Örjabäckens vindlande väg mot Europeiska landskapskonventionen
|
|
- Per-Erik Sandberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Örjabäckens vindlande väg mot Europeiska landskapskonventionen
2 Nr 1. Allmänt Jag tänker analysera den nya ELC ur synpunkten att denna har stor betydelse för olika typer av (fysiska) områden och regioner: Donaudeltat - Regionen Alsace Sommenbygden Öresundsregionen
3 Nr 2 Den europeiska landskapskonventionen är ett nytt sätt att harmonisera miljömässiga, sociala o ekonomiska förändringar med invånares oavsett var - krav på en god boende- o livsmiljö Ur Landskapet är en viktig del av människornas livskvalitet överallt: i stadsområden och på landsbygden, såväl i vanvårdade områden som områden med hög kvalitet, vardagliga områden och områden som anses särskilt vackra
4 Forts Landskapet spelar en viktig roll av allmänt intresse på det kulturella, ekologiska, miljömässiga och sociala planet, och utgör en resurs som är gynnsam för ekonomisk verksamhet och vars skydd, förvaltning och planering kan bidra till att skapa arbetstillfällen ELK (även kallad Florenskonventionen), 2000
5 Nr 3 Vad betyder det regionalt? landskapet som... nyckel till enskilt och socialt välbefinnande (vars) skydd, förvaltning och planering medför rättigheter och skyldigheter för oss alla? (forts d:o)
6 Nr 4 Varje land bäddar för ELK på sitt vis för att landskapet ska få den plats som konventionen ger det. Konventionstexten ger stort utrymme för variationer, samtidigt som den understryker vikten av gemensamma ansträngningar från alla Sverige har ännu inte ratificerat konventionen men avser att göra det inom kort (2005) Sverige ser, enligt hemsida om konventionen som man kan läsa på konventioner/naturvårdskonventioner, ELK som en regional naturvårdskonvention
7 Nr 5 Varje land anpassar konventionen till sitt lands politik I Sverige har debatten hittills förts i slutna rum. Det borde finnas rum även för en alternativ diskussion Det svenska landskapet ingår sällan i en öppen europadiskussion som i många andra länder. Jmf Biotopreservatet i Donau. Kanske med undantag av Öresundsregionen? Landskapet ses som ett av flera miljömål: Mål nr 16: ett rikt djur- och växtliv
8 Nr 6 Miljön är hårt prioriterad i Sverige Det ger rätt lite allmän debatt om landskap vilket i sin tur gör att folk inte spontant känner att människan står i centrum av sitt landskap i Sverige som ELK med rätta hävdar Kanske behöver ett modigt parti ta ledningen över miljöretoriken i nästa val?! Ett parti som vågar sätta individen i centrum för sin livsmiljö
9 Nr 7 Vilka berörs? Alla som intresserar sig för utformningen av sin bygd/ stad eller region i egenskap av experter Men även alla dem som har tankar kring hur en landskapsutbildning skulle kunna gestaltas för att land och regioner ska utvecklas maximalt liksom alla lokala beslutsfattare (byalag, kommuner) som direkt berörs av ett bestämt landskap som behöver skötas om/ återställas eller rentav planeras (om) på nytt
10 Nr 8 ELK:s föregångare i konventionsvärlden: Tar upp olika slags arv : Pariskonventionen om kulturarvet, 1954 Bernkonventionen om naturarvet, 1979 Granadakonventionen om arkitekturarvet, 1985 Dessa ser landskapet som en del av ett större arv.ur svensk miljöpolitisk synpunkt intressant är: Riokonventionen om biologisk mångfald, 1992 Tar upp konventionens demokratiska aspekter : Århuskonventionen, 1998 Dessutom finns: Guiding Principles for Sustainable Spatial Development of the European Continent, Europarådet, Hannover, Recommendation Rec (2002) samt en viktig handbok.
11 Ur Rec (2002): The The Guiding Principles for Sustainable Spatial Development of the European Continent stress the territorial dimension of human rights and democracy
12 Nr 9 Det finns många landskapsdefinitioner Landskapskonventionen inom Europarådet härrör ur ett förslag från Congress of Local and Regional Authorities of Europe, CLRAE, 1994, där erfarenheter från tre regionala försök med landskapsplaner i Andalusien, Languedoc- Roussillon och Toscana låg till grund för en ramkonvention för skötsel av natur- och kulturlandskapen i Europa
13 Nr 10 Ur ett regionalt perspektiv Är två ting ur ELK värda att betonas: Vikten av att se, uppfatta och observera landskapet, Vikten av att konservera och eventuellt restaurera landskapet På så vis kan landskapet bli ett instrument att sprida en harmonisk bild av en region genom att ansvarsfullt styra förändringar förorsakade av en global ekonomi Ur rumänsk guide för samhällsplanerare, maj 2004
14 Nr 11 Skydd Förvaltning - Planering - Demokrati! Landskapet delas inte upp i stadsmiljöer, landsbygdsmiljöer, glesbygdsmiljöer, osv. Den fysiska eller rumsliga aspekten (spatial) är i sig ett kraftfullt instrument för att både skydda, sköta och planera olika slags landskap. Dessutom finns en demokratisk aspekt av stort intresse även i Sverige: ELK månar lika mycket om vackra som om nedgångna vardagsområden: båda är ju landskap, vars boende alla har rätt att demokratiskt uppmärksammas.
15 Nr 12 - DEFINITIONER: 1. LANDSKAP 2. LANDSKAPSPOLITK 3. LANDSKAPSKVALITETSMÅL 4. LANDSKAPSSKYDD 5. LANDSKAPSFÖRVALTNING 6. LANDSKAPSPLANERING
16 Nr 13 Landskapet definieras genom sin fysiska form och historia Människan i centrum Ett område sett ur landskapsperspektiv kan inte särskiljas från sitt konkreta fysiska utseende eller aspekt: att känna ett landskap förutsätter kunskaper och förståelse om de fysiska och strukturella elementen i landskapet; här finns om man så vill grogrunden för en ny, bredare miljöpolitik med mer humana inslag
17 Nr 14 Konventionen är en fransk ost! Hårda bitar i dess tillkomsthistoria är: 1994 Resolution 256 av Congress of Local and Regional Powers, ECLRP Europarådet 1995 Dobris-rapporten från European Agency for Environment, EU 1995 UICN: Parker för livet - initiativ för att skapa skyddade zoner i Europa; ECLRP beslutar att Europa ska utarbeta en europeisk landskapskonvention 2000 Norge signerar som första land ELK, Rumänien Sverige?
18 Nr 15 Alla ska engageras både allmänt och specifikt: En lagstiftning som erkänner landskapet En landskapspolitik Processer för medverkan kring landskapet i regional- o stadsplanering- liksom i kultur-, miljö-, jordbruks-, ekonomisk och socialpolitik Integration av landskapet i politiken Ökad medvetenhet Utbildning Kartläggning och värdering Mål för landskapskvalitet
19 Nr 16 : Ingen elitism! Att målet är demokratiskt, så att inte bara extra-ordinära utan även ordinära eller rentav fula landskap har rätt till stöd gör att konventionen kan bli ett kraftfullt och spännande instrument i svensk regionalplanering om Sverige ratificerar!
20 Nr 17 Regionalt handlar det om integration Europas invånare ska leva i landskap av hög kvalitet. Detta är något som den ekonomiska utvecklingen mycket ofta bortser ifrån på vissa håll mer så än i andra Skydd, förvaltning och planering av landskap ger landskapen runt nationsgränserna en särskild chans, eftersom landskapen ju oftast inte upphör vid ett lands gränser Liksom miljön har integrerats i ett ekologiskt hållbart utvecklingsperspektiv, (Riokonventionen) är turen nu kommen till landskapet Ett vackert landskap med människan i centrum är självklart en avgörande del i visionen av ett hållbart samhälle
21 Nr 18 Alla landskap Konventionen avser landskapen inom hela det europeiska territorium, där länderna har undertecknat och ratificerat den, alltså både städer och förortsområden, rena natur- /glesbygdsområden och rikt befolkade, tätortsnära områden nära landsbygd; dessutom sjöar och hav
22 överallt! Ur demokratiskt synvinkel i ett Sverige där regionerna står i fokus, är det viktigt att observera att skillnad bör göras mellan: Landskap som äger en kvalitet värd att skydda, Landskap vars utveckling/förändring måste främjas genom styrning, och Landskap som har förstörts eller slitits ned så att de måste bli föremål för särskilda åtgärder ja, kanske skapas om
23 Nr 19 Hur? Kartlägga och värdera över hela landet, d v s Analysera alla landskaps särdrag och de krafter och påtryckningar som förändrar dem Värdera de så kartlagda landskapen med hänsyn till de värden, som berörda parter och den berörda befolkningen tillskriver dem Utväxla information om detta på europeisk nivå
24 Nr 20 Historia Dess historik: Nordens landskap? Ett landskap som ingen talar om Samtidigt del av en nordeuropeisk tradition, på gott och ont En utveckling med utvandring mot städerna under 1800-talet som har vissa likheter med det rumänska idag
25 Nr 21 Idag Dess aktuella situation: starkt präglad av maktcentralisering och storkommuner. Vissa försök mot passing the landscape message på g - Liksom i Rumänien (som dock tillhör en annan landskapstradition). Behöver vi jämföra oss mer med andra? Jmf Jämlikhet, Miljö och Demokrati (Sverige) med Frihet, Suveränitet? Oberoende? Vilka möjliga kopplingar för den framtida utvecklingen?
26 Nr 22 Landskapspolitikens Översiktsplaner Tätortsplaner Naturvårdsplaner Landskapsplaner regionalt och lokalt verktyg: det senare även med hjälp av lokala NGOs och företag! Nätverkande
27 Nr 23 Den europeiska dimensionen när det gäller skydd, skötsel och förvaltning av landskap uttrycks indirekt genom att landskapen verkligen ska kunna uppnå vissa kvalitetsmål
28 Ett svenskt förslag i Tulcea - to launch the debate : 1. Meet the unique and transfrontier initiative of five Nordic countries (The Nordic Landscapes Study) to prepare together the Convention in the Nordic countries by elaborating a partnership with them and an observer country Rumania? 2. A referential project with the help of The Council of Europe (cp The CEMAT Model Regions The Pioneering project Kras Exploring new ways of development)? 3. Acknowledging that in the Nordic countries we are working on virgin soil on landscape is it possible to imagine such a referential project in the sphere of public participation in working out the Convention in the Nordic region? Preferably such a collaboration would be associated with Rumania a country recently tested by history on open and hidden threats to democracy 4. Discuss weather it is possible to set up a transfrontier development project concerning national versus natural and regional parks between Sweden and Denmark, patronized by the Nordic Council of Ministers / Council of Europe?
29 Nr 24 Regional fördel och regional konkurrens i ett land där regionbegreppet är suddigt Konventionen bör diskuteras i Sverige: den skulle, rent formellt, kunna ratificeras endast partiellt för ett visst område: ELK Art 15 Territoriell tillämpning. ENBART GOTLAND SOM SVENSKT PILOTPROJEKT?! VAD HÄNDER DÅ MED OSS ANDRA?
30 Kommun- och landskapsplaner utgår från det fysiska rummet en term som bör förekomma flitigare i den politiska debatten Om sådana planer utgår från de fysiska förhållandena (förekomst av slätt, våtmarker, berg, tätorter, kommunikationer ) och från hur dessa påverkas av pågående inflyttning/utflyttning, globaliseringseffekter m m, så blir landskapsstudier inte blott ett komplement utan även ett instrument i regionalplaneringen. Man kan då kontrollera inte bara den ekologiska utan i ett sant helhetsperspektiv - den sociala, ekonomiska och kulturella utvecklingen! Detta kräver politisk vilja. Nr 25 Regionen som landskap vilka möjligheter?
31 Nr 27 Landskapet spelar en viktig roll av allmänt intresse på det kulturella, ekologiska, miljömässiga och sociala planet, och utgör en resurs som är gynnsam för ekonomisk verksamhet och vars skydd, förvaltning och planering kan bidra till att skapa arbetstillfällen; bidrar till att skapa lokala kulturer och ( ) är en grundläggande beståndsdel i det europeiska naturoch kulturarvet, som bidrar till människornas välbefinnande och till att stärka den europeiska identiteten; --- Ur Förordet till Konventionen
32 Det är dags för en svensk miljöpolitik med större plats för människor och landskap! Landskap betyder en del av ett territorium som det upplevs av dess invånare och vars karaktär är resultatet av aktioner och interaktioner från naturliga faktorer och/eller människor FLORENSKONVENTIONEN slut
ÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) Europarådets medlemsstater som undertecknat denna konvention,
Text of the European Landscape Convention in Swedish ÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) European Treaty Series - Nr. 176 EUROPEISK LANDSKAPSKONVENTION Florens, 20.10.2000
Läs merEUROPEISK LANDSKAPSKONVENTION Florens, 20.10.2000. Inledning. Europarådets medlemsstater som undertecknat denna konvention,
EUROPEISK LANDSKAPSKONVENTION Florens, 20.10.2000 Inledning Europarådets medlemsstater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets mål är att uppnå en ökad sammanhållning mellan dess
Läs merVästarvet kunskap, upplevelser och utveckling.
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö
Läs merInternasjonale konvensjoner som berører seterbruket
Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket Marie Kvarnström, Naptek,(Nationellt program för traditionell ekologisk kunskap), Centrum för Biologisk Mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala
Läs merTILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden
TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett
Läs merVad ELC är? En överenskommelse mellan länder En vision för landskap En checklista för varje land En åtagande för stat och kommun
Europeiska landskapskonventionen Leif Gren, handläggare, Riksantikvarieämbetet i t t Vad ELC är? En överenskommelse mellan länder En vision för landskap En checklista för varje land En åtagande för stat
Läs merEuropeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet
Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Uppdaterad: 2007-11-12 2003-06-13 Europeiska landskapskonventionen (ELC) Europarådet Färdig för undertecknande år 2000 Syfte att
Läs merruralt fysiska strukturer ekologiska samband hydrologi vyer landskaps känsla produktion konventionen gestaltning värdefullt flöden nutid utveckling
arkitektur konflikt naturtyp ekosystem tidsdjup rörelsemönster minnen ruralt fysiska strukturer ekologiska samband estetik arena hydrologi implementering produktion vyer landskaps känsla riktning hållbart
Läs merSAMVERKAN OCH DELAKTIGHET FÖR HELHETSSYN
SAMVERKAN OCH DELAKTIGHET FÖR HELHETSSYN Marie Stenseke Professor i Kulturgeografi Prodekan, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Co-chair for the Multidisciplinary Expert Panel, Intergovernmental
Läs merTidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap
Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap Landskapet är självklart Människan lever i landskapet landskapet lever i människan Människan skapar sin historia/landskap landskapet/historien
Läs merSigtunaprojektet landskapet i centrum
Sigtunaprojektet landskapet i centrum Europarådets landskapskonvention tillgänglighet och multifunktionalitet Presentation 31 maj, Stockholms Universitet Golfbanan en arena för idrott, friluftsliv och
Läs merSigtunaprojektet landskapet i centrum
Sigtunaprojektet landskapet i centrum Europarådets landskapskonvention tillgänglighet och multifunktionalitet Presentation 31 maj, Stockholms Universitet Golfbanan en arena för idrott, friluftsliv och
Läs merTill dig som arbetar med Leader. Leader till gagn. för landskapsfrågor
Till dig som arbetar med Leader Leader till gagn för landskapsfrågor 2 Foto omslag: Shutterstock Foto: Catharina Engström Hellström Landskapsperspektiv en väg till samverkan Vi har alla ett förhållningssätt
Läs merFem år med landskapskonventionen. Anders Hedlund, Riksantikvarieämbetet
Fem år med landskapskonventionen Anders Hedlund, Riksantikvarieämbetet Europeiska landskapskonventionen (ELC) Europarådet (inte EU!) 2000: ELC formuleras 2011: Införd i Sverige 2016: 38 länder Innehåller
Läs merKulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska
Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska Kulturmiljö en miljö som är präglad av människors verksamhet - ibland över mycket lång tid Sven Göthe Kulturmiljö i kultur- och
Läs merTäkter hot eller tillgång eller både och?
Täkter hot eller tillgång eller både och? Värdering av naturresurser Karin Grånäs och Gunnel Ransed, SGU Grus, Sand, bergkross Naturlandskap Geologisk mångfald Utbildning, forskning, vetenskap Rekreation,
Läs merVästarvet kunskap, upplevelser och utveckling.
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar
Läs merBiologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling
Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling Länsstyrelsernas konferens Kulturmiljö och vattenförvaltning i södra Sverige Micke Lehorst kulturmiljöstrateg, SHF:s kansli Sveriges
Läs merPM Landskapsbild Linjekoncession Edshultshall. Medverkande. Utredare och text: Fotomontage/GIS: 2 WSP Environmental
Medverkande WSP Environmental Uppdragsansvarig: Utredare och text: Fotomontage/GIS: Figurer & illustrationer: Göteborg WSP, om inget annat anges @WSPGroup.se 2 WSP Environmental INLEDNING Föreliggande
Läs merPeter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)
NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR Peter Repinski SEI (Stockholm Environment Institute) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-25 1 Globalt program om hållbara livsstilar
Läs merHur kan den europeiska landskapskonventionen implementeras i Mölndals kommun genom en landskapspolicy?
Sveriges Lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapspolanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning Hur kan den europeiska landskapskonventionen
Läs merNaturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald?
Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald? Per Angelstam Stockholm 2011-03-22 Arter Biotoper Processer Landskap i region Bestånd i landskap Träd i bestånd Global Krävs = Konventioner
Läs merFörslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen
Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191
Läs merAtt planera för Vindkraft i våra Landskap. Karin Hammarlund
Att planera för Vindkraft i våra Landskap Karin Hammarlund Problemställning Vindkraft är en förnyelsebar energikälla som motverkar klimatförändringar och andra miljöproblem. Samtidigt kan okänsliga lokaliseringar
Läs merThe source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)
The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs merFINLANDS FRAMGÅNG SKAPAS LOKALT. Kommunförbundets strategi för fullmäktigeperioden
FINLANDS FRAMGÅNG SKAPAS LOKALT Kommunförbundets strategi för fullmäktigeperioden 2017 2021 DET STORA HJULET: Drivkrafterna för förändring i kommunerna och regionerna Förändrade levnadssätt Intelligent
Läs merRegionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-05-08 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Läs merAlla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method
Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Goal Bring back the experiences from the international work of Kalmar
Läs merVästerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Läs merLandskapskonventionen vad innebär den? Louise Andersson
Landskapskonventionen vad innebär den? Louise Andersson 2012-09-28 Jag kommer att prata om Den europeiska landskapskonventionen bakgrund och syfte Vad innebär Landskapskonventionen för Sverige? Skånska
Läs merEtt rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Läs merLANDSKAPSPERSPEKTIVET - en väg till ökad hållbarhet
LANDSKAPSPERSPEKTIVET - en väg till ökad hållbarhet Magnus Ljung, SLU Bohusläns museum 14/10-2017 Mitt upplägg Landskapskonventionen som uttryck för megatrender i samhället Vetenskapliga och politiska
Läs merLANDSKAPET SOM DYNAMISK HELHET
LANDSKAPET SOM DYNAMISK HELHET henrik olsson pilot landscape architecture Syfte: - Att dryfta planering på ett grundläggande plan. - Att ge inspiration till nya planeringsmetoder för nya landskap. Landskapet
Läs merAPPENDIX. Frågeguide fallstudier regionala partnerskap. Det regionala partnerskapet
APPENDIX Frågeguide fallstudier regionala partnerskap I det följande presenteras några teman som bör täckas in i de intervjuer som genomförs. Under varje tema finns ett antal frågor som illustrerar vad
Läs merBevara barnens skogar
Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en
Läs merForum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)
Läs merJämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang
Läs merEkologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering
Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering Hållbar kommun, 23 Januari 2018 Jörgen Sundin, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-01-24 1 Vad
Läs merRegionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Läs merBiologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Läs merDe urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer
De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer Christian Svanfeldt Europeiska kommissionen Regional- och stadspolitik Regional & SKL, Stockholm 18 November 2014 EU:s urbana
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merSärskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Antagandehandling 2018-09-24 Innehållsförteckning 1. Vad är en särskild sammanställning enligt 6.16 miljöbalken...
Läs merGIIJTO! GIITU! Tack för mig
GIIJTO! GIITU! Tack för mig Motivering: Området är ett enastående exempel på hur jorden har utvecklats framför allt geologiskt och hur ekologiska och biologiska förändringar sker idag. Här finns även
Läs merEuropeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan?
Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan? 2012-06-14/15 Ramverket - civil dialog i Europa National överenskommelser
Läs merKulturarv UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE
Kulturarv UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den idéburna sektorn.
Läs merPolitisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
Läs merUr läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
Läs merFÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:
Läs merExtremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Läs merVi ska påverka politiken och bygga strukturer för hållbara bygder. Verksamhetsplan
Vi ska påverka politiken och bygga strukturer för hållbara bygder Verksamhetsplan 2014 www.helasverige.se Det är en glob, jag trampar med min fot. Vad är centralt, på ytan av ett klot? Jag väljer Pjätteryd
Läs merEn hållbar förvaltning av kulturarvet. Nils Ahlberg. Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS
En hållbar förvaltning av kulturarvet en nödvändig förutsä7ning för utveckling Nils Ahlberg Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS HÖSTMÖTE 2013 KULTURARVET I SAMHÄLLSUTVECKLING
Läs merFör ytterligare information. Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige
Europaforum Norra Sverige www.europaforum.nu North Sweden European Office www.northsweden.org Mid Sweden European Office www.midsweden.se Tryck: Luleå Grafiska, 2013 För ytterligare information Europaforum
Läs merJämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet
Läs merEU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser
2013-02-20 Miljödepartementet EU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerat förslag till program. Generellt
Läs merEn uppdaterad bild av relationen land stad: en dikotomi i upplösning?
En uppdaterad bild av relationen land stad: en dikotomi i upplösning? Marie Stenseke, Kulturgeografi Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Stockholmare är smartare än lantisar En hel del av samhällsdiskussionen
Läs merUnderlag till nationell arkitekturpolicy nationell arkitekturpolicy 72
Underlag till nationell arkitekturpolicy nationell arkitekturpolicy 72 Det offentliga rummets arkitektur sammanbinder byggnader och landskap. Foto: Ulrika Åkerlund 10. Allmänna och offentliga platser Platser
Läs merEuropaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra
Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten
Läs merProgram för social hållbarhet
Program Policy Handlingsplan Riktlinje Program för social hållbarhet Antaget av kommunfullmäktige 6 september 2018 DNR: 2016/01180 Program Policy Handlingsplan Riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt
Läs merEN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1
1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk
Läs merGrön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering
Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering Vattendagarna 14/11 2017 Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merGEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Läs merBarnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Läs mer9B01, KONGRESS Målområden för verksamhetsplanering Långsiktigt visionsarbete och Konkret målstyrningsverktyg
9B01, KONGRESS 2019 Målområden för verksamhetsplanering 2019-2031 Långsiktigt visionsarbete och Konkret målstyrningsverktyg POLITIK Vår politik syftar till att bygga ett solidariskt samhälle, i Sverige
Läs merNaturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Läs merMiljömål inte bara en regional fråga. Carina Borgström Hansson
Miljömål inte bara en regional fråga Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se Vad vill WWF? WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid
Läs merNominering - Årets miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:
Läs merNjunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018
Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018 Inledning Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än andra folk i världen, med en självklar rätt
Läs merDemokrati medborgardialog och governance
Demokrati medborgardialog och governance 8 februari 2017 Innehåll Demokrati i förändring Analys och slutsatser Governance Kritik mot medborgardialog Demokratiteori Demokrati i förändring Problem idag Färre
Läs merVarför behöver vi traditionell kunskap och biologiskt kulturarv? Håkan Tunón & Anna Dahlström
Varför behöver vi traditionell kunskap och biologiskt kulturarv? Håkan Tunón & Anna Dahlström Traditionell kunskap? Traditionell kunskap Traditionell teknisk kunskap / know-how Kulturella uttryck Traditionella
Läs merSLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn
SLU:s underlag till genomförandet av Agenda 2030 Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn Verksamhetsidé SLU SLU utvecklar utvecklar kunskapen kunskapen om de om de
Läs merFallgropar och framgångsfaktorer för samverkan i landskapet
Fallgropar och framgångsfaktorer för samverkan i landskapet Lisen Schultz, Stockholm Resilience Centre Landskapsforum, KSLA, 7 april 2016 Foto: Patrik Olofsson Varför samverkan i landskapsförvaltning?
Läs merKunskap om vindkraft och landskap
Kunskap om vindkraft och landskap Europeiska Landskapskonventionen (ELC) Den europeiska landskapskonventionen (ELC) trädde i kraft i Sverige den 1 maj 2011 (COE 2011). Behovet av implementeringen av dess
Läs merEn stad. 9000 medarbetare. En vision.
guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.
Läs merSocionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget
Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta
Läs merGemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Läs merJIL Stockholms läns landsting i (4)
JIL Stockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Grönstrukturplan för Nynäshamns stad Arendebeskrivning
Läs merGuide till HELSINGBORG
Guide till HELSINGBORG 2035 År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs merSocial hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
Läs merModel Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada. Johan Svensson, SLU
Model Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada Johan Svensson, SLU johan.svensson@slu.se Model Forest UNCED, Rio de Janeiro 1992 On a late evening in 1990 I was DG Science and Sustainable Development
Läs merHållbar utveckling Broddetorp
Detta är ett levande dokument dokument i utveckling Hållbar utveckling Broddetorp Socialt hållbar utveckling Ekologiskt hållbar utveckling Ekonomiskt hållbar försörjning De tre byggstenarna, hållbarhetstriangeln,
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merÄrendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls.
1 PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-11-27 LS-LED06-393 99 Ratificering av Europarådet för lokala och regionala organs (CLRAE) deklaration om kampen mot människohandel, trafficking Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges
Läs merÖverenskommelsen Värmland
Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...
Läs merLandsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark
Landsbygdsprogrammet Flera förändringar för Ett rikt odlingslandskap Miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer försvinner Utvald miljö försvinner Men vissa delar blir nationella Andra tas bort: Restaurering
Läs merPolicy. Kulturpolitiskt program
Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merGrunderna för skyddsjakt
Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna
Läs merSOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN
SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN 2019-04-04 Av: Ekologigruppen Den fysiska planeringen kan inte ensam skapa ett socialt hållbart och inkluderande samhälle. Men den kan bidra
Läs merRemissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88
1/5 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 Remiss till betänkandet av Gestaltad livsmiljö- Ny politik för arkitektur, form
Läs merDet råder nu bred enighet om texten bland samtliga delegationer, med undantag av Storbritannien som vidhåller en granskningsreservation mot texten.
Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2014 (OR. en) 15613/14 NOT från: till: Rådets generalsekretariat JEUN 108 EDUC 327 SOC 791 JUR 854 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Föreg.
Läs merEn ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster
En ny grönplan för Eskilstuna kommun strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster Eskilstuna industristad i omvandling som växer genom förtätning Ställningstaganden
Läs merMILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Läs merNominering Årets Leader
Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:
Läs merNordic Casemix Centre (NCC) (Nordiskt center för patientgruppering r.f)
Nordic Casemix Centre (NCC) (Nordiskt center för patientgruppering r.f) Mona Heurgren Chair of Board NCC Head of Unit Unit for development of Quality and Efficiency Studies The National Board of Health
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald
Läs merKonventionen om biologisk mångfald, traditionell kunskap och sedvanebruk av naturresurser
Konventionen om biologisk mångfald, traditionell kunskap och sedvanebruk av naturresurser Håkan Tunón Centrum för biologisk mångfald Sveriges lantbruksuniversitet Lokal och traditionell kunskap Folklig
Läs mer