Örentorp på Torö, kopia av vårt Tingshus
|
|
- Karl Hermansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Örentorp på Torö, kopia av vårt Tingshus Nanna Svartz Detta vackra hus finns på Torö i Nynäshamn och uppfördes i början på 1940talet av Nanna Svartz, Sveriges första kvinnliga medicinprofessor. Hon och
2 maken, läkaren Nils Malmberg, hade viss anknytning till södra delarna av Södertörn och hade många gånger passerat Sotholms Tingshus i Västerhaninge och fängslats av dess exteriör. Här nedan finns en berättelse, skriven av dottern Gunvor, hur byggprojektet utvecklades. Under 1930-talet sökte Nils Malmberg och hans hustru Nanna Svartz efter ett weekendställe i närheten av Stockholm, De var sedan flera år sommarboende på Syd-Koster i norra Bohuslän, men ville ha en tillflyktsort för höstar och vårar. Vartefter åren gick blev tomterna de tittade på större och större och till slut bestämde man sig år 1939 för ett torp på Torö, sju mil söder om Stockholm. Andra världskrigets utbrott och ett allt varmare intresse för den egna torvan bidrag till att det aldrig mer blev någon Kostersommar, Nils Malmberg och Nanna Svartz var båda födda 1890 och var vid den här tiden fast etablerade på var sin chefstjänst i Stockholm, han som överläkare vid Barnsjukhuset Samariten och hon som Sveriges allra första kvinnliga professor vid en statlig högskola. Hon var professor i invärtes medicin och överläkare vid Karolinska sjukhuset. Nils Malmberg hade som sexåring sörjt mycket över att bli tvungen att lämna Krusgården vid Torshälla. Hans inre förhoppning var att skapa något som mycket liknade Krusgården. Det nyinköpta torpet på Torö ligger på en sandig ås kallad ören. Namnet hade under seklernas lopp dragits ihop till ör`n och till sist till örn, men Nils Malmberg och Nanna Svartz ville återställa allt till det gamla och gav stället namnet Örentorp. På Örentorp fanns det en mindre mangårdsbyggnad. Då det visade sig att detta hus hade en källare som vattenfylldes på vårarna och en del dräneringsförsök misslyckades var det den gamle byggmästaren i Eskilstuna, Ferdinand Malmberg, far till Nils, som bestämt sade ifrån att detta hus skulle rivas och ett nytt byggas på en artificiell kulle ovanpå sandåsens krön. Ett ivrigt planeringsarbete tog sin början. Det nya huset skulle vara i stil med lokal byggnadstradition. Och så kom det sig att Nanna Svartz tog med sig sin dotter och ett tiometers måttband en trettonhelg och for med tåget till Västerhaninge där Tingshuset mättes upp. Höjden klarade man inte att mäta så det är på längden och bredden som huset på Örentorp är proportionellt med tingshuset. Nils Malmberg och Nanna Svartz gjorde själva upp planritningar och den 12-åriga dottern fick hjälpa till med
3 sektionsskisser. På dessa ser man kakelugnar inritade. Det ansågs nödvändigt att någon sakkunnig gjorde slutkontrollen av ritningarna och därför vände man sig till Byggnadsbyrån vid Samfundet för Hembygdsvård, numera Sveriges Hembygdsförbund. Förutom att därigenom fackmässiga planritningar jämte VVSoch elritningar m m kom till stånd blev även en del moderna idéer införda. Bl. a. ersattes kakelugnarna av öppna spisar, mycket vackra i formen men med for stora öppningar så att de ryker in. Men dottern fick rätt i att denna verksamma familj inte kunde programmeras om att införa brasstunder ens i fritidshuset, så det har aldrig varit någon som saknat brasorna. Till byggmästare valdes Albin Öhgren, Torö. Han hade böljat bygga redan vid sekelskiftet och deltog för första gången i ett sommarhusbygge på Torö redan Han var en lika erfaren som skicklig yrkesman. Liksom Jonas Malmberg, Nils Malmbergs farfar, gjorde för bygget av Walhalla så förde sonsonen noggranna anteckningar om husbygget och han hade ju även möjligheter att dokumentera med egen kamera. Albin Öhgren byggde enligt beprövade metoder och man kan säga att Stora huset på Örentorp, som det kom att kallas, är en sen exponent för gammal svensk byggnads- och hantverkstradition. Albin Öhgrens söner, Kjell och Rune, deltog i byggnadsarbetet och dessutom arbetade där några andra Toröbor och bytte med varandra när de var inkallade. Det var ju mitt under andra världskriget. Nu var det inte längre daglön, utan byggmästaren och hans söner hade 2 kr i timmen, de övriga 1:80. Husets stomme byggdes för hand på platsen. För specialändamål fanns emellertid särskilda företag att tillgå. Fönster och dörrar tillverkades t ex enligt Kjell Öhgrens ritningar hos A -B Nykvarns Såg och Kvarn i Åkersberga. Måleriarbetena utfördes av målarmästar Hagberg, VVS-arbeten av Bröderna Larsson i Nynäshamn, elektriska installationer av Abrahamssons Elektriska likaledes i Nynäshamn. Behovet att lägga huset högt men ändå ha en källare med rumshöjd gjorde att huset fick en högre grund än förebilden i Västerhaninge. Det måste ha varit Nanna Svartz arbete i Byggnadskommittén för Karolinska sjukhuset som gjorde att man klädde grund och yttertrappor med skiffer. Yttertrapporna är ganska lika huvudbyggnadens på Karolinska sjukhuset.
4 Interiörerna präglas av viljan att hålla en traditionell stil (rustika bjälkar men tillverkade av plank i hallens tak) dels av Nanna Svartz färgsinne och färgglädje; snickerier i ljusa lasyrfärger, som har stått sig häpnadsväckande väl. Ert antal av rummen har ljust gråvita dörrar, fönster, dörromramningar mm med färgade bårder i olika färger i de olika rummen. Ett tak är tillverkat av kvadratiska plywood-skivor inramade av profilerade lister, allt laserat i ljusblått. Nanna Svartz och Gunvor Svartz-Malmberg på verandan till det hus som revs Huset utrustades med alla dåtida moderniteter. Intressant nog ansåg man sig böra spara på rördragning och därför är toalett och badrum förlagda till ett hörn av huset ovanpå köket och inte som man kanske idag skulle ha gjort i anslutning till sovrummen. Så mycket som möjligt av det rivna husets material utnyttjades, t ex finns den gamla innetrappan kvar som källartrappa i det nya huset. Nanna Svartz var mycket noga med kökshygienen. Redan 1940 anskaffades en rostfri diskbänk med försänkt bänkdel för utslagshon, så att slaskvatten inte skall stänka upp på övriga delar av diskbänken.
5 Det blev aldrig något taklagsöl men väl en fest när huset blivit klart sommaren Trots ransonering var matsedeln följande: inlagd sill, nubbelåda, prinskorv, tomater med majonnäs, låda med blomkål; stek med ärter, gurka, lingon; bär med sockerkaka; kaffe med tårta. Till detta serverades snaps, pilsner eller erlanger, madeira och grawensteiner samt cognac. Ferdinand Malmberg hade kämpat hårt för att komma fram i samhället och han blev med tiden ganska njugg med beröm. Så här skriver han till festen: Framför om Lördag till Byggmästaren och hans medarbetare då Ni firar Tak-kalas mitt erkännande för ett Godt arbete om de utbyta de tvenne dörrar som var vinda GUNVOR SVARTZ-MALMBERG Denna artikel fanns i Sörmlandsbygden 1998 samt Glimtar nr 4, samma år. Flyghaverier i Hårsfjärden
6 Erland Österberg i unga år. Han var född 1922 i Lossa, Uppland och avled 2011 i Östersund. Västerhaningebo under många år bl.a. som verkmästare på Håga Verkstad men avslutade sin karriär som yrkeslärare i Östersund. Erland Österberg, Västerhaningebo under många år, och en bidragande person för dokumentation av av vår byggd inte minst på denna sida hade dessutom ett stort flygintresse. Under sina sista år i Östersund inledde han en serie småartiklar under rubriken Flyghaverier på Södertörn. Som den gedigna person som Erland var började han med tidigt 1900-tal, en olycka på Hårsfjärden 1922 inledde och han hann med ytterligare två inlägg innan hälsan sviktade. Du kan läsa dessa via länkarna i slutet på inlägget. Erland Österberg var också en mycket avancerad modellbyggare, vid ett besök på Sparreholms Bilmuseum i somras fann jag ett antal vackra, välbyggda flygplansmodeller signerade Erland. En av modellerna på Helge Karinens museum på Sparreholms slott. Erlands verk delar hall med ett antal Rolls-Royce och Hitler-mercor.
7 Här kan du läsa artiklarna: Supermarine 1922 S-5, Heinkel He 5, haveri på Hårsfjärden T-2 Heinkel He-115, haveri på Mysingen 8 aug 1944 Tragedin i Lännaskogen 1941 Den här minnesstenen över en 17-årig yngling från Bromma står i skogen väster om Länna industriområde. Den numera svårtydda texten lyder: Eleven vid Bromma Läroverk Lennart Wikholm 17 år gammal slöt här den 26 oktober 1941 sin idrottsbana.
8 Foto: Flickr, Kenny Lex En orienteringstävling i markerna väster om Länna hösten 1941 fick en tragisk avslutning. Den 17-årige eleven Lennart Wikholm, elev på Bromma läroverk, saknades efter avslutad tävling på söndagsmiddagen. Funktionärer och tävlande sökte igenom den mycket besvärliga terrängen utan resultat och man kallade på polis som ordnade skallgång men inte heller denna styrka lyckades finna den saknade. På måndagen uppbådades en styrka på 400 personer men inte förrän dagen därpå fann man den saknade liggande död på en klippa. Provinsialläkaren Dagulf i Huddinge kunde konstatera att han avlidit av köld och utmattning och varit död i ett dygn då han hittades. det ser ut som om Wikholm förirrat sig på ett eller annat sätt, tappat karta
9 och kompass, hasat nerför klipphällar och slagit sig, dock ej i huvudet, och slutligen utmattad lagt sig på berget för att vila och somnat av utmattning. Dåligt klädd som han var hade den starka kölden därefter gjort sitt. Enl, uppgift på Flickr från fotografen Kenny Lex ser koordinaterna i RT 90 ut så här: N E Läs här artikel i Svenska Dagbladet 1941 Viktor Pettersson, folklivsskildrare på Södertörn.
10 Viktor Pettersson gav 1934 ut skriften Sägner och Minnen från Södertörnsbygden Författaren till boken Sägner och minnen från Södertörnsbygden, Viktor Pettersson, var född den 30 juni 1874 på Valsjö gård i Ösmo.
11 En raritet, finns den i bokhyllan? Här finns många härliga skrönor! Sin tidiga barndom och ungdomstid tillbringade han på Vansta där fadern var statare. I vuxen ålder brukade han under ett par år Klockargården och bodde åren på Mellanberg under Vansta. Sistnämnda år gifte han sig och flyttade då till Nynäshamn, där han verkade till sin död den 19 mars Viktor Pettersson var en äkta son av Södertörn, den bygd han älskade och vars kultur och befolkning han lärde känna kanske bättre än någon annan av sina samtida. Hans ungdom kom att sammanfalla med en intressant brytningstid mellan gamla folktraditioner och samhällets nydaning. Vad denna tid skulle
12 komma att betyda för den äldre kulturen stod redan tidigt klart för honom. Tanken, att försöka rädda till eftervärlden något av hembygdens gamla kulturskatter, innan dessa för alltid gått förlorade, mognade och blev ledstjärna i hans liv. Redan som barn hörde han de gamla folksägnerna berättas och folkvisorna sjungas. Som vuxen, när han under några år som gårdfarihandlare färdades mellan stugorna i bygden, nedskrev han allt av intresse som han hörde av äldre sockenbor. Så småningom blev han ägare till ett ovärderligt hembygdsarkiv, handskrivet och senare av honom sammanfört till bundna bokband. Bland dessa finner man bl. a. gårdsbeskrivningar, sägner, ordstäv, gåtor, ramsor och ett register över traktens dialektala uttryck. En del av sina uppteckningar har Viktor Pettersson utgivit i boktryck, 1932 Folklivsskildringar från Ösmo och 1934 Sägner och minnen från Södertörnsbygden. Under sina vandringar i bygden samlade han en ansenlig del äldre bruksföremål, vilka han sedermera egenhändigt katalogiserade och skänkte till Sotholms härads hembygdsförening såsom en grundplåt till bygdens eget museum. Han var initiativtagare till bildandet av Sotholms härads hembygdsförening. För sina mångahanda insatser för den gamla kulturens bevarande i sin födelsebygd tilldelades Viktor Pettersson 1939 Södermanlands hembygdsförbunds silverplakett och valdes samtidigt till hedersledamot i Sotholms härads hembygdsförening. Här kan du läsa några kortskrönor från Österhaninge. Klagomuren i Hanvedsskogen
13 Foto: Urban Sondell 2008 Hagelstam, Södertörns Vildhuss! Bilden ovan visar en stenmur uppe i Hanveden som är en rest av entreprenören Julius Hagelstams projekt att leda om vattenvägarna däruppe. Hans planer var att få till ett kanalsystem som via befintliga sjöar slutligen skulle mynna i Årstaviken. Detta för att föra jordbruksprodukter och virke till Stockholm. Kanalbyggen var då höjden av modernitet, jätteprojektet Göta kanal var under byggnad med allt vad det innebar av teknisk utveckling.
14 Otto Julius Hagelstam Om vi utgår från Hagelstams Lissma Gård, som han köpt 1822, så började det tänkta systemet i det inre av hans skogar från Ådran, Öran och diverse småsjöar till Lissmasjön och vidare till Drevviken. För att få allt vatten att rinna åt sitt håll lät började han uppföra det som i dag kallas Klagomuren vilket vållade häftiga protester från bl.a. Västerhaninge där vattnet plötsligt sinade till kvarnarna. Man kan lätt förstå kvarnägarnas ilska och frustration när dammarna tömdes och vattenhjulen stannade. Kanalen skulle göras 4, högst 5 fot djup (1,2 högst 1,5 meter), 10 fots bredd i botten och 30 fots ytbredd (3 respektive 10 meter) avsedd för pråmar och båtar. De nödiga slussarna vid Årsta skulle byggas i trä. Nu lyckades han inte genomföra sitt ståtliga projekt. Han hade helt bortsett ägarinnan på Årsta gård i Brännkyrka, Märta Helena Renstierna, Årstafrun kallad. Det framgår både av hennes och hans anteckningar att han grovt
15 underskattat det ensamma fruntimret på Årsta. Hon hade av okänd anledning inte alls tillfrågats i förväg, märkligt med tanke på att Årsta var huvudpunkten i hela kanalsystemet. Han hade inte ens brytt sig om att kontakta henne då man började sätta ut märkkäppar för den tänkta kanalen på hennes marker och i hennes trädgård. Det framskymtar i tillgängliga fakta att det helt enkelt kunde vara så att entreprenören Hagelstam blandat ihop de två stora Årstagodsen. Han hade nämligen kontaktat godsägaren Bremer på Årsta Slott i Österhaninge i frågan. Detta Årsta hade ju inte någon som helst geografisk anknytning till kanalbygget. Märta Helena inledde en juridisk process tillsammans med ett antal adliga godsägare i trakterna, en process som hon vann och kanalprojektet föll. En pikant detalj i sammanhanget är att renlevnadsmannen Hagelstam var en stark motståndare till husbehovsbränningen vilket den storproducerande Årstafrun naturligtvis inte såg med blida ögon. Men Hagelstam var en man med vyer. Kunde man inte anlägga kanaler så kunde man i stället sänka hela sjösystemet och dika ut markerna däromkring. Det godtogs av samtliga gårdsägare vilket fick till följd att den odlingsbara arealen i mitten av talet ökade dramatiskt i de inblandade socknarna och frilade en mark som var synnerligen kraftfull. Vi kan väl tycka vad vi vill om Hagelstams kanalprojekt, undrar hur våra Södertörnssocknar sett ut om det genomförts? Läs mer om Julius Hagelstam och hans djärva projekt i en artikel av Ellert Ström, Huddinge Hembygdsförening: Hagelstam och kanalerna
16 När Nynäsbanan skulle byggas Redan i mitten på 1800-talet började man planera för en järnväg mellan Nynäs och Stockholm. Ett flertal projekt med utländska intressenter gick i stöpet men på 1890-talet då professor Hjalmar Sjögren, ägaren till Nynäs Gods, engagerade sig kom man igång. Gillets Tord Bolander skrev 2004 om svårigheterna att få till ekonomin. Man måste så här i efterhand beundra Sjögrens engagemang och även dåtidens förtroendemän i Södertörnssocknarna som vågade satsa stora pengar i projektet. Hur tror ni våra trakter skulle se ut idag utan denna trafikled? Läs artikeln här: Om bygget av Nynäsbanan
Örentorp på Torö, kopia av vårt Tingshus
Örentorp på Torö, kopia av vårt Tingshus Nanna Svartz 1890-1986 Detta vackra hus finns på Torö i Nynäshamn och uppfördes i början på 1940talet av Nanna Svartz, Sveriges första kvinnliga medicinprofessor.
Läs merDen ena av dessa (se ovan) har titeln Kärlekstallen och Veronica bifogar en notis från Nynäsposten i maj 1969.
En liten historia Giddetavla om en Det kommer med jämna mellanrum in bilder på tavlor av vår kringvandrande målare A Gidon, Gidde kallad. Fick två stycken från journalisten Veronica Högberg i Nynäshamn,
Läs merMarieberg, statarstuga på Fors
Marieberg, statarstuga på Fors Här föddes jag. I denna lilla vackra stuga på en södersluttning i norra Fors på gränsen till Ribby föddes jag våren 1941! Min far var statdräng på Fors 1, kallades ofta Herrgården,
Läs merSkidåkare. men ingen snö!
Skidåkare men ingen snö! 1 Roland Wattenström, 2 Hilding Karlsson, 3 Arne Roswall, 4 Herbert Karlsson, 5 Bengt Nilsson, 6 Björn Cederqvist, 7 Rune Spånga Nilsson, 8 Jörgen OlssonOljohns, 9 Svante Hallberg,
Läs merAnton Sörlin och Sörgården
Anton Sörlin och Sörgården Sörgården och Folkhögskolan från Nynäsvägen. Villan till vänster byggdes av Anton Sörlin i mitten på 30-talet. Huset med gaveln mot fotografen är rektorsbostaden, den delvis
Läs merVästerhaninge Station, lite historia
Västerhaninge historia Station, lite Västerhaninge stationshus, februari 1902, den äldsta bild vi har i arkivet. T.h. skymtar kyrkan. Lägg märke till att ingen bebyggelse finns i området. Dessutom till
Läs merRaina Eriksson, född Hägerstrand berättar om Tingshuset
Raina Eriksson, född Hägerstrand berättar om Tingshuset Raina är född i Västerhaninge år 1937 och bor fortfarande kvar i samhället. Hon är dotter till kyrkvaktmästare Viktor Hägerstrand och hustrun Sandra,
Läs merEn lång historia om ett kort och tragiskt liv
En lång historia om ett kort och tragiskt liv Vid en förberedande promenad inför en kommande aktivitet på Österhaninge begravningsplats fann vi denna vackra men lite avvikande, liggande gravsten, Den har
Läs merSelma Lagerlöf Ett liv
ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ORDLISTA änka (sida 6, rad 14) en gift kvinna som förlorat sin man svärfar (sida 12, rad 8) pappa till din fru eller man pjäs (sida 12, rad 6) föreställning på teater myndig (sida
Läs merträdgårdskulla vid Vendelsö.
Gagnefkullan som var trädgårdskulla vid Vendelsö. Denna artikel var införd i Haninge Hembygdsgilles tidning Glimtar hösten 2009. Den är skriven av Vendelsökännaren och hembygdsforskaren Henry Hall. Anna
Läs mer1920 Föds den 17 februari i Smedsbo, i närheten av Sala sockenkyrka. Familjen flyttar till Gudmundstorp på 1920-talet.
1920 2012 1920 Föds den 17 februari i Smedsbo, i närheten av Sala sockenkyrka. Familjen flyttar till Gudmundstorp på 1920-talet. 1941 Sonen Hans föds. 1943 Gifter sig med Inga. 2012 Avlider den 22 augusti
Läs merTitta själv och tyck till! Ewa
För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör
Läs mer6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård
6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen
Läs merTill minne av min Farmor Jenny Liljedahl
Till minne av min Farmor Jenny Liljedahl Viola Hjalmarsson Jenny Liljedahl. Till minne av min kära Farmor Jenny Liljedahl, som jag minns som en stark, modig, och mycket bestämd kvinna. Som vuxen har jag
Läs merFIDEIKOMMISS I SKÄRVET. Fyrarumsbyggnad i Oskars s:n Sveriges minsta fideikommiss
Följande artikel är en direkt avskrift från Kalmar Läns Tidning lördagen den 28 april 1951 Artikeln kommer från Lars Lennartsson, sonson till Ingeborg Petersson. Fyrarumsbyggnad i Oskars s:n Sveriges minsta
Läs merSträdelängan. 1700-talet
Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och
Läs merCamilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN
Camilla Läckberg Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Personer i berättelsen Helga Änglamakerskan Dagmar Helgas dotter Laura Dagmars dotter Hermann Göring Tysk pilot och senare nazistledare Carin
Läs merFotodokumentation av byggnader av kulturhistoriskt intresse Färjestaden 1:153 m fl Mörbylånga Kommun
Fotodokumentation av byggnader av kulturhistoriskt intresse Färjestaden 1:153 m fl Mörbylånga Kommun 1 (14) INLEDNING Färjestaden har en rik historia men få bevarade byggnader och miljöer av kulturhistoriskt
Läs merUtflykt till flydda tider
Utflykt till flydda tider Söndagen den 25 september gjorde Västernorrlands Regementes Kamratförening en utflykt till flydda tider. Föreningen besökte då bosättningar i området Västra-Spannsjön, Pommacvägskälet
Läs merKusten är. av jonas mattson. 58 home & country
Kusten är klar av jonas mattson Thomas och Helen i Göteborg har genom åren byggt flera hus i New England-stil. Om man inte visste bättre skulle man vid åsynen av deras lyckade byggnationer kunna svurit
Läs merKLASATORPET Förslag Klass 1
Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till
Läs merTidig historia, Dalby 26 Enskiftet 1810
Dalby 26:9 Här kommer historien om gården Dalby 26:9. Gården låg i de södra utkanterna av Dalby församling och hade en storlek av knappt 20 tunnland. Mer om detta nedan. Tidig historia, Dalby 26 Före enskiftet
Läs merKLASATORPET Förslag Klass 1
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
Läs merKrapperups gamla vattenmölla
Krapperups gamla vattenmölla På samma plats sedan 1629 Åtminstone sedan 1629, troligen ännu längre, har det legat en vattenkvarn i byn Vattenmöllan. Byn som fått sitt namn efter kvarnen ligger på Kullahalvön
Läs merLÄR KÄNNA DIN HEMBYGD
LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD En industrihistorisk vandring utefter Klockarhytteleden. Vi besöker de historiska platserna: Åsbrohammars bruk, Sågartorpet, Estabo masugn, Wissboda såg och kvarn, Silvergruvan. Lerbäcks
Läs merVAR INTE RÄDDA SAKER SOM JESUS SADE
VAR INTE RÄDDA SAKER SOM JESUS SADE MEN GENAST TALADE JESUS TILL DEM OCH SADE: LUGN, DET ÄR JAG. VAR INTE RÄDDA. (MATT 14:17) JESUS GÅR PÅ VATTNET (MATT 14:22-32) SEDAN BEFALLDE HAN SINA LÄRJUNGAR ATT
Läs merJohan Petter och hans familj på Håga 57, första hälften av 1900talet.
Johan Petter och hans familj på Håga 57, första hälften av 1900talet. Det lilla lantbruket Håga 57, Nödesta 1:69, låg bakom billadan, Wellgards. Det såldes av Fredrique Upmark på Hammar år 1910 till Reinhold
Läs merNär man slår och forskar i de gamla husförhörslängderna och kyrkoböckerna träffar man på namn och platser som är mer eller mindre försvunna.
Den försvunna byn Lundby Denna karta finns som bakgrund till en artikel om de böcker som skrevs av Lars Widding på 1960-talet under samlingsnamnet Sorundasviten. Här finns 4 gårdar inritade vid Lundby
Läs merDEN PLATS I SKELLEFTEÅ/ HEDENSBYN DÄR TORA BERGSTRÖM GIFT ANDERSSON, KVARNÅSEN OCH HELGA BJÖRK GIFT LINDGREN, RAGGSJÖ, ARBETADE SOM PIGOR UNDER
DEN PLATS I SKELLEFTEÅ/ HEDENSBYN DÄR TORA BERGSTRÖM GIFT ANDERSSON, KVARNÅSEN OCH HELGA BJÖRK GIFT LINDGREN, RAGGSJÖ, ARBETADE SOM PIGOR UNDER 1920-TALET Eskil Tåg-2009 I mitten av 1920 talet åkte Tora
Läs merInredningsmåleri i Vimmerby
Inredningsmåleri i Vimmerby Som så många andra städer har Vimmerby under seklernas lopp härjats av eldsvådor. Gammal träbebyggelse brann ner, ny byggdes upp. När den välborne stadsbon återigen fått tak
Läs merSkvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson
Skvalbäcken Från början hette stället Sven Håkanstorpet, men genom först delning och sedan sammanslagning blev det Skvalbäcken 1:28. Skvalbäcken ligger inom södra Slätaflys marker. Vägen mellan Skärgöl
Läs merLillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson.
Småbruket Erikslund En av stugorna på Tingshustomten i Västerhaninge kallas Erikslund. Den flyttades hit från den lilla gården uppe i Tyrestaskogen av entusiastiska medlemmar och står nu intill stugan
Läs merSJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån. www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto
SJÖHÄSTARNAS Ö Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån Alzheimer Centralförbundet 2014 www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto Penningautomatföreningen har understött uppgörandet
Läs merSVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN
SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen
Läs merGamla Handen eller Kilen är rubriken på detta foto av en tavla som finns i Gillets arkiv, konstnären är okänd.
Mer om Handen. Gamla Handen eller Kilen är rubriken på detta foto av en tavla som finns i Gillets arkiv, konstnären är okänd. Sven Klasenius artikel (Läs den här) om teorin om hur ortsnamnet Handen kommit
Läs merMUGGEBO Backstuga under Ulfsnäs, FoF
MUGGEBO Backstuga under Ulfsnäs, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20180930. Muggebo under Ulfsnäs Muggebo var en backstuga byggd 1840, den låg vid södra delen av Ulfsnäs,
Läs merDen som sist bodde permanent i huset var Elisabeth Olsson, kallad Lisen, som dog 1959 genom en olyckshändelse.
Kyrkvreten, Fors 2:2 Kyrkvreten 1968. Foto Henry Hall. Torpet Kyrkvreten låg knappt hundra meter norr om den stora industribyggnaden på östra sidan av gamla landsvägen genom Fors By. Kyrkvreten tillhörde
Läs merTORPET DJUPDALEN. Djupdalen i modern tid, permanentbostad i NV Jordbro intill. Haningeleden
DJUPDALEN I GRÄNSTRAKTERNA MOT HUDDINGE. Av Gunnel Jacobsen och Birgit Karlsson, Huddinge Hembygdsförening samt Bo Stjernström, artikeln införd i Glimtar 1, 2014. skog och försökt odla på de små åkerlappar
Läs merÄppelviksvägen 23, Bromma : Historik
Äppelviksvägen 23, Bromma : Historik Äppelviken var ett av de första områden som bebyggdes i enlighet med de idéer om Trädgårdsstaden, som Stockholms stadsingenjör Herman Ygberg drev igenom till beslut
Läs merTollesbyn 1:10. Johannes
Tollesbyn 1:10 Johannes Andreasson 1883-1916 Johannes Andreasson från Vårvik köpte 1881, tillsammans med brodern Nils Fredrik, Tollesbyn 1:2. Johannes flyttade samtidigt från Vårvik till Ånimskog och Tollesbyn.
Läs merIN MEMORIAM BIRGER JARL
IN MEMORIAM BIRGER JARL I en ålder av 76 år avled natten till söndagen 18 jan. 1959 SJOkapten Birger Jarl. Kapten Jarl stred de sista åren med en ohälsa, men var till endast för ett knappt halvår sedan
Läs merSJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån
SJÖHÄSTARNAS Ö Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån 2 Bland de korallrev som omgav ön trivdes sjöhästarna som kunde skifta färg. Sjöhästarna visade öns fiskare goda fiskeställen
Läs merHus av vedkubb i Västerhaninge
Hus av vedkubb i Västerhaninge Jakobsdal, Nödesta 1:7, efter Lugnetvägen. Det är en viss namnförbistring på denna fastighet, kallas ibland Ådala i äldre handlingar. Troligen byggs det på 1850-talet av
Läs merRapport om min historia med Jon Pedersson Lille
Rapport om min historia med Jon Pedersson Lille Denna artikel är skriven av Karin Aspberg år 2012. Med anledning av att jag skriver om Sanda gårds historia letar jag efter det mesta som har, och har haft,
Läs mer24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera
24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera Paret föll handlöst för det vackra huset som vid visningen var väldigt nedgånget. Renoveringen utfördes varsamt med målet att bevara husets charm. Text Micaela Nordberg
Läs merSLÅFÄLLAN Torp under Ulfsnäs, FoF
SLÅFÄLLAN Torp under Ulfsnäs, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20180930. Slåfällan under Ulfsnäs Torpet låg 400 meter söder om Ulfsnäs, vid sjön Rusken. Byggdes 1815
Läs merKORPARYDET Torp under Moboda, FoF
KORPARYDET Torp under Moboda, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20170910. Korparydet, norra under Moboda Låg 850 meter söder om Björkelund, 1500 meter väster om Fägerhult.
Läs merSalemstaden 50 år: Pionjärerna på Snickarstigen berättar
Salemstaden 50 år: Pionjärerna på Snickarstigen berättar Salemstaden fyller 50 år. Några av de första som flyttade in i de nya radhusen på Snickarstigen var Britt Stadener, Kerstin och Lars-Göran Alfredson.
Läs mersom flygfotot började växa fram på allvar. Under mellankrigstiden blev det allt vanligare att börja använda flygfotografering.
Bilder från ovan visa Flygfotopionjären Oscar Halldin med aeronauten Francesco Cetti framför sin ballong Fritjof Nansen efter en landning vid Lerum 1898. Saknar du bilden på släktgården för att göra släktforskningen
Läs merGamla Grenome herrgårdsbyggnad i Olands-Stavby socken,
GRENOME HERRGÅRDSBYGGNAD Gamla Grenome herrgårdsbyggnad i Olands-Stavby socken, som av ägaren till Länna bruk akademifogde John Ericsson överlämnats som gåva till Södra Olands Hembygdsgille (se sid. 216),
Läs merGETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2
GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2 Lyckebyån som resurs: Kvarnplats sedan medeltiden, vilket också hörs i namnet. Berättelserna: För Moberg var gården i Getsjökvarn förebild i romanen Rid i natt. Myter kring
Läs merDalby 11:5. Historia: Dalby 11:5 finns ute på fäladsmarken öster om Dalby.
Dalby 11:5 Dalby 11:5 finns ute på fäladsmarken öster om Dalby. Historia: Före de stora skiftena runt år 1810, låg gården Dalby 11 inne i Dalby by. Den fanns mitt inne i kvarteret, som begränsas av nuvarande
Läs merGården Grunnarp. O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l. D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT
Gården Grunnarp O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT Gården Grunnarp, Varbergs kommun 2015:22 OMSLAG Vass till tak på Gården
Läs merFORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Flen Salsta Stenhammar CIRKA 6 KM 7 6 5 4 3 Plats 1 11, platser med fornlämningar 8 2 1 9 10 11 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Grav från järnåldern PLATS 1 Grav från järnåldern
Läs merKulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård
Kulturhistoriskt värdefulla byggnader Såtenäs herrgård Flygfoto från 1924 som visar herrgården efter de stora ombyggnaderna 1915. Mellan åldriga alléträd och flygledartorn Såtenäs herrgård är vackert belägen
Läs merVarpet. Torp nr 321. Bebyggelselämning av torpet.
Varpet. Torp nr 321. Bebyggelselämning av torpet. 1 Bebyggelselämning av ladugården. Första generationen på Varpet. Gärdesgården som delvis omgärdar ägorna. Johan Bengtsson född 15/1 1846 i Hägnen och
Läs merOlga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna.
Olga Linnéa Olsson Yrke: hushållerska Gravplats 2084 140, Landskrona kyrkogård, Gravkvarter 84 Född: 1 augusti 1906 Död: 13 november 1935 Begravning och gravsättning: 17 nov. 1935 som ligger nedsänkt i
Läs merElevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1
Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde
Läs merPampig villa i original
Pampig villa i original Strax söder om Malmö ligger området Bellevue. På en av gatorna står en charmig 20-tals villa. Här har Per och Cecilia Bertland bott sedan augusti 2006 men huset köpte de redan i
Läs merEtt herrgårdsbröllop på Hammar 1914
Ett herrgårdsbröllop på Hammar 1914 Haningegillets Gunnar Redelius skrev 1982 denna artikel om ett dubbelbröllop på storgodset Hammar där den barnlöse John Upmark gifte bort sina systerdöttrar, Elsa, född
Läs merHusen i Krämarstan på Myra
Husen i Krämarstan på Myra 5 Krämarstan på Myra -olja 2015- Bara slyskog på Lilla Högsås vid sekelskiftet 1900: Idag växer tallar på Lilla Högsås. I de överväxta husgrunderna står de nu med skorpbark.
Läs merFölj med på en tur till - FLAKASKÄR (Flaggskär)
Följ med på en tur till - FLAKASKÄR (Flaggskär) Kåsarna innanför Holmen Foto: J-A Månsson BILDER UR BLEKINGE MUSEUMS BILDARKIV MED TILLSTÅND AV JONAS ECKERBOM Bildnummer: LUF 5944 2 Flaggskär/Flakskär
Läs merKurt Larsson VÅR HEMBYGD
Kurt Larsson VÅR HEMBYGD Kolbäcksberättelse del 20. Fotograf Gustaf Åhman sidan 2 Gustaf Åhman, kort historik Gustaf Åhman föddes den 24 maj 1885 i Kolbäck. Hans far var folkskollärare och kantor. Familjen
Läs merVisa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger!
Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger! Handbok för lärare och elever som vill lära mer om trä, trähus och hållbart byggande. - ett samarbete mellan Västarvet och Kultur i Väst Tycker du
Läs merStudiebesök Olle Olsson Hagalund-museet 8 maj 2019
Studiebesök Olle Olsson Hagalund-museet 8 maj 2019 Den naivistiske konstnären Olle Olsson bodde hela sitt liv i det hus som hans morfar Carl Jakob Brolin hade byggt 1897 i kåkstaden Hagalund. Hans hus
Läs merKarlshöjdbrons Historia
Karlshöjdbrons Historia Förlösa Hembygdsförening Kjell Juneberg har gjort denna sammanställning 2015, över byggnationen av bro och väg vid Karlshöjd åren 1942 1944 År 1940 påbörjades två stora torrläggningsföretag
Läs merKullhult, Håknaböke och Älmås
Kullhult, Håknaböke och Älmås Dessa byar ligger alla i socknens södra del. I området ligger också Knallalt men något kort därifrån har inte identifierats. Knalleberg och Torsaberga tillhörde på Joels tid
Läs merhistorien om jaktvillans resa nedför berget
historien om jaktvillans resa nedför berget Det var en gång... Runt förra sekelskiftet var jakt och friluftsliv mycket populärt bland överklassen. På den tiden var Åre en kurort. Högsäsong var sommartid
Läs merHandelsträdgården på Nösund
Handelsträdgården på Nösund Nösunds Kulturhistoriska Sällskap Årsskrift 2017 Handelsträdgården på Nösund Nösunds Kulturhistoriska Sällskap ger varje år ut en liten skrift om ämnen som på olika sätt är
Läs mer6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik
6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.
Läs merHagelstam och Södertörnskanalerna av Ellert Ström 2010
Hagelstam och Södertörnskanalerna av Ellert Ström 2010 Huvudpersonen, Otto Julius Hagelstam föddes den 11 mars 1784 på Prostvik i Finland med efternamnet Hagelberg och avled den 28 april 1870 i Jacobs
Läs merEkalyckan och Klockarebolet
Ekalyckan och Klockarebolet Föreningen har tre byggnader, Ekalyckan, Klockarebolet och Mölarps kvarn, som genom många frivilliga arbetstimmar har iordningställts och nu vårdas. I början av december hålls
Läs merKarl Gustaf Nilsson, min farfar
Karl Gustaf Nilsson, min farfar I den här lilla stugan på dryga 30 kvm bodde min farfar Karl Gustaf Nilsson i över 30 år tillsammans med sin hustru Amanda och tidvis med tre av sina barn. Han var född
Läs merÅrsta slott! Jag tog bort bilden då källa saknades
Vårt Haninge Den som vill släcka och glömma det förflutna är i färd med att förstöra både nutid och framtid. Endast den som förstår det förflutna kan leva lycklig i det nuvarande och medverka till att
Läs merP E T T E R S C H W E N S A S K W Ä R N
Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt P E T T E R S C H W E N S A S K W Ä R N Upprustning av väderkvarnen på Lilla Askerön 2:6 Valla socken, Tjörns kommun B O H U S L Ä N S M U S E
Läs merDen som vaktar gården
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Linns farmor är död och Linn tänker på henne och på alla somrar hon har varit hos farmor på landet. Farmor brukade ofta prata om tomten, han som var den förste
Läs merKatrineberg, torp under Stav
Katrineberg, torp under Stav Lilla Katrineberg och källarstugan på 60-talet. Foto Göte Ekström. Torpet har i äldre tider kallats Katrinelund. Katrineberg finns som torp i HFL 1826-95 och hette från början
Läs merKockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström
Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan
Läs merGeneralstabskartan c:a 1880
Vem var Oskar Lod? 1928 2009 I början på min forskning på hembygden hade jag god hjälp av gode vännen Arne Roswall. Vi använde ofta söndags-förmiddagarna till strövtåg i trakterna. Denna artikel är från
Läs merFlyghaverier i Hårsfjärden
Flyghaverier i Hårsfjärden Erland Österberg i unga år. Han var född 1922 i Lossa, Uppland och avled 2011 i Östersund. Västerhaningebo under många år bl.a. som verkmästare på Håga Verkstad men avslutade
Läs merklassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper
FÖR DIG SOM SKA BYGGA om OCH RENOVERA! VÅRT NYA HUS Nr.12 2012 belysning lys upp din trädgård teveprofilen Andrea engsäll inreder med detaljer vinterväxter skapa egna grupper 14 heta kaminer GÖR om köket
Läs merNärheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.
Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd
Läs merMjölkhämtningen, kort berättelse från Handen
Mjölkhämtningen, kort berättelse från Handen Här tillbringade författaren sina somrar. Den här lilla berättelsen är skriven av John Widell och publicerad i Glimtar 2002. Han tillbringade med sina föräldrar
Läs merSandra Hägerstrand berättar om tvättandet på Skärsvik
Sandra Hägerstrand berättar om tvättandet på Skärsvik För oss lite äldre Västerhaningebor är namnet Sandra Hägerstrand väl känt. Hon var gift med kyrkvaktmästaren Viktor och bodde på Klockargatan med döttrarna
Läs merKontinentalt på Österlen
inredning På sommaridylliska Österlen kryllar det av vackra hus. Ett av dem är med sina 100 år på nacken en stilsäker arkitekturpärla, och bakom den röda tegelfasaden gömmer sig ett vackert hem där inget
Läs merKapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron
Kapitel 4 Från Damsängen till Stadshusbron Damsängen. Här promenerade man förbi torpet Dämsängen när man gick stora eller lilla jorden runt. Östanåbron, Så här såg den gamla bron ut som gick över till
Läs merDen som vaktar gården
SIDAN 1 Elevmaterial Namn: LÄSFÖRSTÅELSE Kapitel 1 1. Vad brukade Linns farmor säga om tomten? 2. Varför brukade farmor ställa ut en tallrik gröt till tomten? 3. Linns pappa och hans bror hade ärvt huset.
Läs merKapitel 3. Från Kråset till Damsängen
Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt
Läs merStenvik, Hö ssö Ö stregå rd
Stenvik, Hö ssö Ö stregå rd Av Ingolf Berg, Lidingö oktober 2018 Stenvik nämns för första gången i jordeboken 1815 och husförhörslängden 1822-1827. Samuel Persson (f 1781) och hans hustru Anna Jönsdotter
Läs merGå tillbaka nerför backen till Kungskällan alldeles nära parkeringsplatsen N Ö
1 Vägbeskrivning Dag 9: Knystahall-Knystaforsen-Ganla kraftverkstomten-klubbåns mynning i Nissan-Övregård-Sandshult-Lahult-Högdals kvarndam Förberedelser: Kläder och fotbeklädnad för vandring i terräng
Läs merPrästen Swen Schöldberg och familjen Upmark
Prästen Swen Schöldberg och familjen Upmark Prästen, senare prosten, Swen Schöldberg var född 1764 på Schöldby, Torpa fs, Västmanlands Län, han avled 1834 i Västerhaninge och ligger begravd på Västerhaninge
Läs merSlaget vid Jutskåran 1518
Slaget vid Jutskåran 1518 En artikel av Gunnar Redelius i Glimtar 2008 som refererar till ett tidigare inlägg av Tord Bolander. Händelse utspelade sig enl. Andreas Arvidi, kyrkoherde i Österhaninge, under
Läs merVem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på
Vikingarnas kläder Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på huvudet när de inte krigade? Vad hade männen på
Läs merDe gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand
De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,
Läs merA. När någon har avlidit
A. När någon har avlidit När någon har avlidit kan andakt hållas på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med
Läs merHanna Karlsson, en personlighet från Muskö
Hanna Karlsson, en personlighet från Muskö Rune Karlsson, en av författarna till Gillets tvätteribok, hittade i sina gömmor ett skolbetyg från år 1882 från Ösmo norra folkskola för sin farfars syster Sofia
Läs merHäri döljer sig åtskilliga mysterier, mystiska försvinnanden, dödsfall m m.
Mysteriet Röda Grind Gillets Henry Hall skrev denna kortartikel i Glimtar 2010 om ett ställe på Årsta som helt plötsligt försvann ur kyrkoböckerna år 1843. Ingen vet varför, kanske rasade stugan av ålderdom,
Läs mer