...KVINNOR OCH MÄN KRONOBERGS LÄN 2015

Transkript

1 ...KVINNOR OCH MÄN KRONOBERGS LÄN 2015

2 Innehåll Befolkning... 4 Hälsa Utbildning Barn och familj Förvärvsarbete Inkomst Kriminalitet Makt och inflytande Producerad av SCB, Region Kronoberg och Länsstyrelsen i Kronobergs län. Kontaktpersoner: Region Kronoberg, Elsa Anderman, tel , e-post: elsa.anderman@kronoberg.se Länsstyrelsen i Kronobergs län, Karin Hopstadius, tel , e-post: karin.hopstadius@lansstyrelsen.se Layout: Ateljén, SCB Illustration omslag: Catarina Sammelin Fler exemplar av skriften kan beställas genom Länsstyrelsen eller Region Kronoberg, samt finns på respektives hemsidor för nedladdning. Region Kronoberg och Länsstyrelsen i Kronobergs län Printed in Sweden Tryck: DanagårdLiTHO AB Förord Länets regionala utvecklingsstrategi konstaterar att: Det är regionens flickor och pojkar, kvinnor och män i olika åldrar som skapar utveckling och förnyelse inom alla sektorer offentlig, privat och civil. Länsstyrelsen i Kronobergs län och Region Kronoberg vill, som ett led i regionens framtida utveckling, fortsätta att ge länets aktörer möjlighet att synliggöra kvinnors och mäns, flickors och pojkars förutsättningar och villkor. Ett redskap för detta arbete är denna skrift som under olika rubriker visar på länets statistiska utveckling vad gäller jämställdhet. Statistiken ger oss möjlighet att utifrån länets olika styrdokument och prioriteringar identifiera områden där insatser krävs eller som kan användas som goda exempel på ett framgångsrikt arbete. Förutom den kvantitativa överblicken behöver bilden kompletteras med den kvalitativa aspekten. Detta innebär att förutom att se till procenttal och siffror även beakta t.ex. hur vi tillgodoser kvinnors och mäns, flickors och pojkars rättigheter och möjligheter till makt och inflytande samt möjligheten att forma samhället och sina egna liv bortom traditionella könsroller. Jämställdhet är en grundläggande mänsklig rättighet och makt, både formell och informell, ska delas lika mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Genom att tillvarata både kvinnors och mäns, flickors och pojkars erfarenheter och kunskaper skapar vi förutsättningar för en hållbar utveckling för människor, miljö och ekonomi. Anna Fransson Ordförande Regionstyrelsen Region Kronoberg Kristina Alsér Landshövding Länsstyrelsen Kronobergs län

3 Det jämställdhetspolitiska målet Regering och riksdag har bestämt att målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det innebär: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren i beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor ifråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet livet ut. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Länsstyrelsens och Region Kronobergs roll Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att arbeta för att de nationella målen för jämställdhetspolitiken får genomslag i länet genom ett initierande, kunskapsuppbyggande, stödjande och uppföljande arbete. Länsstyrelsen har också ett löpande uppdrag gällande jämställdhetsintegrering i Kronobergs län. Region Kronoberg arbetar genom den europeiska deklarationen om jämställdhet (CEMRdeklarationen) brett med jämställdhet i verksamheten. Därtill har organisationen regeringens uppdrag att arbeta för en jämställd regional utveckling, där kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Tillsammans arbetar Länsstyrelsen och Region Kronoberg för att könsuppdelad statistik ska finnas. Det ger viktig basfakta, som behövs för att synliggöra de olika förhållanden som kvinnor och män lever under i länet idag. Jämställdhet Innebär bland annat att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att: ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende vårda hem och barn delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället Ordet jämställdhet brukar i Sverige avgränsas till förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet m.m. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Kvantitativ och kvalitativ jämställdhet Den kvantitativa aspekten avser en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället såsom skola, arbetsliv, aktiviteter på fritiden och maktpositioner. Jämn könsfördelning i en grupp innebär att andel kvinnor respektive män ligger mellan 40 och 60 procent. En jämn könsfördelning är inte tillräcklig för att uppnå jämställdhet. Det krävs också att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara den kvalitativa jämställdheten. 2 3

4 Befolkning Befolkning Befolkningen efter kommun 31 dec 2014 Antal Kvinnor Män Totalt Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik Befolkningen efter ålder 31 dec 2014 Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult I samtliga av länets 8 kommuner bor det fler män än kvinnor. I Växjö är mansöverskottet störst, följt av Alvesta år år 65 år Länet Riket 0 19 år år 65 år % Källa: SCB, Befolkningsstatistik Andelen äldre är högre bland kvinnor än bland män i alla kommuner. I åldersgrupperna 0 19 år och år är andelen män högre än andelen kvinnor i alla länets kommuner. 4 5

5 Befolkning Befolkning Befolkningen i och utanför tätorter 2014 Lessebo Växjö Markaryd Uppvidinge Ljungby Älmhult Alvesta Tingsryd i tätort utanför tätort % Källa: SCB, Tätorter; arealer, befolkning Könsfördelning (%) i tätort utanför tätort Kv M Kv M I alla kommuner bor det fler män än kvinnor utanför tätorterna. 78 procent av länets befolkning bor i tätorter. Högst andel tätortsbor har Lessebo och Växjö. Definition gällande tätort se SCB gjorde den senaste tätortsavgränsningen år Befolkningen efter nationell bakgrund 2014 Antal Procentuell fördelning Länet Länet Riket Kvinnor Män Kv M Kv M Inrikes födda varav två inrikes födda föräldrar en inrikes och en utrikes född förälder två utrikes födda föräldrar Utrikes födda varav bosättningstid i Sverige 0 4 år år uppgift saknas Totalt Utrikes födda Norden varav Danmark Finland Island Norge EU utom Norden Utanför EU och Norden Källa: SCB, Befolkningsstatistik 6 7

6 Befolkning Befolkning Utrikes födda 31 dec 2014 Lessebo Markaryd Alvesta Älmhult Uppvidinge Växjö Ljungby Tingsryd Länet Riket % Källa: SCB, Befolkningsstatistik Kv M In- och utflyttningar 2014 Antal Inflyttade Utflyttade Flyttningsöverskott Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik Länet som helhet har ett positivt flyttningsöverskott, både för kvinnor och män. Störst flyttningsöverskott har Växjö. Totalt i länet finns en något högre andel utrikes födda kvinnor än män, i tre av länets kommuner är andelen män större (Lessebo, Markaryd och Uppvidinge). 8 9

7 Befolkning Hälsa Flyttningsöverskott inom/utanför länet 2014 Antal inflyttningar utflyttningar Inom länet Till/från länet Till/från utlandet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet totalt Källa: SCB, Befolkningsstatistik Alla kommuner i länet har ett flyttningsöverskott från utlandet. Ohälsotalet Antal dagar per år och försäkrad i åldern år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: Försäkringskassan I alla kommuner är ohälsotalet högre bland kvinnor än bland män. Detta gäller för alla åren. År 2014 är skillnaden mellan mäns och kvinnors ohälsotal störst i Ljungby. Antal utbetalade dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, samt sjukersättning/aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension/sjukbidrag) från socialförsäkringen per registrerad försäkrad. Alla dagar är omräknade till heldagar

8 Hälsa Hälsa Anmälda arbetsskador* 2014 Antal år år år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: Arbetsmiljöverket *arbetsolyckor + arbetssjukdomar Män drabbas totalt sett oftare av arbetsskador än kvinnor men i gruppen år är kvinnorna drabbade i större utsträckning än männen. Pågående sjukfall efter antal dagar dec 2014 Antal med sjukpenning eller rehabiliteringspenning Antal personer Förändr. sedan år 2000 i % 29 dagar o mer 180 dagar o mer 180 dagar o mer Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: Försäkringskassan Antalet långa sjukfall har minskat på senare år. Både sjukfall 29 dagar och mer samt 180 dagar och mer är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Avser sjuk- eller rehabiliteringspenning. Sjukskrivningstidens längd mäts från dag för sjukanmälan till arbetsgivare eller försäkringskassa fram till 31 dec

9 Hälsa Hälsa Sjuk- och aktivitetsersättning dec 2014 Andel (%) av inskrivna Befolkningen efter vikt Andel år Andel (%) Förändring år år år sedan 2001, år procentenh. Kv M Kv M Kv M Kv M Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: Försäkringskassan Kv M Kv Länet Fetma Övervikt Undervikt Normalvikt % Riket Undervikt Det är vanligare bland kvinnor än bland män att ha sjuk- och aktivitetsersättning. Högst andel bland både kvinnorna och män finns i Markaryd. M Fetma Övervikt Normalvikt % Fetma BMI 30 och över Övervikt BMI 25 29,9 Normal vikt BMI 18,5 24,9 Undervikt BMI 18,4 och under Källa: Folkhälsomyndigheten Har sjuk- eller rehabiliteringspenning. Nationella folkhälsoenkäten är en urvalsundersökning, värden presenteras som 4-årsmedelvärden. För mer information, se

10 Hälsa Utbildning Befolkning med riskabla alkoholvanor till Andel år Procent män riket män länet kvinnor riket kvinnor länet Elever med slutbetyg från gymnasiet Länet. Läsåret 2012/2013 % Kv Hantverk (HV) Vård- och omsorg (VO) Estetiska (ES) Humanistiska (HU) Samhällsvetenskap (SA) % Hotell- och turism (HT) M Handel och administration (HA) Barn- och fritid (BF) Befolkning som röker dagligen till Andel år Procent kvinnor riket män riket Källa: Folkhälsomyndigheten kvinnor länet män länet Nationella folkhälsoenkäten är en urvalsundersökning, värden presenteras som 4-årsmedel värden. För mer information, se Restaurang- och livsmedel (RL) Källa: Skolverket Naturbruk (NB) *Åtta procent av eleverna har tillhört program som ej särredovisas pga för få elever i respektive program och/eller att antalet i det ena könet är färre än tre. % % * * Naturvetenskap (NA) Ekonomi (EK) Teknik (TE) Fordon o transport (FT) Bygg o anläggning (BA) VVS och fastighet (VF) Gymnasieskolan är starkt könsuppdelad, särskilt inom yrkesförberedande program.

11 Utbildning Utbildning Befolkningens utbildningsnivå år. Procentuell fördelning Förgymn. Gymn. Eftergymn. Uppgift utbildn. utbildn. utbildn. saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: SCB, Utbildningsregistret Andelen med eftergymnasial utbildning är högre bland kvinnor än bland män. Störst skillnad mellan könen är det i Lessebo. Befolkningens utbildningsnivå år. Procentuell fördelning Förgymn. Gymn. Eftergymn. Uppgift utbildn. utbildn. utbildn. saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: SCB, Utbildningsregistret Andelen med enbart förgymnasial utbildning är högre i den äldre gruppen. Det gäller både kvinnor och män. En större andel kvinnor har eftergymnasial utbildning jämfört med män

12 Utbildning Utbildning Behörighet till vidare studier Andel (%) av alla i respektive kull som avslutat läsåret 2013/14 Till gymnasiet Till universitet och högskola Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo* Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: Skolverket *Inget gymnasium fanns i kommunen eller uppgift om behörighet saknas. Samtliga skolor ingår. I länet är kvinnor i större utsträckning än män behöriga till vidare studier. Skillnaden är större avseende behöriga till universitet och högskola än till gymnasiet. Övergång gymnasieskola högskola Andel (%) som slutade gymnasieskolan 2009/2010 och som påbörjat högskolestudier senast 2013/2014 Uppvidinge Lessebo Markaryd Alvesta Ljungby Tingsryd Växjö Älmhult Länet Riket % Källa: SCB, Högskoleregistret, Regionala paket Kv M Jämfört med riket går en lägre andel av kvinnorna och männen vidare till högskolestudier inom 3 år efter gymnasiet. I alla länets kommuner fortsätter kvinnor att studera i högre utsträckning än män

13 Utbildning Utbildning Högskolenybörjare i åldern år* Läsåret 2013/2014 Antal Könsfördeln. Andel (%) (promille) av alla i resp. ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: SCB, Högskolestatistik *Ålder Fler kvinnor än män i åldern år börjar på högskolan. Detta gäller i alla kommuner. Högskolenybörjare i åldern år* Läsåret 2013/2014 Antal Könsfördeln. Andel (%) (promille) av alla i resp. ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: SCB, Högskolestatistik *Ålder Även bland högskolenybörjare i åldern år finns en högre andel kvinnor

14 Utbildning Barn och familj Kvalificerad yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning 2013 Antal studerande respektive examinerade under året* Antal studerande Antal examinerade Utbildningsområde Kvinnor Män Kvinnor Män Data/IT Ekonomi, administration och försäljning Hotell, restaurang och turism Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Journalistik och information Kultur, media och design Teknik och tillverkning Transporttjänster Könsfördelning (%) Födda barn per kvinna respektive man Antal barn per kvinna resp. man 2,5 Kvinnor Länet Kvinnor Riket 2,0 1,5 Män Riket Män Länet 1,0 0,5 0, Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan *Gäller även ej folkbokförda i länet Källa: SCB, Befolkningsstatistik Fler män än kvinnor studerar men fler kvinnor än män examineras från kvalificerad yrkeshögskoleutbildning. Studievalen är starkt könsuppdelade. Under 1990-talet sjönk fruktsamheten. Lägsta värden för båda könen inträffade i länet år I länet låg talen år 2014 på 1,97 barn per kvinna och 1,75 barn per man. Motsvarande för riket var 1,88 per kvinna och 1,70 per man. Uppgifterna är sekretessgranskade. Antal barn som en generation kvinnor respektive män får = summerad fruktsamhet. Det finns fler män än kvinnor i fruktsam ålder. Därför är talen lägre för män

15 Barn och familj Barn och familj Användning av föräldraförsäkringen 2014 Personer som använt försäkringen. Könsfördelning (%) FP TFP Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: Försäkringskassan I samtliga kommuner är det färre män än kvinnor som använder föräldrapenningen. I Uppvidinge är det minst skillnad mellan könen gällande den tillfälliga föräldrapenningen. Användning av föräldraförsäkringen 2014 Fördelning (%) av nettodagar FP TFP Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: Försäkringskassan Männen tar ut betydligt färre föräldradagar än kvinnorna. FP = föräldrapenning vid barns födelse. TFP = tillfällig vård av barn. Kontakt dagar samt pappornas 10 dagar ingår ej. Nettodagar, ex. 2 halva dagar = 1 heldag. I övrigt se föregående sida

16 Barn och familj Barn och familj Kommunernas omsorg för barn* 2014 Andel i respektive ålder Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg 1 5 år 6 12 år 1 5 år 6 12 år Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: Skolverket *Könsredovisning är ej tillgänglig. I Uppvidinge och Lessebo har 89 procent av 1 5-åringarna en förskoleplats jämfört med 72 procent av barnen i Markaryd. I Älmhult har 73 procent av 6 12 åringarna en fritidshemsplats. Det kan jämföras med 34 procent av barnen i Uppvidinge. Ungdomar som bor kvar hos föräldrar 2014 Procent Flickor länet Källa: SCB, Befolkningsstatistik Flickor riket Pojkar riket Pojkar länet Ålder Från 19 års ålder flyttar flickor hemifrån i större utsträckning än pojkar. År 2014 bodde 21 procent av de 23-åriga flickorna i länet kvar hemma. För pojkarna var motsvarande andel 34 procent. Skillnaden är stor mellan könen i åldrarna år. Förskolor som har enskild huvudman ingår om kommunen utövar tillsyn över verksamheten. Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp där familjedaghem är en av flera tänkbara varianter

17 Barn och familj Barn och familj Familjehushåll efter hushållstyp Procentuell fördelning samt antal Länet Riket Sammanboende utan barn Sammanboende med barn Ensamstående kvinna utan barn Ensamstående man utan barn Ensamstående kvinna med barn 3 4 Ensamstående man med barn 1 2 Summa, % Antal, tal Familjehushåll efter hushållstyp och antal barn Procentuell fördelning Länet Riket Samman- Ensamstående Samman - Ensamstående boende kvinna man boende kvinna man Inga barn barn barn barn Summa % Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) Befolkningen i ordinärt boende med beviljad hemtjänst januari september 2014 Antal 65 år år 80 år Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet* Riket Källa: Socialstyrelsen *Personer kan få insatser i flera kommuner men de räknas bara med en gång i länsuppgiften. Fler kvinnor än män, 65 år och äldre, beviljas hemtjänst. Familjehushåll: ett hushåll där en eller flera personer bor tillsammans, ingår i samma familj och åtminstone en person är minst 16 år. I gruppen sammanboende ingår personer av samma kön om de angivit sig som sammanboende. Åren genomgick undersökningen förändringar som på olika sätt påverkat resultaten och möjligheten att göra jämförelser över tid. För mer information se

18 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Förvärvsarbetande 2013 Andel (%) i respektive åldersgrupp år år år år Kv M Kv M Kv M Kv M Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Andelen förvärvsarbetande är lägre bland kvinnor än bland män, störst skillnad mellan könen är det i Markaryd. Utrikes födda förvärvsarbetande 2013 Andel (%) i respektive födelsegrupp. Avser år Norden EU 27 Utanför utom Norden EU 27 och Norden Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Högst andel förvärvsarbetande har gruppen utrikes födda i Norden. I denna grupp är andelen förvärvs arbetade kvinnor högre än motsvarande andel hos männen, i övriga grupper med utrikes födda är förhållandet det omvända

19 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Utrikes födda förvärvsarbetande 2013 Andel (%) i respektive åldersgrupp Kv M Kv M Kv M Kv M Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Utrikesfödda män förvärvsarbetar i högre utsträckning än utrikesfödda kvinnor. Sysselsatta efter vanligen arbetad tid per vecka 1990 och år Procent tim tim 0 Länet 1 19 tim Riket Länet Riket Länet Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Riket Länet Procent 100 Riket År 1990 arbetade 52 procent av kvinnorna i länet heltid. År 2014 har andelen ökat till 64 procent. Bland män i länet har andelarna under samma år minskat från 92 procent till 88 procent

20 Förvärvsarbete Förvärvsarbete De 20 vanligaste yrkena för kvinnor i länet 2013 Kv Antal Andel (%) av alla yrken* Vård- och omsorgspersonal Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl Förskollärare och fritidspedagoger Säljare, inköpare, mäklare m.fl Sjuksköterskor Grundskollärare Städare m.fl Övrig kontorspersonal Köks- och restaurangbiträden Redovisningsekonomer, adm. assist. m.fl Bokförings- och redovisningsassistenter Drift- och verksamhetschefer Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Storhushålls- och restaurangpersonal Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl Gymnasielärare m.fl Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens Kundinformatörer Behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl Psykologer, socialsekreterare m.fl Totalt 20 yrken* Totalt, alla yrken** Källa: SCB, Yrkesregistret En stor andel av länets kvinnor arbetar inom vård och omsorg. * av alla yrkesverksamma anställda år med bostad i länet ** Här ingår kvinnor vars yrke klassas som okänt. De 20 vanligaste yrkena för män i länet 2013 M Antal Andel (%) av alla yrken* Säljare, inköpare, mäklare m.fl Ingenjörer och tekniker Fordonsförare Byggnads- och anläggningsarbetare Byggnadshantverkare Montörer Maskinoperatörer, metall- och mineralbeh Vård- och omsorgspersonal Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl Lager- och transportassistenter Dataspecialister Maskin- och motorreparatörer Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl Chefer för mindre företag och enheter Drift- och verksamhetschefer Chefer för särskilda funktioner Maskinförare Datatekniker och dataoperatörer Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Maskinoperatörer, trävaruindustri Totalt 20 yrken* Totalt alla yrken** Källa: SCB, Yrkesregistret Männen i länet arbetar främst inom gruppen säljare, inköpare, mäklare m.fl. * av alla yrkesverksamma anställda år med bostad i länet ** Här ingår män vars yrke klassas som okänt

21 Förvärvsarbete Förvärvsarbete De fem vanligaste yrkena i länet för kvinnor 2013 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda år. Avser nattbefolkning* Vård- o Försäljare, Förskol- Säljare, Sjukomsorgs- detaljh. lärare o inköpare sköterskor personal demon- fritids- mäklare stratörer peda- m.fl. goger Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: SCB, Yrkesregistret *Bor i en region men kan arbeta i en annan. Uppgifterna på kommunnivå är sekretessgranskade. Vårdyrken dominerar kraftigt bland anställda kvinnor. I Tingsryd är 35 procent av kvinnorna inom gruppen vård-och omsorgspersonal. I Älmhult var denna andel 18 procent. De fem vanligaste yrkena i länet för män 2013 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda år. Avser nattbefolkning* Säljare, Ingen- Fordons- Bygg- o- Byggnadsinköpare jörer o förare anlägg- hantmäklare tekniker nings- verkare m.fl. arbetare Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: SCB, Yrkesregistret *Bor i en region men kan arbeta i en annan. Uppgifterna på kommunnivå är sekretessgranskade. Bland män dominerar ingen yrkesgrupp på samma sätt som vård- o omsorgspersonal gör bland kvinnor

22 Förvärvsarbete Förvärvsarbete De 30 vanligaste yrkena i länet 2013 Kv % % M Förvärvsarbete efter sektor år. Avser nattbefolkning* Ljungby Off. sekt. Kvinnor Män Näringslivet Vård- och omsorgspersonal Växjö Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Byggnadshantverkare Montörer Byggnads- och anläggningsarbetare Förskollärare och fritidspedagoger Maskinop., metall- o mineralbehandl. Lager- o transportass. Grundskollärare Drift- och verksamhetschefer Sjuksköterskor Övrig kontorspersonal Dataspecialister Företagsek., mrknförare o perstjm Städare m.fl. Köks- och restaurangbiträden Redov.ek., adm. ass. m.fl. Chefer f mindre företag o enh. Chefer för särskilda funktioner Maskin- o motorrep. Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. Gymnasielärare m.fl. Bokf.- o redov.ass. Storh.- o rest.pers. Datatekniker o dataoperatörer Övr. maskinop. o montörer Maskinförare % % Källa: SCB, Yrkesregistret Ingenjörer och tekniker Fordonsförare Avser yrkesverksamma anställda år med bostad i länet. Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. Lessebo Alvesta Tingsryd Uppvidinge Markaryd Älmhult Länet Riket Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) % *Bor i en region men kan arbeta i en annan. I länet arbetar 52 procent av alla kvinnor inom näringslivet och 48 procent, i offentlig sektor. I riket är fördelningen, 57 procent i näringslivet och 43 procent i offentlig sektor. Män arbetar i huvudsak inom näringslivet. Det gäller både i länet och i riket

23 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Egna företagare i länet efter näringsgren år. Avser dagbefolkning* Jordbruk, skogsbruk och fiske Kulturella och personliga tjänster m.m. Okänd verksamhet Företagstjänster Handel Vård och omsorg; sociala tjänster Tillverkning o utvinning Hotell- och restaurangverksamhet Utbildning Byggverksamhet Information och kommunikation Transport och magasinering Fastighetsverksamhet Procentuell fördelning Kvinnor Män Eget Egen- Eget Egen- AB föret. AB föret Finans- och försäkringsverksamhet Energiförsörjning; Kv M miljöverksamhet Antal Källa: SCB, Registerbaserad *Arbetar i en region men kan bo i en annan. arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Jordbruk, skogsbruk och fiske är det område som flest har ett eget företag inom (både kvinnor och män). Andelen aktiebolag är störst inom området transport och magasinering. Egna företagare 2013 Antal i åldern 16 år. Avser dagbefolkning* Kvinnor Män Företagare Egen Företagare Egen i eget AB företagare i eget AB företagare Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) *Arbetar i en region men kan bo i en annan. Bland de kvinnor som är företagare i länet har 20 procent ett eget aktiebolag. I riket ligger den nivån på 25 procent. För män är motsvarande andelar 36 respektive 41 procent.

24 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Nystartade företag efter form av ledning Antal i länet Kv+M Kv M * 2011* 2012* Källa: Tillväxtanalys * Enligt nytt aktivitetskriterium Fler män än kvinnor har en ledande position inom nystartade företag. Nyföretagare 2012 Länet Riket Kv M Gem Kv M Gem Antal Procentuell fördelning Källa: Tillväxtanalys Fler män än kvinnor startar nya företag. Före 2007 ingick ej branschgrupperna jord-, skogsbruk och fiske samt fastighetstjänster. Pendling till arbetet 2013 Antal 16 år som pendlar över kommun-/länsgränsen Inpendlare Utpendlare Bor och arbetar i kommunen/ länet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Män pendlar överlag mer än kvinnor. I Lessebo är något fler inpendlare kvinnor. I Markaryd är det minst skillnad mellan könen gällande utpendlare. Tidseriebrott, fr.o.m. årgång 2011 har det gjorts förändringar i bearbetningarna för att klassificera förvärvsarbetande i RAMS. Förändringarna påverkar endast personer som är 65 år och äldre och innebär att antalet förvärvsarbetande i denna åldersgrupp ökar. Mer information om förändringarna finns på

25 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Deltidsarbetslösa och timanställda 2014 Antal i åldern år. Genomsnitt per månad Deltidsarbetslösa Timanställda Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: Arbetsförmedlingen Fler kvinnor än män är deltidsarbetslösa liksom timanställda. Arbetssökande 2014 Andel (%) i åldern år. Årsmedeltal Öppet arbetslösa Program med aktivitetsstöd Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta 3,7 4,3 3,4 4,7 Lessebo 5,3 6,1 5,0 6,5 Ljungby 2,1 2,6 3,1 2,9 Markaryd 3,0 3,0 4,5 3,6 Tingsryd 2,8 4,0 2,8 2,9 Uppvidinge 4,5 5,4 3,5 5,2 Växjö 3,2 3,9 3,6 3,9 Älmhult 2,1 2,3 2,3 2,4 Länet 3,1 3,7 3,4 3,8 Riket 3,1 3,7 2,8 3,2 Källa: Arbetsförmedlingen För länet i stort är andelen öppet arbetslösa något högre bland män än bland kvinnor. Jämfört med riket är andelen i program med aktivitetsstöd högre i länet

26 Förvärvsarbete Inkomst Öppet arbetslösa år Procent Män riket Källa: Arbetsförmedlingen 04 Män länet Den öppna arbetslösheten i länet har varit något högre bland män än bland kvinnor tidigare år, för att under 2014 gå ner till samma nivå som rikets. För kvinnor och män har variationerna i länet under perioden i stort sett följt samma utveckling som i riket Kvinnor länet Kvinnor riket Sammanräknad förvärvsinkomst 31 december år. Antal kronor i tal Medelinkomst Medianinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) Män har en betydligt högre inkomst än kvinnor. Störst skillnad i medelinkomst är det i Älmhult. Minst är skillnaden i Lessebo. Sammanräknad inkomst består av inkomst av tjänst och av näringsverksamhet. Medelinkomst är inkomstsumman dividerad med antal inkomsttagare. Medianinkomsten är det mittersta värdet när alla inkomsttagares inkomster sorteras i storleksordning. Personer med förvärvsinkomst = 0 kronor ingår

27 Inkomst Inkomst Höga respektive låga inkomster 2013 Andel (%) i åldern år med sammanräknad förvärvsinkomst Höga inkomster Låga inkomster Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) En betydligt högre andel män jämfört med kvinnor har höga inkomster. Det är vanligare bland kvinnor än bland män att ha låga inkomster. Skillnaden mellan könen är dock inte lika stor i denna grupp som den är för de som har höga inkomster. Disponibel medelinkomst för familjer 2013 Antal kronor i 1000-tal Gifta/ Ensamstående Ensamstående sambo kvinnor män utan med utan med utan med barn barn* barn barn* barn barn* Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) *barn under 18 år Den disponibla inkomsten är lägre i länet än i riket som helhet. Det gäller alla familjetyper. Lägst disponibel inkomst har ensamstående kvinnor. Höga inkomster: 20 procent av befolkningen som har en inkomst på minst kr. Låga inkomster: 20 procent av befolkningen som har en inkomst på högst kr. Inkl. 0-inkomsttagare. Disponibel inkomst är vad som återstår (för konsumtion och sparande) sedan man från bruttoinkomsten dragit ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag som t.ex. barnbidrag och bostadsbidrag. Bland de ensamstående kan sambo utan gemensamma barn ingå. Minst en person har fyllt 18 år

28 Inkomst Inkomst Pensionssparande år. Medelvärde i Tkr Andel (%) inkomsttagare Medelvärde, tkr med pensionssparande Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta ,1 5,6 Lessebo ,4 4,8 Ljungby ,1 5,5 Markaryd ,3 5,8 Tingsryd ,3 5,6 Uppvidinge ,6 4,9 Växjö ,3 5,9 Älmhult ,6 6,0 Länet ,2 5,7 Riket ,7 6,2 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) En högre andel kvinnor än män har ett privat pensionssparande. Hushåll med ekonomiskt bistånd 2013 Antal Gifta par/ Ensamstående samboende kvinnor män utan med utan med utan med barn barn barn barn barn barn Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: Socialstyrelsen Bland dem som erhåller ekonomiskt bistånd i länet är ensamstående män utan barn den vanligaste kategorin. Den näst största kategorin är ensamstående kvinnor utan barn. Medelvärdet är beräknat för dem som har pensionssparande. Personer som saknar sammanräknad förvärvsinkomst ingår ej

29 Kriminalitet Kriminalitet Anmälda misshandelsbrott mot kvinnor 2014 Antal per av medelfolkmängden 18 år Kv Förövaren bekant* obekant* utomhus inomhus utomhus inomhus Alvesta kommun Lessebo kommun Ljungby kommun Markaryd kommun Tingsryd kommun Uppvidinge kommun Växjö kommun Älmhult kommun Länet Riket Källa: BRÅ * Könsredovisning ej tillgänglig Kvinnor löper störst risk att drabbas av brott inomhus av en bekant förövare. Detta gäller länet liksom riket. Skillnaderna mellan kommunerna är stora. Anmälda misshandelsbrott mot män 2014 Antal per av medelfolkmängden 18 år M Förövaren bekant* obekant* utomhus inomhus utomhus inomhus Alvesta kommun Lessebo kommun Ljungby kommun Markaryd kommun Tingsryd kommun Uppvidinge kommun Växjö kommun Älmhult kommun Länet Riket Källa: BRÅ * Könsredovisning ej tillgänglig Män löper störst risk att drabbas av misshandel utomhus av en obekant förövare. Detta gäller för länet som för riket. Skillnaderna mellan kommunerna är stora

30 Kriminalitet Kriminalitet Urval av anmälda brott mot frihet och frid 2014 Länet Antal Riket Antal Antal per Antal per inv inv Grov kvinnofridskränkning (ingår även i hotbrott) Grov fridskränkning (ingår även i hotbrott) mot flicka under 18 år mot pojke under 18 år mot kvinna 18 år eller äldre mot man 18 år eller äldre Olaga förföljelse (ingår även i hotbrott) mot flicka under 18 år mot pojke under 18 år mot kvinna 18 år eller äldre mot man 18 år eller äldre Olaga hot mot flicka under 18 år mot pojke under 18 år mot kvinna 18 år eller äldre mot man 18 år eller äldre mot grupp Ofredande mot flicka under 18 år mot pojke under 18 år mot kvinna 18 år eller äldre mot man 18 år eller äldre mot grupp Anmälda sexualbrott efter brottstyp Antal Antal per inv Länet Länet Riket Våldtäkt inkl. grov (ingår även i våldsbrott) Sexuellt tvång, utnyttjande m.m Sexuellt ofredande (ej blottning) Utnyttjande av barn för sexuell posering inkl grov Blottning Koppleri inkl. grovt Köp av sexuell handling av barn under 18 år Barnpornografibrott inkl. grovt Sexköpsbrott Människohandel för sexuella ändamål (trafficking) Sexuellt utnyttjande av barn under 18 år Sexuellt övergrepp mot barn under 18 år Kontakt med barn under 15 år i sexuellt syfte Totalt Källa: BRÅ Könsredovisning är ej tillgänglig. Med sexualbrott avses här brott mot BrB 6 kap samt barnpornografibrott, sexköpsbrott och människohandel för sexuella ändamål (trafficking). Sexualbrott är generellt sett brott med ett stort mörkertal. Brott som begås i det privata och där offret och förövaren är bekanta anmäls i mindre utsträckning. Mörkertalet är också större om offret är barn eller en ung person och speciellt om brotten begås inom familjen. Källa: BRÅ Det vanligaste anmälda brottet, av de som listas ovan, är ofredande. Detta gäller för länet liksom för riket

31 Kriminalitet Kriminalitet Misstänkta efter brottstyp 2014 Antal och könsfördelning för ett urval av brott Länet Riket Antal Könsförd.(%) Antal Könsförd.(%) Kv M Kv M Brott mot brottsbalken, därav Fullbordat mord och dråp samt misshandel med dödlig utgång Misshandel, grov misshandel därav mot barn 0 6 år mot barn 7 14 år mot kvinna 18 år mot man 18 år Sexualbrott, därav våldtäkt, grov våldtäkt Biltillgrepp Inbrottsstöld, därav i bostad (lägenhet/villa) Övrig stöld och snatteri ur/från motordrivet fordon i butik och varuhus Rån inkl. grovt rån, därav butiksrån personrån Bedrägeri o annan oredlighet Skadegörelsebrott Våld mot tjänsteman Brott mot trafikbrottslagen, därav rattfylleri, grovt rattfylleri Brott mot narkotikastrafflagen Brott mot skattebrottslagen m.m Brott mot bidragsbrottslagen Samtliga brott Källa: BRÅ Det finns ett litet antal anmälda brott där kön är okänt. Könsfördelningen är uträknad på antalet brott där könsfördelningen är känd. Oro för våld och faktiskt våld efter ålder Medelvärde för perioden Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) % % Oro för våld Oro för våld Samtl Samtl Länet Riket Faktiskt våld Faktiskt våld Kv M 75 Samtl Kv M 75 Samtl

32 Makt och inflytande Makt och inflytande Chefer efter sektor 2013 Avser dagbefolkning* Lessebo Off. sektor Ljungby Tingsryd Växjö Markaryd Uppvidinge Alvesta Älmhult Länet Riket Källa: SCB, Yrkesregistret Kvinnor Män Näringslivet % * Arbetar i en region men kan bo i en annan. Bland kvinnor i länet som är chefer finns 41 procent inom offentlig sektor och 59 procent inom näringslivet. Bland män är motsvarande andelar 11 respektive 89 procent. I riket är motsvarande andelar 35 respektive 65 procent för kvinnorna och 10 respektive 90 procent för männen. Chefer efter sektor och nivå 2013 Antal i länet. Avser dagbefolkning* Offentlig sektor Näringslivet Kvinnor Män Kvinnor Män Högre ämbetsmän och politiker Chefstjänstemän i intresseorganisationer Verkställande direktörer, verkschefer m.fl Drift- och verksamhetschefer Chefer för särskilda funktioner Chefer för mindre företag och enheter Totalt Källa: SCB, Yrkesregistret * Arbetar i en region men kan bo i en annan. Könsfördelningen bland chefer i den offentliga sektorn är 64 procent kvinnor och 36 procent män. För båda könen är det vanligast att vara drift- och verksamhetschef. Könsfördelningen bland chefer i näringslivet är 24 procent kvinnor och 76 procent män. Det är vanligast att vara chef för särskilda funktioner

33 Makt och inflytande Makt och inflytande Kommunstyrelsen 2014 Antal ledamöter samt könsfördelning (%) Ordinarie ledamöter Ersättare Antal Varav Könsfördelning Antal Könsfördelning ordf. (%) (%) Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Alvesta 11 M Lessebo 11 Kv Ljungby 15 M Markaryd 11 M Tingsryd 13 M Uppvidinge 11 M Växjö 15 M Älmhult 11 M Källa: Region Kronoberg Könsfördelningen bland de ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen är inom ramen procent i 4 av länets 8 kommuner. När det gäller erättarna har 5 kommuner en jämn könsfördelning. Kommunfullmäktigledamöter Efter valet år 2010 och Antal Könsfördeln. (%) Antal Könsfördeln. (%) mandat Kvinnor Män mandat Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Källa: SCB, Valstatistik Efter valet 2010 hade tre kommuner en ojämn könsfördelning i kommunfullmäktige: Alvesta, Lessebo och Älmhult. Efter valet 2014 var det fortfarande en ojämn fördelning i Alvesta och Lessebo

34 Makt och inflytande Landstingsfullmäktige* Efter valen 2010 och Könsfördelning (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Totalt, alla partier Källa: SCB, Valstatistik I hälften av partierna är könsfördelningen bland ledamöterna inom ramen procent i landstingsfullmäktige efter 2014 års val. Ledamöter i Region Kronoberg Antal ledamöter samt könsfördelning (%) *numera regionfullmäktige. Antal Könsfördelning (%) Kv M Kv M Fullmäktige, efter valet Styrelsen, * 8* Källa: SCB, Valstatistik och Region Kronoberg *Uppgifterna gäller första halvan av mandatperioden. Under andra halvan av mandatperioden är fördelningen 6 kvinnor och 9 män, dvs. 40 % kvinnor och 60 % män. Teckenförklaring till tabellerna 0 = ingen uppgift eller mindre än hälften av den använda enheten.. = uppgift inte tillgänglig eller för osäker att anges. = uppgift kan inte förekomma I tabeller som visar procent kan summan ligga strax under eller över 100. Det beror på avrundningarna. 64

35 Finansierad av Tillväxtverket via resurscentraprogrammet