Business to business (B2B) communication - Integrering av system

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Business to business (B2B) communication - Integrering av system"

Transkript

1 Business to business (B2B) communication - Integrering av system Jonas Liinamaa 20 november 2003 Department of Computer Science Åbo Akademi University, FIN Åbo, Finland URL: 1

2 Sammanfattning Denna uppsats berättar om olika alternativ till traditionella Electronic Data Interchange (EDI) baserade lösningar för kommunikation mellan olika aärssystem. Den problematik som är förknippad med kommunikationen mellan en diversitet av olika system förklaras samt analyseras. Moderna teknologier som XML, SOAP samt WebServices presenteras både i teorin samt genom exempel. 2

3 Classication: ACM classication: C.2.2 Network Protocols ACM classication: C.2.4 Distributed Systems ACM classication: C.2.6 Internetworking ACM classication: D.2.12 Interoperability ACM Special Interest Groups: SIGCOMM ACM Special Interest Groups: SIGSOFT 3

4 Innehåll 1 Grundläggande problematik vid B2B kommunikation Olika system är implementerade med olika teknologier Öppen källkod eller kommersiell produkt Traditionella lösningar Socketbaserad kommunikation RPC CORBA Kommunikation baserad på öppna standarder Drivande krafter samt fördelar HTTP XML SOAP WebServices Implementation av kommunikation mellan system 14 4

5 1 Grundläggande problematik vid B2B kommunikation En vid diversitet av system måste kunna kommunicera med varandra. Detta är ett grundläggande krav vid kommunikation mellan olika system, men inte alltid lätt att genomföra. Svårigheter uppstår till exempel av att olika system är implementerade vid olika tidsepoker, varje epok har haft olika teknologier som har varit hype, och därmed har implementationen också baserat sig på den teknologin. Mjukvara skrivet på olika tidsåldrar varierar därmed i implementationsspråk samt tankesätt från sekventiella- till objektorienterade språk. Hur ska man kunna hitta gemensama kommunikationsformer för denna mängd helt olika system? 1.1 Olika system är implementerade med olika teknologier Olika teknologier är ej nödvändigtvis skapade för att kunna kommunicera med andra system implementerade i andra teknologier, i sådana fall måste man hitta ett sätt att kringgå dessa begränsningar vid kommunikationen. Betrakta till exempel ett scenario var ett gammalt system hanterar data som ett nytt system behöver tillgång till. Det gamla systemet är implementerat i ett funktionellt språk som inte har understöd för TCP/IP baserad kommunikation. Systemet har understöd för ett annat nätverksprotokoll, X25. Det gamla systemet arbetar mot en databas som ej har blivit utvecklad eller underhållen på era år, därav nns det ej heller något understöd för den nya applikationen att accessera databasen direkt. 1.2 Öppen källkod eller kommersiell produkt System med källkoden tillgänglig ger utvecklaren en möjlighet att utveckla lösningar för datakommunikationen direkt i applikationen, medan ett system vars källkod man ej har tillgång till kräver andra lösningar, ibland till och med hårdvarubaserade lösningar. I system vars källkod man har tillgång till så kan man genom att utveckla adaptrar som omvandlar data från en intern representation av datan till ett annat generellt format, kommunicera mellan totalt olika system. Adaptern omvandlar data från applikationen till det generella, specierade formatet som förstås av båda parternas adaptrar. Det mottagande systemet tar emot meddelandet i det generella formatet och omvandlar meddelandets data till det mottagande systemets interna representation av datan. I system vars källkod man ej har tillgång till kan man oftast ej använda sig av det ovan beskrivna Adapter design-mönstret. Det krävs att systemet har någon form av gränssnitt som möjliggör en utvidgning av systements normala kommunikationsrutiner för att man skall kunna använda sig av Adapter mönstret. I annat fall är man tvingad till att bygga ett mellanliggande 5

6 system som kan utvinna datan ur det existerande systemet i en form eller annan, och via detta mellanliggande system sedan överföra informationen vidare till det mottagande systemet. Ett exempel på en sådan lösning skulle vara en schemalagd rutin som dumpar datan ur den bakomliggande databasen till text format och sedan omvandlar denna data till en generell representation som det mottagande systemet förstår. 6

7 2 Traditionella lösningar Traditionellt sett så har kommunikations lösningar baserat sig på binära protokoll med vars hjälp man antingen har överfört data eller också anropat rutiner direkt på det mottagande systemet med den data som skall överföras. Dessa lösningar fungerar bra så länge det är relativt likadana system som kommunicerar, speciellt om dessa system är implementerade med samma teknologi, samt om de är sammanlänkade med ett pålitligt samt snabbt transportmedium, till exempel ett lokalt nätverk. Ett problem med dessa metoder är att data överföringen sker binärt genom komplicerade strukturer samt en strikt grammatik. Detta kan även ställa till med problem vid integration med ny teknologi, för om överföringen är enligt ett binärt och oftast slutet protokoll så krävs det en implementation av tolken för denna grammatik till den nya teknologin. Ifall det använda protokollet är underhållet och vidareutvecklat så har det med stor sannolikhet skrivits en adapter för protokollet till den nya teknologin, men oftast är specikationerna för dessa protokoll kommersiella och kostar stora summor vilket betyder att en tolk även kostar mycket. Ifall teknologin har förtvinat och om inga specikationer över protokollet nnas mera tillgängligt så är situationen katastrofal med avseende för framtida utveckling. Dessa protokoll för dataöverföring samt anrop av funktionalitet på externa system följer vanligtvis en client-server modell. 2.1 Socketbaserad kommunikation Socketbaserad kommunikation följer en vanlig Client-server modell. En klient tar kontakt med en server och sänder ett meddelande till servern som tolkar det samt eventuellt sänder ett svarsmeddelande. Denna kommunikation sker vanligtvis över TCP/IP baserade nätverk samt är kompatibel med de esta operativsystem samt programmeringsspråk. Ett vanligtvis eget denerat protokoll anger vad olika delar av meddelandet innebär samt hur meddelandet skall tolkas. Detta protokoll är vanligtvis ej standardiserat utan parterna i datakommunikationen har själva denerat protokollet. Om protokollet är dåligt dokumenterat blir vidareutveckling samt vidare integration med andra system svårt. Protokollens låga nivå på meddelanden som överförs ställer begränsningar på den funktionalitet man kan erbjuda med socket-kommunikation. Transaktioner över era anrop blir omöjliga att hantera, även tillståndshanteringen i applikationerna kan bli komplex. Då applikationen vidareutvecklas och aärslogiken sväller så stiger komplexitetsgraden för meddelandehanteringen mångfallt, det krävs en stor mängd kod för att utföra mera komplicerade anrop över sockets. Det nns till exempel ingen automatisk hantering eller markering av varken klientens eller serverns bitordning, detta måste beaktas samt byggas in i det egna protokollet. Den låga nivån dessa meddelanden hanteras på ger dock en bra prestanda så länge man 7

8 inte utvecklar alltför komplexa meddelandestrukturer som kräver mycket processering samt tunga bakomliggande operationer. Socket-kommunikation är mest lämpad för överföring av strömmar med data över ett snabbt och tillförlitligt nätverk. 2.2 RPC Remote Procedure Calls (RPC)[RPC-S1995] kan programmatiskt ses som vanliga funktionsanrop, dock med en stor skillnad dold bakom gränssnittet. Funktionsanropen riktas mot en server som utför funktionen samt eventuellt returnerar ett resultat. Anropen följer en clientserver modell samt är traditionellt synkrona, även om specikationerna lämnar möjligheten öppen för asynkron kommunikation. Faktumt att klienten väntar på svar från servern förrän exekveringen fortskrider ställer krav på nätverket som förbinder klienten samt servern. Implementationer användande RPC-protokollet har som hjälpmedel extended Data Representation (XDR) för att automatiskt transformera (marshall / de-marshall) information till och från en representation som lämpar sig för att sändas över nätverket. Med hjälp av detta deneras gränssnitten för kommunikationen.[ms2000] RPC erbjuder en abstraktion från den låga nivå som dataöverföringen sker på samt erbjuder utveklaren ett enklare tankesätt helt i linje med lokala funktionsanrop. Protokollet är dock relativt gammalt och utvecklingen av distribuerade arkitekturer har framskridit. 2.3 CORBA Common Object Request Broker Architecture (CORBA)[OMG] denerar en standard för distribuerade objektbaserade applikationer som tillåter kommunikation mellan komponenter oberoende av operativsystem, maskinarkitektur eller implementeringspråk. CORBA är ett massivt skelett (framework) som erbjuder ett objektorienterat system olika tjänster genom denerade gränssnitt. Abstraktionsnivån för utvecklaren är på en hög nivå vilket underlättar utvidgning av olika tjänster. Tjänsternas gränssnitt besrivs med Interface Denition Language (IDL), detta medför att gränssnitten är denerade på ett programmeringsspråksoberoende sätt. Fördelen med det är att parterna som medverkar i kommunikationen mellan system har väldokumenterade gränssnitt att utveckla klienter emot. IDL tillåter förutom att kompileras till skelett även en tolkning av gränssnitten i realtid, det vill säga att fastän gränsnittet har ändrat så kan applikationen dynamiskt anpassa sig till situationen. För att använda en CORBA-baserade tjänst så behöver man ej nödvändigtvis veta på vilken server objektet existerar, en Object Request Broker tar hand om förfrågningen och vid behov dirigerar anropet vidare. Komponenter kan existera utspridda över era servrar, med andra ord distribuerade. Komponenter kan även registrera sig till en tjänst som erbjuder ett register över tjänsterna som nns i systemet. 8

9 Som ett exempel på CORBA:s tillämpningar kan GNOME nämnas. Man kan säga att GNOME:s ryggrad bildas av CORBA. 9

10 3 Kommunikation baserad på öppna standarder 3.1 Drivande krafter samt fördelar Dataöverföring mellan en ospecierad mängd av system som potentiellt är implementerade med olika teknologier käver standardisering av protokollen samt de meddelanden som överförs. En öppen standard av reglerna samt meddelanden som överförs i ett läsbart samt öppet format är förutom enkelt att läsa för människan, utvecklaren även enkel att bearbeta för datorn. Dessa meddelanden är dessutom läsbara i framtiden eftersom meddelanden är överförda i klartext som motsats till binära protokoll samt binära meddelanden. Fördelen med meddelanden som överförs i klartext istället för i binärt format kan illustreras med hur svårt det är vara att öppna och få ut information ur en l som har blivit skapat för femton år sedan med ett program som varit populärt då. Först måste man försöka få tillgång till applikationen som kan läsa len, sedan måste applikationen kunna läsa samt tolka len med rätt version av l-formatet. Detta kan jämföras med enkelheten i att öppna och läsa en l i text-format som inte är i binärt fomat. Meddelanden som sänds i klartext ger med andra ord en garanti för att dessa meddelanden kan läsas samt tolkas även i framtiden. Dataöverföringen mellan system har således antagit en högre abstraktions nivå jämfört med binära protokoll. Överföringen av meddelanden tar vanligtvis inte längre ställning till varken transportprotokoll eller bitordningar vid överförseln av meddelanden, de meddelanden som utbytes behandlas på ett maskinoberoende samt språkoberoende sätt på en högre nivå än binära protokoll. 3.2 HTTP Protokollet HTTP[RFC 2616] bildar grunden för dagens informationsforum, Internet. Protokollet denerar en simpel modell för interaktion mellan klient och server genom begreppen request samt response. Arbetet på HTTP protokollet startades 1991 men den versionen kunde ändast beskriva ett fåtal dokument samt inget annat än HTML. Protokollet utvecklades enkom för att kunna publicera HTML dokument över internet. Från version 0.9 har HTTP i dagens läge mognat till version 1.1. Den nya standarden innehåller förbättringar bland annat angående eektiviteten av dataöverförsel samt utvidningar av olika cache-kontrollerande headers. I dagens läge används HTTP-protokollet till vitt åtskillda saker: transport av HTML sidor, kommunikation mellan system samt till och med till tunnling av andra protokoll. 10

11 3.3 XML Extensible Markup Language (XML)[XML] är en standardisering av dokument och dess struktur, även kallat XML-dokument. XML kan kallas ett metaspråk därför att det är en uppsättning av standardiserade regler som beskriver hur ett XML-dokument ser ut och vad det består av. Ett XML-dokuments regler deneras i en Document Type Denition (DTD) som även används för att validera XML-dokumentet, detta innebär att XML-dokument kontrolleras för korrekthet vilket ger en viss garanti för att XML-dokumentet är korrekt. Även XML scheman [XML schema] kan användas istället för DTDn, ett schema kan i motsats till en DTD även speciera regler om ett elements data och datans form samt typ. XML är en delmängd av Standard Generalized Markup Language (SGML)[SGML] och gemensamt har de struktur, korrekthet samt utvidgningsbarhet. XML är dock betydligt simplare än SGML, vilket också var ett av design målen. XML är kompatibel med SGML samt HTML. XML utvecklades redan under år 1996 av W3C:s XML working group, men dess genomslag har kommit först under slutet av 1990-talet då J2EE samt kommunikation mellan olika system blev vardag. De drivande krafterna bakom utvecklandet av XML var att få en standard för informationsutbyte över internet samt andra vitt åtskillda system, till exempel distribuerade system utspridda över ett stort nätverk. XML var även svaret på det ökande behovet av ett utvidgat HTML-språk, HTML var och är ett språk för att presentera information för människor, inte för andra system eller processer. Designmålen för XML krävde att språket skulle vara exibelt samt icke komplext i motsats till SGML.Till designmålen hör även kravet att XML skulle vara i klartext i motsats till binärt format, detta för att det är enklare att modiera, läsa samt bearbeta information i klartext både nu och i framtiden. XML denerar med andra ord ett metaspråk som används för att representera data. Det verkar ju användbart för kommunikation mellan olika system. 3.4 SOAP Simple Object Access Protocol (SOAP) [SOAP] erbjuder en simpel och lätt mekanism för utbyte av strukturerad samt typad information mellan parter i en distribuerad omgivning. Protokollet är baserat på XML, alla meddelanden är XML kodade. Protokollet specierar dock inte hur datan ska transporteras, utan använder sig av dentliga protokoll som transportmedel. Protokollet består av tre delar: ett skal som denerar vad som nns i meddelandet samt hur det ska processeras, regler för hur applikationsspecika datatyper, eller objekt, uttrycks i meddelandet samt en konvention för hur man representerar RPC-anrop samt dess returvärden. 11

12 Detta medför att SOAP kan användas både för meddelandeöverföring samt för RPC anrop, det vill säga att anropa metoder i externa system och returneras resultat från anropen. SOAP använder sig vanligtvis av HTTP(S) för transport av meddelanden mellan parterna men även andra protokoll är möjliga. SOAP utnyttjar HTTP-protokollets request - response modell på ett naturligt sätt. I likhet med XML så är SOAP designad med simplicitet samt utvidgningsbarhet i baktanke. Självklart är SOAP plattformsoberoende samt språkoberoende, helt i linje med XML. Exempel på ett SOAP request över HTTP: POST /StockQuote HTTP/1.1 Host: Content-Type: text/xml; charset="utf-8" Content-Length: nnnn SOAPAction: "Some-URI" <SOAP-ENV:Envelope xmlns:soap-env="http://schemas.xmlsoap.org/soap/envelope/" SOAP-ENV:encodingStyle="http://schemas.xmlsoap.org/soap/encoding/"/> <SOAP-ENV:Body> <m:getlasttradepricedetailed xmlns:m="some- URI"> <Symbol>DEF</Symbol> <Company>DEF Corp</Company> <Price>34.1</Price> </m:getlasttradepricedetailed> </SOAP-ENV:Body> </SOAP-ENV:Envelope> TODO : 3.5 WebServices Webbtjänster (Web Services) [] binder samman en stor mängd lösa teknologier och är i processen att få en standard till stånd. En webbtjänst denierar ett gränssnitt för sina tjänster genom vilket klienter kan nå de metoder som denieras. Metoderna kan ha parametrar och returnera svarsresultat, precis som vid anrop av vanliga metoder eller anrop med RPC. Enda skillnaden är att anropen görs över Internet och med SOAP som budbärare. 12

13 Webtjänstens gränssnitt deneras med hjälp av Web Services Description Language (WS- DL) [WSDL] som beskriver de tillgängliga tjänsterna samt dess parametrar. WSDL erbjuder en utvidgningsbar mekanism för att denera grundläggande parametrar samt metadata gällande webtjänsten. WSDL beskriver tjänsten på ett abstrakt sätt vilket inte tar ställning till transportprotokoll och liknande. WDSL kan beskrivas som ett XML-språk som beskriver tjänster som en mängd kommunikations-ändpunkter, eller portar, kapabla att utbyta meddelanden. WDSL är fortfarande i utkast-stadiet (Working draft in development), men redan nns det en viss koncensus angående standarden. Det nns dock ett par saker att uppmärksamma avgående Webbtjänster. Det nns ej än någon standard över hur transaktioner skall skötas över Web Services, detta innebär att de tjänster som erbjuds i form av Web Services bör vara tillståndslösa (stateless). Det nns ej heller någon standard än över hur autentikering samt kryptering ska ske över Web Services, detta innebär att det kommer att nnas en djungel av olika implementationer. 13

14 4 Implementation av kommunikation mellan system Den grundläggande frågan att ställa vid design av system som skall kommunicera med andra system samt eventuellt använda tjänster från andra system är, den nästan klassiska frågan, vad vill vi uppnå? Om vi designar ett system som ej ska kommunicera med era än ett specikt system, som även det är designat enkom för ändamålet, samt om den kommunikation som försegår emellan systemen är simpel så klarar man sig bra med socket-baserad kommunikation. Om man däremot designar ett större system med komplexa datastrukturer samt komplicerad logik så erbjuder SOAP eller Web Services fördelar i form av ökad återanvändbarheten av koden, enklare logik eftersom koden som skrivs är väldigt specialiserad samt en sund grund varifrån det är enkelt att vidareutveckla samt underhålla systemet. Web Services har understöd av stora företag som till exempel Oracle, Microsoft, IBM samt Sun. En ytterligare fördel med Web Services är att dess arkitektur påtvingar en sund objektorienterad design samt en ren implementation av systemet. Låt oss ta en fallstudie av vad som krävs vid designen av ett system som använder sig av Web Services för att tillåta kommunikation med andra system. Vi önskar ett system som ska tillåta förfrågningar av dagens pris på en produkt. Klienterna som utför förfrågningen är implementerade i en mängd olika språk. Som implementations språk för tjänsten har Java blivit valt, vi kommer alltså att designa ett J2EE-system för att hantera den logik som krävs av tjänsten. Vi designar systemet att vara tillståndslöst, vi använder Stateless-EJBn som erbjuder de grundläggande tjänsterna inom systemet som till exempel auktorisering, data hämtning samt systemets logik. En facade i formen av en Stateless-EJB representerar applikationen, den dirigerar och koordinerar logiken i applikationen. Vad uppmärksammar vi då? Jo, att vi har ett system som vi enkelt kan använda genom ett Web-interface, en thin-client eller via Web Services. För att erbjuda tillgång till applikationen via Web Services så är det ända som krävs att vi implementerar ett gränssnitt på vår facade (eller på en annan facade som använder sig av vår facade). 14

15 Referenser [IETF] Internet Engineering Task Force (IETF), [RPC-S1995] RPC: Remote Procedure Call protocol specication version 2, R.Srinivasan, Sun Microsystems, August 1995, RFC [MS2000] Professional Linux Programming, N. Matthew, R. Stones, WROX [OMG] CORBA [RFC 2616] RFC 2616: Hypertext Transfer Protocol HTTP/1.1, ftp://ftp.isi.edu/innotes/rfc2616.txt [XML] Extensible Markup Language, [SGML] SGML ISO8879 [XML schema] XML schema, [SOAP] SOAP, [Web Services] Web Services, [WSDL] WSDL,

Web Services. Cognitude 1

Web Services. Cognitude 1 Web Services 1 Web Services Hur ska tillämpningar integreras? Hur ska tillämpningar integreras (via nätet ) för att erbjuda tjänster åtkomliga på nätet? SVAR: Web Services (Enligt Microsoft, Sun, IBM etc.)

Läs mer

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011 Webbteknik II Föreläsning 4 Watching the river flow Web Service XML-RPC, SOAP, WSDL, UDDI HTTP Request, Response, Headers, Cache, Persistant Connection REST Hype or the golden way? Web Service / Webbtjänst

Läs mer

Förra föreläsningen: Olika nivåer av meddelanden. Från oblockad sändning till. RPC: Parameterpassning, registrering, felhantering, säkerhet, kompilering ONC RPC: XDR, portmapper Brandväggar, dynamisk brandväggskonfigurering,

Läs mer

Distribuerade affärssystem

Distribuerade affärssystem Distribuerade affärssystem Kursens mål Bygga upp, strukturera och programmera distribuerade system med en flerskiktsarkitektur Beskriva och förklara teorier och uttryck som används inom affärskritiska

Läs mer

Kärnfunktionalitet. Middleware. Samverkande system. Service Oriented Architecture. Kommunikationsmekanismer. Tjänsteorienterade arkitekturer

Kärnfunktionalitet. Middleware. Samverkande system. Service Oriented Architecture. Kommunikationsmekanismer. Tjänsteorienterade arkitekturer Samverkande system Tjänsteorienterade arkitekturer Hur får vi mjukvarukomponenter som är distribuerade över internet att enkelt upptäcka, utnyttja, och interagera med, varandra? Vi vill ha Komponenter

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer

Utvärdering av protokollet SOAP

Utvärdering av protokollet SOAP Utvärdering av protokollet SOAP Är SOAP framtidens kommunikationsprotokoll i distribuerade datorsystem över Internet? Evaluation of the SOAP protocol Is SOAP the future communication protocol in distributed

Läs mer

Christer Scheja TAC AB

Christer Scheja TAC AB Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet

Läs mer

Repetition DK2 Middleware, P2P, Multimediatransport. Stefan Alfredsson 18 Mars 2005

Repetition DK2 Middleware, P2P, Multimediatransport. Stefan Alfredsson 18 Mars 2005 Repetition DK2 Middleware, P2P, Multimediatransport Stefan Alfredsson 18 Mars 2005 Några definitioner på middleware Klistret som gör det möjligt för en klient att få betjäning av en server / i klient/server

Läs mer

En snabb titt på XML LEKTION 6

En snabb titt på XML LEKTION 6 LEKTION 6 En snabb titt på XML Bokstaven x i Ajax står för XML, ett mycket användbart beskrivningsspråk som gör det möjligt för Ajax-tillämpningar att hantera komplex strukturerad information. I den här

Läs mer

Webbteknik. Innehåll. Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender. En kort introduktion

Webbteknik. Innehåll. Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender. En kort introduktion Webbteknik En kort introduktion Innehåll Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender 1 Historisk återblick 89 CERN Tim Berners Lee Ett plattformsoberoende sätt att sprida

Läs mer

Testdriven utveckling av Web Services. Ole Matzura

Testdriven utveckling av Web Services. Ole Matzura Testdriven utveckling av Web Services Ole Matzura eviware 1 Vad är Test-Driven utveckling? 2 Test Driven Utveckling 2 Grundregler (Kent Beck) Skriv aldrig kod utan ett fallerande test Eliminera duplicering

Läs mer

PM 01 En jämförelse av två analysmodeller för val av komponentteknik

PM 01 En jämförelse av två analysmodeller för val av komponentteknik MÄLARDALENS HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomi och Informatik v PM 01 En jämförelse av två analysmodeller för val av komponentteknik Eskilstuna, 2002-12-12 EI0230 Komponentbaserad applikationsutveckling

Läs mer

Generering av Universella Editorer

Generering av Universella Editorer Generering av Universella Editorer Peter Ljungqvist Department of Computer Science Åbo Akademi University, FIN-20520, Åbo, Finland email:pljungqv@abo. Klassicering enligt ACM: D.2.2 Design Tools and Techniques

Läs mer

www.skillspartner.com

www.skillspartner.com Mål Deltagarna ska förstå: Vad XML är Hur XML fungerar Vilka problem XML löser Hur XML används Känna till begrepp: DTD, DOM, XSL etc. Känna till verktyg Innehåll Vad är XML XML i relation till HTML XML

Läs mer

IT för personligt arbete F2

IT för personligt arbete F2 IT för personligt arbete F2 Nätverk och Kommunikation DSV Peter Mozelius Kommunikation i nätverk The Network is the Computer Allt fler datorer är sammankopplade i olika typer av nätverk En dators funktionalitet

Läs mer

Introduktion till integrering av Schenkers e-tjänster. Version 2.0

Introduktion till integrering av Schenkers e-tjänster. Version 2.0 Introduktion till integrering av Schenkers e- Version 2.0 Datum: 2008-06-18 Sida 2 av 8 Revisionshistorik Lägg senaste ändringen först! Datum Version Revision 2008-06-18 2.0 Stora delar av introduktionen

Läs mer

Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet

Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet Se Se också Intro en en streamad videoinspelning som som finns finns på på nätet nätet Innehåll Kort om grundläggande nätverkskoncept

Läs mer

Introduktion Schenker-BTL AB, Stab IT Beskrivning över informationsintegreringmed Schenker, metodbeskrivning version 1.

Introduktion Schenker-BTL AB, Stab IT Beskrivning över informationsintegreringmed Schenker, metodbeskrivning version 1. Schenker har interna system som handhar information som är av intresse för våra kunder/partners. Idag finns ett flertal av dem tillgängliga via Internet, sk Online-tjänster. Dessa erbjuder inte bara hämtning

Läs mer

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Litteratur Nätverk, Internet och World Wide Web Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Beekman kap 9-11 Varierar i olika upplagor. Läs alla kapitel om nätverk och Internet och webb Olika typer

Läs mer

Webbtjänster med SOAP, uppbyggnad och implementation

Webbtjänster med SOAP, uppbyggnad och implementation Webbtjänster med SOAP, uppbyggnad och implementation David Smedman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, Åbo, Finland E-post: dsmedman(snabela)abo.fi Abstrakt Denna uppsats kommer att ta

Läs mer

Laboration 1 XML-RPC

Laboration 1 XML-RPC UMEÅ UNIVERSITET 22 september 2003 Institutionen för datavetenskap Laboration 1 XML-RPC David Granström http://www.cs.umu.se/ ei01dgm/rapport_lab1.pdf kommentarer Handledare: Magnus

Läs mer

Elisabet Stöök Konsult SAS Institute AB Copyright 2003, SAS Institute Inc. All rights reserved.

Elisabet Stöök Konsult SAS Institute AB Copyright 2003, SAS Institute Inc. All rights reserved. Administrera din SAS miljö med SAS Metadata Server och SAS Management Console. Elisabet Stöök Konsult SAS Institute AB Copyright 2003, SAS Institute Inc. All rights reserved. SAS Intelligence Value Chain

Läs mer

Referensarkitektur för U/H. Ola Ljungkrona Chalmers Per Hörnblad UmU

Referensarkitektur för U/H. Ola Ljungkrona Chalmers Per Hörnblad UmU Referensarkitektur för U/H Ola Ljungkrona Chalmers Per Hörnblad UmU 1 Agenda ATI Nationell nätverk för Arkitektur och Teknisk integration Bakgrund referensarkitektur Referensarkitektur Innehåll Principer

Läs mer

Skriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system 2008-08-21 kl. 8 12

Skriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system 2008-08-21 kl. 8 12 LiTH, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet (6) IDA, Institutionen för datavetenskap Juha Takkinen 2008-08-9 Skriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system 2008-08-2 kl. 8

Läs mer

Tentamen, Distribuerade System/Programvaruarkitektur 2001-08-24

Tentamen, Distribuerade System/Programvaruarkitektur 2001-08-24 Tentamen, Distribuerade System/Programvaruarkitektur 2001-08-24 FÖRSÄTTSBLAD Inlämnas ifyllt tillsammans med tentan. Skriv namn på samtliga blad. Ange nedan vilka uppgifter du besvarat. Uppgift Besvarad

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =

Läs mer

Uppgiftskravstjänsten Teknisk anslutning för att hämta uppgiftskrav som öppna data. Version 1.0

Uppgiftskravstjänsten Teknisk anslutning för att hämta uppgiftskrav som öppna data. Version 1.0 Uppgiftskravstjänsten Teknisk anslutning för att hämta uppgiftskrav som öppna data Version 1.0 1 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Anslutning... 3 2.1 Scenario 1: Hämtning av uppgiftskrav som öppna

Läs mer

ITK:P2 F1. Hemsidor med HTML HTML. FTP, HTTP, HTML, XML och XHTML

ITK:P2 F1. Hemsidor med HTML HTML. FTP, HTTP, HTML, XML och XHTML ITK:P2 F1 FTP, HTTP, HTML, XML och XHTML DSV Peter Mozelius 1 Hemsidor med HTML Hur många av er har provat på att bygga en egen hemsida med HTML eller XHTML? För hand eller med hjälpverktyg? Har ni lagt

Läs mer

Hantera informationspaket i system för bevarande

Hantera informationspaket i system för bevarande Kompetensutveckling har erbjudits deltagare inom projektet Elektroniskt bevarande i form av en kurs i XML. Kursen har genomförts av Riksarkivet och haft en praktisk inriktning. Ett 10-tal personer deltog

Läs mer

TNMK30 - Elektronisk publicering

TNMK30 - Elektronisk publicering Webben TNMK30 - Elektronisk publicering Vad är internet? Vad är internet? Vad är internet? Internet: sammankoppling av datornätverk. Används för bl.a. epost, chat, filöverföring, webbsidor. Kommunikation

Läs mer

Middleware vad, hur, varför när?

Middleware vad, hur, varför när? Middleware vad, hur, varför när? Anders Kingstedt Askus AB Ersättas med en bild 1 Disposition Vad? Hur? Varför? När? Målsättning Ge er möjlighet att skilja på och 2 Vad? - är Middleware Ersättas med en

Läs mer

INNEHÅLL. Konfigurering av SQL Server. Egenskaper Kommunikationsprotokoll

INNEHÅLL. Konfigurering av SQL Server. Egenskaper Kommunikationsprotokoll INNEHÅLL Konfigurering av SQL Server Egenskaper Kommunikationsprotokoll 1 KONFIGURERING AV SQL SERVER SQL Server är nästan självkonfigurerande. Minne, anslutningar och buffrar hanteras dynamiskt. Man kan

Läs mer

Webbservrar, severskript & webbproduktion

Webbservrar, severskript & webbproduktion Webbprogrammering Webbservrar, severskript & webbproduktion 1 Vad är en webbserver En webbserver är en tjänst som lyssnar på port 80. Den hanterar tillgång till filer och kataloger genom att kommunicera

Läs mer

Laboration 1 Distribuerade system C, 5p. Middleware.NET

Laboration 1 Distribuerade system C, 5p. Middleware.NET UMEÅ UNIVERSITET 21 oktober 2003 Institutionen för Datavetenskap Laborationsrapport Laboration 1 Distribuerade system C, 5p Middleware.NET Inlämning 2 Namn E-mail Rickard Sjöström, Tomas Skott Christian

Läs mer

Introduktion till webbtjänster

Introduktion till webbtjänster Datavetenskap Christine Andersson & Hanna Karlsson Introduktion till webbtjänster Examensarbete, C-nivå 2003:14 Introduktion till webbtjänster Christine Andersson & Hanna Karlsson 2003 Christine Andersson,

Läs mer

Enterprise Java Beans Assignment 1

Enterprise Java Beans Assignment 1 Enterprise Java Beans Assignment 1 Distribuerade System HT 02 Fredrik Lundgren Andreas Nyberg fredrikbjurefors@hotmail.com goca8363@student.uu.se frlu4469@student.uu.se andreas.nyberg@hushmail.com Innehållsförteckning

Läs mer

Objektorienterad programmering. Grundläggande begrepp

Objektorienterad programmering. Grundläggande begrepp Objektorienterad programmering Grundläggande begrepp Hur beskriver vi objekt? Vill ha en representationsoberoende beskrivning Abstrakta datatyper! Data Operationer Objekt Representerar en verklig eller

Läs mer

Javautvecklare. Utbildningsfakta. 400 YH-poäng, 2 år

Javautvecklare. Utbildningsfakta. 400 YH-poäng, 2 år Javautvecklare 400 YH-poäng, 2 år Utbildningsfakta Kurser (12 stycken) Grundläggande programmering och javaverktyg 50 yhp Grafiskt gränssnitt och interaktion 20 yhp Internet, webb och webbramverk 40 yhp

Läs mer

Testtentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system vt 2009

Testtentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system vt 2009 LiTH, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet (6) IDA, Institutionen för datavetenskap Juha Takkinen 009-03- Testtentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system vt 009 Lokal Valfri. Tillåtna

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

WWW. Exempel på klientsidan. Överföring av en html-fil. Snyggare variant. Verkligt format. Meddelandeformat för begäran HTTP

WWW. Exempel på klientsidan. Överföring av en html-fil. Snyggare variant. Verkligt format. Meddelandeformat för begäran HTTP Exempel på klientsidan WWW Javascript-interpretator XML-interpretator HTML-interpretator Java-interpretator CSS-interpretator Använder TCP Kan återanvända uppkoppling Inga tillstånd hos servern OS API

Läs mer

Elektronisk tullräkning Sid 1(9) Samverkansspecifikation. Version: 1.0 SAMVERKANSSPECIFIKATION. för. e-tullräkning

Elektronisk tullräkning Sid 1(9) Samverkansspecifikation. Version: 1.0 SAMVERKANSSPECIFIKATION. för. e-tullräkning Elektronisk tullräkning Sid 1(9) SAMVERKANSSPECIFIKATION för e-tullräkning Elektronisk tullräkning Sid 2(9) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Introduktion...3 2 Identifikation av parterna...4 2.1

Läs mer

Webservice & ERP-Integration Rapport

Webservice & ERP-Integration Rapport Webservice & ERP-Integration Rapport Hardwood AB Mustafa Lazem 930916-9713 Jonas Ahrne 920325-0379 Hasan Nerjovaj 940130-7195 Stefan Liden 920628-0639 2014-05-18 Innehåll Bakgrund... 2 Syfte... 2 Projektbeskrivning...

Läs mer

Webservice tjänsten GetPerson Slagning mot befolkningsregister

Webservice tjänsten GetPerson Slagning mot befolkningsregister 2008-01-08 B Lundmark 1 (14) TietoEnator HealthCare Sweden AB Carlsgatan 6, Box 85 201 20 MALMÖ Telefon 010-481 53 85 Fax 040-97 01 62 E-post bengt.lundmark@tietoenator.com www.tietoenator.se/healthcare

Läs mer

Nya webbtjänster med XML

Nya webbtjänster med XML Nya webbtjänster med Ulf Wingstedt, CNet Svenska AB CNet Svenska AB, http://www.cnet.se CNet Svenska AB www.cnet.se CNet är ett svenskt företag som utvecklar och säljer -baserade produkter och tjänster

Läs mer

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET Olika slags datornätverk Förberedelse inför laboration 4. Historik Protokoll, / Adressering, namnservrar WWW, HTML Föreläsning 5 Internet LAN Local Area Network student.lth.se (ganska stort LAN) MAN Metropolitan

Läs mer

Öppna standarder & dokumentformat. 13 Mars 2007 Stefan Görling,

Öppna standarder & dokumentformat. 13 Mars 2007 Stefan Görling, Öppna standarder & dokumentformat 13 Mars 2007 Stefan Görling, stefan@gorling.se Om dokumentet Joachim Strömbergson, utvecklingschef InformAsic, aktiv i IETF Stefan Görling, doktorand i industriell ekonomi,

Läs mer

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka Webben som verktyg Idag: Hur hänger det ihop? Viktiga tekniker Stegen i ett webbprojekt Verktyg Dreamweaver Photoshop Joomla CMS Storyboard och flödesschema Fixa webbhotell Hur hänger det ihop? För att

Läs mer

TDDC30. Objektorienterad programmering i Java, datastrukturer och algoritmer. Föreläsning 11 Jonas Lindgren, Institutionen för Datavetenskap, LiU

TDDC30. Objektorienterad programmering i Java, datastrukturer och algoritmer. Föreläsning 11 Jonas Lindgren, Institutionen för Datavetenskap, LiU TDDC30 Objektorienterad programmering i Java, datastrukturer och algoritmer. Föreläsning 11 Jonas Lindgren, Institutionen för Datavetenskap, LiU På denna föreläsning: Designmönster Adapter, Factory, Iterator,

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

KUNDREGISTER Sid 2(7) Teknisk specifikation

KUNDREGISTER Sid 2(7) Teknisk specifikation KUNDREGISTER Sid 1(7) Kundregister Innehållsförteckning 1 Allmänt...2 1.1 Inledning...2 1.2 Disposition...2 1.3 Ordlista...2 1.4 Referenser...2 2 Systemöversikt...3 3 Systemlösning...4 3.1 Kundregisterfiler...4

Läs mer

Objektorienterad programmering

Objektorienterad programmering Objektorienterad programmering Emil Ahlqvist (c10eat@cs.umu.se) Didrik Püschel (dv11dpl@cs.umu.se) Johan Hammarström (c08jhm@cs.umu.se) Hannes Frimmel Moström (c10hml@cs.umu.se) 1 1. Introduktion 1.1 Objektorienterad

Läs mer

Distribuerade System, HT03

Distribuerade System, HT03 UMEÅ UNIVERSITET 21 oktober 2003 Institutionen för Datavetenskap Laborationsrapport Laboration Middleware Distribuerade System, HT03 Jini Namn: Anders Holm, c00asm@cs.umu.se Kjell Johansson, c00kjn@cs.umu.se

Läs mer

Modul 6 Webbsäkerhet

Modul 6 Webbsäkerhet Modul 6 Webbsäkerhet Serverskript & Säkerhet Webbservrar & serverskript exponerar möjlighet för fjärranvändare att skicka data och köra kod vilket medför risker. Man ska aldrig lita på att alla vill göra

Läs mer

Kurskatalog 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Kurskatalog 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SFÖRTECKNING 1. RFID-Kurser... 2 1.1. RFID Grundkurs... 2 1.2. RFID Fortsättningskurs... 3 1.3. RFID dator programmering... 4 1.4. RFID Systemadministration... 5 1.5. RFID Aktiv Systemadministration...

Läs mer

UML. Tomas Czarnecki Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi,FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: tczarnec@abo.fi url: www.abo.

UML. Tomas Czarnecki Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi,FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: tczarnec@abo.fi url: www.abo. UML Tomas Czarnecki Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi,FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: tczarnec@abo.fi url: www.abo.fi/~tczarnec Abstrakt The Unified Modeling Language, UML, är ett visuellt

Läs mer

IP-baserade program. Telnet

IP-baserade program. Telnet Det här kapitlet behandlar några klassiska TCP/IP-baserade program. Främsta fokus är HTTP men även lite enklare applikationer som telnet och FTP behandlas. Kapitlet är tänkt att kunna läsas fristående

Läs mer

E12 "Evil is going on"

E12 Evil is going on E12 "Evil is going on" Föreläsning 12, HT2014 AJAX Kurs: 1dv403 Webbteknik I Johan Leitet E12 Evil is going on Dagens agenda AJAX XMLHttpRequest-objektet JSON Vad är AJAX? Asynchronous JavaScript and XML

Läs mer

Öppna standarder. Programvaror och tjänster 2014

Öppna standarder. Programvaror och tjänster 2014 Sid 1 (35) 2016-03-07 Dnr 96-38-2014 Öppna standarder Programvaror och tjänster 2014 Sid 2 (35) Innehållsförteckning 1 Bakgrund 3 2 Listans innehåll 4 3 Listans vidare utveckling 4 4 Analyserade öppna

Läs mer

Arkitektur för Bistånd

Arkitektur för Bistånd ark_uppsala_bistånd_v3.ppt Arkitektur för Bistånd Sven-Håkan Olsson, Definitivus AB. 1 Enstaka bild får användas med angivande av källa ÖTP V2.0 s22 Generellt mönster i ÖTP Medborgare Företag Handläggare

Läs mer

Kommunikationsgränssnitt och dess tillämpning inom virtuella företagsväxlar.

Kommunikationsgränssnitt och dess tillämpning inom virtuella företagsväxlar. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Institutionen för informatik Kommunikationsgränssnitt och dess tillämpning inom virtuella företagsväxlar. Examensarbete 10 poäng ADB-programmet VT-1998 Författare:

Läs mer

Resultatrapport. Utvärdering. Anbudslämnare. Utvärderingskriterium

Resultatrapport. Utvärdering. Anbudslämnare. Utvärderingskriterium Resultatrapport Köpare Upphandling Köpare: Jönköpings kommun Namn: Verksamhetssystem Tekniska kontoret Handläggare: Tina Helmke Hallberg Referensnr: 13/206 Telefon: +46 36 102411 E-post: tina.helmke-hallberg@jonkoping.se

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Föreläsning i webbdesign Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Klient Server Klient (Client kund) ED program för ad utnydja tjänster som begärs

Läs mer

Systemutvecklare SU14, Malmö

Systemutvecklare SU14, Malmö Systemutvecklare SU14, Malmö Tentamen, Tenta Utveckling med ramverket.net(35 YH-poäng) Plats: Plushögskolan Malmö Tid: 2 februari 2015, kl. 9.00-12.00 Tillåtna hjälpmedel: Papper, penna, suddgummi. Ej

Läs mer

Datainsamling över Internet

Datainsamling över Internet Datainsamling över Internet I den här uppgiften skall du styra ett mätförlopp och hämta mätdata via internet. Från en dator skall du styra en annan dator och beordra den att utföra en mätning och skicka

Läs mer

TEKNISK SPECIFIKATION. för TIDOMAT Portal version 1.6.0

TEKNISK SPECIFIKATION. för TIDOMAT Portal version 1.6.0 för version 1.6.0 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Krav för...3 Systemskiss...3 Systemkrav Server...4 Operativsystem*...4 Program i servern...4 Databas...5 Backup...5 Systemrekommendation

Läs mer

Avtal/överenskommelse för leverans till K- samsök

Avtal/överenskommelse för leverans till K- samsök Avtal/överenskommelse Datum 2010-12-22 Dnr 130-2880-2008 Avdelning Informationsavdelningen Enhet Informationsutveckling/Ksamsök Författare Johan Carlström Avtal/överenskommelse för leverans till K- samsök

Läs mer

EDA 390 - Datakommunikation och Distribuerade System. Peer-To-Peer system

EDA 390 - Datakommunikation och Distribuerade System. Peer-To-Peer system EDA 390 - Datakommunikation och Distribuerade System Peer-To-Peer system Andreas Bernet 810929-0018 beran@etek.chalmers.se Sektion: Elektroteknik Johan Zhang 820401-1830 zhaj@etek.chalmers.se Sektion:

Läs mer

Senior utvecklare/arkitekt Rama Pour Rajaei Utbildningar Certifieringar Kontaktinformation

Senior utvecklare/arkitekt Rama Pour Rajaei Utbildningar Certifieringar Kontaktinformation Senior utvecklare/arkitekt Rama Pour Rajaei Rama har jobbat mer än 12 år som IT-konsult och är en mycket skicklig konsult inom sitt område som är systemutvecklingen/arkitektur av affärskritiska system

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till C#

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till C# Introduktion till C# Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt innehåll i

Läs mer

Teknisk spec Flex Lön och Flex API

Teknisk spec Flex Lön och Flex API Teknisk specifikation Datum 2016-09-30 Version 16.2 Sida 1(9) Teknisk spec Flex Lön och Flex API Programversion: 16.2 sep 2016 Teknisk spec Flex Lön och Flex API 1 Innehåll 1 TEKNISK SPECIFIKATION FLEX

Läs mer

TENTAMEN FÖR KURS DAV C03, DATAKOMMUNIKATION II 5p Sid 1 av 6 Torsdag 01-10-25 kl 14.00 19.00

TENTAMEN FÖR KURS DAV C03, DATAKOMMUNIKATION II 5p Sid 1 av 6 Torsdag 01-10-25 kl 14.00 19.00 !#"$ %&(')+*#,&-(*#%$-#./) %$'45%&67%&89 TENTAMEN FÖR KURS DAV C, DATAKOMMUNIKATION II 5p Sid av 6 Torsdag --5 kl 4. 9. Ansvarig lärare: Johan Garcia, Annika Wennström, Katarina Asplund Betygsgränser:

Läs mer

Sokigo AB Ecos Pentium- eller AMD-processor (x64 processor) på 1,6 GHz Dual Core eller motsvarande.

Sokigo AB Ecos Pentium- eller AMD-processor (x64 processor) på 1,6 GHz Dual Core eller motsvarande. Ecos Systemkrav Systemkrav 2016-11-25 2 (6) Systemkrav för Ecos Dokumentet beskriver de krav som systemet ställer på maskinvara och programvara i de servrar och klientdatorer som ska användas för systemet.

Läs mer

Interoperabilitet inom GIS-domänen

Interoperabilitet inom GIS-domänen FOI-R--1226--SE Februari 2004 ISSN 1650-1942 Metodrapport Martin Eklöf, Göran Stensson, Per Söderberg, Jenny Ulriksson Interoperabilitet inom GIS-domänen Systemteknik 172 90 Stockholm TOTALFÖRSVARETS FORSKNINGSINSTITUT

Läs mer

Metaspråket XML Mika Suonvieri

Metaspråket XML Mika Suonvieri Metaspråket XML Mika Suonvieri Department of Computer Science Åbo Akademi University, FIN-20520 Åbo, Finland e-post: msuonvie@nospam.abo.fi URL: http://www.abo.fi/~msuonvie/utbildning/seminarium.pdf Abstrakt

Läs mer

Internets historia Tillämpningar

Internets historia Tillämpningar 1 Internets historia Redan i slutet på 1960-talet utvecklade amerikanska försvaret, det program som ligger till grund för Internet. Syftet var att skapa ett decentraliserat kommunikationssystem som skulle

Läs mer

Godkännande av kundapplikationer

Godkännande av kundapplikationer samhällsskydd och beredskap 1 (9) Godkännande av kundapplikationer MSB-50.2 samhällsskydd och beredskap 2 (9) Innehållsförteckning 1 Alla applikationer måste godkännas... 3 1.1 Hur går ansökan om godkännande

Läs mer

Affärssystem. Affärssystem - 1. Affärssystem. Informationssystem (IS) Tobias Nyström

Affärssystem. Affärssystem - 1. Affärssystem. Informationssystem (IS) Tobias Nyström Affärssystem Affärssystem - 1 Tobias Nyström 111123 Affärssystem ERP ERP = Enterprise Resource Planning System (ingen klar definition av ERP i litt.) Tidigare affärsaktiviteter ex. HR, Finans och försäljning

Läs mer

Microsoft Operations Manager 2005

Microsoft Operations Manager 2005 Microsoft Operations Manager 2005 Grundläggande begrepp Syfte med artikel När jag började arbeta med MOM2K5 upplevde jag det som svårt att få en överblick över alla komponenter och hur dessa hängde ihop.

Läs mer

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1 Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1 För att 3L Pro skall fungera krävs att nedanstående hårdvarukrav och mjukvarukrav är uppfyllda. Viktigt är att tänka på att

Läs mer

dit06omr@cs.umu.se 12 juni 2009 Projektplan Webb-baserat bokningssystem för flyg Kurs: Applikationsutveckling för internet, TFE

dit06omr@cs.umu.se 12 juni 2009 Projektplan Webb-baserat bokningssystem för flyg Kurs: Applikationsutveckling för internet, TFE Projektplan Webb-baserat bokningssystem för flyg Kurs: Applikationsutveckling för internet, TFE VT-09 Innehållsförteckning Inledning & problembeskrivning...1 Systembeskrivning...2 Affärsobjekt...2 Databasen...4

Läs mer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap OMTENTAMEN I DATAKOMMUNIKATION, VT2008 Tisdag 08-06-10 kl. 08.15 13.15 Ansvarig lärare: Katarina Asplund Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

RFC 6106-stöd i Router Advertisment-klienten radns. Michael Cardell Widerkrantz mc@hack.org

RFC 6106-stöd i Router Advertisment-klienten radns. Michael Cardell Widerkrantz mc@hack.org RFC 6106-stöd i Router Advertisment-klienten radns Michael Cardell Widerkrantz mc@hack.org 24 augusti 2011 Innehåll Inledning................................... 2 Mål......................................

Läs mer

Göteborgs Stad Leverantörsfakturahantering

Göteborgs Stad Leverantörsfakturahantering Göteborgs Stad Leverantörsfakturahantering www.intraservice.goteborg.se Leverantörsfakturor 2005 Administreras via ett shared service center (GAS) Totalt 830 000 510 000 scannade fakturor 240 000 EDI 80

Läs mer

Programinformation för Webb, internet och programvaruteknik, 120 högskolepoäng

Programinformation för Webb, internet och programvaruteknik, 120 högskolepoäng Programinformation för Webb, internet och programvaruteknik, 120 högskolepoäng (Web, Internet and Software Engineering, 120 ECTS credits) 1. Beslut Detta dokument är fastställt av chefen för grundutbildning

Läs mer

XML. Extensible Markup Language

XML. Extensible Markup Language XML Extensible Markup Language XML - 1969 Generalized Markup Language (GML) 1979-85 Standard Generalized Markup Language (SGML) 1990 HyperText Markup Language (HTML) 1996-98 Extensible Markup Language

Läs mer

Vad är. Domändriven design?

Vad är. Domändriven design? Vad är Domändriven design? 1 Domändriven design är utvecklare och domänexperter som arbetar tillsammans för att skapa mjukvara som är både begriplig och möjlig att underhålla. ett sätt att fånga och sprida

Läs mer

Fi2xml-meddelande Arkitektur

Fi2xml-meddelande Arkitektur Innehåll 4 Inledning 2 4.1 Process certifiering 2 4.1.1 Projektdefinition 3 4.1.2 Konstruktion 3 4.1.3 Godkännande och certifiering 4 4.1.4 Publicering 4 4.2 Scenarier 4 4.2.1 Behov av integrationer mellan

Läs mer

Kopiering av objekt i Java

Kopiering av objekt i Java 1 (6) Kopiering av objekt i Java Först När du läser detta papper bör du samtidigt studera dokumentationen för klasserna Object, Cloneable (java.lang) och ArrayList (java.util). Mycket blir klarare genom

Läs mer

Capitex dataservertjänst

Capitex dataservertjänst Capitex dataservertjänst Beskrivning Capitex dataservertjänst fungerar som en mellanhand för arbetet mellan klienterna och databasen. Detta reducerar frekvensen och storleken på den nätverkstrafik som

Läs mer

1969-1972 Göteborgs universitet 1972-1974 Chalmers Tekniska Högskola

1969-1972 Göteborgs universitet 1972-1974 Chalmers Tekniska Högskola Yrke: IT-Konsult / Databasadministratör Födelseår: 1949 IT-erfarenhet sedan: 1974 Utbildning: 1969-1972 Göteborgs universitet 1972-1974 Chalmers Tekniska Högskola Profilresume: BS har lång erfarenhet av

Läs mer

WD406F - Interaktiva medier I 7,5hp Moment: Web Usability Inlämningsuppgift 1ab. Wynona Ekesrydh 2010-12-13

WD406F - Interaktiva medier I 7,5hp Moment: Web Usability Inlämningsuppgift 1ab. Wynona Ekesrydh 2010-12-13 Här följer min reflektion över innehållet i Jonathan Lazars bok Web Usability, kapitel 1 2, 6 7. Webbanvändbarhet För att infrastrukturen ska fungera behövs system som på ett enkelt och effektivt sätt

Läs mer

Skalbar och flexibel systemarkitektur med Web-services och J2EE

Skalbar och flexibel systemarkitektur med Web-services och J2EE Handelshögskolan VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för informatik Skalbar och flexibel systemarkitektur med Web-services och J2EE - En undersökning inom det starkt föränderliga och dynamiska domännamnsregistreringsområdet

Läs mer

Från Data till Process

Från Data till Process Från Data till Process - Om bryggor och annat KommITS 17 nov 2005 Perspektiv och definitioner SOA för utvecklare: Service orientation är ett sätt skapa dynamiska, samverkande och löst kopplade applikationer.

Läs mer

EXAMENSARBETE. Tjänsteorienterad arkitektur (SOA) för integration mot upphandlingssystem. Ayman El-Jammal Johan Öhman. Luleå tekniska universitet

EXAMENSARBETE. Tjänsteorienterad arkitektur (SOA) för integration mot upphandlingssystem. Ayman El-Jammal Johan Öhman. Luleå tekniska universitet EXAMENSARBETE 2006:62 Tjänsteorienterad arkitektur (SOA) för integration mot upphandlingssystem Ayman El-Jammal Johan Öhman Luleå tekniska universitet Examensarbete, påbyggnadsutbildningar Datateknik Institutionen

Läs mer

Guide för Innehållsleverantörer

Guide för Innehållsleverantörer Library of Labs Content Provider s Guide Guide för Innehållsleverantörer Inom LiLa ramverket är innehållsleverantörer ansvariga för att skapa experiment som "LiLa Learning Objects", att ladda upp dessa

Läs mer

Webbserver och HTML-sidor i E1000 KI

Webbserver och HTML-sidor i E1000 KI 1 Funktion och användningsområde E1000-terminalen (E1032-E1151) kan användas som webbserver. En webbserver är ett program som hanterar filer som ska visas i en webbläsare som exempelvis Internet Explorer.

Läs mer

IT-miljö för Undervisning Solna. Roland Orre Solna Gymnasium

IT-miljö för Undervisning Solna. Roland Orre Solna Gymnasium IT-miljö för Undervisning Solna Roland Orre Solna Gymnasium Några av dagens datorer Några användare Solnas IT I skolan: mer designad för detta än detta IT system kan irritera! Det är irriterande att inte

Läs mer