MEDELTIDNINGEN. Adelsfröken berättar. Yxan är. Hettan var. ett av bondens många verktyg! läs mer på sidan 4

Transkript

1 MEDELTIDNINGEN Adelsfröken berättar. sidan 9 Läs också om: Hettan var olidlig! följ med på ett besök i smedjan sidan 2 Yxan är ett av bondens många verktyg! läs mer på sidan 4 Tornerspel Slott och Riddare Brott och Straff Kvinnors rättigheter Skråväsendet Bondens liv och mycket annat sid 1

2 BESÖK I SMEDJAN - Tack igen,nu måste jag gå och undersöka staden! - Ha det så bra och lycka till! - Adjö! - Adjö. Jag gick ut till den friska luften igen, det kändes skönt att andas lättare! av Ahmed Yassin Idag ska jag gå in i en smedja. Det är så varmt och det är så mycket rök. Hur kan hantverkare jobba i det här huset? Det är bäst att jag frågar mannen här inne. - Hej vad heter du! - Jag heter Erik Björnson! - Hur gammal är du! - Jag är 37 år! - Vad jobbar du med? - Jag är smed och jag gör vapen åt riddarna. - Varför blev du smed? - För att min far och min farfar var smeder. - När började du som smed? - Jag fick börja i 10-års åldern hos en annan hantverkare som man kallar mäster. - Åt vilken riddare gör du vapen? - Min favorit, som heter Rudolf Mulverson! - Vad är det du gillar med honom? - Han är den bästa riddaren i världen och han har aldrig förlorat! - Tack för att jag fick intervjua dig. - Varsågod. - En sak till. Hur står du ut i värmen, jag håller på att kokas! - Vi smeder är vana vid värmen! Vad är skråväsende? Skråväsendet är som en förening för olika hantverkare, till exempel har alla snickare sin förening = sitt skrå. Alla hantverkare tillhör ett skrå. När en hantverkare dör så hjälper skrået hantverkarens familj så att de inte behöver svälta. De ser också till att inte för många hantverkare får utbildningen. Skrået bestämmer också över priser och löner. Dom brukar också träffas vid fester. Hantverkare av samma sort arbetar ofta nära varandra. T ex så är smedernas smedjor väldigt nära varandra. Köpmännens föreningar kallas gillen. Ett gille fungerar på samma sätt som ett skrå. av Moris Hamid Basa sid 2

3 MANNEN I STOCKEN Idag var jag i staden och den stank så otroligt mycket att jag fick hålla för näsan. Efter en stund träffade jag en man som satt fast i en stock och plötsligt blev jag nyfiken. Varför sitter han där frågade jag mig själv. Jag gick till honom och frågade. - Vad heter du? Men han vägrade och svara. Då frågade jag varför sitter du i en stock? - Jag har stulit pengar från kyrkan, sa han argt. - Varför gjorde du det? - För att jag behövde mat och nåt att äta. Men varför jobbade du inte som hantverkare eller i något annat yrke? - För att mina föräldrar inte var rika och då kunde jag inte få hantverksutbildning eller lära mig något för ett annat yrke. - Vad skulle du önska dig just nu? - Jag skulle önska mig för det första att bli fri från stocken och för det andra bli mäster i smedjan. - Tack ska du ha för att du berättade? - Ingen orsak. - Kan du säga ditt namn nu då? - Jag heter Trä Lera Hjälmson av Kamal Hussein sid 3

4 Bondens liv - av Hakan Köylüoglu, Fadi Yousif och Zheer Omer VINTER Så ser det ut på bondens gård. Åh vad snöigt det är idag, Nu måste jag ta in mina djur i fähuset och ge dom lite hö att äta. Skogen väntar, jag går och hugger timmerstockar som jag drar hem med släden, så att vi får ved och inte behöver frysa på vintern. Nu ska jag passa på att reparera min gärdesgård och slipa min kniv och mina andra redskap. Jag måste tillverka en ny lie, hammare,och en ny yxa. Med lien slår jag gräs och havre. VÅR Äntligen har vi fått kalvar och kycklingar och våren är här. Snön smälter och gården är alldeles blöt. Nu går vi ut och sår och gödslar. Hoppas vi får mycket havre och råg och mycket bra ax. Jag längtar efter nybakat bröd. Det här är en skära, (man skördar alltid godsherrens säd.) sid 4

5 - året runt Med en spade gräver jag i jorden. Man räfsar på en åker när man har slagit gräset med lien. SOMMAR Det är en härlig sommar-dag och solen skiner. Idag ska det bli kul, för att idag ska alla samlas för att vi ska slå gräset som ska bli hö. Nu är jag glad för min nytillverkade lie, som jag slipade i vintras. Kanske avslutar jag med en fisketur. HÖST En tidigt morgon när jag vaknade så var min fru ute och mjölkade korna. Jag steg upp och åt frukost, sen tog jag på mina kläder och började jobba. Jag började gå ut och tog fram plogen och satte fast den bakom min oxe och plöjde. Vi har flera små åkerlappar på flera ställen. Jag tar upp rovor och kål och bönor. I eftermiddag tar jag med mig och lämnar mitt tionde till prästen. På kvällen går jag till bystämman. Åldermannen bestämmer. SÅ ÄR LIVET!! Vid tröskningen slår jag säden med slagan, så att kornen skiljs från agnar och strå. sid 5

6 Kungar och Stormän av Dilsher Atroushi och Aram Hassan Reza Människorna är uppdelade i De fyra stånden. Det första är adeln. Det andra är prästerna. Det tredje är borgarna. Det fjärde är bönderna. Adelsmän får mark av kungen. De får mark för att de lovar att ställa upp med hästar, riddare och soldater för att hjälpa kungen vid krig. Stormännen är de rikaste jordägarna, de har råd med hästar. Stormännen är frälsemän, det betyder att de är fria från att betala skatt. De tappraste adelsmännen blir utnämnda till riddare av kungen. Riddare måste vara artiga, goda, hjälpsamma mot de fattiga och vara snälla mot barn. Riddarens rustning är gjord av järn. Till rustningen hör olika fina vapen, t ex lans, svärd och sköld. Rustningen kan väga mycket Riddaren får hjälp av några tjänare för att sitta upp på sin häst. Glimmingehus är en av nordens finaste medeltidsborgar. Den ligger nära Simrishamn i Skåne. Väggarna är kraftiga. Innanför vallgraven finns också stall och uthus. sid 6

7 Riddare och Tornerspel! Vi var i Magnus Ladulås Kungsträdgård för att se den populäraste sport någonsin, Tornerspel. Vi såg Gulrossen, med hästen Rose och de gula vapnen. (Med en 3 meter lång lans.) Han hade blommor på hornen som sitter på hjälmen Han hade en silverrustning, som var smidd av hans son. Rabén, med sin häst Sjögren, hade en 5 meter lång lans. Hans rustning var svart. De hade sina gröna och vita vapen. Rabén hade drakbilder på sina horn på hjälmen Rabén är 25 år, så han är lite för ung men han är rätt bra på det här. Hans rustning och vapen smiddes av den berömde tyske smeden Martin Achtin. Nu börjar spelet, i den förste matchen missar dom två riddarna varandra. Men den andra gången tar Rabén ner Gulrossen, vilken smäll det var. Rose blev skadad, men han blev bättre efter 25 minuter. Nu börjar det igen, men den här gången tar Gulrossen ner Rabén. Rabéns häst försöker ta upp Rabén. Rabén blir arg och tar ner Gulrossen med ett hårt slag, nu hade Gulrossen tur, annars vore han död nu. Den sista gången rider dom två riddarna mot varandra i rasande fart. Rabén tar ner Gulrossen, men den här gången tog han ner honom med en smäll som kan få alla kungar och människor att känna hur Gulrossen känner. Vad jag försöker säga är att Rabén dödade Gulrossen! Genom sitt Mod vann Rabén Respekt och Ära hos Magnus Ladulås. av Tolga Gul, Aram Hassan Reza och Dilsher Atroushi sid 7

8 EN BONDKVINNA BERÄTTAR Det är inte lätt att vara en kvinna idag. Det är svårt för oss kvinnor som jobbar på landet. Vi har ett mycket tungt jobb på gården. Redan som små får vi hjälpa till i hushållet och att ta hand om syskonen. Kvinnorna tar hand om hushållet och vi måste kunna planera så att maten räcker ända till nästa skörd och slakt. Varje morgon måste vi vakna tidigt och tända eld i spisen och sen gå ut och mjölka korna och getterna. Dessutom kärnar vi smör, gör ost, slaktar och brygger öl. När det är dags att skörda säden hjälper vi till och nästan alltid får vi kratta. Vi kvinnor odlar grönsaker och rotfrukter och dessutom ska vi hjälpa till med jordbruket och fisket. Under mörka höst- och vinterkvällar sitter vi hemma och spinner, gör garn, väver, stickar och syr kläder till familjen. Vi går klädda i långa klänningar, förkläden och med sjal på huvudet. Jag tycker synd om oss kvinnor som föder så många barn. Speciellt om jag föder många flickor så kanske jag måste låta det nyfödda barnet svälta ihjäl i skogen. De flesta barn DÖR för att maten inte räcker till alla på gården. Om ni undrar varför pojkar är viktigare än flickor? Jo för att när flickor gifts bort finns inga flickor kvar hemma men pojkar finns kvar när mamma och pappa blir gamla och behöver hjälp med gården. Pojkar skall ta hand om mamma och pappa så de vill helst ha pojkar och inte så många flickor. Om jag gifter mig flyttar jag till min mans gård. Sara Ayhan Ebru Akan sid 8

9 EN ADELSFLICKAS TANKAR Jag kommer då att få bestämma över en borg och ha tjänstefolk som jag måste tala om för vad dom ska göra. Det känns lite läskigt när jag tänker på det. Adelskvinna, så kokett, Fostras fint med etikett. Grant hon tecknar och broderar, Spelar, sjunger och charmerar. (Dikt ur: Tid att minnas) Jag Katarina sitter här och broderar mig ett nytt hårband. Det börjar skymma där ute. Jag tror att pappa kommer hem snart. Kanske han har gäster med sig och då måste jag vara med under middagen och underhålla gästerna med att dansa och spela. Om gästerna kommer från Tyskland då kanske jag får chans att träna mig på min tyska. Jag tycker att tyska är ett underbart språk. Diana Ibrahim Kattarina Mentoya Espinoza Jag är rädd för att bli bortgift, jag är ju bara 14 år. Tänk om jag bli bortgift med en gammal man. Jag vet att pappa vill att jag ska bli gift med en rik man. sid 9

10 Vi vill ändra kvinnornas liv! av Bnar Aldafae och Sara Ayhan Vi vill också bestämma över bondgården och allt annat på gården. Vi vill också ha samma rättigheter som män och pojkar. Vi vill inte bara laga mat och ta hand om kossor och alla andra djur. Vi vill inte mjölka kor och getter. Vi får alltid ta hand om barnen eller städa. Vi vill också resa och ha det roligt som männen. Om det bara är vi kvinnor som ska städa och ta hand om barnen kan vi dö. Männen måste kunna hjälpa oss. Om vi skulle bestämma över männen skulle vi göra det roligare, för att vi är kvinnor och kvinnor kan göra nästan allt som är viktigt att göra. Vi ska i framtiden få ordning på det här som är orättvist. VI ÖNSKAR ATT VI FÅR SAMMA RÄTTIG- HETER! MEDELTIDNINGEN är gjord av klass 5a och lärarna Åsa Henriz och S-E Bengtsson Knutbyskolan i Rinkeby, vårterminen 2007 sid 10