Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Blekinge län

Transkript

1 Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Blekinge län

2 Arbetsmarknadsutsiker för Blekinge län 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING OM ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETSMARKNADSPROGNOSER... 3 SAMMANFATTNING... 3 ARBETSLÖSHETEN MINSKAR UNDER UTMANINGAR PÅ LÄNETS ARBETSMARKNAD... 3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING... 4 LEDIGA PLATSER... 4 KAPACITETSUTNYTTJANDE... 5 REKRYTERINGSPROBLEM... 5 VARSEL... 6 SYSSELSÄTTNINGEN I LÄNET... 6 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN... 6 JORD- OCH SKOGSBRUK... 6 INDUSTRI... 7 BYGGNADSVERKSAMHET... 7 PRIVATA TJÄNSTER... 7 OFFENTLIGA TJÄNSTER... 8 UTBUDET AV ARBETSKRAFT BEFOLKNINGSUTVECKLING...10 POSITIV MEN KRAFTIGT MINSKAD NETTOINFLYTTNING...10 FORTFARANDE STOR ARBETSKRAFTSRESERV...11 ÄNDRAD SAMMANSÄTTNING AV ARBETSKRAFTEN...12 ÖPPET ARBETSLÖSA OCH SÖKANDE I PROGRAM ARBETSLÖSHETENS STRUKTUR...13 ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR NYA OCH STORA GRUPPER PÅ VÄG IN I LÅNGVARIG ARBETSLÖSHET...16 TILLTAGANDE BRISTSITUATIONER PÅ ARBETSMARKNADEN...17 YRKESBAROMETER... 18

3 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 2 Definitioner Arbetskraften: Till arbetskraften räknas förvärvsarbetande (RAMS, nattbefolkning), öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. (Arbetsförmedlingens definition). Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. Kapacitetsutnyttjande: Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Nettotal: Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus andel av arbetsställen som bedömt minskning av efterfrågan. Ohälsotal: Utbetalda dagar per person från socialförsäkringen av Försäkringskassan. Ohälsotalet innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. Programdeltagare: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. RAMS: Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) syftar till att ge information om sysselsättning, pendling, personal- och näringsstruktur samt att belysa händelser och flöden på arbetsmarknaden. Uppgifterna avser november månad för respektive år. Säsongsrensa: Att säsongsrensa är att utjämna säsongsmässiga variationer under året. I de säsongsmässiga beräkningarna ingår även att ta bort eller tona ner extrema värden i en serie. Det kan till exempel gälla antalet lediga platser under en tidsperiod. Man säsongsrensar för att tydligare se utvecklingsriktningen. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Om prognosen Arbetsmarknadsutsikterna för Blekinge län är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete. På vår webbplats under fliken Om oss/statistik och prognoser finner du arbetsmarknadsutsikter för landet som helhet. De slutsatser som presenteras är Arbetsförmedlingens egna. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras med källhänvisning. Ansvarig utredare: Victor Tanaka Om du är intresserad av mer information om framtidsutsikterna för ett speciellt yrke rekommenderar vi vår webbapplikation Yrkeskompassen, som uppdateras två gånger per år. Se under fliken För arbetssökande/yrke och framtid/yrkesinformation. Här beskriver vi jobbmöjligheterna det närmaste året för nära 200 yrken på ett års sikt. Dessa täcker tillsammans upp 80 procent av arbetsmarknaden. För drygt hälften av yrkena bedömer vi även jobbmöjligheterna de närmaste fem och tio åren. I publikationen Var finns jobben? presenteras en sammanfattning av yrkesprognoserna per yrkesområde. Nästa arbetsmarknadsprognos presenteras den 7 december 2011.

4 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 3 Om Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Blekinge län presenterar Arbetsförmedlingen den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen. Vi gör även bedömningar av utvecklingen inom jord- och skogsbruk, industri, byggverksamhet, privata tjänster och offentlig sektor. Dessutom beskriver vi befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Sammanfattning Efter förra årets kraftiga återhämtning fortsätter Blekinges arbetsmarknad att utvecklas positivt. Den starka efterfrågeökningen inom industrin mattas av något men bedömningen är ändå att sysselsättningen ökar i år igen. Även totalt sett kommer sysselsättningsuppgången att vara dämpad jämfört med förra året. Men bedömningen är att den blir bredare och omfattar samtliga större undernäringar inom den privata sektorn. Den privata tjänstesektorn står för den största jobbtillväxten, åtta av tio nya jobb kommer att uppstå här. Den största tillväxten sker inom IT, företagstjänster samt transport. Efterfrågan på byggverksamhet fortsätter att öka och bristsituation inom branschen riskerar att bli värre. Däremot fortsätter sysselsättningen att minska något inom den offentliga sektorn. Sammantaget är bedömningen att även årets förbättring på arbetsmarknaden kommer att gynna männen i högre grad än kvinnorna. Prognosen är att Blekinge får en sysselsättningsökning på totalt 800 personer, eller 1,2 procent, mellan fjärde kvartalet förra året och fjärde kvartalet i år. Arbetslösheten minskar under 2011 Vid slutet av 2011 kommer antalet Blekingebor som är öppet arbetslösa eller deltar i ett program med aktivitetsstöd uppgå till personer. Det är en minskning med mer än personer Arbetsförmedlingens prognoser är unika. De bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2011 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som bidragit till slutresultatet. eller nästan 13 procent jämfört med samma tidpunkt Trots bedömningen om en positiv nettoinflyttning till länet kommer arbetskraften att minska något. Det beror framförallt på de fortsatt stora pensionsavgångarna. Arbetsförmedlingens prognos är att under fjärde kvartalet i år kommer 9,7 procent av länets arbetskraft vara öppet arbetslösa eller delta i program med aktivitetsstöd. Det är en minskning med 1,3 procentenheter jämfört med samma kvartal Minskningen kommer att fortsätta och bedömningen är att arbetslösheten har sjunkit till 8,5 procent av arbetskraften till kvartal fyra Utmaningar på länets arbetsmarknad Svaga grupper på arbetsmarknaden har svårt att dra nytta av förbättringen på arbetsmarknaden. Många utomeuropeiskt födda sökande löper mycket stor risk att inträda eller förbli i långvarig arbetslöshet. Det gäller även, men i mindre utsträckning, äldre sökande och sökande med förgymnasial utbildning. Tilltagande bristsituation inom vissa branscher, framförallt IT och bygg. Fortsatt stora pensionsavgångar riskerar att ytterligare förvärra bristsituationen för arbetsgivare.

5 Arbetsmarknadsutsiker för Blekinge län 4 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Sett i efterhand blev effekterna av finanskrisen relativt snabbt övergående i förhållande till hur allvarlig krisen faktiskt var. Den ekonomiska utvecklingen under åren 2009 och 2010 kan liknas vid en berg-ochdalbana där BNP först rasar med 5,3 procent för att sedan växa 5,5 procent året därpå. Under 2011 fortsätter den svenska ekonomin att återhämta sig. Värdet på produktionen av alla varor och tjänster i Sverige (BNP) kommer under året att passera BNPnivån som gällde före krisen, det vill säga sommaren Den positiva utvecklingen har fortsatt under våren och de flesta bedömare, inklusive Arbetsförmedlingen, har fått revidera upp sina ekonomiska bedömningar om Det mesta talar för att även 2012 kommer bli ett starkt år med förhållandevis hög tillväxt, om än något svagare än under 2010 och Under våren har Arbetsförmedlingen i Blekinge intervjuat närmare 200 av länets arbetsställen inom privat och offentlig verksamhet. Undersökningens bakåtblickande del visar att utvecklingen det senaste halvåret varit positiv. 28 procent av företagen har upplevt en ökande efterfrågan på sina varor och tjänster. Detta är dock en klar försämring i jämförelse mot höstens undersökning, då 43 procent av företagen hade ett halvår av ökad efterfrågan bakom sig. Länets arbetsgivare ser emellertid mycket ljust på framtiden. Sex av tio företag tror att efterfrågan kommer öka fram till början av Detta är en mycket mer positiv utveckling än vad Arbetsförmedlingen förutsåg i höstas. Då gjorde enbart 40 procent bedömningen att en ökande efterfrågan var på väg. Enbart fyra procent av de intervjuade företagen tror på en minskning nästa år och det visar att uppgången är bred. Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning Senaste 6 månaderna Kommande 6 månader 6-12 månader framöver Vår 2010 Höst 2010 Vår 2011 Vår 2010 Höst 2010 Vår 2011 Vår 2010 Höst 2010 Vår 2011 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen är en indikator på den kommande sysselsättningsutvecklingen. Under 2010 ökande antalet lediga platser med drygt 400 jämfört med Även under 2011 års första månader har antalet platser ökat kraftigt, vilket talar för en fortsatt stark sysselsättningstillväxt under det innevarande året. Uppgången av antalet nya platser det första kvartalet 2011 har varit särskilt stark inom bygg- och transportbranschen. Diagram 1: Till Af nyanmälda lediga platser med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 2006 till april 2011 (säsongsrensade och utjämnade värden) Källa: Arbetsförmedlingen

6 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 5 Kapacitetsutnyttjande En viktig indikator för att förutse företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är hur stor produktionsökningen kan bli innan företaget behöver rekrytera ytterligare personal. Det kallas kapacitetsutnyttjande. I vårens undersökning anger 54 procent av de tillfrågade arbetsgivarna att de inte kan öka produktionen med mer än tio procent innan en rekrytering är nödvändig. Detta är en minskning med sex procentenheter sedan i höstas. Kapacitetsutnyttjandet ser dock olika ut inom de olika branscherna och är högst inom bygg. Där anger två av tio företag att de inte kan öka överhuvudtaget utan att nyanställa, och nio av tio företag kan inte öka mer än tio procent. Bygg är således den bransch som starkast signalerar en bristsituation. Det ska ses mot bakgrund av att branschen även bedömer att efterfrågeutvecklingen kommer att fortsätta vara positiv. Lägst är kapacitetsutnyttjandet inom handeln samt hotell och restaurang. Där uppger en majoritet av företagen att man kan öka sin produktion med tio procent eller mer innan en nyrekrytering är aktuell. 16 procent av samtliga företag kan utöka sin produktion med mer än 20 procent innan de behöver rekrytera. Dessa företag har ett relativt gott produktionsutrymme men deras andel av svaren krymper något i jämförelse med höstens undersökning. Sammantaget tyder företagens svar på att den lediga kapaciteten totalt sett är något större jämfört med i höstas men att stora variationer finns mellan branscherna. Tabell 2: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. 0 procent 1-10 procent procent procent Över 30 procent Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Rekryteringsproblem Andelen privata arbetsgivare som anger att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering de senaste sex månaderna har ökat rejält i jämförelse med höstens undersökning. Då uppgav 20 procent av arbetsgivarna att de stött på brist, mot 25 procent nu i vår. Störst är rekryteringsproblemen inom den offentliga sektorn. Inom barnomsorgen har arbetsgivaren svårt att rekrytera förskollärare. Fyra av tio arbetsgivare har upplevt detta som ett problem. Inom sjukvården uppger en nästan lika stor andel av arbetsgivarna i Blekinge att de upplevt brist på arbetskraft de senaste sex månaderna. Det är svårast att rekrytera läkare och specialiserade sjuksköterskor. Andelen företag inom byggnadsverksamhet som uppger problem med brist fortsätter att öka kraftigt, från 20 procent i höstas till 27 procent i vårens undersökning. Även inom industrin syns tilltagande rekryteringsproblem i jämförelse med höstens undersökning. Inom den privata tjänstesektorn minskar rekryteringsproblemen något totalt sett, men det är en stor och brokig kategori med stort utrymme för variationer. Tabell 3: Andel arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret (procent) Vår 2010 Höst 2010 Vår 2011 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

7 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 6 Varsel Från januari till april i år har 150 personer blivit varslade om uppsägning. Detta innebär en minskning med 18 personer i jämförelse med samma period förra året. Varslen är därmed på en nivå som skulle kunna sägas vara normal för en arbetsmarknad i uppgång. Dessutom varierar verkställningsgraden av varslen med konjunkturen och kan förväntas vara lägre nu när arbetsmarknaden är på uppåtgående. Tabell 4: Antal varslade personer per år År Antal varslade (t.o.m. april) 150 Källa: Arbetsförmedlingen Sysselsättningen i länet Antalet arbetstillfällen i Blekinge var färre under 2010 än under 2008, trots den kraftigt förbättrade ekonomiska situationen under Först mot slutet av 2011 kommer antalet sysselsatta åter att vara på samma nivå som innan finanskrisen. Mellan fjärde kvartalet 2008 och fjärde kvartalet 2009 försvann cirka arbetstillfällen från Blekinge eller nästan fyra procent av jobben. Den långsiktiga trenden är dock att antalet arbetstillfällen i länet ökar för varje år och har så gjort, med några få undantag, sedan Prognosen för 2011 och 2012 är att den positiva trenden fortsätter och att sysselsättningen i länet ökar med 800 personer i år och 600 personer nästa år. Näringsgrenar och yrken Den privata tjänstesektorn kommer att fortsätta att vara länets sysselsättningsmotor de kommande två åren. Arbetsförmedlingens undersökning bland Blekinges arbetsgivare visar att åtta av tio nya jobb kommer i någon av branschens undernäringar. Även byggsektorn och tillverkningsindustrin kommer att bidra positivt till sysselsättningen medan utvecklingen inom den offentliga sektorn kommer att vara negativ. För jord- och skogsbruk bedöms sysselsättningen i princip bli oförändrad under såväl 2011 som Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden Kvartal Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Kvartal Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruket sysselsätter lite drygt personer i Blekinge, eller två procent av de sysselsatta. Detta är en bransch som upplevt en trendmässigt fallande sysselsättning under flera årtionden och vårens prognos indikerar inget trendbrott. Arbetsförmedlingen undersökning visar dock inte att antalet arbetstillfällen i branschen kommer att minska, utan sysselsättningen inom branschen kommer vara i stort sett oförändrad de närmast kommande åren.

8 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 7 Industri I Blekinge jobbar nära 20 procent, eller cirka personer, inom industrin. Industrin är mest betydelsefull för länets västra del. Det gäller särskilt Olofström, där 40 procent arbetar inom industrin och där huvuddelen av länets bilindustri återfinns. Det är framförallt inom verkstadsindustrin som efterfrågan på arbetskraft ökar. Dit hör exempelvis maskin- och elektronikindustrin, som efter transportmedelsindustrin är länets största industrier. Industrisektorns drabbades mycket hårt av den finansiella krisen I Olofström försvann 21 procent av jobben inom industrin och arbetslösheten ökade kraftigt. 1 Industrikonjunkturen vände uppåt i augusti Återhämtningen har sedan dess varit mycket stark och verkstadsindustrin har åter- och nyrekryterat på bred front. Fortfarande är dock antalet sysselsatta inom industrisektorn långt under nivån i början av 2008 när den senaste högkonjunkturen toppade. Efter den kraftiga uppgången under 2010 befinner sig nu konjunkturen i en mognare period och företagens rekryteringsplaner är mer modesta. Antalet nyanmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen och inom industrisektorn har exempelvis minskat under det första kvartalet 2011 jämfört med samma period Inget av industriföretagen i vårens undersökning tror dock på en minskad efterfrågan det kommande året. Så trots förhållandevis stark tilltro till framtiden hålls anställningarna tillbaka under prognosperioden. En möjlig förklaring är att industriföretagen inte har några större kapaci- tetsproblem utan kan öka produktionen utan att nyanställa. 2 Byggnadsverksamhet I länet arbetar cirka 4000 personer inom byggnadsverksamhet. Det motsvarar nära 7 procent av de sysselsatta. Detta är en något mindre andel än för riket i stort. Byggföretagen i länet är optimistiska i sina framtidsutsikter och antalet anställda inom branschen kommer att öka något de närmaste åren. Inget av byggföretagen tror på en minskande efterfrågan de kommande 12 månaderna och fler än hälften tror på en ökning. Byggkonjunkturen i Blekinge har inte drivits av stora infrastrukturprojekt eller massiv nybyggnation, som varit fallet i storstadsregionerna. Istället har en ökning av ombyggnadsinvesteringarna i bostäder haft en positiv effekt på sysselsättningen. Det så kallade ROTavdraget har haft positiv effekt och kommer att ha så även under , även om ökningstakten nu avtar. Byggsektorn är den bransch i Blekinge som kanske tydligast signalerar rekryteringsproblem. 90 procent av företagen uppger att de måste nyanställa innan de kan öka produktionen med maximalt tio procent. Bristen har utvecklats till en ganska bred brist på arbetskraft. Samtidigt finns det fortfarande många arbetslösa byggungdomar (under 25 år) som saknar det antalet lärlingstimmar som krävs för att bli färdigutbildade. Situationen med begynnande brist på arbetskraft och en stor del unga som står utanför arbetsmarknaden är en av byggbranschens stora utmaningar framöver. Privata tjänster Av dem som har ett arbete i Blekinge jobbar en dryg tredjedel inom den privata tjänstesektorn. Detta motsvarar cirka sys- 1 Arbetslösheten ökade med 223 procent mellan , eller 700 personer, i Olofström. I länet som helhet ökade arbetslösheten med 103 procent eller 4400 personer. 2 I Småföretagsbarometern våren 2011 så har kapacitetsutnyttjandet sjunkit: från att 75 procent av företagen inom industrisektorn uppgav hösten att de arbetade för fullt kapacitetsutnyttjande till 54 procent i vårens mätning.

9 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 8 selsatta i länet och den privata tjänstesektorn är därmed den näst största branschen i länet. Bara inom offentliga tjänstesektorn arbetar fler. I jämförelse med övriga Sverige är detta dock en förhållandevis liten andel. I riket som helhet jobbar 45 procent inom den privata tjänstesektorn och ännu fler i storstadsregionerna. Trenden mot att en allt större del av de sysselsatta arbetar i branschen är emellertid stark även i Blekinge: av de nya jobb som skapas i Blekinge fram till 2012 kommer åtta av tio återfinnas inom den privata tjänstesektorn. Branschen är i regel personalintensiv och omfattar flera delnäringar med mycket skiftande verksamheter och därmed olika kompetens- och utbildningskrav. Här finns allt från enklare jobb utan krav på formell utbildning, som butikspersonal, till jurister och finansanalytiker. Handeln är jämte företagstjänster den delbransch inom den privata tjänstesektorn som sysselsätter flest personer. Jobbtillväxten inom handeln kommer att fortsätta under hela prognosperioden om än i måttlig takt. 58 procent av arbetsställena i prognosen förutser en ökad försäljning 6-12 månader framåt medan 8 procent tror på en minskning, vilket ger ett nettotal på 50 procent. I förhållande till sin omsättning är handeln i Blekinge något underbemannad i jämförelse med resten av riket, vilket ytterligare kan indikera ett anställningsbehov framöver. 3 Inom hotell-och restaurangbranschen är medelåldern låg och personalomsättningen hög. Det ger möjlighet till jobböppningar som för många kan fungera som ett första insteg på arbetsmarknaden. Företagarna inom branschen visar dock på små rekryteringsplaner varför sysselsättningsökningen endast förväntas bli svagt positiv under prognosperioden Transportbranschen består i Blekinge av allt från stora multinationella logistikföretag till ensamåkare. Den senaste tidens ekonomiska uppgång har generellt sätt gynnat branschen. Transportsektorn är den del av den privata tjänstesektorn med mest expansiva rekryteringsplaner. Företagstjänster är jämte handeln den bransch inom den privata tjänstesektorn som sysselsätter flest personer. I denna undernäring ingår IT-branschen som har en stark position i länets östra del. Branschen andas stark framtidsoptimism och nära 70 procent av företagen tror på en ökad efterfrågan de kommande 6-12 månaderna Offentliga tjänster Nästan 37 procent av de sysselsatta i Blekinge är anställda av någon av länets kommuner eller av landstinget. Detta motsvarar personer och är därmed den övergripande kategori som sysselsätter flest människor. I jämförelse med övriga Sverige, där ungefär en tredjedel jobbar inom det offentliga, är detta en hög siffra och den offentliga sektorn är därmed en särskilt viktig aktör på Blekinges arbetsmarknad. Till exempel utgör försvaret alltjämt en viktigt offentlig arbetsgivare i framförallt Karlskrona och Ronneby, där 14 respektive 12 procent av de sysselsatta arbetar inom offentlig förvaltning eller försvaret. Antalet sysselsatta inom offentliga tjänster kommer att minska svagt fram till slutet av Arbetsförmedlingen räknar med att sysselsättningen faller med cirka 200 personer 2011 och lika många Vård och omsorg. Blekinge har en äldre befolkning än riket i övrigt. Sju procent av befolkningen är mellan år medan medelvärdet i Sverige är 5,9 procent. Det förklarar åtminstone delvis varför Blekinge har den dyraste sjukvården i landet. 4 Den samlade sjukvårdsförvaltningens resultat för 2010 var ett minus på 260 miljoner kronor och Blekinge var tillsammans med Dalarna de enda landstings som visade röda siffror för Denna dystra ekonomiska utveckling kommer 3 HUI, Handelns Utredningsinstitut, Kostnaden för sjukvården per invånare var kr i Blekinge år Motsvarande snitt för hela Sverige var kronor (Sveriges kommuner och landsting, 2011).

10 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 9 med all sannolikhet få negativa effekter på sysselsättningen, men dessa är svåra att uppskatta i dagsläget. Sysselsättningen inom utbildningsväsendets olika delar är i stor utsträckning beroende av de demografiska variationerna. Exempelvis har länet upplevt några år av höga födelsetal som skapat ett tryck på den offentligt finansierade barnomsorgen. Till följd av detta har förskolelärare varit ett bristyrke under flera års tid. Under prognosperioden kommer dock expansionen av verksamheten att utebli totalt sett, och endast länets större kommuner förväntas utöka verksamheten. Grundskolans elevkullar minskar överlag och här förväntas i stort sett en oförändrad eller minskande efterfrågan på lärare. Även för gymnasieskolan har den demografiska effekten medfört ett minskat elevunderlag och därmed en minskande sysselsättning. De rekordstora barnkullarna från det tidiga 1990-talet följdes av kraftigt minskade födelsetal i samband med den ekonomiska krisen. Det är dessa små ungdomskullar som nu tar sig igenom gymnasiet och medför en fallande sysselsättning de kommande åren. Dessutom finns betydande konkurrens från de privata friskolorna. De ökar stadigt i antal och konkurrerar om elevunderlaget på både grundskole- och gymnasienivå. 5 Blekinge Tekniska högskola är länets absolut största utbildningsinstitution och arbetsgivare när det gäller eftergymnasial utbildning. Men trots att antalet nya elever beräknas bli rekordstort planeras inte för några nyrekryteringar de kommande två åren. 5 Förra året stod friskolor för 13,6 procent av det totala elevunderlaget i grundskolan i Blekinge, vilket nästan är en fördubbling på fem år. Motsvarande siffror för gymnasieskolan är 14,6 procent respektive en ökning på drygt 50 procent (Skolverket, 2010).

11 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 10 Utbudet av arbetskraft Befolkningsutveckling Efter några år av minskande befolkning, från mitten av till början av talet, har Blekinges befolkning ökat. Efter åtta år av befolkningstillväxt räknades länets befolkning vid slutet av 2010 till personer. Blekinges befolkningstillväxt sedan början av 2000 förklaras nästan uteslutande av den kraftiga befolkningsökningen i Karlskrona. Även Karlshamn och Sölvesborg har haft en positiv men betydligt mer dämpad befolkningsutveckling under perioden, medan Ronnebys befolkning förblivit ungefär lika stor och Olofströms minskat. Födelsetalen ökade stadigt i Blekinge under början av 2000-talet. Åren därefter har de mestadels minskat och under 2010 registrerades ett mindre, negativt födelsenetto, det vill säga att antalet döda överstiger antalet födda. Förra årets befolkningsökning förklaras därmed av ett positivt inflyttningsnetto. Barnafödandet i Sverige bedöms ha nått sin topp under 2010 och även invandringen förväntas minska under det innevarande året. Därmed talar mycket för att förra årets kraftiga befolkningsökning dämpas. Växlingar mellan höga och låga födelsetal under de senaste åren lämnar viktiga avtryck i den nuvarande befolkningens ålderssammansättning. De höga födelsetalen under ett antal år fram till början av 1990-talet har inneburit att antalet ungdomar i gymnasieåldern växt kraftigt under i stort sett hela 2000-talet, för att förra året minska för första gången sedan Antalet förstaårselever, det vill säga de som normalt sett fyller 17 år det aktuella året, har dock minskat sedan Följaktligen förväntas antalet ungdomar minska inom samtliga av gymnasieålderns tre ålderskategorier under Det blir i så fall första gången sedan slutet av talet. De höga födelsetalen i början av 1990-talet sjönk snabbt i samband med den ekonomiska krisen och fortsatte att sjunka fram till slutet av det årtiondet. Därför har gruppen barn i högstadieåldern varit minskande under en längre tid och kommer med all sannolikhet att sjunka även i år. Men eftersom födelsetalen ökat under framförallt första halvan av 2000 ökar antalet barn i grundskolans lägre åldersgrupper sedan ett par år tillbaks. Antalet barn i förskoleåldern har ökat tio år i rad, men ökningstakten har minskat under flera år och gruppen ser ut att minska i år. Positiv men kraftigt minskad nettoinflyttning Blekinge har haft en nettoinflyttning till länet sedan år 2000, om man räknar in flyttflöden mot såväl övriga Sveriges som utlandet. Men under samma period har det varje år skett en nettoutflyttning från länet till övriga Sverige medan det gentemot utlandet har handlat om en nettoinflyttning. Under de senaste fem åren har invandringsflödena till länet varit historiskt höga, vilket gjort att även det totala inflyttningsnettot till länet varit mycket stort under de åren. Under 2010 var det personer som flyttade till Blekinge medan flyttade ut, alltså var det 724 fler som flyttade in till än ut från länet. Det var 202 fler personer som flyttade ut till än in från andra län i Sverige. Det positiva inflyttningsnettot förklaras därmed helt av en nettoinflyttning gentemot utlandet, på 926 personer. Nettoinflyttningen från utlandet har dock minskat med nästan en fjärdedel jämfört med året innan, men samtidigt har nettoutflyttningen från Blekinge till övriga Sverige minskat med mer än två tredjedelar. Sammantaget innebär det att den positiva nettoinflyttningen motsvarar en kraftig ökning, med 37 procent, jämfört med året innan. Immigrationsflöden är i regel svåra att förutse men under det innevarande året förväntas invandringen minska igen. De finns framförallt två orsaker till den bedömningen, nämligen införandet av studieavgifter för personer från ett land

12 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 11 utanför EU/EES samt minskad invandring från Irak. 6 Karlshamn (+213 personer) och Karlskrona (+633 personer) är de två kommuner i Blekinge som står för den största delen av det positiva inflyttningsnettot. De två största kommunerna är också de enda som uppvisar ett positivt inflyttningsnetto gentemot övriga kommuner i länet, på 55 respektive 143 personer. Det omvända gäller för Ronneby som har ett negativt inflyttningsnetto på 182 personer. Olofström och Sölvesborg hade en obetydlig nettoutflyttning gentemot övriga kommuner i länet. Framförallt förklaras den totala nettoinflyttningen till Karlshamn och Karlskrona av en större inflyttning från än utflyttning till utlandet. Även övriga kommuner uppvisade en nettoinflyttning gentemot utlandet. Däremot hade Olofström och Ronneby en inte obetydlig nettoutflyttning mot andra län i landet, på 101 respektive 136 personer. Karlshamn, Karlskrona och Sölvesborg hade en liten eller obetydlig nettoinflyttning enligt samma relation. Det var endast Olofström och Ronneby som totalt sett hade fler personer som flyttade ut från än in till kommunen under Fortfarande stor arbetskraftsreserv Blekinges befolkning i arbetsför ålder, år, började liksom länets totala befolkning att öka från Länet har haft en positiv nettoinflyttning under hela 2000 och det är den viktigaste orsaken till att den totala befolkningen har ökat under alla år sedan Länets befolkning i åldrarna år har däremot minskat sedan 2008, trots en fortsatt positiv nettoinflyttning av personer i åldrarna år under de åren. Förklaringen är att nettotillskottet till den arbetsföra delen av befolkningen som beror på åldrande har varit negativt under de åren var det första året i modern tid som Blekinge hade ett nettoutflöde från befolkningen år som beror på åldrande. Utflödet från den arbetsföra befolkningen har ökat för varje år därefter och förväntas bli större även i år. 7 Denna historiska demografiska situation har direkt koppling till å enda sidan 40-talets höga födelsetal, som nu ger utslag i form av stora pensionsavgångar, och å andra sidan det låga barnafödandet under större delen av 1990, som nu innebär ett litet inflöde av ungdomar till den arbetsföra befolkningen. Denna obalans kan i sin tur relateras till att 60-talisterna, som är barn till de många 40-talisterna, fött för få barn. Anledningen till detta är den kraftiga ekonomiska krisen som drabbade Sverige i början av Arbetskraften i länet förväntas minska något i år till följd av att befolkningen i arbetsför ålder minskar. Men antalet personer utan arbete har ökat mycket kraftigt sedan 2007 och därtill har rekordmånga antagits till svenska högskolor och universitet under de senaste två åren. 8 Det finns med andra ord potential för ett inte obetydligt tillskott av arbetskraft från utbildningssystemets högre studier om ar- 6 Se Sveriges framtida befolkning (SCB, 2011). Införandet av studieavgifter förväntas få mycket stort genomslag på antalet utländska studenter som väljer att studera vid svenska universitet, men först vid höstterminens intagning. Blekinges Tekniska Högskola hade terminen 2009/ utländska helårsstudenter. 7 Den studerade tidsserien (SCB, ) sträcker sig tillbaks till år 1968 och åren är de enda i tidsserien där nettoinflödet till befolkningen år som beror på åldrande är negativt. Det vill säga att de är de enda åren då antalet 15-åringar var större än antalet 64-åringar, räknat året innan det avsedda året. 8 Vid Blekinge Tekniska Högskola ökade antalet helårsstudenter från personer läsåret 2007/2008 till läsåret 2009/2010, varav cirka 70 procent studerade på distans eller var utländska studenter. Till hösten har rekordmånga ansökningar till högskolan registrerats.

13 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 12 betsmarknaden fortsätter att utvecklas positivt, vilket det mesta tyder på. Ohälsotalen har minskat i Sverige ett antal år i följd. Trenden ser ut att fortsätta också under det innevarande året. Det gäller även Blekinge, vars ohälsotal minskade kraftigt förra året, med 10,3 procent, och har fortsatt minska i år. Överföringen av personer från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen förväntas därtill/dessutom att vara mindre i år jämfört med året innan. Ändrad sammansättning av arbetskraften Flyttflöden under 2000-talet samt finanskrisen har gjort att sammansättningen av arbetskraften i Blekinge förändrats i flera viktiga avseenden. Sedan slutet av talet har Blekinge haft ett positivt inflyttningsnetto gentemot utlandet samtidigt som inflyttningsnettot mot övriga Sverige. Öppet arbetslösa och sökande i program Antalet öppet arbetslösa personer och deltagare i program ökade under 2008 och 2009 med 107 procent, från i januari 2008 till i januari Under hela förra året och hittills i år har antalet personer utan arbete fortsatt att trendmässigt minska och uppgick till i genomsnitt under första kvartalet i år. Återhämtningen på länets arbetsmarknad har till en början varit geografiskt koncentrerad till västra Blekinge. Sedan andra kvartalet 2010 har antalet personer utan arbete minskat i Karlshamn, minskat kraf- 9 Enligt en trendad och säsongsrensad tidsserie var det totala antalet utan arbete som lägst i januari 2008 och toppen nåddes i januari 2010, efter en ökning på 118 procent. Även i faktiska värden nåddes toppen i januari 2010 medan lägstanivån som föregick finanskrisen var i oktober 2007, då var registrerade som öppet arbetslösa eller i program. varit negativt. Totalt sett har inflyttningsnettot varit positivt och invandringen till länet har varit särskilt kraftig de senaste fem åren. Andelen av den arbetsföra befolkningen som är född i ett utomeuropeiskt land har mer än fördubblats, från 2,5 till 5,5 procent, mellan år 2005 och Dessutom har den totalt sett positiva nettoinflyttningen till länet bidragit till att föryngra befolkningen i arbetsför ålder. Anledningen är att individer mellan år tenderar att ha mycket högre flyttbenägenhet än resten av befolkningen. Finanskrisen har påverkat arbetskraftens sammansättning eftersom yngre och personer med utländsk bakgrund drabbades särskilt hårt, även om det skedde vid olika faser av krisen. Båda grupperna har vuxit oproportionerligt bland den del av arbetskraften som inte har arbete. tigt i Sölvesborg och allra mest i Olofström. Men även i Ronneby har trenden varit otvetydigt minskande sedan december förra året. Undantaget i länet är således Karlskrona, som under årets första kvartal ligger kvar på ungefär samma nivåer som motsvarande period förra året. Bland svenskfödda invånare är dock trenden svagt minskande i Karlskrona, sedan september 2010, medan antalet utrikesfödda som är öppet arbetslösa eller i program har fortsatt att öka kraftigt under hela 2010 och årets inledande kvartal. Tabell 6: Öppet arbetslösa och sökande i program Öppet arbetslösa och sökande i program Antal Differens mot ett år tidigare 2010 kv ,1 % 2011 kv ,8 % 2012 kv ,7 % Källa: Arbetsförmedlingen Under förra årets sista och årets första kvartal har minskningstakten i länet tilltagit och vid sista kvartalet 2011 är prognosen att personer kommer att vara öppet arbetslösa eller delta i program, nästan 15 procent färre än motsvarande period året innan. I relativa tal kommer 7,5 procent av arbetskraften vara utan arbete då, vilket är 1,1 procentenheter lägre än ett år innan. Bedömningen är att minsknings-

14 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 13 Arbetslöshetens struktur takten avtar något den närmaste tolvmånadersperioden som följer därefter, och att personer eller 6,6 procent av arbetskraften i genomsnitt är öppet arbetslösa eller deltar i program under det fjärde kvartalet Antalet öppet arbetslösa och i program har minskat trendmässigt i Blekinge sedan januari Det beror på att antalet män utan arbete, som då motsvarade nästan sex av tio av samtliga utan arbete, har minskat sedan december Som framgår av Tabell 7 var det under första kvartalet i år 11,3 procent av arbetskraften som var öppet arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd. Det är en minskning med 1,3 procentenheter jämfört med samma period året innan men ändå mycket högre än riksgenomsnittet på 8,7 procent. Framförallt är det bilindustrin i västra Blekinge som återhämtat sig mycket kraftigt under det senaste året, och det har främst gynnat män. Det är en viktig förklaring till varför Sölvesborg och framförallt Olofström är de enda kommunerna i länet där andelen öppet arbetslösa och i program är högre bland kvinnor än män. Karlskrona, å andra sidan, har ett i både absoluta och relativa tal stort inslag av offentlig verksamhet i sin sysselsättningsstruktur. Kommunen har således en bättre arbetsmarknad för kvinnor och det förklarar den anmärkningsvärt låga arbetslösheten bland kvinnor i kommunen. Antalet kvinnor utan arbete ökade i Blekinge under hela förra året, men i år har det skett ett trendbrott och gruppen har minskat något för varje månad. Fram till första kvartalet i år hade ändå andelen män bland de öppet arbetslösa och i program minskat kraftigt jämfört med året innan, till 53 procent. När finanskrisen drabbade arbetsmarknaden var det i stor utsträckning de yngsta som gick ut i arbetslöshet. Redan vid halvårsskiftet 2007 började andelen ungdomar år minska bland öppet arbetslösa och deltagare i program. Då uppgick gruppens andel till cirka 20 procent för att under loppet av ett och ett halvt år öka till 28 procent. Under större delen av 2009 fanns en tydlig trend där andelen ungdomar minskade bland de sökande utan arbete, men efter det har trenden vänt och andelen har under flera månader legat kring 28 procent. Gruppen har förvisso minskat trendmässigt under större delen av förra året och under hela första kvartalet i år. Men minskningstakten har avtagit och gått från att vara högre till att bli mindre än för övriga åldergrupper. Av Blekinges ungdomar som var del i arbetskraften var i genomsnitt nästan 29 procent utan arbete under årets första kvartal. Det är mycket högre än riksgenomsnittets 18,5 procent. Även andelen utrikesfödda bland de öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd har ökat till följd av krisen. Men i det här fallet är det främst efter att nedgången på arbetsmarknaden började avta som andelen utrikesfödda har ökat. Under andra halvan av 2008 och första halvan av 2009, när krisen drabbade arbetsmarknaden som värst, var andelen utrikesfödda i stort sett oförändrad och låg mellan 21 och 22 procent. Det är framförallt under återhämtningsfasen som de utrikesfödda haft svårt att hävda sig i konkurrensen om jobben. Under hela 2009 var andelen utrikesfödda 21 procent men under hela 2010 samt under årets inledande månader har deras andel vuxit varje månad för att i mars uppgå till 25 procent. Liksom när det gäller ungdomar är de utrikesfödda som inte har arbete oproportionerligt många i Blekinge. De är nästan 29 procent av dem som står till arbetsmarknadens förfogande, jämfört med riksgenomsnittet på 20 procent. Personer i åldersgruppen år klarade sig mycket bra under nedgången på arbetsmarkanden jämfört med andra ålderskategorier. Men liksom de utrikesfödda har de som stått utan arbete haft relativt svårt att konkurrera om jobben under återhämtningen. I juni 2007 var 21 procent av samtliga arbetslösa och deltagare i program mellan 55 och 64 år. I början av 2009 hade siffran sjunkit till 14 procent och därefter har gruppens andel stigit för att under årets första kvartal stabilisera sig kring 16 procent.

15 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 14 Tabell 7: Arbetslöshetens struktur Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd (genomsnitt kvartal och 2010), som procentuell andel av arbetskraften (2009) för respektive grupp. Kommun Totalt år Män Unga år Äldre år Utbildning Olofström 13,3 15,8 11,1 34,5 11,7 11,4 21,0 22,4 16,6 13,5 Karlskrona 10,4 9,7 11,0 26,7 7,6 8,5 31,2 24,1 10,5 6,0 Ronneby 12,5 12,5 12,5 31,0 8,8 10,6 31,8 26,4 11,6 7,3 Karlshamn 10,9 10,5 11,3 27,1 7,7 9,2 31,0 20,5 10,7 6,8 Sölvesborg 11,3 11,3 11,2 31,9 8,5 9,7 24,9 17,4 11,2 7,0 Länet i fjol 12,0 10,7 13,2 30,2 8,5 10,5 27,1 22,1 12,2 7,4 Länet 11,3 11,1 11,4 28,9 8,3 9,5 28,9 22,5 11,1 6,8 Riket 8,7 8,4 8,9 18,5 6,8 6,8 20,0 18,6 8,5 5,3 Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Kvinnor Inrikesfödda Utrikesfödda Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Sett till utbildningsnivå var det de med gymnasieutbildning som i störst utsträckning kom ut i arbetslöshet när finanskrisen tyngde arbetsmarknaden. Från första kvartalet 2008 och två år framåt ökade antalet öppet arbetslösa och i program bland personer med gymnasial utbildning med nästan 120 procent. Det kan jämföras med en 80 procentig ökning bland gruppen utan gymnasieutbildning samt med en ökning på drygt 90 procent bland de med eftergymnasial utbildning. Under den pågående återhämtningen på arbetsmarknaden, som nu pågått i fem kvartal, är det de med eftergymnasial utbildning och framförallt de med gymnasieutbildning som gynnats. Även gruppen utan arbete och med förgymnasial utbildning minskar, men först sedan i höstas och i betydligt mer beskedlig takt. Även om de med lägst utbildningsnivå drabbades mindre än de med högre utbildning under finanskrisen, enligt ovan, finns det nu tydliga tecken på att många i den gruppen av sökande har svårt att dra nytta av arbetsmarknadens uppgång. I princip samma utveckling kan sägas gälla för äldre sökande, år, liksom kvinnor. Båda grupperna klarade sig förhållandevis bra under nedgångsåren på arbetsmarknaden. Men bland dem som stod utan arbete när efterfrågan på arbetsmarknaden vände uppåt har det generellt sett varit svårt att hävda sig i konkurrensen om jobben. Överhuvudtaget visar Tabell 8 att gruppen av personer som varit arbetslösa en längre tid har haft särskilt svårt att ta del av arbetsmarknadens uppgång. Totalt sett har andelen personer i arbetsför ålder som antingen är långtidsarbetslösa eller deltar i något program vuxit, från 52,6 kvartal 1 förra året till 53,6 under årets första kvartal.

16 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 15 Tabell 8: Långtidsarbetslösa personer samt sökande i jobbgarantin för ungdomar respektive i jobb- och utvecklingsgarantin. Andel av samtliga personer som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd i respektive grupp. Kv Kv Riket kv Totalt år 52,6 53,6 49,3 Kvinnor 21,6 23,3 22,2 Män 31,0 30,3 27,1 Unga år 19,5 20,3 15,1 Äldre år 8,9 9,8 9,3 Inrikesfödda 42,5 42,3 34,4 Utrikesfödda 10,1 11,3 14,9 Utomeuropeiskt födda 4,1 5,1 9,1 Förgymnasial utbildning 14,0 15,4 13,7 Gymnasial utbildning 30,1 29,7 26,1 Eftergymnasial utbildning 8,5 8,5 9,5 Källa: Arbetsförmedlingen Även om andelen äldre och lågutbildade, och i viss utsträckning andelen kvinnor, växer kraftigt bland dem som varit arbetslösa en längre tid, är det bland de utomeuropeiskt födda som det största inflödet till långtidsarbetslöshet och program har skett. Från kvartal 1 förra året till kvartal 1 i år har det faktiska antalet personer som är långtidsarbetslösa eller deltar i program ökat med 3 procent bland både förgymnasialt utbildade och de i åldrarna år. Bland kvinnor är motsvarande ökning knappt en procent och bland ungdomar har antalet i själva verket minskat med mer än två procent. Antalet utrikesfödda ökar med nästan fem procent. Men ökningen förklaras helt och hållet av att antalet utomeuropeiskt födda ökar mycket kraftigt, med 18 procent. Om vi ser till antalet utrikesfödda som är födda i Europa så har gruppen faktiskt minskat med nästan fem procent. Det är något mindre än minskningen bland inrikesfödda, på knappt sju procent. Tabell 9: Personer med funktionsnedsättning som är öppet arbetslösa eller sökande I program med aktivitetsstöd. Andel av samtliga personer som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd i respektive grupp. Kv Kv Riket kv Totalt år 11,3 14,1 16,9 Kvinnor 5,6 7,3 8,6 Män 5,7 6,7 8,3 Unga år 1,0 1,4 1,6 Äldre år 2,9 3,3 4,0 Inrikesfödda 9,4 11,5 12,9 Utrikesfödda 1,9 2,5 4,0 Förgymnasial utbildning 4,6 5,7 6,0 Gymnasial utbildning 5,4 6,8 8,1 Eftergymnasial utbildning 1,2 1,6 2,8 Källa: Arbetsförmedlingen Antalet personer med funktionsnedsättning som är öppet arbetslösa eller deltar i program har ökat mycket kraftigt det senaste året. Det gäller både i faktiskt antal (17 procent) och som andel av samtliga personer utan arbete (2,8 procentenheter). Ökningen har skett parallellt med att efterfrågan på arbetsmarknaden återhämtat sig. Den kan i stor utsträckning, och kanske helt och hållet, tillskrivas överföringen av utskrivna från Försäkringskassan. Under förra året blev över 800 personer utskrivna från Försäkringskassan. En grov uppskattning är att mellan procent av dem är registrerade som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen idag. Över sju av tio av samtliga utskrivna var kvinnor och antalet funktionshindrade kvinnor utan arbete har följaktligen ökat mycket kraftigt, med 24 procent. Nästan sju av tio av de funktionshindrade utan arbete är kvinnor. Den procentuella ökningen är dock störst bland två mindre grupper i den här populationen: antalet utrikesfödda funktionshindrade utan arbete har ökat med 27 procent och antalet funktionshindrade ungdomar utan arbete har ökat med 31 procent.

17 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 16 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Nya och stora grupper på väg in i långvarig arbetslöshet Tabell 10 visar entydigt hur andelen sökande som varit arbetslösa längre perioder samvarierat med de senaste årens uppoch nedgång på arbetsmarknaden. Under 2008 och 2009 var det väldigt många som gick från arbete till arbetslöshet, vilket gjorde att andelen som varit arbetslösa en längre period minskade. Under de senaste fem kvartalen har trenden istället varit att antalet blekingebor som gått från arbetslöshet till arbete ökat, men det är tydligt att de som varit arbetslösa en längre tid haft svårare att hävda sig på den förbättrade arbetsmarknaden. Andelen sökande som varit inskrivna ett år eller längre (och är öppet arbetslösa eller i program) gick ner från 0,65 våren 2008 till 0,58 våren De har dock ökat kraftigt i takt med att efterfrågan på arbetsmarknaden vänt upp (0,63 (2010) och 0,66 (2011)). Däremot har andelen som varit inskrivna mellan ett och två år minskat något under det senaste året. Samtidigt har de som varit inskrivna mellan två och tre år ökat mycket kraftigt, från 14 till 16 procent. Det visar att många av dem som gick ut i arbetslöshet under finanskrisen, för två tre år sen, inte lyckats få arbete efter det. Gruppen öppet arbetslösa eller i program som varit inskrivna i mer än två år har därmed ökat betydligt. Det finns med andra ord stor risk för att finanskrisen är på väg att lämna en mer beständig, strukturell effekt på länets arbetsmarknad. Men i faktiskt antal har även det totala antalet långtidsarbetslösa och deltagare i program minskat under det senaste året, med 4,4 procent. Däremot ökar antalet bland tre undergrupper, nämligen sökande i åldrarna år (+2,6 procent), sökande med förgymnasial utbildning (+3,1 procent) samt bland kvinnliga sökande (+1,0 procent). Generellt sett kan man säga att de som ingår i de här undergrupperna har haft svårt att undvika arbetslöshet och även haft svårt att ta sig ur långvarig arbetslöshet. Tabell 10: Öppet arbetslösa och sökande i program fördelat på sammanlagd tid utan arbete under de senaste 10 åren. Andel av öppet arbetslösa och sökande i program i åldern 16-64, procent. 1-2 år 2-3 år > 3år Vår Vår Vår Vår Vår Vår Källa: Arbetsförmedlingen Den i särklass största ökningen av antalet långtidsarbetslösa och deltagare i program har däremot skett bland utomeuropeiskt födda, en ökning med hela 18 procent. Blekinges befolkning som är utomeuropeiskt född och i arbetsför ålder har ökat med rekordhöga siffror sedan 2007, i snitt med 604 personer per år. Även om de utomeuropeiskt födda som varit utan arbete en längre tid fortfarande är en förhållandevis liten grupp, jämfört med övriga län i Sverige (Tabell 8), tyder allt på att gruppen kommer att fortsätta att växa kraftigt. Det beror inte enbart på att den här delen av befolkningen växer, utan också på att de utrikesfödda har särskilt svårt att komma ut i arbete på just Blekinges arbetsmarknad, med undantag för Olofström (Tabell 7). Det är också viktigt att notera att antalet långtidsarbetslösa och deltagare i program bland de utrikesfödda som är födda i Europa har minskat under det senaste året. Det visar att det är just de utomeuropeiskt födda som har särskilt svårt att hävda sig på arbetsmarknaden. Vidare finns en uppenbar risk i att samtliga kommuner i Blekinge har en anmärkningsvärt hög ungdomsarbetslöshet jämfört med Sverige som helhet (Tabell 7). Till exempel är mer än var tredje individ i åldern år öppet arbetslös eller deltar i program i Olofström. Ungdomsarbetslösheten är också oroväckande hög med tanke på att det dessutom är rekordmånga ungdomar som studerar vid högskolor och universitet, vilket även gäller Blekinge Tekniska Högskola. Men generellt sett är arbetslöshet bland ungdomar ett mindre allvarligt problem än när den drabbar äldre individer. Därtill har det faktiska antalet antalet ungdomar som är långtidsarbetslösa eller deltar i program faktiskt minskat något det senaste året, med 2,4 procent. Det som signalerar ett större problem är