Informationens kommersialisering ett svenskt perspektiv *

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Informationens kommersialisering ett svenskt perspektiv *"

Transkript

1 Informationens kommersialisering ett svenskt perspektiv * Daniel Westman ** 1. Inledning De rättsliga frågeställningarna i den nya informationsekonomin är många. Endel av dessa är varianter på kända teman, medan andra är mer eller mindre nya. I denna korta framställning skall informationens kommersialisering studeras ur tre olika perspektiv. Avsnitt 2 behandlar kommersialisering och ensamrätten till faktadatabaser. I avsnitt 3 behandlas den ökande kommersiella hanteringen av personuppgifter t.ex. i samband med elektronisk handel. Den ur ett ekonomiskt perspektiv allt mer uppmärksammade informationen i myndigheternas databaser och möjligheterna för den privata sektorn att kommersiellt utnyttja denna diskuteras i avsnitt 4. Syftet är främst att beskriva den svenska implementering av EG-direktiv på området samt att uppmärksamma egenheter i den svenska lagstiftningen som kan uppfattas som särskilt intressanta för en utländsk betraktare. Några fullständighetsambitioner finns inte. 2. Kommersialiseringen och ensamrätten till faktadatabaser Upphovsrätten har under lång tid anpassats genom lagstiftning och i praxis i syfte att erbjuda ett skydd för informationsrelaterade varor och tjänster med stort ekonomiskt värde. Detta märks inte minst genom att kraven på verkshöjd successivt justerats ned och genom att svenska domstolar i ökad utsträckning vid bedömningen av om det är fråga om ett upphovsrättligt skyddat verk åberopar att prestationen är resultatet av en kvalificerad eller omfattande arbetsinsats. Vi har med t.ex. datorprogram och databaser fått en industriell upphovsrätt, som skall samsa under samma tak som traditionella kulturyttringar t.ex. skönlitteratur och bildkonst. För dessa nya produkter fungerar upphovsrätten på många sätt som ett skydd för en investering. När det gäller information i betydelsen faktauppgifter är det framför allt skyddet för sammanställningar som kommer i fokus. Digitala databaser med t.ex. kunduppgifter eller finansiell information representerar många gånger ett betydande värde varför behovet av skydd är stort. Lika självklart som det är att enskilda faktauppgifter inte kan vara föremål för skydd, lika självklart är det att sammanställningar kan åtnjuta ett upphovsrättsligt skydd. Osäkerheten växer emellertid när skyddselementen skall fastställas och när en intrångsbedömning i ett konkret fall skall göras. Vid sidan av det upphovsrättsliga skyddet aktualiserar den s.k. sui generis-rätten enligt Europaparlamentet och rådets direktiv 96/9/EG om rättsligt skydd för databaser (databasdirektivet), som ger ett skydd för databaser som är resultatet av en väsentlig investering. De nordiska länderna har valt att införa denna rätt i sin nationella lagstiftning genom en ändring i det s.k. katalogskyddet. (För svenskt vidkommande 49 lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.) Även sui generis-rätten ger naturligtvis upphov till en mängd intrikata gränsdragningsproblem. Vid implementeringen av databasdirektivet har lagstiftaren valt att inte införa termen databas i upphovsrättslagen, utan istället valt att utnyttja det befintliga begreppet sammanställning. I artikel 1 punkt 2 definieras databas som en samling av verk, data eller andra självständiga element som sammanställts på ett systematiskt och metodiskt sätt och som var för sig är till- * ** Föredrag på Xlèmes Journées juridiques i Helsingfors 7-9 juni Finns även översatt till franska. Doktorand i rättsinformatik vid Juridiska institutionen Stockholms universitet. Kontaktinformation finns på: 1

2 gängliga genom elektroniska medier eller på något annat sätt. Termen sammanställning är vidare, eftersom det inte finns något krav på att uppgifterna skall vara tillgängliga var för sig eller vara sammanställda på ett systematiskt och metodiskt sätt (jfr. nedan). Det upphovsrättsliga skyddet för faktadatabaser tar sikte på databasens struktur. Om urvalet och sättet att organisera uppgifterna i databasen är resultatet av en självständig skapande insats skyddas databasen. På denna punkt har databasdirektivet inte inneburit någon betydelsefull förändring i rättsläget. Eventuellt kan man kanske säga att databasdirektivets harmonisering av skyddsförutsättningarna har resulterat i lägre ställda krav på den skapande insatsen. Det upphovsrättsliga skyddet för databaser i svensk rätt (före implementeringen av direktivet) illustreras i rättsfallet NJA 1995 s Högsta domstolen fann att en databas bestående av ett stort antal artikelnummer åtnjöt upphovsrättsligt skydd enligt 1 upphovsrättslagen. Databasen ansågs vara resultatet av ett medvetet, skapande arbete att åstadkomma en systematiserad förteckning över de artiklar som förekommer i elbranschen, cirka st. Den väsentliga och karaktäristiska delen av databasen var enligt domstolen de sjusiffriga nummer med vars hjälp varje enskild artikel kunde identifieras. Genom dessa nummer var det t.ex. möjligt att utläsa slaget av artikel, dess egenskaper och leverantör. Enligt Högsta domstolen var databasen uttryck för ett sådant tekniskt kunnande och hade en sådan logisk uppbyggnad att det fick betraktas som nära nog uteslutet att resultatet av en likartad arbetsprestation skulle ha fått samma form. Att egenskaper som tekniskt kunnande tillmätts betydelse vid bedömningen av om rättsskydd föreligger har kritiserats i doktrinen (se t.ex. Rosén, Jan, JT 1995/96 s. 127). När det gällde intrångsbedömningen fann domstolen att svarandens användande av 2836 nummer i en egen katalog om 3000 nummer innebar intrång i upphovsrätten. Högsta domstolen konstaterade lakoniskt att svarandes katalog omfattade en så stor del av nummerbanken och har sådan verkshöjd att den utgör exemplar av banken. Sui generis-bestämmelsen i databasdirektivet tar sikte på databasens innehåll. Professor Gunnar Karnell har kritiserat den svenska implementeringen av sui generis-rätten, som skett genom en justering av det s.k. katalogskyddet i 49 (NIR 1999 s. 53 ff.). Den kritik som framförts är i stor utsträckning relevant även för de andra nordiska länderna. Det är inte möjligt att i denna framställning fullständigt redogöra för Karnells argument, utan vi skall nöja oss med att helt kort behandla invändningarna i punktform. (1) Det traditionella svenska katalogskyddet innehåller, till skillnad mot vad som anges i lagmotiven till implementeringen, ingen krav på att sammanställningen skall vara strukturerad. Kraven på skydd enligt direktiven är emellertid dels att det skall röra sig om en databas (jfr. definitionen ovan), vilket innebär att det måste röra sig om en strukturerad sammanställning, dels att denna sammanställning är resultatet av en väsentlig investering. Genom att behålla den ursprungliga delen av 49 ett stort antal uppgifter förhindras den harmonisering som var avsikten med direktivet. (2) Skyddet skall enligt direktivet gälla utdrag och återanvändning av hela eller en väsentlig del av databasen. Vid den implementeringen har den svenske lagstiftaren valt att istället knyta an till de den upphovsrättsliga förfoganderätten exemplarframställning och tillgängliggörande för allmänheten. Detta innebär i den konkreta situationen att skyddet kan bli både mer och mindre omfattande än vad direktivet föreskriver. (3) Nya inskränkningar har intagits i ensamrätten genom hänvisningar till olika bestämmelser i 2 kap. upphovsrättslagen. Direktivet tillåter, utöver de inskränkningar som framgår av direk- 2

3 tivet, bara att medlemsstaterna behåller sådan inskränkningar som traditionellt har föreskrivits i det befintliga skyddet. Avslutningsvis skall påpekas att en stor del av de databaser som enbart åtnjuter skydd enligt sui generis-bestämmelsen i databasdirektivet produceras i den offentliga sektorn. Dessa databaser har många gånger ett betydande ekonomiskt värde för den privata sektorn och därmed aktualiseras dels de regler som styr tillgången till myndighetsinformation, dels regler som styr den privata sektorns möjligheter att vidare använda denna information. Till dessa frågor skall vi återkomma nedan. 3. Kommersialiseringen och skyddet för personuppgifter Personuppgifter, dvs. all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person, har en betydelsefull roll i informationsekonomin. Genom att behandla dessa uppgifter kan ett företag rikta in sin marknadsföring mot rätt grupp av potentiella kunder och erbjuda dessa rätt produkter och tjänster, till det pris som de är beredda att betala. Även servicen till befintliga kunder kan förbättras om företaget har bättre kännedom om dessa. Inom företagsekonomin förekommer olika modeller som bygger på dessa tankesätt, t.ex. one-to-one communication och Consumer Relation Management (CRM). Gemensamt för dessa är alltså att företaget skall samla på sig så mycket information om den enskilde kundens intressen, preferenser och beteende som möjligt. Vidare förekommer det att personuppgifter, eftersom de representerar ett betydande förmögenhetsvärde, blir föremål för regelrätt försäljningsverksamhet. Sverige har implementerat Europaparlamentet och Rådets direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (dataskyddsdirektivet). Personuppgiftslagen (1998:204) trädde i kraft den 24 oktober 1998 och lagen följer i allt väsentligt direktivets struktur. Lagen har fått utstå viss kritik bl.a. för att den bygger på en alltför tungrodd regleringsmodell, där villkoren för all behandling bestäms i detalj. Som alternativ har möjligheten att istället lämna all behandling utom i direkta missbrukssituationer oreglerade nämnts. Den framförda kritiken träffar i allt väsentligt även direktivet. Ett förhållningssätt till personuppgiftslagen som har utvecklats under den relativt korta tid som lagen har existerat är att göra missbruksinriktade tolkningar, dvs. de undantag som finns i lagen tolkas extensivt, medan krav som lagen ställer tolkas relativt restriktivt. Även om detta förhållningssätt i viss utsträckning gör lagens verkningar mer hanterliga, kan det naturligtvis ifrågasättas ur rättssäkerhetssynpunkt. En fråga som aktualiseras i samband med de ovan beskrivna behandlingarna är om det går att uppfylla kravet på att personuppgifter bara får behandlas för bestämda och uttryckligt angivna ändamål och att de inte senare får behandlas för ändamål som är oförenliga med de ursprungliga ändamålen (9 punkt c-d). En annan fråga är i vilken utsträckning behandling av personuppgifter utan den registrerades samtycke överhuvud taget får ske för dessa ändamål (10 punkt a-f). I denna korta redovisning skall vi begränsa oss till dessa två frågeställningar. Här kan inskjutas att både direktivet och den svenska lagen bygger på tanken att de generella normerna skall konkretiseras genom olika former av branschkodexar som kan granskas av Datainspektionen (jfr. 12 personuppgiftsförordningen). Genom kravet i 9 punkt a på att behandlingen skall ske i överensstämmelse med god sed kan dessa riktlinjer få direkt betydelse för hur behandling av personuppgifter får ske. Riktlinjerna torde även spela in vid bedömningen av om behandling över huvud taget får ske efter en intresseavvägning (10 punkt f). 3

4 När det gäller de här aktuella frågorna är de regler som utfärdats av Swedish Direct Marketing Association (SWEDMA) särskilt relevanta. 1 När det först gäller principen om ändamålsstyrd behandling, dvs. att personuppgifter bara får samlas in för särskilda, uttryckligt angivna ändamål, kan man konstatera att detta utgör en av personuppgiftsskyddets viktigare principer. Den s.k. finalitetsprincipen, dvs. att uppgifterna inte senare får behandlas för något ändamål som är oförenligt med det ändamål för vilket uppgifterna ursprungligen samlades in, gör att det är nödvändigt för den som vill ägna sig åt sådan personuppgiftsbehandling som har beskrivits ovan att formulera ändamålen med behandlingen så att eventuellt framtida behandlingar täcks in. Ett sådant strävande kan emellertid i sin tur komma i konflikt med kravet på att ändamålen med behandlingen skall vara särskilda. För svenskt vidkommande saknas såväl praxis som vägledande uttalanden från Datainspektionen beträffande dessa frågor. Mycket talar emellertid för att ändmålen skall få formuleras relativt fritt och att det skall vara godtagbart att behandla uppgifterna för dessa ändamål med den registrerades samtycke. Detta resonemang leder oss sålunda över till frågan om det rättsliga stödet för behandlingen av personuppgifter (10 personuppgiftslagen). Utgångspunkten är härvid att uppgifterna får behandlas efter den registrerades samtycke. Begreppet samtycke definieras i 3 som [v]arje slag av frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken den registrerade, efter att ha fått information, godtar behandling av personuppgifter som rör honom eller henne. I sex situationer som anges i bestämmelsen får emellertid personuppgifter behandlas även utan samtycke. De två situationer som främst är aktuella när det gäller denna typ av behandlingar är punkterna a och f. Enligt punkt a får personuppgifter behandlas om det är nödvändigt för att fullgöra ett avtal med den registrerade eller för att åtgärder som den registrerade begärt skall kunna vidtas innan avtal träffas. Kravet på att behandlingen skall vara nödvändig för dessa ändamål utesluter dock många av de behandlingar som går ut på att skapa kundprofiler etc. Enligt punkt f får personuppgifter behandlas om den personuppgiftsansvariges berättigade intresse av behandling väger tyngre än den registrerades intresse att slippa kränkning av den personliga integriteten. I denna situation har lagstiftaren alltså överlämnats till den som vill behandla personuppgifterna (och naturligtvis till en domstol vid en eventuell prövning) att göra personuppgiftsskyddets grundläggande intresseavvägning mellan skydd för den personliga integriteten å ena sidan och effektiviteten å andra sidan. En principiellt viktig fråga är i vilken utsträckning behandling för kommersiella ändamål skall anses tillåten efter en intresseavvägning. Att det finns ett visst utrymme för sådan behandling torde stå klart, men Datalagskommittén framhöll i sitt betänkande att det i allmänhet bör krävas att de kommersiella intressena på tydligt sätt väger över den enskildes intresse av att få ha sina uppgifter i fred (SOU 1997:39 s. 363). Förutom själva intresset som ligger bakom önskan att behandla personuppgifter blir det vid avvägningen naturligtvis nödvändigt att beakta en mängd andra faktorer, t.ex. typen av personuppgifter, mängden uppgifter, behandlingsformen och vem som skall utföra behandlingen. Vidare bör de praktiska möjligheterna att inhämta ett samtycke beaktas. I en ännu inte lagakraftvunnen dom från Kammarrätten i Stockholm som gällde tillämpligheten av 7 kap. 16 sekretesslagen (1980:100) 2 har ett rekryteringsföretag inte ansetts ha rätt att behandla betyguppgifter avseende studenter på en högskola för att kunna underlätta rekryte- 1 2 Regler för användningen av personuppgifter mm vid direktmarknadsföring för försäljnings-, insamlings-, medlemvärvningsändamål och liknande. Se Angående denna bestämmelse se nästa avsnitt. 4

5 ring ( , mål nr ). Domskälen är emellertid mycket kortfattade och föga upplysande. När det mer specifikt gäller behandling för marknadsföringsändamål torde det rättsliga stöd som kan åberopas för denna främst vara intresseavvägningen. Det är åtminstone när det gäller personer som marknadsföraren saknar kontakt med svårt att tänka sig att arbeta med samtycken. Datalagskommittén uttalade mot bakgrund av den ovillkorliga rätt att motsätta sig behandling för direkt marknadsföring som den registrerade har enligt 11 att intresset hos de registrerade som inte har motsatt sig behandling av personuppgifter för direkt marknadsföring ofta kan antas väga ganska lätt i jämförelse med den personuppgiftsansvariges kommersiella intressen (SOU 1997 s. 362 f.). Behandlingen skulle med detta resonemang vara tillåten om den inte är allt för närgången, t.ex. bygger på avancerade kundprofiler. I ett annat rättsfall som gällde tillämpligheten av 7 kap. 16 sekretesslagen har Kammarrätten i Jönköping emellertid intagit en restriktiv tolkning. Det ansågs inte att ett företag som sålde produkter till jordbrukare kunde behandla deras personuppgifter, som hade begärts ut från Jordbruksverket, efter en intresseavvägning ( , mål nr ). I direktivets ingress (punkt 30) anges att medlemsstaterna närmare får ange på vilka villkor personuppgifter i marknadsföringssyfte får vidarebefordras till tredje man. I personuppgiftslagen behandlas denna situation inte särskilt, utan i normfallet får frågan om samtycke för behandlingen saknas bedömas enligt 10 punkt f. I de ovan nämnda reglerna som utfärdats av SWEDMA anges att uppgifter i vissa situationer får lämnas ut för planerad marknadsföring som har en näraliggande och naturlig koppling till anknytningen mellan den registrerande och den personuppgiftsansvarige. När det gäller formerna för markandsföringen kan konstateras att Sverige för att implementera Europaparlamentet och Rådets direktiv 97/7/EG om konsumentskydd vid distansavtal och Europaparlamentet och Rådets direktiv 97/66/EG om behandling av personuppgifter och skydd för privatlivet inom telekommunikationsområdet har infört en ny bestämmelse i 13 a marknadsföringslagen (1995:450) som anger att en näringsidkare vid marknadsföring till en fysisk person bara får använda telefax eller sådana uppringningsautomater eller andra liknande automatiska system för individuell kommunikation som inte betjänas av någon enskild om personen lämnat sitt samtycke på förhand (första stycket). Andra metoder individuell kommunikation på distans, t.ex. elektronisk post eller telemarketing, får näringsidkaren använda om den fysiska personen inte tydligt motsatt sig att denna metod används (andra stycket). 4. Kommersialiseringen av myndighetsinformation Myndigheternas informationssamlingar har ett betydande värde även utanför myndigheternas egen verksamhet. Detta innebär att det finns en potentiell möjlighet för somliga myndigheter att tillhandahålla informationstjänster mot betalning och på det sättet minska behovet av skattefinansiering, men även att den privata sektorn försöker få tillgång till den obearbetade informationen i myndigheternas databaser för att sedan på olika sätt förädla och sälja den. Detta scenario ger upphov till ett antal grundläggande frågeställningar av såväl rättslig som politisk karaktär. Hur skall rollfördelningen när det gäller aktivt tillgängliggörande av myndighetsinformation se ut? Hur skall rätten att få tillgång till myndighetsinformation utformas? Hur hanteras konflikter med upphovsrätten och personuppgiftsskyddet? Hur skall myndigheterna prissätta informationen? 5

6 Rättsläget beträffande dessa frågor varierar kraftigt mellan de olika medlemsstaterna, en omständighet som EU-kommissionen har uppfattat som problematisk både för medborgarnas insyn och för det europeiska näringslivets konkurrenskraft. I slutet av 1998 publicerade EUkommissionen en s.k. grönbok som närmare belyser situationen i det olika medlemsstaterna och initierar en debatt kring dessa frågor. 3 Det har ryktats om att arbetet med ett nytt EGdirektiv pågår, men att frågornas komplexitet och politiska brännkraft gör att detta försenats. Det finns emellertid redan idag gemensamhetsregler som påverkar kommersialiseringen av myndighetsinformation. Framför allt är det ovan nämnda dataskyddsdirektivet som får stor genomslagskraft, men även den konkurrensrättsliga regleringen och det föreslagna direktivet om upphovsrätten i informationssamhället är av betydelse. I denna korta presentationen skall det svenska regelverket när det gäller den privata sektorns kommersialiseringen av myndighetsinformation beröras i två hänseenden. För det första handlar det om den rättsliga regleringen av rätten att få tillgång till myndighetsinformation främst den s.k. handlingsoffentligheten. För det andra handlar det om den privata sektorns möjligheter enligt personuppgiftslagstiftningen och upphovsrättslagstiftningen att vidareutnyttja denna information. Allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar har en central roll i det svenska statsskicket och dess rötter löper tillbaka till mitten av 1700-talet. Handlingsoffentligheten, som idag regleras i 2 kap. tryckfrihetsförordningen, avser att garantera rättssäkerheten, effektiviteten i förvaltningen och effektiviteten i folkstyret. För vilket ändamål rätten till allmänna handlingar utnyttjas i det enskilda fallet saknar dock betydelse och ändamålet med behandlingen får inte efterforskas av myndigheten i större utsträckning än vad som behövs för att en sekretessprövning skall kunna göras (2 kap. 14 tredje stycket). Detta innebär att även uttag av information i kommersiella syften kan ske med stöd av denna reglering. Den information som är mest intressant för den privata sektorn är den som ingår i digitala databaser. Det blir därför betydelsefullt att undersöka i vilken omfattning hela eller delar av dessa databaser är tillgängliga med stöd av handlingsoffentligheten. Av 2 kap. 3 tryckfrihetsförordningen framgår att inte bara framställningar i skrift eller bild utan även upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel räknas som en handling. Medan det traditionella handlingsbegreppet tar sikte på bäraren pappret tar upptagningsbegreppet sikte på informationsinnehållet. För att en handling skall vara allmän, och därmed tillgänglig på begäran från en enskild krävs att den anses förvarad hos myndigheten och att den därtill anses som inkommen dit eller upprättad där. Förvaringsbegreppet har i en digital miljö kopplats till att informationen är tillgänglig för myndigheten på så sätt att den kan överföras till läsbar form med hjälp av den utrustning som myndigheten förfogar över. Sådana uppgiftskonstellationer som har ett sakligt sammanhang och som kan ställas samman med rutinbetonade åtgärder är att betrakta som förvarade hos myndigheten. Detta innebär att inte bara uppgiftskonstellationer som fixerats, utan varje sammanställning av uppgifter i en databas som kan åstadkommas med rutinbetonade åtgärder är att betrakta som en förvarad handling (potentiell handling). Inte heller kravet på att en handling skall vara upprättad innebär i detta avseende någon begränsning i rätten att ta del av uppgifter i en databas. I 2 kap. 7 andra stycket punkten 1 anges nämligen att diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som föres fortlöpande anses upprättad redan när denna handling färdigställs för anteckning eller införing. Uppgifter som 3 Information från den offentliga sektorn: en värdefull resurs för Europa, COM (1998)

7 därefter förs in i databasen blir sålunda omedelbart tillgängliga enligt handlingsoffentligheten. Den information som är av intresse för den privata sektorns kommersialiseringsverksamhet torde i stor utsträckning ingå i denna typ av löpande förda förteckningar. Ofta ingår personuppgifter i de handlingar som är av kommersiellt intresse. I svensk rätt har personuppgiftsregleringen i utgångsläget fått vika för insynsintresset. Detta framgår redan av handlingsoffentlighetens ställning som grundlag, men har vid implementeringen av dataskyddsdirektivet även kommit till uttryck i 8 personuppgiftslagen, där det anges att lagen inte skall tillämpas i den utsträckning det skulle inskränka en myndighets skyldighet enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen att lämna ut personuppgifter. 4 I två situationer vid sidan av den traditionella sekretessen har emellertid intresset av att reglera personuppgiftsbehandlingen fått företräde framför insynsintresset. Den första situationen är bestämmelsen i 2 kap. 3 sista meningen tryckfrihetsförordningen som innebär att en upptagning som ingår i personregister inte anses förvarad hos en myndighet trots att den rent tekniskt är tillgänglig om myndigheten enligt lag eller förordning eller särskilt beslut som grundar sig på lag, saknar befogenhet att göra överföringen till läsbar form. Om t.ex. en registerlag förbjuder en myndighet att använda vissa sökbegrepp räknas den upptagning som skulle kunna fås fram med denna sökning inte som förvarad hos myndigheten. Den andra situationen är bestämmelsen i 7 kap. 16 sekretesslagen (1980:100) som innebär att sekretess gäller för personuppgift, om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med personuppgiftslagen. Detta innebär t.ex. att om uppgifterna skall användas för marknadsföringsändamål och denna behandling inte bedöms kunna ske enligt personuppgiftslagen utan att de registrerade lämnat sitt samtycke, så gäller sekretess för uppgifterna enligt 7 kap. 16 sekretesslagen. Indirekt öppnar denna regel sålunda för en viss prövning av det ändamål för vilka uppgifterna skall användas (jfr. de i föregående avsnitt nämnda målen om behandling med stöd av intresseavvägningen i 10 punkt f personuppgiftslagen, där huvudfrågan var om sekretess enligt 7 kap. 16 gällde för uppgifterna). Upphovsrätten innebär för svenskt vidkommande ingen begränsning i rätten att ta del av allmän handling som upprättats hos en myndighet. 5 Den upphovsrättsliga regleringen innebär emellertid vissa begränsningar när det gäller den privata sektorns möjligheter att förfoga över den information som erhållits med stöd av handlingsoffentlighet. Till denna fråga skall vi återkomma nedan. En för kommersiella aktörer viktig begränsning i handlingsoffentligheten är att myndighet enligt 2 kap. 13 tryckfrihetsförordningen inte är skyldig att lämna ut upptagning för auto- 4 5 Denna ordnings förenlighet med dataskyddsdirektivet har emellertid ifrågasatts, se t.ex. lagrådets yttrande i Prop. 1997/98:44 s. 231 ff. På senare tid har förhållande mellan offentlighetsprincipen och upphovsrätten till inkommande handlingar varit föremål för diskussion. Detta mot bakgrund av att den s.k. scientologbibeln lämnades in till ett antal svenska myndigheter och därmed blev tillgänglig med stöd av offentlighetsprincipen. För att förhindra att offentlighetsprincipen missbrukas har en ny sekretessbestämmelse införts i 8 kap. 27 sekretesslagen. Bestämmelsen har följande lydelse: Sekretess gäller hos myndighet för uppgift i ett upphovsrättsligt skyddat verk som inte kan antas sakna kommersiellt intresse, 1. om det av särskild anledning kan antas att verket inte tidigare har offentliggjorts i den mening som avses i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, 2. om det av särskild anledning kan antas att verket har kommit in till myndigheten utan rättighetshavarens samtycke, och 3. om ett röjande av uppgiften innebär ett upphovsrättsligt förfogande, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att rättighetshavaren lider skada. Vid tillämpningen av första stycket skall ett verk som hartillhandahållits enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen eller har lämnats från en myndighet till en annan inte därigenom anses offentliggjort. 7

8 matisk databehandling i annan form än utskrift. En utvidgning av handlingsoffentligheten till att omfatta även utlämnande i digital form föreslogs av Datalagskommittén i SOU 1997:39, men har ännu inte lett till någon lagstiftning. Redan idag kan naturligtvis en myndighet tillmötesgå en begäran om utlämnande i digital form något som också sker i relativt stor omfattning men ett sådant tillhandahållande sker inte med stöd av handlingsoffentligheten. I detta läge gäller sålunda att utlämnandets förenlighet med personuppgiftslagen och upphovsrättslagen måste prövas. Om ett utlämnande i digital form bedöms kunna ske har myndigheten möjlighet att ta ut en ersättning som överstiger avgifterna som får tas ut för kopia av allmän handling. Den andra betydelsefulla frågeställning som sammanhänger med den privata sektorns möjligheter att kommersialisera myndighetsinformation är i vilken utsträckning den information som lämnas ut från myndigheterna enligt handlingsoffentligheten eller med annat författningsstöd får vidareutnyttjas enligt personuppgifts- och upphovsrättslagstiftningarna. Möjligheterna att behandla personuppgifter för kommersiella ändamål har behandlats i avsnitt 3 ovan. Det som sagts i detta sammanhang gäller i allt väsentligt även när informationen ursprungligen kommer från den offentliga sektorn. Här skall endast påpekas att uppgifternas ursprung kan få betydelse vid en eventuell intresseavvägning enligt 10 punkt f. Medborgarna som uppgifterna avser har ju många gånger varit rättsligt förpliktade att lämna uppgifterna till myndigheten och har därmed kanske ett tyngre vägande intresse att slippa behandling för kommersiella ändamål. Den upphovsrättsliga regleringen hindrar som framgått ovan inte att allmän handling som utgör eller innehåller ett skyddat verk lämnas ut. Däremot kan den upphovsrättsliga regleringen i viss utsträckning hindra att verk som skapats av myndigheter mångfaldigas eller görs tillgängliga för allmänheten. Det finns i svensk rätt tre olika nivåer av upphovsrättsligt skydd för material som skapas hos myndigheter. En första grupp består av den typ av handlingar, t.ex. författningar, domar och beslut, som enligt 9 upphovsrättslagen he lt undantas från upphovsrättsligt skydd. En andra gruppen omfattar den stora massan myndighetshandlingar som inte omfattas av 9, t.ex. olika skrivelser eller publikationer. För dessa gäller att de får återges utan upphovsmannens samtycke, men att de ideella rättigheterna till verket måste respekteras (26 a andra stycket). Den tredje gruppen består av sådana verk som åtnjuter fullt upphovsrättsligt skydd, t.ex. kartor, datorprogram och verk som är resultatet av vetenskaplig forskning (26 a tredje stycket). Till denna tredje grupp hör också och detta är betydelsefullt för kommersialiseringens villkor verk av vilka myndighet tillhandahåller exemplar i samband med affärsverksamhet. Detta innebär att om myndigheten själv i affärsverksamhet tillhandahåller en cd-rom med t.ex. en skyddad sammanställning, så kan ett privat företag inte utan myndighetens tillstånd förfoga över detta verk. Bestämmelsen torde däremot inte vara tillämplig om myndigheten tillhandahåller motsvarande uppgifter ur sammanställningen via en online-uppkoppling. I denna situation är det ju inte exemplar av verket som tillhandahålls. 5. Slutord Information i olika former spelar en allt viktigare roll i ekonomiska sammanhang och denna utveckling innebär nya utmaningar för juridiken. Informationens kommersialisering, som i storutsträckning blivit möjlig genom informationsteknikens landvinningar, aktualiserar inte bara svårigheter att tillämpa den befintliga regleringen, utan nödvändiggör också en rättspolitisk diskussion om hur grundläggande intressen såsom handlingsoffentlighet, skydd för personuppgifter och upphovsrätt skall vägas mot varandra i framtiden. Rättsvetenskapliga analyser av dessa frågor måste ofta vara tvärjuridiska och dessutom beakta den starka internationella dimensionen i informationsekonomin. 8

21 kap. 7 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 9 första stycket a) personuppgiftslagen (1998:204)

21 kap. 7 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 9 första stycket a) personuppgiftslagen (1998:204) HFD 2016 ref. 40 Personuppgiftslagens krav på att personuppgifter får behandlas bara om det är lagligt innebär att behandlingen ska vara förenlig med bestämmelserna i den lagen och i föreskrifter som har

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) registrering av icke kyrkotillhöriga barn

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) registrering av icke kyrkotillhöriga barn Datum Diarienr 2014-01-23 1842-2013 Kyrkostyrelsen Svenska kyrkan 751 70 Uppsala Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) registrering av icke kyrkotillhöriga barn Datainspektionens beslut

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 juli 2015 Ö 2345-15 KLAGANDE JH SAKEN Utfående av allmän handling ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts beslut 2015-04-13 Dnr 210-15

Läs mer

Allmänna handlingar i elektronisk form

Allmänna handlingar i elektronisk form Allmänna handlingar i elektronisk form - offentlighet och integritet Slutbetänkande av E-offentlighetskommittén Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2010:4 Innehåll Sammanfattning 13 Författningsförslag

Läs mer

Betänkandet Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (SOU 2010:4)

Betänkandet Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (SOU 2010:4) Yttrande Diarienr 2010-06-21 552-2010 Ert diarienr Ju2010/1020/L6 Regeringskansliet Justitiedepartementet Betänkandet Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (SOU 2010:4) Datainspektionen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 5 juni 2012 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART Datainspektionen Box 8114 104 20 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

SUI GENERIS-SKYDD FÖR DATABASER

SUI GENERIS-SKYDD FÖR DATABASER Johan Axhamn SUI GENERIS-SKYDD FÖR DATABASER MercurIUS Adress till förlaget: MercurIUS Förlags AB Handelshögskolan i Stockholm Centre for Law Box 6501 113 83 STOCKHOLM Beställningar: EFI Publications MercurIUS

Läs mer

Frågor & svar om nya PuL

Frågor & svar om nya PuL Frågor & svar om nya PuL Fråga 1: Varför ändras PuL? PuL ändras för att underlätta vardaglig behandling av personuppgifter som normalt inte medför några risker för att de registrerades personliga integritet

Läs mer

Lagrum: 11 kap. 3 regeringsformen; 25 förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion; 5 a personuppgiftslagen (1998:204)

Lagrum: 11 kap. 3 regeringsformen; 25 förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion; 5 a personuppgiftslagen (1998:204) HFD 2014 ref 32 Hinder har ansetts inte finnas för Datainspektionen att utöva tillsyn av den behandling av personuppgifter som skett genom att en domstol publicerat uppropslistor på den egna webbplatsen.

Läs mer

Avbildning av konstverk och byggnader på internet

Avbildning av konstverk och byggnader på internet 602 Daniel Westman Avbildning av konstverk och byggnader på internet Av jur. kand. Daniel Westman 1. Inledning Inskränkningarna i 2 kap. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Vidareutnyttjande av information från den offentliga förvaltningen

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Vidareutnyttjande av information från den offentliga förvaltningen 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-02-20 Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Kristina Ståhl och Agneta Bäcklund. Vidareutnyttjande av information från den

Läs mer

PERSONUPPGIFTSLAGEN Göteborgs universitet Kristina Ul gren November 2013

PERSONUPPGIFTSLAGEN Göteborgs universitet Kristina Ul gren November 2013 Göteborgs universitet Kristina Ullgren November 2013 2 Personuppgiftslagen i sammandrag 1. Syftet att skydda den personliga integriteten 2. PuL gäller inte för privat behandling av personuppgifter 3. Vardaglig

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-05-16 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Sekretess vid samarbete mellan europeiska

Läs mer

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Datum 2014-09-19 1(5) Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Sociala medier är enligt Wikipedia ett Samlingsnamn för platser och tjänster på nätet som för samman människor och

Läs mer

Betänkandet EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare (SOU 2010:63)

Betänkandet EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare (SOU 2010:63) Yttrande Diarienr 2010-12-20 1556-2010 Ert diarienr Ju2010/7476/EMA Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare (SOU 2010:63) Datainspektionen, som har

Läs mer

KLAGANDE Mats Berglund c/o Sveriges Snöskoterägares Riksorganisation (SNOFED) Hågesta 881 41 Sollefteå. SAKEN Rätt art ta del av allmän handling

KLAGANDE Mats Berglund c/o Sveriges Snöskoterägares Riksorganisation (SNOFED) Hågesta 881 41 Sollefteå. SAKEN Rätt art ta del av allmän handling KAMMARRÄTTEN FVOA/T Mal nr 2090-14 LJ \J1V1 Avdelning l 2014-10-23 Meddelad i Jönköping l KLAGANDE Mats Berglund c/o Sveriges Snöskoterägares Riksorganisation (SNOFED) Hågesta 881 41 Sollefteå ÖVERKLAGAT

Läs mer

Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag

Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag I denna promemoria finns information om personuppgiftslagen ( PuL ) som från och med den 1 oktober i år börjar gälla för de flesta behandlingar av personuppgifter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Personuppgiftslag; SFS 1998:204 utfärdad den 29 april 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Allmänna bestämmelser Syftet med lagen 1 Syftet med denna lag är

Läs mer

Regleringen av rättsinformation

Regleringen av rättsinformation Regleringen av rättsinformation Access, personuppgiftsskydd och upphovsrätt Daniel Westman Institutet för rättsinformatik http://www.juridicum.su.se/iri/dawe 2007-05-10 Daniel Westman 1 Aktörer Myndigheter

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

Kritik mot Länsstyrelsen i Värmlands län angående handläggningen av en begäran om att få ta del av allmän handling

Kritik mot Länsstyrelsen i Värmlands län angående handläggningen av en begäran om att få ta del av allmän handling BESLUT Justitieombudsmannen Lars Lindström Datum 2013-03-21 Dnr 440-2012 Sid 1 (5) Kritik mot Länsstyrelsen i Värmlands län angående handläggningen av en begäran om att få ta del av allmän handling Beslutet

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om kameraövervakning brottsbekämpning och integritetsskydd (Ju 2015:14) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om kameraövervakning brottsbekämpning och integritetsskydd (Ju 2015:14) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om kameraövervakning brottsbekämpning och integritetsskydd (Ju 2015:14) Dir. 2016:54 Beslut vid regeringssammanträde den 16 juni 2016. Utvidgning av och

Läs mer

PERSONUPPGIFTSLAGEN (PUL)

PERSONUPPGIFTSLAGEN (PUL) 1 (6) PERSONUPPGIFTSLAGEN (PUL) Lagens ikraftträdande PUL trädde ikraft den 24 oktober 1998 och genom PUL:s införande upphävdes 1973-års datalag. För behandling av personuppgifter, som påbörjats före den

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm Avdelning 01 DOM 2017-03-13 Meddelad i Stockholm Sida 1 (7) Mål nr 8403-16 KLAGANDE A ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Polismyndighetens beslut den 25 november 2016 i ärende med dnr A819.177/2016, se bilaga A (ej

Läs mer

Yttrande över departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10)

Yttrande över departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10) 1 (7) YTTRANDE 2013-06-05 Dnr SU FV-1.1.3-0918-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 STOCKHOLM Yttrande över departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10) Betydelsen för den rättsvetenskapliga

Läs mer

Personuppgiftsbehandling i forskning

Personuppgiftsbehandling i forskning Personuppgiftsbehandling i forskning 4 mars 2014 Victoria Söderqvist, jurist Datainspektionen Personuppgiftslagen Bygger på dataskyddsdirektivet Generell lag bestämmelser i annan lag eller förordning gäller

Läs mer

Användandet av E-faktura inom verksamheten betalningsföreläggande

Användandet av E-faktura inom verksamheten betalningsföreläggande 1(6) Användandet av E-faktura inom verksamheten betalningsföreläggande Normalt är det tillåtet att lämna ut svarandens person- och organisationsnummer (och andra uppgifter från målet, exempelvis målnummer)

Läs mer

UTKAST: Vidareutnyttjande av offentlig information. En vägledning för myndigheter

UTKAST: Vidareutnyttjande av offentlig information. En vägledning för myndigheter UTKAST: Vidareutnyttjande av offentlig information. En vägledning för myndigheter 7 Innehåll 1 Inledning... 10 1.1 Varför främja vidareutnyttjande?... 10 1.2 Vägledningens syfte... 11 1.3 Vägledningens

Läs mer

Kommittédirektiv. Förutsättningar för registerbaserad forskning. Dir. 2013:8. Beslut vid regeringssammanträde den 17 januari 2013.

Kommittédirektiv. Förutsättningar för registerbaserad forskning. Dir. 2013:8. Beslut vid regeringssammanträde den 17 januari 2013. Kommittédirektiv Förutsättningar för registerbaserad forskning Dir. 2013:8 Beslut vid regeringssammanträde den 17 januari 2013. Sammanfattning Inom forskning som förutsätter tillgång till personanknutna

Läs mer

Lag (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet

Lag (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet Tullkodex m.m./vissa andra tullförfattningar 1 Lag (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet 1 kap. Allmänna bestämmelser Lagens tillämpningsområde 1 [4301] Denna lag tillämpas vid

Läs mer

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter)

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Avtal Datum Dnr Sid 1 (5) AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Parter 1. Umeå universitet, institutionen för (namn),

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART Datainspektionen Box 8114 104 20 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen 1(6) Näringsdepartementet Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen har erhållit rubricerade remiss för yttrande och lämnar här följande synpunkter. Sammanfattning

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 21 Målnummer: 4453-10 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-06-05 Rubrik: Lagrum: Försäkringskassan har vid tillhandahållande av elektroniska

Läs mer

24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Fastställd av GD 21 juni 2016 Upphör att gälla 21 juni 2019 Ansvarig: GD-stab Dnr: 2016/1002 SEKRETESSPOLICY Policyns omfattning Det finns regler som styr hur uppgifter får lämnas ut från SCB. SCB:s sekretesspolicy

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten Justitiedepartementet 2016-10-18 Dokumentbeteckning KOM(2016) 595 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) utlämnande av uppgifter om medlemmar

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) utlämnande av uppgifter om medlemmar Beslut Dnr 2008-10-15 1176-2008 De handikappades riksförbund Box 47305 100 74 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) utlämnande av uppgifter om medlemmar Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

8 Register med personuppgifter inom färdtjänsten och riksfärdtjänsten

8 Register med personuppgifter inom färdtjänsten och riksfärdtjänsten 8 Register med personuppgifter inom färdtjänsten och riksfärdtjänsten Såsom utredningen konstaterar i delbetänkandet, SOU 2003:4, krävs automatiserade och manuella register med personuppgifter för att

Läs mer

Redogörelse 2000/01:JO1

Redogörelse 2000/01:JO1 mnr: pnr: Redogörelse Justitieombudsmännens ämbetsberättelse 2000/01 JO1 Kritik mot en skattemyndighet för handläggningen av en begäran om utlämnande av allmän handling och uppgifter ur sådan handling

Läs mer

DOM. Meddelad i Sundsvall. KLAGANDE Utbudet i Sverige AB, 556662-1727 Box 45404 104 30 Stockholm. SAKEN Rätt att ta del av allmän handling

DOM. Meddelad i Sundsvall. KLAGANDE Utbudet i Sverige AB, 556662-1727 Box 45404 104 30 Stockholm. SAKEN Rätt att ta del av allmän handling KAMMARRÄTTEN l SUNDSVALL DOM Meddelad i Sundsvall Sida l (6) KLAGANDE Utbudet i Sverige AB, 556662-1727 Box 45404 104 30 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Gymnasienämnden i Skellefteå kommuns beslut den 16

Läs mer

Behandlingen av personuppgifter i. Dir. 2001:108. i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen.

Behandlingen av personuppgifter i. Dir. 2001:108. i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen. Behandlingen av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarlagstiftning Dir. 2001:108 Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2001. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare

Läs mer

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen?

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen? S V E R I G E S F Ö R FAT TA R F Ö R B U N D I N F O R M E R A R O M U P P H OV S R ÄT T E N i Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Upphovsrättslagen ger upphovsmän ensamrätt att förfoga över sitt verk

Läs mer

Personuppgifter. Behandling av personuppgifter

Personuppgifter. Behandling av personuppgifter Reviderad maj 2003 POLICYDOKUMENT från arbetsgruppen för forskningsetik vid ämnesrådet för medicin Personuppgifter För forskning på människor finns en omfattande reglering av såväl nationell som internationell

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 april 2004 T 218-02 KLAGANDE PERGO (Europe) AB, 556077-6006, Box 1010, 231 25 TRELLEBORG Ombud: advokaten M. K. MOTPART Välinge Innovation

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i personuppgiftsförordningen (1998:1191); SFS 2001:751 Utkom från trycket den 30 oktober 2001 Omtryck utfärdad den 4 oktober 2001. Regeringen föreskriver

Läs mer

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister REMISSYTTRANDE Vår referens: 2015/03/005 Er referens: Fi2012/4241 1 (6) 2015-04-30 Skatte- och Tullavdelningen Att. Helena Persson Finansdepartementet S-103 33 Stockholm Via e-post till fi.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Daniel Westman 1 2001-06-20

Daniel Westman 1 2001-06-20 Daniel Westman 1 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar E-handelsdirektivet (Ds 2001:13) Med anledning av promemorians förslag till svensk implementering av E-handelsdirektivets regler om ansvarsfrihet

Läs mer

PERSONUPPGIFTSLAG. Den fysiska person som, efter förordnande av den personuppgiftsansvarige,

PERSONUPPGIFTSLAG. Den fysiska person som, efter förordnande av den personuppgiftsansvarige, PERSONUPPGIFTSLAG Syftet med lagen 1 Syftet med denna lag är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Avvikande bestämmelse i annan författning

Läs mer

Kommittédirektiv. Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Dir. 2017:42

Kommittédirektiv. Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Dir. 2017:42 Kommittédirektiv Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt Dir. 2017:42 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska göra

Läs mer

Vidareutnyttjande av öppen data från Stockholms stad

Vidareutnyttjande av öppen data från Stockholms stad STADSLEDNINGSKONTORET IT-AVDELNINGEN Bilaga HANDLINGSPLAN Förslag till handlingsplan från Stockholms stad Bilaga 1 2011-06-20 1 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 2. Bakgrund 3 3. Vidareutnyttjande

Läs mer

Personuppgiftslagen baseras på det s.k. dataskyddsdirektivet (95/46/EG). Inom EU har det beslutats att detta direktiv ska ersättas av

Personuppgiftslagen baseras på det s.k. dataskyddsdirektivet (95/46/EG). Inom EU har det beslutats att detta direktiv ska ersättas av Promemoria 2016-12-05 Utbildningsdepartementet Fortsatt giltighet av lagen (2013:794) om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa Sammanfattning Lagen (2013:794) om

Läs mer

Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan

Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan 112591, 1 Bilaga 3, version 1.0 PM Till: Inera AB Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan Syfte Syftet

Läs mer

Personuppgifter i forskning - vilka regler gäller? Eva Nilsson chefsjurist vid SCB Victoria Söderqvist jurist vid DI

Personuppgifter i forskning - vilka regler gäller? Eva Nilsson chefsjurist vid SCB Victoria Söderqvist jurist vid DI Personuppgifter i forskning - vilka regler gäller? Eva Nilsson chefsjurist vid SCB Victoria Söderqvist jurist vid DI Varför juridiska regelverk? Skapa rättssäkerhet Skapa förutsebarhet Behov av att balansera

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration; SFS 2003:763 Utkom från trycket den 25 november 2003 utfärdad den 13 november 2003. Enligt riksdagens

Läs mer

Välkommen! Juridik för kommunikatörer. 28 november 2012

Välkommen! Juridik för kommunikatörer. 28 november 2012 Välkommen! Juridik för kommunikatörer 28 november 2012 Faktiskt handlande Serviceskyldighet (4 ) Tillgänglighet (5 ) Samverkan mellan myndigheter (6 ) Ärendehandläggning Rätt till tolk (8 ) Rätt att anlita

Läs mer

Ökad insyn i fristående skolor (SOU 2015:82) Sammanfattning. Utbildningsdepartementet Stockholm

Ökad insyn i fristående skolor (SOU 2015:82) Sammanfattning. Utbildningsdepartementet Stockholm Yttrande Diarienr 1(6) 2016-02-05 Dnr 1977-2015 Ert diarienr Dnr U2015/04800/GV Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ökad insyn i fristående skolor (SOU 2015:82) Datainspektionen har granskat betänkandet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende eller långfristig semesterprodukt; SFS 2011:914 Utkom från trycket den 5 juli 2011 utfärdad den 22 juni 2011. Enligt riksdagens

Läs mer

Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar

Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar 2010 07 01 Producerat av Avdelningen för juridik, Region Skåne Form: Christian Andersson, Region Skåne Tryck: Servicelaget i Kristianstad 2010 Offentlighetsprincipen

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) användning av s.k. elektroniska nycklar hos ett bostadsbolag

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) användning av s.k. elektroniska nycklar hos ett bostadsbolag Beslut Dnr 2008-07-02 632-2008 Eslövs Bostads AB Box 225 241 23 Eslöv Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) användning av s.k. elektroniska nycklar hos ett bostadsbolag Datainspektionens beslut

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning; SFS 2012:843 Utkom från trycket den 14 december 2012 utfärdad den 6 december 2012. Enligt riksdagens

Läs mer

Regel. Behandling av personuppgifter i Riksbanken. 1 Personuppgifter

Regel. Behandling av personuppgifter i Riksbanken. 1 Personuppgifter Regel BESLUTSDATUM: 2013-11-06 BESLUT AV: Anders Vredin BEFATTNING: Avdelningschef ANSVARIG AVDELNING: Stabsavdelningen FÖRVALTNINGSANSVARIG: Åsa Sydén HANTERINGSKLASS Ö P P E N SVERIGES RIKSBANK SE-103

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet; SFS 2001:85 Utkom från trycket den 20 mars 2001 utfärdad den 8 mars 2001. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Remiss: Förslag till förordning om behandling av personuppgifter i Lantmäteriets databas för arkiverade handlingar

Remiss: Förslag till förordning om behandling av personuppgifter i Lantmäteriets databas för arkiverade handlingar YTTRANDE 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Håkan Lövblad Justititedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Remiss: Förslag till förordning om behandling av personuppgifter

Läs mer

BEHÖVS KLARARE LAGREGLER FÖR UPPHOVSRÄTT OCH OFFENTLIGHET I FORSKNINGSPUBLICERING?

BEHÖVS KLARARE LAGREGLER FÖR UPPHOVSRÄTT OCH OFFENTLIGHET I FORSKNINGSPUBLICERING? BEHÖVS KLARARE LAGREGLER FÖR UPPHOVSRÄTT OCH OFFENTLIGHET I FORSKNINGSPUBLICERING? Akademi Sydost, Växjö 27 september 2007 Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-08 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet

Läs mer

Personuppgiftslagens övergångsbestämmelser upphör; personinformation på webbsidor; m.m.

Personuppgiftslagens övergångsbestämmelser upphör; personinformation på webbsidor; m.m. SVENSKA PM 1 (7) KOMMUNFÖRBUNDET 2001-09-25 Kommunalrättssektionen Staffan Wikell Personuppgiftslagens övergångsbestämmelser upphör; personinformation på webbsidor; m.m. 1 Övergångsbestämmelser 1.1 Inventering

Läs mer

Publicering på Internet

Publicering på Internet Publicering på Internet I personuppgiftslagen (PuL) finns inga särskilda regler för publicering på Internet. Personuppgiftslagens generella regler för behandling av personuppgifter gäller även när man

Läs mer

Yttrande över SOU 2014:10 - Ett steg vidare

Yttrande över SOU 2014:10 - Ett steg vidare LANTMÄT E RIET 1 (5) YTTRANDE 2014-08-14 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Dnr 102-2014/1597 Yttrande över SOU 2014:10 - Ett steg vidare Regeringskansliets dnr 52014/ / 1992/ SFÖ 1.

Läs mer

Instruktion enligt personuppgiftslagen (1998:204) för Eskilstuna kommunkoncern

Instruktion enligt personuppgiftslagen (1998:204) för Eskilstuna kommunkoncern 1 (5) Instruktion enligt personuppgiftslagen (1998:204) för Eskilstuna kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige den 23 september 2010, 193. Inledning Personuppgiftslagen (PuL) trädde i kraft 1998 och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 december 2005 T 2106-01 KLAGANDE Fixtures Marketing Limited, 21933/90 c/o advokatfirman Glimstedt Box 1283 791 12 FALUN Ombud: advokaten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Utlänningsdatalag; utfärdad den 4 februari 2016. SFS 2016:27 Utkom från trycket den 5 februari 2016 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Lagens syfte 1 Syftet med

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 4 mars 2015 KLAGANDE Tidningen Lundagård Sandgatan 2 223 50 Lund ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 25 mars 2014 i mål

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 februari 2017 T 1963-15 KLAGANDE JL Ombud: Jur.kand. ST och jur.kand. PÖ MOTPART MA Ombud: Advokat TR SAKEN Upphovsrättsintrång ÖVERKLAGAT

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om register över europeiska grupperingar för territoriellt samarbete; SFS 2009:705 Utkom från trycket den 30 juni 2009 utfärdad den 17 juni 2009. Regeringen föreskriver

Läs mer

En missbruksmodell. R-2004/0554 Stockholm den 30 augusti 2004. Till Justitiedepartementet

En missbruksmodell. R-2004/0554 Stockholm den 30 augusti 2004. Till Justitiedepartementet R-2004/0554 Stockholm den 30 augusti 2004 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 april 2004 beretts tillfälle att avge yttrande över Personuppgiftslagsutredningens betänkande

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 2 december 2011 KLAGANDE AA Ombud: BB Fastighetsjuristerna Göteborg HB Norra Hamngatan 18 411 06 Göteborg MOTPART Datainspektionen Box 8114

Läs mer

Information till registrerade enligt personuppgiftslagen

Information till registrerade enligt personuppgiftslagen Information till registrerade enligt personuppgiftslagen Datainspektionens allmänna råd 1 2 Innehåll Inledning 5 Information som skall lämnas självmant (23 25 ) 6 Uppgifter som samlas in direkt från den

Läs mer

Synpunkter med anledning av regeringens uppdrag till Myndigheten för samhällskydd och beredskap om nödlarmsystemet ecall i Sverige

Synpunkter med anledning av regeringens uppdrag till Myndigheten för samhällskydd och beredskap om nödlarmsystemet ecall i Sverige Datum Diarienr 2013-11-05 1194-2013 Myndigheten för samhällskydd och beredskap 651 81 KARLSTAD Synpunkter med anledning av regeringens uppdrag till Myndigheten för samhällskydd och beredskap om nödlarmsystemet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 26 juni 2015 KLAGANDE AA Ombud: Chefsjurist Pär Cronhult och biträdande jurist Viktor Robertson Box 5625 114 86 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 april 2016 Ö 849-15 ANMÄLARE Stockholms tingsrätt Box 8307 104 20 Stockholm PARTER Kärande vid tingsrätten Bildupphovsrätt i Sverige

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Elektroniska utlämnanden från Bolagsverkets register

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Elektroniska utlämnanden från Bolagsverkets register Datum Diarienr 2014-10-02 2148-2014 Bolagsverket 851 81 Sundsvall Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Elektroniska utlämnanden från Bolagsverkets register Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39)

Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39) PM 1 (9) Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39) Ert dnr JU2015/3364/L6 Det är en gedigen utredning som innehåller en omfattande

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15. Utvidgad användning av DNA-tekniken inom brottsbekämpningen

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15. Utvidgad användning av DNA-tekniken inom brottsbekämpningen 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Utvidgad användning av DNA-tekniken

Läs mer

Myndigheternas tillämpning av PSI-direktivet

Myndigheternas tillämpning av PSI-direktivet Myndigheternas tillämpning av PSI-direktivet Hans Sundström LISA 2007-05-14 EU:s strategi - tillväxt och konkurrenskraft En ökad informationstillgänglighet till offentlig information har ofta framhållits

Läs mer

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL I svensk rätt har den som skapat en upphovsrättsligt skyddad prestation upphovsrätten till den. Detta är huvudregeln enligt 1 kap 1 lagen

Läs mer

Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL)

Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL) Kommunledningsförvaltningen STYRDOKUMENT Godkänd/ansvarig 1(5) Beteckning Riktlinjer behandling personuppgifter Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL) 1.

Läs mer

Föreläggande om efterlevnad av skyldighet att lagra trafikuppgifter m.m. för brottsbekämpande ändamål

Föreläggande om efterlevnad av skyldighet att lagra trafikuppgifter m.m. för brottsbekämpande ändamål BESLUT 1(7) Datum Vår referens Aktbilaga 2014-10-01 Dnr: 14-4682 10 Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall ComHem AB Org. nr 556181-8724 Bo Bredby FE 521 833 84 Strömsund Föreläggande om efterlevnad av

Läs mer

LAGEN.NU. Lag (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkrin... administration. Nyheter Lagar Domar Begrepp

LAGEN.NU. Lag (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkrin... administration. Nyheter Lagar Domar Begrepp 1 of 11 27/09/2010 13:03 LAGEN.NU Nyheter Lagar Domar Begrepp Lag (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration Departement Socialdepartementet Utfärdad 2003-11-13

Läs mer

Stockholm den 10 augusti 2015

Stockholm den 10 augusti 2015 R-2015/0905 Stockholm den 10 augusti 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4155/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 maj 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Kollektiv

Läs mer

Betänkandet låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Betänkandet låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Yttrande Diarienr 1 (7) 2016-06-21 536-2016 Ert diarienr Ku2016/00088/D Kulturdepartementet 103 33 Stockholm även via e-post Betänkandet låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Datainspektionen har granskat

Läs mer

Data Protection, harmoniserade dataskyddsregler inom EU för vem och varför? Svenska Försäkringsföreningen. 12 november 2015

Data Protection, harmoniserade dataskyddsregler inom EU för vem och varför? Svenska Försäkringsföreningen. 12 november 2015 Data Protection, harmoniserade dataskyddsregler inom EU för vem och varför? Svenska Försäkringsföreningen 12 november 2015 1 Historik och processen mot en dataskyddsförordning Datalagen från 1973. Dataskyddsdirektivet

Läs mer

Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen

Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen Beslut Dnr 2008-03-26 1202-2007 Tyco Electronics Svenska AB Ombud: Jur. Kand. Patrik Ottosson Maqs Law Firm Advokatbyrå AB Box 119 18 404 39 GÖTEBORG Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen

Läs mer

Stockholm den 28 april 2015

Stockholm den 28 april 2015 R-2015/0430 Stockholm den 28 april 2015 Till Finansdepartementet Fi2012/4241 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Skatteverkets promemoria

Läs mer

Intresseavvägning enligt personuppgiftslagen

Intresseavvägning enligt personuppgiftslagen Intresseavvägning enligt personuppgiftslagen Datainspektionen informerar ORDLISTA Behandling Varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas med personuppgifter, exempelvis insamling, registrering, lagring

Läs mer

SÄKERHETSPLAN FÖR PERSONUPPGIFTSBEHANDLING SOCIALFÖRVALTNINGEN GISLAVEDS KOMMUN

SÄKERHETSPLAN FÖR PERSONUPPGIFTSBEHANDLING SOCIALFÖRVALTNINGEN GISLAVEDS KOMMUN Uppdaterad: 2009-08-20 SÄKERHETSPLAN FÖR PERSONUPPGIFTSBEHANDLING SOCIALFÖRVALTNINGEN GISLAVEDS KOMMUN 2 INNEHÅLL 1. Regler för behandling av personuppgifter 3 2. Organisation 6 3. Rutin för att anmäla

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster; SFS 2002:562 Utkom från trycket den 14 juni 2002 utfärdad den 6 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Fri rörlighet för informationstjänster. Bolagsrätt och finansiell information. Fri rörlighet för information, datasäkerhet

Läs mer