Blekinge län På tal om kvinnor och män

Transkript

1 Blekinge län 2013 På tal om kvinnor och män

2 Innehåll Befolkning... 4 Hälsa Utbildning Barn och familj Förvärvsarbete Inkomst Kriminalitet Makt och inflytande Producerad av SCB, Länsstyrelsen i Blekinge och Region Blekinge Kontaktperson: Lisa Andersson, Länsstyrelsen i Blekinge ISSN: Förord Det övergripande nationella jämställdhetspolitiska målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Formuleringen utgår från principen om alla människors lika värde. Jämställdhet är ytterst en fråga om rättvisa, demokrati och makt. För att säkerställa en hållbar utveckling krävs att ett jämställdhetsarbete integreras på alla nivåer i samhället. Jämställdhetsarbete handlar bland annat om att skapa förutsättningar för att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att påverka sin livssituation, samt att bidra till och ta del av samhället resurser på lika villkor. Länsstyrelsen i Blekinge och Region Blekinge har gemensamt beslutat att ta fram detta kunskapsunderlag i syfte att synliggöra hur det ser ut med jämställdheten i vårt län. Genom statistik och fakta kan vi visa på strukturer och villkor för kvinnor och män i Blekinge, och med den kunskapen så kan vi också arbeta för en förändring så att jämställdheten ökar. Statistiken kan användas praktiskt för att påverka utvecklingen för ett mer jämställt Blekinge. Läsarna av denna sammanställning uppmanas att bläddra, fundera, analysera och agera. Tillsammans kan vi gemensamt förbättra jämställdheten i Blekinge. Publikationen finns att ladda ner från länsstyrelsens webbplats, Layout: Ateljén, SCB Omslagsfoto: Blekinge Tekniska Högskola Länsstyrelsen Blekinge Printed in Sweden 2013 Berit Andnor Bylund Landshövding Christina Mattisson Regionråd 1

3 Jämställdhet Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Jämställdhet jämlikhet Ordet jämställdhet används när det gäller förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp, som avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället. Jämlikhet utgår ifrån alla människors lika värde oavsett etnicitet, religion, sexuell läggning etc. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Jämställdhet har både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt Kvantitativ jämställdhet innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män. Jämn könsfördelning i en grupp är när andelen kvinnor respektive män är mellan 40 och 60 procent. Om något av könen i en grupp överstiger 60 procent betraktas gruppen som kvinno- eller mansdominerad. En jämn könsfördelning är dock inte tillräcklig för att säkerställa jämställdhet. Det krävs också en kvalitativ jämställdhet att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och livsvillkor synliggörs och beaktas. Svensk jämställdhetspolitik Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utifrån detta finns fyra delmål formulerade: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Jämställdhetsintegrering Strategin för att uppnå jämställdhetspolitikens mål är jämställdhetsintegrering. Det innebär att jämställdhetsperspektivet ska integreras i ordinarie verksamhet och inte ses som en separat fråga. Vid planering, beslut och genomförande på alla nivåer och inom alla samhällsområden ska jämställdhetsperspektivet finnas närvarande. Exempel på frågeställningar blir då: Vad får detta får konsekvenser för flickor respektive pojkar? Hur påverkar detta mäns respektive kvinnors situation? Jämställdhetsintegrering utgår från insikten om att jämställdhet skapas där beslut fattas och resurser fördelas. 2 3

4 Befolkning Befolkning Befolkningen efter kommun 31 dec 2012 Antal Kvinnor Män Totalt Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik Befolkningen efter ålder 31 dec 2012 Kvinnor Män Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström I alla kommuner bor det fler män än kvinnor år år 65 år 0 19 år år 65 år Länet Riket % Källa: SCB, Befolkningsstatistik Andelen äldre är högre bland kvinnor än män i alla kommuner. I grupperna 0 19 och år är andelen män högre än andelen kvinnor. 4 5

5 Befolkning Befolkning Befolkningen i och utanför tätorter 2012 Karlshamn Karlskrona Olofström Sölvesborg Ronneby i tätort % Källa: SCB, Tätorter; arealer, befolkning utanför Könsfördelning (%) i tätort utanför tätort Kv M Kv M I alla kommuner bor det fler män än kvinnor utanför tätorterna. 80 procent av länets befolkning bor i tätorter. Högst andel tätortsbor har Karlshamn och lägst andel har Ronneby. Definition gällande tätort se SCB gjorde den senaste tätortsavgränsningen år Befolkningen efter nationell bakgrund 2012 Antal Procentuell fördelning Länet Länet Riket Kvinnor Män Kv M Kv M Inrikes födda varav två inrikes födda föräldrar en inrikes och en utrikes född förälder två utrikes födda föräldrar Utrikes födda varav bosättningstid i Sverige 0 4 år år uppgift saknas Totalt Utrikes födda Norden varav Danmark Finland Island Norge EU utom Norden Utanför EU och Norden Källa: SCB, Befolkningsstatistik 6 7

6 Befolkning Befolkning Utrikes födda 31 dec 2012 Olofström Sölvesborg Karlshamn Ronneby Karlskrona Län Kv M In- och utflyttningar 2012 Antal Inflyttade Utflyttade Flyttningsöverskott Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Källa: SCB, Befolkningsstatistik Länet hade ett flyttningsunderskott, både för kvinnor och män. Riket % Källa: SCB, Befolkningsstatistik Länet har lägre andel utrikes födda än riket i genomsnitt utom i Olofström. I Karlskrona och Ronneby är andelen utrikes födda män högre än motsvarande andel för kvinnor. 8 9

7 Befolkning Hälsa Flyttningsöverskott inom/utanför länet 2012 Antal inflyttningar utflyttningar Inom länet Till/från länet Till/från utlandet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet totalt Källa: SCB, Befolkningsstatistik Länets alla kommuner har ett flyttningsöverskott från utlandet, utom för män i Karlskrona. Ohälsotalet Antal dagar per år och försäkrad i åldern år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: Försäkringskassan I alla kommuner är ohälsotalet högre bland kvinnor än bland män. Detta gäller för alla åren. År 2012 är skillnaden störst i Ronneby. Antal utbetalade dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, samt sjukersättning/aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension/sjukbidrag) från socialförsäkringen per registrerad försäkrad. Alla dagar är omräknade till heldagar

8 Hälsa Hälsa Anmälda arbetsskador* 2012 Antal år år år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: Arbetsmiljöverket *arbetsolyckor + arbetssjukdomar Variationerna mellan kommunerna är stora avseende anmälda arbetsskador. I Karlskrona har flest arbetsskador anmälts. Pågående sjukfall efter antal dagar dec 2012 Antal med sjukpenning eller rehabiliteringspenning Antal personer Förändr. sedan 2000 i procent 29-dagar o mer 180-dagar o mer 180-dagar o mer Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: Försäkringskassan Antalet långa sjukfall har minskat på senare år. Sjukfall över 29 dagar samt över 180 dagar är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Avser sjuk- eller rehabiliteringspenning. Sjukskrivningstidens längd mäts från dag för sjukanmälan till arbetsgivare eller försäkringskassa fram till 31 dec

9 Hälsa Hälsa Sjuk- och aktivitetsersättning dec 2012 Andel (%) av inskrivna Andel (%) Förändring år år år sedan 2001, år procentenh. Kv M Kv M Kv M Kv M Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: Försäkringskassan Befolkningen efter vikt Andel år Kv M Länet Fetma Övervikt Normalvikt Undervikt % Riket Undervikt Det är vanligare bland kvinnor än bland män att ha sjukoch aktivitetsersättning. Kv Fetma Övervikt Normalvikt M % Fetma BMI 30 och över Övervikt BMI 25 29,9 Normal vikt BMI 18,5 24,9 Undervikt BMI 18,4 och under Källa: Statens Folkhälsoinstitut Har sjuk- eller rehabiliteringspenning. Nationella folkhälsoenkäten är en urvalsundersökning, värden presenteras som 4-årsmedelvärden

10 Hälsa Utbildning Befolkning med riskabla alkoholvanor till Andel år Procent kvinnor riket kvinnor länet män riket män länet Elever med slutbetyg från gymnasiet Länet. Läsåret 2011/ Kv Hantverk (HV) Naturbruk (NP) Estetiska (ES) Handels- och adm. (HP) Barn- och fritid (BF) Hotell- och restaurang (HR) M Samhällsvetenskap (SP) Befolkning som röker dagligen till Andel år Procent 25 Medie (MP) Naturvetenskap (NV) SM riksrekryterande Teknikprogrammet (TE) kvinnor länet kvinnor riket män riket män länet * Sju procent av eleverna har tillhört program som ej särredovisas pga för få elever i respektive program och/eller att antalet i det ena könet är färre än tre. Fordon (FP) Bygg (BP) El (EC) * * % % Källa: Statens Folkhälsoinstitut Nationella folkhälsoenkäten är en urvalsundersökning, värden presenteras som 4-årsmedelvärden. Källa: Skolverket 16 17

11 Utbildning Utbildning Befolkningens utbildningsnivå år. Procentuell fördelning Förgymn. Gymn. Eftergymn. Uppgift utbildn. utbildn. utbildn. saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: SCB, Utbildningsregistret Andelen med eftergymnasial utbildning är högre bland kvinnor än bland män. Störst skillnad, mellan könen, är det i Sölvesborg och minst i Karlskrona. Högst andel eftergymnasialt utbildade finns i Karlskrona. Befolkningens utbildningsnivå år. Procentuell fördelning Förgymn. Gymn. Eftergymn. Uppgift utbildn. utbildn. utbildn. saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: SCB, Utbildningsregistret I alla kommuner är andelen med enbart förgymnasial utbildning högre bland de äldre jämfört med de yngre. Det gäller både kvinnor och män. En större andel kvinnor har eftergymnasial utbildning jämfört med män

12 Utbildning Utbildning Behörighet till vidare studier Andel (%) av alla i respektive kull som avslutat läsåret 2011/12 Till gymnasiet Till universitet och högskola Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: Skolverket Samtliga skolor ingår. I länet var en högre andel kvinnor än män behöriga till vidare studier. Det gäller såväl till gymnasiet som till högskolan. Övergång gymnasieskola högskola Andel (%) som slutade gymnasieskolan 2008/2009 och som påbörjat högskolestudier senast 2011/2012 Sölvesborg Olofström Karlshamn Karlskrona Ronneby Länet Riket Kv M % Källa: SCB, Högskoleregistret, Regionala paket Jämfört med riket går en något lägre andel av kvinnorna och männen vidare till högskolestudier inom 3 år efter gymnasiet. I alla länets kommuner fortsätter kvinnorna att studera i högre utsträckning än männen

13 Utbildning Utbildning Högskolenybörjare i åldern år* Läsåret 2011/2012 Antal Könsfördeln. Andel (%) (promille) av alla i resp. ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: SCB, Högskolestatistik *Ålder Fler kvinnor än män i åldern år börjar på högskolan. Högskolenybörjare i åldern år* Läsåret 2011/2012 Antal Könsfördeln. Andel (%) (promille) av alla i resp. ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: SCB, Högskolestatistik *Ålder Fler kvinnor än män går vidare till högskolestudier i åldern år. I Karlskrona och Ronneby däremot är det fler män än kvinnor bland högskolenybörjare i åldersgruppen år

14 Utbildning Barn och familj Kvalificerad yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning 2011 Antal studerande respektive examinerade under året* Antal studerande Antal examinerade Utbildningsområde Kvinnor Män Kvinnor Män Data/IT Ekonomi, administration och försäljning Friskvård och kroppsvård Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Kultur, media och design Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske Pedagogik och undervisning Teknik och tillverkning Transporttjänster Totalt Könsfördelning (%) Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan *Gäller även ej folkbokförda i länet Fler män än kvinnor studerade och examinerades från kvalificerad yrkeshögskoleutbildning Födda barn per kvinna respektive man Antal barn per kvinna resp. man 2,5 Kvinnor Länet Kvinnor Riket 2,0 1,5 1,0 0,5 Män Riket 0, Källa: SCB, Befolkningsstatistik Män Länet Under 1990-talet sjönk fruktsamheten. Lägsta värden inträffade i länet åren 1997 och Efter 2001 steg fruktsamheten. I länet låg talen år 2011 på 1,98 barn per kvinna och 1,59 barn per man. Motsvarande tal för riket var 1,90 per kvinna och 1,70 per man. Uppgifterna är sekretessgranskade, smärre avvikelser kan förekomma mellan summan av dessa tal och slutsumman. Antal barn som en generation kvinnor respektive män får = summerad fruktsamhet. Det finns fler män än kvinnor i fruktsam ålder. Därför är talen lägre för män

15 Barn och familj Barn och familj Användning av föräldraförsäkringen 2012 Personer som använt försäkringen Könsfördelning (%) FP TFP Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: Försäkringskassan I samtliga kommuner är det färre män än kvinnor som använder föräldrapenningen. Användning av föräldraförsäkringen 2012 Fördelning (%) av nettodagar FP TFP Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: Försäkringskassan Männen tog ut betydligt färre dagar än vad kvinnorna gjorde. FP = föräldrapenning vid barns födelse. TFP = tillfällig vård av barn. Kontakt dagar samt pappornas 10 dagar ingår ej. Nettodagar, ex. 2 halva dagar = 1 heldag. I övrigt se föregående sida

16 Barn och familj Barn och familj Kommunernas omsorg för barn* 2012 Andel i respektive ålder Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg 1 5 år 6 12 år 1 5 år 6 12 år Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: Skolverket *Könsredovisning är ej tillgänglig. I Olofström har 89 procent av 1 5-åringarna en förskoleplats jämfört med 78 procent av barnen i Sölvesborg. Där har 8 procent av barnen istället annan pedagogisk omsorg. Ungdomar som bor kvar hos föräldrar 2012 Procent Pojkar länet Flickor riket Flickor länet 20 Pojkar riket Ålder Källa: SCB, Befolkningsstatistik Från 20 års ålder flyttar flickor hemifrån i större utsträckning än pojkar. År 2012 bodde 23 procent av de 23-åriga flickorna i länet kvar hemma. För pojkarna var motsvarande andel 35 procent. Skillnaden är störst mellan könen i åldrarna år. Förskolor som har enskild huvudman ingår om kommunen utövar tillsyn över verksamheten. Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp där familjedaghem är en av flera tänkbara varianter

17 Barn och familj Barn och familj Familjehushåll efter hushållstyp Procentuell fördelning samt antal Länet Riket Sammanboende utan barn Sammanboende med barn Ensamstående kvinna utan barn Ensamstående man utan barn Ensamstående kvinna med barn 3 4 Ensamstående man med barn 1 2 Summa, % Antal, tal Familjehushåll efter hushållstyp och antal barn Procentuell fördelning Länet Riket Samman- Ensamstående Samman - Ensamstående boende kvinna man boende kvinna man Inga barn barn barn barn Summa % Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) Befolkningen i ordinärt boende med beviljad hemtjänst 1 april 2012 Antal 80 år år 90 år Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet* Riket Källa: Socialstyrelsen *Personer kan få insatser i flera kommuner men de räknas bara med en gång i länsuppgiften. Fler kvinnor än män, 80 år och äldre, beviljas hemtjänst. Familjehushåll: ett hushåll där en eller flera personer bor tillsammans, ingår i samma familj och åtminstone en person är minst 16 år. I gruppen sammanboende ingår personer av samma kön om de angivit sig som sammanboende. Åren genomgick undersökningen förändringar som på olika sätt påverkat resultaten och möjligheten att göra jämförelser över tid. För mer information se

18 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Förvärvsarbetande 2011 Andel (%) i respektive åldersgrupp år år år år Kv M Kv M Kv M Kv M Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Andelen förvärvsarbetande är lägre bland kvinnor än bland män med undantag av åldersgruppen år i Karlskrona och Ronneby. Utrikes födda förvärvsarbetande 2011 Andel (%) i respektive födelsegrupp. Avser år Norden EU 27 Utanför utom Norden EU 27 och Norden Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Högst andel förvärvsarbetande har gruppen utlandsfödda i Norden. Kvinnornas andelar ligger här högre än männens i Karlshamn, Karlskrona och Sölvesborg

19 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Utrikes födda förvärvsarbetande 2011 Andel (%) i respektive åldersgrupp Kv M Kv M Kv M Kv M Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) I länet som helhet arbetar de utrikes födda kvinnorna i högre utsträckning än männen, om man ser till hela åldersgruppen år. Det är dock stora variationer mellan åldersgrupperna och kommunerna. I Olofström och Sölvesborg arbetar männen i högre utsträckning än kvinnorna, detta gäller alla åldersgrupper. Sysselsatta efter vanligen arbetad tid 1990 och år Procent tim tim Länet 1 19 tim Riket Länet Riket Länet Riket Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Länet Procent 100 Riket År 1990 arbetade 54 procent av kvinnorna i länet heltid. År 2012 hade andelen ökat till 63 procent. Bland männen i länet har andelarna under samma år minskat från 92 till 89 procent

20 Förvärvsarbete Förvärvsarbete De 20 vanligaste yrkena för kvinnor i länet 2011 Kv Antal Andel (%) av alla yrken* Vård- och omsorgspersonal Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl Förskollärare och fritidspedagoger Sjuksköterskor Övrig kontorspersonal Grundskollärare Städare m.fl Köks- och restaurangbiträden Säljare, inköpare, mäklare m.fl Bokförings- och redovisningsassistenter Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl Drift- och verksamhetschefer Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens Kundinformatörer Gymnasielärare m.fl Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl Storhushålls- och restaurangpersonal Kontorssekreterare och dataregistrerare Övriga maskinoperatörer och montörer Totalt 20 yrken Totalt alla yrken** Källa: SCB, Yrkesregistret *av alla yrkesverksamma anställda år med bostad i länet ** här ingår 958 kvinnor vars yrke klassas som okänt De 20 vanligaste yrkena för män i länet 2011 Antal Andel (%) av alla yrken* Ingenjörer och tekniker Byggnadshantverkare Övriga maskinoperatörer och montörer Byggnads- och anläggningsarbetare Militärer Fordonsförare Säljare, inköpare, mäklare m.fl Maskin- och motorreparatörer Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl Vård- och omsorgspersonal Montörer Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl Civilingenjörer, arkitekter m.fl Dataspecialister Chefer för mindre företag och enheter Drift- och verksamhetschefer Maskinförare Maskinoperatörer, metalloch mineralbehandling Chefer för särskilda funktioner Processoperatörer, kemisk basindistri Totalt 20 yrken Totalt alla yrken** Källa: SCB, Yrkesregistret *av alla yrkesverksamma anställda år med bostad i länet ** här ingår män vars yrke klassas som okänt M

21 Förvärvsarbete Förvärvsarbete De fem största yrkena i länet för kvinnor 2011 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta i en annan kommun) Vård- o Försäljare, Förskol- Sjukskö- Övrigomsorgs- detaljh. lärare o terskor kontorspersonal demon- fritids- personal stratörer pedam.fl. goger Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: SCB, Yrkesregistret Vårdyrken dominerar kraftigt bland anställda kvinnor. I Sölvesborg finns 29 procent inom gruppen vård- och omsorgspersonal. Andelen som arbetar inom vård- och omsorg är större för länet än för riket. De fem största yrkena i länet för män 2011 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta i en annan kommun) Ingenjörer Byggnads- Övr. Byggnads- Militärer och hantver- maskinop. o anläggtekniker kare o mon- ningstörer arbetare Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: SCB, Yrkesregistret Bland män dominerar ingen yrkesgrupp på samma sätt som vård- och omsorgspersonal gör bland kvinnor. I Olofström arbetar en stor andel inom gruppen övriga maskinoperatörer och montörer

22 Förvärvsarbete Förvärvsarbete De 30 största yrkena i länet 2011 Kv M Förvärvsarbete efter sektor år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta i en annan kommun) Kvinnor Män Vård- och omsorgspersonal Karlskrona Off. sekt. Näringslivet Chefer för mindre ftg. o enh. Dataspecialister Gymn.lärare m.fl. Redov.ek, adm.ass. m.fl. Chefer för särsk. funkt. Bokförings- o redov.ass. Storhushållso rest.pers Källa: SCB, Yrkesregistret Ingenjörer och tekniker Övr. maskinop. och montörer Byggnadshantverkare Byggnads- o anläggn.arb. Militärer Fordonsförare Montörer Maskin- o motorrep. Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. Övr. kontorspersonal Förskollärare och fritidsped. Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Sjuksköterskor Grundskollärare Drift- o verksamhetschefer Städare m.fl. Civiling, arkitekter m.fl. Företagsek, marknadsförare och pers.tjm. Köks- och rest.bitr. Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. Datatekn. och dataop. Maskinförare % % Karlshamn Ronneby Sölvesborg Olofström Länet Riket Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) % Drygt hälften av kvinnorna i länet arbetar i offentlig sektor. I riket är denna andel lägre. Männen arbetar i huvudsak inom näringslivet. Avser yrkesverksamma anställda år med bostad i länet

23 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Egna företagare i länet efter näringsgren 2011 Antal i åldern 16 år. Avser dagbefolkningen (arbetar i kommunen men kan bo i en annan kommun) Kulturella och personliga tjänster m.m. Handel Okänd verksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske Företagstjänster Vård och omsorg; sociala tjänster Hotell- och restaurangverksamhet Tillverkning och utvinning Byggverksamhet Utbildning Fastighetsverksamhet Information och kommunikation Transport och magasinering Finans- och försäkringsverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Offentlig förvaltning och försvar Kv M Antal Procentuell fördelning Kvinnor Män Eget Egen- Eget Egen- AB föret. AB föret Egna företagare 2011 Antal i åldern 16 år. Avser dagbefolkningen (arbetar i kommunen men kan bo i en annan kommun) Kvinnor Män Företagare Egen Företagare Egen i eget AB företagare i eget AB företagare Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Bland de kvinnor som är företagare i länet har 20 procent ett eget aktiebolag. I riket ligger den nivån på 24 procent. För män är motsvarande andelar 33 respektive 38 procent. Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 42 43

24 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Nystartade företag efter form av ledning Antal i länet Kv+M Kv M * Källa: Tillväxtanalys * Enligt nytt aktivitetskriterium Pendling till arbetet 2011 Antal 16 år som pendlar över kommun-/länsgränsen Gemensam Kvinnlig Inpendlare Utpendlare Bor och arbetar i kommunen/ länet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Manlig Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Män pendlar mer än kvinnor. Störst inpendling har Karlskrona. Nyföretagare 2011 Länet Riket Kv M Gem Kv M Gem Antal Procentuell fördelning Källa: Tillväxtanalys Före 2007 ingick ej branschgrupperna jord-, skogsbruk och fiske samt fastighetstjänster. Tidseriebrott, fr.o.m. årgång 2011 har det gjorts förändringar i bearbetningarna för att klassificera förvärvsarbetande i RAMS. Förändringarna påverkar endast personer som är 65 år och äldre och innebär att antalet förvärvsarbetande i denna åldersgrupp ökar. Mer information om förändringarna finns på