På tal om kvinnor och män

Transkript

1 På tal om kvinnor och män KRONOBERGS LÄN 2012

2 Innehåll Befolkning... 4 Hälsa Utbildning Barn och familj Förvärvsarbete Inkomst Kriminalitet Makt och inflytande Producerad av SCB, Regionförbundet södra Småland och Länsstyrelsen i Kronobergs län. Kontaktpersoner: Regionförbundet södra Småland, Erica Lindberg, tel , e-post: info@rfss.se Länsstyrelsen i Kronobergs län, Karin Hopstadius tel , e-post karin.hopstadius@lansstyrelsen.se Layout: Ateljén, SCB Illustration omslag: Catarina Sammelin Fler exemplar av skriften kan beställas genom Länsstyrelsen eller Regionförbundet, samt finns på respektives hemsidor för nedladdning. Regionförbundet södra Småland och Länsstyrelsen i Kronobergs län Printed in Sweden Tryck: Danagård Litho Förord Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha makt att forma samhället och sina egna liv. Makt, både formell och informell, ska delas lika och alla medborgares erfarenheter och kunskaper ska värderas lika. Jämställdhet är en grundläggande mänsklig rättighet och jämställdhet leder till ekonomisk tillväxt genom att människors kompetens och skaparkraft främjas. Länsstyrelsen i Kronobergs län och Regionförbundet södra Småland har gemensamt tagit fram denna statistiksammanställning för att synliggöra kvinnors och mäns förutsättningar och villkor i Kronobergs län. Genom den kunskap som statistiken ger får vi möjlighet att identifiera områden där insatser krävs. Förutom den kvantitativa bilden av jämställdhet som ges måste också den kvalitativa aspekten beaktas hur tillgodoser vi att kvinnors och mäns, flickors och pojkars rättigheter och möjligheter till makt och inflytande samt personlig utveckling bortom traditionella könsnormer främjas. För att nå ett jämställt samhälle krävs att vi alla agerar. Vad tänker du göra? Kristina Alsér Landshövding Länsstyrelsen Kronobergs län Karin Hopstadius Jämställdhetsdirektör Länsstyrelsen Kronobergs län Roland Gustbée Ordförande Regionstyrelsen Regionförbundet södra Småland Erica Lindberg Verksamhetsledare Resurscentrum Regionförbundet södra Småland 1

3 Det jämställdhetspolitiska målet Regering och riksdag har bestämt att målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det innebär: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren i beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor ifråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet livet ut. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Länsstyrelsens och Regionförbundets roll Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att arbeta för att de nationella målen för jämställdhetspolitiken får genomslag i länet genom ett initierande, kunskapsuppbyggande, stödjande och uppföljande arbete. Regionförbundet har regeringens uppdrag att utarbeta bl.a. en handlingsplan för jämställd regional utveckling i Kronobergs län. Regionförbundet arbetar särskilt för att lyfta fram kvinnor och mäns villkor i regionen. En del av detta arbete sker via Resurscentrum södra Smålands verksamhet, vilket är en del av Regionförbundet. Tillsammans arbetar Länsstyrelsen och Regionförbundet för att könsuppdelad statistik ska finnas. Det ger viktig basfakta, som behövs för att synliggöra de olika förhållanden som kvinnor och män lever under i länet idag. Jämställdhet Innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att: ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende vårda hem och barn delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället Ordet jämställdhet brukar i Sverige avgränsas till förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet m.m. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Kvantitativ och kvalitativ jämställdhet Den kvantitativa aspekten avser en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället såsom skola, arbetsliv, aktiviteter på fritiden och maktpositioner. Jämn könsfördelning i en grupp innebär att andel kvinnor respektive män ligger mellan 40 och 60 procent. En jämn könsfördelning är inte tillräcklig för att uppnå jämställdhet. Det krävs också att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara den kvalitativa jämställdheten. 2 3

4 Befolkning Befolkning Befolkningen efter kommun 31 dec 2011 Antal Kvinnor Män Totalt Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik Befolkningen efter ålder 31 dec 2011 Alvesta Lessebo Älmhult Växjö Ljungby Uppvidinge Markaryd Tingsryd 0 19 år år 65 år 0 19 år år 65 år Länet I samtliga kommuner i länet bor det färre kvinnor än män. I riket som helhet bor dock fler kvinnor än män Källa: SCB, Befolkningsstatistik Riket % I alla kommuner är andelen av pojkar och män i befolkningen som befinner sig i åldrarna 0 19 år och år högre än flickorna/kvinnorna i motsvarande åldersgrupper. 4 5

5 Befolkning Befolkning Befolkningen i och utanför tätorter 2011 Lessebo Växjö Markaryd Ljungby Uppvidinge Älmhult Alvesta Tingsryd i tätort utanför tätort % Källa: SCB, Tätorter; arealer, befolkning Könsfördelning (%) i tätort utanför tätort Kv M Kv M I nästan alla kommuner i länet är andelen kvinnor högre än andelen män inne i tätorterna och lägre utanför tät orterna. Störst är skillnaden i Ljungby och Tingsryd. Definition gällande tätort se SCB gjorde den senaste tätortsavgränsningen år Befolkningen efter nationell bakgrund 2011 Antal Procentuell fördelning Länet Länet Riket Kvinnor Män Kv M Kv M Inrikes födda varav två inrikes födda föräldrar en inrikes och en utrikes född förälder två utrikes födda föräldrar Utrikes födda varav bosättningstid i Sverige 0 4 år år uppgift saknas Totalt Utrikes födda Norden därav Danmark Finland Island Norge EU27 utom Norden Utanför EU27 och Norden Källa: SCB, Befolkningsstatistik 6 7

6 Befolkning Befolkning Utrikes födda 31 dec 2011 Markaryd Växjö Älmhult Uppvidinge Lessebo Ljungby Alvesta Tingsryd Länet Riket % Källa: SCB, Befolkningsstatistik In- och utflyttningar 2011 Antal Inflyttade Utflyttade Flyttningsöverskott Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Källa: SCB, Befolkningsstatistik Länet hade ett flyttningsöverskott, både för kvinnor och män. Kommunerna Alvesta, Ljungby, Tingsryd, Växjö och Älmhult hade positivt flyttningsnetto för kvinnor. Alla kommuner i länet utom Lessebo och Markaryd hade ett positivt flyttningsnetto för män. Länet har en lägre andel utrikes födda jämfört med riket i genomsnitt. Högst andel utrikes födda kvinnor och män finns i Markaryd. 8 9

7 Befolkning Hälsa Flyttningsöverskott inom/utanför länet 2011 Antal inflyttningar utflyttningar Inom länet Till/från länet Till/från utlandet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Källa: SCB, Befolkningsstatistik För både kvinnor och män gäller att alla kommuner, utom Tingsryd för kvinnor, tappar invånare till andra län. För samtliga kommuer är dock invandringen från utlandet större än utvandringen. Ohälsotalet Antal dagar per år och försäkrad i åldern år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: Försäkringskassan Tingsryd har det högsta ohälsotalet för kvinnor år 2011 och Markaryd har det högsta talet för män. Ohälsotalet har minskat mellan åren 2005 och Antal utbetalade dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen per registrerad försäkrad. Alla dagar är omräknade till heldagar

8 Hälsa Hälsa Anmälda arbetsskador* 2010 Antal år år år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: Arbetsmiljöverket * Arbetsolyckor + arbetssjukdomar Män drabbas generellt oftare av arbetsskador än kvinnor. Pågående sjukfall efter antal dagar dec 2011 Antal med sjukpenning eller rehabiliteringspenning Antal personer Förändr. sedan 2000 i procent 30-dagar 180-dagar 180-dagar Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: Försäkringskassan Kvinnor är sjukskrivna i större utsträckning än män. Det gäller även långtidssjukskrivning som har minskat på senare år för samtliga kom muner utom i Lessebo för män. Avser sjuk- eller rehabiliteringspenning. Sjukskrivningstidens längd mäts från dag för sjukanmälan till arbetsgivare eller försäkringskassa fram till 31 dec

9 Hälsa Hälsa Sjuk- och aktivitetsersättning dec 2011 Andel (%) av inskrivna Andel (%) Förändring år år år sedan 2001, år procentenh. Kv M Kv M Kv M Kv M Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: Försäkringskassan Det är vanligare bland kvinnor än bland män att ha sjuk- och aktivitetsersättning. Högst andel finns i Markaryd. Befolkning efter vikt Andel år Länet fetma % Riket fetma övervikt övervikt normal vikt normal vikt undervikt undervikt % Fetma: BMI 30 och över Övervikt: BMI Normal vikt: BMI Undervikt: BMI 18.4 och under Källa: Statens Folkhälsoinstitut Har sjuk- eller rehabiliteringspenning. Nationella folkhälsoenkäten är en urvalsundersökning, värden presenteras som 4-årsmedelvärden

10 Hälsa Utbildning Befolkning med riskabla alkoholvanor Andel år Män Länet Kvinnor Riket 5 Kvinnor Länet Befolkning som röker dagligen Andel år Män Länet Kvinnor Länet Män Riket Kvinnor Riket Män Riket Omvårdnad (OP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Omvårdnad (OP) Samhällsvetenskap (SP) Estetiska (ES) Medie (MP) Hotell- och restaurang (HR) Estetiska (ES) Naturvetenskap (NV) SM utan spec. inriktning IV Industri (IP) Bygg (BP) Industri (IP) IV Fordon (FP) Teknik (TE) El (EC) El (EC) Elever med slutbetyg från gymnasiet Länet. Läsåret 2010/2011 % Hantverk (HV) Medie (MP) Barn- och fritid (BF) Hotell- och restaurang (HR) Handels- och adm. (HP) * 9 procent av eleverna har tillhört Energi-, Hantverks-, Industri, IV- eller SM riksrekryterande programmen där könsfördelning inte redovisas. Antalet i det ena könet är färre än tre. Energi (EN) Antal flickor: Antal pojkar: 913 Bygg (BP) % * * Estetiska (ES) Omvårdnad (OP) Samhällsvetenskap (SP) Naturvetenskap (NV) Naturbruk (NP) SM utan spec. inriktn. (SM) Teknikprogr. (TE) % % Fordon (FP) Källa: Statens Folkhälsoinstitut Nationella folkhälsoenkäten är en urvalsundersökning, värden presenteras som 4-årsmedelvärden. Källa: SCB, Skolverket 16 17

11 Utbildning Utbildning Befolkningens utbildningsnivå år. Procentuell fördelning Förgymn. Gymn. Eftergymn. Uppgift utbildn. utbildn. utbildn. saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: SCB, Utbildningsregistret Andelen med eftergymnasial utbildning är högre bland kvinnor än bland män. Störst skillnad mellan könen är det i Lessebo. Högst andel eftergymnasialt utbildade har Växjö bland både kvinnor och män. Befolkningens utbildningsnivå år. Procentuell fördelning Förgymn. Gymn. Eftergymn. Uppgift utbildn. utbildn. utbildn. saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: SCB, Utbildningsregistret I alla kommuner är andelen med förgymnasial utbildning högre bland de äldre jämfört med de yngre. Det gäller både kvinnor och män. En större andel kvinnor har eftergymnasial utbildning jämfört med män

12 Utbildning Utbildning Behörighet till vidare studier Andel (%) av alla i respektive kull som avslutat läsåret 2010/11 Till gymnasiet Till universitet och högskola Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: Skolverket *Samtliga skolor ingår. I länet var en högre andel kvinnor än män behöriga till vidare studier. Det gäller såväl till gymnasiet som till högskolan. Övergång gymnasieskola högskola Andel (%) som slutade gymnasieskolan 2007/2008 och som påbörjat högskolestudier senast 2010/2011 Växjö Tingsryd Lessebo Alvesta Ljungby Älmhult Markaryd Uppvidinge Länet Riket % Källa: SCB, Högskoleregistret, Regionala paket Flickorna fortsätter i högre utsträckning än pojkarna vidare till gymnasiestudier i alla kommuner i länet. En avsevärt högre andel av flickorna från Ljungby och Lesse bo fortsätter till högskolan

13 Utbildning Utbildning Högskolenybörjare i åldern år* Läsåret 2010/2011 Antal Könsfördeln. Andel (%) (promille) av alla i resp. ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: SCB, Högskolestatistik *Ålder Fler kvinnor än män i åldern år påbörjar högskolestudier. Detta gäller alla länets kommuner. Högskolenybörjare i åldern år* Läsåret 2010/2011 Antal Könsfördeln. Andel (%) (promille) av alla i resp. ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: SCB, Högskolestatistik *Ålder Bland högskolenybörjare i åldern år är det generellt kvinnor som dominerar, förutom i Alvesta där det är män som dominerar

14 Utbildning Barn och familj Kvalificerad yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning 2010 Antal studerande respektive examinerade under året Utbildningsområde Antal Antal studerande examinerade Kvinnor Män Kvinnor Män Data/IT Ekonomi, administration och försäljning Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Journalistik och information Kultur, media och design Teknik och tillverkning Transporttjänster Totalt Könsfördelning (%) Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan Gäller även ej folkbokförda i länet Andelen kvinnor var högre än andelen män både bland de som studerade och bland de som tog examen. Detta gällde för alla utbildningsområden utom Data/IT och Teknik och tillverkning. Födda barn per kvinna respektive man Antal barn per kvinna resp. man 2,5 Kvinnor Länet 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 91 Män Riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik 99 Kvinnor Riket Män Länet Under 1990-talet sjönk fruktsamheten. Lägsta värdet inträffade i länet år Därefter har fruktsamheten åter stigit och ligger år 2011 på 1,89 barn per kvinna och 1,63 barn per man M Kv M Kv Antal barn som en generation kvinnor respektive män får = summerad fruktsamhet. Det finns fler män än kvinnor i fruktsam ålder. Därför är talen lägre för män

15 Barn och familj Barn och familj Användning av föräldraförsäkringen 2011 Personer som använt försäkringen Könsfördelning (%) FP TFP Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: Försäkringskassan I samtliga kommuner var det färre män än kvinnor som använde föräldrapenningen, vilket även gällde för den tillfälliga föräldrapenningen. Användning av föräldraförsäkringen 2011 Fördelning (%) av nettodagar FP TFP Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: Försäkringskassan Männen tog ut betydligt färre dagar än vad kvinnorna gjorde. FP = föräldrapenning vid barns födelse TFP = tillfällig vård av barn. Kontakt dagar samt pappornas 10 dagar ingår ej. Nettodagar, ex. 2 halva dagar = 1 heldag. I övrigt se föregående sida

16 Barn och familj Barn och familj Kommunernas omsorg för barn* 2011 Andel i respektive ålder Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg 1 5 år 6 12 år 1 5 år 6 12 år Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: Skolverket *Könsredovisning är ej tillgänglig. Bland 1 5-åringarna har en högre andel förskoleplats i länet jämfört med riket. Däremot är andelen med fritidshemplats lägre i länet jämfört med riket. Förskolor som har enskild huvudman ingår om kommunen utövar tillsyn över verksamheten. Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp där familjedaghem är en av flera tänkbara varianter. Ungdomar som bor kvar hos föräldrar 2011 Procent Flickor riket Flickor länet Källa: SCB, Befolkningsstatistik Pojkar riket Pojkar länet ålder Skillnaden mellan könen är relativt liten i de lägre åldrarna men ökar från 19-årsåldern. År 2011 bodde 53 procent av de 20-åriga flickorna och 72 procent av pojkarna i länet kvar hemma. Skillnaden är störst mellan könen i åldrarna år. flic po flic po 28 29

17 Barn och familj Barn och familj Familjehushåll efter hushållstyp Procentuell fördelning samt antal Länet Riket Sammanboende utan barn Sammanboende med barn Ensamstående kvinna utan barn Ensamstående man utan barn Ensamstående kvinna med barn 3 4 Ensamstående man med barn 1 2 Totalt, % Antal, tal Familjehushåll efter hushållstyp och antal barn Procentuell fördelning Länet Riket Samman- Ensamstående Samman - Ensamstående boende kvinna man boende kvinna man Inga barn barn barn barn Totalt, % Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) Befolkningen i ordinärt boende med beviljad hemtjänst 1 oktober 2011 Antal 80 år och äldre år 90 år Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet * Riket Källa: Socialstyrelsen * Personer kan få insatser i flera kommuner men de räknas bara med en gång i länsuppgiften. Fler kvinnor än män 80 år och äldre beviljas hemtjänst. Familjehushåll: ett hushåll där en eller flera personer bor tillsammans, ingår i samma familj och åtminstone en person är minst 16 år. I gruppen sammanboende ingår personer av samma kön om de angivit sig som sammanboende. Åren genomgick undersökningen förändringar som på olika sätt påverkat resultaten och möjligheten att göra jämförelser över tid. För mer information se

18 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Förvärvsarbetande 2010 Andel (%) i respektive åldersgrupp år år år år Kv M Kv M Kv M Kv M Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Andelen förvärvsarbetande är lägre bland kvinnor än bland män. I Markaryd och Uppvidinge är skillnaden störst när det gäller hela åldersgruppen liksom bland de yngre. Även Tingsryd skiljer sig betydligt bland de yngre. Bland de äldre är skillnaden störst i Lessebo. Utrikes födda förvärvsarbetande 2010 Andel (%) i respektive födelsegrupp. Avser år Norden EU 27 Utanför utom Norden EU 27 och Norden Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Högst andel förvärvsarbetande återfinns i gruppen utlandsfödda i Norden. Lägst andel förvärvsarbetande har gruppen födda utanför EU 27 och Norden

19 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Utrikes födda förvärvsarbetande 2010 Andel (%) i respektive åldersgrupp Kv M Kv M Kv M Kv M Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Andelen utlandsfödda som förvärvsarbetar i länet är lägst i åldersgruppen år, både bland kvinnor och män, och högst i gruppen år. Sysselsatta efter vanligen arbetad tid 1990 och år Procent tim tim Länet 1 19 tim Riket Länet Riket Länet Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Riket Länet Procent 100 Riket År 1990 arbetade 52 procent av kvinnorna i länet heltid. År 2011 hade andelen ökat till 55 procent Bland män i länet har andelarna under samma år minskat från 92 procent till 89 procent

20 Förvärvsarbete Förvärvsarbete De 20 vanligaste yrkena för kvinnor i länet 2010 Antal Andel (%) av alla yrken* Vård- och omsorgspersonal Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl Förskollärare och fritidspedagoger Sjuksköterskor Grundskollärare Övrig kontorspersonal Säljare, inköpare, mäklare m.fl Köks- och restaurangbiträden Städare m.fl Bokförings- och redovisningsassistenter Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Drift- och verksamhetschefer Kundinformatörer Gymnasielärare m.fl Storhushålls- och restaurangpersonal Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens Kontorssekreterare och dataregistrerare Montörer Totalt 20 yrken Totalt alla yrken** Källa: SCB, Yrkesregistret De 20 vanligaste yrkena för män i länet 2010 Antal Andel (%) av alla yrken* Säljare, inköpare, mäklare m.fl Ingenjörer och tekniker Fordonsförare Montörer Byggnadshantverkare Byggnads- och anläggningsarbetare Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl Lager- och transportassistenter Vård- och omsorgspersonal Maskin- och motorreparatörer Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl Dataspecialister Chefer för mindre företag och enheter Drift- och verksamhetschefer Chefer för särskilda funktioner Maskinförare Maskinoperatörer, trävaruindustri Datatekniker och dataoperatörer Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Totalt 20 yrken Totalt alla yrken** Källa: SCB, Yrkesregistret * Av alla yrkesverksamma anställda år med bostad i länet ** Här ingår kvinnor vars yrke klassas som okänt. * Av alla yrkesverksamma anställda år med bostad i länet ** Här ingår män vars yrke klassas som okänt

21 Förvärvsarbete Förvärvsarbete De fem största yrkena i länet för kvinnor 2010 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta i en annan kommun) Vård- o Försäljare, Förskol- Sjuk- Grundomsorgs- detaljh. lärare o sköter- skolpersonal demon- fritids- skor lärare stratörer pedam.fl. goger Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: SCB, Yrkesregistret Vårdyrken dominerar kraftigt bland kvinnorna. Länet har en större andel inom vårdyrket än riket. Variationen mellan kommunerna är stora. De fem största yrkena i länet för män 2010 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta i en annan kommun) Säljare, Ingenjörer Fordons- Montörer Byggnadsinköpare, o tekniker förare hantv. mäklare m.fl Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: SCB, Yrkesregistret Bland män dominerar inget yrke på samma sätt som vård- och omsorgspersonal gör bland kvinnor

22 Förvärvsarbete Förvärvsarbete De 30 största yrkena i länet 2010 Fordonsförare Byggnadshantverkare Övrig kontorspersonal Byggnads- och anläggningsarbetare Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling Förskollärare och fritidspedagoger Grundskollärare Lager- och transportassistenter Drift- och verksamhetschefer Sjuksköterskor Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Dataspecialister Köks- och restaurangbiträden Chefer för mindre företag och enheter Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. Städare m.fl. Maskin- och motorreparatörer Gymnasielärare m.fl. Chefer för särskilda funktioner Bokförings- och Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. redovisningsassistenter Datatekniker och dataoperatörer Storhushålls- och restaurangpersonal Maskinoperatörer, trävaruindustri Kundinformatörer % % Källa: SCB, Yrkesregistret Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. Ingenjörer och tekniker Vård- och omsorgspersonal Avser yrkesverksamma anställda år med bostad i länet. Montörer Förvärvsarbete efter sektor år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta i en annan kommun) Ljungby Växjö Lessebo Tingsryd Alvesta Markaryd Uppvidinge Älmhult Länet Riket Off. sekt. Kvinnor Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Män Näringslivet % Kvinnor arbetar i något högre utsträckning i näringslivet än i offentlig sektor. Män arbetar till största delen i näringslivet. I Markaryd och Uppvidinge arbetar 57 procent av kvinnorna i näringslivet. Endast Växjö har en högre andel män inom offentlig sektor än läns- och riksgenomsnittet

23 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Egna företagare i länet efter näringsgren 2010 Antal i åldern 16 år. Avser dagbefolkningen (arbetar i kommunen men kan bo i en annan kommun) Kulturella och personliga tjänster m.m. Handel Företagstjänster Okänd verksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske Vård och omsorg; sociala tjänster Hotell- och restaurangverksamhet Tillverkning och utvinning Utbildning Byggverksamhet Fastighetsverksamhet Transport och magasinering Information och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Offentlig förvaltning och försvar Antal Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Procentuell fördelning Kvinnor Män Eget Egen- Eget Egen- AB föret. AB föret Egna företagare 2010 Antal i åldern 16 år. Avser dagbefolkningen (arbetar i kommunen men kan bo i annan kommun) Kvinnor Män Företagare Egen Företagare Egen i eget AB företagare i eget AB företagare Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Bland de kvinnor som är företagare i länet har 23 procent ett eget aktiebolag. I riket ligger den nivån på 26 procent. För män är motsvarande andelar 39 respektive 41 procent. Egna företagare bland kvinnor finns främst inom området kulturella och personliga tjänster. De flesta männen har ett företag inom företagstjänster

24 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Nystartade företag efter form av ledning Antal i länet Källa: Tillväxtanalys Antal enskilda firmor i länet efter omsättningsklass 2011 Omsättningsklass tkr tkr tkr SCB, Nyetableringsstatistik. Från 2007 görs en totalundersökning. Innan dess gjordes den som ett urval. Därför är siffrorna ej helt jämförbara. Pendling till arbetet 2010 Antal 16 år som pendlar över kommun-/länsgränsen Gemensam Kvinnlig Inpendlare Utpendlare Bor och arbetar i kommunen/ länet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Manlig Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Män pendlar mer än kvinnor. Alvesta och Lessebo har ett negativt pendlingsnetto, dvs. lägre inpendlig än utpendling totalt sett. Största positiva pendlingsnetto har Växjö både för kvinnor och män tkr < 1 tkr Källa: SCB Företagsregistret

25 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Deltidsarbetslösa och timanställda 2011 Antal i åldern år. Genomsnitt per månad Deltidsarbetslösa Timanställda Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: Arbetsförmedlingen Betydligt fler kvinnor än män är både deltidsarbetslösa och timanställda. Detta gäller i alla länets kommuner. Av de deltidsarbetslösa i länet är 79 procent kvinnor och 21 procent män. Motsvarande andel för timanställda är 69 respektive 31 procent. Arbetssökande 2011 Andel (%) i åldern år. Årsmedeltal Öppet arbetslösa Program med aktivitetsstöd Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta 3,4 3,8 3,3 3,2 Lessebo 4,3 5,5 5,4 4,8 Ljungby 3,3 2,7 3,1 3,1 Markaryd 3,6 3,1 3,1 2,6 Tingsryd 2,5 2,8 3,0 2,9 Uppvidinge 3,3 3,4 3,1 2,7 Växjö 3,7 4,2 3,2 3,4 Älmhult 2,7 2,4 2,3 2,0 Länet 3,5 3,7 3,2 3,2 Riket 3,4 3,6 2,9 2,9 Källa: Arbetsförmedlingen Andelen öppet arbetslösa är högre bland män än bland kvinnor i alla kommuner utom Ljungby, Markaryd och Älmhult. I alla kommuner utom Växjö är det vanligare bland kvinnor än bland män att ha aktivitetsstöd. Länet på det stora hela är dock likställt

26 Förvärvsarbete Inkomst Öppet arbetslösa år Procent Män riket 00 Kvinnor länet Källa: Arbetsförmedlingen Män länet Den öppna arbetslösheten är högre bland män än bland kvinnor. För kvinnor och män har variationerna i länet under perioden i stort sett följt samma utveckling som i riket. Fram till 2008 har andelen arbetslösa i länet varit något lägre än motsvarande andelar i riket. Idag ligger arbetslösheten på ungefär samma nivå i länet som i riket Kvinnor riket Sammanräknad förvärvsinkomst år. Antal kronor i tal Medelinkomst Medianinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) Män har en betydligt högre inkomst än kvinnor. Störst skillnad i medelinkomst är det i Älmhult. Skillnaden i medianinkomst är störst i Markaryd. Sammanräknad inkomst består av inkomst av tjänst och av näringsverksamhet. Medel inkomst är inkomstsumman dividerad med antal inkomst tagare. Medianinkomsten är det mittersta värdet när alla inkomsttagares inkomster sorteras i storleksordning. 0-inkomsttagare ingår

27 Inkomst Inkomst Höga respektive låga inkomster 2010 Andel (%) i åldern år med sammanräknad förvärvsinkomst Höga inkomster Låga inkomster Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) En betydligt högre andel män jämfört med kvinnor har höga inkomster. En högre andel kvinnor är låginkomsttagare men skillnaden mellan könen är inte lika stor jämfört med höginkomsttagare. Disponibel medelinkomst för familjer 2010 Antal kronor i 1000-tal Gifta/ Ensamstående Ensamstående sambo kvinnor män utan med utan med utan med barn barn* barn barn* barn barn* Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Län Riket Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) *Under 18 år Ensamstående kvinnor, med eller utan barn, har generellt lägre disponibel medelinkomst i alla kommuner och i länet som helhet i jämförelse med män med samma familjesituation. Höga inkomster: 20 procent av befolkningen som har en inkomst på minst kr. Låga inkomster: 20 procent av befolkningen som har en inkomst på högst kr. Inkl. 0-inkomsttagare. Disponibel inkomst är vad som återstår (för konsumtion och sparande) sedan man från bruttoinkomsten dragit ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag som t.ex. barnbidrag och bostadsbidrag. Bland de ensamstående kan sambo utan gemensamma barn ingå. Minst en person har fyllt 18 år

28 Inkomst Inkomst Pensionssparande år. Medelvärde i Tkr Andel (%) inkomsttagare Medelvärde, tkr med pensionssparande Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta 44,3 37,6 4,9 5,5 Lessebo 42,8 37,8 4,0 4,5 Ljungby 45,9 37,4 4,7 5,0 Markaryd 34,2 28,9 4,7 5,5 Tingsryd 41,9 33,8 5,0 5,4 Uppvidinge 51,8 42,6 4,5 4,6 Växjö 44,2 38,6 5,1 5,6 Älmhult 44,4 38,0 5,3 5,6 Län 44,1 37,7 4,9 5,4 Riket 42,1 34,6 5,3 5,9 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) En högre andel kvinnor än män har ett privat pensionssparande. Männen sparar något högre belopp. Hushåll med ekonomiskt bistånd 2010 Antal Gifta par/ Ensamstående samboende kvinnor män utan med utan med utan med barn barn barn barn barn barn Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Län Riket Källa: Socialstyrelsen.. Sekretessbelagda siffror (antal under 3) Bland dem som erhåller ekonomiskt bistånd är ensamstående män utan barn den vanligaste kategorin. Detta gäller för alla kommuner samt i länet. Medelvärdet är beräknat för dem som har pensionssparande. Personer som saknar sammanräknad förvärvsinkomst ingår ej

29 Kriminalitet Kriminalitet Anmälda misshandelsbrott mot kvinnor 2011 Antal per av medelfolkmängden 18 år eller äldre Förövaren bekant* obekant* utomhus inomhus utomhus inomhus Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: BRÅ * Könsredovisning ej tillgänglig Kvinnor i länet löper mindre risk att drabbas av misshandel än vad kvinnor i riket gör. Störst är risken att drabbas av misshandel inomhus av en bekant förövare. Skillnaderna mellan kommunerna är stora. Anmälda misshandelsbrott mot män 2011 Antal per av medelfolkmängden 18 år eller äldre Förövaren bekant* obekant* utomhus inomhus utomhus inomhus Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Riket Källa: BRÅ * Könsredovisning ej tillgänglig Män i länet löper mindre risk att drabbas av misshandel än vad män i riket gör. Störst är risken att drabbas av misshandel utomhus av en obekant förövare. Skillnaderna mellan kommunerna är stora

30 Kriminalitet Kriminalitet Anmälda misshandelsbrott 2011 Antal per av medelfolkmängden 18 år eller äldre Av bekant* inomhus utomhus Av obekant* inomhus utomhus Av bekant* inomhus utomhus Av obekant* inomhus utomhus Länet Riket mot mot kvinna man 240 Antal Anmälda sexualbrott efter brottstyp Antal Antal per inv Länet Länet Riket Våldtäkt inkl. grov (se även våldsbrott) Sexuellt tvång, utnyttjande m.m Sexuellt ofredande (ej blottning) Utnyttjande av barn för sexuell posering inkl grov Blottning Koppleri inkl. grovt Köp av sexuell handling av barn under 18 år Barnpornografibrott inkl. grovt Sexköpsbrott Människohandel för sexuella ändamål (trafficking) Kontakt med barn under 15 år i sexuellt syfte Totalt Källa: BRÅ Källa: BRÅ *Könsredovisning ej tillgänglig Det är vanligast att kvinnor blir misshandlade inomhus av en bekant och att män blir det utomhus av en obekant. Könsredovisning är ej tillgänglig. Med sexualbrott avses här brott mot BrB 6 kap samt barnpornografibrott, sexköpsbrott och människohandel för sexuella ändamål (trafficking). Sexualbrott är generellt sett brott med ett stort mörkertal. Brott som begås i det privata och där offret och förövaren är bekanta anmäls i mindre utsträckning. Mörkertalet är också större om offret är barn eller en ung person och speciellt om brotten begås inom familjen

31 Kriminalitet Kriminalitet Misstänkta efter brottstyp 2011 Antal och könsfördelning för ett urval av brott Länet Riket Antal Könsförd.(%) Antal Könsförd.(%) Kv M Kv M Brott mot brottsbalken, därav Fullbordat mord och dråp samt misshandel med dödlig utgång Misshandel, grov misshandel därav mot barn 0 6 år mot barn 7 14 år mot kvinna 18 år mot man 18 år Sexualbrott, därav våldtäkt, grov våldtäkt Biltillgrepp Inbrottsstöld, därav i bostad (lägenhet/villa) Övrig stöld och snatteri ur/från motordrivet fordon i butik och varuhus Rån inkl. grovt rån, därav butiksrån personrån Bedrägeri o annan oredlighet Skadegörelsebrott Våld mot tjänsteman Brott mot trafikbrottslagen, därav rattfylleri, grovt rattfylleri Brott mot narkotikastrafflagen Brott mot skattebrottslagen m.m Brott mot bidragsbrottslagen Samtliga brott Källa: BRÅ Oro för våld och faktiskt våld efter ålder % Oro för våld Samtliga Länet Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) Faktiskt våld Samtliga Samtliga % Oro för våld Riket Faktiskt våld Samtliga Äldre kvinnor är de som är mest oroliga för att bli utsatta för våld, trots att det är de yngre männen som till störst andel blivit utsatta för våld

32 Makt och inflytande Makt och inflytande Chefer efter sektor 2010 Avser dagbefolkningen (arbetar men behöver inte bo i kommunen) Ljungby Lessebo Uppvidinge Växjö Alvesta Markaryd Tingsryd Älmhult Länet Riket Off. sektor Källa: SCB, Yrkesregistret Kvinnor Män Näringslivet % Bland länets kvinnliga chefer finns 41 procent inom offent lig sektor och 59 procent inom näringslivet. Bland män är motsvarande andelar 11 respektive 89 procent. Jämfört med riket har länet en något högre andel kvinnliga chefer inom offentlig sektor. Chefer efter sektor och nivå 2010 Antal i länet. Avser dagbefolkningen (arbetar i länet men kan bo i ett annat län) Offentlig sektor Näringslivet Kvinnor Män Kvinnor Män Högre ämbetsmän och politiker Chefstjänstemän i intresseorganisationer Verkställande direktörer, verkschefer m.fl Drift- och verksamhetschefer Chefer för särskilda funktioner Chefer för mindre företag och enheter Chefer totalt Källa: SCB, Yrkesregistret Könsfördelningen bland chefer i den offentliga sektorn är jämn i alla grupper utom bland drifts- och verksamhetschefer, vilken är den vanligaste kategorin. I näringslivet finns det betydligt fler manliga än kvinnliga chefer

33 Makt och inflytande Makt och inflytande Kommunstyrelsen efter valet 2010 Antal ledamöter samt könsfördelning (%) Ordinarie ledamöter Ersättare Antal Könsfördelning Antal Könsfördelning (%) (%) Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryds Tingsryds Uppvidinge Växjö Älmhults Källa: Respektive kommun (via hemsida ) I tre av länets åtta kommuner är könsfördelningen bland de ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen inom ramen procent. Kommunfullmäktigledamöter Efter valen 2006 och Antal Könsfördeln. (%) Antal Könsfördeln. (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Källa: SCB, Valstatistik Jämfört med förra valet har könsfördelningen blivit mer jämn i fyra utav kommunerna. Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö håller sig inom ramen procent. Detta gör också länet i stort

34 Makt och inflytande Makt och inflytande Ledamöter Regionförbundet Antal och procent Landstingsfullmäktige Efter valen 2006 och Könsfördelning (%) Ordinarie Ersättare Antal Könsför- Antal Könsfördelning (%) delning (%) Kv M Kv M Kv M Kv M Fullmäktige Styrelse Källa: Regionförbundet södra Småland I Regionförbundets styrelse och fullmäktige är könsfördelningen bland ledamöterna totalt sett inom ramen procent. Ledamöter i Landstinget Efter valet Antal och könsfördelning (%) Antal Könsfördelning (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Fullmäktige Styrelsen Källa: Landstinget Kronobergs webbplats Kvinnor Män Kvinnor Män Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Totalt Källa: SCB, Valstatistik I landstingsfullmäktige är könsfördelningen bland ledamöterna totalt sett inom ramen procent. Teckenförklaring till tabellerna 0 = ingen uppgift eller mindre än hälften av den använda enheten.. = uppgift inte tillgänglig eller för osäker att anges. = uppgift kan inte förekomma I tabeller som visar procent kan summan ligga strax under eller över 100. Det beror på avrundningarna

35 Finansierad av Tillväxtverket via resurscentraprogrammet