Informationens kommersialisering ett svenskt perspektiv *

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Informationens kommersialisering ett svenskt perspektiv *"

Transkript

1 Informationens kommersialisering ett svenskt perspektiv * Daniel Westman ** 1. Inledning De rättsliga frågeställningarna i den nya informationsekonomin är många. Endel av dessa är varianter på kända teman, medan andra är mer eller mindre nya. I denna korta framställning skall informationens kommersialisering studeras ur tre olika perspektiv. Avsnitt 2 behandlar kommersialisering och ensamrätten till faktadatabaser. I avsnitt 3 behandlas den ökande kommersiella hanteringen av personuppgifter t.ex. i samband med elektronisk handel. Den ur ett ekonomiskt perspektiv allt mer uppmärksammade informationen i myndigheternas databaser och möjligheterna för den privata sektorn att kommersiellt utnyttja denna diskuteras i avsnitt 4. Syftet är främst att beskriva den svenska implementering av EG-direktiv på området samt att uppmärksamma egenheter i den svenska lagstiftningen som kan uppfattas som särskilt intressanta för en utländsk betraktare. Några fullständighetsambitioner finns inte. 2. Kommersialiseringen och ensamrätten till faktadatabaser Upphovsrätten har under lång tid anpassats genom lagstiftning och i praxis i syfte att erbjuda ett skydd för informationsrelaterade varor och tjänster med stort ekonomiskt värde. Detta märks inte minst genom att kraven på verkshöjd successivt justerats ned och genom att svenska domstolar i ökad utsträckning vid bedömningen av om det är fråga om ett upphovsrättligt skyddat verk åberopar att prestationen är resultatet av en kvalificerad eller omfattande arbetsinsats. Vi har med t.ex. datorprogram och databaser fått en industriell upphovsrätt, som skall samsa under samma tak som traditionella kulturyttringar t.ex. skönlitteratur och bildkonst. För dessa nya produkter fungerar upphovsrätten på många sätt som ett skydd för en investering. När det gäller information i betydelsen faktauppgifter är det framför allt skyddet för sammanställningar som kommer i fokus. Digitala databaser med t.ex. kunduppgifter eller finansiell information representerar många gånger ett betydande värde varför behovet av skydd är stort. Lika självklart som det är att enskilda faktauppgifter inte kan vara föremål för skydd, lika självklart är det att sammanställningar kan åtnjuta ett upphovsrättsligt skydd. Osäkerheten växer emellertid när skyddselementen skall fastställas och när en intrångsbedömning i ett konkret fall skall göras. Vid sidan av det upphovsrättsliga skyddet aktualiserar den s.k. sui generis-rätten enligt Europaparlamentet och rådets direktiv 96/9/EG om rättsligt skydd för databaser (databasdirektivet), som ger ett skydd för databaser som är resultatet av en väsentlig investering. De nordiska länderna har valt att införa denna rätt i sin nationella lagstiftning genom en ändring i det s.k. katalogskyddet. (För svenskt vidkommande 49 lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.) Även sui generis-rätten ger naturligtvis upphov till en mängd intrikata gränsdragningsproblem. Vid implementeringen av databasdirektivet har lagstiftaren valt att inte införa termen databas i upphovsrättslagen, utan istället valt att utnyttja det befintliga begreppet sammanställning. I artikel 1 punkt 2 definieras databas som en samling av verk, data eller andra självständiga element som sammanställts på ett systematiskt och metodiskt sätt och som var för sig är till- * ** Föredrag på Xlèmes Journées juridiques i Helsingfors 7-9 juni Finns även översatt till franska. Doktorand i rättsinformatik vid Juridiska institutionen Stockholms universitet. Kontaktinformation finns på: 1

2 gängliga genom elektroniska medier eller på något annat sätt. Termen sammanställning är vidare, eftersom det inte finns något krav på att uppgifterna skall vara tillgängliga var för sig eller vara sammanställda på ett systematiskt och metodiskt sätt (jfr. nedan). Det upphovsrättsliga skyddet för faktadatabaser tar sikte på databasens struktur. Om urvalet och sättet att organisera uppgifterna i databasen är resultatet av en självständig skapande insats skyddas databasen. På denna punkt har databasdirektivet inte inneburit någon betydelsefull förändring i rättsläget. Eventuellt kan man kanske säga att databasdirektivets harmonisering av skyddsförutsättningarna har resulterat i lägre ställda krav på den skapande insatsen. Det upphovsrättsliga skyddet för databaser i svensk rätt (före implementeringen av direktivet) illustreras i rättsfallet NJA 1995 s Högsta domstolen fann att en databas bestående av ett stort antal artikelnummer åtnjöt upphovsrättsligt skydd enligt 1 upphovsrättslagen. Databasen ansågs vara resultatet av ett medvetet, skapande arbete att åstadkomma en systematiserad förteckning över de artiklar som förekommer i elbranschen, cirka st. Den väsentliga och karaktäristiska delen av databasen var enligt domstolen de sjusiffriga nummer med vars hjälp varje enskild artikel kunde identifieras. Genom dessa nummer var det t.ex. möjligt att utläsa slaget av artikel, dess egenskaper och leverantör. Enligt Högsta domstolen var databasen uttryck för ett sådant tekniskt kunnande och hade en sådan logisk uppbyggnad att det fick betraktas som nära nog uteslutet att resultatet av en likartad arbetsprestation skulle ha fått samma form. Att egenskaper som tekniskt kunnande tillmätts betydelse vid bedömningen av om rättsskydd föreligger har kritiserats i doktrinen (se t.ex. Rosén, Jan, JT 1995/96 s. 127). När det gällde intrångsbedömningen fann domstolen att svarandens användande av 2836 nummer i en egen katalog om 3000 nummer innebar intrång i upphovsrätten. Högsta domstolen konstaterade lakoniskt att svarandes katalog omfattade en så stor del av nummerbanken och har sådan verkshöjd att den utgör exemplar av banken. Sui generis-bestämmelsen i databasdirektivet tar sikte på databasens innehåll. Professor Gunnar Karnell har kritiserat den svenska implementeringen av sui generis-rätten, som skett genom en justering av det s.k. katalogskyddet i 49 (NIR 1999 s. 53 ff.). Den kritik som framförts är i stor utsträckning relevant även för de andra nordiska länderna. Det är inte möjligt att i denna framställning fullständigt redogöra för Karnells argument, utan vi skall nöja oss med att helt kort behandla invändningarna i punktform. (1) Det traditionella svenska katalogskyddet innehåller, till skillnad mot vad som anges i lagmotiven till implementeringen, ingen krav på att sammanställningen skall vara strukturerad. Kraven på skydd enligt direktiven är emellertid dels att det skall röra sig om en databas (jfr. definitionen ovan), vilket innebär att det måste röra sig om en strukturerad sammanställning, dels att denna sammanställning är resultatet av en väsentlig investering. Genom att behålla den ursprungliga delen av 49 ett stort antal uppgifter förhindras den harmonisering som var avsikten med direktivet. (2) Skyddet skall enligt direktivet gälla utdrag och återanvändning av hela eller en väsentlig del av databasen. Vid den implementeringen har den svenske lagstiftaren valt att istället knyta an till de den upphovsrättsliga förfoganderätten exemplarframställning och tillgängliggörande för allmänheten. Detta innebär i den konkreta situationen att skyddet kan bli både mer och mindre omfattande än vad direktivet föreskriver. (3) Nya inskränkningar har intagits i ensamrätten genom hänvisningar till olika bestämmelser i 2 kap. upphovsrättslagen. Direktivet tillåter, utöver de inskränkningar som framgår av direk- 2

3 tivet, bara att medlemsstaterna behåller sådan inskränkningar som traditionellt har föreskrivits i det befintliga skyddet. Avslutningsvis skall påpekas att en stor del av de databaser som enbart åtnjuter skydd enligt sui generis-bestämmelsen i databasdirektivet produceras i den offentliga sektorn. Dessa databaser har många gånger ett betydande ekonomiskt värde för den privata sektorn och därmed aktualiseras dels de regler som styr tillgången till myndighetsinformation, dels regler som styr den privata sektorns möjligheter att vidare använda denna information. Till dessa frågor skall vi återkomma nedan. 3. Kommersialiseringen och skyddet för personuppgifter Personuppgifter, dvs. all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person, har en betydelsefull roll i informationsekonomin. Genom att behandla dessa uppgifter kan ett företag rikta in sin marknadsföring mot rätt grupp av potentiella kunder och erbjuda dessa rätt produkter och tjänster, till det pris som de är beredda att betala. Även servicen till befintliga kunder kan förbättras om företaget har bättre kännedom om dessa. Inom företagsekonomin förekommer olika modeller som bygger på dessa tankesätt, t.ex. one-to-one communication och Consumer Relation Management (CRM). Gemensamt för dessa är alltså att företaget skall samla på sig så mycket information om den enskilde kundens intressen, preferenser och beteende som möjligt. Vidare förekommer det att personuppgifter, eftersom de representerar ett betydande förmögenhetsvärde, blir föremål för regelrätt försäljningsverksamhet. Sverige har implementerat Europaparlamentet och Rådets direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (dataskyddsdirektivet). Personuppgiftslagen (1998:204) trädde i kraft den 24 oktober 1998 och lagen följer i allt väsentligt direktivets struktur. Lagen har fått utstå viss kritik bl.a. för att den bygger på en alltför tungrodd regleringsmodell, där villkoren för all behandling bestäms i detalj. Som alternativ har möjligheten att istället lämna all behandling utom i direkta missbrukssituationer oreglerade nämnts. Den framförda kritiken träffar i allt väsentligt även direktivet. Ett förhållningssätt till personuppgiftslagen som har utvecklats under den relativt korta tid som lagen har existerat är att göra missbruksinriktade tolkningar, dvs. de undantag som finns i lagen tolkas extensivt, medan krav som lagen ställer tolkas relativt restriktivt. Även om detta förhållningssätt i viss utsträckning gör lagens verkningar mer hanterliga, kan det naturligtvis ifrågasättas ur rättssäkerhetssynpunkt. En fråga som aktualiseras i samband med de ovan beskrivna behandlingarna är om det går att uppfylla kravet på att personuppgifter bara får behandlas för bestämda och uttryckligt angivna ändamål och att de inte senare får behandlas för ändamål som är oförenliga med de ursprungliga ändamålen (9 punkt c-d). En annan fråga är i vilken utsträckning behandling av personuppgifter utan den registrerades samtycke överhuvud taget får ske för dessa ändamål (10 punkt a-f). I denna korta redovisning skall vi begränsa oss till dessa två frågeställningar. Här kan inskjutas att både direktivet och den svenska lagen bygger på tanken att de generella normerna skall konkretiseras genom olika former av branschkodexar som kan granskas av Datainspektionen (jfr. 12 personuppgiftsförordningen). Genom kravet i 9 punkt a på att behandlingen skall ske i överensstämmelse med god sed kan dessa riktlinjer få direkt betydelse för hur behandling av personuppgifter får ske. Riktlinjerna torde även spela in vid bedömningen av om behandling över huvud taget får ske efter en intresseavvägning (10 punkt f). 3

4 När det gäller de här aktuella frågorna är de regler som utfärdats av Swedish Direct Marketing Association (SWEDMA) särskilt relevanta. 1 När det först gäller principen om ändamålsstyrd behandling, dvs. att personuppgifter bara får samlas in för särskilda, uttryckligt angivna ändamål, kan man konstatera att detta utgör en av personuppgiftsskyddets viktigare principer. Den s.k. finalitetsprincipen, dvs. att uppgifterna inte senare får behandlas för något ändamål som är oförenligt med det ändamål för vilket uppgifterna ursprungligen samlades in, gör att det är nödvändigt för den som vill ägna sig åt sådan personuppgiftsbehandling som har beskrivits ovan att formulera ändamålen med behandlingen så att eventuellt framtida behandlingar täcks in. Ett sådant strävande kan emellertid i sin tur komma i konflikt med kravet på att ändamålen med behandlingen skall vara särskilda. För svenskt vidkommande saknas såväl praxis som vägledande uttalanden från Datainspektionen beträffande dessa frågor. Mycket talar emellertid för att ändmålen skall få formuleras relativt fritt och att det skall vara godtagbart att behandla uppgifterna för dessa ändamål med den registrerades samtycke. Detta resonemang leder oss sålunda över till frågan om det rättsliga stödet för behandlingen av personuppgifter (10 personuppgiftslagen). Utgångspunkten är härvid att uppgifterna får behandlas efter den registrerades samtycke. Begreppet samtycke definieras i 3 som [v]arje slag av frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken den registrerade, efter att ha fått information, godtar behandling av personuppgifter som rör honom eller henne. I sex situationer som anges i bestämmelsen får emellertid personuppgifter behandlas även utan samtycke. De två situationer som främst är aktuella när det gäller denna typ av behandlingar är punkterna a och f. Enligt punkt a får personuppgifter behandlas om det är nödvändigt för att fullgöra ett avtal med den registrerade eller för att åtgärder som den registrerade begärt skall kunna vidtas innan avtal träffas. Kravet på att behandlingen skall vara nödvändig för dessa ändamål utesluter dock många av de behandlingar som går ut på att skapa kundprofiler etc. Enligt punkt f får personuppgifter behandlas om den personuppgiftsansvariges berättigade intresse av behandling väger tyngre än den registrerades intresse att slippa kränkning av den personliga integriteten. I denna situation har lagstiftaren alltså överlämnats till den som vill behandla personuppgifterna (och naturligtvis till en domstol vid en eventuell prövning) att göra personuppgiftsskyddets grundläggande intresseavvägning mellan skydd för den personliga integriteten å ena sidan och effektiviteten å andra sidan. En principiellt viktig fråga är i vilken utsträckning behandling för kommersiella ändamål skall anses tillåten efter en intresseavvägning. Att det finns ett visst utrymme för sådan behandling torde stå klart, men Datalagskommittén framhöll i sitt betänkande att det i allmänhet bör krävas att de kommersiella intressena på tydligt sätt väger över den enskildes intresse av att få ha sina uppgifter i fred (SOU 1997:39 s. 363). Förutom själva intresset som ligger bakom önskan att behandla personuppgifter blir det vid avvägningen naturligtvis nödvändigt att beakta en mängd andra faktorer, t.ex. typen av personuppgifter, mängden uppgifter, behandlingsformen och vem som skall utföra behandlingen. Vidare bör de praktiska möjligheterna att inhämta ett samtycke beaktas. I en ännu inte lagakraftvunnen dom från Kammarrätten i Stockholm som gällde tillämpligheten av 7 kap. 16 sekretesslagen (1980:100) 2 har ett rekryteringsföretag inte ansetts ha rätt att behandla betyguppgifter avseende studenter på en högskola för att kunna underlätta rekryte- 1 2 Regler för användningen av personuppgifter mm vid direktmarknadsföring för försäljnings-, insamlings-, medlemvärvningsändamål och liknande. Se Angående denna bestämmelse se nästa avsnitt. 4

5 ring ( , mål nr ). Domskälen är emellertid mycket kortfattade och föga upplysande. När det mer specifikt gäller behandling för marknadsföringsändamål torde det rättsliga stöd som kan åberopas för denna främst vara intresseavvägningen. Det är åtminstone när det gäller personer som marknadsföraren saknar kontakt med svårt att tänka sig att arbeta med samtycken. Datalagskommittén uttalade mot bakgrund av den ovillkorliga rätt att motsätta sig behandling för direkt marknadsföring som den registrerade har enligt 11 att intresset hos de registrerade som inte har motsatt sig behandling av personuppgifter för direkt marknadsföring ofta kan antas väga ganska lätt i jämförelse med den personuppgiftsansvariges kommersiella intressen (SOU 1997 s. 362 f.). Behandlingen skulle med detta resonemang vara tillåten om den inte är allt för närgången, t.ex. bygger på avancerade kundprofiler. I ett annat rättsfall som gällde tillämpligheten av 7 kap. 16 sekretesslagen har Kammarrätten i Jönköping emellertid intagit en restriktiv tolkning. Det ansågs inte att ett företag som sålde produkter till jordbrukare kunde behandla deras personuppgifter, som hade begärts ut från Jordbruksverket, efter en intresseavvägning ( , mål nr ). I direktivets ingress (punkt 30) anges att medlemsstaterna närmare får ange på vilka villkor personuppgifter i marknadsföringssyfte får vidarebefordras till tredje man. I personuppgiftslagen behandlas denna situation inte särskilt, utan i normfallet får frågan om samtycke för behandlingen saknas bedömas enligt 10 punkt f. I de ovan nämnda reglerna som utfärdats av SWEDMA anges att uppgifter i vissa situationer får lämnas ut för planerad marknadsföring som har en näraliggande och naturlig koppling till anknytningen mellan den registrerande och den personuppgiftsansvarige. När det gäller formerna för markandsföringen kan konstateras att Sverige för att implementera Europaparlamentet och Rådets direktiv 97/7/EG om konsumentskydd vid distansavtal och Europaparlamentet och Rådets direktiv 97/66/EG om behandling av personuppgifter och skydd för privatlivet inom telekommunikationsområdet har infört en ny bestämmelse i 13 a marknadsföringslagen (1995:450) som anger att en näringsidkare vid marknadsföring till en fysisk person bara får använda telefax eller sådana uppringningsautomater eller andra liknande automatiska system för individuell kommunikation som inte betjänas av någon enskild om personen lämnat sitt samtycke på förhand (första stycket). Andra metoder individuell kommunikation på distans, t.ex. elektronisk post eller telemarketing, får näringsidkaren använda om den fysiska personen inte tydligt motsatt sig att denna metod används (andra stycket). 4. Kommersialiseringen av myndighetsinformation Myndigheternas informationssamlingar har ett betydande värde även utanför myndigheternas egen verksamhet. Detta innebär att det finns en potentiell möjlighet för somliga myndigheter att tillhandahålla informationstjänster mot betalning och på det sättet minska behovet av skattefinansiering, men även att den privata sektorn försöker få tillgång till den obearbetade informationen i myndigheternas databaser för att sedan på olika sätt förädla och sälja den. Detta scenario ger upphov till ett antal grundläggande frågeställningar av såväl rättslig som politisk karaktär. Hur skall rollfördelningen när det gäller aktivt tillgängliggörande av myndighetsinformation se ut? Hur skall rätten att få tillgång till myndighetsinformation utformas? Hur hanteras konflikter med upphovsrätten och personuppgiftsskyddet? Hur skall myndigheterna prissätta informationen? 5

6 Rättsläget beträffande dessa frågor varierar kraftigt mellan de olika medlemsstaterna, en omständighet som EU-kommissionen har uppfattat som problematisk både för medborgarnas insyn och för det europeiska näringslivets konkurrenskraft. I slutet av 1998 publicerade EUkommissionen en s.k. grönbok som närmare belyser situationen i det olika medlemsstaterna och initierar en debatt kring dessa frågor. 3 Det har ryktats om att arbetet med ett nytt EGdirektiv pågår, men att frågornas komplexitet och politiska brännkraft gör att detta försenats. Det finns emellertid redan idag gemensamhetsregler som påverkar kommersialiseringen av myndighetsinformation. Framför allt är det ovan nämnda dataskyddsdirektivet som får stor genomslagskraft, men även den konkurrensrättsliga regleringen och det föreslagna direktivet om upphovsrätten i informationssamhället är av betydelse. I denna korta presentationen skall det svenska regelverket när det gäller den privata sektorns kommersialiseringen av myndighetsinformation beröras i två hänseenden. För det första handlar det om den rättsliga regleringen av rätten att få tillgång till myndighetsinformation främst den s.k. handlingsoffentligheten. För det andra handlar det om den privata sektorns möjligheter enligt personuppgiftslagstiftningen och upphovsrättslagstiftningen att vidareutnyttja denna information. Allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar har en central roll i det svenska statsskicket och dess rötter löper tillbaka till mitten av 1700-talet. Handlingsoffentligheten, som idag regleras i 2 kap. tryckfrihetsförordningen, avser att garantera rättssäkerheten, effektiviteten i förvaltningen och effektiviteten i folkstyret. För vilket ändamål rätten till allmänna handlingar utnyttjas i det enskilda fallet saknar dock betydelse och ändamålet med behandlingen får inte efterforskas av myndigheten i större utsträckning än vad som behövs för att en sekretessprövning skall kunna göras (2 kap. 14 tredje stycket). Detta innebär att även uttag av information i kommersiella syften kan ske med stöd av denna reglering. Den information som är mest intressant för den privata sektorn är den som ingår i digitala databaser. Det blir därför betydelsefullt att undersöka i vilken omfattning hela eller delar av dessa databaser är tillgängliga med stöd av handlingsoffentligheten. Av 2 kap. 3 tryckfrihetsförordningen framgår att inte bara framställningar i skrift eller bild utan även upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel räknas som en handling. Medan det traditionella handlingsbegreppet tar sikte på bäraren pappret tar upptagningsbegreppet sikte på informationsinnehållet. För att en handling skall vara allmän, och därmed tillgänglig på begäran från en enskild krävs att den anses förvarad hos myndigheten och att den därtill anses som inkommen dit eller upprättad där. Förvaringsbegreppet har i en digital miljö kopplats till att informationen är tillgänglig för myndigheten på så sätt att den kan överföras till läsbar form med hjälp av den utrustning som myndigheten förfogar över. Sådana uppgiftskonstellationer som har ett sakligt sammanhang och som kan ställas samman med rutinbetonade åtgärder är att betrakta som förvarade hos myndigheten. Detta innebär att inte bara uppgiftskonstellationer som fixerats, utan varje sammanställning av uppgifter i en databas som kan åstadkommas med rutinbetonade åtgärder är att betrakta som en förvarad handling (potentiell handling). Inte heller kravet på att en handling skall vara upprättad innebär i detta avseende någon begränsning i rätten att ta del av uppgifter i en databas. I 2 kap. 7 andra stycket punkten 1 anges nämligen att diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som föres fortlöpande anses upprättad redan när denna handling färdigställs för anteckning eller införing. Uppgifter som 3 Information från den offentliga sektorn: en värdefull resurs för Europa, COM (1998)

7 därefter förs in i databasen blir sålunda omedelbart tillgängliga enligt handlingsoffentligheten. Den information som är av intresse för den privata sektorns kommersialiseringsverksamhet torde i stor utsträckning ingå i denna typ av löpande förda förteckningar. Ofta ingår personuppgifter i de handlingar som är av kommersiellt intresse. I svensk rätt har personuppgiftsregleringen i utgångsläget fått vika för insynsintresset. Detta framgår redan av handlingsoffentlighetens ställning som grundlag, men har vid implementeringen av dataskyddsdirektivet även kommit till uttryck i 8 personuppgiftslagen, där det anges att lagen inte skall tillämpas i den utsträckning det skulle inskränka en myndighets skyldighet enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen att lämna ut personuppgifter. 4 I två situationer vid sidan av den traditionella sekretessen har emellertid intresset av att reglera personuppgiftsbehandlingen fått företräde framför insynsintresset. Den första situationen är bestämmelsen i 2 kap. 3 sista meningen tryckfrihetsförordningen som innebär att en upptagning som ingår i personregister inte anses förvarad hos en myndighet trots att den rent tekniskt är tillgänglig om myndigheten enligt lag eller förordning eller särskilt beslut som grundar sig på lag, saknar befogenhet att göra överföringen till läsbar form. Om t.ex. en registerlag förbjuder en myndighet att använda vissa sökbegrepp räknas den upptagning som skulle kunna fås fram med denna sökning inte som förvarad hos myndigheten. Den andra situationen är bestämmelsen i 7 kap. 16 sekretesslagen (1980:100) som innebär att sekretess gäller för personuppgift, om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med personuppgiftslagen. Detta innebär t.ex. att om uppgifterna skall användas för marknadsföringsändamål och denna behandling inte bedöms kunna ske enligt personuppgiftslagen utan att de registrerade lämnat sitt samtycke, så gäller sekretess för uppgifterna enligt 7 kap. 16 sekretesslagen. Indirekt öppnar denna regel sålunda för en viss prövning av det ändamål för vilka uppgifterna skall användas (jfr. de i föregående avsnitt nämnda målen om behandling med stöd av intresseavvägningen i 10 punkt f personuppgiftslagen, där huvudfrågan var om sekretess enligt 7 kap. 16 gällde för uppgifterna). Upphovsrätten innebär för svenskt vidkommande ingen begränsning i rätten att ta del av allmän handling som upprättats hos en myndighet. 5 Den upphovsrättsliga regleringen innebär emellertid vissa begränsningar när det gäller den privata sektorns möjligheter att förfoga över den information som erhållits med stöd av handlingsoffentlighet. Till denna fråga skall vi återkomma nedan. En för kommersiella aktörer viktig begränsning i handlingsoffentligheten är att myndighet enligt 2 kap. 13 tryckfrihetsförordningen inte är skyldig att lämna ut upptagning för auto- 4 5 Denna ordnings förenlighet med dataskyddsdirektivet har emellertid ifrågasatts, se t.ex. lagrådets yttrande i Prop. 1997/98:44 s. 231 ff. På senare tid har förhållande mellan offentlighetsprincipen och upphovsrätten till inkommande handlingar varit föremål för diskussion. Detta mot bakgrund av att den s.k. scientologbibeln lämnades in till ett antal svenska myndigheter och därmed blev tillgänglig med stöd av offentlighetsprincipen. För att förhindra att offentlighetsprincipen missbrukas har en ny sekretessbestämmelse införts i 8 kap. 27 sekretesslagen. Bestämmelsen har följande lydelse: Sekretess gäller hos myndighet för uppgift i ett upphovsrättsligt skyddat verk som inte kan antas sakna kommersiellt intresse, 1. om det av särskild anledning kan antas att verket inte tidigare har offentliggjorts i den mening som avses i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, 2. om det av särskild anledning kan antas att verket har kommit in till myndigheten utan rättighetshavarens samtycke, och 3. om ett röjande av uppgiften innebär ett upphovsrättsligt förfogande, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att rättighetshavaren lider skada. Vid tillämpningen av första stycket skall ett verk som hartillhandahållits enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen eller har lämnats från en myndighet till en annan inte därigenom anses offentliggjort. 7

8 matisk databehandling i annan form än utskrift. En utvidgning av handlingsoffentligheten till att omfatta även utlämnande i digital form föreslogs av Datalagskommittén i SOU 1997:39, men har ännu inte lett till någon lagstiftning. Redan idag kan naturligtvis en myndighet tillmötesgå en begäran om utlämnande i digital form något som också sker i relativt stor omfattning men ett sådant tillhandahållande sker inte med stöd av handlingsoffentligheten. I detta läge gäller sålunda att utlämnandets förenlighet med personuppgiftslagen och upphovsrättslagen måste prövas. Om ett utlämnande i digital form bedöms kunna ske har myndigheten möjlighet att ta ut en ersättning som överstiger avgifterna som får tas ut för kopia av allmän handling. Den andra betydelsefulla frågeställning som sammanhänger med den privata sektorns möjligheter att kommersialisera myndighetsinformation är i vilken utsträckning den information som lämnas ut från myndigheterna enligt handlingsoffentligheten eller med annat författningsstöd får vidareutnyttjas enligt personuppgifts- och upphovsrättslagstiftningarna. Möjligheterna att behandla personuppgifter för kommersiella ändamål har behandlats i avsnitt 3 ovan. Det som sagts i detta sammanhang gäller i allt väsentligt även när informationen ursprungligen kommer från den offentliga sektorn. Här skall endast påpekas att uppgifternas ursprung kan få betydelse vid en eventuell intresseavvägning enligt 10 punkt f. Medborgarna som uppgifterna avser har ju många gånger varit rättsligt förpliktade att lämna uppgifterna till myndigheten och har därmed kanske ett tyngre vägande intresse att slippa behandling för kommersiella ändamål. Den upphovsrättsliga regleringen hindrar som framgått ovan inte att allmän handling som utgör eller innehåller ett skyddat verk lämnas ut. Däremot kan den upphovsrättsliga regleringen i viss utsträckning hindra att verk som skapats av myndigheter mångfaldigas eller görs tillgängliga för allmänheten. Det finns i svensk rätt tre olika nivåer av upphovsrättsligt skydd för material som skapas hos myndigheter. En första grupp består av den typ av handlingar, t.ex. författningar, domar och beslut, som enligt 9 upphovsrättslagen he lt undantas från upphovsrättsligt skydd. En andra gruppen omfattar den stora massan myndighetshandlingar som inte omfattas av 9, t.ex. olika skrivelser eller publikationer. För dessa gäller att de får återges utan upphovsmannens samtycke, men att de ideella rättigheterna till verket måste respekteras (26 a andra stycket). Den tredje gruppen består av sådana verk som åtnjuter fullt upphovsrättsligt skydd, t.ex. kartor, datorprogram och verk som är resultatet av vetenskaplig forskning (26 a tredje stycket). Till denna tredje grupp hör också och detta är betydelsefullt för kommersialiseringens villkor verk av vilka myndighet tillhandahåller exemplar i samband med affärsverksamhet. Detta innebär att om myndigheten själv i affärsverksamhet tillhandahåller en cd-rom med t.ex. en skyddad sammanställning, så kan ett privat företag inte utan myndighetens tillstånd förfoga över detta verk. Bestämmelsen torde däremot inte vara tillämplig om myndigheten tillhandahåller motsvarande uppgifter ur sammanställningen via en online-uppkoppling. I denna situation är det ju inte exemplar av verket som tillhandahålls. 5. Slutord Information i olika former spelar en allt viktigare roll i ekonomiska sammanhang och denna utveckling innebär nya utmaningar för juridiken. Informationens kommersialisering, som i storutsträckning blivit möjlig genom informationsteknikens landvinningar, aktualiserar inte bara svårigheter att tillämpa den befintliga regleringen, utan nödvändiggör också en rättspolitisk diskussion om hur grundläggande intressen såsom handlingsoffentlighet, skydd för personuppgifter och upphovsrätt skall vägas mot varandra i framtiden. Rättsvetenskapliga analyser av dessa frågor måste ofta vara tvärjuridiska och dessutom beakta den starka internationella dimensionen i informationsekonomin. 8

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) registrering av icke kyrkotillhöriga barn

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) registrering av icke kyrkotillhöriga barn Datum Diarienr 2014-01-23 1842-2013 Kyrkostyrelsen Svenska kyrkan 751 70 Uppsala Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) registrering av icke kyrkotillhöriga barn Datainspektionens beslut

Läs mer

Betänkandet Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (SOU 2010:4)

Betänkandet Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (SOU 2010:4) Yttrande Diarienr 2010-06-21 552-2010 Ert diarienr Ju2010/1020/L6 Regeringskansliet Justitiedepartementet Betänkandet Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (SOU 2010:4) Datainspektionen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 juli 2015 Ö 2345-15 KLAGANDE JH SAKEN Utfående av allmän handling ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts beslut 2015-04-13 Dnr 210-15

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Allmänna handlingar i elektronisk form

Allmänna handlingar i elektronisk form Allmänna handlingar i elektronisk form - offentlighet och integritet Slutbetänkande av E-offentlighetskommittén Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2010:4 Innehåll Sammanfattning 13 Författningsförslag

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

Välkommen! Juridik för kommunikatörer. 28 november 2012

Välkommen! Juridik för kommunikatörer. 28 november 2012 Välkommen! Juridik för kommunikatörer 28 november 2012 Faktiskt handlande Serviceskyldighet (4 ) Tillgänglighet (5 ) Samverkan mellan myndigheter (6 ) Ärendehandläggning Rätt till tolk (8 ) Rätt att anlita

Läs mer

DOM. Meddelad i Sundsvall. KLAGANDE Utbudet i Sverige AB, 556662-1727 Box 45404 104 30 Stockholm. SAKEN Rätt att ta del av allmän handling

DOM. Meddelad i Sundsvall. KLAGANDE Utbudet i Sverige AB, 556662-1727 Box 45404 104 30 Stockholm. SAKEN Rätt att ta del av allmän handling KAMMARRÄTTEN l SUNDSVALL DOM Meddelad i Sundsvall Sida l (6) KLAGANDE Utbudet i Sverige AB, 556662-1727 Box 45404 104 30 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Gymnasienämnden i Skellefteå kommuns beslut den 16

Läs mer

Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag

Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag I denna promemoria finns information om personuppgiftslagen ( PuL ) som från och med den 1 oktober i år börjar gälla för de flesta behandlingar av personuppgifter

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Elektroniska utlämnanden från Bolagsverkets register

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Elektroniska utlämnanden från Bolagsverkets register Datum Diarienr 2014-10-02 2148-2014 Bolagsverket 851 81 Sundsvall Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Elektroniska utlämnanden från Bolagsverkets register Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Daniel Westman 1 2001-06-20

Daniel Westman 1 2001-06-20 Daniel Westman 1 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar E-handelsdirektivet (Ds 2001:13) Med anledning av promemorians förslag till svensk implementering av E-handelsdirektivets regler om ansvarsfrihet

Läs mer

Vidareutnyttjande av offentlig information. En vägledning för myndigheter

Vidareutnyttjande av offentlig information. En vägledning för myndigheter Vidareutnyttjande av offentlig information En vägledning för myndigheter 7 Innehåll 1 Inledning... 10 1.1 Varför främja vidareutnyttjande?... 10 1.2 Vägledningens syfte och målgrupp... 11 1.3 Vägledningens

Läs mer

Personuppgiftsombudet

Personuppgiftsombudet Personuppgiftsombudet Datainspektionen informerar Personuppgiftsombudet Med den här skriften vill Datainspektionen informera om personuppgiftsombudets roll och arbetsuppgifter. Den innehåller upplysningar

Läs mer

Regel. Behandling av personuppgifter i Riksbanken. 1 Personuppgifter

Regel. Behandling av personuppgifter i Riksbanken. 1 Personuppgifter Regel BESLUTSDATUM: 2013-11-06 BESLUT AV: Anders Vredin BEFATTNING: Avdelningschef ANSVARIG AVDELNING: Stabsavdelningen FÖRVALTNINGSANSVARIG: Åsa Sydén HANTERINGSKLASS Ö P P E N SVERIGES RIKSBANK SE-103

Läs mer

Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen

Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen Beslut Dnr 2008-03-26 1202-2007 Tyco Electronics Svenska AB Ombud: Jur. Kand. Patrik Ottosson Maqs Law Firm Advokatbyrå AB Box 119 18 404 39 GÖTEBORG Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen

Läs mer

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen 1(6) Näringsdepartementet Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen har erhållit rubricerade remiss för yttrande och lämnar här följande synpunkter. Sammanfattning

Läs mer

Frågor & svar om nya PuL

Frågor & svar om nya PuL Frågor & svar om nya PuL Fråga 1: Varför ändras PuL? PuL ändras för att underlätta vardaglig behandling av personuppgifter som normalt inte medför några risker för att de registrerades personliga integritet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS Mål nr 3695-14 meddelad i Stockholm den 29 oktober 2014 KLAGANDE Accurate Care AS Ombud: Advokat Magnus Fridh och jur. kand. Erik Sandström Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050

Läs mer

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter)

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Avtal Datum Dnr Sid 1 (5) AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Parter 1. Umeå universitet, institutionen för (namn),

Läs mer

Stockholm den 28 april 2015

Stockholm den 28 april 2015 R-2015/0430 Stockholm den 28 april 2015 Till Finansdepartementet Fi2012/4241 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Skatteverkets promemoria

Läs mer

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister REMISSYTTRANDE Vår referens: 2015/03/005 Er referens: Fi2012/4241 1 (6) 2015-04-30 Skatte- och Tullavdelningen Att. Helena Persson Finansdepartementet S-103 33 Stockholm Via e-post till fi.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Personuppgifter i forskningen vilka regler gäller?

Personuppgifter i forskningen vilka regler gäller? Personuppgifter i forskningen vilka regler gäller? Uppdaterad i mars 2013 Personuppgifter i forskningen vilka regler gäller? Vad gäller när en forskare hanterar integritetskänsligt material i sin forskning?

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för kommunens externa och interna webbplatser. Fastställd av kommundirektören 2008-04-08

Tillämpningsanvisningar för kommunens externa och interna webbplatser. Fastställd av kommundirektören 2008-04-08 Tillämpningsanvisningar för kommunens externa och interna webbplatser Fastställd av kommundirektören 2008-04-08 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING I 1. Styrdokument inom kommunikationsområdet 1

Läs mer

Jonatan Lundgren. Upphovsrätt och Internet

Jonatan Lundgren. Upphovsrätt och Internet Jonatan Lundgren Upphovsrätt och Internet Del 1 GRUNDLÄGGANDE UPPHOVSRÄTT OCH INTERNET 2. Internet... 8 3. Upphovsrätt och skydd... 9 4. Vad skyddar upphovsrätten?... 12 5. Upphovsmannens rättigheter...

Läs mer

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 15/6 2005

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 15/6 2005 Många rättsområden! IT-rätt Intro 15/6 2005 Internationell dimension Avtalsrätt Köprätt Marknadsföring Straffrätt Yttrandefrihet, tryckfrihet. Personlig integritet Immaterialrätt Mats Nordenborg 1 Mats

Läs mer

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Fri rörlighet för informationstjänster. Bolagsrätt och finansiell information. Fri rörlighet för information, datasäkerhet

Läs mer

Regler för behandling av personuppgifter enligt personuppgiftslagen

Regler för behandling av personuppgifter enligt personuppgiftslagen Regler för behandling av personuppgifter enligt personuppgiftslagen 2013-03-01 Innehåll 1. Kort om personuppgiftslagen... 1 2. Några begrepp i PuL... 1 3. Grundläggande krav på behandling av personuppgifter...

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800).

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800). 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06 Närvarande: F.d. justitieråden Torgny Håstad och Sten Heckscher samt justitierådet Göran Lambertz. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering

Läs mer

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Datainspektionen informerar 1 Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Innehåll Inledning... 4 Fakta om PuL... 5 Så här kan du få rättelse... 6 Rätten till registerutdrag... 6 Möjligheten att själv

Läs mer

Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39) Yttrande till Näringsdepartementet

Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39) Yttrande till Näringsdepartementet 1 (5) Kommunledningskontoret 2014-09-18 Dnr KS 2014-686 Fredrik Eriksson Kommunstyrelsen Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39) Yttrande till Näringsdepartementet KOMMUNLEDNINGSKONTORETS

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsregisterlagen (1997:934); SFS 2001:413 Utkom från trycket den 15 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 24 oktober 2014 B 5749-13 KLAGANDE MR Ombud: Jur.kand. FE MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Förseelse mot förordningen

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) registrering av kunduppgifter samt klagomåls- och reklamationshantering

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) registrering av kunduppgifter samt klagomåls- och reklamationshantering Beslut Dnr 2009-01-12 780-2008 Big Travel Sweden AB Jöns Filsgatan 3 203 12 Malmö Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) registrering av kunduppgifter samt klagomåls- och reklamationshantering Datainspektionens

Läs mer

Fråga om tillämpning av undantagsregeln i 5 a personuppgiftslagen.

Fråga om tillämpning av undantagsregeln i 5 a personuppgiftslagen. HFD 2015 ref 3 Fråga om tillämpning av undantagsregeln i 5 a personuppgiftslagen. Lagrum: 5 a personuppgiftslagen (1998:204) 2Secure Screening AB (bolaget) tillhandahöll en tjänst som gav företag, organisationer

Läs mer

Rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa inom försäkringsbranschen

Rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa inom försäkringsbranschen CIRKULÄR A 01/2009 Till Trafikförsäkringsföreningens medlemmar Rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa inom försäkringsbranschen Sveriges Försäkringsförbund (Förbundet) är en branschorganisation

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-04. Slopad förmögenhetsskatt m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-04. Slopad förmögenhetsskatt m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-04 Närvarande: f.d. justitierådet Nina Pripp, f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson och justitierådet Lars Dahllöf. Slopad förmögenhetsskatt m.m.

Läs mer

PSI. Hur har Public Sector Information direktivet (PSI) påverkat Skatteverkets verksamhet?

PSI. Hur har Public Sector Information direktivet (PSI) påverkat Skatteverkets verksamhet? Hur har Public Sector Information direktivet () påverkat Skatteverkets verksamhet? Den 24 november 2009 Lars Haglund Rättsavdelningen Skatteverket Europaparlamentets och Rådets direktiv 2003/48/EG av den

Läs mer

PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL - DM

PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL - DM 1 Microsoft AB ( Microsoft ), Box 27, 164 93 KISTA och ( Personuppgiftsbiträdet ) har denna dag träffat följande PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL - DM Bakgrund Personuppgiftslagen ställer krav på skriftligt

Läs mer

Kommittédirektiv. Behandling av personuppgifter inom studiestödsområdet. Dir. 2006:90. Beslut vid regeringssammanträde den 31 augusti 2006.

Kommittédirektiv. Behandling av personuppgifter inom studiestödsområdet. Dir. 2006:90. Beslut vid regeringssammanträde den 31 augusti 2006. Kommittédirektiv Behandling av personuppgifter inom studiestödsområdet Dir. 2006:90 Beslut vid regeringssammanträde den 31 augusti 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall granska regleringen

Läs mer

EUs nya personuppgiftslagstiftning. Agnes Andersson Hammarstrand, IT-advokat Setterwalls Advokatbyrå

EUs nya personuppgiftslagstiftning. Agnes Andersson Hammarstrand, IT-advokat Setterwalls Advokatbyrå EUs nya personuppgiftslagstiftning Agnes Andersson Hammarstrand, IT-advokat Setterwalls Advokatbyrå Ny personuppgiftsförordning - en fråga för alla 2 Agenda Personuppgiftslagen idag Nya lagen - bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv

Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv En presentation från Johan Bålman 1 Myndigheterna medverkar på olika nivåer Delegationen beslutar generaldirektörerna

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-09-16. Gemensamt konsumentskydd i EU

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-09-16. Gemensamt konsumentskydd i EU 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-09-16 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Gemensamt konsumentskydd i EU Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-12-19. Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, regeringsrådet Nils Dexe och justitierådet Lars Dahllöf.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-12-19. Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, regeringsrådet Nils Dexe och justitierådet Lars Dahllöf. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-12-19 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, regeringsrådet Nils Dexe och justitierådet Lars Dahllöf. Omreglering av apoteksmarknaden Enligt en

Läs mer

Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m.

Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m. Datum Diarienr 2014-09-30 1317-2013 Förvaltningsrätten i Uppsala Box 1853 751 48 Uppsala Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m. Datainspektionens beslut 1. Datainspektionen

Läs mer

Tillsyn mot Wihlborgs Fastigheter AB avseende användning av positioneringssystemet ABAX

Tillsyn mot Wihlborgs Fastigheter AB avseende användning av positioneringssystemet ABAX Datum Diarienr 2014-02-07 234-2013 Wihlborgs Fastigheter AB Dockplatsen 16 Box 97 201 20 Malmö Tillsyn mot Wihlborgs Fastigheter AB avseende användning av positioneringssystemet ABAX Datainspektionens

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Avgift för utlämnande av allmänna handlingar

Avgift för utlämnande av allmänna handlingar Avgift för utlämnande av allmänna handlingar Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-12 75 Avgift för utlämnande av allmänna handlingar Innehållsförteckning Offentlighetsprincipen...1 Tillämpliga lagar och

Läs mer

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19)

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2007-10-01 Stockholm Dnr 417/07 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) användning av biometri inom arbetslivet

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) användning av biometri inom arbetslivet Datum Diarienr 2010-11-12 1765-2009 The Phone House AB 131 04 NACKA Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) användning av biometri inom arbetslivet Datainspektionens beslut Datainspektionen bedömer

Läs mer

KS 10 9 APRIL 2014. Öppna data i Uppsala kommun. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

KS 10 9 APRIL 2014. Öppna data i Uppsala kommun. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta KS 10 9 APRIL 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Duvner Sara Landström Huss Maria Datum 2014-04-01 Diarienummer KSN-2014-0323 Kommunstyrelsen Öppna data i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204)

Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) BESLUT Dnr 2006-02-24 1344-2005 Svenska Bankföreningen Box 7603 103 94 Stockholm Såsom ombud för: Se bilaga. Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) Datainspektionens beslut

Läs mer

Datainspektionen informerar. Intresseavvägning enligt personuppgiftslagen

Datainspektionen informerar. Intresseavvägning enligt personuppgiftslagen Datainspektionen informerar Intresseavvägning enligt personuppgiftslagen 12 Innehåll Inledning... 4 Definitioner... 4 När tillämpas PuL?... 6 Tillåten behandling?... 7 Behandling efter en intresseavvägning...

Läs mer

Rubrik: Internationell upphovsrättsförordning (1994:193)

Rubrik: Internationell upphovsrättsförordning (1994:193) SFS nr: 1994:193 Departement/ myndighet: Justitiedepartementet L3 Rubrik: Internationell upphovsrättsförordning (1994:193) Utfärdad: 1994-04-14 Ändring införd: t.o.m. SFS 2009:1420 1 I denna förordning

Läs mer

Information till nyanställda inom barn- och utbildningsförvaltningen

Information till nyanställda inom barn- och utbildningsförvaltningen Nämndsekreterare 1 (5) Information till nyanställda inom barn- och Myndighet Myndigheter är de organ som ingår i den statliga och kommunala förvaltningen. Barn- och utbildningsnämnden är en myndighet som

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 mars 2014 Ö 5306-13 KLAGANDE Juridikfronten, 802472-8704 Carl Krooks gata 42 252 25 Helsingborg Ställföreträdare: MT MOTPART RAP

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Webbjuridiska regler vid publicering på Region Skånes hemsidor 2009-06-08

Webbjuridiska regler vid publicering på Region Skånes hemsidor 2009-06-08 Sidan 1 av 7 Webbjuridiska regler vid publicering på Region Skånes hemsidor 2009-06-08 1. Syfte Syftet med detta dokument är att ur ett juridiskt perspektiv förtydliga vilka regler, utöver lagarna, som

Läs mer

Regeringens proposition 1997/98:44

Regeringens proposition 1997/98:44 Regeringens proposition 1997/98:44 Hämtad från Sören Ömans hemsida www.sorenoman.se Personuppgiftslag Prop. 1997/98:44 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 8 december 1997

Läs mer

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region)

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Dagar om lagar 4 5 november 2014 Bo Thalén Vem äger patientjournalerna? (I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Kan patientjournaler överlämnas från en vårdgivare

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation

Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation 1 Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation Riksdagen antog i december 2003 regeringens proposition 2003/2004:26 om nya regler för fakturor när det gäller mervärdesskatt. De

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) hantering av personnummer i samband med prisförfrågan

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) hantering av personnummer i samband med prisförfrågan Datum Dnr 2007-10-08 246-2007 TeliaSonera AB Att: Conny Larsson Mårbackagatan 11 123 86 Farsta Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) hantering av personnummer i samband med prisförfrågan Datainspektionens

Läs mer

Regler för behandling av personuppgifter samt blanketter för anmälan av personuppgiftsbehandling

Regler för behandling av personuppgifter samt blanketter för anmälan av personuppgiftsbehandling Regler för behandling av personuppgifter samt blanketter för anmälan av personuppgiftsbehandling enligt Personuppgiftslagen (1998:204) vid Göteborgs universitet. Regler för behandling av personuppgifter

Läs mer

Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-02 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Upphovsmannens rätt till ersättning

Läs mer

Datainspektionens tillsyn av länsstyrelsernas elektroniska förvaltning

Datainspektionens tillsyn av länsstyrelsernas elektroniska förvaltning Bilaga 1 Datainspektionens tillsyn av länsstyrelsernas elektroniska förvaltning Datainspektionen granskade under år 2010 Länsstyrelsen i Västra Götalands hantering av personuppgifter i den elektroniska

Läs mer

Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet)

Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet) Lagrådsremiss Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 1 oktober 2015 Peter Hultqvist Maria

Läs mer

http://62.95.69.15/cgi-bin/thw?%24%7bhtml%7d=sfst_lst&%24...

http://62.95.69.15/cgi-bin/thw?%24%7bhtml%7d=sfst_lst&%24... 1 av 15 2007-10-26 18:01 Databas: SFST Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 1 av 1 i SFST Länk till register Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Viss kreditgivning till konsumenter Enligt

Läs mer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer 1 (5) 2013-06-12 Dnr SU FV-1.1.3-1062-13 Regeringskansliet (Näringsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Effektivare konkurrenstillsyn (SOU 2013:16) Sammanfattning Juridiska fakultetsnämnden avstyrker

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 11 juni 2009 KLAGANDE Vägverket Ombud: Verksjurist Rogert Andersson Vägverket 781 87 Borlänge MOTPART Grundels Fönstersystem & Måleri AB, 556447-4038

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning Utkast 27.11.2014 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om avgiftsbelagda prestationer vid Finlands skogscentrals enhet för offentliga tjänster Utfärdad i Helsinfors den december 2014 I enlighet

Läs mer

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29)

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) 02318/09/SV WP167 Yttrande 8/2009 Om skydd av personuppgifter insamlade och behandlade av skattefria butiker

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-678 55 00 Peder.cristvall@pts.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En mer rättssäker

Läs mer

Personuppgiftslagen 20 april 2010

Personuppgiftslagen 20 april 2010 Personuppgiftslagen 20 april 2010 Kristina Blomberg info@pulpedagogen.se 08-36 22 30, 070-751 90 41 www.pulpedagogen.se Historia FoB-arna startade diskussionen på 1960-talet Datalagen (och Datainspektionen)

Läs mer

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Datainspektionen informerar 1 Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Ändringar i PuL Observera att innehållet i den här skriften inte är anpassat till de ändringar i PuL som trädde i kraft den 1 januari

Läs mer

Konsumentverket arbetar för dig!

Konsumentverket arbetar för dig! Konsumentverket arbetar för dig! Obeställd e-postreklam - Lagstiftning, Tillämpning och Tillsyn Ola Svensson Rättsenhet 3 Konsumentverket/KO De viktigaste konsumentlagarna Marknadsföringslagen Avtalsvillkorslagen

Läs mer

Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare

Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare f r e d r i k bernd t & maria holme Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare Den beslutsordning med särskilt kvalificerade beslutsfattare som infördes i och med införandet av skatteförfarandelagen

Läs mer

Gällande ordning Enligt 3 personuppgiftslagen (1998:204) definieras samtycke som:

Gällande ordning Enligt 3 personuppgiftslagen (1998:204) definieras samtycke som: Vägledande uttalande Vägledande uttalande om frågan om samtycke till att ta emot obeställd reklam när samtycket ges innebörden att även gälla mottagandet av sådan reklam från en tredje part med vilken

Läs mer

Malmö stads riktlinjer för sociala medier

Malmö stads riktlinjer för sociala medier Malmö stads riktlinjer för sociala medier Bakgrund Sociala medier är i första hand en plats för dialog och inte en traditionell reklamkanal. Det handlar först och främst om kommunikation, konversation

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 4 andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200); artikel 132.1 e mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG)

Lagrum: 3 kap. 4 andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200); artikel 132.1 e mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG) HFD 2015 ref 34 En apnéskena utgör inte en sådan dentalteknisk produkt som är undantagen från skatteplikt enligt mervärdesskattelagen. Förhandsbesked angående mervärdesskatt. Lagrum: 3 kap. 4 andra stycket

Läs mer

Policy för hantering av personuppgifter

Policy för hantering av personuppgifter Policy för hantering av personuppgifter Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: Policy för hantering av personuppgifter Beslutsdatum: 2013-10-15 Dokumentansvarig

Läs mer

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 8 januari 2015 KLAGANDE Gothia Protection Group AB, 556567-5013 Ombud: AA Gothia Protection Group AB Box 2003 438 11 Landvetter MOTPART

Läs mer

Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204)

Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) Datum Diarienr 2011-04-13 352-2011 SJ AB 105 50 STOCKHKOLM Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) Datainspektionens beslut Datainspektionen meddelar undantag från förbudet

Läs mer

Åtta sidor om sekretess. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Åtta sidor om sekretess. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten Åtta sidor om sekretess inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten 1 Offentlighet och sekretess Sekretesslagen Sekretesslagen (1980:100) och sekretessförordningen (1980:657) innehåller bestämmelser

Läs mer

Ny dataskyddslagstiftning i Europa. Agnes Andersson Hammarstrand

Ny dataskyddslagstiftning i Europa. Agnes Andersson Hammarstrand 1 Ny dataskyddslagstiftning i Europa Agnes Andersson Hammarstrand Ny personuppgiftsförordning - en fråga för alla 3 Agenda Personuppgiftslagen idag Nya lagen - bakgrund De största förändringarna Sammanfattning

Läs mer

Den nya kamera- övervakningslagen

Den nya kamera- övervakningslagen Den nya kamera- övervakningslagen Kameraövervakningslagen (2013:460) innehåller en ny samlad reglering av kameraövervakning, oavsett om allmänheten har tillträde till den övervakade platsen eller inte.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån till företag

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån till företag 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Nils Dexe och justitierådet Lars Dahllöf. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) behandling av personnummer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) behandling av personnummer Datum Diarienr 2014-06-12 1739-2013 Riksidrottsförbundet Idrottens hus 114 73 Stockholm Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) behandling av personnummer Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3)

Yttrande över slutbetänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3) Sida 1 (3) Rättsenheten 2008-06-12 Ert Datum EBM A-2008/0101 Er beteckning Kammaråklagare Johan Lindmark Ju2008/675/L6 Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 Stockholm Datum Dnr Yttrande över slutbetänkandet

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-04-14 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Investeringsfondsfrågor Enligt

Läs mer

Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23

Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2014-10-01 ON 2014/0083 53515 Omsorgsnämnden Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

TOTAL IMMERSION D FUSION RUNTIME LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE

TOTAL IMMERSION D FUSION RUNTIME LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE TOTAL IMMERSION D FUSION RUNTIME LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE Läs noga igenom alla villkor i detta licensavtal (nedan kallat avtalet ) mellan TOTAL IMMERSION och dig själv (nedan kallad du eller LICENSTAGARE

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. 1. lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. 1. lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder, 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Per Virdesten och Margit Knutsson. Förvaltare av alternativa investeringsfonder

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 10.5.2012 2012/2037(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om genomförandet av direktiv 2008/48/EG om konsumentkreditavtal (2012/2037(INI))

Läs mer