (kan vara både elever och lärare) dokumenterar på olika sätt löpande arbetets utveckling och resultat som underlag till den slutliga rapporten. Standard för systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016

47 Utgångspunkten är att kvalitetsrapporten, förutom att tillsammans med arbetsplanen vara en plattform för kvalitetsarbetet, ska vara ett lärande dokument. Rapporten ska därför skrivas och utformas på ett begripligt och inbjudande sätt så att elever, föräldrar, lärare och skolor lockas att läsa rapporten. Den verksamhetsgemenssamma rapporten upprättas av huvudmannen och förmedlas till skolenheterna i början av oktober, efter analyserna av skolenheternas måluppfyllelse. Struktur och innehåll i kvalitetsrapport 1. Presentation av skolans arbetsformer kring kvalitetsarbetet och presentation av människorna bakom arbetet Inledning Ledare, medarbetare och elever Presentation av LBS kvalitetsarbete 2. Information om skolan generellt och om skolans förutsättningar under aktuellt läsår Beskrivning av grundfakta LBS övergripande Fakta, organisation och verksamhetens mål, erbjudande och inriktning. Beskrivning av grundfakta LBS lokalt Fakta, organisation, utbildnning; elever och personal; lokaler; funktioner (elevhälsa, skollunch m.m.); finansiering m.m. 3. Beskrivning av förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse. Bland annat lokaler; teknisk utrustning/undervisningsmaterial/skolbibliotek; schema och skollunch; stöd (elevhälsa, pedagogiskt stöd); skolledning; personal (personaltäthet, behörighet m.m.); elever (flickor/pojkar, demografi, intressen m.m.). 4. Kvalitetsarbetet under aktuellt läsår Beskrivning av inriktning och arbetsgång i det systematiska kvalitetsarbetet Beskrivning av prioriterade mål och målområden (fokusområden) för aktuellt läsår inkl. motiv, planerade angreppssätt, uppföljning och strategier för kunskapsspridning/redovisning. Redovisning och analys av arbete och resultat inom prioriterade mål och målområden (fokusområden) för aktuellt läsår 5. Skolenhetens samlade måluppfyllelse aktuellt läsår Helhetsbedömning Redovisning och bedömning av skolans måluppfyllelse i helhet med utgångspunkt i de olika kvalitetsdimensionerna. Presentation av prioriterade mål och målområden (fokusområden) som identifierats för ökad måluppfyllelse under kommande läsår Standard för systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016

48 6. Bilagor Bilaga 1: Resultatsammanställning Bilaga 2: Presentation av mål och riktlinjer i läroplanen 5.4 ARBETSPLAN Arbetsplanen är det dokument som ska beskriva hur skolan läsårligen och på lång sikt konkret ska arbeta för att nå utbildningens mål. Dokumentet ska upprättas läsårligen efter att kvalitetsrapporten för avslutat läsår har upprättats. Den ska då utgå från de mål och målområden som skolan identifierat brister eller risker inom. Det ska alltså finnas en klar koppling mellan dessa dokument och de ska vara väl kända för all personal samt bland eleverna och även föräldrar till elever på skolan det är i dessa dokument som skolans måluppfyllelse och själva kvalitetsarbetet syns och vilka överenskommelser som träffats kring skolans förbättringsarbete. Struktur och innehåll i arbetsplan Lägesbedömning Kortfattad beskrivning av skolans övergripande måluppfyllelse och kvalitet. Inflytande i arbetet Kortfattad beskrivning av hur elever och personal involveras i och ges inflytande över arbetsplanens upprättande, genomförande, uppföljning och analys. Plan för att nå högre måluppfyllelse (1 för varje område) Kortfattad beskrivning av vart och ett av de områden där måluppfyllelsen brister eller riskerar att falla, samt skolans plan för att stärka måluppfyllelsen enligt nedan struktur: Mål och motiv: De exakta mål som berörs (refererade ur läroplan eller examensmål) samt orsaken bakom att skolan identifierat just dessa mål som angelägna. Metod: Beskrivning av vilka angreppssätt/metoder som skolan avser att förbättra måluppfyllelsen med, samt motiv till de valda metoderna. Här ska även framgå vem eller vilka som är ansvariga för att genomföra arbetet. Uppföljning och kontroll: Angivelse av när och genom vilka uppgifter skolan ska kontrollera att skolan kommer till rätta med måluppfyllelsen. Här ska även framgå vem eller vilka som är ansvariga för att följa upp och kontrollera. Utvärdering: Angivelse av när och hur utvärderingen ska gå till. Här ska även framgå vem eller vilka som är ansvariga för att utvärdera arbetet. Standard för systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016

49 Redovisning och kunskapsspridning: Angivelse av när och hur redovisningen av arbetet ska gå till och hur skolan ska sprida sina kunskaper om arbetet mot högre måluppfyllelse. Här ska även framgå vem eller vilka som är ansvariga för att redovisa och sprida erfarenheterna från arbetet. Hänvisning till planering av elevinflytandet, undervisningsplaner, kalendarium, LBS standarder Kortfattad beskrivning och hänvisning till övriga dokument som beskriver hur man arbetar på skolan för att nå målen och stärka kvaliteten på kort och lång sikt. 5.5 UNDERVISNINGSPLAN Varje lärare ansvarar för att en undervisningsplan tas fram för varje kursgrupp som läraren undervisar. Dokumentet ska upprättas i samverkan med eleverna och tydligt visa hur undervisningen bidrar till att eleverna når utbildningsmålen så som de uttrycks i läroplan, examensmål och ämnesplaner. Ett utkast ska upprättas i augusti efter att skolans arbetsplan har upprättats, och därefter revideras tillsammans med eleverna i respektive kursgrupp i under de första kursveckorna. Det slutliga dokumentet ska rapporteras till rektor senast fem veckor in i kursen (september), samt göras väl känt och tillgängligt för eleverna. Struktur och innehåll i undervisningsplan Kursens centrala innehåll Redogörelse för det centrala innehållet i kursen. Kunskapskrav Redogörelse för kunskapskraven i kursen. Kursplanering Förutsättningar. Kortfattad beskrivning av elevernas förutsättningar (t ex intressen, erfarenheter, drivkrafter, förväntningar, behov av särskilt stöd m.m.) och förutsättningarna för undervisningen (t. ex. lektionstider, samverkan med arbetsliv/högskola) möjligheter och begränsningar [Obs! Separat dokument, lämnas ej ut till eleverna.] Undervisningens upplägg. Kortfattad beskrivning av undervisningens upplägg för kursgruppen (uppgifter/moment/övningar/prov m.m.) (t. ex. i matrisuppställning) för att med utgångspunkt i kursguppens förutsättningar, förutsättningar på skolan och i linje med uppdraget i läroplanen ( lärare ska ) och LBS inriktning, nå målen i: Standard för systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016

50 - ämnesplanen - examensmålen - Läroplanen under följande rubriker: Kunskapsmål; Normer & värden; Delaktighet & inflytande; Arbete & samhällsliv; Betyg & bedömning - Skolans arbetsplan (skolans prioriterade mål för läsåret) - Plandokumentet (skolans mål i likabehandlings- och värdegrundsarbetet) Läromedel och användning av skolbibliotek Kortfattad beskrivning av hur läromedel och skolbiblioteksverksamheten används som verktyg i undervisningen för att nå kunskapskraven. Bedömning och betygssättning Kortfattad beskrivning av hur bedömning och betygssättning i kursen går till i linje med skollag, läroplan och gymnasieförordning. Elevinflytande Kortfattad beskrivning av hur eleverna ges inflytande i kursens planering, genomförande och utvärdering i linje med läroplan. 5.6 INTERNGRANSKNING Under februari/mars genomför huvudmannen en mer omfattande genomlysning av varje skolenhet utifrån de tre kvalitetsdimensionerna och den modell för tillsyn som används av Skolinspektionen. De interna granskningarna syftar till att kontrollera att verksamheten vid skolenheterna bedrivs mot målen i läroplanen och i linje med kraven i författningarna samt huvudmannens verksamhetsgemensamma standarder och skolans inriktning och karaktär. Syftet är att huvudmannen och skolorna själva i god tid ska kunna upptäcka eventuella brister i såväl de enskilda skolornas arbetsformer som i de huvudmannagemensamma processerna och huvudmannens riktlinjer till skolorna och därmed rikta verksamhetsgemensamma eller enhetsspecifika insatser för att avhjälpa bristerna. Framför allt syftar de interna granskningarna till att stärka rektorers, lärares och övrig personals samt elevers kvalitetsmedvetenhet samt att fånga upp goda exempel. Standard för systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016

51 6. SKOLINSPEKTION Tillsynsmyndighet för att kontrollera att skolan och huvudmannen håller god kvalitet på utbildningen och följer det regelverk som styr skolan är Skolinspektionen. Det är även Skolinspektionen som beviljar tillstånd för oss att starta skolor och bedriva utbildning. Skolinspektionen genomför olika typer av kontroller/tillsyner och granskningar: - Riktad tillsyn- etableringskontroll före uppstart samt förstagångstillsyn inför skolstart och under skolans första läsår. - Tillsyn på begäran i samband med anmälan mot skolan eller på annat sätt uppdagad brist. - Regelbunden tillsyn där inspektionen gör en totalgenomlysning av skolan eller huvudmannen med fokus på hur väl skolan svarar mot det uppdrag som regleras i de styrdokument och författningar som reglerar skolans verksamhet. - Kvalitetsgranskning samt flygande inspektion där skolan ingår som en av flera utvalda skolor i Sverige för att ge en samlad bild av skolväsendet nationellt inom ett särskilt område. 6.2 ÖVERGRIPANDE INSPEKTIONSRUTINER Oavsett anledning till inspektionens intresse för verksamheten på någon av våra skolor har vi klara rutiner för att tillmötesgå Skolinspektionens krav och dra nytta av de erfarenheter och möjligheter till förbättring som tillsyn, granskning eller uppföljningsbesök innebär. Rutinerna utgår från att rektor är projektledare och kontaktperson inför, under och efter tillsynen, eftersom rektorn är den som ansvarar för att skolan svarar mot kraven i författningarna och skolans resultat. Utgångspunkten är att inte ha några kritikpunkter vid inspektion och att inspektionen i sig ska fungera kvalitetsstärkande genom att höja kvalitetsmedvetenheten på skolenheten både inför, under och efter tillsynen. I all inspektion ska därför huvudmannens verksamhetsstöd användas. Rektorn ansvarar även för att all information och dokumentation gällande tillsynen förmedlas till huvudmannen. 6.3 RIKTLINJER Tillfälle för skolutveckling och samverkan Skolinspektionens tillsyn och granskning är ett tillfälle för såväl den enskilda skolan som för huvudmannen att dels i samband med förberedelserna inför tillsynen fördjupa kunskapen om verksamheten, och dels få kvalificerade förbättringsförslag om hur skolan behöver utvecklas för ökad måluppfyllelse och kvalitetsförbättring. Standard för systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016

52 En tillsyn eller granskning är även ett bra tillfälle att skapa en intressegemenskap kring skolan där både elever, personal, skolledning, föräldrar m.m. kan samverka för skolans utveckling. Även kommun och medier är intresserade av att veta hur det går för skolan. Hantering av kritik Utgångspunkten är noll kritikpunkter i samband med inspektion och granskning. Skolinspektionens tillsyn och granskning kan ändå resultera i kritik mot skolan och skolans personal. Det kan då kännas tufft för både rektor, lärare och elever när rapporten kommer och uppmärksamheten riktas mot det som skolan är sämre på, snarare än det som faktiskt fungerar väl på skolan. Då är det viktigt att minnas att det ligger i tillsynens natur att peka på punkter som skolan behöver förbättra, inte det som skolan faktiskt är bra på. För skolan blir det då viktigt att lyfta fram det som personal och elever kan vara stolta över, så att man hittar gemensam energi att förbättra arbetet på de punkter som behöver förbättras. Skolan ska vara aktiv i skolutvecklingsfrågor snarare än att stå passiv i en tillsyn. Då gäller det att gentemot media och andra intressenter vara tydlig med att skolan tar kritiken på allvar och är tacksam för Skolinspektionens hjälp att driva skolans utveckling mot högre måluppfyllelse, och samtidigt lyfta fram det som skolan är bra på. Kritik som riktas mot skolan från Skolinspektionen har nästan alltid påverkan på skolans förtroendekapital både internt och externt då gäller det att vara tydlig och klar med skolans styrkor och att man just därför också kommer att klara av de krav som Skolinspektionen riktat mot skolan. Hög förberedelse Utgångspunkten är att tillsyn och granskning ska kunna ske när som helst vid skolan, och att meddelande om tillsyn inte ska komma som en överraskning. Arbetet på skolan ska alltid vara författningsmässigt korrekt i relation till elevers rättssäkerhet och skolans mål och uppdrag. För detta är rektor ansvarig. Tydlighet Om tillsyn och granskning av skolan ska bli konstruktiv behöver det material som Skolinspektionen begär in från skolan vara tydligt, överskådligt och lättillgängligt. Både inför, under och efter inspektionen ska vi underlätta för Skolinspektionen att få ta del av den information om skolan som de vill ta del av. Standard för systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016

53 6.4 INTERNPRAKTISKA RUTINER I SAMBAND MED TILLSYN Steg 1: Inventering och förberedelse I samband med tillsyn skickas informationen oftast direkt till skolan. Rektor ansvarar för att informationen omgående förmedlas till huvudmannen genom kvalitetsansvarig. Tvärt om ansvarar huvudmannen genom kvalitetsansvarig att omgående meddela skolan om informationen från Skolinspektionen sänds till huvudmannen. Nästa steg är ett planeringsmöte mellan kvalitetsansvarig och rektor där man går igenom agendan för tillsynsarbetet, och gör en översiktlig statusbedömning inom de områden som inspektionen riktas mot. Rektorn projektleder sedan arbetet inför, under och efter tillsynen och samordnar information till personal, elever och föräldrar. Rektorn är också kontaktperson för Skolinspektionen, kommun och media. För huvudmannafrågor ansvarar kvalitetsansvarig och verksamhetsledning. Steg 2: Sammanställning av material Ansvarig för att sammanställa det material som Skolinspektionen begärt in är rektor, men både elever och lärare ska vara delaktiga i sammanställningen. Sammanställningen ska dock alltid kvalitetssäkras centralt av kvalitesansvarig innan materialet går iväg till Skolinspektionen. Utgångspunkten när materialet sammanställs är att underlätta för Skolinspektionen att sätta sig in i och förstå sig på verksamheten genom att presentera materialet på ett tydligt och tillgängligt sätt. Materialet ska sammanställas i minst två lika uppsättningar varav en uppsättning ska gå till huvudmannens dokumentation och en till rektor för skolans egen dokumentation. Steg 3: Löpande dokumentation och avslut All korrespondens med Skolinspektionen och minnesanteckningar från tillsynsbesöket ska dokumenteras och samlas på ett och samma ställe. All korrespondens från skolan till Skolinpektionen ska kvalitetssäkras av kvalitetsansvarig. Först när skolan får ett slutligt beslut från Skolinspektionen där myndigheten bedömer att skolan åtgärdat de eventuella krav som ställts i inspektionsrapporten, är tillsynen avslutad och all dokumentation från tillsynen överlämnas till kvalitetsansvarig vid huvudmannen. Standard för systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016

54 STANDARD FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE Fr.o.m. ht 2011 Standarden genomgår löpande revidering halvårsvis / / / / / Ansvarig: Ann-Marie Viiala

55 INNEHÅLL 1 Elevers rätt till trygghet och skolans uppdrag standard för arbetet kring likabehandling och värdegrund Så säger författningarna Definitioner av centrala begrepp Det här gäller inom verksamheten Elevrekrytering Antagning Introduktion och bemötande Nätverkspolicy Schemaläggning Undervisning och betygssättning Främlingsfientlighet och intolerans Polisanmälan Likabehandlings- och värdegrundsgrupp Uppföljning och utvärdering Rutiner vid diskriminering, trakasserier, kränkande behandling Huvudmannens utredning Ansvar i likabehandlings- och värdegrundsarbetet Bilaga 1a: Skollagen (2011:800) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Bilaga 1b: Diskrimineringslag (2008:567) Bilaga 2: Enkätfrågor huvudmannagemensam LOV-enkät Bilaga 3: Checklista för kvalitetsgranskning av plandokument Bilaga 4: Anmälan av diskriminering/trakasserier/ kränkande behandling till huvudman27 Bilaga 5: Huvudmannens utredning av diskriminering/trakasserier/kränkande behandling

56 1 ELEVERS RÄTT TILL TRYGGHET OCH SKOLANS UPPDRAG 1.1 STANDARD FÖR ARBETET KRING LIKABEHANDLING OCH VÄRDEGRUND Under sin utbildning ska varje elev, jämte kunskaper och förmågor även utveckla värden som går i klar linje med värdegrunden så som den formuleras i skollag och läroplan. Detta förutsätter tillåtande och inkluderande miljöer på skolorna både fysiskt och socialt där alla elever har självklar rätt till trygghet, utveckling och lärande. Genom tydlig information och klara ställningstaganden i dessa frågor, och regelbundna samtal om värdegrunden i såväl planeringen av verksamheten som i dess vardag, ska vi skapa förutsättningar för likabehandlande strukturer för verksamheten i skolan. Vägledande i likabehandlings- och värdegrundsarbetet är att det ska bidra till medvetenhet hos både elever och personal om hur man tillsammans skapar ett klimat där människor kan utvecklas och respekteras som de människor de är utan att det sker på bekostnad av andra. Kunskap om vad likabehandling, diskriminering, trakasserier och kränkningar är och konkret innebär är avgörande för att elever och personal tillsammans ska kunna skapa en tillvaro med likabehandlande strukturer utan kränkningar. Den här standarden syftar till att medvetandegöra all personal vid våra skolor om grunderna inom elevskyddslagstiftningen och hur den ska tillämpas, så att våra elevers lika rättigheter främjas och diskriminering, trakasserier och kränkande behandling förebyggs, förhindras och motverkas. Värdegrundsfrågorna ska finnas med i skolvardagen som ett starkt och ständigt närvarande perspektiv framför allt i undervisningen och på mötesagendorna vid arbetslagsmöten, och klass- och elevrådsmöten, men även utanför klassrummet och mötesrummen. Denna standard för skolornas arbete med att främja likabehandling samt förebygga, förhindra och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utgår från det regelverk som reglerar elevers rätt till en utbildning utan inslag av kränkningar skollag och diskrimineringslag. Den utgår även från de riktlinjer som Diskrimineringsombudsmannen, Barn- och elevombudet, Skolverket och Skolinspektionen har tagit fram. 1.2 SÅ SÄGER FÖRFATTNINGARNA Elevernas rätt till en trygg skolmiljö fri från kränkningar regleras från en rad grundläggande dokument. Här nedan beskrivs de mest centrala styrdokumenten och vad de säger (se även bilaga 1a och 1b för aktuella utdrag ur skollag och diskrimineringslag). Barnkonventionen FN:s konvention om barns rättigheter, barnkonventionen, handlar om barns rättigheter. Den ger en universell definition av vilka rättigheter som bör gälla för alla barn i hela världen. Konventionen är uppbyggd på och hålls samman i 54 artiklar, där bland annat 2:a artikeln slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Inget barn får diskrimineras. 3

57 Sverige var 1990 ett av de första länderna som antog barnkonventionen. Detta avspeglas i Sveriges lagstiftning på olika sätt, bland annat i skollag och diskrimineringslag. Skollagen och diskrimineringslagen Skollagens (2010:800) första kapitel 4 klargör att utbildningen [ ] syftar till att [ ] elever ska inhämta och utveckla [både] kunskaper och värden. [ ] Samma kapitel 5 (2010:800) förtydligar att Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med [ ] de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. [ ] I skollagens (2010:800) 5 kap 17 framgår konsekvenser av kränkningar mellan elever: I gymnasieskolan [ ] får huvudmannen besluta att helt eller delvis stänga av en elev om [ ] eleven utsätter någon annan elev eller av utbildningen berörd person för kränkande behandling, eller elevens uppförande på annat sätt inverkar negativt på övriga elevers trygghet [ ] I skollagens (2010:800) 6 kap beskrivs mer ingående hur skolan ska arbeta för att försäkra elever en trygg skolmiljö, fri från kränkningar. Tillsammans med diskrimineringslagens (2008:567) 1 3 kapitel bildar skollagens 6 kapitel den reglering som ska skydda elever från alla former av kränkningar (se bilaga 1a och 1b för aktuellt utdrag ur lagtexterna). Lagstiftningarna reglerar bland annat huvudmannens skyldighet att se till att det vid skolenheterna bedrivs ett aktivt, målinriktat arbete för att främja likabehandling samt motverka och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Enligt regelverket huvudmannen alltså se till att varje enskild skola har en likabehandlingsplan för att främja likabehandling och motverka trakasserier och diskriminering samt en plan för att motverka kränkande behandling. Planerna ska upprättas för ett år i taget i samverkan mellan elever och personal på skolan. Kartläggning av risker och brister ur likabehandlings- och värdegrundssynpunkt på skolan och trygghetsenkäter/intervjuer ska ligga till grund för de åtgärder som planeras. Av regleringen framgår också att personalen på skolan har anmälningsplikt och att förbud gäller för all personal att diskriminera och kränka elever. Det första innebär att personalen på skolan är skyldig att omgående anmäla till rektorn om en elev upplevt kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. Rektorn är i sin tur skyldig att anmäla situationen till huvudmannen. Huvudmannen ska därefter skyndsamt utreda situationen och tillsammans med personalen på skolan åtgärda situationen och se till att den inte uppstår igen. Förbudet mot diskriminering och kränkande behandling innebär att skolans personal under inga omständigheter får missgynna eller kränka en elev. 4

58 Brottsbalken Vidare gäller även strafflagarna i brottsbalken (BRB 1962:700) i skolan. I brottsbalken finns inte kränkande behandling som särskilt begrepp eller som brottsrubricering. Kränkande behandling utgör eller bidrar däremot ofta till brott enligt brottsbalken inom ramen för andra rubriceringar: till exempel misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förolämpning, sexuellt ofredande, hets mot folkgrupp. (Rutiner vid hot eller våld finns i den krishanteringspolicy som ingår i verksamhetens standard kring elevhälsa.) Förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Förordningen (2006:1083) om barn och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling 1-2 reglerar att eleverna ska delta i upprättandet av plandokumentet och i utvärderingen av de insatser och åtgärder som planeras och genomförs. Läroplanen Av läroplanen (Lgy11) framgår att Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. [ ] Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla (1. Skolans värdegrund och uppgifter. Grundläggande värden). Målen inom Normer och värden i läroplanen (Lgy11 2.2) klargör att skolans mål är att varje elev: kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter respekterar andra människors egenvärde och integritet tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv För att eleverna ska nå målen ovan tydliggör läroplanen att alla som arbetar i skolan ska: medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen 5

59 i arbetet med eleverna verka för solidaritet med eftersatta grupper både i och utanför vårt land aktivt främja likabehandling av individer och grupper uppmärksamma och vidta nödvändiga åtgärder för att motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling visa respekt för den enskilda eleven och ha ett demokratiskt förhållningssätt Läroplanen definierar även vad just lärarna i sin undervisning och sitt arbete med eleverna i övrigt ska göra för att eleverna ska nå målen ovan: klargöra det svenska samhällets grundläggande demokratiska värden och de mänskliga rättigheterna samt med eleverna diskutera konflikter som kan uppstå mellan dessa värden och rättigheter och faktiska händelser öppet redovisa och tillsammans med eleverna analysera olika värderingar, uppfattningar och problemställningar samt konsekvenserna av dessa klargöra skolans normer och regler och hur dessa är en grund för arbetet tillsammans med eleverna diskutera och utveckla regler för arbetet och samvaron i gruppen 1.3 DEFINITIONER AV CENTRALA BEGREPP Lagstiftningen om förbud mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling av barn och elever i skolan tar alltså fasta på barns och elevers rätt till en trygg skolgång fri från alla former av kränkningar och missgynnanden. Då är det viktigt att personal och elever också känner till vad diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är: Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i diskrimineringslagen, medan förbud mot kränkande behandling regleras i skollagen (se bilaga 1a och 1b till detta dokument för aktuellt utdrag ur respektive lag). Här nedan förklaras vad diskriminering är och vilka de olika formerna av diskriminering är samt de olika diskrimineringsgrunderna. Här framgår också vad som menas med kränkande behandling. Direkt diskriminering innebär att en elev missgynnas genom att behandlas sämre än en annan elev behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om det har samband med elevens kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 6

60 Exempel: En elev nekas att vara med i en tävling på grund av att han eller hon är tjej eller kille. Indirekt diskriminering innebär att en elev missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning viss sexuell läggning eller viss ålder. Detta gäller dock inte om bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Exempel: En lärare betonar ensidigt den ena eller andra redovisningsformen i undervisningen som innebär att elever med funktionsnedsättning inte får tillfälle att redovisa sina kunskaper fullt ut. Bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till - de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, - varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt - andra omständigheter av betydelse, Exempel: Att en elev inte ges de hjälpmedel som den behöver eller att matsalen är belägen på en plats som förhindrar att samtliga elever ges tillgång till den. Trakasserier innebär ett uppträdande/agerande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Exempel: En elev yttrar sig nedlåtande om en annan elev kopplat till hans eller hennes religiösa rutiner. Sexuella trakasserier innebär också ett uppträdande/agerande av sexuell natur som kränker en elevs värdighet. Exempel: En elev yttrar sig nedlåtande om en annan elev kopplat till sexuella anspelningar. Instruktioner att diskriminera. En person i ledande ställning får inte ge order eller instruera om att någon elev ska diskrimineras. 7

61 Exempel: En lärare antyder vid överlämning av en kurs till en annan lärare att en elev som skulle behöva särskilt stöd inte bör ges särskilt stöd med hänvisning att eleven inte tagit emot stödet tidigare. Diskrimineringsgrunder Kön: kvinna eller man. Även transexuella personer omfattas av diskrimineringsgrunden. Könsöverskridande identitet eller uttryck: någon identifierar sig som kvinna eller man eller ger uttryck för att tillhöra ett annat kön genom sin klädsel eller annat uttrycksmedel. Etnisk tillhörighet: tillhörighet till en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Religion/annan trosuppfattning: livsstilsingripande tro på en högre ickevärldslig makt eller en gud, exempelvis islam eller kristendom (religion), buddism, ateism (annan trosuppfattning). Annan trosuppfattning innebär något annat än religion men är begränsat till en åskådning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning. Det gäller inte etiska, filosofiska eller politiska värderingar/ åskådningar. Åskådningar som buddism, ateism och agnosticism är jämförbara med religion och omfattas av begreppet annan trosuppfattning. 1 Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Ålder: uppnådd levnadslängd. Kränkande behandling avser ett uppträdande/agerande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med diskrimineringsgrunderna ovan. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Exempel: en grupp elever sprider nedsättande rykten, förlöjligar eller fryser ute andra elever. Kränkningar kan också ske genom elaka e-postmeddelanden, SMS eller liknande. Det kan även vara att man blir retad för hur man ser ut, att man är blyg eller anses annorlunda. 1 Diskrimineringsgrunden religion definieras inte i lagtexten, därmed används diskrimineringsombudsmannens (DO) definition. 8

62 2. DET HÄR GÄLLER INOM VERKSAMHETEN 2.1 ELEVREKRYTERING Rekryteringsaktiviteter och information om skolans utbildningar ska göras tillgängliga för alla elever som kan tänkas vara intresserade av att söka någon av skolans utbildningar. 2.2 ANTAGNING Antagningen till skolans utbildningar ska följa antagningsprinciper enligt 7 kap.1-10 i gymnasieförordningen (SFS 2010:2039) samt skollagens 15 kap 33. Intaget ska samordnas av den kommunala gymnasieantagningen för varje ort, och beslutas av utbildningens styrelse. 2.3 INTRODUKTION OCH BEMÖTANDE Den första tiden vid skolan för nya elever är viktig för att snabbt skapa gemenskap och för att grundlägga för trygghet och goda relationer mellan elever och mellan elever och lärare. Under denna period ska tydlig information om skolan och de värden och rutiner som gäller på skolan klargöras för elever och vårdnadshavare. Genomgång och diskussion av skolans ordningsregler, utbildningens upplägg och likabehandlings- och värdegrundsarbete ska vara stående punkter under introduktionsperioden vid läsårsstart. Eleverna ska få information om rättigheter och ansvar på skolan, vart de kan vända sig om problem uppstår och hur skolan agerar i olika situationer. 2.4 NÄTVERKSPOLICY Verksamheten har en nätverkspolicy som alla elever ska ta del av och skriva på innan de får tillgång till skolans datorer och nätverk. Policyn reglerar att: det inte är tillåtet att producera eller använda information som är olaglig eller som kan uppfattas som kränkande av andra eleven förbinder sig att använda ett vårdat språk som inte skadar andra elever samt att uppträda under korrekt namn och titel. I samband med att eleverna får tillgång till skolans datorer och nätverk ska eleverna också få en genomgång i nätetik. 2.5 SCHEMALÄGGNING Vid schemaläggning ska hänsyn tas för att undvika att till exempel elever på grund av kön, religionstillhörighet, funktionsnedsättning m.m. missgynnas till följd av schematekniska orsaker. 9

63 2.6 UNDERVISNING OCH BETYGSSÄTTNING Undervisningen på skolan ska i linje med läroplanen utgå från elevernas erfarenheter och behov, och ska ha varierade arbetsmetoder och former för redovisning av kunskaper. Detta ska säkerställas genom att lärarna upprättar undervisningsplaner som bland annat klargör hur undervisningen främjar lika behandling och anpassas efter elevernas skiftande erfarenheter och behov. Rättssäker hantering av betyg säkerställs bland annat genom verksamhetens rutiner kring betygshanteringen omfattande rutiner för betygskatalog, betygssättning, arkivering m.m. 2.7 FRÄMLINGSFIENTLIGHET OCH INTOLERANS Politisk eller religiös ståndpunkt får inte uttryckas på skolan, om det bryter mot principen om människors lika värde och rättigheter. En främlingsfientlig situation ska alltid tas på allvar, och hanteras och bemötas med kunskap, diskussion och aktiva insatser. Skolan ska reflektera dagens mångfaldssamhälle och ge utrymme för olika människor att samsas och samverka på lika grunder. Religiösa kläder och symboler/attribut får bäras i skolan så vida det inte uttrycker främlingsfientlighet eller innebär en risk för elevers och personals trygghet och säkerhet på skolan. Attribut eller symboler som är tveksamma ur sådan synpunkt är en fråga för rektor i samråd med huvudman. Organiserade politiska och religiösa budskap får inte spridas på skolan utan rektors godkännande. 2.8 POLISANMÄLAN Det finns ingen lagstadgad skyldighet för skolan att göra en polisanmälan vid brott. Verksamhetens hållning är ändå att vid brottssituationer göra polisanmälan. 2.9 LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSGRUPP Vid varje skola ska det finnas en särskild arbetsgrupp som på olika sätt arbetar aktivt med att följa och utveckla skolans arbete för att främja likabehandling och motverka kränkningar på skolan. Gruppen ska bestå av företrädare för elevhälsa, lärare, skolledning och elever. Rektorn ansvarar för gruppens inre organisation UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Skolornas likabehandlings- och värdegrundsarbete följs upp och utvärderas regelbundet av huvudmannen. Dels genom verksamhetsgemensam trygghetselevenkät (andra halvan av höstterminen), dels genom kvalitetssäkring av skolornas plandokument (början av året) och interna granskningar (feb/mars) Likabehandlings- och värdegrundsarbetet följs även upp och utvärderas inom ramen för skolans årliga kvalitetsrapport (augusti). Därtill sammanställs genomförda utredningar av anmälda ärenden statistiskt (löpande och årligen). 10

64 Till stöd för skolornas arbete gäller, vid sidan om verksamhetens standard och centralt organiserade stöd (utbildning, kvalitetssäkring, analysstöd m.m.), även de riktlinjer som Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barn- och elevombudet (BEO), Skolverket och Skolinspektionen har tagit fram RUTINER VID DISKRIMINERING, TRAKASSERIER, KRÄNKANDE BEHANDLING Elever som själva upplever eller märker att någon annan elev utsätts för någon form av kränkningar på skolan kontaktar en vuxen på skolan som eleven har förtroende för. Den ur personalen som tar emot elevens berättelse eller uppmärksammar kränkningar på annat sätt anmäler detta vidare till rektorn. Rektorn anmäler i sin tur situationen vidare till huvudmannen, som skyndsamt utreder situationen och i samråd med rektor och dem på skolan som har information om situationen vidtar åtgärder. Blankett: Anmälan av diskriminering/trakasserier/kränkande behandling till huvudman. Trots att det är huvudmannen som utreder situationen har personal som får kännedom om att en elev utsätts för kränkningar ändå skyldighet att agera direkt utifrån vad situationen kräver för att hindra kränkningarna. Vid hot- eller våldssituation se standard inom elevhälsans område gällande krisförberedelse och krishantering HUVUDMANNENS UTREDNING Varje situation där kränkningar förekommit är unik och ska hanteras därefter. I utredningen kartlägger huvudmannen informationen kring de aktuella kränkningarna med hjälp av rektor och skolans likabehandlings- och värdegrundssamordnare. Huvudmannen identifierar vilken typ av kränkningar som förekommit och ställer kontrollfrågor utifrån regelverket. Huvudmannen söker särskilt efter konkreta exempel på handlingar/ageranden/beteenden och gör en analys och bedömning utifrån detta. När huvudmannen fått en klar bild av situationen tas ett samtal med den/de som uttryckt kränkningarna. Centralt för samtalet är att det ska vara helt klart för en elev eller anställd att skolan inte accepterar beteenden och ageranden som kan uppfattas som kränkande. Beroende på situation kan en elev eller anställd som uttryckt kränkningar uppmärksammas eller varnas muntligt eller skriftligt. Beroende på situation kan flera samtal komma att hållas innan man kan identifiera de åtgärder som krävs och hur man når en lösning. Omyndig elevs vårdnadshavare underrättas alltid omgående om elevens tillvaro på skolan och inbjuds delta vid samtal. Elevskyddsombud/skyddsombud kan också delta om elev eller personal vill det. Vid behov kan huvudmannen komma att ta in stöd och hjälp utifrån. Utifrån utredningen fattas beslut om åtgärder i ett handlingsprogram. Detta följs upp, utvärderas och revideras så länge situationen inte är löst. 11

65 Blankett: Utredning av diskriminering/trakasserier/kränkande behandling ANSVAR I LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETET Huvudmannen ansvarar för att skolorna bedriver ett aktivt arbete för att främja likabehandling och motverka trakasserier och kränkande behandling, och att personalen på skolorna agerar i linje med de skyldigheter som anges i skol- och diskrimineringslag. Huvudmannen ansvarar även för att ange riktlinjer för arbetet, samt för att se till att de anmälningar om kränkande behandling som inkommer från skolenheterna skyndsamt utreds. Rektorn på skolan är ansvarig för att ett aktivt likabehandlings- och värdegrundsarbete kommer till stånd på korrekta grunder i linje med verksamhetens standard, och att ett plandokument som omfattar likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling därvid upprättas, genomförs, följs upp och utvärderas i samverkan med elever och personal. Rektorn är även ansvarig för att skapa strukturer i verksamheten som främjar och stärker likabehandling och motverkar diskriminering i någon form, till exempel i samband med schemaläggning, ordningsregler m.m. Rektorn ansvarar för att enligt 6 kap. 10 skollagen (2010:800) anmäla till huvudmannen om en elev blivit utsatt för kränkande behandling, samt för att tillsammans med huvudmannen vidta eventuella disciplinära åtgärder. Klassföreståndarens/mentorns ansvar är att arbeta med klassen/gruppen socialt och relationsmässigt, och att regelbundet leda diskussioner i klassen/gruppen om stämningen på skolan och hur man trivs. Under utvecklingssamtalen ska klassföreståndaren/mentorn också samtala enskilt med varje elev om stämningen på skolan och hur eleven trivs i klassen, på skolan och med sina lärare och övrig personal på skolan. Arbetsgruppen för likabehandling och värdegrund ska för varje kalenderår upprätta ett plandokument för likabehandlings- och värdegrundsarbetet enligt skol- och diskrimineringslag, och på olika sätt informera och utbilda skolans elever och personal om innehållet i detta. Eleverna ska delta vid upprättandet av plandokumentet och delta i arbetets genomförande, uppföljning och utvärdering. Plandokument Plandokumentet är ett samlat dokument som innehåller en gemensam grund samt två spår kopplat till antingen likabehandling eller plan mot kränkande behandling. Plandokumentet ska klargöra att skolan har nolltolerans mot alla former av kränkningar och innehålla en beskrivning av vilka insatser som skolan ska genomföra under året för att främja likabehandling (positivt förstärka ett förhållningssätt), samt vilka åtgärder som skolan ska genomföra under året för att motverka och förhindra trakasserier samt kränkande behandling. Åtgärderna ska minst utgå 12

66 från den verksamhetsgemensamma LoV-enkäten (se bilaga 2) samt en lokal riskanalys, och resultatet som åtgärderna gav ska följas upp och utvärderas i efterföljande års plandokument. Plandokumentet ska följa strukturen nedan och i sitt innehåll uppfylla kraven i författningarna (se bilaga 3 för checklista vid kvalitetssäkring av dokumentet): 1. Bakgrund och definitioner Under den här rubriken ska en kort redogörelse för elevskyddslagen framgå. Begrepp såsom kränkande behandling, trakasserier, diskriminering (direkt och indirekt) samt var och en av diskrimineringsgrunderna ska definieras och exemplifieras. 2. Vision Under den här rubriken ska skolans vision med likabehandlings- och värdegrundsarbetet beskrivas, och skolans nolltolerans mot alla former av kränkningar ska klart framgå samt att skolan har förbud mot kränkningar, diskriminering och trakasserier. 3. Organisation, ansvar och rutiner för arbetet Under den här rubriken ska organisationen kring skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete beskrivas så att elever, personal och föräldrar vet vilka som är nyckelpersoner i arbetet och hur ansvaret är fördelat. I det här avsnittet ska även rutinerna för anmälan, utredning och åtgärder framgå tydligt - till vem elever, föräldrar, personal ska vända sig till och hur skolan och huvudmannen hanterar anmälan. Viktigt att anmälningsskyldighet för personal och rektor framgår. 4. Uppföljning och utvärdering av föregående års likabehandlings- och värdegrundsarbete Under den här rubriken ska resultatet av uppföljningen och utvärderingen av föregående års likabehandlings- och värdegrundsarbete beskrivas. Tänk på att utvärdera och följa upp dels det åtgärdande arbetet men även det främjande arbetet. 5. Kartläggningar av risker och brister inför planering av åtgärder Under den här rubriken ska resultatet av kartläggningar av risker/brister kopplat till likabehandlings- och värdegrundsarbetet beskrivas. Kartläggningen ska omfatta verksamhetsgemensam LoV-enkät, incidentrapporter och lokala riskanalyser som går igenom allt från kompetens till fysisk miljö. Även resultatet av andra typer av kartläggningar ska framgå. 6a. Skolans åtgärdande arbete trakasserier och diskriminering (likabehandlingsplan) (insatserna förläggs till vårterminen) Under den här rubriken ska skolans insatser för att förebygga och motverka trakasserier och diskriminering, utifrån de risker och brister som kartläggningen visade. Tid, ansvar och plan för uppföljning och utvärdering ska framgå. Viktigt att åtgärder kopplas till aktuell diskrimineringsgrund. 6b. Skolans åtgärdande arbete kränkande behandling (plan mot kränkande behandling) (insatserna förläggs till vårterminen) Under den här rubriken ska skolans insatser för att förebygga och motverka kränkande behandling, utifrån de risker och brister som kartläggningen visade. Tid, ansvar och plan för uppföljning och utvärdering ska framgå. 7a. Skolans främjande likabehandlingsarbete (likabehandlingsplan) (aktiviteter förläggs till höstterminen) 13

67 Under den här rubriken ska skolans aktiviteter för att främja likabehandling och positivt förstärka ett förhållningssätt kopplat till varje diskrimineringsgrund beskrivas. 7b. Skolans främjande värdegrundsarbete (plan mot kränkande behandling) (aktiviteter förläggs till höstterminen) Under den här rubriken ska skolans arbete med att positivt förstärka ett förhållningssätt kopplat till relationer och värdegrund framgå. Ytterst ska plandokumentet beskriva skolans arbete med att främja likabehandling och motverka kränkningar av alla slag, och vägleda elever, personal och föräldrar om vad det är som gäller. Alla elever och all personal ska därför känna till skolans plandokument väl. Information om plandokumentet ska ske i samband med introduktionsperioden varje nytt läsår, i samband med dokumentets upprättande i januari samt löpande i verksamheten i samband med klassdiskussioner, undervisning och studie- och temadagar m.m. Undervisande lärare har ett ansvar för att planeringen och genomförandet av undervisningen sker i klar linje med läroplanens mål och riktlinjer inom Normer och värden (Lgy11: 2.2) och för att de specifika målen och planerade insatserna/åtgärderna i skolans plandokument avspeglas i undervisningen. Detta ska framgå av den undervisningsplan som varje lärare upprättar för varje kursgrupp (se Standard för systematiskt kvalitetsarbete). Läraren ansvarar vidare för att sätta gränser, visa auktoritet i och utanför klassrummet och ingripa direkt om en kritisk situation ur likabehandlings- eller värdegrundssynpunkt uppstår. All personal omfattas av anmälningsskyldigheten och diskrimineringsförbudet. Om skolans personal uppmärksammar kränkningar av något slag ska detta anmälas till rektorn, och skolans personal får under inga omständigheter diskriminera, trakassera eller kränka elever. 14

68 BILAGA 1A: SKOLLAGEN (2011:800) 6 KAP. ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Ändamål och tillämpningsområde 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning enligt denna lag. Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Definitioner 3 I detta kapitel avses med elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag, personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker en elevs värdighet. Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 15

69 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). Förbud mot repressalier 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta en elev för repressalier på grund av att eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. Skadestånd 12 Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 ska huvudmannen dels betala skadestånd till eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Rättegången 13 Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten. I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Bevisbörda 14 Om en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 eller repressalier enligt 11, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Rätt att föra talan 15 I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolinspektion som part föra talan för en elev som medger det. När Skolinspektionen för sådan talan får myndigheten i samma 16

70 rättegång också föra annan talan för eleven om han eller hon medger det. För barn under 16 år krävs vårdnadshavares medgivande. Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Skolinspektionen för talan enligt detta kapitel när det gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen. När en elev för talan enligt detta kapitel får Skolinspektionen inte väcka talan för eleven om samma sak. 16 Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för en elev får överklagas av eleven, om det får överklagas av myndigheten. När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft, får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig eleven eller Skolinspektionen. 17

71 BILAGA 1B: DISKRIMINERINGSLAG (2008:567) 1 kap: Diskriminering 4 I denna lag avses med diskriminering: 1. Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder 2. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet 3. Bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till - de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, - varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt - andra omständigheter av betydelse, 4. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder 5. Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet 6. Instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder 18

72 5 I denna lag avses med: 1. Kön: att någon är kvinna eller man (Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. ) 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön 3. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande 4. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå 5. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning 6. Ålder: uppnådd levnadslängd 2 kap. Förbud mot diskriminering och repressalier Diskrimineringsförbud 5 Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (2010:800) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget. Lag (2014:958). Diskrimineringsförbudet gäller även i det fall en utbildningsanordnare genom skäliga åtgärder i fråga om lokalernas tillgänglighet och användbarhet kan se till att en person med funktionsnedsättning, som söker eller har antagits till utbildning kommer i en jämförbar situation med personer utan sådan funktionsnedsättning. 6 Förbudet i 5 hindrar inte [ ] 3. särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier 7 Om en utbildningsanordnare får kännedom om att en elev som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. 3 kap: Aktiva åtgärder 19

73 Målinriktat arbete 14 En utbildningsanordnare som bedriver utbildning enligt skollagen ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de elever som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i 15 och 16. Att förebygga och förhindra trakasserier 15 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon elev som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Likabehandlingsplan 16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de elever som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 20

74 BILAGA 2: ENKÄTFRÅGOR HUVUDMANNAGEMENSAM LOV-ENKÄT 1. Jag går på följande program: 2. (Eleven väljer program och inriktning vid den aktuella skolenheten) 3. Jag går i årskurs (1/2/3/4) 4. Har du fått information om likabehandlings- och värdegrundsarbetet på din skola? (JA/NEJ) 5. Vet du vem du ska vända dig till om du blivit illa behandlad av andra elever eller personal på din skola? (JA/NEJ) 6. Känner du förtroende för att personalen tar tag i situationen om man får reda på att du eller någon annan upplever sig illa behandlad på din skola? (JA/NEJ) 7. Känner du dig trygg på din skola? (JA/NEJ) Om JA: (gå vidare till fråga 7) Om NEJ: 6a. Beskriv vad det är som gör att du känner dig otrygg? (FRISVAR) 8. Har du under det senaste läsåret upplevt dig illa behandlad av andra elever på din skola? (JA/NEJ) Om JA: Om NEJ: (gå vidare till fråga 8) 7a. I vilket sammanhang inträffade händelsen/händelserna? (SVARSALTERNATIV flera ok) I skolans korridorer I matsalen I klassrummet under lektionstid I klassrummet under rast I omklädningsrummet/på idrotten På nätet På vägen till/från skolan På lärarkontoret Vid skåpen Annan plats 7b. Beskriv situationen/situationerna (FRISVAR) 7c. Anmälde du händelsen till någon vuxen på skolan? (JA/NEJ) Om JA: Om NEJ: 7d. Upplevde du att skolan tog tag i situationen? (JA/NEJ) 7e. Hur kommer det sig att du inte anmälde händelsen? (FRISVAR) 9. Har du under det senaste läsåret upplevt dig illa behandlad av någon i personalen på din skola? (JA/NEJ) Om JA: Om NEJ: (gå vidare till fråga 9) 8a. I vilket sammanhang inträffade händelsen? (SVARSALTERNATIV) I skolans korridorer I matsalen I klassrummet under lektionstid I klassrummet under rast I omklädningsrummet/på idrotten På nätet På vägen till/från skolan På lärarkontoret Vid skåpen Annan plats 8b. Beskriv situationen (FRISVAR) 8c. Anmälde du händelsen till någon vuxen på skolan? (JA/NEJ) Om JA: Om NEJ: 8d. Upplevde du att skolan tog tag i situationen? (JA/NEJ) 8e. Hur kommer det sig att du inte anmälde händelsen?(frisvar) 10. Finns det någonting i skolmiljön på din skola som du upplever är diskriminerande? (Att bli diskriminerad innebär att man blir särbehandlad utifrån någon av diskrimineringsgrunderna kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religionstillhörighet eller trosuppfattning, funktionsnedsättning eller könsöverskridande identitet eller uttryck). (JA/NEJ) Om JA: Om NEJ: (gå vidare till fråga 10) 9a. Ange vad i skolans miljö som du upplever är diskriminerande (FRISVAR) 11. Upplever du att eleverna på skolan behandlar varandra med respekt? (JA/NEJ) 12. Upplever du att personalen på din skola behandlar dig med respekt? (JA/NEJ) 13. Upplever du att du (i den utsträckning du skulle vilja) har fått vara delaktig i likabehandlings- och värdegrundsarbetet på din skola? (JA/NEJ) 14. Finns det någon särskild fråga du skulle önska att likabehandlings- och värdegrundsgruppen på din skola arbetade 21

75 mer med? (FRISVAR) BILAGA 3: CHECKLISTA FÖR KVALITETSGRANSKNING AV PLANDOKUMENT (Revideras årligen maj-juni) Datum: Skola: Granskare: Plan för uppföljning (när och av vem): 1 Kriterium (enl. författningarna) Författningsstöd Krav bedöms uppfyllda (ja/nej) Kommentar 1.1 Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan upprättas varje år (dokumentet har en aktuell/korrekt datering) samt avser arbetet för den aktuella skolan. 2010:800 6 kap. 8 skollagen; 2008:567 3 kap. 16 diskrimineringslag en 1.2 Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan innehåller en förteckning över brister/risker som behöver åtgärdas/förebyggas under året för att förhindra kränkande behandling (=plan mot kränkande behandling) respektive trakasserier och diskriminering (=likabehandlingsplan ens motverkande del). 2010:800 6 kap. 8 skollagen; 2008:567 3 kap diskrimineringslag en 1.3 Likabehandlingsplanen består av en främjande del (insatser som planeras för att främja lika behandling oavsett kön, religionstillhörighet, funktionsnedsättning osv. (oavsett dokumenterad risk/brist). 2008:567 3 kap. 16 diskrimineringslag en 1.4 Samtliga* diskrimineringsgrunder finns representerade i likabehandlingsplanen 2008:567 3 kap. 16 diskrimineringslagen 22

76 s främjande del (*se 4.1) 1.5 Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan innehåller en uppföljning och utvärdering av föregående års genomförda åtgärder och insatser för att främja likabehandling samt förebygga och motverka diskriminering och trakasserier samt kränkande behandling. 2010:800 6 kap. 8 skollagen; 2008:567 3 kap. 16 diskrimineringslag en 1.6 Eleverna medverkar i upprättandet av plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan. 1.7 Elevernas medverkande, och omfattning av medverkandet, i upprättandet av plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan och genomförandet av insatserna är anpassat efter ålder och mognad. 2006: Förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling 2006: Förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling 1.8 Rutinerna för anmälan, utredning och åtgärder svarar mot kraven i författningarna. Skolverkets allmänna råd 2012; DO:s handledning Rutinerna för anmälan, utredning och åtgärder framgår tydligt. Skolverkets allmänna råd 2012; DO:s handledning Anmälningsskyldighet en för all personal (inkl. rektor) framgår tydligt. Skolverkets allmänna råd 2012; DO:s handledning Förbudet mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling framgår tydligt. Skolverkets allmänna råd 2012; DO:s handledning

77 24

78 1.12 Åtgärderna för att förebygga och motverka trakasserier respektive kränkande behandling utgår tydligt från en dokumenterad riskanalys eller identifierad brist genom kartläggning av nuläget utifrån incidentrapporter från utredda ärenden, intervjuer, enkäter, lokalronder m.m. Skolverkets allmänna råd 2012; DO:s handledning Planerna innehåller, jämte likabehandlingsplanens främjande del, en beskrivning av det löpande/generella relations- och värdegrundsstärkande arbetet på skolan. Skolverkets allmänna råd 2012; DO:s handledning Det framgår av planerna hur centrala begrepp definieras (kränkande behandling, diskrimineringsgrunde rna, diskriminering, direkt/indirekt diskriminering, sexuella trakasserier, trakasserier). Skolverkets allmänna råd 2012; DO:s handledning Planerna är tydliga och lätta att förstå för både elever, föräldrar och lärare. Skolverkets allmänna råd 2012; DO:s handledning Det framgår tydligt av planerna att skolan har nolltolerans mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Skolverkets allmänna råd 2012; DO:s handledning Övriga kriterier (enligt koncerngemensamm a riktlinjer o dyl.) Policystöd Krav bedöms uppfyllda (ja/nej) Kommentar 2.1 Diskrimineringsgrunde r-na ålder och könsöverskridande identitet finns representerade i likabehandlingsplanen s främjande del. Koncerngemensam riktlinje 25

79 2.2 Definitionerna exemplifieras på ett konkret sätt så att elever och lärare enkelt kan förstå skillnaden mellan begreppen. Koncerngemensam riktlinje 2.3 Elevernas medverkan i upprättandet av plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan framgår tydligt i dokumenten. Koncerngemensam riktlinje 26

80 BILAGA 4: ANMÄLAN AV DISKRIMINERING/TRAKASSERIER/ KRÄNKANDE BEHANDLING TILL HUVUDMAN Blanketten fylls i av den ur personalen som tar emot anmälan/alt. själv uppmärksammar förekomst av kränkningar. 1. Elev/elever anmälan gäller (ange fullständigt namn, klass och personnummer) 2. Information kommer från, (namn, titel och datum) 3. Information mottagen av, (namn, titel och datum) 4. Rektor har mottagit anmälan, (datum) 5. Vad har hänt? (Beskriv situationen noggrant och namnge de inblandade. Hänvisa till datum för olika händelser) 6. Vidtagna åtgärder i anslutning till det inträffade: Ange här vilka omedelbara åtgärder ni på skolan vidtagit för att komma till rätta med den aktuella situationen (Ange när, var, hur, vilka + mål med åtgärderna). 20XX-XX-XX Rektor, LBS XXX 27

81 BILAGA 5: HUVUDMANNENS UTREDNING AV DISKRIMINERING/TRAKASSERIER/KRÄNKANDE BEHANDLING 1. Utredningen avser händelse vid (skola): 2. Utredningen avser (elev): 3. Huvudmannen har mottagit anmälan, (datum) 4. Ansvarig för utredningen 5. Kartläggning av händelsen 6. Huvudmannens sammanfattande bedömning utifrån diskrimineringslag (2008:567) 1 kap. 4 samt skollag (2010:800) 6 kap: Typ av diskriminering: Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Bristande tillgänglighet Trakasserier Sexuella trakasserier Instruktioner att diskriminera Samband med: Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning (alt. förmodad sexuell läggning) Ålder Annat Kränkande behandling Övrigt: Motiv/kommentar: 7. Åtgärder, del 1: Följande åtgärder ska vidtas för att komma till rätta med den aktuella situationen. 8. Åtgärder, del 2: Följande åtgärder ska vidtas för att förhindra att liknande situationer uppstår igen. 9. Huvudmannens sammanfattade bedömning av ärendet Utredning avslutad [datum/signatur huvudmannens utredare] 20XX-XX-XX 28

82 Rutiner vid kränkande behandling Alla elever har rätt att inte bli utsatta för kränkande behandling. Det är huvudmannen som har det yttersta ansvaret för arbetet mot kränkningar i verksamheten. Huvudmannen ska därför ha system för hur en anmälan om trakasserier eller kränkande behandling ska göras så att den kommer såväl rektorn som huvudmannen till del. Enligt 6 kap. 10 skollagen är en lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som kan krävas för att förhindra förekomsten av kränkande behandling i framtiden. 6 kap. 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Utifrån det ovan nämnda ska anmälningar om kränkande därför behandlas enligt den här rutinen. Om en elev/vårdnadshavare kontaktar någon av skolans personal med information om att eleven upplever sig utsatt för kränkningar av något slag ska den av personalen som tar emot informationen av eleven/vårdnadshavaren anmäla detta vidare till rektor. På samma sätt ska någon i skolans personal som uppmärksammar att en elev utsätts för kränkningar anmäla det till rektor. Rektor ska anmäla till huvudmannen att en elev upplever sig utsatt för kränkningar. Ifylld blankett om anmälan av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling skickas via e-post till anmalan@lbs.se Rektor ska även ta kontakt med vårdnadshavare till elev som inte är myndig. Huvudmannen ska skyndsamt utreda situationen. Huvudmannen identifierar vilken typ av kränkningar som förekommit och ställer kontrollfrågor utifrån det regelverk som finns. Huvudmannen söker särskilt efter konkreta exempel på handlingar, ageranden eller beteenden och gör en analys och bedömning utifrån detta. Huvudmannen ska under utredningen av kränkande behandling samarbeta med rektor samt personal som kan ha kännedom om situationen. När huvudmannens utredning är klar ska samtal hållas med den eller de som utfört de kränkande handlingarna. Centralt för samtalet är att det ska vara helt klart för en elev eller anställd att skolan inte accepterar beteenden och ageranden som kan uppfattas som kränkande.

83 Den elev som utsatts för kränkande behandling ska erbjudas det stöd och den hjälp som behövs för att eleven ska uppleva trygghet och studiero på skolan. Samtliga åtgärder som vidtas utifrån utredningen ska dokumenteras och följas upp. Notera: Om den som utsätter eleven för kränkande behandling är en eller flera andra elever kan det vara aktuellt att vidta disciplinära åtgärder mot den eller de eleverna. Det ska också påminnas om att lärare eller rektor får och ska vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero. Det kan t.ex. vara att bryta upp pågående kränkande behandling.

84 Undervisningsutvärdering med utgångspunkt i LGY11 riktlinjer samt Illeris didaktiska triangel (DRIVKRAFT SAMSPEL INNEHÅLL) LBS Undervisningsutvärdering Frågor Ansvar och inflytande 1. Läraren underlättar för mig att planera mina studier och ta ansvar och för mitt skolarbete. 2. Läraren visar intresse för vad jag har för förkunskaper och förväntningar på kursen, och uppmuntrar mig att vara med och bestämma hur vi ska arbeta. Arbetsliv och vidare studier 3. Läraren gör det tydligt för mig varför kursen är en viktig del av min utbildning och hur jag skulle kunna ha användning för mina kunskaper i mitt framtida arbetsliv och i vidare studier. Bedömning och betyg 4. Läraren gör det tydligt för mig vilka mål vi arbetar mot och vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen. 5. Läraren har regelbunden kontakt med mig om hur det går för mig och hur jag kan utvecklas ännu mer. Demokratisk kompetens och värdegrund: 6. Jag kan lita på att läraren ingriper om någon utsätts för kränkningar. 7. Läraren ger mig möjlighet att träna på att ta ställning, presentera, kommentera, diskutera och argumentera. 8. Läraren gör det tydligt för mig vad demokrati är. 9. Läraren är mån om att alla ska få möjligheten att få komma till tals och bli lyssnade på. Drivkraft, självförtroende och sammanhang 10. Läraren får mig att tro på mig själv och att jag kan lära. 11. Läraren ger mig den hjälp jag behöver för att det ska gå så bra som möjligt för mig. 12. Läraren ger mig möjlighet att arbeta utifrån mina intressen och drivkrafter. 13. Läraren inspirerar mig att vilja lära mig mer. 14. Läraren är bra på att skapa arbetsro. 15. Läraren är bra på att skapa ett bra samarbets- och diskussionsklimat. Kreativ kompetens 16. Läraren ger mig möjlighet att utveckla min kreativitet.

85

86

87 Sida 1 av Ansà kan om godkã nnande som huvudman fã r en nyetablering av en fristã ende gymnasieskola Skolinspektionen prã var om sã kanden har fã rutsã ttningar att fã lja de fã reskrifter som gã ller fã r utbildningen enligt 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Det à r sã kanden som ska visa att denne har fã rutsã ttningar att fã lja de fã reskrifter som gã ller fã r den sã kta utbildningen. En ofullstã ndig ansã kan kan komma att prã vas pã inlã mnat underlag. Den eller de personer som à r behã riga firmatecknare fã r fã retaget/fã reningen/stiftelsen undertecknar ansã kan. Det undertecknade fã rsã ttsbladet/e signatur finns pã sista sidan av ansã kningsblanketten. Det undertecknade fã rsã ttsbladet kan antingen bifogas till ansã kan eller skickas till Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm alternativ till friskolor@skolinspektionen.se Fà rsã ttsbladet behã ver inte skickas in i original. Ange vilket lã sã r skolenheten avser att starta 2017 Ange i vilken kommun skolenheten ska vara belã gen Và xjã kommun Sà kandens namn (till exempel Bolaget AB) Ljud & Bildskolan LBS AB Organisationsnummer/personnummer Organisationsform Aktiebolag Skolenhetens namn LBS Và xjã 1. Sà kanden och kontaktperson 1.1 Uppgifter om sã kanden Sà kandens namn (till exempel Bolaget AB) Ljud & Bildskolan LBS AB Organisationsform Aktiebolag Organisationsnummer/personnummer Bifoga sã kandens registeruppgifter

88 Sida 2 av 25 Handlingar som styrker sã kandens rã ttsliga handlingsfã rmã ga ska bifogas ansã kan. Se nedan vilken handling som ska bifogas fã r respektive organisationsform. Registreringsbeviset som bifogas till ansã kan ska vara aktuellt. Observera att det à r de personer som stã r angivna som firmatecknare som ocksã mã ste underteckna ansã kan fã r att ansã kan ska vara giltig. Efter att ansã kan skickats in kan sã kanden inte à ndra vem som ansã ker som huvudman. Sà kanden kan alltsã inte à ndra frã n ett bolag till ett annat under pã gã ende handlã ggning. Là gg till bilaga Bilaga 1.2 Regbevis Ljud & Bildskolan LBS AB pdf 1.3 Offentligt inflytande Offentligt inflytande innebã r att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller fã reningen eller rã ttsligt inflytande à ver verksamheten pã nã got annat sã tt. Se 2 kap. 6 skollagen. Om detta à r fallet, redogã r utfã rligt fã r - bestã mmanderã tten i bolaget eller fã reningen samt kommunens inflytande i bolaget eller fã reningen orsakerna till att samverkan à r nã dvã ndig mellan en kommun eller ett landsting och en enskild fã r att verksamheten ska komma till stã nd, samt vilka sã rskilda skã l som finns med hã nsyn till utbildningens innehã ll eller utformning. 1.4 Kontaktperson Under handlã ggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med utsedd kontaktperson. Om kontaktpersonen undertecknar ansã kan eller undertecknar via e legitimation ska en fullmakt frã n behã rig firmatecknare bifogas till ansã kan. Kontaktperson E postadress Hà kan Stenstrà m hakan.stenstrom@academedia.se Telefon arbetet Mobil Utdelningsadress till sã kanden Kaserntorget 6 Postnummer Ort Fullmakt Là gg till bilaga Gà teborg 1.5 Inriktning Fullmakt_Hà kan Stenstrà m (LBS) [ ].pdf Ange om skolenheten kommer att ha nã gon av nedanstã ende inriktningar Waldorf Konfessionell. Redogà r fã r de konfessionella inslagen i utbildningen

89 Sida 3 av Sà kta program, elevantal och elevprognos 2.1 Nationella program och inriktningar samt antal sã kta utbildningsplatser Ange vilka nationella program och inriktningar som ansã kan avser samt antal sã kta utbildningsplatser lã sã r 1, 2 och 3. Nationellt program Estetiska programmet Inriktning Bild och formgivning à k 1 à k 2 à k 3 Totalt Là sã r Là sã r Là sã r Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Estetiska programmet Inriktning Estetik och media à k 1 à k 2 à k 3 Totalt Là sã r Là sã r Là sã r Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Teknikprogrammet Inriktning Design och produktutveckling à k 1 à k 2 à k 3 Totalt Là sã r Là sã r Là sã r Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Teknikprogrammet Inriktning Informations och medieteknik à k 1 à k 2 à k 3 Totalt Là sã r Là sã r

90 Sida 4 av Là sã r Fullt utbyggd verksamhet Infoga à k 1 à k 2 à k 3 Totalt Fullt utbyggd verksamhet 2.2 Là sã r fullt utbyggd Redovisa vilket lã sã r skolenheten avser vara fullt utbyggd. à r Fullt utbyggd verksamhet Elevprognos En elevprognos ska sã kerstã lla att sã kanden fã r ett tillrã ckligt stort elevantal fã r att verksamheten ska kunna bedrivas stabilt och kontinuerligt. Elevprognosen kan grundas pã en intresseundersã kning som bifogas ansã kan eller dã rmed jã mfã rbara uppgifter som visar ett riktat intresse frã n mã lgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Om elevprognosen grundar sig pã en intresseundersã kning ska fã ljande framgã av undersã kningen: hur intresseundersã kningen à r genomfã rd urvalsmetoden hur mã nga elever/vã rdnadshavare som blivit tillfrã gade vilken information elev/vã rdnadshavare fick om sã kanden och den planerade skolenheten i samband med intresseundersã kningen att elev/vã rdnadshavare vid undersã kningstillfã llet fick information om att den planerade skolan à r en fristã ende skola nã r intresseundersã kningen genomfã rdes vilka frã gor som stã lldes vid undersã kningen resultatet frã n undersã kningen och hur svaren à r fã rdelade per program och inriktning I Và xjã kommun à kar antalet elever i gymnasieã ldern de kommande lã sã ren. Enligt SCB:s statistik sã à r det 739 elever fã dda 1999 (startã r 2015), 710 elever fã dda 2000 (startã r 2016) 735 elever fã dda 2001 (startã r 2017), 814 elever fã dda 2002 (startã r 2018) samt 842 elever fã dda 2003 (startã r 2019). Elevunderlaget baserat enbart pã elevkullar i Và xjã kommun à kar sã ledes med ca 14 % frã n 2015 till 2019 dã skolan ska vara fullt utbyggd. I den antagningsstatistik som finns fã r motsvarande program i Và xjã kommun fã r antagningen hã stterminen 2015 var det 94 elever som antogs till Estetiska programmet och 90 antagna till Teknikprogrammet (Se bilaga ). Infà r etableringen har det genomfã rts en intresseundersã kning fã r skolan och skolans program som genomfã rts av Markà r. Fà r vidare beskrivning av hur den gã tt till rent tekniskt se bilaga Fà r vilka frã gor som besvarats se bilaga Resultatet av undersã kningen bifogas i bilaga 2.3.4

91 Sida 5 av Totalt har 302 potentiella elever svarat pã undersã kningen. Totalt var det 120 av dessa som angav att de var intresserade av nã gon av de program och inriktningar som skolan avser att erbjuda. Av dessa 120 elever var det fã ljande antal intresserade av att bã rja pã dessa program pã LBS i Và xjã. Till det estetiska programmet var det totalt 28 som var intresserade av att sã ka LBS varav 17 var intresserade av inriktningen Bild och formgivning och 11 var intresserade av inriktningen Estetik och media. Till teknikprogrammet var det total 33 elever som var intresserade av att sã ka LBS varav 19 var intresserade av inriktningen Design och produktutveckling och 14 var intresserade av inriktningen Informations och medieteknik. Nà r vi finns pã plats med vã r verksamhet och har mã jlighet att nã ut till samtliga elever och à ven elever i kranskommunerna till Và xjã gã r vi sã ledes bedã mningen att vi har mycket goda mã jligheter att kunna fylla det antal platser vi har tã nkt oss pã skolan. Là gg till bilaga Ingen bilaga bifogad 3. Ekonomi 3.1 Sà kandens budget Sà kanden ska lã mna in en likviditetsbudget fã r lã sã r 1 samt en resultatbudget fã r lã sã r 1, 2 och 3. Likviditetsbudgeten bestã r av tvã delar: Del ett visar in och utbetalningar och investeringar fã r etablering, det vill sã ga in och utbetalningar som sker innan skolstart. Del tvã visar in och utbetalningar under lã sã r 1. Resultatbudget lã mnas fã r de tre fã rsta lã sã ren och visar bokfã ringsmã ssiga intã kter och kostnader. Se vidare under avsnitt 3.8 fã r likviditetsbudget samt 3.9 fã r resultatbudget. Beskriv nedan hur sã kanden med inlã mnad likviditets och resultatbudget avser att bedriva en verksamhet med god kvalitet och med varaktighet. Utgà exempelvis frã n Skolverkets jã mfã relsetal och kommentera eventuella stã rre avvikelser frã n genomsnittskostnader/bidrag. Om sã kanden inte uppger nã gon post i budgeten fã r till exempel elevhã lsa eller fã rsã kringar, ange skã let till detta. Om ansã kan avser ett nystartat bolag/fã rening, beskriv hur sã kanden avser att tã cka ett eventuellt underskott i likviditetsbudget lã sã r 1 samt fã rlust i resultatbudgeten lã sã r 1. Berà kning av kostnad utgã r frã n de genomsnittliga kostnader som vi i dagslã get har fã r skolorna inom huvudmannen. Genom att ingã i Academediakoncernen har vi fã rdelaktiga inkã pspriser pã t.ex. material till skolbibliotek, lã romedel och litteratur men à ven bra skolmatsavtal och avtal fã r datorer som fã rhandlas direkt med tillverkarna vilket hjã lper oss att hã lla kostnaderna fã r detta nere. Kostnaden fã r skolbibliotek à r baserat pã de befintliga avtal vi har med vã ra leverantã rer fã r litteratur, material och bibliotekssystem med utbildning av personal. Berà kning av kostnader fã r lokaler utgã r pã samma sã tt frã n de genomsnittliga kostnaderna fã r lokaler pã likvã rdiga orter inom AcadeMediakoncernen. à ven inom detta omrã de drar vi nytta av att ingã i Academediakoncernen som arbetar aktivt med fastighetsfrã gor fã r att nyttja fã rdelarna av att vara en stor kund och hyrestagare. I varje fall gã ller att varje skolas ekonomiska planering i samtliga avseenden gã rs i relation till skolans lokala fã rutsã ttningar och behov. Kostnaderna kan dã rmed skilja sig à t mellan skolor och mellan lã sã r. Genom att lã pande fã lja upp kostnader fã r alla skolor och aktivt arbeta med leverantã rer har vi dã remot en mycket god kã nnedom om vilka faktiska kostnadsspann

92 Sida 6 av det rã r sig om i olika delar. Det gã r att vi kan ha en effektiv och à ndamã lsenlig framfã rhã llning i kostnadsplaneringen fã r sã vã l etablering av nya utbildningar som befintliga skolor. 3.2 à rsredovisning/ã rsbokslut Bifoga den senaste à rsredovisningen/ã rsbokslutet om sã dan finns. Om sã kanden har gã tt med fã rlust de senaste à ren/perioderna eller om bolagets/fã reningens ekonomi visar lã g likviditet och/eller soliditet, redogã r i fã rekommande fall fã r bakgrunden till detta. Redogà r dessutom fã r hur sã kanden ska stã rka den ekonomiska situationen. Se bifogad à rsredovisning Là gg till bilaga Bilaga 3.2 à rsredovisning Ljud & Bildskolan LBS AB pdf 3.3 Grundbelopp Redovisa hur sã kanden har berã knat kommunens grundbelopp per nationellt program. Beloppet ska stã i à verensstã mmelse med det angivna elevantalet. Av redogã relsen ska framgã beloppets storlek och hur det har berã knats vilka kontakter som tagits med kommunen. Skolan finansieras via kommunala bidrag per elev frã n elevernas hemkommun. I planerad budget baserar vi oss pã de uppgifter som aktuell kommun har lã mnat till AcadeMediakoncernen fã r sã kta program och inriktningar gã llande à ret 2016, à ven om vi vet att en del elever sannolikt kommer att pendla in frã n kommuner med andra ersã ttningsbelopp och dã rmed skulle kunna pã verka skolans finansiering. I lagd budget har vi inte tagit hã jd fã r detta, vi rã knar endast med indexering av bidragsbeloppen med 1 % per à r trots att bã de lã ner och hyra upprã knats mer fã r kommande à r. De aktuella bidragsbeloppen framgã r i bilagd budget i bilaga Là n/ã gartillskott/aktieã gartillskott samt finansiering med egna medel Om lã n/ã gartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstã ende uppgifter. Là n Styrk posten lã n med aktuellt undertecknat lã nelã fte frã n till exempel bank. Av lã nelã ftet ska framgã vilket belopp som kan/kommer att lã nas ut. Aktieà gartillskott/ã gartillskott Om medel tillskjuts av à garna ska detta framgã under denna post och styrkas med aktuellt intyg som à r undertecknat av behã rig firmatecknare samt till exempel kontoutdrag, à rsredovisning eller liknande som visar att medlen finns att tillgã. Om medel ska tas frã n ett annat bolag (eller annan bolagsform) à n sã kandens, inkom med underlag som visar vem som à r behã rig firmatecknare i bolaget (t ex registreringsuppgifter frã n Bolagsverket). Finansiering med egna medel - Med detta avses till exempel medel som finns tillgã ngliga i redan bedriven verksamhet. Styrk posten med till exempel sã kandens senaste à rsredovisning och fã rklara vilka medel sã kanden avser nyttja.

93 Sida 7 av 25 Det underskott som redovisats i likviditetsbudgeten tã cks genom à gartillskott frã n koncern (kommittenten Academedia Support AB, ). Detta styrks genom de intyg angã ende à gartillskott vid nyetablering som bifogats med ansã kan (Bilaga 3.4.3). à ven registreringsbevis (Bilaga 3.4.1) och à rsredovisning (Bilaga 3.4.2) fã r kommittenten finns bifogade. Là gg till bilaga Bilaga à gartillskott_lbs Và xjã.pdf 3.5 à vriga inbetalningar/intã kter Om à vriga inbetalningar/intã kter ingã r i budgeten ska dessa redovisas. Ange i sã fall vad posten omfattar och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som kan hã nfã ras till inbetalningarna/intã kterna ange belopp och var de à terfinns i budgeten. Tillskott av medel som inte omfattas av lã n/ã gartillskott/finansiering med egna medel, styrks till exempel med intyg och kontoutdrag frã n privatperson, sponsoravtal, inbetalningar frã n medlemmar eller liknande. Vi planerar inte att fã nã gra à vriga inbetalningar eller intã kter utã ver skolpeng. Là gg till bilaga Ingen bilaga bifogad 3.6 Investeringar och etableringsutbetalningar vid en ny skolenhet Investeringar och etableringsutbetalningar ska redovisas i budgeten. Av budgeten ska fã ljande framgã ange med vilka belopp och i vilka poster etableringsutbetalningar respektive investeringar upptas i budgeten. Av beskrivning ska fã ljande framgã hur investeringar och etableringskostnader à r berã knade hur investeringar och etableringskostnader ska finansieras nã r i tiden in och utbetalningarna kommer att uppstã. Etableringskostnaderna à r berã knade med schabloner baserat pã verksamhetens tidigare etableringar. Finansiering sker genom huvudmannens befintliga verksamheter. 3.7 Likviditetsbudget fã r in och utbetalningar innan skolstart samt likviditetsbudget fã r lã sã r 1 Inkom med en likviditetsbudget fã r in och utbetalningar innan skolstart samt ytterligare en likviditetsbudget fã r lã sã r 1. Eventuella inbetalningar utã ver bidrag ska vara sã dana som inte redan angivits i investerings och etableringsbudgeten. Detta innebã r alltsã att sã kanden inte kan ta upp samma inbetalning i bã de â likviditetsbudget in och utbetalningar innan skolstartâ och i â likviditetsbudget lã sã r 1â. Likviditetsbudget in- och utbetalningar Likviditetsbudget lã sã r 1 innan skolstort Inbetalningar Innan skolstart Inbetalningar Là sã r 1 Totalt à r 1 Kommunalt bidrag gymnasieskola

94 Sida 8 av Là n Là n 0 Aktieà gartillskott/ à gartillskott Aktieà gartillskott/ à gartillskott Finansiering med egna medel Finansiering med egna medel 0 Annan finansiering Annan finansiering 0 à vriga inbetalningar à vriga inbetalningar 0 Summa inbetalningar 0 Summa inbetalningar 0 0 Utbetalningar - innan Utbetalningar - lã sã r 1 skolstart Utbildning och personal Utbildning och personal Skolledning Skolledning 0 Personal/là rare Là rare 0 gymnasieskola à vrig personal 0 Administration Administration 0 Rekrytering Rekrytering 0 Fortbildning 0 Lokaler/Utrustning Lokaler/Utrustning Lokalhyra Lokalhyra 0 Speciallokaler Speciallokaler 0 Mà bler Mà bler 0 Kontorsutrustning Kontorsutrustning 0 Telefon, kopiator mm Telefon, kopiator mm 0 Là romedel Là romedel Litteratur/utrustning/skol bibliotek (ink program varor, licenser) Litteratur/utrustning/skol bibliotek (ink program varor, licenser) Datorer Datorer 0 à vrigt à vrigt Info och annonsering Info och annonsering 0 Elevhà lsa 0 Skolmà ltider 0 Fà rsã kringar Fà rsã kringar 0 Studie och 0 yrkesvã gledning APL handledning 0 à vriga utbetalningar à vriga utbetalningar 0 Finansiella poster Finansiella poster Rà ntor Rà ntor 0 Amorteringar Amorteringar 0 Summa utbetalningar 0 Summa utbetalningar 0 0 à ver/underskott 0 à ver/underskott

95 Sida 9 av Resultatbudget fã r lã sã r 1, 2 och 3 Inkom med en resultatbudget fã r lã sã r 1, 2 och 3. Utgà frã n Skolinspektionens budgetmall nedan. Observera att angivna kostnader lã sã r 1 bã r à verensstã mma med totala utbetalningar i likviditetsbudget. Fà rklara eventuella avvikelser. Resultatbudget Intà kter Là sã r 1 Là sã r 2 Là sã r 3 Kommunalt bidrag gymnasieskola à vriga intã kter Summa kostnader Kostnader Personal Skolledning Là rare gymnasieskola à vrig personal Administration Rekrytering Fortbildning Lokaler/Utrustning Lokalkostnad Kostnader fã r speciallokaler Kontorsutrustning/fà rbrukningsinventarier Là romedel Litteratur/utrustning/skolbibliotek (inkl. programvaror, licenser) à vrigt Info och annonsering Elevhà lsa Skolmà ltider Fà rsã kringar Studie och yrkesvã gledning APL handledning à vriga kostnader Finansiella poster Rà ntor Avskrivningar Mà bler Datorer Telefon, kopiator mm Summa kostnader Vinst/fà rlust 0 0 0

96 Sida 10 av Resultatbudgeten Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat lã sã r 1 och bolaget/fã reningen inte har ett eget kapital som tã cker fã rlusten, redovisa hur fã rlusten ska tã ckas. Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat à r 3, redovisa nã r verksamheten berã knas generera som lã gst ett nollresultat samt hur sã kanden ska arbeta fã r att uppnã detta. 4. Lokaler 4.1 Lokaler Sà kanden kommer att ha tillgã ng till lokaler och den utrustning som behã vs fã r att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Redogà r fã r skolenhetens planerade lokaler. Ange, om mã jligt, i vilken stadsdel/kommundel skolenheten planeras vara belã gen. Skolinspektionen kommer enligt 26 kap. 9 a skollagen genomfã ra inom ramen fã r tillsyn en kontroll av den verksamhet som en enskild huvudman avser att bedriva (etableringskontroll), om Skolinspektionen godkã nt den enskilde som huvudman enligt 2 kap. 5. Etableringskontrollen ska genomfã ras innan utbildningen startar. Etableringskontrollen gã rs under maj â juni samma à r som utbildningen à r tã nkt att starta. Vid etableringskontrollen granskar Skolinspektionen huvudmannens fã rberedelser infã r skolstarten bland annat granska skolans lokaler. Skolinspektionen tar stã llning till om huvudmannen fã ljer de fã reskrifter som gã ller fã r verksamheten. Resultatet meddelas huvudmannen i ett beslut.. Verksamheten intygar att vi kommer ha tillgã ng till lokaler och den utrustning som behã vs fã r att syftet med utbildningen skall uppnã s. Ljud & Bildskolan LBS AB (LBS â kreativa gymnasiet) avser att starta gymnasieutbildning inom fã ljande program: Teknikprogrammet och estetiska programmet. Den speciallokal som kommer behã vas à r sal fã r kemi och fysik. Fullt utbyggd kommer verksamheten ha ca 200 elever. Totalt behã ver LBS ca 1400 m2 till lektionssalar, lokaler fã r administration, elevhã lsa, skolbibliotek och uppehã llsrum. Ljud & Bildskolan LBS planerar fã r en samlokalisering med Drottning Blankas Gymnasieskola som startar samma à r. Drottning Blankas Gymnasieskola planerar sin verksamhet fã r ca 210 elever och kommer ha programmen: samhã llsvetenskaps programmet, ekonomiprogrammet, vã rd och omsorgsprogrammet och hantverks programmet. De speciallokaler som skolan behã ver à r hantverkssal, vã rd och omsorgssal (metodrum) samt lokaler fã r naturkunskap. Totalt behã ver Drottning Blankas Gymnasieskola ca 1700 m2 till lektionssalar, lokaler fã r administration, elevhã lsa, skolbibliotek och uppehã llsrum. Den gemensamma skollokalen kommer ligga i de centrala delarna av Và xjã och kommer totalt omfatta

97 Sida 11 av ca 3100 m Speciallokaler Redogà r fã r tillgã ngen till speciallokaler och ange om de kommer att inrymmas inom skolenheten eller om de ska hyras externt. Redogà r fã r speciallokaler fã r nedanstã ende à mnen Idrott och hã lsa Fà r idrottsundervisningen och à vriga inslag av idrotts och friluftsaktiviteter pã utbildningen kommer skolan att samarbeta med Paulsson Invest Sport AB, som hjã lper skolor till lã mpliga hyreslã sningar av lokaler och à vriga samarbeten inom idrott och hã lsa (fã r intyg, se Bilaga 4.2). Vid besked om tillstã nd kommer flera lokalalternativ och samarbeten att sã ttas ihop tillsammans med Paulsson Invest Sport AB till ett helhetskoncept fã r att tã cka det lokal och samarbetsbehov som behã vs fã r just de aktiviteter som planeras fã r att mã len fã r utbildningen ska nã s. Ett koncept omfattar dã rmed t ex lokal och samarbetslã sningar fã r friidrott, bollsport, orientering, dans, gym, simning, skridskoã kning, friluftsaktiviteter m.m. Grundlà ggande fã r det koncept som tas fram fã r skolan à r att det ska mã jliggã ra en varierad och bred idrottsundervisning utifrã n kunskapskraven i à mnet och utbildningens à vergripande mã l, samt att konceptet fã rmã r vã cka elevernas intresse och bidra till en sund och aktiv livsstil utanfã r skolan. Fà retaget jobbar regelbundet med nationella aktã rer som till exempel Friskis & Svettis och Fitness24seven, och har dessutom kontakt med lokala idrottshallar, fã reningar, sim och isanlã ggningar samt idrottsplatser fã r bã de inom och utomhusaktivitet. I praktiken betyder det att skolan kommer att hyra in sig mycket kortsiktigt vid de olika drottsanlã ggningarna och dess utrustning utifrã n undervisningens och utbildningens planering. Utrustning sã som lã romedel och HLR utrustning m.m. som behã vs fã r den del av idrottsundervisningen som kommer att genomfã ras i skolans lokaler kommer dock att kã pas in till skolan. à ven i lã romedelsdelen kommer skolan att samarbeta med Paulsson Invest Sport AB fã r urval av detta. Vi har bã de lã ng och mycket positiv erfarenhet av att samarbeta med Paulson Invest Sport AB, bland annat vid vã r skola i Lund dã r eleverna vid utvã rderingar à terkommande uttrycker sig mycket positivt kring idrottsundervisningen. Naturvetenskapliga à mnen Frà n och med skolans tredje verksamhetsã r kommer skolan att inrã tta en kemisal inklusive nã dvã ndig utrustning fã r undervisning pã teknikprogrammet som skolan avser att bedriva. Laborationssalen fã r kemi/fysik/naturkunskap kommer att fã lja den typrumsbeskrivning framtagen fã r verksamheter inom fã retaget (se Bilaga 4.1 â typrumsbeskrivning) och som uppfyller krav och riktlinjer fã r inomhusklimat, ljudnivã er, ventilation, temperatur och belysning. Utà ver dessa kommer installationer i form av fã rberedelse fã r helkroppsdusch, à gondusch och vask att finnas. Ventilationen kommer att fã rstã rkas (bland annat genom egenventilation fã r dragskã p) och elkravet pã 3 fas 32 ampere kommer att vara uppfyllt. Erforderlig skyddsutrustning kommer ocksã att finnas, bland annat i form av skyddsglasã gon, skyddsklã der, skyddshandskar och brandskyddsutrustning. Varningsetiketter fã r hã lsofara/hã lsovã dlig/akut toxicitet/frã tande/miljã farligt/brandfarligt/oxiderande m.m. kommer att finnas i lokalen Speciallokaler och utrustning fã r respektive sã kt yrkesprogram 4.3 Skolbibliotek Beskriv hur sã kanden kommer att sã kerstã lla elevernas tillgã ng till ett skolbibliotek.

98 Sida 12 av Av beskrivningen ska framgã skolbibliotekets innehã llsmã ssiga funktion skolbibliotekets pedagogiska funktion. Om skolbiblioteket inte inryms inom skolenhetens lokaler redogã r fã r hur sã kanden avser tillfã rsã kra eleverna tillgã ng till ett skolbibliotek. Skolbiblioteksverksamheten kommer att organiseras utifrã n tre grunddelar. En del kommer att omfatta stadsbibliotekens unika utbud samt erbjudande av fã relã sningar kring bibliotekskunskap och sã kteknik av olika slag bã de modern och à ldre teknik. En annan del omfattar litteratursamling pã skolan med bã de gã ngse biblioteksutbud samt fã rdjupat utbud av litteratur inom de à mnen och kurser som ges inom de program och inriktningar som finns pã skolan. En tredje del omfattar en samling informationssã kningsresurser pã skolan. I den del av skolbiblioteksverksamheten som kommer att finnas tillgã nglig pã skolan kommer det att finnas tillgã ng till en bred samling referenslitteratur; skã nlitteratur pã svenska, engelska samt tidskrifter. Det kommer à ven finnas tillgã ng till elektroniska databaser fã r informationssã kning av olika slag, till exempel Mediearkivet, Nationalencyklopedin och UR. Det kommer inom skolbiblioteksverksamheten ocksã att finnas tillgã ng till utrymmen fã r studier och fã rkovring. Skolbiblioteksverksamheten pã skolan kommer att upprã ttas i samband med att skolans lokaler, undervisningsmaterial, teknik m.m. i à vrigt stã lls iordning infã r lã sã rsstarten. Biblioteket berã knas vara brukbart i september mã nad samma à r som skolan startar, och kommer dã refter succesivt att byggas ut i takt med att skolans kursutbud à kar t o m à r 3, samt lã pande vartefter nyutgivningar gã rs. Skolan kommer att fã lja de riktlinjer kring skolbiblioteksverksamheten som Skolinspektionen och Skolverket ger. Skolbiblioteksverksamheten kommer att anvã ndas i undervisningen i samtliga à mnen. I den undervisningsplan som upprã ttas fã r varje kursgrupp kommer varje lã rare att ge en beskrivning av hur lã romedel och skolbiblioteksverksamheten planeras att anvã ndas som verktyg i undervisningen fã r att nã kursens kunskapskrav. Dà r kommer varje lã rare à ven att redogã ra fã r pã vilket sã tt de inom ramen fã r undervisningen trã nar eleverna att anvã nda bok och bibliotekskunskap och teknik fã r kunskapssã kande, kã llkritik, vetenskaplighet, kommunikation, skapande och lã rande 5. Skolenhetens ledning och personal 5.1 Rektor Fà r ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Sà kanden kommer att anstã lla en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 skollagen. 5.2 Là rare â behã righetskrav Fà r undervisning i gymnasieskolan stã lls krav pã lã rarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lã rare och à r behã rig fã r viss undervisning fã r bedriva undervisning. Undantag fã r gã ras i vissa fall. Sà kanden fã r gymnasieskolan kommer att fã lja kraven pã lã rarnas utbildning enligt 2 kap. 13 och skollagen.

99 Sida 13 av Antal lã rare Ange berã knat antal lã rare uttryckt i personer och antal tjã nster. Là mna à ven en redogã relse fã r hur lã rarresurserna ska organiseras pã skolan. Om du anger lã rarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istã llet fã r kommatecken (4,5). Là sã r 1 Là sã r 2 Là sã r 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal personer Antal heltidstjã nster Antal personer Antal heltidstjã nster Antal personer Antal heltidstjã nster Antal personer Antal heltidstjã nster Antal elever per lã rare, lã sã r 1 11 Antal elever per lã rare, lã sã r 2 12 Antal elever per lã rare, lã sã r 3 13 Antal elever per lã rare, fullt utbyggd verksamhet 13 Là mna en redogã relse fã r hur lã rarresurserna ska organiseras pã skolan. Là rarna kommer att i fã rsta hand organiseras runt respektive program i tvã programlag. Gymnasiegemensamma à mnen och programgemensamma kurser kommer dã det à r mã jligt att samlã sas inom programmen. 5.4 à vrig personal Om sã kanden angett à vrig personal i budgeten lã mna hã r en beskrivning av vilken personal som avses. Administratà r, IT tekniker, Vaktmà stare 6. Elevhà lsa och studie och yrkesvã gledning 6.1 Elevhà lsa Beskriv hur eleverna fã r tillgã ng till elevhã lsa. Av beskrivningen ska framgã elevhã lsans fã rebyggande och hã lsofrã mjande roll vilka personalkategorier som kommer ingã i elevhã lsan. Eleverna kommer genom elevhã lsan att ha tillgã ng till skolskã terska, skollã kare, skolpsykolog, kurator samt specialpedagogisk kompetens (stã dsamordnare). Eleverna kommer att fã tillgã ng till elevhã lsa pã skolan via sã vã l anstã lld personal som genom kontrakterad kompetens. Skolskà terska kommer att anstã llas och ingã i huvudmannens skolskã terskeorganisation, vars arbete leds och kvalitetssã kras av skolskã terska med medicinskt ledningsansvar (MLA). Skollà kare fã r skolans skolhã lsovã rd kommer att kontrakteras pã orten. à ven skolpsykolog kommer att kontrakteras pã orten.

100 Sida 14 av Specialpedagogisk kompetens och kurator kommer att anstã llas av skolan frã n skolstart. Elevhà lsan pã skolan kommer att utgã frã n grundsatsen â œmã nniskor som mã r bra, lã r braâ. Elevhà lsan kommer dã rfã r utformas fã r att tydligt bidra till elevernas fã rmã ga att tillgodogã ra sig de kunskaper, fã rmã gor och vã rden som mã len fã r utbildningen tar fasta pã. Detta genom att vara en aktiv och integrerad funktion i verksamheten som samverkar med lã rare och à vrig pedagogisk personal kring elevernas utveckling. Elevhà lsan kommer dessutom att tillsammans med lã rare arbeta fã rebyggande och hã lsofrã mjande vilket bl a innebã r att de kommer att arbeta med uppgifter som rã r elevernas studiemiljã, vara nyckelfunktion i skolans undervisning om tobak, alkohol, narkotika samt sex och samlevnad, hã lsa och friskvã rd, arbeta med krisfã rberedelse och krishantering samt arbeta kring elever med skyddad identitet. Elevhà lsan kommer à ven vara delaktig i skolans likabehandlings och vã rdegrundsarbete, i arbetet kring sã rskilt stã d och à tgã rdsprogram, studieteknik och delta i skolans systematiska kvalitetsarbete. Elevhà lsan kommer att fungera stã djande och rã dgivande fã r lã rare, klassfã restã ndare och rektor, och kommer à ven att ha ett sã rskilt ansvar fã r att skapa och upprã tthã lla klara kontaktvã gar och goda samverkansformer med socialtjã nst, à ppenvã rd, BUP, m.m. pã orten. Elevhà lsans organisation och arbete pã skolorna beskrivs mer i detalj i huvudmannens standard kring elevhã lsa (Bilaga 6.1) 6.2 Studie och yrkesvã gledning Beskriv hur skolan planerar att arbeta sã att elevernas behov av vã gledning infã r val av framtida utbildning och yrkesverksamhet tillgodoses. Redogà relsen ska avse samtliga à rskurser som ansã kan avser. Skolan kommer, i enlighet med 2 kap. 29 samt 30 Skollagen (2010:800), tillse att eleverna, kopplat till deras behov, har tillgã ng till personal med studie och yrkesvã gledningskompetens i frã gor gã llande deras framtida yrkes eller studieval. Dà elevernas behov styr kommer organisationen fã r studie och yrkesvã gledning att sã ttas av rektor fã r enheten (dock minst med en total omfattning av 4 6 timmar per elev och lã sã r). Alla elever kommer dock erbjudas information kring examen, vidare studier och information om individuella val kopplat till kurser som krã vs fã r grundlã ggande hã gskolebehã righet eller kurser som krã vs fã r sã rskilda studievã gar pã universitet eller hã gskolor. I vã r standard kring elevhã lsa (se bilaga 6.1) har vi à ven lagt till studie och yrkesvã gledaren som en naturlig del fã r att sã kerstã lla att elevernas behov av vã gledning tillgodoses. 7. Elevens utveckling mot mã len 7.1 Sà rskilt stã d Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta med elever i behov av stã d i form av extra anpassningar och sã rskilt stã d. Av beskrivningen ska framgã nã r en elev ska ges stã d i form av extra anpassningar hur behov av sã rskilt stã d identifieras och nã r behov av sã rskilt stã d ska utredas och hur elevhã lsan ska involveras i arbetet

101 Sida 15 av rutiner fã r utarbetande av à tgã rdsprogram och vad som ska framgã av programmet. Om det framkommer att en elev vid skolan riskerar att inte nã de kunskapskrav som minst ska uppnã s, kommer skolan att ha klara rutiner fã r att sã tta in relevanta extra anpassningar samt om detta inte rã cker utreda elevens behov av sã rskilt stã d (se bilaga 7.1 Standard fã r arbete kring sã rskilt stã d). Steg 1: Om det framkommer genom undervisning, resultat pã prov, information frã n elev, à vriga lã rare, elevens vã rdnadshavare eller pã annat sã tt att en elev befaras inte nã de kunskapskrav som minst ska uppnã s sã à ligger det varje lã rare att direkt ge eleven stã d i form utav extra anpassningar. Dessa utformas i samrã d med eleven och vid behov i samrã d med elevhã lsans kompetenser och à vriga undervisande lã rare. Steg 2: Om det befaras att en elev riskerar att inte nã de kunskapskrav som minst ska uppnã s trots de extra anpassningar som gjorts ska detta anmã las till rektor, som tar med sig anmã lan till skolans veckovisa uppfã ljningskonferens. (All personal berã rs av anmã lningsskyldigheten enligt 3 kap 8 skollagen.) Steg 3: Steg 3 innebã r att studiesituationen fã r de elever som anmã lts till rektor utreds av skolans stã dsamordnare med specialpedagogisk kompetens i samrã d med elevhã lsan. Utredningen ska gã ras skyndsamt och eleven och elevens vã rdnadshavare kommer att ges mã jlighet att bidra med information. Steg 4: Utifrà n vad som framkommer i utredningen, fattar rektorn dã refter beslut om huruvida à tgã rdsprogram ska upprã ttas eller ej. Om utredningen visar att eleven à r i behov av sã rskilt stã d fattar rektorn beslut om att ett à tgã rdsprogram ska upprã ttas fã r eleven. Om utredningen visar att eleven inte à r i behov av sã rskilt stã d fattar rektorn beslut om att à tgã rdsprogram inte ska utarbetas. Elev och vã rdnadshavare informeras i samband med beslutet om vad beslutet blir och hur de kan à verklaga det beslutet. Steg 5: Om rektor beslutat om att à tgã rdsprogram ska utarbetas sã ska det utarbetas sã att det tydligt framgã r vilka behov som utredningen klarlagt att eleven har, hur skolan ska tillgodose dessa samt hur och nã r à tgã rderna ska fã ljas upp och utvã rderas fã r att vid behov revidera eller avsluta à tgã rdsprogrammet. Eleven och elevens vã rdnadshavare kommer dã att ges ytterligare mã jlighet att medverka.. Nà r à tgã rdsprogrammet à r upprã ttat kommer à ven à tgã rdsprogrammet att beslutas av rektorn. à ven i samband med detta beslut informeras elev och vã rdnadshavare om att de kan à verklaga à tgã rdsprogrammet. Steg 6: Nà r à tgã rdsprogram beslutats sã kommer rektor tillse att à tgã rdsprogrammet genomfã rs, fã ljs upp och utvã rderas. Dà informeras berã rd personal om à tgã rdsprogrammet sã att berã rd personal kan genomfã ra à tgã rderna som beslutats i à tgã rdsprogrammet. Dà stã dinsatserna i huvudsak ska ske inom ramen fã r undervisningen ansvarar undervisande lã rare fã r genomfã randet av à tgã rderna. Rektorn ansvarar fã r att programmet fã ljs upp, utvã rderas och vid behov revideras av stã dsamordnaren med specialpedagogisk kompetens. De à tgã rder som preciseras i à tgã rdsprogrammet kommer i fã rsta hand att utgã frã n ett inkluderande arbetssã tt dã r undervisningens upplã gg, metoder och innehã ll anpassas efter elevens behov. Utredningarna och de upprã ttade à tgã rdsprogrammen sammanstã lls à ven statistiskt fã r att bilda underlag till skolans systematiska kvalitetsarbete. Rektor ansvarar fã r att all originaldokumentation fã rvaras tryggt och sã kert. Rutinerna kring utredning av behov av sã rskilt stã d och arbete med à tgã rdsprogram beskrivs mera ingã ende i huvudmannens standard fã r arbete kring sã rskilt stã d (bilaga 7.1). Dà r framgã r à ven hur elevhã lsan ingã r i arbetet, att skolan ska ha en stã dsamordnande funktion som utreder elevens behov och bereder à tgã rdsprogram infã r rektors beslut och stã ttar lã rare i undervisningssituationen samt att det vid skolan ska finnas veckovisa uppfã ljningskonferenser dã r arbetet med elever i behov av sã rskilt stã d stã ms av.

102 Sida 16 av Kvalitet och inflytande 8.1 Systematiskt kvalitetsarbete Beskriv sã kandens och skolenhetens rutiner avseende det systematiska kvalitetsarbetet. Av beskrivningen ska framgã hur sã kanden avser att fã rdela ansvaret mellan huvudmannen och rektorn gã llande det systematiska kvalitetsarbetet hur krav, mã l och riktlinjer fã ljs upp vilka som ges mã jlighet att delta i arbetet hur det systematiska kvalitetsarbetet kommer dokumenteras. Huvudmannen ansvarar fã r att pã huvudmannanivã systematiskt och kontinuerligt planera, fã lja upp och utveckla utbildningen i enlighet med 4 kap 3 skollagen. Huvudmannen kommer att fã lja en lã sã rsbaserad process fã r det systematiska kvalitetsarbetet som à r gemensam fã r huvudmannens alla skolenheter. Den omfattar bland annat begreppsapparat, ansvar och principer i kvalitetsarbetet, uppfã ljning av uppgifter utifrã n gemensamma definitioner och mã tpunkter, sã rskilda aktiviteter och tidsplan fã r arbetet samt principer fã r dokumentation. Processen gã r det mã jligt fã r huvudmannen att bã de sã kerstã lla, fã lja och pã olika sã tt stã dja skolenheternas utveckling och fã rmã ga att ge eleverna en utbildning av hã g kvalitet. Genom en gemensam à vergripande process ges à ven goda mã jligheter fã r de professionella att utbyta erfarenheter och jã mfã ra insatser och utfall. De fasta formerna fã r det systematiska kvalitetsarbetet beskrivs tydligast i huvudmannens standard kring systematiskt kvalitetsarbete, bilaga Huvudmannen kommer utifrã n den definierade processen lã pande att fã lja skolornas arbete och uppgifterna pã bã de enhets och huvudmannanivã, och utifrã n utfallet planera och genomfã ra huvudmannagemensamma och enhetsspecifika insatser dã r mã luppfyllelsen à r lã g eller kvaliteten pã annat sã tt riskeras eller rent av brister. Exempel pã insatser à r utbildning och handledning av olika slag, strategistã d samt personalrelaterade insatser och à tgã rder. Huvudmannen kommer à ven regelbundet att uppmã rksamma och sprida goda exempel och viktiga erfarenheter mellan skolorna genom enhetsspecifika och verksamhetsgemensamma kvalitetsrapporter (1 gã ng per à r) och fasta punkter pã rektorsmã ten och konferenser. Se à ven huvudmannens kvalitetsrapport fã r 2014/2015 fã r dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet pã huvudmannanivã, bilaga Rektor ansvarar fã r att pã enhetsnivã systematiskt och kontinuerligt planera, fã lja upp och utveckla utbildningen i enlighet med 4 kap 4 6 skollagen. Grunden i kvalitetsarbetet kommer att bygga pã delaktighet, samverkan och ett processorienterat arbetssã tt mot gemensamma mã l med utgã ngspunkt i lã roplanen. Varje lã sã r kommer arbetet att utgã frã n en lã gesbedã mning och avslutas med resultatutvã rdering. Dà remellan kommer arbetet mot mã len regelbundet att fã ljas upp och dokumenteras. Denna dokumentation bildar sedan underlag fã r den slutliga resultatutvã rderingen, dã nya utvecklingsomrã den i behov av insatser fã r à kad mã luppfyllelse identifieras. Là gesbedã mningen, uppfã ljningen och resultatutvã rderingen kommer att gã ras ur flera perspektiv och i flera forum. Hos skolledning, lã rarlag, arbetsgrupper, elevrã d och klasser. Arbetsprocessen ska syfta till att bidra till en systematik i kvalitetsarbetet och ett sã kerstã llande att man pã skolan gã r rã tt saker. Samtidigt ska processen ge utrymme fã r att uppmã rksamma sã dant som sker spontant pã skolan med mã len i fokus.

103 Sida 17 av Kvalitetsarbetet kommer att fã ljas upp och utvã rderas kontinuerligt under lã sã ret, samt vid lã sã rets slut. Utgà ngspunkter fã r utvã rderingarna kommer att vara skolans arbetsplan, undervisningsutvã rderingar, elev och medarbetarenkã ter samt resultat i form av betyg och prognoser. I januari mã nad à gnas ocksã en dag till gemensam halvtidsutvã rdering dã r man tillsammans gã r igenom resultat i relation till uppsatta mã l. Mot slutet av vã ren kommer ca en vecka att à gnas à t utvã rderingsseminarier. Dà kommer elevrã det, lã rarna och skolledningen att trã ffas fã r att diskutera och analysera skolans samlade resultat och kvalitetsutveckling ur olika perspektiv. All dokumentation frã n à rets insatser och projekt kommer dã gã s igenom. Sà rskilt kommer resultatet av de utvecklingsomrã den som identifierats under lã sã ret att analyseras. Skolans resultat kommer slutligen att presenteras och diskuteras i den kvalitetsrapport som kommer att slutstã llas i slutet av juni varje lã sã r. Utifrà n skolans totala mã luppfyllelse kommer dã ett antal nya utvecklingsomrã den att identifieras infã r det kommande lã sã ret. Hur arbetet med dessa utvecklingsomrã den ska ske kommer att preciseras efterfã ljande lã sã rs arbetsplan, som upprã ttas i augusti i samband med lã sã rsstart. Fà r uppfã ljning och utvã rdering av mã luppfyllelsen med avseende pã den funktionella kvaliteten (d.v.s. mã len i lã roplanen) kommer rektor bland annat att anvã nda sig av underlag fã r betygsprognoser/betyg; andel elever behã riga till vidare studier; andel godkã nda betyg samt hã gre betyg; genomsnittlig betygspoã ng fã r avgã ngselever; nationella provresultat i relation till satta betyg; lã rarskattningar; fullfã ljnadsgrad m.m. Fà r uppfã ljning och utvã rdering med avseende pã den instrumentella kvaliteten (d.v.s. skolans fã rmã ga att svara mot fã rfattningskraven och riktlinjerna lã roplanen) kommer rektor bland annat att anvã nda sig av underlag frã n; elevenkã ter; undervisningsutvã rderingar; lã rarskattningar; huvudmannens interna granskningar m.m. 8.2 Rutiner fã r klagomã l Beskriv sã kandens rutiner fã r klagomã lshanteringen. Av beskrivningen ska framgã sã kanden kommande rutiner fã r att ta emot och utreda klagomã l mot utbildningen hur information om rutinerna gã rs tillgã nglig fã r elever, vã rdnadshavare och andra. Inom LBS har huvudmannen en nedtecknad rutin fã r klagomã l (se bilaga 8.2) av den framgã r bl a fã ljande: En elev eller vã rdnadshavare som har ett klagomã l ska kunna lã mna det till vem som helst i personalen som eleven kã nner fã rtroende fã r eller till huvudmannen. Den i personalen som mottar ett muntligt klagomã l ska frã ga eleven eller vã rdnadshavaren om denne vill uppge namn eller vara anonym samt erbjuda eleven att sjã lv lã mna ett skriftligt klagomã l, i fã rsta hand till rektor. Den som lã mnar ett klagomã l ska ocksã informeras om att samtliga klagomã l utreds. Om ett klagomã l lã mnas till nã gon av skolans personal som inte à r rektor ska klagomã let omgã ende à verlã mnas till rektor. Har klagomã let lã mnats muntligen ska den som mottagit klagomã let nedteckna klagomã let och lã mna skrivelsen till rektor. Ett meddelande ska lã mnas till klagande som valt att lã mna kontaktuppgifter om att rektor, eller huvudmannen, mottagit klagomã let. Den elev eller vã rdnadshavare som valt att lã mna namn och kontaktuppgifter ska fã information om att utredning gã rs samt att utredningen ska gã ras skyndsamt. Klagomà l som ska à verlã mnas till huvudmannen skickas via e post till klagomal@lbs.se.

104 Sida 18 av Om huvudmannen gã r utredningen ska rektor sã vã l som den klagande informeras om resultatet och de à tgã rder som ska vidtas med anledning av utredningen resultat. Samtliga klagomã l och utredningar ska arkiveras. Huvudmannen och rektor ska ha regelbunden avstã mning angã ende klagomã l. Information om denna rutin kommer att ges skriftligt och muntligt till sã vã l elever som vã rdnadshavare i samband med skolstart och fã rã ldramã ten. Den finns à ven beskriven pã skolans hemsida under fliken "Om LBS". 8.3 Inflytande och samrã d Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta fã r att eleverna ska ges inflytande à ver sin utbildning. Av beskrivningen ska framgã hur eleverna kommer att fã inflytande à ver sin undervisning vilka forum fã r samrã d som kommer att finnas fã r eleverna. Elevernas inflytande à ver utbildningen kommer att vara en central utgã ngspunkt fã r skolans verksamhet. Det kommer att omfatta mã jligheten fã r varje elev att pã verka utbildningen bã de i sin helhet och i dess delar. En given utgã ngspunkt i allt arbete med elevinflytande kommer att vara att hos eleverna bidra till positiva erfarenheter av personligt ansvarstagande fã r bã de sin egen utbildning och studiesituation och fã r studiemiljã n i stort. Fà r att varje elev ska kunna pã verka utbildningen och undervisningen ges alla elever information om skolan och utbildningen samt elevernas rã ttigheter och ansvar, bã de nã r de bã rjar pã skolan och lã pande under utbildningens gã ng. I varje kurs som eleverna pã bã rjar kommer lã raren à ven att gã igenom och fã rklara kursens centrala innehã ll och kunskapskrav och ge exempel pã olika arbetsformer. Inom ramen fã r varje kurs kommer lã raren tillsammans med eleverna planera undervisningens innehã ll och upplã gg. Under kursens gã ng kommer lã rare och elever tillsammans à ven utvã rdera undervisningen (i november resp. april) och justera arbetsformerna efter behov. I undervisningsplanen som undervisande lã rare skriver fã r varje kursgrupp kommer undervisande lã rare att redogã ra fã r hur undervisningen lagts upp utifrã n de mã l som anges inom â Elevernas ansvar och inflytandeâ i lã roplanen (Lgy11: 2.3). Det gã r att elever, andra lã rare, rektor och à ven huvudmannen kan ta del av hur elevinflytandet organiserats i varje enskild kursgrupp. Ordningsregler som à r specifika fã r undervisningen i sã rskilda kurser kommer ocksã att tas fram i samrã d med de elever som berã rs. (Ordningsregler fã r skolan behandlas i à vrigt via forum fã r samrã d, se nedan) Varje elev kommer à ven att med den individuella studieplanen som grund ges inflytande à ver sin utbildning i samband med terminsvisa utvecklingssamtal och à ven ges tillfã lle till inflytande genom informations och vã gledningssamtal med studievã gledare. Eleverna vid skolan kommer att ha en rad forum fã r samrã d dã r de kan utã va direkt inflytande à ver utbildningen: Elevrà d: Pà skolan kommer det att finnas ett elevrã d som trã ffas en gã ng i mã naden. Elevrà det kommer att organisera sig med stã d och utbildning av skolans elevrã dssamordnare och ska arbeta sã som det, i enlighet med demokratiska arbetsformer, lã mpar sig bã st â i utskott, kommittã er, arbetsgrupper m.m. Elevrà dsordfã rande, sekreterare och ledamã ter kommer att vã ljas och dessa ska arbeta i linje med det uppdrag som respektive roll innebã r. à ven elevskyddsombudet kommer att delta vid elevrã dsmã tena. Klassrà d: Varje klass kommer att utse elevrã dsrepresentanter som med stã d av klassens mentor ansvarar fã r att varannan vecka hã lla klassrã d med sin klass. Klassrà det kommer att syfta till att lyfta frã gor som rã r utbildningen och arbetsmiljã n, sã vã l den psykosociala som den fysiska.

105 Sida 19 av Utvà rderingsseminarier: Eleverna kommer att ges mã jlighet och uppmuntras till att delta i skolans utvã rderingsseminarier, som genomfã rs mot slutet av varje lã sã r fã r att fã lja upp och utvã rdera hela skolans kvalitet fã r att identifiera utvecklingsomrã den i det fortsatta kvalitetsarbetet. Arbetsmiljà grupp: Eleverna pã skolan kommer att fã retrã das av ett elevskyddsombud. Elevskyddsombudet kommer att ges utbildning i sitt uppdrag och i formerna fã r skolans systematiska arbetsmiljã arbete. Elevskyddsombudet kommer tillsammans med rektor och skolans skyddsombud att delta vid de skyddsronder som kontinuerligt genomfã rs inom ramen fã r det systematiska arbetsmiljã arbetet, samt utgã ra en lã nk mellan elevrã det och arbetsmiljã gruppen i frã gor som rã r den psykosociala och fysiska arbetsmiljã n pã skolan. Likabehandlings och vã rdegrundsgrupp: Inom ramen fã r skolas likabehandlings och vã rdegrundsarbete kommer det finnas en likabehandlingsoch vã rdegrundsgrupp bestã ende av rektor, skolans likabehandlings och vã rdegrundssamordnare samt elever frã n olika à rskurser. Denna grupp ska bedriva ett gemensamt arbete kring upprã ttande av skolans samlade plandokument inkl. likabehandlingsplan och plan mot krã nkande behandling. Alla elever som visar intresse av omrã det kommer att ges mã jlighet att delta. 9. à tgã rder mot krã nkande behandling 9.1 Mà linriktat arbete Beskriv hur sã kanden ska bedriva ett mã linriktat arbete fã r att motverka krã nkande behandling av elever. Av beskrivningen av sã kandens arbete ska fã ljande framgã frã mjande och fã rebyggande à tgã rder att upptã cka trakasserier och krã nkande behandling elevers delaktighet i arbetet, exempel pã aktiviteter, à tgã rder etc. pã skolenheten fã r att motverka krã nkande behandling. Pà samtliga skolenheter inom LBS fokuseras arbetet pã att framfã rallt vara frã mjande och fã rebyggande fã r att i stã rsta mã jliga mã n undvika att elever blir utsatta fã r krã nkande behandling. Det gã rs bl a genom att samtliga medarbetare har en skyldighet att snabbt uppmã rksamma och anmã la sã dant som sker som kan uppfattas som krã nkande till skolans rektor. Vidare ska samtliga lã rare i de undervisningsplaner som gã rs infã r varje lã sã r à ven redovisa hur de arbetar med olika frã gor kring demokrati, normer och vã rden och likabehandlings och vã rdegrundsfrã gor. Detta vã vs in i undervisningen fã r att fã rbã ttra elevernas fã rstã else fã r dessa frã gor. Fà r att finna ett bra fã rebyggande och frã mjande arbete utses dessutom pã samtliga skolor en Likabehandlings och vã rdegrundssamordnare som i samarbete med rektor ansvarar fã r att samordna arbetet med dessa frã gor pã skolan. Denne arbetar bl a med att ha en elevgrupp knuten till sig (en s k LoV grupp) och dessa arbetar bã de med att upptã cka sã dant som à r krã nkande i skolvardagen men har framfã rallt en uppgift att i samarbete med alla elever verka fã rebyggande och frã mjande genom att t ex ordna olika aktiviteter med frã mjande syfte. Denna elevgrupp deltar ocksã i analysen av den à rliga Likabehandlings och vã rdegrundsenkã t som genomfã rs i november varje à r samt à r med och utformar de à tgã rder och à vriga insatser som dokumenteras i den plan mot krã nkande behandling som upprã ttas en gã ng per à r.

106 Sida 20 av Samtliga skolenheter ska bedriva ett mã linriktat arbete fã r att motverka krã nkande behandling av barn och elever enligt 6 kap 6 Skollagen (2010:800). Att detta gã rs sã kerstã lls av huvudmannen genom kvalitetssã kring av skolornas plan mot krã nkande behandling (utifrã n kraven i fã rfattningarna samt huvudmannagemensamma riktlinjer) och à rliga huvudmannagemensamma kartlã ggningar (Likabehandlings och vã rdergrundsenkã tenkã t). Ocksà de anmã lningar om krã nkande behandling som inkommer frã n skolenheterna under kalenderã ret ligger till grund fã r huvudmannens fã rebyggande och fã rhindrande arbete mot krã nkande behandling genom de handlingsplaner som tas fram i samband med utredning av dessa. (Se vidare standard fã r likabehandlings och vã rdegrundsarbete Bilaga 9.1). Sà vã l resultatet av kvalitetssã kringen av plandokumenten (likabehandlingsplan och plan mot krã nkande behandling) som genomfã rda kartlã ggningar och utredningar av anmã lningar om krã nkande behandling ligger sedan till grund fã r analys pã huvudmannanivã. Utifrà n denna analys gã r huvudmannen en samlad bedã mning av vilka à vergripande insatser som behã ver gã ras pã huvudmannanivã fã r att sã kerstã lla att samtliga skolor arbetar mã linriktat fã r att fã rebygga och fã rhindra krã nkande behandling. 9.2 Skyldighet att anmã la, utreda och vidta à tgã rder mot krã nkande behandling Beskriv sã kandens rutiner fã r att anmã la, utreda och vidta à tgã rder mot krã nkande behandling. Av beskrivningen ska framgã lã rarens roll och ansvar rektorns roll och ansvar huvudmannens roll och ansvar. Huvudmannen kommer att se till att skolan bedriver ett aktivt arbete fã r att frã mja likabehandling och motverka trakasserier och krã nkande behandling, och att personalen pã skolorna agerar i linje med de skyldigheter som anges i skol och diskrimineringslag. Huvudmannen kommer à ven att ange riktlinjer fã r arbetet genom huvudmannens standard fã r likabehandlings och vã rdegrundsarbete (se bilaga 9.1) Rutinen fã r att anmã la, utreda och vidta à tgã rder beskrivs i huvudmannens rutin vid krã nkande behandling (se bilaga 9.2) Den gã r i korthet ut pã fã ljande: Elever som sjã lva upplever eller mã rker att nã gon annan elev utsã tts fã r nã gon form av krã nkning pã skolan ska kontakta en vuxen pã skolan som eleven har fã rtroende fã r. Den ur personalen (lã rare eller à vrig personal) som tar emot elevens berã ttelse eller uppmã rksammar krã nkningar pã annat sã tt à r ansvariga och skyldiga att anmã la detta till rektor. I varje situation dã r krã nkningar fã rekommit pã skolenheten à r det rektors ansvar och skyldighet att gã ra en anmã lan till huvudmannen. Denna anmã lan kommer att innehã lla utfã rlig information om hã ndelsen, vilka som varit inblandade, nã r det intrã ffade och nã r anmã lan togs emot. Utifrà n denna information gã r huvudmannen tillsammans med rektor och enhetens likabehandlings och vã rdegrundssamordnare skyndsamt en utredning kring de aktuella krã nkningarna/trakasserierna fã r att identifiera vilken typ av krã nkningar som fã rekommit samt stã ller kontrollfrã gor utifrã n regelverket. Nà r man frã n huvudmannens sida bildat sig en klar uppfattning om situationen fattas beslut om à tgã rder i ett handlingsprogram. Detta fã ljs upp, utvã rderas och revideras sã lã nge situationen inte à r lã st. Handlingsplanen specificerar à tgã rder fã r att komma tillrã tta med den aktuella situationen samt vilka à tgã rder skolan bã r vidta fã r att fã rhindra att liknande situationer uppstã r igen.

107 Sida 21 av Samtliga utredningar dokumenteras och sammanstã lls fã r att ligga till grund fã r den kartlã ggning som bã de huvudmannen och den enskilda skolenheten gã r infã r upprã ttandet av skolans samlade plandokument omfattande plan mot krã nkande behandling och likabehandlingsplan. 9.3 Grundlà ggande demokratiska vã rderingar Beskriv hur skolenheten ska arbeta med vã rdegrundsfrã gor. Av beskrivningen ska framgã hur skolenheten ska arbeta med vã rdegrundsfrã gor utifrã n mã l och riktlinjer i lã roplanen. Skolans vã rdegrund, sã som den formuleras i skollag och lã roplan, kommer att genomsyra bã de skolans verksamhet i stort sã vã l som undervisningen specifikt. Konkret innebã r det pã undervisningsnivã att varje lã rare i sina undervisningsplaner fã r respektive kursgrupp planerar hur undervisningen ska utformas utifrã n bã de mã len och riktlinjerna inom Normer och vã rden (2.2) samt demokratimã len och riktlinjerna inom Kunskaper (2.1) i lã roplanen och de frã mjande, motverkande och à tgã rdande insatserna som skolan identifierat i skolans samlade plandokument (omfattande bã de plan mot krã nkande behandling och likabehandlingsplan). Detta gã ller alltsã alla à mnen och ger rektor, vã rdegrundssamordnare, kollegor och à ven huvudmannen mã jlighet att fã en bild av hur eleverna trã nas utifrã n vã rdegrunds och demokratimã len inom ramen fã r undervisningen. Skolan kommer ocksã att, likt à vriga skolor som huvudmannen ansvarar fã r, genomfã ra undervisningsutvã rderingar under hã st och vã rtermin dã r eleverna à terkopplar pã hur lã raren fã rmã r efterleva de riktlinjer som à r kopplade till de olika mã lomrã dena, bland annat vã rdegrundsperspektivet (t.ex. â lã raren gã r det tydligt fã r mig vad demokrati à râ ). Pà skolnivã innebã r det à vergripande aktiviteter som beslutas inom ramen fã r skolans arbetsgrupp fã r likabehandling och vã rdegrundsfrã gor. Exempel pã aktiviteter bã de inom undervisningen och pã skolnivã à r vã rdegrundsã vningar av olika slag, deliberativa à vningar, terminologiã vningar och andra à vningar som trã nar elevernas vã rdegrundskompetens och normkritiska fã rmã ga samt utbildningar. Det kan ocksã innebã ra att ett vã rdegrundstema integreras i à vningar som trã nar eleverna i nã got omrã de som sjã lva undervisningsã mnena berã r (t ex rapportskrivning i svenskundervisningen med à mnet â solidaritet i vardagenâ ). Se à ven rutiner kring skolans likabehandlings och vã rdegrundsarbete kopplat till skollagen 6 kap och diskrimineringslagens 1 3 kap i bilaga 9.1 samt avsnitt 5:5 i bilaga (Standard fã r systematiskt kvalitetsarbete) om innehã ll i undervisningsplan samt undervisningsutvã rdering i bilaga Gymnasium 10.1 Utbildningens syfte Beskriv hur utbildningen i gymnasieskolan kommer att genomfã ras. Av beskrivningen ska framgã hur undervisningen kommer att organiseras vilka arbetsformer som kommer att karaktã risera utbildningen.

108 Sida 22 av Elevantalet à r en vã sentlig faktor fã r att bedã ma en enskild huvudmans fã rutsã ttningar att kunna bedriva en skolverksamhet av god kvalitet. Om den sã kta verksamheten à r en mindre skolenhet och/eller sã kanden ansã ker om ett litet antal utbildningsplatser per sã kt inriktning, redogã r fã r hur sã kanden med det sã kta antalet elever kan bedriva en verksamhet med god kvalitet. Av redogã relsen kring mindre skolenhet ska fã ljande framgã hur sã kanden avser att sã kerstã lla skolans ekonomi om det blir fã rã ndringar i det planerade antalet elever hur sã kanden kommer att organisera undervisningen utifrã n det relativt lã ga elevantalet hur sã kanden ska kunna genomfã ra samtliga kurser pã programmet med behã riga lã rare och god kvalitet. Undervisningens organisation: Rektor ansvarar fã r att utbildningen bedrivs som heltidsstudier och att eleverna fã r de undervisningstimmar de enligt 16 kap 18 à r garanterade. Là rarnas undervisning kommer att utgã frã n rã dande styrdokument och organiseras utifrã n att alla elever ska nã mã len fã r utbildningen. Konkret kommer varje lã rare att, fã r varje kursgrupp (lã sã rsvis), ta fram en undervisningsplan som beskriver hur undervisningen i kursen anpassas utifrã n elevernas fã rutsã ttningar, mã len i lã roplanen (samtliga mã lomrã den), examensmã len, skolans prioriterade mã l utifrã n de mã l i lã roplanen som identifierats som sã rskilt viktiga att fokusera, mã len och insatserna i plandokumentet samt hur undervisningen mã ter elevernas inflytande och hur bedã mning och betygssã ttning sker. Undervisningsplanerna kommer att fã ljas upp av sã vã l rektor (3 ggr per à r) som huvudman (1 ggr per à r). Undervisningen kommer att utgã frã n vetenskaplig grund och beprã vad erfarenhet, bland annat genom det systematiska kvalitetsarbetet i samband med analys av mã luppfyllelse, val av lã mpliga metoder och uppfã ljning. Fà r att sã kerstã lla en undervisning som utvecklar och stã rker eleverna socialt, professionellt och individuellt kommer det vid rekrytering av lã rare att sã kerstã llas att det finns ett tydligt engagemang fã r kunskapsutveckling och lã rande kopplat till forskning om framgã ngsrik pedagogik, samt en uppfattning om att undervisningen behã ver innehã lla en variation av arbetssã tt fã r att varje elev ska utveckla de kunskaper, fã rdigheter och vã rden som mã len fã r utbildningen tar fasta pã och utã ver detta utvecklas sã lã ngt som mã jligt. Undervisningens arbetsformer: Undervisningen kommer att utgã frã n att ge eleverna goda fã rutsã ttningar att inhã mta och utveckla de kunskaper, fã rdigheter och vã rden som anges i skollag, lã roplan och examensmã l. Undervisningens arbetsformer kommer att planeras sã att de frã mjar alla elevers utveckling och lã rande samt en livslã ng lust att lã ra. En viktig utgã ngspunkt i all undervisning blir att den, oavsett à mne, i sina arbetsformer kommer att fã rmedla och fã rankra respekt fã r de mã nskliga rã ttigheterna och de grundlã ggande demokratiska vã rderingar som det svenska samhã llet vilar pã. Varje lã rare kommer i sin undervisning att anvã nda arbetsformer som tar hã nsyn elevernas individuella fã rutsã ttningar, erfarenheter, drivkrafter och intressen sã att de utvecklas sã lã ngt som mã jligt. En given utgã ngspunkt à r att vid bã de planeringen och genomfã randet av undervisningen uppvã ga skillnader i elevernas fã rutsã ttningar att tillgodogã ra sig utbildningen. Utbildningen i sin helhet och undervisningen i synnerhet, oavsett à mne, syftar ocksã till att frã mja varje elevs allsidiga personliga utveckling till en aktiv, kreativ, kompetent och ansvarskã nnande individ och medborgare. Oavsett vilket program en elev lã ser lã ggs under fã rsta à ret grunden fã r utbildningen. Gymnasiegemensamma à mnen kommer att varvas med breda och grundlã ggande programgemensamma karaktã rsã mneskurser och inriktningskurser i den utbildning som eleverna lã ser. Eleverna kommer att fã lã ra sig att hantera verktyg och centrala begrepp och fã r en bred orientering inom ramen fã r utbildningens omrã de. Andra à ret tar fasta pã fã rdjupning. Studiebesà k och kontakt med arbets och samhã llslivet kopplat till respektive program kommer att vara viktiga inslag. Tredje à ret bygger pã att lã ta eleverna prã va sina kunskaper och fã rmã gor och dã rigenom utveckla och fã rdjupa desamma. Gymnasiearbetet blir ett viktigt inslag under hela tredje à ret. Kontakterna med bransch, hã gskolor och universitet med betydelse fã r utbildningens omrã de

109 Sida 23 av intensifieras à ven under detta à r. Undervisningen kommer i à vrigt att utgã frã n och riktas mot det program och den inriktning som den à r del av. Samband och helhet blir dock bã rande vã rden i alla program, liksom samverkan och delaktighet. Centralt blir à ven det pedagogiska perspektiv som tar vara pã erfarenheter och erkã nner bã de lyckanden och misslyckanden som utvecklande i lã rprocessen. Detta ligger i linje med den typ av kreativa utbildningar som skolan bedriver â innovativa fã rmã gor fordrar att misslyckanden tillmã ts betydelse. Detta sã tt att arbeta kommer sin tur att krã va arbetsformer som tar fasta pã att skapa trygga grupper och fã rtroendefulla relationer dã r respekt fã r mã nniskors lika rã tt att vara olika uttrycks och tas till vara. Genom en instã llning till lã rande som innebã r att man mã ste vã ga prã va och vã ga misslyckas fã r att komma framã t, ska utbildningen utgã ra en god bas fã r den som vill arbeta strategiskt, praktiskt och kreativt inom kreativa omrã den pã bã de nya och traditionella omrã den. Arbetsformerna i undervisningen kommer alltsã att ta fasta pã flexibilitet, tradition och variation â med betoning pã trygghet och struktur under fã rsta à ret,variation under andra à ret respektive flexibilitet och utmaning under elevernas tredje och sista à r pã utbildningen. Undervisningen kommer att planeras av eleverna och undervisande lã rare tillsammans och kommer att ske genom traditionell klassrumsundervisning, workshops, seminarier, arbete i projektform, studiebesã k, temadagar, temaveckor, exkursioner m.m. beroende pã à mnets och programmets karaktã r och elevernas behov. Grundlà ggande i LBS alla program à r vidare kreativ produktion, vilket à ven kommer att karakterisera undervisningens arbetsformer. Undervisningen kommer dã rfã r att ha en tydlig kombination av teori fã rankrad i kreativt arbete och praktisk, kreativ produktion. Det à r i linje med den hã r utgã ngspunkten som arbete med arbetsprover, utstã llning och projektrapportering kommer att vara centrala inslag i undervisningen fã r att fã rbereda eleverna infã r det strukturerade tillvã gagã ngssã tt som bã de den akademiska och kreativa banan krã ver. Centralt i undervisningens arbetsformer blir att eleverna ska trã na sig att tã nka kritiskt, att granska fakta och fã rhã llanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ pã riktiga grunder. Eleverna kommer i linje med ovan sã rskilt att à va sig i att se normerande mã nster och uttryck och anlã gga ett etiskt perspektiv som konsumenter sã vã l som producenter av kunskap och information. Diskussion och dialog om lã rande och kunskapsbegrepp kommer att ske lã pande mellan sã vã l elever och lã rare och inom arbetslaget som med omvã rld och externa kontakter â vad som, inom ramarna fã r de program som skolan bedriver, à r viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter pã kunskap kommer att vara naturliga utgã ngspunkter i dessa diskussioner. Vid full utbyggd verksamhet à r skolan inte en mindre skolenhet Utvecklingssamtal Và rdnadshavare till elever i gymnasieskolan kommer att erbjudas utvecklingssamtal minst en gã ng varje termin enligt 15 kap. 20 skollagen Mottagande till gymnasieskolan Huvudregeln à r att en fristã ende gymnasieskola ska ta emot alla ungdomar som har rã tt till den sã kta utbildningen i gymnasieskolan. Mottagandet till en viss utbildning fã r dock begrã nsas. Om sã kanden avser att begrã nsa mottagandet ska sã kanden ange vilken grupp av elever som avses i nedanstã ende ruta. Ange de villkor fã r mottagande som kommer att gã lla fã r att en elev ska beredas plats i gymnasieskolan enligt 15 kap. 33 skollagen. Mottagandet kommer att begrã nsas till elever som à r i behov av sã rskilt stã d enligt 15 kap. 33 skollagen. Redogà r nã rmare fã r vilka elever som avses.

110 Sida 24 av Mottagandet kommer att begrã nsas till vissa elever som utbildningen à r sã rskilt anpassad fã r enligt 15 kap. 33 skollagen. Redogà r nã rmare fã r vilka elever som avses Fà rdighetsprov Fà rdighetsprov kommer att anordnas enligt 7 kap. 5 gymnasiefã rordningen. Om fã rdighetsprov kommer att anordnas, redogã r fã r fã ljande vilka program/inriktningar som avses hur provet kommer att genomfã ras vilka moment som ingã r i provet. 11. Arbetsplatsfà rlagt lã rande (APL) och gymnasial lã rlingsutbildning 11.1 Gymnasial lã rlingsutbildning Sà kanden avser att erbjuda gymnasial lã rlingsutbildning. Om sã kanden avser att erbjuda gymnasial lã rlingsutbildning ange i vilken à rskurs sã kanden avser att pã bã rja lã rlingsutbildningen Omfattning av APL Ange antal veckor som kommer att fã rlã ggas till APL pã respektive program/inriktning. Program Inriktning Veckor Infoga program 11.3 Sà kerstã llande av APL platser Redogà r fã r hur sã kanden avser sã kerstã lla att samtliga elever fã r tillgã ng till APL platser pã utbildningen. Ej aktuellt 11.4 Lokalt programrã d Skolenheten kommer fã r yrkesprogrammen att upprã tta ett eller flera lokala programrã d fã r samverkan mellan skola och arbetsliv enligt 1 kap. 8 gymnasiefã rordningen.

111 Sida 25 av Handledare Beskriv sã kandens rutiner fã r att utse en handledare pã APL platsen. Av beskrivningen ska framgã hur sã kanden avser att sã kerstã lla att den handledare som utses har nã dvã ndig kunskap och erfarenhet fã r uppdraget och à ven i à vrigt bedã ms vara lã mplig. Ej aktuellt 11.6 Bedà mning och betygsã ttning Redogà r fã r sã kandens rutiner fã r bedã mning och betygsã ttning vid arbetsplatsfã rlagt lã rande. Av beskrivningen ska framgã vem som ansvarar fã r att betyg sã tts i enlighet med fã rfattningarna hur eleverna informeras om det centrala innehã llet i kursmã len hur det sã kerstã lls att de moment som ska genomfã ras pã APL platsen kopplas till kursmã len. Ej aktuellt 11.7 Là rlingsutbildning â utbildningskontrakt Om gymnasieskolan avser att erbjuda gymnasial lã rlingsutbildning redogã r fã r hur utbildningskontraktet kommer att utformas alternativt bifoga ett exempel pã utbildningskontrakt. Ej aktuellt Là gg till bilaga Ingen bilaga bifogad 12. à vrigt 12.1 à vriga upplysningar Eventuella à vriga upplysningar som sã kande à nskar framhã lla anges hã r Angà ende bilagor Pà sidan â Skicka inâ ges ni mã jlighet att bifoga ytterligare filer till ansã kan. Om ni inte kommer att bifoga samtliga efterfrã gade bilagor, redogã r fã r orsaken till detta.

112 file:///c:/users/carmat001/appdata/local/microsoft/windows/tempor... of :43 Skolinspek onen prövar om sökanden har förutsä ningar a följa de föreskri er som gäller för utbildningen enligt 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Det är sökanden som ska visa a denne har förutsä ningar a följa de föreskri er som gäller för den sökta utbildningen. En ofullständig ansökan kan komma a prövas på inlämnat underlag. Den eller de personer som är behöriga firmatecknare för företaget/föreningen/s elsen undertecknar ansökan. Det undertecknade försä sbladet/e signatur finns på sista sidan av ansökningsblanke en. Det undertecknade försä sbladet kan an ngen bifogas ll ansökan eller skickas ll Skolinspek onen, Box 23069, Stockholm alterna v ll friskolor@skolinspek onen.se Försä sbladet behöver inte skickas in i original. Ange vilket läsår skolenheten avser a starta 2017 Ange i vilken kommun skolenheten ska vara belägen Sökandens namn ( ll exempel Bolaget AB) Thorengruppen AB Organisa onsnummer/personnummer Organisa onsform Skolenhetens namn Thoren Business School Växjö Sökandens namn ( ll exempel Bolaget AB) Organisa onsform Thorengruppen AB Organisa onsnummer/personnummer

113 file:///c:/users/carmat001/appdata/local/microsoft/windows/tempor... of :43 Handlingar som styrker sökandens rä sliga handlingsförmåga ska bifogas ansökan. Se nedan vilken handling som ska bifogas för respek ve organisa onsform. Registreringsbeviset som bifogas ll ansökan ska vara aktuellt. Observera a det är de personer som står angivna som firmatecknare som också måste underteckna ansökan för a ansökan ska vara gil g. E er a ansökan skickats in kan sökanden inte ändra vem som ansöker som huvudman. Sökanden kan alltså inte ändra från e bolag ll e annat under pågående handläggning. Lägg ll bilaga Registreringsbevis ThorenGruppen.pdf Offentligt inflytande innebär a en kommun eller e lands ng har ak er eller andelar i bolaget eller föreningen eller rä sligt inflytande över verksamheten på något annat sä. Se 2 kap. 6 skollagen. Om de a är fallet, redogör u örligt för bestämmanderä en i bolaget eller föreningen samt kommunens inflytande i bolaget eller föreningen orsakerna ll a samverkan är nödvändig mellan en kommun eller e lands ng och en enskild för a verksamheten ska komma ll stånd, samt vilka särskilda skäl som finns med hänsyn ll utbildningens innehåll eller u ormning. Under handläggnings den kommer Skolinspek onens kontakter a ske med utsedd kontaktperson. Om kontaktpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e legi ma on ska en fullmakt från behörig firmatecknare bifogas ll ansökan. Kontaktperson E postadress Chris na Rosenqvist chris na.rosenqvist@thorengruppen.se Telefon arbetet Mobil Utdelningsadress ll sökanden Baggböle 115 Postnummer Ort Fullmakt Lägg ll bilaga Umeå TG fullmakt.pdf Ange om skolenheten kommer a ha någon av nedanstående inriktningar Waldorf Konfessionell. Redogör för de konfessionella inslagen i utbildningen.

114 file:///c:/users/carmat001/appdata/local/microsoft/windows/tempor... Ange vilka na onella program och inriktningar som ansökan avser samt antal sökta utbildningsplatser läsår 1, 2 och 3. Na onellt program Inriktning Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Na onellt program Inriktning Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Na onellt program Inriktning Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Na onellt program Inriktning Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Na onellt program Inriktning of :43

115 file:///c:/users/carmat001/appdata/local/microsoft/windows/tempor... Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Na onellt program Inriktning Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Na onellt program Inriktning Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Na onellt program Inriktning Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Na onellt program Inriktning Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår 1 0 Läsår 2 0 Läsår 3 0 Fullt utbyggd 0 verksamhet Infoga Fullt utbyggd verksamhet Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt of :43

116 file:///c:/users/carmat001/appdata/local/microsoft/windows/tempor... of :43 Redovisa vilket läsår skolenheten avser vara fullt utbyggd. Fullt utbyggd verksamhet År En elevprognos ska säkerställa a sökanden får e llräckligt stort elevantal för a verksamheten ska kunna bedrivas stabilt och kon nuerligt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgi er som visar e riktat intresse från målgruppen ll den planerade utbildningen och skolenheten. Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning ska följande framgå av undersökningen: hur intresseundersökningen är genomförd urvalsmetoden hur många elever/vårdnadshavare som blivit llfrågade vilken informa on elev/vårdnadshavare fick om sökanden och den planerade skolenheten i samband med intresseundersökningen a elev/vårdnadshavare vid undersöknings llfället fick informa on om a den planerade skolan är en fristående skola när intresseundersökningen genomfördes vilka frågor som ställdes vid undersökningen resultatet från undersökningen och hur svaren är fördelade per program och inriktning Elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning genomförd av företaget CMA Research AB. Intresseundersökningen är bifogad ansökan. Där finns också svaren på frågorna i punkterna ovan. Förutom de a finns om e erfrågas llgång ll ringlistor samt allt råmaterial. Den samtalsmall som använts i undersökningen är bifogad i avsni "skicka in" Lägg ll bilaga ThorenGruppen Etableringsundersökning 2016 TBS Växjö.pdf Sökanden ska lämna in en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3. Likviditetsbudgeten består av två delar: Del e visar in och utbetalningar och investeringar för etablering, det vill säga in och utbetalningar som sker innan skolstart. Del två visar in och utbetalningar under läsår 1. Resultatbudget lämnas för de tre första läsåren och visar bokföringsmässiga intäkter och kostnader. Se vidare under avsni 3.8 för likviditetsbudget samt 3.9 för resultatbudget. Beskriv nedan hur sökanden med inlämnad likviditets och resultatbudget avser a bedriva en verksamhet med god kvalitet och med varak ghet. Utgå exempelvis från Skolverkets jämförelsetal och kommentera eventuella större avvikelser från genomsni skostnader/bidrag. Om sökanden inte uppger någon post i budgeten för ll exempel elevhälsa eller försäkringar, ange skälet ll de a.

117 file:///c:/users/carmat001/appdata/local/microsoft/windows/tempor... of :43 Om ansökan avser e nystartat bolag/förening, beskriv hur sökanden avser a täcka e eventuellt undersko i likviditetsbudget läsår 1 samt förlust i resultatbudgeten läsår 1. Sökande följer i sin planering av ny och befintlig verksamhet de jämförelsetal som tagits fram av Skolverket. Inga större avvikelser finns jämfört med jämförbar verksamhet. Vik ga jämförelsetal t ex som lärartäthet bevakas och budgetarna innehåller alla poster för a driva en verksamhet med god kvalitet och varak ghet. Bifoga den senaste årsredovisningen/årsbokslutet om sådan finns. Om sökanden har gå med förlust de senaste åren/perioderna eller om bolagets/föreningens ekonomi visar låg likviditet och/eller soliditet, redogör i förekommande fall för bakgrunden ll de a. Redogör dessutom för hur sökanden ska stärka den ekonomiska situa onen. Bifogat är senaste årsredovisningen. Lägg ll bilaga ÅR Thorengruppen AB PDF Redovisa hur sökanden har beräknat kommunens grundbelopp per na onellt program. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet. Av redogörelsen ska framgå beloppets storlek och hur det har beräknats vilka kontakter som tagits med kommunen. Bidragsbeloppen beräknas grundat på informa on från skolans säteskommun. Trots a det kan bli enstaka elever från kranskommuner har endast beloppen från säteskommunen använts. Beloppen avser bidragsbeloppen för Beloppen motsvarar de belopp som SCB redovisar via sta s k lämnat från landets kommuner och som är fastslaget för de na onella gymnasieprogrammen i fråga i aktuell kommun. Om lån/ägar llsko /finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgi er. Lån Styrk posten lån med aktuellt undertecknat lånelö e från ll exempel bank. Av lånelö et ska framgå vilket belopp som kan/kommer a lånas ut. Ak eägar llsko /ägar llsko Om medel llskjuts av ägarna ska de a framgå under denna post och styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av behörig firmatecknare samt ll exempel kontoutdrag, årsredovisning eller liknande som visar a medlen finns a llgå. Om medel ska tas från e annat bolag (eller annan bolagsform) än sökandens, inkom med underlag som visar vem som är behörig firmatecknare i bolaget (t ex registreringsuppgi er från Bolagsverket). Finansiering med egna medel Med de a avses ll exempel medel som finns llgängliga i redan

118 file:///c:/users/carmat001/appdata/local/microsoft/windows/tempor... of :43 bedriven verksamhet. Styrk posten med ll exempel sökandens senaste årsredovisning och förklara vilka medel sökanden avser ny ja. Ev. finansiering med egna medel tas från den likvida kassan som av årsredovisningen visar e starkt posi vt resultat. Årsredovisningen är bifogad under punkt 3.2. Lägg ll bilaga Ingen bilaga bifogad Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange i så fall vad posten omfa ar och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som kan hänföras ll inbetalningarna/intäkterna ange belopp och var de återfinns i budgeten. Tillsko av medel som inte omfa as av lån/ägar llsko /finansiering med egna medel, styrks ll exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande. I övriga inbetalningar/intäkter innan skolstart har vi räknat med en intäkt för skolpeng för eleverna för juli månad. 1/12 del av läsårets intäkter från skolpengen infaller i juli då elevintäkterna pågår från 1 juli 30 juni respek ve läsår. Så normalt inträffar minst 1/12 av årsintäkterna innan skolstart. Även vårt räkenskapsår budgetmässigt är 1 juli 30 juni varje år därav räknas denna intäkt ll ny budgetår. Beloppet vi räknat på är kr som är en 1/12 av kommunalt bidrag för redovisade gymnasieprogram redovisat i likviditetsbudgeten för år 1. Lägg ll bilaga Ingen bilaga bifogad Investeringar och etableringsutbetalningar ska redovisas i budgeten. Av budgeten ska följande framgå ange med vilka belopp och i vilka poster etableringsutbetalningar respek ve investeringar upptas i budgeten. Av beskrivning ska följande framgå hur investeringar och etableringskostnader är beräknade hur investeringar och etableringskostnader ska finansieras när i den in och utbetalningarna kommer a uppstå. Investeringar och etableringsutbetalningar som avser kostnader innan skolstart består främst av följande poster och ungefärliga belopp: * Rekrytering, de a belopp är inget stort belopp då arbetet med rekrytering görs främst av befintlig affärsområdeschef med hjälp av etableringsansvarig, vars löner ligger på företagets overhead och därmed inte llskrivs specifikt denna ansökan. Beloppet på kr är kostnader för exempelvis annonsering i dags och fackpress samt ev. webannonsering, resor för rektorskandidater före skolstart, samt för oförutsedda kostnader vad gäller rekrytering. Kostnaden för rekrytering sker främst i jan mars läsåret innan skolstart. 100 % av rekryteringskostnaden sker innan skolstart. * Lokalhyra, 9 % av lokalhyran för respek ve ansökan i likviditetsbudgeten inträffar innan skolstart. Kostnaden uppkommer på senvåren läsåret före skolstart. Vid våra skolstarter fördelas eventuella ombyggnadskostnader för lokalen ut på hela kontrakts den och därför betalas den ini ala ombyggnadskostnaden av hyresvärden. Hyreskostnaden inkluderar därmed ombyggnadskostnader. Beloppet uppgår därmed ll kr dvs 9 % av lokalhyran uppkommer innan skolstart. * Personal, 8 % av lönekostnaden för respek ve ansökan inträffar vid skolstart. Första lönen utbetalas 25 augus respek ve år och skolstart för lärare är 14 augus Därmed inträffar inga större kostnader innan skolstart. E ersom vi följer kollek vavtalets reglerade arbetsdagar (194) så inträffar aldrig mer än 10 planeringsdagar innan skolstart. Då vårt budgetår sträcker sig från 1 juli 30 juni så

119 file:///c:/users/carmat001/appdata/local/microsoft/windows/tempor... 8 of :43 llhör eg. 100 % av personalkostnaderna ll första verksamhetsåret. Det som llkommer i etableringsutbetalningar före den 1 juli och llfaller etableringsbudgeten är en mindre summa för marvode ll personalträffar under våren, samt rektorns jobb innan den 1 juli. Av erfarenhet vet vi a de a maximalt motsvarar en månadslön totalt för pedagogisk personal och en månadslön för rektorn totalt se dvs ca kr kr totalt kr. Dessa kostnader uppkommer i maj och juni. * Marknadsföring (posten info och annonsering) 100 % av marknadsföringskostnaden för respek ve ansökan inträffar innan skolstart. Summan kr läggs därför helt på utbetalningar innan skolstart. Kostnaden uppkommer från okt tom juni läsåret innan skolstart. * Kostnader för möbler, datorer, telefon, kontorsmaterial och li eratur samt ev. speciallokaler kommer först e er skolstart och budgetåret börjar. (e er 1 juli). Vi har t ex leasingavtal på möbler, datorer mm där kostnaden först inträffar med första fakturorna två månader e er skolstart. * Kostnad för huvudsaklig administra on innan skolstart sker av personal bekostad av overhead. All övrig administra on sker e er skolstart. Ovan poster finansieras i första hand och i inledningsskedet av eget kapital men täcks i slutändan upp genom de intäkter sökanden får under juli månad via skolpengen som betalas ut den siste juli. Inkom med en likviditetsbudget för in och utbetalningar innan skolstart samt y erligare en likviditetsbudget för läsår 1. Eventuella inbetalningar utöver bidrag ska vara sådana som inte redan angivits i investerings och etableringsbudgeten. De a innebär alltså a sökanden inte kan ta upp samma inbetalning i både likviditetsbudget in och utbetalningar innan skolstart och i likviditetsbudget läsår 1. Likviditetsbudget in och utbetalningar innan skolstort Inbetalningar Innan skolstart Likviditetsbudget läsår 1 Inbetalningar Läsår 1 Totalt år 1 Kommunalt bidrag gymnasieskola Lån Lån 0 Ak eägar llsko / ägar llsko Finansiering med egna medel Ak eägar llsko / ägar llsko Finansiering med egna medel Annan finansiering Annan finansiering 0 Övriga inbetalningar Övriga inbetalningar Summa inbetalningar Summa inbetalningar Utbetalningar innan skolstart Utbildning och personal Utbetalningar läsår 1 Utbildning och personal Skolledning Skolledning Personal/lärare Lärare gymnasieskola Övrig personal 0 Administra on Administra on Rekrytering Rekrytering Fortbildning

120 file:///c:/users/carmat001/appdata/local/microsoft/windows/tempor... of :43 Lokaler/Utrustning Lokaler/Utrustning Lokalhyra Lokalhyra Speciallokaler Speciallokaler Möbler Möbler Kontorsutrustning Kontorsutrustning Telefon, kopiator mm Telefon, kopiator mm Läromedel Läromedel Li eratur/utrustning/skolbibliotek (ink programvaror, licenser) Li eratur/utrustning/skolbibliotek (ink programvaror, licenser) Datorer Datorer Övrigt Övrigt Info och annonsering Info och annonsering Elevhälsa Skolmål der Försäkringar Försäkringar Studie och yrkesvägledning APL handledning 0 Övriga utbetalningar Övriga utbetalningar Finansiella poster Finansiella poster Räntor Räntor 0 Amorteringar Amorteringar 0 Summa utbetalningar Summa utbetalningar Över/Undersko Över/Undersko Inkom med en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3. Utgå från Skolinspek onens budgetmall nedan. Observera a angivna kostnader läsår 1 bör överensstämma med totala utbetalningar i likviditetsbudget. Förklara eventuella avvikelser. Resultatbudget Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Kommunalt bidrag gymnasieskola Övriga intäkter Summa kostnader Kostnader Personal Skolledning Lärare gymnasieskola Övrig personal

121 file:///c:/users/carmat001/appdata/local/microsoft/windows/tempor... 0 of :43 Administra on Rekrytering Fortbildning Lokaler/Utrustning Lokalkostnad Kostnader för speciallokaler Kontorsutrustning/förbrukningsinventarier Läromedel Li eratur/utrustning/skolbibliotek (inkl. programvaror, licenser) Övrigt Info och annonsering Elevhälsa Skolmål der Försäkringar Studie och yrkesvägledning APL handledning Övriga kostnader Finansiella poster Räntor Avskrivningar Möbler Datorer Telefon, kopiator mm Summa kostnader Vinst/förlust Om resultatbudgeten visar e nega vt resultat läsår 1 och bolaget/föreningen inte har e eget kapital som täcker förlusten, redovisa hur förlusten ska täckas. Om resultatbudgeten visar e nega vt resultat år 3, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst e nollresultat samt hur sökanden ska arbeta för a uppnå de a.

122 file:///c:/users/carmat001/appdata/local/microsoft/windows/tempor... 1 of :43 Sökanden kommer a ha llgång ll lokaler och den utrustning som behövs för a sy et med utbildningen ska kunna uppfyllas. Redogör för skolenhetens planerade lokaler. Ange, om möjligt, i vilken stadsdel/kommundel skolenheten planeras vara belägen. Skolinspek onen kommer enligt 26 kap. 9 a skollagen genomföra inom ramen för llsyn en kontroll av den verksamhet som en enskild huvudman avser a bedriva (etableringskontroll), om Skolinspek onen godkänt den enskilde som huvudman enligt 2 kap. 5. Etableringskontrollen ska genomföras innan utbildningen startar. Etableringskontrollen görs under maj juni samma år som utbildningen är tänkt a starta. Vid etableringskontrollen granskar Skolinspek onen huvudmannens förberedelser inför skolstarten bland annat granska skolans lokaler. Skolinspek onen tar ställning ll om huvudmannen följer de föreskri er som gäller för verksamheten. Resultatet meddelas huvudmannen i e beslut.. Thorengruppen har e väl etablerat nätverk av fas ghetsägare och mäklare i hela Sverige. A ta fram lokaler är en process som innefa ar och inkluderar både pedagogisk personal, fas ghetsägare, mäklare och kommunen i fråga. Processen avslutas först när Skolinspek onen ge si godkännande ll ThorenGruppen som huvudman, samt a beslutet längre inte kan överklagas och därmed skrivs slutligt avtal om a hyra lokalen. Redogör för llgången ll speciallokaler och ange om de kommer a inrymmas inom skolenheten eller om de ska hyras externt. Redogör för speciallokaler för nedanstående ämnen Idro och hälsa Lokaler för idro och hälsa kommer hyras externt. Flera moment kommer läggas i skolan i lek onssalarna. Naturvetenskapliga ämnen Lokaler för naturvetenskapliga ämnen kommer delvis hyras externt. Speciallokaler och utrustning för respek ve sökt yrkesprogram Inga speciallokaler för det sökta yrkesprogrammet behövs. Beskriv hur sökanden kommer a säkerställa elevernas llgång ll e skolbibliotek. Av beskrivningen ska framgå skolbibliotekets innehållsmässiga funk on skolbibliotekets pedagogiska funk on. Om skolbiblioteket inte inryms inom skolenhetens lokaler redogör för hur sökanden avser llförsäkra eleverna llgång ll e skolbibliotek. Skolbibliotek kommer finnas i skolenhetens lokaler. Skolbiblioteket är en vik g del av skolans pedagogiska koncept. Thoren Business School kommer a säkerställa en fullgod skolbiblioteksverksamhet i våra egna lokaler. Moderna bibliotek utvecklas idag främst inom det digitala spektret och vi vill därför inte låsa fast oss i e specifikt antal fysiska böcker. Vår avsikt är dock a vi ska

123 file:///c:/users/carmat001/appdata/local/microsoft/windows/tempor... 2 of :43 starta en skola med e llfredsställande antal fysiska volymer bestående av både skönli eratur och fackli eratur. Vi avser sedan a successivt öka de a antal med 8% varje ny läsår. De a ryms inom beslutad och presenterad budget. Budgeten sä s centralt och det kommer inte vara frivilligt för den enskilda enheten/rektorn a bestämma över hur mycket av den lokala budgeten som läggs på böcker utan komple ering av skolornas skolbibliotek ska ske varje år både för de analoga och digitala resurserna. Fram den ligger dock i elektroniska lösningar, och det är här vi kommer a lägga stor del av energin vad gäller utveckling av skolbiblioteket. Gällande folkbibliotek har vi för avsikt a starta e samarbete. Folkbiblioteket skall dock inte på något sä ersä a eller krävas för a vi skall uppfylla kravet på skolbibliotek. Folkbiblioteket ska ses som e komplement ll skolbiblioteket som vi tror skapar e ökat intresse för skönli eratur. Något formellt samarbete är inte nödvändigt e ersom folkbiblioteket inte ersä er skolans skolbibliotek. Thoren Business School har en förhållandevis hög budgeterad kostnad för li eratur/utrustning/skolbibliotek kr/elev under läsår 1, och även de kommande tre verksamhetsåren. Det är även utöver de a lagt en summa för en grundinvestering vid nyetablering de första tre verksamhetsåren för a få en "grundplåt" ll skolbiblioteket (övriga kostnader). Thoren Business School har en strategi gällande läromedel där vi försöker hi a alterna va vägar än a sprida ut en massa läroböcker, som o a inte följer läroplanen eller ämnesplanen och därför kan styra undervisningen i fel riktning. Läromedel kan också, som digare nämnts, motverka tanken kring entreprenöriellt lärande och elevers möjlighet ll a påverka undervisningen. SKOLBIBLIOTEK PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN. Vårt bibliotek är en gemensam och ordnad resurs av medier och informa on som ställs ll elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i Thoren Business Schools pedagogiska verksamhet med uppgi a stödja elevens lärande. I vårt uppdrag ligger både a ge eleverna llgång ll e relevant mediabestånd och a stödja eleverna i deras informa onshämtning. Biblioteksverksamheten på Thoren Business School handlar därför inte om e särskilt avskilt rum på skolan, utan om en ämnesövergripande verksamhet och e biblioteksbaserat arbetssä för våra elevers utveckling av kunskaper och färdigheter, e stöd i det na onella uppdraget såsom det u rycks i läroplaner och andra styrdokument. Observera dock a skolbiblioteket förfogar över e fysiskt rum som all d ska strävas e er a vara i en central del av skolbyggnaden där samtliga fysiska volymer finns uppställda. Biblioteket är en resurs för våra elever och lärare, härigenom förmedlas kunskap och tankar som är grundläggande i e informa ons och kunskapssamhälle. A utveckla elevers förmåga ll kri skt tänkande, informa onssökning och användning av olika medier är e vik gt uppdrag för Thoren Business School i e demokra skt samhälle. Skolbibliotekets nya roll som informa onsförmedlare i e elektroniskt uppkopplat samhälle ställer nya krav på vår skolbiblioteksverksamhet. Det är här vik gt a vi bistår eleverna med stöd i informa onssökningen samt a vi ser vårt mediabestånd och biblioteksverksamheten som en naturlig del av vår undervisning. Vårt mediabestånd består av en kombina on av en mängd olika media. Förutom fysiska tradi onella böcker så består det av en balanserad llgång på uppslagsverk(t.ex. har varje elev en webbinlogg ll Na onalencyklopedin), videofilmer, e böcker, ljudböcker, dningar och databaser. Utgångspunkten för eleverna på Thoren Business School är elevernas personliga datorer/surfpla or som ger dem llgång ll lärpla ormen ProgressTM, vilken är llgänglig för eleverna oberoende av d och rum. Genom Progress ges llgång ll det elektroniska mediebiblioteket oberoende av d och rum. Progress handlar främst om a länka vidare eleverna ll kunskapsinnehåll i biblioteket, på samma sä som alla bibliotek arbetar med datoriserade sökverktyg vid bibliotekets datorer. Skillnaden är bara a vid Thoren Business School har samtliga elever llgång ll sökdatorer. Fram dens kunskapsförmedling kommer a ske via elektronisk media, det insåg redan skaparna av Na onalencyklopedin på 80 talet, vilket gör a fram da utveckling av vårt bibliotek huvudsakligen kommer a ske i form av en successiv utveckling av det elektroniska mediabeståndet. Dock kommer även de fysiska bestånden a hållas uppdaterade. För a uppfylla läroplanen och ämnesplanernas mål är det e krav a biblioteket används kon nuerligt i elevernas utbildning. Läraren har en nyckelroll i utvecklingen av biblioteksverksamheten samt elevernas användning av Progress. Det är vik gt a varje lärare är väl förtrogen med materialet i Progress samt kon nuerligt ger återkoppling om hur vi successivt bör utveckla mediabeståndet. Det finns även en biblioteksansvarig som ansvarar för utöver den användning av biblioteket beskrivet ovan, anordnar särskilda biblioteksak vteter samt ansvarar övergripande för administra onen kring skolbiblioteket. En del i Thoren Business Schools biblioteksverksamhet är även a ha e nära samarbete med närliggande folkbibliotek/stadsbibliotek. A skapa en förtrogenhet för folkbibliotekets verksamhet är en vik g del i a utveckla våra elever som individer och samhällsmedborgare i dagens kunskapssamhälle. Varje skola ska därför ha e nära samarbete med folkbiblioteket så a varje elev kon nuerligt under utbildningen besöker och utvecklar kunskap om dess mediabestånd. Folkbiblioteket har e bredare na onellt

124 file:///c:/users/carmat001/appdata/local/microsoft/windows/tempor... 3 of :43 uppdrag än skolbiblioteket vilket gör a folkbiblioteket på e naturligt sä komple erar skolbiblioteket både gällande fackli eratur och skönli eratur. För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Sökanden kommer a anställa en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 skollagen. För undervisning i gymnasieskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legi ma on som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall. Sökanden för gymnasieskolan kommer a följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13 och skollagen. Ange beräknat antal lärare u ryckt i personer och antal tjänster. Lämna även en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5). Antal personer Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal hel dstjänster Antal personer Antal hel dstjänster Antal personer Antal hel dstjänster Antal personer Antal hel dstjänster Antal elever per lärare, läsår 1 16 Antal elever per lärare, läsår 2 16 Antal elever per lärare, läsår 3 17 Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet 17 Lämna en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. A organisera lärarresurserna första året är e pussel a hi a pedagoger med rä kombina oner i sina behörigheter. Dock har Thorengruppen lång erfarenhet av de a samt a vi all d arbetar med samarbeten med våra andra skolor i närområdet. Första året arbetar alla pedagoger i e stort arbetslag, år 2 börjar arbetslagen formera sig och pedagogerna börjar jobba mer programinriktat även i de gymnasiegemensamma ämnena. Då skolan arbetar med APL på handelsprogrammet kommer det finnas en APL samordnare som arbetar specifikt med de a. Det kommer också finnas förutom de a en Studie och yrkesvägledare. Elevvården kommer vara en vik g resurs ihop med rektorn, där kurator, skolsköterska och även specialpedagog (som inte är inräknad i lärartjänsterna) kommer arbeta med elevhälsan/elevvården på skolan. Rektorn anställs på hel d redan första året, och även en administratör kommer finnas llgänglig för a llgodose behovet av administra on på skolan. Den

125 file:///c:/users/carmat001/appdata/local/microsoft/windows/tempor... 4 of :43 pedagogik som beskrivs i ansökan och som Thoren Business School bedriver innebär temaarbete, ämnesövergripande projekt och arbete med verklighetsförankrad utbildning t ex i form av case. De a gör också a lärarresurserna organiseras e er behov och upplägg av de a pedagogiska förhållningssä. Om sökanden ange övrig personal i budgeten lämna här en beskrivning av vilken personal som avses. Beskriv hur eleverna får llgång ll elevhälsa. Av beskrivningen ska framgå elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll vilka personalkategorier som kommer ingå i elevhälsan. Följande personalkategorier kommer anställas och ingå i elevhälsan på skolan: * Skolsköterska Skolsköterskans uppgi är a : Erbjuda hälsokontroll, hälsorådgivning och vaccina oner Spåra ungdomar som far illa Motverka drogmissbruk, smi spridning och samlevnadsproblem Påverka miljön i skola och på fri d Ha särskilt ansvar för elever med handikapp Förmedla sjukvårdskontakt med annan samhällsservice Säkerställa a alla elever på gymnasiet får en likvärdig skolhälsovård * Kurator * Psykolog finns llgänglig för enheten * skolläkare finns llgänglig för enheten (via avtal) Elevhälsans roll är främst förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsan arbetar för a bidra ll a skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsan arbetar även med mer generellt inriktade uppgi er som rör elevernas arbetsmiljö, ll exempel skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling, undervisning om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sexoch samlevnadsundervisning. Elevhälsan stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål och i det individuellt riktade arbetet har elevhälsan därför e särskilt ansvar för a undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Även om elevhälsans fokus i första hand är förebyggande och hälsofrämjande, är det även möjligt för eleverna a få hjälp med enklare sjukvårdsinsatser. Även skolans specialpedagog kommer var en vik g del i elevhälsoteamet. Förutom (utöver) det lokalt anställda elevhälsoteamet beskrivet ovan, finns det utöver de a idag centralt llsa a tjänster som specialiserat sig på respek ve område (en centralorganisa on för elevhälsan). Det finns också llsa en verksamhetschef på Thorengruppen som är speciellt ansvarig för arbetet med och utvecklingen av elevhälsoarbetet. Beskriv hur skolan planerar a arbeta så a elevernas behov av vägledning inför val av fram da utbildning och yrkesverksamhet llgodoses. Redogörelsen ska avse samtliga årskurser som ansökan avser. En SYV kommer anställas på skolan redan första året. SYV:ens roll kommer ansvara för alla elevers rä ll informa on och vägledning inför fram da utbildning och yrkesverksamhet. Fokus kommer läggas på vägledning främst från åk 3 men det ska finnas en röd tråd och uppföljning redan från åk 1 för a

126 file:///c:/users/carmat001/appdata/local/microsoft/windows/tempor... 5 of :43 informera och vägleda eleverna på deras väg mot det fram da yrket. Beskriv hur skolenheten kommer a arbeta med elever i behov av stöd i form av extra anpassningar och särskilt stöd. Av beskrivningen ska framgå när en elev ska ges stöd i form av extra anpassningar hur behov av särskilt stöd iden fieras och när behov av särskilt stöd ska utredas och hur elevhälsan ska involveras i arbetet ru ner för utarbetande av åtgärdsprogram och vad som ska framgå av programmet. Skolan strävar e er a ge varje elev rä förutsä ningar för a deras individuella behov skall mötas. I e steg för a fånga upp och stödja elever som behöver särskilt stöd både i sina studier, men även för e psykosocialt välmående har skolan utarbetat en arbetsgång för arbetet med särskilt stöd. Kopplat ll vår arbetsgång finns e antal bilagor som är verktygen i arbetet med a kartlägga och dokumentera arbetet med enskilda elever. Vi ser på åtgärdsprogrammen och övriga mallar som vik ga redskap i dokumenta onen och som ger oss en tydlig överblick över enskilda elevers behov och eventuella stödåtgärder. (bilagorna kan bifogas vid e erfrågan) Åtgärdsprogrammen sy ar ll a hjälpa elever a nå målen i ämnena och a bidra ll e ökat välmående samt ll a kunna se llbaka och utvärdera det arbete som skolan gjort för a ge eleven bästa möjliga förutsä ningar för a klara sin skolgång. Om det genom uppgi er från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sä framkommer a en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se ll a behovet utreds. Om utredningen visar a eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se ll a e åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall llgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet a delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. På skolan strävar vi all d e er a ha en så hög kvalitet på vår utbildning som möjligt. I vår undervisning försöker vi även skapa en känsla av sammanhang för alla elever, KASAM. Det kommer dock all d a finnas individer som behöver mer stöd. Alla elever som går på skolan och har e behov av särskilt stöd skall få de a stöd samt e åtgärdsprogram upprä at. De a åtgärdsprogram skapas för eleven e er a det ske en utredning som visar a eleven behöver särskilt stöd. Åtgärdsprogrammet skall upprä as så a det är dsbestämt. Inom åtgärdsprogrammets dsramar skall det ske regelbundna uppföljningar och när åtgärdsprogrammet avslutats skall även en utvärdering genomföras. Ru ner för a iden fiera elever: På skolan har all personal, pedagogisk som icke pedagogisk, skyldighet a rapportera misstankar om elev i behov av särskilt stöd och uppmärksamhet. Vid misstanke rapporteras de a ll rektor, specialpedagog, kurator eller elevens mentor. De a ska göras omgående utan undantag. Beroende på vad som ligger bakom denna rapportering så kan rektor besluta om en EVK, upprä ande av e åtgärdsprogram, elevsamtal, samtal med kurator eller någon annan lösning. För a kon nuerligt följa upp och utvärdera elevernas studiesitua on, välbefinnande samt eventuella behov av särskilt stöd har vi på skolan varje vecka e pedagogiskt möte, där alla undervisande lärare llsammans med mentorerna går igenom alla skolans klasser med utgångspunkt i just studieresultat och välmående. Sy et med det pedagogiska mötet är inte a sä a upp e åtgärdsprogram för varje elev utan enbart a iden fiera elever i behov av särskilt stöd samt a utse huvudansvariga för ärendet som sedan ska

127 file:///c:/users/carmat001/appdata/local/microsoft/windows/tempor... 6 of :43 besluta hur ärendet ska drivas vidare. De som utse s som huvudansvariga ska inom 1 vecka, förutsa a ärendet inte är av väldigt akut karaktär, skri ligen skicka in en åtgärdsplan för berörd elev ll rektor, specialpedagog och kurator. Mentorer ansvarar för a göra en frånvarokontroll i Progress inför varje pedagogiskt möte. Hög frånvaro eller en plötslig ökning av frånvaro ska självklart rapporteras under det pedagogiska mötet. Åtgärder och åtgärdsprogram Som sagts ovan, ska för varje elevärende en ansvarig handläggare utses. Denna handläggare utses under det pedagogiska mötet av rektor. Handläggaren kan vara rektor, kurator, specialpedagog, mentor eller lärare. Denna person ansvarar för a utreda, dokumentera, utvärdera, följa upp och avsluta e pågående ärende. Om denna person inte är rektor så ansvarar personen också för a rapportera ll rektor. Vissa ärenden av lindrig karaktär noteras endast hos mentor eller ämneslärare. E åtgärdsprogram upprä as om en elev bedöms vara i behov av särskilt stöd. Vik gt i de a fall är a elevens vårdnadshavare ges en möjlighet a delta i arbetet med åtgärdsprogrammet. I många fall då åtgärdsprogram upprä as kan det även vara aktuellt med en EVK för a skapa en helhetsbild av elevens situa on. I och med åtgärdsprogrammet erbjuds eleverna an ngen allmänt stöd, t.ex. coach d, särskilt stöd eller både och. För elever med behov av särskilt stöd är en vik g åtgärd a anpassa coach den ll just denna elevs behov. Sy et med coach den är a ge e allmänt stöd för alla skolans elever, och sam digt fungera som en resurs för elever i behov av särskilt stöd. För a coach den ska kunna ses som särskilt stöd måste det finnas en individuell plan för hur coach den ska utny jas för a få eleven a nå kursmålen. E er varje veckas coach d ska läraren föra in en kort kommentar om moment som arbetats med samt eventuell utveckling eller nya problem u från elevens åtgärdsplan. När den senaste planen nå si slut så ska eleven utveckling under perioden utvärderas och dokumenteras. Däre er tas e beslut av ämnesläraren om en ny period ska upprä as eller om eleven anses vara i fas med a nå kursmålen. I och med denna systema ska kartläggning av elevernas studiesitua on och välbefinnande anser vi på skolan a vi, förutom de elever som är i behov av särskilt stöd, även fångar upp elever som behöver kallas ll en EVK. Kartläggningen kan påvisa behov av en EVK för eleven. Mål med åtgärderna Målen med åtgärderna är enkla men vik ga: 1. Åtgärderna ska bidra ll a eleven ska nå målen för utbildningen Minst godkänt (E) i samtliga kurser 2. Åtgärderna ska bidra ll a ge eleven e ökat psykosocialt välmående Uppföljning: Av åtgärdsprogrammet ska det framgå när denna uppföljning ska göras och vem som ansvarar för a det u örs och dokumenteras. Utvärdering Samma person som är ansvarig för uppföljningen ansvarar även a det görs en utvärdering där det skall analyseras om de genomförda åtgärderna varit användbara i förhållande ll de mål som digare sats upp. U från denna utvärdering tas beslut om hur ärendet ska fortsä a. Beskriv sökandens och skolenhetens ru ner avseende det systema ska kvalitetsarbetet. Av beskrivningen ska framgå hur sökanden avser a fördela ansvaret mellan huvudmannen och rektorn gällande det systema ska kvalitetsarbetet hur krav, mål och riktlinjer följs upp vilka som ges möjlighet a delta i arbetet hur det systema ska kvalitetsarbetet kommer dokumenteras. Bifogat i avsni et/sidan för "skicka in" finns en detaljerad redogörelse av det systema ska kvalitetsarbetet redovisat i en separat bilaga istället för löpande text här i textrutan för a kunna åskådliggöra processen mer noggrant och med illustra oner samt text. Vid önskemål finns även exempel på våra kvalitetsrapporter, verksamhetsplaner samt exempel på hur vi arbetar med styrkort.

128 file:///c:/users/carmat001/appdata/local/microsoft/windows/tempor... 7 of :43 Beskriv sökandens ru ner för klagomålshanteringen. Av beskrivningen ska framgå sökanden kommande ru ner för a ta emot och utreda klagomål mot utbildningen hur informa on om ru nerna görs llgänglig för elever, vårdnadshavare och andra. För a möjliggöra en tydlig och effek v hantering av klagomål sker de a numera genom a elever, föräldrar och andra intressenter som har synpunkter fyller i e webbformulär på hemsidan. Det finns även möjlighet a lämna klagomål via pappersform, dock försöker vi styra allt ll webbformuläret. Under förutsä ning a den klagande lämnar kontaktuppgi er så följer följande ru n: 1. Registrator centralt vid Thorengruppens kvalitets och planeringsenhet registrerar klagomålet i en databas. 2. Ärendet vidarebefordras ll aktuell affärsområdeschef som fastställer vem som utreder ärendet. 3. Utredaren kontaktar, inom 7 dagar från ärendet registrerades, den klaganden via telefon(om möjligt) för a ge kontak nfo samt få mer informa on om klagomålet. 4. Utredningen samt åtgärdsplan presenteras för rektor och affärsområdeschef. 5. Den klaganden kontaktas och åtgärdsplanen redogörs för. Tidigare var främst våra skolenheter ansvariga för hanteringen av klagomålen. Numera kvalitetssäkras dessa även genom a samtliga registreras och hanteras även av huvudmannen och vår kvalitetsavdelning. Därmed ges större kontroll över processen samt a en skolövergripande sta s k och analys kan göras av samtliga klagomål. Informa on om själva processen ges dels muntligt vid kontakt mellan utredare och den klaganden, dessutom genom a informa on om processen finns presenterad vid klagomålsformuläret. E ersom vi helst ser a så många synpunkter som möjligt på vår verksamhet kommer in via webbformuläret så informeras de a om vid flera olika llfällen, allt från elevinforma onsblad ll föräldrainforma onsblad, föräldramöten och även via lärpla ormen Progress. Beskriv hur skolenheten kommer a arbeta för a eleverna ska ges inflytande över sin utbildning. Av beskrivningen ska framgå hur eleverna kommer a få inflytande över sin undervisning vilka forum för samråd som kommer a finnas för eleverna. Elevinflytande kan delas in i det formella inflytandet som handlar om en representa v demokra i form av klassråd, elevråd, skolkonferenser, osv. Vid Thoren Business School är det här naturliga forum för våra elever a utöva inflytande, framföra synpunkter på verksamheten samt hjälpa ll med a utveckla verksamheten. Thoren Business School har höga ambi oner med det formella inflytandet, dock ser vi a det är än mer vik gt, och utmanande, a säkerställa det individuella inflytandet över undervisningen. Grunden i Thoren Business School är a utveckla självständiga individer som ifrågasä er, tar personligt ansvar och är utvecklingsbenägna. Alla elever vid Thoren Business School har möjlighet ll e ak vt inflytande över skolan och undervisningen. Eleverna s muleras a ak vt ta del i a vidareutveckla verksamheten. Här är en vik g del a vara noggrann med a ge eleverna kon nuerlig informa on om vad som är på gång i skolan, vilket vi ak vt arbetar med vid klassråd samt informa on i lärpla ormen Progress. Grundpelarna i vår pedagogik är Entreprenöriellt lärande, forma v bedömning och tema ska arbetssä. Dessa grundpelare bygger alla tre på e stort elevinflytande på undervisningen. Entreprenöriellt lärande är för oss ll stor del e förhållningssä. I grunden handlar det om a se eleverna som medarbetare vilket medför a i de flesta fall får ökad mo va onen och a eleverna känner sig vik ga och a de tar ansvar. Mycket av det som sker i klassrummet utgår från elevernas egen drivkra och intressen. Vi vill a våra elever ska gå ll skolan för a de har vik ga saker a bidra med i det gemensamma lärandet och inte för a bli kontrollerade. I forma v bedömning ger vi eleven utvecklande feedback och feedforward kopplat ll personliga mål och na onella kunskapskrav. Genom a ha god kännedom om styrkor och utvecklingsområden äger eleven sin egen utveckling och kan genom de a delta i planering och strategier för fortsa utveckling. Skolans personal kommer llsammans med eleverna a u öra e kon nuerligt utvecklingsarbete på skolan. Utvecklingsarbetet utgår från den demokra ska värdegrund som fastställts i skollagen och läroplanen för de frivilliga skolformerna. Genom e kon nuerligt utvecklingsarbete med värdegrunden får varje elev kunskap om och erfarenhet av a arbeta i demokra ska former, ta ansvar för skolan och sin egen utbildning. Thoren Business School bedriver undervisning i demokra ska former i vilka eleverna förväntas ta inflytande. E formellt inflytande får eleven genom a delta i klassråd samt elevråd där representanter för hela skolan

129 file:///c:/users/carmat001/appdata/local/microsoft/windows/tempor... 8 of :43 möts samt skolkonferenser där elever, lärare och övrig personal möts för a diskutera verksamhets och utbildningsfrågor. Utöver de a kommer också elevskyddsombud a utses. Elevskyddsombudet ges utbildning om arbetsmiljöfrågor och de lagar som berör skolans arbete. Det informella inflytandet gäller den enskilda elevens inflytande över det egna lärandet i undervisningssitua onen. Genom a eleven själv deltar i uppförandet av sin studieplan redan vid utbildningsstart s muleras delak gheten och inflytandet. Eleverna deltar också vid planering av kursmoment och examina onsformer. Genom mentorssamtal/utvecklingssamtal, kursutvärderingssamtal samt kon nuerliga utvärderingar följs såväl det formella som det informella inflytandet upp och kvalitetssäkras. Kvalitetssäkringen sker genom en tydlig dokumenta on av informa onen som kommer fram i de olika forumen. En av skolans vik gaste framgångsfaktorer är samverkan med skolans intressenter för a nå långsik g utveckling och framgång. Förutom personalen är de vik gaste intressenterna elever, föräldrar, näringslivet, kommunen och högskolan. Det är av y ersta vikt a skolan skapar forum för dessa tre målgrupper så a erfarenheter, kunskaper och intressefrågor kan belysas, diskuteras och utbytas. Kvalitetssäkring är nyckelordet. För Elever har skolan skapat följande forum: Elevråd Minst en representant från varje klass Minst fyra möten per läsår Fokus på skolmiljö, elevak viteter, elevinflytande Klassråd Skall ta llvara klassens åsikter när det gäller studiemiljön och hur skolan skall utvecklas Klassarrangemang som klassresor, festligheter, ak viteter Väljer representant ll elevråd Minst två möten per termin Skolkonferens Minst två gånger per läsår Två representanter för personalen Rektor Fem representanter från elevrådet (ska vara i majoritet) Diskuterar förbä ringar, utveckling, skolans bästa, marknadsföring, studieresor, samverkan osv. Remissorgan för lokala verksamhetsplanen Sy et med skolkonferensen är a elever skall få ge sin syn på skolans koncept, program, pedagogik och skolmiljö. Skolkonferensen ska vara e bollplank a diskutera skolfrågor med. Skolkonferensen behandlar också hur skolan ständigt ska utveckla si elevinflytande för a få högre kvalitet, sammanhållning och en gemensam skolanda. Beskriv hur sökanden ska bedriva e målinriktat arbete för a motverka kränkande behandling av elever. Av beskrivningen av sökandens arbete ska följande framgå främjande och förebyggande åtgärder a upptäcka trakasserier och kränkande behandling elevers delak ghet i arbetet, exempel på ak viteter, åtgärder etc. på skolenheten för a motverka kränkande behandling. Vid start av skolan bildas en likabehandlingsgrupp. Kränkningar och misstankar om kränkningar rapporteras all d ll någon representant i likabehandlingsgruppen som utgörs både av elev och personalrepresentanter. Gruppen leds av rektor och träffas regelbundet för a rapportera och diskutera förekomsten av kränkande behandling och nödvändiga åtgärder. I arbetet med förebyggande av kränkande behandling fyller likabehandlingsgruppen en central roll. Genom a vara synlig och ak v, både för a förebyggande och förhindra kränkningar. Likabehandlingsgruppen ansvarar bland annat för kartläggning samt upprä ande av planen mot kränkande behandling samt det ak va, kon nuerliga arbetet med planen under läsåret. Uppmärksammande av kränkande behandling sker normalt ll likabehandlingsgruppen. Likabehandlingsgruppen informerar omedelbart huvudmannen. Anmälan om kränkande behandling kan även ske via lärpla ormen direkt ll huvudmannen. Vid huvudmannen registreras incidenten samt en utredare utses. O a kan utredaren vara t ex affärsområdeschef, kurator eller rektor. För a i mesta möjliga mån, på e så digt stadium som möjligt, kunna motverka alla

130 file:///c:/users/carmat001/appdata/local/microsoft/windows/tempor of :43 former av mobbning, våld och kränkande behandling har vi en också stående punkt på våra personalmöten som heter elevärenden. På skolan skapar vi medvetet en god kontakt ll eleven, så a han/hon känner förtroende och llit ll oss vuxna. På skolan försöker vi även bygga upp en god kontakt med vårdnadshavarna genom utvecklingssamtal och kon nuerlig kontakt med hemmet såsom föräldramöten, mejl, personlig kontakt och inte minst via vår lär pla orm ll vilket föräldrarna har inloggningsuppgi er. Genom elevenkäter och samtalsgrupper i anslutning ll arbetet med Lika behandlingsplanen och planen mot kränkande behandling blir eleverna delak ga i arbetet mot kränkande behandling. I den dagliga verksamheten arbetar elever llsammans med andra elever och personal med värdegrundsfrågor som hela den genomsyrar verksamheten så a verksamheten ak vt arbetar mot kränkande behandling på e medvetet sä. Skolans personal vistas också regelbundet ute i skolans lokaler och på skolgården under raster. Mer specifikt om det förebyggande arbetet och elevers delak ghet: Det förebyggande arbetet baseras på våra kartläggningar och observa oner av och i verksamheten. De riskområden som iden fieras i dessa kartläggningar och observa oner utgör grunden för det förebyggande arbete som sedan bedrivs på skolan. Alla anställda på skolan har e ansvar för a motverka och förebygga mobbing och kränkande behandling. Huvudansvariga på skolan är dock rektor llsammans med skolans elevhälsoteam. De ser ll a : det 2 gånger/läsår görs en större kartläggning angående kränkande behandling på skolan A det löpande sker e förebyggande arbete mot kränkande behandling på skolan A mentorerna löpande arbetar med frågor som har med kränkande behandling a göra A signaler och anmälningar om kränkande behandling skyndsamt utreds A likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling årligen revideras med personal och elever samt a dessa är allmänt kända på skolan. A utredning av kartläggning och observa oner sker samt a åtgärder u från denna utredning vidtas. A elever ak vt involveras i det förebyggande arbetet Exempel på förebyggande åtgärder som en följd av kartläggning kan tex vara: Fadderverksamhet (åk 3:or ll nya 1:or) Skolassistenter ute i verksamheten och på hål mmarna Vuxna i omklädningsrummen. Samverkan med Friends Kulturdagar Elevgrupp mot mobbing Beskriv sökandens ru ner för a anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Av beskrivningen ska framgå lärarens roll och ansvar rektorns roll och ansvar huvudmannens roll och ansvar. Samtlig personal vid skolan som får kännedom om a en elev blivit utsa för kränkande behandling är skyldig a rapportera det ll rektor. Rektor i sin tur har anmälningsplikt a rapportera det ll huvudmannen. Huvudmannen registrerar ärendet i en databas, där även utredare registreras. Ärendehanteringen kan liknas vid den ovan för klagomålshantering: 1. Ärendet mo as av rektor(från elev/lärare/annan person) 2. Ärendet vidarebefordras ll aktuell affärsområdeschef som fastställer vem som utreder ärendet 3. Registrator centralt vid Thorengruppens kvalitets och planeringsenhet registrerar kränkningen i en databas, llsammans med ansvarig utredare 4. Utredaren kontaktar, inom 7 dagar från ärendet registrerades den kränkta för e personligt möte 5. Utredningen samt åtgärdsplan presenteras för rektor och affärsområdeschef 6. Den kränkta kontaktas och åtgärdsplanen redogörs för Tidigare var främst våra skolenheter ansvariga för hanteringa av kränkningar. Numera kvalitetssäkras dessa även genom a samtliga registreras och hanteras även av huvudmannen. Därmed ges större kontroll över processen samt a en skolövergripande sta s k och analys kan göras av samtliga kränkningar. Vid utredningar skall all d sekretess och tystnadsplikt beaktas. Elevvårdspersonal och rektor ansvarar för a arbetet dokumenteras. Utredningen ska all d ske med all möjlig hänsyn ll den utsa e och övriga inblandade. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och omfa a både den som blivit utsa och den/de som påstås ha utövat kränkningarna. Hur omfa ande utredningen behöver vara måste anpassas e er det enskilda fallet. Generellt gäller dock a skolan aldrig nöjer sig med a konstatera a ord står mot ord. Verkliga ansträngningar måste göras för a komma fram ll en egen uppfa ning och bedömning av vad som hänt. Vårdnadshavare ll elever som är inblandade ska informeras så snart som möjligt. Alla som är inblandade skall informeras om a de a kommer a ske. Händelser, som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa, ska också rapporteras ll Arbetsmiljöverket. Rektor ansvarar för rapporten.

131 file:///c:/users/carmat001/appdata/local/microsoft/windows/tempor... 0 of :43 Beskriv hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor. Av beskrivningen ska framgå hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor u från mål och riktlinjer i läroplanen. Vår vision och vårt mål är a alla elever på gymnasieskolan känner sig trygga och bemöts och behandlas med respekt för sin person. Vår verksamhet är fri från all diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Skolan karakteriseras av tolerans, öppenhet och trivsel samt av goda och nära rela oner mellan alla som vistas här, vilket är vik ga förutsä ningar för en god arbetsmiljö. Eller mer tydligt: Vår vision är en skola som alla kan vara stolta över och minnas med glädje. Det övergripande målet är som skolan kommer arbeta med första året är a skolan skall vara fri från all diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Följande delmål är uppsa a för första läsåret: Planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen skall utvecklas, accepteras och förstås av elever, personal och föräldrar. Planen skall vara llgänglig för berörda parter. Den skall finnas i Progress samt på skolans hemsida. Ingen elev eller personal skall känna sig diskriminerad eller trakasserad i skolan. Elever med behov av särskilt stöd i skolan skall få den hjälp de behöver. Allas åsikter skall respekteras. Alla skall ges möjlighet a u rycka sin åsikt. Skolan skall uppmuntra mångfald och varia on i fråga om åsikter och åskådningar. Vid start av skolan bildas en likabehandlingsgrupp. Kränkningar och misstankar om kränkningar rapporteras all d ll någon representant i likabehandlingsgruppen som utgörs både av elev och personalrepresentanter. Gruppen leds av rektor och träffas regelbundet för a rapportera och diskutera förekomsten av kränkande behandling och nödvändiga åtgärder. I arbetet med förebyggande av kränkande behandling fyller likabehandlingsgruppen en central roll. Genom a vara synlig och ak v, både för a förebyggande och förhindra kränkningar. Likabehandlingsgruppen ansvarar bland annat för kartläggning samt upprä ande av planen mot kränkande behandling samt det ak va, kon nuerliga arbetet med planen under läsåret. Uppmärksammande av kränkande behandling sker normalt ll likabehandlingsgruppen. Likabehandlingsgruppen informerar omedelbart huvudmannen. Anmälan om kränkande behandling kan även ske via lärpla ormen direkt ll huvudmannen. Vid huvudmannen registreras incidenten samt en utredare utses. O a kan utredaren vara t ex affärsområdeschef, kurator eller rektor. All personal på skolan visar respekt för den enskilda individen och utgår i det vardagliga arbetet från e demokra skt förhållningssä. Som vuxna sä er vi en standard genom vårt sä a vara som elever kommer a följa. De a ställer krav på a vi ska engagera oss i eleverna även utanför klassrummet och vara goda förebilder. Vidare skall alla personal motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper, samt ak vt arbeta för a kränkningar aldrig skall förekomma. Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en reak on från de vuxna i skolan samt resultera i en dokumenta on av rektor. Först och främst skall vi vara goda förebilder genom a visa respekt och empa för våra elever, föräldrarna och varandra. Mer tydligt: Vi pratar aldrig illa om varandra som anställda, elever eller om föräldrar inför eleven. Vi har nolltolerans mot kränkande språkbruk. Vi har kontroll på elevernas närvaro och frånvaro. Vid hög frånvaro utreder vi all d vad frånvaron beror på. De a för a säkerhetsställa om frånvaron beror på kränkningarna i skolan. Vi mäter tryggheten på skolan via vår elevenkät och via våra utvecklingssamtal med eleverna, dvs vi kartlägger de förhållanden som finns på skolan. U ormningen av denna kartläggning har elever få påverka och vi följer ak vt upp resultatet i vårt systema ska kvalitetsarbete. Vi skall ha gemensamma normer och regler som är kända av alla. Varje läsårsstart besöker rektorn alla klasser för a informera och diskutera med eleverna om skolans ordningsregler och värdegrund. Eleverna får varje år vara med och justera och fastställa ordningsreglerna. Det finns all d alterna v skolmat, med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna. Läsårsplaneringen planeras u från mo ot a alla ska delta oavse religion eller funk onshinder. Vi har tagit bort elevernas uppehållsrum, skolorna arbetar istället enbart med olika former av lärutrymmen då det framkom a mycket av trakasserierna och den kränkande handlingen utspelades i uppehållsrummet. Arbetsgången vid upptäckt av kränkande behandling skall vara känd bland eleverna och diskuteras i klassråden. Vi bedömer a mentorer och ämneslärare genom sin kon nuerliga dialog med eleverna har goda möjligheter a upptäcka eventuella kränkningar bland eleverna. Alla lärare granskar kri sk den li eraturen som ingår i undervisningen, för a säkerhetsställa a innehållet inte kan uppfa as som diskriminerande eller på annat sä kränkande. Vi för llsammans e er det en dialog på e pedagogiskt möte där vi diskuterar och redovisar bland annat följande frågeställningar: Förmedlar läromedlen en stereotyp bild av vissa etniska eller religiösa grupper? Synliggör li eraturen homo och bisexuella

132 file:///c:/users/carmat001/appdata/local/microsoft/windows/tempor... 1 of :43 personer och personer med funk onshinder på e naturligt sä? Hur förmedlar läromedlen genusperspek vet? Kort och koncist, kan läromedlen uppfa as som kränkande u från de diskrimineringsgrunder som ligger ll grund för denna plan? Vi arbetar ak vt med undervisning över klassgränserna och i förlängningen även över årskurserna. Beskriv hur utbildningen i gymnasieskolan kommer a genomföras. Av beskrivningen ska framgå hur undervisningen kommer a organiseras vilka arbetsformer som kommer a karaktärisera utbildningen. Elevantalet är en väsentlig faktor för a bedöma en enskild huvudmans förutsä ningar a kunna bedriva en skolverksamhet av god kvalitet. Om den sökta verksamheten är en mindre skolenhet och/eller sökanden ansöker om e litet antal utbildningsplatser per sökt inriktning, redogör för hur sökanden med det sökta antalet elever kan bedriva en verksamhet med god kvalitet. Av redogörelsen kring mindre skolenhet ska följande framgå hur sökanden avser a säkerställa skolans ekonomi om det blir förändringar i det planerade antalet elever hur sökanden kommer a organisera undervisningen u från det rela vt låga elevantalet hur sökanden ska kunna genomföra samtliga kurser på programmet med behöriga lärare och god kvalitet. Skolan prioriterar nära samarbete med det omkringliggande samhället samt näringslivet, såväl det lokala som det interna onella. Genom samarbetet skapar vi en utbildning som avspeglar kraven för morgondagens samhällsliv och arbetsmarknad. Det handlar om a de teore ska kunskaperna ska appliceras i prak ken och vise versa. På så sä stannar inte elevernas kunskaper på en faktanivå utan en förståelse utvecklas liksom färdigheter och förtrogenhet utvecklas. I vårt arbete med a skapa en trygg och inbjudande psykosocial arbetsmiljö lägger vi stor tonvikt vid det pedagogiska arbetet som bygger på tre pedagogiska ben. E tvärvetenskapligt som innebär a kurserna kommer a integreras i varandra liksom prak ken i teorin och tvärt om. Med e problembaserat lärande hämtar vi verkliga fall från arbetslivet. Fall som eleverna löser med kunskapsverktyg från den teore ska undervisningen. Vidare innebär e problembaserat arbetssä a teore sk kunskap omsä s i prak ken ute på e värdföretag som eleven knyts ll vid början av utbildningen. När människan genom världshistorien försökt erövra kunskap har hon o a helt omedvetet utgå från e problem som hon tvingats lösa. På samma sä är det i de flesta sammanhang; hon utgår från frågor hon har och problem som hon vill lösa. På så sä s llas hennes nyfikenhet. Hon väljer själv innehåll och vägen ll kunskap, kanske med hjälp av någon med större erfarenhet. Valen sker med utgångspunkt från de föreställningar, erfarenheter och känslor hon har. O a sker inlärningsprocessen i samarbete med andra elever, lärare och företag eller det omgivande samhället. E problembaserat lärande handlar om för personalen i skolan a stö a, inspirera och lotsa eleven mot målen i undervisningen. Det innebär a läraren utgår från sina elever när denne planerar upp undervisningen. Det är elevens behov, förutsä ningar och tänkande som är utgångspunkten för elevens arbete i skolan. Lärarens roll är e slags lots som vägleder eleven och lär denne a lära sig själv och a visa respekt för elevens tankar och utgå från elevens digare kunskaper och erfarenheter. Läraren kan berä a, beskriva, orientera och kartlägga; men förvärvandet av kunskaper sker genom elevens egen ak vitet. E problembaserat lärande stärker elevens självförtroende då denne inser sin egen kapacitet och förmåga a själv lösa problem och hi a svar på sina uppställda frågor. Hela utbildningen präglas av e processinriktat arbetssä. Det innebär a samtliga kurser delas in i moment där varje moment utgår från uppnåendemålen i ämnesbeskrivningen och strävandemålen i kursplanen. Eleverna får en tydlig beskrivning av vad som

133 file:///c:/users/carmat001/appdata/local/microsoft/windows/tempor... 2 of :43 ingår i momenten samt vad som krävs för a klara respek ve betygskriterie som står angivet i kursplanen. E processinriktat arbetssä underlä ar för eleven a överblicka kurserna och på så sä nå delmål successivt och erhålla e betyg som eleven är nöjd och stolt över. Under processen verkar lärarna som lotsar och ger kon nuerligt gensvar ll varje elev. Gensvaret på såväl prak ska som teore ska arbetsuppgi er ökar mo va onen a lära sig mer och prestera bä re. Lärarna samlar elevens material i en por olio. Materialet ligger sedan ll grund för de återkommande utvecklingssamtalen och slutligen betygsä ningen. Skolans pedagogiska metoder möjliggör e krea vt, demokra skt och ak vt elevdeltagande. E ak vt deltagande är en förutsä ning för a eleverna skall få ut så mycket som möjligt av utbildningen och kunna använda kunskapen prak skt i samhälls och arbetslivet. Med vårt pedagogiska förhållningssä utvecklas elevernas problemlösnings och samarbetsförmåga. Kompetenser som är värdefulla u från e livslångt perspek v. De pedagogiska metoderna ställer mycket höga krav på undervisande lärares förmåga a mo vera och s mulera förutsä ningar ll inlärning. E arbete som kräver en hög interak on med eleverna. Lärarna organiserar si arbete i arbetslag. Arbetslagen träffas en gång per veckan och håller e pedagogiskt möte i vilket utvecklingsfrågor för det inre arbetet diskuteras. Skolans personal kommer llsammans med eleverna a u öra e kon nuerligt utvecklingsarbete på skolan. Utvecklingsarbetet utgår från den demokra ska värdegrund som fastställts i skollagen och läroplanen för de frivilliga skolformerna. Genom e kon nuerligt utvecklingsarbete med värdegrunden får varje elev kunskap om och erfarenhet av a arbeta i demokra ska former, ta ansvar för skolan och sin egen utbildning. Vårdnadshavare ll elever i gymnasieskolan kommer a erbjudas utvecklingssamtal minst en gång varje termin enligt 15 kap. 20 skollagen. Huvudregeln är a en fristående gymnasieskola ska ta emot alla ungdomar som har rä ll den sökta utbildningen i gymnasieskolan. Mo agandet ll en viss utbildning får dock begränsas. Om sökanden avser a begränsa mo agandet ska sökanden ange vilken grupp av elever som avses i nedanstående ruta. Ange de villkor för mo agande som kommer a gälla för a en elev ska beredas plats i gymnasieskolan enligt 15 kap. 33 skollagen. Mo agandet kommer a begränsas ll elever som är i behov av särskilt stöd enligt 15 kap. 33 skollagen. Redogör närmare för vilka elever som avses. Mo agandet kommer a begränsas ll vissa elever som utbildningen är särskilt anpassad för enligt 15 kap. 33 skollagen. Redogör närmare för vilka elever som avses. Färdighetsprov kommer a anordnas enligt 7 kap. 5 gymnasieförordningen. Om färdighetsprov kommer a anordnas, redogör för följande vilka program/inriktningar som avses hur provet kommer a genomföras vilka moment som ingår i provet.

134 file:///c:/users/carmat001/appdata/local/microsoft/windows/tempor... 3 of :43 Sökanden avser a erbjuda gymnasial lärlingsutbildning. Om sökanden avser a erbjuda gymnasial lärlingsutbildning ange i vilken årskurs sökanden avser a påbörja lärlingsutbildningen. Ange antal veckor som kommer a förläggas ll APL på respek ve program/inriktning. Program Inriktning Veckor 22 Infoga program Redogör för hur sökanden avser säkerställa a samtliga elever får llgång ll APL platser på utbildningen. Thoren Business School arbetar enligt följande modell för a kvalitetssäkra det arbetsplatsförlagda lärandet: * E lokalt programråd skapas som har ll huvuduppgi har a kvalitetssäkra det arbetsplatsförlagda lärandet * Tydlig kvalitetssäkring av handledare samt arbetsplatser * Handledarutbildning * Kon nuerlig kommunika on med branschorganisa onen Svensk Handel om innehåll och upplägg av det arbetsplatsförlagda lärandet. * Tydlig planering av ansvarig lärare för APL vad gäller uppföljning och betygssä ning av det arbetsplatsförlagda lärandet Thoren Business School ansvarar både för anskaffandet av APL platser samt a APL platserna uppfyller de krav som finns för utbildningen. Vi arbetar e er följande sex stegsmodell när vi säkerställer llgången ll APL platser: 1. Kontakter med yrkesnämnder och branschen Svensk Handel. 2. Större na onella företag som vi har samarbete med uppvaktas gällande respek ve ny skolort. 3. De företag vi sedan digare samarbetet med inom vuxenutbildning/arbetsmarknadsutbildning och APL på gymnasiet på andra orter kontaktas även lokalt för a stämma av intresse gällande APL. 4. Informa onsutskick ll samtliga företag inom respek ve utbildningsområde. 5. Kontakt via telefon med samtliga företag inom respek ve utbildningsområde. 6. Besök hos utvalda företag/företag som visat intresse inom respek ve utbildningsområde Kontakt med branschen Svensk Handel finns redan på e na onellt och lokalt plan. Parallellt jobbar vi systema skt med kvalitetssäkring av APL platser. De a genom a vårt Prak kteam (e internt utbildat team) ringer företag i varje stad. Varje ort har därför en förarbetad lista med intresserade företag samt inbokad möten med branschorganisa onen. För a fortsa säkra llgången på APL platser så anställs det också en APL samordnare på skolan som har en tjänst där uppdraget innebär arbete med APL i alla dess former. Både a se ll a llgången på APL platser är llfredsställd samt kvalitetssäkrar arbetet med APL på en mer allmän nivå så a det arbetet fungerar på skolan. Skolenheten kommer för yrkesprogrammen a upprä a e eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv enligt 1 kap. 8 gymnasieförordningen.

135 file:///c:/users/carmat001/appdata/local/microsoft/windows/tempor... 4 of :43 Beskriv sökandens ru ner för a utse en handledare på APL platsen. Av beskrivningen ska framgå hur sökanden avser a säkerställa a den handledare som utses har nödvändig kunskap och erfarenhet för uppdraget och även i övrigt bedöms vara lämplig. ThorenGruppen AB har genomfört y erligare förändringar för a säkerställa a handledaren har nödvändiga kunskaper och erfarenhet samt i övrigt bedöms vara lämplig. De a har ske genom e digitalt formulär där exempelvis frågorna är följande: *Härmed intygas a ovanstående handledare förstår vad arbetet med APL innebär. o Ja, jag/vi förstår vad APL innebär o Nej, jag önskar mer informa on o Ja, men jag önskar mer informa on Pedagogiskt ansvar * Härmed intygas a ovanstående handledare förstår den pedagogiska betydelsen av handledarrollen. Det ingår i handledarens uppgi a vara insa i vilka mål som eleven ska uppfylla på APL platsen samt a hjälpa eleven a reflektera över si lärande och a finnas behjälplig för yrkesläraren gällande betygssä ning. o Ja, jag/vi förstår det pedagogiska ansvaret o Nej, jag/vi önskar mer informa on o Ja, men jag/vi önskar mer informa on Handledningens fem steg * Härmed intygas a ovanstående handledare förstår handledningens fem steg och vad dessa innebär. Förberedelse, Lär känna din elev, Sä upp mål och planer, Gör uppföljningar, Fortsa ak vitet o Ja, jag/vi förstår handledningens fem steg o Nej, jag/vi önskar mer informa on o Ja, men jag/vi önskar mer informa on I samma formulär finns plats för a handledaren ska kunna redogöra för dennes kompetens för uppdraget exempelvis utbildning, antal år inom branschen, samt digare erfarenhet av a handleda inom APL. Varje handledares kompetens granskas, vid osäkerhet tar skolan kontakt med handledare och e eventuellt byte av handledare kan ske. Varje handledare får även en handledarutbildning för a få nödvändig kunskap om rollen som handledare. Handledarutbildningen sker vid vissa dpunkter bestämda av skolan men i samråd med utsedda handledare så a det passar handledaren så a utbildningen blir av när det passar handledaren. I de fall handledaren inte har möjlighet a komma ll skolan för handledarutbildningen åker APL. samordnaren ihop med aktuell mentor/pedagog ut ll arbetsplatsen och utbildar på plats. Thorengruppen är godkänd av Skolverket för sin handledarutbildning (beslut på godkännande finns och kan bifogas ansökan om så önskas), och samma metoder används inom alla Thorengruppens yrkesprogram där APL som reglerat erbjuds. Redogör för sökandens ru ner för bedömning och betygsä ning vid arbetsplatsförlagt lärande. Av beskrivningen ska framgå vem som ansvarar för a betyg sä s i enlighet med förfa ningarna hur eleverna informeras om det centrala innehållet i kursmålen hur det säkerställs a de moment som ska genomföras på APL platsen kopplas ll kursmålen. Thorengruppen som huvudman har lagt e särskilt fokus på a säkerhetsställa a varje elev har e rä ssäkert betygsunderlag och a säkerhetsställa a samtliga kursmål uppnås på under den arbetsförlagda utbildningen. För a säkerhetsställa de a har huvudmannen regelbundna rektorsträffar där ovanstående diskuteras och utvecklas, samt a vi har tre gemensamma utbildningsdagar med samtlig personal som jobbar med yrkesprogram där den arbetsplatsförlagda utbildningen är en stående punkt inom kompetensutvecklingsprogrammet. Hur loggböcker fylls i och hur respek ve rektor säkerhetsställer a eleverna fyller i loggböckerna kan skilja sig åt mellan olika skolor och fastställs av rektor, det här innebär även a loggböckerna tar olika former beroende på ämne och yrkesprogrammets olika förutsä ningar. En loggbok kan bestå av text, bild, ljud ljudinspelning eller liknande. På Thorengruppen åligger det yrkeslärarna a säkerhetsställa a de får llgång ll den informa on som krävs för a bedöma elevers insats mellan besöken. Vi som huvudman säkerhetsställer de a främst genom a ha tydliga arbetsbeskrivningar och tydliga förfaranden då rektorerna anställer nya yrkeslärare. Vi har förutom de a också tjänster som bygger på och llåter a lärarna skall besöka

136 file:///c:/users/carmat001/appdata/local/microsoft/windows/tempor... 5 of :43 sina elevers APL platser samt a d finns för dokumenta on såväl före, under och e er besöket. Rektors uppdrag är a via våra formulär på Google DOCs följa upp a såväl besök sker som a relevant innehåll diskuteras på besöken. Rektor u ör också själv besök llsammans med yrkeslärarna och u ör därmed på systema sk basis också s ckprovskontroller av loggböckerna. APL pärmen digitaliseras via lärpla ormen vilket underlä ar och ökar rä säkerheten för samtliga elever. I Progress kommer vi som huvudman också kunna följa och dra ut relevant informa on skola för skola eller för verksamheten som helhet. Ansvarig för betygsä ningen är all d läraren men ll stöd för de a använder han handledaren och de metoder som vi beskrivit ovan. Elevernas informeras om det centrala innehållet vid e flertal llfällen, man går igenom dessa vid varje nu kurs samt a man all d kan överblicka dessa i si kontrakt. Eleven, läraren och handledaren diskuterar vilket innehåll som företaget kan erbjuda under den nästkommande perioden med vårt kontrakt som utgångspunkt. Kursmoment inom APL utgörs av kursmål inom karaktärsämnen. Betygssä ningen inom APL sker genom en skräddarsydd bedömningsmatris, sammansa av ansvarig lärare som utgå från kursplanens mål och krav. Handledaren observerar hur eleven presterar i arbetet och fyller i de a i bedömningsmatrisen. Matrisen fylls på med informa on allte ersom eleven utvecklar sina färdigheter. Kon nuerligt under elevens APL diskuteras betygsmatriser mellan lärare, handledare och elev. Betyget som eleven erhåller för respek ve moment baseras således på en kombina on av betygsmatriser och kon nuerliga samtal mellan lärare, handledare och elev där kursmål och arbetsinsats diskuteras. Läraren genomför därför kon nuerliga arbetsplatsbesök. Det är all d läraren som sä er betygen i kurserna enligt förfa ningen. Betygsmatriser samt beskrivning i utbildningskontraktet mellan företag, elev och skola gör a handledare, elev och lärare all d har en gemensam förståelse för vilka kursmål som eleven ska nå varje APL vecka. Kontrakten är programspecifika och därför finns tydliggjorde kursmål som genomförs på skolan respek ve på företaget inom samtliga program. Om gymnasieskolan avser a erbjuda gymnasial lärlingsutbildning redogör för hur utbildningskontraktet kommer a u ormas alterna vt bifoga e exempel på utbildningskontrakt. Lägg ll bilaga Ingen bilaga bifogad Eventuella övriga upplysningar som sökande önskar framhålla anges här. obs se eventuella bilagor under avsni et "skicka in". På sidan Skicka in ges ni möjlighet a bifoga y erligare filer ll ansökan. Om ni inte kommer a bifoga samtliga e erfrågade bilagor, redogör för orsaken ll de a.

137 Thoren Business School Etableringsundersökning 2016 Bilaga: Enkät Undersökning genomfört av CMA Research AB