Business to business (B2B) communication - Integrering av system

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Business to business (B2B) communication - Integrering av system"

Transkript

1 Business to business (B2B) communication - Integrering av system Jonas Liinamaa 20 november 2003 Department of Computer Science Åbo Akademi University, FIN Åbo, Finland URL: 1

2 Sammanfattning Denna uppsats berättar om olika alternativ till traditionella Electronic Data Interchange (EDI) baserade lösningar för kommunikation mellan olika aärssystem. Den problematik som är förknippad med kommunikationen mellan en diversitet av olika system förklaras samt analyseras. Moderna teknologier som XML, SOAP samt WebServices presenteras både i teorin samt genom exempel. 2

3 Classication: ACM classication: C.2.2 Network Protocols ACM classication: C.2.4 Distributed Systems ACM classication: C.2.6 Internetworking ACM classication: D.2.12 Interoperability ACM Special Interest Groups: SIGCOMM ACM Special Interest Groups: SIGSOFT 3

4 Innehåll 1 Grundläggande problematik vid B2B kommunikation Olika system är implementerade med olika teknologier Öppen källkod eller kommersiell produkt Traditionella lösningar Socketbaserad kommunikation RPC CORBA Kommunikation baserad på öppna standarder Drivande krafter samt fördelar HTTP XML SOAP WebServices Implementation av kommunikation mellan system 14 4

5 1 Grundläggande problematik vid B2B kommunikation En vid diversitet av system måste kunna kommunicera med varandra. Detta är ett grundläggande krav vid kommunikation mellan olika system, men inte alltid lätt att genomföra. Svårigheter uppstår till exempel av att olika system är implementerade vid olika tidsepoker, varje epok har haft olika teknologier som har varit hype, och därmed har implementationen också baserat sig på den teknologin. Mjukvara skrivet på olika tidsåldrar varierar därmed i implementationsspråk samt tankesätt från sekventiella- till objektorienterade språk. Hur ska man kunna hitta gemensama kommunikationsformer för denna mängd helt olika system? 1.1 Olika system är implementerade med olika teknologier Olika teknologier är ej nödvändigtvis skapade för att kunna kommunicera med andra system implementerade i andra teknologier, i sådana fall måste man hitta ett sätt att kringgå dessa begränsningar vid kommunikationen. Betrakta till exempel ett scenario var ett gammalt system hanterar data som ett nytt system behöver tillgång till. Det gamla systemet är implementerat i ett funktionellt språk som inte har understöd för TCP/IP baserad kommunikation. Systemet har understöd för ett annat nätverksprotokoll, X25. Det gamla systemet arbetar mot en databas som ej har blivit utvecklad eller underhållen på era år, därav nns det ej heller något understöd för den nya applikationen att accessera databasen direkt. 1.2 Öppen källkod eller kommersiell produkt System med källkoden tillgänglig ger utvecklaren en möjlighet att utveckla lösningar för datakommunikationen direkt i applikationen, medan ett system vars källkod man ej har tillgång till kräver andra lösningar, ibland till och med hårdvarubaserade lösningar. I system vars källkod man har tillgång till så kan man genom att utveckla adaptrar som omvandlar data från en intern representation av datan till ett annat generellt format, kommunicera mellan totalt olika system. Adaptern omvandlar data från applikationen till det generella, specierade formatet som förstås av båda parternas adaptrar. Det mottagande systemet tar emot meddelandet i det generella formatet och omvandlar meddelandets data till det mottagande systemets interna representation av datan. I system vars källkod man ej har tillgång till kan man oftast ej använda sig av det ovan beskrivna Adapter design-mönstret. Det krävs att systemet har någon form av gränssnitt som möjliggör en utvidgning av systements normala kommunikationsrutiner för att man skall kunna använda sig av Adapter mönstret. I annat fall är man tvingad till att bygga ett mellanliggande 5

6 system som kan utvinna datan ur det existerande systemet i en form eller annan, och via detta mellanliggande system sedan överföra informationen vidare till det mottagande systemet. Ett exempel på en sådan lösning skulle vara en schemalagd rutin som dumpar datan ur den bakomliggande databasen till text format och sedan omvandlar denna data till en generell representation som det mottagande systemet förstår. 6

7 2 Traditionella lösningar Traditionellt sett så har kommunikations lösningar baserat sig på binära protokoll med vars hjälp man antingen har överfört data eller också anropat rutiner direkt på det mottagande systemet med den data som skall överföras. Dessa lösningar fungerar bra så länge det är relativt likadana system som kommunicerar, speciellt om dessa system är implementerade med samma teknologi, samt om de är sammanlänkade med ett pålitligt samt snabbt transportmedium, till exempel ett lokalt nätverk. Ett problem med dessa metoder är att data överföringen sker binärt genom komplicerade strukturer samt en strikt grammatik. Detta kan även ställa till med problem vid integration med ny teknologi, för om överföringen är enligt ett binärt och oftast slutet protokoll så krävs det en implementation av tolken för denna grammatik till den nya teknologin. Ifall det använda protokollet är underhållet och vidareutvecklat så har det med stor sannolikhet skrivits en adapter för protokollet till den nya teknologin, men oftast är specikationerna för dessa protokoll kommersiella och kostar stora summor vilket betyder att en tolk även kostar mycket. Ifall teknologin har förtvinat och om inga specikationer över protokollet nnas mera tillgängligt så är situationen katastrofal med avseende för framtida utveckling. Dessa protokoll för dataöverföring samt anrop av funktionalitet på externa system följer vanligtvis en client-server modell. 2.1 Socketbaserad kommunikation Socketbaserad kommunikation följer en vanlig Client-server modell. En klient tar kontakt med en server och sänder ett meddelande till servern som tolkar det samt eventuellt sänder ett svarsmeddelande. Denna kommunikation sker vanligtvis över TCP/IP baserade nätverk samt är kompatibel med de esta operativsystem samt programmeringsspråk. Ett vanligtvis eget denerat protokoll anger vad olika delar av meddelandet innebär samt hur meddelandet skall tolkas. Detta protokoll är vanligtvis ej standardiserat utan parterna i datakommunikationen har själva denerat protokollet. Om protokollet är dåligt dokumenterat blir vidareutveckling samt vidare integration med andra system svårt. Protokollens låga nivå på meddelanden som överförs ställer begränsningar på den funktionalitet man kan erbjuda med socket-kommunikation. Transaktioner över era anrop blir omöjliga att hantera, även tillståndshanteringen i applikationerna kan bli komplex. Då applikationen vidareutvecklas och aärslogiken sväller så stiger komplexitetsgraden för meddelandehanteringen mångfallt, det krävs en stor mängd kod för att utföra mera komplicerade anrop över sockets. Det nns till exempel ingen automatisk hantering eller markering av varken klientens eller serverns bitordning, detta måste beaktas samt byggas in i det egna protokollet. Den låga nivån dessa meddelanden hanteras på ger dock en bra prestanda så länge man 7

8 inte utvecklar alltför komplexa meddelandestrukturer som kräver mycket processering samt tunga bakomliggande operationer. Socket-kommunikation är mest lämpad för överföring av strömmar med data över ett snabbt och tillförlitligt nätverk. 2.2 RPC Remote Procedure Calls (RPC)[RPC-S1995] kan programmatiskt ses som vanliga funktionsanrop, dock med en stor skillnad dold bakom gränssnittet. Funktionsanropen riktas mot en server som utför funktionen samt eventuellt returnerar ett resultat. Anropen följer en clientserver modell samt är traditionellt synkrona, även om specikationerna lämnar möjligheten öppen för asynkron kommunikation. Faktumt att klienten väntar på svar från servern förrän exekveringen fortskrider ställer krav på nätverket som förbinder klienten samt servern. Implementationer användande RPC-protokollet har som hjälpmedel extended Data Representation (XDR) för att automatiskt transformera (marshall / de-marshall) information till och från en representation som lämpar sig för att sändas över nätverket. Med hjälp av detta deneras gränssnitten för kommunikationen.[ms2000] RPC erbjuder en abstraktion från den låga nivå som dataöverföringen sker på samt erbjuder utveklaren ett enklare tankesätt helt i linje med lokala funktionsanrop. Protokollet är dock relativt gammalt och utvecklingen av distribuerade arkitekturer har framskridit. 2.3 CORBA Common Object Request Broker Architecture (CORBA)[OMG] denerar en standard för distribuerade objektbaserade applikationer som tillåter kommunikation mellan komponenter oberoende av operativsystem, maskinarkitektur eller implementeringspråk. CORBA är ett massivt skelett (framework) som erbjuder ett objektorienterat system olika tjänster genom denerade gränssnitt. Abstraktionsnivån för utvecklaren är på en hög nivå vilket underlättar utvidgning av olika tjänster. Tjänsternas gränssnitt besrivs med Interface Denition Language (IDL), detta medför att gränssnitten är denerade på ett programmeringsspråksoberoende sätt. Fördelen med det är att parterna som medverkar i kommunikationen mellan system har väldokumenterade gränssnitt att utveckla klienter emot. IDL tillåter förutom att kompileras till skelett även en tolkning av gränssnitten i realtid, det vill säga att fastän gränsnittet har ändrat så kan applikationen dynamiskt anpassa sig till situationen. För att använda en CORBA-baserade tjänst så behöver man ej nödvändigtvis veta på vilken server objektet existerar, en Object Request Broker tar hand om förfrågningen och vid behov dirigerar anropet vidare. Komponenter kan existera utspridda över era servrar, med andra ord distribuerade. Komponenter kan även registrera sig till en tjänst som erbjuder ett register över tjänsterna som nns i systemet. 8

9 Som ett exempel på CORBA:s tillämpningar kan GNOME nämnas. Man kan säga att GNOME:s ryggrad bildas av CORBA. 9

10 3 Kommunikation baserad på öppna standarder 3.1 Drivande krafter samt fördelar Dataöverföring mellan en ospecierad mängd av system som potentiellt är implementerade med olika teknologier käver standardisering av protokollen samt de meddelanden som överförs. En öppen standard av reglerna samt meddelanden som överförs i ett läsbart samt öppet format är förutom enkelt att läsa för människan, utvecklaren även enkel att bearbeta för datorn. Dessa meddelanden är dessutom läsbara i framtiden eftersom meddelanden är överförda i klartext som motsats till binära protokoll samt binära meddelanden. Fördelen med meddelanden som överförs i klartext istället för i binärt format kan illustreras med hur svårt det är vara att öppna och få ut information ur en l som har blivit skapat för femton år sedan med ett program som varit populärt då. Först måste man försöka få tillgång till applikationen som kan läsa len, sedan måste applikationen kunna läsa samt tolka len med rätt version av l-formatet. Detta kan jämföras med enkelheten i att öppna och läsa en l i text-format som inte är i binärt fomat. Meddelanden som sänds i klartext ger med andra ord en garanti för att dessa meddelanden kan läsas samt tolkas även i framtiden. Dataöverföringen mellan system har således antagit en högre abstraktions nivå jämfört med binära protokoll. Överföringen av meddelanden tar vanligtvis inte längre ställning till varken transportprotokoll eller bitordningar vid överförseln av meddelanden, de meddelanden som utbytes behandlas på ett maskinoberoende samt språkoberoende sätt på en högre nivå än binära protokoll. 3.2 HTTP Protokollet HTTP[RFC 2616] bildar grunden för dagens informationsforum, Internet. Protokollet denerar en simpel modell för interaktion mellan klient och server genom begreppen request samt response. Arbetet på HTTP protokollet startades 1991 men den versionen kunde ändast beskriva ett fåtal dokument samt inget annat än HTML. Protokollet utvecklades enkom för att kunna publicera HTML dokument över internet. Från version 0.9 har HTTP i dagens läge mognat till version 1.1. Den nya standarden innehåller förbättringar bland annat angående eektiviteten av dataöverförsel samt utvidningar av olika cache-kontrollerande headers. I dagens läge används HTTP-protokollet till vitt åtskillda saker: transport av HTML sidor, kommunikation mellan system samt till och med till tunnling av andra protokoll. 10

11 3.3 XML Extensible Markup Language (XML)[XML] är en standardisering av dokument och dess struktur, även kallat XML-dokument. XML kan kallas ett metaspråk därför att det är en uppsättning av standardiserade regler som beskriver hur ett XML-dokument ser ut och vad det består av. Ett XML-dokuments regler deneras i en Document Type Denition (DTD) som även används för att validera XML-dokumentet, detta innebär att XML-dokument kontrolleras för korrekthet vilket ger en viss garanti för att XML-dokumentet är korrekt. Även XML scheman [XML schema] kan användas istället för DTDn, ett schema kan i motsats till en DTD även speciera regler om ett elements data och datans form samt typ. XML är en delmängd av Standard Generalized Markup Language (SGML)[SGML] och gemensamt har de struktur, korrekthet samt utvidgningsbarhet. XML är dock betydligt simplare än SGML, vilket också var ett av design målen. XML är kompatibel med SGML samt HTML. XML utvecklades redan under år 1996 av W3C:s XML working group, men dess genomslag har kommit först under slutet av 1990-talet då J2EE samt kommunikation mellan olika system blev vardag. De drivande krafterna bakom utvecklandet av XML var att få en standard för informationsutbyte över internet samt andra vitt åtskillda system, till exempel distribuerade system utspridda över ett stort nätverk. XML var även svaret på det ökande behovet av ett utvidgat HTML-språk, HTML var och är ett språk för att presentera information för människor, inte för andra system eller processer. Designmålen för XML krävde att språket skulle vara exibelt samt icke komplext i motsats till SGML.Till designmålen hör även kravet att XML skulle vara i klartext i motsats till binärt format, detta för att det är enklare att modiera, läsa samt bearbeta information i klartext både nu och i framtiden. XML denerar med andra ord ett metaspråk som används för att representera data. Det verkar ju användbart för kommunikation mellan olika system. 3.4 SOAP Simple Object Access Protocol (SOAP) [SOAP] erbjuder en simpel och lätt mekanism för utbyte av strukturerad samt typad information mellan parter i en distribuerad omgivning. Protokollet är baserat på XML, alla meddelanden är XML kodade. Protokollet specierar dock inte hur datan ska transporteras, utan använder sig av dentliga protokoll som transportmedel. Protokollet består av tre delar: ett skal som denerar vad som nns i meddelandet samt hur det ska processeras, regler för hur applikationsspecika datatyper, eller objekt, uttrycks i meddelandet samt en konvention för hur man representerar RPC-anrop samt dess returvärden. 11

12 Detta medför att SOAP kan användas både för meddelandeöverföring samt för RPC anrop, det vill säga att anropa metoder i externa system och returneras resultat från anropen. SOAP använder sig vanligtvis av HTTP(S) för transport av meddelanden mellan parterna men även andra protokoll är möjliga. SOAP utnyttjar HTTP-protokollets request - response modell på ett naturligt sätt. I likhet med XML så är SOAP designad med simplicitet samt utvidgningsbarhet i baktanke. Självklart är SOAP plattformsoberoende samt språkoberoende, helt i linje med XML. Exempel på ett SOAP request över HTTP: POST /StockQuote HTTP/1.1 Host: Content-Type: text/xml; charset="utf-8" Content-Length: nnnn SOAPAction: "Some-URI" <SOAP-ENV:Envelope xmlns:soap-env="http://schemas.xmlsoap.org/soap/envelope/" SOAP-ENV:encodingStyle="http://schemas.xmlsoap.org/soap/encoding/"/> <SOAP-ENV:Body> <m:getlasttradepricedetailed xmlns:m="some- URI"> <Symbol>DEF</Symbol> <Company>DEF Corp</Company> <Price>34.1</Price> </m:getlasttradepricedetailed> </SOAP-ENV:Body> </SOAP-ENV:Envelope> TODO : 3.5 WebServices Webbtjänster (Web Services) [] binder samman en stor mängd lösa teknologier och är i processen att få en standard till stånd. En webbtjänst denierar ett gränssnitt för sina tjänster genom vilket klienter kan nå de metoder som denieras. Metoderna kan ha parametrar och returnera svarsresultat, precis som vid anrop av vanliga metoder eller anrop med RPC. Enda skillnaden är att anropen görs över Internet och med SOAP som budbärare. 12

13 Webtjänstens gränssnitt deneras med hjälp av Web Services Description Language (WS- DL) [WSDL] som beskriver de tillgängliga tjänsterna samt dess parametrar. WSDL erbjuder en utvidgningsbar mekanism för att denera grundläggande parametrar samt metadata gällande webtjänsten. WSDL beskriver tjänsten på ett abstrakt sätt vilket inte tar ställning till transportprotokoll och liknande. WDSL kan beskrivas som ett XML-språk som beskriver tjänster som en mängd kommunikations-ändpunkter, eller portar, kapabla att utbyta meddelanden. WDSL är fortfarande i utkast-stadiet (Working draft in development), men redan nns det en viss koncensus angående standarden. Det nns dock ett par saker att uppmärksamma avgående Webbtjänster. Det nns ej än någon standard över hur transaktioner skall skötas över Web Services, detta innebär att de tjänster som erbjuds i form av Web Services bör vara tillståndslösa (stateless). Det nns ej heller någon standard än över hur autentikering samt kryptering ska ske över Web Services, detta innebär att det kommer att nnas en djungel av olika implementationer. 13

14 4 Implementation av kommunikation mellan system Den grundläggande frågan att ställa vid design av system som skall kommunicera med andra system samt eventuellt använda tjänster från andra system är, den nästan klassiska frågan, vad vill vi uppnå? Om vi designar ett system som ej ska kommunicera med era än ett specikt system, som även det är designat enkom för ändamålet, samt om den kommunikation som försegår emellan systemen är simpel så klarar man sig bra med socket-baserad kommunikation. Om man däremot designar ett större system med komplexa datastrukturer samt komplicerad logik så erbjuder SOAP eller Web Services fördelar i form av ökad återanvändbarheten av koden, enklare logik eftersom koden som skrivs är väldigt specialiserad samt en sund grund varifrån det är enkelt att vidareutveckla samt underhålla systemet. Web Services har understöd av stora företag som till exempel Oracle, Microsoft, IBM samt Sun. En ytterligare fördel med Web Services är att dess arkitektur påtvingar en sund objektorienterad design samt en ren implementation av systemet. Låt oss ta en fallstudie av vad som krävs vid designen av ett system som använder sig av Web Services för att tillåta kommunikation med andra system. Vi önskar ett system som ska tillåta förfrågningar av dagens pris på en produkt. Klienterna som utför förfrågningen är implementerade i en mängd olika språk. Som implementations språk för tjänsten har Java blivit valt, vi kommer alltså att designa ett J2EE-system för att hantera den logik som krävs av tjänsten. Vi designar systemet att vara tillståndslöst, vi använder Stateless-EJBn som erbjuder de grundläggande tjänsterna inom systemet som till exempel auktorisering, data hämtning samt systemets logik. En facade i formen av en Stateless-EJB representerar applikationen, den dirigerar och koordinerar logiken i applikationen. Vad uppmärksammar vi då? Jo, att vi har ett system som vi enkelt kan använda genom ett Web-interface, en thin-client eller via Web Services. För att erbjuda tillgång till applikationen via Web Services så är det ända som krävs att vi implementerar ett gränssnitt på vår facade (eller på en annan facade som använder sig av vår facade). 14

15 Referenser [IETF] Internet Engineering Task Force (IETF), [RPC-S1995] RPC: Remote Procedure Call protocol specication version 2, R.Srinivasan, Sun Microsystems, August 1995, RFC [MS2000] Professional Linux Programming, N. Matthew, R. Stones, WROX [OMG] CORBA [RFC 2616] RFC 2616: Hypertext Transfer Protocol HTTP/1.1, ftp://ftp.isi.edu/innotes/rfc2616.txt [XML] Extensible Markup Language, [SGML] SGML ISO8879 [XML schema] XML schema, [SOAP] SOAP, [Web Services] Web Services, [WSDL] WSDL,

Web Services. Cognitude 1

Web Services. Cognitude 1 Web Services 1 Web Services Hur ska tillämpningar integreras? Hur ska tillämpningar integreras (via nätet ) för att erbjuda tjänster åtkomliga på nätet? SVAR: Web Services (Enligt Microsoft, Sun, IBM etc.)

Läs mer

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011 Webbteknik II Föreläsning 4 Watching the river flow Web Service XML-RPC, SOAP, WSDL, UDDI HTTP Request, Response, Headers, Cache, Persistant Connection REST Hype or the golden way? Web Service / Webbtjänst

Läs mer

Distribuerade affärssystem

Distribuerade affärssystem Distribuerade affärssystem Kursens mål Bygga upp, strukturera och programmera distribuerade system med en flerskiktsarkitektur Beskriva och förklara teorier och uttryck som används inom affärskritiska

Läs mer

Utvärdering av protokollet SOAP

Utvärdering av protokollet SOAP Utvärdering av protokollet SOAP Är SOAP framtidens kommunikationsprotokoll i distribuerade datorsystem över Internet? Evaluation of the SOAP protocol Is SOAP the future communication protocol in distributed

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer

PM 01 En jämförelse av två analysmodeller för val av komponentteknik

PM 01 En jämförelse av två analysmodeller för val av komponentteknik MÄLARDALENS HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomi och Informatik v PM 01 En jämförelse av två analysmodeller för val av komponentteknik Eskilstuna, 2002-12-12 EI0230 Komponentbaserad applikationsutveckling

Läs mer

Repetition DK2 Middleware, P2P, Multimediatransport. Stefan Alfredsson 18 Mars 2005

Repetition DK2 Middleware, P2P, Multimediatransport. Stefan Alfredsson 18 Mars 2005 Repetition DK2 Middleware, P2P, Multimediatransport Stefan Alfredsson 18 Mars 2005 Några definitioner på middleware Klistret som gör det möjligt för en klient att få betjäning av en server / i klient/server

Läs mer

Christer Scheja TAC AB

Christer Scheja TAC AB Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet

Läs mer

Webbtjänster med SOAP, uppbyggnad och implementation

Webbtjänster med SOAP, uppbyggnad och implementation Webbtjänster med SOAP, uppbyggnad och implementation David Smedman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, Åbo, Finland E-post: dsmedman(snabela)abo.fi Abstrakt Denna uppsats kommer att ta

Läs mer

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Litteratur Nätverk, Internet och World Wide Web Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Beekman kap 9-11 Varierar i olika upplagor. Läs alla kapitel om nätverk och Internet och webb Olika typer

Läs mer

ITK:P2 F1. Hemsidor med HTML HTML. FTP, HTTP, HTML, XML och XHTML

ITK:P2 F1. Hemsidor med HTML HTML. FTP, HTTP, HTML, XML och XHTML ITK:P2 F1 FTP, HTTP, HTML, XML och XHTML DSV Peter Mozelius 1 Hemsidor med HTML Hur många av er har provat på att bygga en egen hemsida med HTML eller XHTML? För hand eller med hjälpverktyg? Har ni lagt

Läs mer

Introduktion till webbtjänster

Introduktion till webbtjänster Datavetenskap Christine Andersson & Hanna Karlsson Introduktion till webbtjänster Examensarbete, C-nivå 2003:14 Introduktion till webbtjänster Christine Andersson & Hanna Karlsson 2003 Christine Andersson,

Läs mer

Elisabet Stöök Konsult SAS Institute AB Copyright 2003, SAS Institute Inc. All rights reserved.

Elisabet Stöök Konsult SAS Institute AB Copyright 2003, SAS Institute Inc. All rights reserved. Administrera din SAS miljö med SAS Metadata Server och SAS Management Console. Elisabet Stöök Konsult SAS Institute AB Copyright 2003, SAS Institute Inc. All rights reserved. SAS Intelligence Value Chain

Läs mer

Webbservrar, severskript & webbproduktion

Webbservrar, severskript & webbproduktion Webbprogrammering Webbservrar, severskript & webbproduktion 1 Vad är en webbserver En webbserver är en tjänst som lyssnar på port 80. Den hanterar tillgång till filer och kataloger genom att kommunicera

Läs mer

Referensarkitektur för U/H. Ola Ljungkrona Chalmers Per Hörnblad UmU

Referensarkitektur för U/H. Ola Ljungkrona Chalmers Per Hörnblad UmU Referensarkitektur för U/H Ola Ljungkrona Chalmers Per Hörnblad UmU 1 Agenda ATI Nationell nätverk för Arkitektur och Teknisk integration Bakgrund referensarkitektur Referensarkitektur Innehåll Principer

Läs mer

Javautvecklare. Utbildningsfakta. 400 YH-poäng, 2 år

Javautvecklare. Utbildningsfakta. 400 YH-poäng, 2 år Javautvecklare 400 YH-poäng, 2 år Utbildningsfakta Kurser (12 stycken) Grundläggande programmering och javaverktyg 50 yhp Grafiskt gränssnitt och interaktion 20 yhp Internet, webb och webbramverk 40 yhp

Läs mer

UML. Tomas Czarnecki Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi,FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: tczarnec@abo.fi url: www.abo.

UML. Tomas Czarnecki Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi,FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: tczarnec@abo.fi url: www.abo. UML Tomas Czarnecki Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi,FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: tczarnec@abo.fi url: www.abo.fi/~tczarnec Abstrakt The Unified Modeling Language, UML, är ett visuellt

Läs mer

Middleware vad, hur, varför när?

Middleware vad, hur, varför när? Middleware vad, hur, varför när? Anders Kingstedt Askus AB Ersättas med en bild 1 Disposition Vad? Hur? Varför? När? Målsättning Ge er möjlighet att skilja på och 2 Vad? - är Middleware Ersättas med en

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =

Läs mer

IP-baserade program. Telnet

IP-baserade program. Telnet Det här kapitlet behandlar några klassiska TCP/IP-baserade program. Främsta fokus är HTTP men även lite enklare applikationer som telnet och FTP behandlas. Kapitlet är tänkt att kunna läsas fristående

Läs mer

Elektronisk tullräkning Sid 1(9) Samverkansspecifikation. Version: 1.0 SAMVERKANSSPECIFIKATION. för. e-tullräkning

Elektronisk tullräkning Sid 1(9) Samverkansspecifikation. Version: 1.0 SAMVERKANSSPECIFIKATION. för. e-tullräkning Elektronisk tullräkning Sid 1(9) SAMVERKANSSPECIFIKATION för e-tullräkning Elektronisk tullräkning Sid 2(9) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Introduktion...3 2 Identifikation av parterna...4 2.1

Läs mer

Senior utvecklare/arkitekt Rama Pour Rajaei Utbildningar Certifieringar Kontaktinformation

Senior utvecklare/arkitekt Rama Pour Rajaei Utbildningar Certifieringar Kontaktinformation Senior utvecklare/arkitekt Rama Pour Rajaei Rama har jobbat mer än 12 år som IT-konsult och är en mycket skicklig konsult inom sitt område som är systemutvecklingen/arkitektur av affärskritiska system

Läs mer

EDA 390 - Datakommunikation och Distribuerade System. Peer-To-Peer system

EDA 390 - Datakommunikation och Distribuerade System. Peer-To-Peer system EDA 390 - Datakommunikation och Distribuerade System Peer-To-Peer system Andreas Bernet 810929-0018 beran@etek.chalmers.se Sektion: Elektroteknik Johan Zhang 820401-1830 zhaj@etek.chalmers.se Sektion:

Läs mer

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka Webben som verktyg Idag: Hur hänger det ihop? Viktiga tekniker Stegen i ett webbprojekt Verktyg Dreamweaver Photoshop Joomla CMS Storyboard och flödesschema Fixa webbhotell Hur hänger det ihop? För att

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Interoperabilitet inom GIS-domänen

Interoperabilitet inom GIS-domänen FOI-R--1226--SE Februari 2004 ISSN 1650-1942 Metodrapport Martin Eklöf, Göran Stensson, Per Söderberg, Jenny Ulriksson Interoperabilitet inom GIS-domänen Systemteknik 172 90 Stockholm TOTALFÖRSVARETS FORSKNINGSINSTITUT

Läs mer

Modul 6 Webbsäkerhet

Modul 6 Webbsäkerhet Modul 6 Webbsäkerhet Serverskript & Säkerhet Webbservrar & serverskript exponerar möjlighet för fjärranvändare att skicka data och köra kod vilket medför risker. Man ska aldrig lita på att alla vill göra

Läs mer

Apotekens Service. federationsmodell

Apotekens Service. federationsmodell Apotekens Service Federationsmodell Detta dokument beskriver hur Apotekens Service samverkar inom identitetsfederationer Datum: 2011-12-12 Version: Författare: Stefan Larsson Senast ändrad: Dokumentnamn:

Läs mer

Microsoft Operations Manager 2005

Microsoft Operations Manager 2005 Microsoft Operations Manager 2005 Grundläggande begrepp Syfte med artikel När jag började arbeta med MOM2K5 upplevde jag det som svårt att få en överblick över alla komponenter och hur dessa hängde ihop.

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

E12 "Evil is going on"

E12 Evil is going on E12 "Evil is going on" Föreläsning 12, HT2014 AJAX Kurs: 1dv403 Webbteknik I Johan Leitet E12 Evil is going on Dagens agenda AJAX XMLHttpRequest-objektet JSON Vad är AJAX? Asynchronous JavaScript and XML

Läs mer

dit06omr@cs.umu.se 12 juni 2009 Projektplan Webb-baserat bokningssystem för flyg Kurs: Applikationsutveckling för internet, TFE

dit06omr@cs.umu.se 12 juni 2009 Projektplan Webb-baserat bokningssystem för flyg Kurs: Applikationsutveckling för internet, TFE Projektplan Webb-baserat bokningssystem för flyg Kurs: Applikationsutveckling för internet, TFE VT-09 Innehållsförteckning Inledning & problembeskrivning...1 Systembeskrivning...2 Affärsobjekt...2 Databasen...4

Läs mer

Statistik från webbplatser

Statistik från webbplatser Statistik från webbplatser problem och möjligheter Ulf Kronman Föredragets huvuddelar Frågorna och motfrågorna Vilka frågor ställer chefen, BIBSAM och ISO? Varför ställer webmastern krångliga motfrågor?

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till C#

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till C# Introduktion till C# Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt innehåll i

Läs mer

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1 Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1 För att 3L Pro skall fungera krävs att nedanstående hårdvarukrav och mjukvarukrav är uppfyllda. Viktigt är att tänka på att

Läs mer

TENTAMEN FÖR KURS DAV C03, DATAKOMMUNIKATION II 5p Sid 1 av 6 Torsdag 01-10-25 kl 14.00 19.00

TENTAMEN FÖR KURS DAV C03, DATAKOMMUNIKATION II 5p Sid 1 av 6 Torsdag 01-10-25 kl 14.00 19.00 !#"$ %&(')+*#,&-(*#%$-#./) %$'45%&67%&89 TENTAMEN FÖR KURS DAV C, DATAKOMMUNIKATION II 5p Sid av 6 Torsdag --5 kl 4. 9. Ansvarig lärare: Johan Garcia, Annika Wennström, Katarina Asplund Betygsgränser:

Läs mer

Vägen till en modern. integrations plattform

Vägen till en modern. integrations plattform Vägen till en modern integrations plattform Integrerade säkerhetssystem Integrerade säkerhetssystem Basen i det integrerade säkerhetssystemet utgörs alltid av olika funktionssystem, inbrottslarm, överfallslarm,

Läs mer

Kurskatalog 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Kurskatalog 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SFÖRTECKNING 1. RFID-Kurser... 2 1.1. RFID Grundkurs... 2 1.2. RFID Fortsättningskurs... 3 1.3. RFID dator programmering... 4 1.4. RFID Systemadministration... 5 1.5. RFID Aktiv Systemadministration...

Läs mer

Skalbar och flexibel systemarkitektur med Web-services och J2EE

Skalbar och flexibel systemarkitektur med Web-services och J2EE Handelshögskolan VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för informatik Skalbar och flexibel systemarkitektur med Web-services och J2EE - En undersökning inom det starkt föränderliga och dynamiska domännamnsregistreringsområdet

Läs mer

Datainsamling över Internet

Datainsamling över Internet Datainsamling över Internet I den här uppgiften skall du styra ett mätförlopp och hämta mätdata via internet. Från en dator skall du styra en annan dator och beordra den att utföra en mätning och skicka

Läs mer

Sammanfattning från vårt seminarium i Stockholm den 13 februari

Sammanfattning från vårt seminarium i Stockholm den 13 februari Mars 2014 Information till Programleverantörer Global Sammanfattning från vårt seminarium i Stockholm den 13 februari Den 13 februari arrangerade vi ett seminarium för programleverantörer med cirka 60

Läs mer

WELCOME TO. Value of IAM in Business Integrations

WELCOME TO. Value of IAM in Business Integrations WELCOME TO Value of IAM in Business Integrations WELCOME TO Value of IAM Agenda Zipper Zecurity, vilka är vi? IAM, varför och vad gör det för nytta? IBM Security Identity Manager IBM Security Role & Policy

Läs mer

Databasdesign. E-R-modellen

Databasdesign. E-R-modellen Databasdesign Kapitel 6 Databasdesign E-R-modellen sid Modellering och design av databaser 1 E-R-modellen 3 Grundläggande begrepp 4 Begränsningar 10 E-R-diagram 14 E-R-design 16 Svaga entitetsmängder 19

Läs mer

Auktorisation och grupphantering

Auktorisation och grupphantering Webadress https://portal.nordu.net/display/inkubator/projektrapporter Dokumentnamn.pdf Dokumentansvarig Jan Rundström Dokumentidentitet N/A Version 1.0 Datum 2014-19-02 Status Publicerad 1 Innehåll 1 Verktyg

Läs mer

Välkommen! SA S PSA S Im I puls s Mobilite t t e 8 1

Välkommen! SA S PSA S Im I puls s Mobilite t t e 8 1 Välkommen! SAPSA Impuls Mobilitet 81 Impuls sponsorer 2012 Guldsponsorer SAPSA Impuls Mobilitet 81 Mobilitet 81: Mobil reseräkningsapp med möjlighet att fotografera kvittona Christer Ingemarsson Lena Kågedal

Läs mer

Objekt-orienterad utveckling. Objektorienterad analys och design. Objekt-orienterad programutveckling. Objekt-orienterad analys och design: Litteratur

Objekt-orienterad utveckling. Objektorienterad analys och design. Objekt-orienterad programutveckling. Objekt-orienterad analys och design: Litteratur Objekt-orienterad utveckling Saker man vill uppnå: Objektorienterad analys och design Sven-Olof Nyström Uppsala Universitet 16 mars 2005 en systematisk metod för att gå från problembeskrivning till färdigt

Läs mer

3. Remote Procedure Call (RPC)

3. Remote Procedure Call (RPC) 5.18 3. Remote Procedure Call (RPC) Allmän kommunikationsparadigm: request / reply En klientprocess sänder en förfrågan till en serverprocess som svarar med ett svarsmeddelande klient förfrågan server

Läs mer

ADO.NET Murach Kapitel 17-20

ADO.NET Murach Kapitel 17-20 Databaser och C# ADO.NET Murach Kapitel 17-20 2013-01-30 1 Winstrand Development Databas ADO.NET Är en del av.net ramverket och tillhandahåller delar för att kommunicera med olika datakällor. Dessa kan

Läs mer

[VIRTUAL APPLICATION]

[VIRTUAL APPLICATION] rva Red Cloud IT AB Juha Jurvanen whitepaper [VIRTUAL APPLICATION] rcloud Virtual Application r C l o u d V i r t u a l A p p l i c a t i o n 2 Innehåll Inledning... 3 VDI och rva... 3 Internet... 3 Uppkoppling...

Läs mer

Vad är. Domändriven design?

Vad är. Domändriven design? Vad är Domändriven design? 1 Domändriven design är utvecklare och domänexperter som arbetar tillsammans för att skapa mjukvara som är både begriplig och möjlig att underhålla. ett sätt att fånga och sprida

Läs mer

Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att arbeta i projekt samt möjlighet att utveckla kunskaper om projektarbete och dess olika faser.

Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att arbeta i projekt samt möjlighet att utveckla kunskaper om projektarbete och dess olika faser. WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

+Överskådlighet Normalt sätt blir ett program skrivet i det procedurella paradigmet överskådligt. Modifikationer på delproblem kan ske med lätthet.

+Överskådlighet Normalt sätt blir ett program skrivet i det procedurella paradigmet överskådligt. Modifikationer på delproblem kan ske med lätthet. Uppgift 1 Ett programmeringsparadigm är i grund och botten ett sätt att arbeta, ett sätt att möta problem. Det finns flera olika paradigm där varje paradigm har sina egna styrkor och svagheter. Det som

Läs mer

Compose Connect. Hosted Exchange

Compose Connect. Hosted Exchange Sida 1 av 15 Compose Connect Hosted Exchange Presentation av lösningen: Compose Hosted Exchange Följande möjligheter finns för hantering av e-post 1. Lokalinstallerad Outlook-klient För att kunna använda

Läs mer

Creo Customization. Lars Björs 2014-10-16

Creo Customization. Lars Björs 2014-10-16 Creo Customization Lars Björs 2014-10-16 Norra Europas största partner och återförsäljare av PTC relaterad programvara (Windchill, Creo, Arbortext, MathCad, Relex) 70 anställda Egen utvecklingsavdelning

Läs mer

Din guide till. Teknisk Specifikation Säljstöd

Din guide till. Teknisk Specifikation Säljstöd Din guide till Teknisk Specifikation Säljstöd April 2014 Innehåll Systemkrav... 3 Operativsystem... 3 Mjukvara... 3 Maskinvara... 4 Datakällor... 4 Databas... 5 Databasstruktur... 5 Katalogstruktur...

Läs mer

Slutrapport. APFy.me

Slutrapport. APFy.me Slutrapport APFy.me Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och syfte... 3 3 Projektbeskrivning... 3 4 Leverabler... 4 5 Resultat... 4 6 Utvärdering och analys... 4 6.1 Utvärdering av resultat... 4

Läs mer

Föreläsning 15: Repetition DVGA02

Föreläsning 15: Repetition DVGA02 Föreläsning 15: Repetition DVGA02 Vad handlar kursen om? Kursen kan i grova drag delas upp i tre delar: 1. Objekt-orienterad programmering 2. Grafiska användargränssnitt 3. Datastrukturer Dessutom genomsyras

Läs mer

Fi2xml-meddelande Arkitektur

Fi2xml-meddelande Arkitektur Innehåll 4 Inledning 2 4.1 Process certifiering 2 4.1.1 Projektdefinition 3 4.1.2 Konstruktion 3 4.1.3 Godkännande och certifiering 4 4.1.4 Publicering 4 4.2 Scenarier 4 4.2.1 Behov av integrationer mellan

Läs mer

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q3

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q3 Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q3 För att 3L Pro skall fungera krävs att nedanstående hårdvarukrav och mjukvarukrav är uppfyllda. Viktigt är att tänka på att

Läs mer

Implementering av OAI-PMH i ett bibliotekssystem Några ord på vägen

Implementering av OAI-PMH i ett bibliotekssystem Några ord på vägen Implementering av OAI-PMH i ett bibliotekssystem Några ord på vägen Sigfrid Lundberg (sigfrid.lundberg@lub.lu.se) Biblioteksdirektionen Lunds universitet SAMMANFATTNING Syftet med denna text är att ge

Läs mer

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström Nätverk Jonas Sjöström jonas.sjostrom@dis.uu.se Baserat primärt på kapitel 4 i Brookshear (2008) samt valda kapitel ur Gralla Agenda 1. Protokoll 2. LAN och WAN 3. Kort om infrastruktur 4. Paketering och

Läs mer

Programmeringsparadigm - en jämförelse

Programmeringsparadigm - en jämförelse Programmeringsparadigm - en jämförelse Henrik Bäärnhielm d98-hba@d.kth.se Maj 1999 Sammanfattning I denna uppsats beskrivs och jämförs två programmeringsparadigm, imperativ programmering och funktionell

Läs mer

GATEWAY TJÄNSTEBESKRIVNING. Webbservice. WSDL-fil. Skicka meddelanden. SMS och FastnätsSMS

GATEWAY TJÄNSTEBESKRIVNING. Webbservice. WSDL-fil. Skicka meddelanden. SMS och FastnätsSMS GATEWAY TJÄNSTEBESKRIVNING Tjänsten Messit Gateway består av ett gränssnitt som enkelt kan implementeras i en egen applikation. Det enda som krävs för att använda Messit Gateway är att applikationen som

Läs mer

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och

Läs mer

File Transfer Protocol (FTP) Problem och lösningar

File Transfer Protocol (FTP) Problem och lösningar File Transfer Protocol (FTP) Problem och lösningar Fredrik Pettersson frepe593@student.liu.se Daniel Torstensson danto629@student.liu.se IT1 - DOIP21 TDTS09 Datornät och internetprotokoll Linköpings universitet

Läs mer

Guide för Innehållsleverantörer

Guide för Innehållsleverantörer Library of Labs Content Provider s Guide Guide för Innehållsleverantörer Inom LiLa ramverket är innehållsleverantörer ansvariga för att skapa experiment som "LiLa Learning Objects", att ladda upp dessa

Läs mer

Imperativ programmering

Imperativ programmering Imperativ programmering 1DL126 3p Imperativ programmering Jesper Wilhelmsson ICQ: 20328079 Yahoo: amigajoppe MSN / epost: jesperw@it.uu.se Rum: 1335 Tel: 471 1046 Imperativ programmering Vilka programmeringsspråk

Läs mer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap OMTENTAMEN I DATAKOMMUNIKATION, VT2008 Tisdag 08-06-10 kl. 08.15 13.15 Ansvarig lärare: Katarina Asplund Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

NSL Manager. Handbok för nätverksadministratörer

NSL Manager. Handbok för nätverksadministratörer apple NSL Manager Handbok för nätverksadministratörer Den här handboken innehåller information om NSL Manager (Network Services Location Manager) och om hur man konfigurerar ett nätverk för användning

Läs mer

WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät

WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät Projektbeskrivning och funktionsspecifikation Henrik Karlsson, AmuHadar 1 2003-11-24 Innehållsförteckning Sammanfattning sid 2 Mål

Läs mer

Mobile First Video on demand och livesändningar på Internet. Juni 2012

Mobile First Video on demand och livesändningar på Internet. Juni 2012 Mobile First Video on demand och livesändningar på Internet Juni 2012 1 Om detta dokument Marknaden och tekniken kring film (video on demand och livesändningar) på Internet utvecklas blixtsnabbt. Video

Läs mer

DOM (Document Object Model) är modellen efter vilken en webbläsaren är uppbyggd. Alla objekt/element i webbläsaren finns hierarkiskt ordnade i DOM.

DOM (Document Object Model) är modellen efter vilken en webbläsaren är uppbyggd. Alla objekt/element i webbläsaren finns hierarkiskt ordnade i DOM. JavaScript del1 Syftet med detta häfte är att sammanfatta det viktigaste i JavaScript så kort och koncist som möjligt men ändå tillräckligt omfattande för att ge god kännedom om en av de vanligaste teknikerna

Läs mer

Tekniskt ramverk för Svensk e- legitimation

Tekniskt ramverk för Svensk e- legitimation Tekniskt ramverk för Svensk e- legitimation ELN-0600-v1.4 Version: 1.4 2015-08-14 1 (10) 1 INTRODUKTION 3 1.1 IDENTITETSFEDERATIONER FÖR SVENSK E- LEGITIMATION 3 1.2 TILLITSRAMVERK OCH SÄKERHETSNIVÅER

Läs mer

EXAMENSARBETE. Tjänsteorienterad arkitektur (SOA) för integration mot upphandlingssystem. Ayman El-Jammal Johan Öhman. Luleå tekniska universitet

EXAMENSARBETE. Tjänsteorienterad arkitektur (SOA) för integration mot upphandlingssystem. Ayman El-Jammal Johan Öhman. Luleå tekniska universitet EXAMENSARBETE 2006:62 Tjänsteorienterad arkitektur (SOA) för integration mot upphandlingssystem Ayman El-Jammal Johan Öhman Luleå tekniska universitet Examensarbete, påbyggnadsutbildningar Datateknik Institutionen

Läs mer

CV/ Lasse Ahvenainen Senior Oracle specialist/utvecklare

CV/ Lasse Ahvenainen Senior Oracle specialist/utvecklare CV/ Lasse Ahvenainen Senior Oracle specialist/utvecklare Personuppgifter Namn: Lasse Ahvenainen Född: 1962 Civiltillstånd: Gift Körkort: Ja Personbeskrivning Min inriktning är som utvecklare och speciellt

Läs mer

Ärendehanteringssystem på web

Ärendehanteringssystem på web Ärendehanteringssystem på web Examensarbete inom Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik JOHAN NILSSON HANSEN Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, Sverige

Läs mer

1969-1972 Göteborgs universitet 1972-1974 Chalmers Tekniska Högskola

1969-1972 Göteborgs universitet 1972-1974 Chalmers Tekniska Högskola Yrke: IT-Konsult / Databasadministratör Födelseår: 1949 IT-erfarenhet sedan: 1974 Utbildning: 1969-1972 Göteborgs universitet 1972-1974 Chalmers Tekniska Högskola Profilresume: BS har lång erfarenhet av

Läs mer

SNPAC Swedish Number Portability Administrative Centre

SNPAC Swedish Number Portability Administrative Centre 1 (9) TJÄNSTEBESKRIVNING INTRODUKTION & BAKGRUND Post & Telestyrelsen (PTS) har utsett SNPAC Swedish Number Portability Administrative Centre AB (SNPAC) till den organisation som skall tillhandahålla referensdata

Läs mer

Domänspecifika språk. TDP007 Konstruktion av datorspråk Föreläsning 5. Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap 2013-02-11

Domänspecifika språk. TDP007 Konstruktion av datorspråk Föreläsning 5. Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap 2013-02-11 Domänspecifika språk TDP007 Konstruktion av datorspråk Föreläsning 5 Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap 2013-02-11 Domänspecifika språk Ett domänspecifikt språk (eng. domain specific language,

Läs mer

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3 Grundläggande nätverksteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 COMMUNICATING OVER THE NETWORK Grundstenar i kommunka;on Tre grundläggande element Message source The channel Message des;na;on Media Segmentering

Läs mer

Web Services - fakta och synpunkter!"#

Web Services - fakta och synpunkter!# Web Services - fakta och synpunkter!"# )! Datasystemstrend Webbtjänst Webbservice * $%&! %! ( ) +, Komponent Affärsobjekt Tillämpning Objekt Modul Funktion Nyckelord: Samverkan, Service! !" Nya förutsättningar

Läs mer

När samverkan mellan affärssystemen är en besvärlig väg med många hinder

När samverkan mellan affärssystemen är en besvärlig väg med många hinder När samverkan mellan affärssystemen är en besvärlig väg med många hinder ITWorks Group System Integration Specialists Tel: 08 625 46 40 E-post: filexfilexpress ... gör vi vägen både rakare, snabbare och

Läs mer

DI Studio 4.3 - nyheter

DI Studio 4.3 - nyheter DI Studio 4.3 - nyheter Sofie Eidensten och Patric Hamilton Copyright 2010 SAS Institute Inc. All rights reserved. 2 Varför DI Studio Snabbare utveckling Enklare underhåll Gör det överskådligt 3 Nyheter

Läs mer

Specifikation av säker elektronisk kommunikation mellan aktörer i försäkringsbranschen

Specifikation av säker elektronisk kommunikation mellan aktörer i försäkringsbranschen Specifikation av säker elektronisk kommunikation mellan aktörer i försäkringsbranschen (Version 1.1) version 1.1 Sidan 1 av 25 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Notation...3 1.4 Förvaltning

Läs mer

Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data

Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data UTKAST Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data Nationellt ramverk för öppna data Peter Krantz AB Innehållsförteckning 1. Nationellt ramverk för öppna data...

Läs mer

5. Internet, TCP/IP och Applikationer

5. Internet, TCP/IP och Applikationer 5. Internet, TCP/IP och Applikationer 5.1 INTERNET - internet Ett internet (litet i!) är en samling av nätverk som kan kommunicera med varandra, alltså ett nätverk av nätverk. Det internet som är mest

Läs mer

XML och C#.NET Att hantera XML-dokument

XML och C#.NET Att hantera XML-dokument Tillämpad fysik och elektronik Applikationsutveckling för Internet 5p Lärare: Stefan Berglund & Per Kvarnbrink XML och C#.NET Att hantera XML-dokument Utförd av: Datum: 2006-10-08 E-post: Första inlämningen

Läs mer

Administratör IT-system Kursplan

Administratör IT-system Kursplan Administratör IT-system Kursplan Administratör IT-system Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng Advanced Enterprise System Administration 25 CCNA 45 CCNA Security 20 Drift i virtuella miljöer 20

Läs mer

Brandväggs-lösningar

Brandväggs-lösningar Brandväggs-lösningar Minimera komplexiteten Nätverkstjänster Finns kända och okända Förenkla Ta bort alla onödiga tjänster Ta bort onödig trafik Ta bort onödiga hostar Spärra trafik Spärra hellre för mycket

Läs mer

L0009B. Moment. Introduktion till geografiska databaser: G:\L0009B\Allmänt\IntroGeoDB.pdf (F)

L0009B. Moment. Introduktion till geografiska databaser: G:\L0009B\Allmänt\IntroGeoDB.pdf (F) L0009B Moment FL 1: Kursintroduktion. Kursinformation: G:\L0009B\Allmänt\KursInformationL0009B.pdf (F) Kursplan: Se https://portal.student.ltu.se/stuka/kurs.php?kurs=l0009b&lang=swe (F) Allt som markerats

Läs mer

UML. Klassdiagr. Abstraktion. Relationer. Överskugg. Överlagr. Aktivitetsdiagram Typomv. Typomv. Klassdiagr. Abstraktion. Relationer.

UML. Klassdiagr. Abstraktion. Relationer. Överskugg. Överlagr. Aktivitetsdiagram Typomv. Typomv. Klassdiagr. Abstraktion. Relationer. Översikt Klasshierarkier UML klassdiagram Relation mellan klasser mellan klasser och objekt Association ning ing andling Programmering tillämpningar och datastrukturer 2 UML UML Unified Modeling Language

Läs mer

Plattform as a Service, leverantör tillhandahåller plattformen, jag tillhandahåller applikation och ansvarar för denna.

Plattform as a Service, leverantör tillhandahåller plattformen, jag tillhandahåller applikation och ansvarar för denna. Modul 1: Molntjänst Publikt moln Privat moln Hybrid moln IaaS PaaS SaaS DaaS DaaS SLA Infrastructure as a Service, leverantör tillhandahåller infrastrukturen, jag tillhandahåller virtuella maskiner eller

Läs mer

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q2

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q2 Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q2 För att 3L Pro skall fungera krävs att nedanstående hårdvarukrav och mjukvarukrav är uppfyllda. Viktigt är att tänka på att

Läs mer

Säkerhet ur ett testperspektiv

Säkerhet ur ett testperspektiv Säkerhet ur ett testperspektiv (Erfarenheter efter 4 år med säkerhetstest på Microsoft) Copyright Prolore AB. All rights reserved. Viktor Laszlo - Prolore Jobbat med teknisk testning i 15 år Var med och

Läs mer

Systemkrav och tekniska förutsättningar

Systemkrav och tekniska förutsättningar Systemkrav och tekniska förutsättningar Hogia Webbrapporter Det här dokumentet går igenom systemkrav, frågor och hanterar teknik och säkerhet kring Hogia Webbrapporter, vilket bl a innefattar allt ifrån

Läs mer

EVRY One Outsourcing Linköping AB. Erfaranheter av daglig drift och nyttjande av IFS Applications 8.

EVRY One Outsourcing Linköping AB. Erfaranheter av daglig drift och nyttjande av IFS Applications 8. EVRY One Outsourcing Linköping AB Erfaranheter av daglig drift och nyttjande av IFS Applications 8. Vår erfarenhet IFS Applications 8 Ca 10 st genomförda eller pågående uppgraderingar till IFS 8. Första

Läs mer

Föreläsning 9. Transportskiktet. User Datagram Protocol (1/2) Introduktion till modern telekommunikation 15.11.2004. Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1

Föreläsning 9. Transportskiktet. User Datagram Protocol (1/2) Introduktion till modern telekommunikation 15.11.2004. Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 Föreläsning 9 Mål Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå betydelsen av DNS Förstå grundstrukturen i DNS Förse en kort översikt av DHCP Förse en kort översikt

Läs mer

Delrapport DP3. FGS för paketstruktur för e-arkiv Bilaga 1 METS

Delrapport DP3. FGS för paketstruktur för e-arkiv Bilaga 1 METS Delrapport DP3 FGS för paketstruktur för e-arkiv Bilaga 1 METS Karin Bredenberg & Mats Berggren IT/SoU 010-476 71 23 2013-01-14 2.0 1(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BILAGA 1: METS...3 1.1 INTRODUKTION...3

Läs mer

Se upp med Oracle och SAP

Se upp med Oracle och SAP Överlever dagens affärssystem en tjänsteorientering i moln? Eskil Swende, seniorkonsult och partner, IRM Se upp med Oracle och SAP Det är inte så lätt att baxa in kolossalprodukter som Oracle databas och

Läs mer

Priskamp. En prisjämförelsesite Björn Larsson 130609

Priskamp. En prisjämförelsesite Björn Larsson 130609 Priskamp En prisjämförelsesite Björn Larsson 130609 Abstrakt Detta är en post-mortem slutrapport om mitt projekt "Priskamp" inom ramen för kursen Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt VT 2013. Projektets

Läs mer