Kompletterande kungörelse inför kommunfullmäktiges sammanträde den 28 oktober 2013

Transkript

1 KALLELSEIUNDERRÄ TTELSE (1) Till kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare Kompletterande kungörelse inför kommunfullmäktiges sammanträde den 28 oktober 2013 I enlighet med 5 kap 11 kommunallagen kungörs att nedanstående ärende kommer att behandlas vid kommunfullmäktiges sammanträde den 28 oktober 2013 utöver de ärenden som tidigare har kungjmts. Kompletterande ärende: 8 a. Motion - Sl<apa fler "Trygga boenden". 23 a. Begäran om entledigande från Leif Larsson (C). Kompletterande handlingar: 4. Meddelanden Kompletterande handling angående delårsrappmten från Regionförbundet i Kalmar län. Rapportering om förekomsten av ej verkställda gynnande beslut och domar enligt SoL och LSS. 8. Trygghetsboende i Vimmerby kommun- uppdrag LEIF LARSSON Kommunfullmäktiges ordförande genom Therese Jigsved Kanslijurist

2 Aren d

3 VIMMERBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sidnr Sammanträdesdatum 1(3) Kommunstyrelsen KS 300 Dnr 214/2013 Kod 109 Motion - Skapa fler "Trygga boenden" Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen med följande motivering: Kommunstyrelsen har genom beslut , KS 299, föreslagit kommunfullmäktige dels att uttala att behov föreligger av ett trygghetsboende i Vimmerby under andra halvan av 20 l O-talet, dels att ge i uppdrag till Vimarhem AB att - som komplement till tidigare utredning- brett utreda olika alternativ beträffande kostnader, finansieringsalternativ och utförandealternativ enligt följande direktiv: utredningen bör omfatta olika alternativ vad gäller antal lägenheter, lägenhetsstorlekar, gemensamhetsytor, lokalisering, samt olika finansieringsmöjligheter, försäljningar av bostadsbestånd, utökat aktiekapital eller utförande genom extern intressent. Vimarhem AB ska regelbundet återredovisa ärendet för kommunstyrelsen. Reservationer Ingela Nilsson Nachtweij (C) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Sammanfattning av motionen PerÅke Svensson (C) har i motion väckt frågan om att skapa fler trygga boenden i Vimmerby. Frågan om så kallat trygghetsboende för äldre är alltid aktuell. Ä ven om vår kommun är relativt väl tillgodosedd med lättillgängliga lägenheter är behovet ökande. Ett sådant boende ger förutom trygghet och bekvämlighet för äldre, även ge en avsevärd kostnadsminskning för kommunen, dels beroende på att behovet av vård- och omsorgsboende skjuts fram åtskilliga år, dels att hemtjänstinsatserna skulle kunna utföras rationellare och billigare. Det är därför rimligt att kommunen som har kostnadsfördelar av byggnationen av ett tryggt boende också bygger detsamma. Protokolljusterare Utdragsbestyrkning

4 VIMMERBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sidnr Sammanträdesdatum 2(3) Kommunstyrelsen PerÅke Svensson (C) yrkar att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att utreda en utökning av antalet lägenheter på Granen och att kommunstyrelsen om så visar sig möjligt vid lämplig tidpunkt framlägger förslag på sådan byggnation till fullmäktige Ärendet Motionen Skapa fler "Trygga boenden" väcktes på kommunfullmäktiges sammanträde , KF 164. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Vid dagens sammanträde föreligger motionen. Ärendet diskuteras. Kommunstyrelsen har tidigare under dagens sammanträde, KS 299, hanterat frågan om trygghetsboende i Vimmerby, baserat på ett PM upprättat av ordförande Micael Glennfalk (M) där han anser att Vimarhem AB:s nästa byggprojekt bör vara ett Trygghetsboende i Vimmerby tätort. På u.rpdrag av kommunfullmäktige har Vimarhem AB tidigare gjort en utredning om byggnation av trygghets boende. Kommunstyrelsen beslutade vid dagens sammanträde att förslå kommunfullmäktige besluta att uttala att behov föreligger av ett trygghetsboende i Vimmerby under andra halvan av 2010-talet och att ge i uppdrag till Vimarhem AB att komplettera tidigare utredning brett utreda olika alternativ beträffande kostnader, finansieringsalternativ och utförandealternativ. Förslag till beslut PerÅke Svensson (C) förslår i motionen att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att utreda en utökning av antalet lägenheter på Granen och att kommunstyrelsen om så visar sig möjligt vid lämplig tidpunkt framlägger ett förslag på sådan byggnation till fullmäktige. Ingela Nilsson Nachtweij (C) yrkar bifall till motionen. Leif Carlson (M), Göran Gustafsson (KD) med flera yrkar avslag på motionen. Beslutsgång Ordföranden finner att det föreligger två förslag. Han ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen avslår motionen. Protokolljusterare Utdragsbestyrkning

5 "'tj:f~~ VIMMERBY KOMMUN SAMMANTRÄDEsPROTOKOLL Sidnr Sammanträdesdatum 3(3) Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Motion inlämnad av PerÅke Svensson (C), Id Kommunfullmäktiges beslut , KF 164. Kommunstyrelsens beslut , KS 299. Sändlista Kommunfullmäktige Protokolljusterare Utdragsbestyrkning

6 Motion till ~~~ vif\amerby KOMMUN l<rji nrnunstyrelseförvaltningen Vimmerby kommunfullmäktige Skapa fler "Trygga boenden" Frågan om så kallat Trygghetsboende för äldre är alltid aktuell. Även om vår kommun är relativt väl tillgodosedd med moderna, lättillgängliga lägenheter, ofta med tillgång till gemensamhetsutrymmen för måltider och annan samvaro, är behovet ökande. Ett sådant boende ger förutom trygghet och bekvämlighet för äldre även en avsevärd kostnadsminskning för kommunen. Dels beroende på att behovet av betydligt dyrare vårdoch omsorgsboende skjuts fram åtskilliga år, dels att de hemtjänstinsatser som ofta behövs kan utföras rationellare och därmed billigare. Det är därför rimligt att kommunen som har kostnadsfördelar av byggnationen av ett 11 tryggt boende 11 också bygger detsamma. Det kommunägda boendet på Granen är mycket efterfrågat och ett utökat antallägenheter där skulle ha goda möjligheter att bli uthyrda. En fördel med byggnation på den platsen är möjligheten att utnyttja en del befintliga lokaler. Möjligen finns andra befintliga boenden som också skulle vara lämpliga för dylik utbyggnad för att skapa fler "Trygga Boenden" i Vimmerby kommun. Med hänvisning till ovanstående föreslår vi att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att utreda en utökning av antalet lägenheter på Granen och att kommunstyrelsen om så visar sig möjligt vid lämplig tidpunkt framlägger ettförslag på sådan byggnation till fullmäktige. För Centerpartiets fullmäktigegrupp

7 Aren de

8 Leif Larsson Storgatan Vimmerby Vimmerby 23 oktober 2013 :~~~~~'-~"~~,~-~. Kon~liavdelningen Till Kommunfullmäktige i Vimmerby 7 61'< -ID /j.,., <(, J ' ' r;!j Begäran om entledigande. Härmed begär jag entledigande från samtliga mina förtroendeuppdrag i Vimmerby kommun per den 24 november 2013.

9 Aren de

10 REGIONFÖRBUNDET J KALMAR LÄN Komplettering till tidigare utskickad delårsrapport for Regionforbundet i Kalmar län. Hälsningar Ingemo Ullman REGIONFÖRBUNDET l KALMAR LÄN Besöksadress: Nygatan 34 i KALMAR, Postadress: Box 762, SE KALMAR Tel: , Fax: , E-post: info@rikl.se,

11 Revisorerna REGIONFÖRBUNDET -~l I KALMAR LÄN o/v'/~,_ /o -t?/! t/?'~1': /:/F ~L~~J :,:,.1,.! JlÅtJ /;). J.. l dij/). ~1716 Tilllandstingsfullmäktige och kommunfullmäktigeförsamlingar i Kalmar län Granskning med utlåtande avseende delårsrapport 2013 Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten är forenligt med de mål som styrelsen beslutat om i årsbudgeten och flerårsplanen. Regionfårbundets revisorer har översiktligt granskat Regionfårbundet i Kalmar läns delårsrapport per En översiktlig granskning är väsentligt begränsad och inriktad på analys och mindre detaljgranskning. Granskningsresultatet framgår av bifogad revisionsrapport som avlämnats av PwC. Revisorerna bedömer att: delårsrapporten i allt väsentligt uppfyller kraven enligt den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed, fårbundet enligt prognosen kommer att klara balanskravet, resultatet i delårsrapporten är forenligt med samtliga finansiella mål, måluppfyllelse for verksamhetsmål, som redovisas i fårvaltningsberättelsen visar hur långt Regionforbundet nått per mål. Vi anser som tidigare år att styrelsen bör göra en prognos av måluppfyllelsen på helår. A v landstingsfullmäktige valda revisorer i Regionfårbundet i Kalmar Län - Gert Wollinger, Anders Björkman, Bo Lindwall, undertecknar detta utlåtande. Kalmar ~ r~, ~ Gert Wollinger Anders Björkman ;;Jo~ c(t6vy o Bo Lindwall Bilaga: Revisionsrapport granskning av delårsrapport 2013

12 Revisionsrapport '-- ~ ---~--" --~-~-----~---~~-.,, 1; r 1 ' ~ l... ',,._J f.. ;:\ i\... -'r -!::l ~ Caroline Liljebjörn 24 september 2013 p wc

13 Granskning av delårsrapport 2013 Innehållsförteckning l Sammanfattande bedömning 2 Inledning 2.1 Bakgrund 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2.3 Revisionskriterier 2.4 Metod 3 Granskningsresultat 3 1 Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed 3.2 Resultatanalys 3 3 God ekonomisk hushållning Finansiella mål Mål för verksamheten l September 2013 Regionförbundet i Kalmar län P wc

14 Granskning av delårsrapport Sammanfattande bedömning PwC har på uppdrag av förbundets förtroendevalda revisorer granskat delårsrapporten för perioden Uppdraget ingår som en obligatorisk del av revisionsplanen för år Syftet med den översiktliga granskningen är att ge revisorerna ett underlag för sin bedömning av om delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål som beslutats. Revisorernas uttalande avges i den bedömning som de avlämnar i samband med att delårsrapporten behandlas i medlemskommunerna. Resultatet för perioden är 1,7 mnkr, vilket är 0,5 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Prognosen för helåret pekar mot ett resultat om 1,1 mnkr. Bedömningen i delårsrapporten är att balanskravet kommer att uppfyllas. Utifrån vår översiktliga granskning gör vi följande bedömning av förbundets delårsrapport: Vi bedömer att delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. Baserat på det prognostiserade resultatet bedömer vi det troligt att de finansiella målen uppnås per 31 december I delårsrapporten uppnås samtliga tre finansiella mål. Vi bedömer att måluppfyllelsen för verksamhetsmål, som redovisas i förvaltningsberättelsen visar hur långt Regionförbudget nått per mål. Vi bedömer vidare att Regionförbundets bedömning av måluppfyllelsen har förtydligats genom att den har sammanfogats med den verbala beskrivningen av varje mål. Vi anser att Regionförbundet bör göra en bedömning av måluppfyllelsen per den 31 december 2013 i delårsrapporten. September 2013 Regionförbundet i Kalmar län P wc 1 av 7

15 Granskning av delårsrapport Inledning 2.1 Bakgrund Kommunalförbund är enligt den kommunala redovisningslagen (KRL), skyldiga att minst en gång om året upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från årets början. KL9kap9a Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten som enligt 8 kap. 20 a skall behandlas av direktion/fullmäktige och årsbokslutet är förenligt med de mål direktion/fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas delårsrapporten och årsbokslutet. Revisorernas bedömning av delårsrapporten ska grundas på det ekonomiska resultatet och uppfyllelsen av förbundets mål för ekonomi och verksamhet. 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning Granskningen syftar till att översiktligt bedöma om delårsrapporten ger svar på följande revisionsfrågor. Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av förbundet fastställda finansiella målen, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av förbundet fastställda målen för verksamheten, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om delårsrapporten i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i delårsrapporten. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. 2.3 Revisionskriterier Styrelsen är ansvarig för upprättandet av delårsrapporten. Granskningen av delårsrapporten innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen och lag om kommunal redovisning God redovisningssed Direktionsbeslut September 2013 Regionförbundet i Kalmar län P wc 2 av 7

16 Granskning av delårsrapport Metod Granskningen har utförts genom: Intervjuer med berörda tjänstemän Analys av relevanta dokument Granskning av specifikationer och underlag till väsentliga balansposter i den omfattning som krävs för att i allt väsentligt säkerställa ett rättvisande resultat Översiktlig analys av resultaträkning samt resultatprognos får året Översiktlig analys av verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige fastställda målen Granskningen är inte lika omfattande som granskningen av årsredovisningen utan mer översiktlig. Granskningen är dessutom mer inriktad på analytisk granskning än på substansgranskning. Rapporten är faktagranskad av ekonomichefen. September 2013 Regionförbundet i Kalmar län P wc 3 av 7

17 Granskning av delårsrapport Granskningsresultat 3.1 Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed Den upprättade delårsrapporten omfattar perioden januari -juni. Resultatet för perioden uppgår till1,7 mnkr (201206: 1,2 mnkr). Delårsrapporten består av förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys. Någon sammanställd redovisning upprättas inte i delårsrapporten. Bedömning I vår översiktliga granskning har det inte framkommit några omständigheter som tyder på att förbundets delårsrapport inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. Vi har granskat ett urval poster bl.a. periodiseringar som är gjorda i samband med delårsrapporten och konstaterar att väsentliga poster har periodiserats korrekt. Redovisningsprinciperna överensstämmer i huvudsak med de som anges i årsredo VIsningen. 3.2 Resultatanalys Prognosen för helåret pekar på ett positivt resultat, 1,1 mnkr, vilket är 1,1 mnkr bättre än budgeterat. Avvikelsen beror på: AV-Media och Fokus beräknas redovisa överskottjämfört med budget på 0,2 mnkr respektive o,8 mnkr. InomAV-Media är det kursverksamheten som genererat högre intäkter än budgeterat. Beslutet om avveckling av Focus har medfört mindre omfattande bemanning och verksamhet än vad som ursprungligen planerades. Finansnettot bedöms överstiga budgeten med 0,2 mnkr. De finansiella intäkterna förväntas bli högre än budget. I nedanstående tabell redovisas utfallet för de första sex månaderna 2013, prognos för utfallet för året samt avvikelsen mot budget. Resultaträkning mnkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Arets resultat Utfall de/år ,9-56,3-0,2 0,4 0,8 1,2 Utfall de/år Prognos Avv. mot budget 52,7 137,3-4,5-51,6-137,1 5,4-0,2-0,5 0,0 0,9-0,3 0,9 0,8 1,4 0,2 1,7 1,1 1,1 September 2013 Regionförbundet i Kalmar län P wc 4 av 7

18 Granskning av delårsrapport 2013 Följande noteringar är gjorda: Resultatet enligt avstämningen mot balanskravet uppgår till1115 tkr enligt prognosen. Projekt, som avslutats under första halvåret, har genererat ett underskott om 260 tkr. Samtidigt har 1,1 mnkr intäktsförts avseende tillsvidareanställd personal och intern administration, som finansierats av projekten. En avsättning till pensioner har belastat resultatet för första halvåret med 550 tkr. Avsättningen, som avser livsvarig ålderspension till en förtroendevald politiker, har uppräknats med index och nuvärdesberäknats. 3 3 God ekonomisk hushållning Finansiella mål I delårsrapporten görs en överskådlig avstämning mot förbundets finansiella mål som fastställts i budget 2013: Finansiellt mäl, fastställt i budget 2013 soliditet - betalningsförm ga p l ng sikt ska överstiga 20 % Likviditet- betalningsförm ga p kort sikt ska överstiga 100 % Projekt - projektfinansieringsgraden ska överstiga 1 00 %. Prognos 2013 Soliditet- Enligt del rsrapporten uppg r soliditeten per 30 juni till 20 %. Likviditet- Enligt del rsrapporten uppg r kassalikviditeten per 30 juni till118 %. Projekt - Enligt del rsrapporten uppg r projektens finansieringsgrad per 30 juni till 605 %. Måluppfyllelse, förbundets bedömning M let är uppn tt. M let är uppn tt. M let är uppn tt Vi delar förbundets bedömning att de finansiella målen har uppnåtts per 30 juni. Bedömning Vi bedömer att de finansiella målen som redovisas i delårsrapporten ger en rättvisande bild av mål uppfyllelsen. Baserat på det prognostisera de resultatet bedömer vi det troligt att de finansiella målen uppnås per 31 december Målför verksamheten I förbundets verksamhetsplan 2013 finns ett flertal verksamhetsmål uppdelade i sex perspektiv: Befolkning och välfård Hållbarhet och kommunikationer September 2013 Regionförbundet i Kalmar län P wc 5 av 7

19 Granskning av delårsrapport 2013 Information och regional profilering Kultur Lärande och kompetensförsörjning Näringsliv och tillväxt För att lättare kunna görajämförelser mellan regionförbundets verksamhetsmål och de mål som finns i den regionala utvecklingsstrategin RUS, har verksamhetsområdet Hållbarhet och kommunikationer delats upp i områdena "En rund och gränslös region" samt "Miljö i balans". I verksamhetsplanen beskrivs även att den administrativa verksamheten ska genom hög kvalitet och kostnadseffektivitet bidra till att målen i den regionala utvecklingsplanen uppnås. Nedan visas en sammanfattning av den redovisade måluppfyllelsen i delårsrapporten per den 30 juni: Vi konstaterar att samtliga mål som förbundsstyrelsen fastställt följs upp i delårsrapporten. Redovisningen görs utifrån måluppfyllelsen per den 30 juni Bedömning Vi bedömer att måluppfyllelsen för verksamhetsmål, som redovisas i förvaltningsberättelsen visar hur långt Regionförbudget nått per mål. Vi bedömer vidare att Regionförbundets bedömning av måluppfyllelsen har förtydligats genom att den har sammanfogats med den verbala beskrivningen av varje mål. Vi konstaterar att överskådligheten har ökat beroende på att antalet verksamhetsmål har minskat. Vi anser att Regionförbundet bör göra en bedömning av måluppfyllelsen per den 31 december 2013 i delårsrapporten. September 2013 Regionförbundet i Kalmar län P wc 6 av 7

20 Granskning av delårsrapport 2013?/ 1/i /,?W/7 '3/ o(!)j} ~f~ Caroline Liljebjörn Projektledare Pär Sturesson Uppdragsledare September 2013 Regionförbundet i Kalmar län P wc 7 av 7

21

22 Socialnämnden Rapportering om förekomsten av ej verkställda gynnande beslut och domar enligt SoL och LSS Till kommunfullmäktige kommunens revisorer Rapporteringen för år 2013 kvartal: l 2 J. 4 Ansvarig nämnd: socialnämnden äldre och funktionshindrade samt individ- och familjeomsorg Underskrift av ansvarig ö Kön K v K v K v Man Man Tidpunkt förbeslut Tid för utebliven verkställighet Lagrum LSS SoL SoL SoL SoL Typ av bistånd Korttidsvistelse Korttidsplats Korttidsplats Särskilt boende, inr. demens Särskilt boende, inr. demens Skäl till dröjsmål (Anges inte till kommunfullmäktige) Verkställighetsdatum

23 Aren d

24 ~c 18 ~~ VIMMERBY KOMMUN SAMMANTRÄDEsPROTOKOLL Sidnr Sammanträdesdatum 1(3) Kommunstyrelsen KS 299 Dnr 51/2012 Kod 735 Trygghetsboende i Vimmerby kommun Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att l. uttala att behov föreligger av ett trygghetsboende i Vimmerby under andra halvan av 2010-talet 2. ge i uppdrag till Vimarhem AB att- som komplement till tidigare utredning- brett utreda olika alternativ beträffande kostnader, finansieringsalternativ och utförandealternativ enligt följande direktiv: Utredningen bör omfatta olika alternativ vad gäller antal lägenheter, lägenhetsstorlekar, gemensamhetsytor, lokalisering, samt olika finansieringsmöjligheter, försäljningar av bostadsbestånd, utökat aktiekapital eller utförande genom extern intressent. Vimarhem ska regelbundet återredovisa ärendet för kommunstyrelsen. Ajournering Sammanträdet ajourneras under denna beslutspunkt mellan klockan 11 :20 och 11:50. Reservationer Ingela Nilsson Nachtweij (C) reserverar sig mot beslutet till förmån för Centerpartiets motion Skapa fler "trygga boenden" som väcktes vid kommunfullmäktiges sammanträde , KF 164, och att man bör prioritera byggande av gruppbostäder. Ärendet Vid kommunstyrelsens sammanträden , KS 4, och , KS 36, förelåg ett PM upprättat av ordförande Micael Glennfalk (M) rörande Vimarhem AB:s nästa byggprojekt som bör vara ett Trygghetsboende i Vimmerby tätort. Ärendet hanterades vid kommunfullmäktiges sammanträde , KF 9, då man beslutade att uppdra åt Vimarhem AB att utreda byggnation av Trygghetsboende i Vimmerby, att tills utredningen förelagts Protokolljusterare Utdragsbestyrkning

25 VIMMERBY KOMMUN SAMMANTRÄDEsPROTOKOLL sidnr Sammanträdesdatum 2(3) Kommunstyrelsen kommunstyrelsen för beslut inte påbörja en byggnation i Vimmerby, samt att utredningen ska inlämnas före 30 april2013. Vimarhem AB gjorde en utredning om trygghetsboende i Vimmerby och översände den till kommunfullmäktige i slutet av april. Kommunstyrelsens ordförande Micael Glennfalk (M) har sammanställt ett slaiftligt yttrande över Vimarhems utredning, sicrivit ett PM där han besvarat kommentarer från Tomas Holgersson, ordförande i Vimarhem AB, och sicrivit en komplettering till resonemang rörande Vimarhems utredning. Styrelsen i Vimarhem AB har hanterat dessa skrivelser vid sitt styrelsemöte Parallellt med detta har diskussioner förts i pmtigrupperna. Vid dagens sammanträde föreligger ovan nämnda handlingar. Ärendet diskuteras. Ledamöterna är överens om att det finns ett stort behov av ett trygghetsboende byggs i Vimmerby. Centerpmtiet väckte motionen Skapa fler "Trygga boenden" vid kommunfullmäktiges sammanträde , KF 164. Ingela Nilsson Nachtweij (C) påpekar att Centerpartiet vill att motionen hanteras med målet att kommunfullmäktige beslutar enligt förslaget i motionen: att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att utreda en utökning av antalet lägenheter på Granen och att kommunstyrelsen om så visar sig möjligt vid lämplig tidpunkt framlägger ett förslag på sådan byggnation till fullmäktige. Förslag till beslut Leif Carlson (M) med flera föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: l. uttala att behov föreligger av ett trygghetsboende i Vimmerby under andra halvan av 20 l O-talet 2. ge i uppdrag till Vimarhem att- som komplement till tidigare utredningbrett utreda olika alternativ beträffande kostnader, finansieringsalternativ och utförandealternativ enligt följande direktiv: Utredningen bör omfatta olika alternativ vad gäller antal lägenheter, lägenhetsstorlekar, gemensamhetsytor, lokalisering, samt olika finansieringsmöjligheter, försäljningar av bostadsbestånd, utökat aktiekapital eller utförande genom extern intressent. Vimarhem ska regelbundet återredovisa ärendet för kommunstyrelsen. Ingela Nilsson Nachtweij (C) yrkar avslag på Leif Carlson med fleras förslag till förmån för Centerpartiets motion Skapa fler "trygga boenden" som väcktes vid kommunfullmäktiges sammanträde , KF 164, och att man bör prioritera byggande av gruppbostäder. Protokolljusterare Utdragsbestyrkning

26 VIMMERBY KOMMUN SAMMANTRÄDEsPROTOKOLL sidnr Sammanträdesdatum 3(3) Kommunstyrelsen Beslutsgång Ordföranden finner att det föreligger två förslag. Han ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Leif Carlson med fleras förslag. Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges beslut , KF 9. Utredningen "Trygghets boende- Förutsättningar och konsekvenser" och Vimarhem AB:s styrelseprotokoll , Id KSO:s yttrande över utredningen "Trygghetsboende- Förutsättningar och konsekvenser", Id KSO PM Trygghetsboende-kommentarer i punktform från Tomas Holgersson, ordförande i Vimarhem, och svar från KSO Micael Glennfalk, Id Komplettering till resonemang rörande Vimarhems utredning om byggnation av trygghetsboende i Vimmerby kommun, av Micael Glennfalk, Id Vimarhem AB:s styrelseprotokoll , Id Kommunfullmäktiges beslut , KF 164. Motion- Simpa fler "Trygga boenden", Centerpartiet, Id Sändlista Kommunfullmäktige Protokolljusterare Utdragsbestyrkning

27 VIMMERBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sidnr Sammanträdesdatum 1(4) Kommunfullmäktige KF 9 Dnr 51/2012 Kod 735 Vi marhem AB:s nästa byggprojekt bör vara ett Trygghetsboende i Vimmerby tätort Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag från , KS 36: att att att uppdra åt Vimarhem AB att utreda byggnation av Trygghetsboende i Vimmerby tills utredningen förelagts kommunstyrelsen för beslut inte påbörja en byggnation i Vimmerby, samt utredningen ska inlämnas före 30 april2013. Ärendet Vid kommunstyrelsens sammanträde , KS 4, förelåg ett PM upprättat av ordförande Micael Glennfalk (M) rörande Vimarhems nästa byggprojekt som bör vara ett Trygghetsboende i Vimmerby tätort. Socialnämndens ordförande Elisabeth Lago Nilsson (KD) deltog på sammanträdet. Vimmerby kommuns allmännyttiga bostadsbolag Vimarhem står i begrepp att bygga ytterligare boende i Vimmerby. Man äger själv två aktuella tomter; kv. Pistolsmeden i korsningen Storgatan/Bondebygatan samt kv. Uven, i mellan Drottninggatan-Kungsgatan, i centrum. Kommunfullmäktige bör uppmana Vimarhem AB att inrikta nästa byggnation i centralorten på trygghetsboende i kv Uven. "Trygghetsboende för 70-plussare är en ren vinstaffår", skriver tidningen Bofast (5/12) när man beskriver byggnation av Trygghetsboende i Luleå kcmmun. Skälet till vinsten är att kommunen slipper bygga fler omsorgsplatser, trots att man har kostnad för personal, aktivitetslokal och mer hemtjänst. Protokolljusterare Utdragsbestyrkning

28 VIMMERBY KOMMUN SAMMANTRÄDEsPROTOKOLL sidnr Sammanträdesdatum 2(4) Kommunfullmäktige Man hävdar i Luleå att trygghetsboende i lägenhet fördröjer behovet av kommunal omsorg och därmed sparar man pengar åt samhället. För att få flytta till ett särskilt boende krävs myndighetsbeslut av kommtmen. Med trygghetsboende byggda av det kommunala bostadsbolaget behövs ingen behovsprovning. Hyresgästerna är relativt friska 70-plussare, d v s över 70 år gamla. Eftersom det råder viss svårighet att få 70 plussare att flytta ur sitt relativt billiga boende i villa till ett trygghetsboende i lägenhet ska de lockas med den gemenskap med andra som ett trygghetsboende bidrar med. Boendekostnaden blir dyrare för den enskilde, som dock i flyttprocessen fått en rimlig slant för sin villa. Villkoret är dock att trygghetsboendet byggs med konceptet gemensamhetslokal samt värdinna och att det byggs centralt så att närhet till övriga centrala funktioner finns. På det sättet blir det attraktivt trots en högre månadskostnad. Olika kommuner har olika koncept för trygghetsboende. Det finns kommuner som bygger in restaurang i fastigheten (driven privat) samt möjlighet att nyttja gemensamma elbilar. Byggs boendet centralt behövs inte detta i Vimmerby, utan man kan nöja sig med att lägenheterna är starkt tillgänglighetsanpassade och att det finns gemensamma lokaler. Ska kommunen eller den enskilde hyresgästen stå för kostnaden av gemensamhetslokalen i huset? Ordförande Micael Glennfalk (M) tycker det kan vara rimligt att kommunen står för den kostnaden. Kommunen sparar in kostnader när väl hyresgästen blir så gammal att omsorg krävs; då bor man redan i tillgängliga och anpassade lägenheter, att omsorgskostnader för kommunen blir mindre än om man bott kvar i sin villa. Trygghetsboendet förvandlas med åren till ett mer utvecldat omsorgsboende och måste därför byggas framtidsinriktat. Exempelvis byggdes Granen i Vimmerby som ett trygghetsboende från början, idag är det kö tilllägenheterna och de som bor där har mycket omsorg. Men enligt uppgift trivs alla och det är attraktivt boende. Seniorbostäder är ett annat boende, anpassat för 55-plussare med exempelvis tröskelfrihet, bredare dörrar, hiss etc. Den typen av boende är också intressant eftersom det också leder till att man kan bo kvar längre i sin lägenhet. När Vimarhem AB så förtjänstfullt har byggt nytt i Vimmerby har man lyckats väl; lägenheterna har blivit uthyrda och designen och utformningen mycket bra. Men viktigast; man sätter igång en flyttkedja som lösgör annat boende, exempelvis villor i äldre områden. l Protokolljusterare Utdragsbestyrkning

29 VIMMERBY KOMMUN SAMMANTRÄDEsPROTOKOLL Sidnr Sammanträdesdatum 3(4) Kommunfullmäktige När Vimarhem AB nästa gång ska bygga nytt är det viktigt att bostäderna anpassas till den växande äldre befolkningens behov. Kritik har väckts att detta skulle innebära kategoriboende, men det är just detta som skulle locka de äldre från att lämna sina villor. Just gemenskapen med andra i ungefår samma ålder, möjligheten till aktiviteter i huset, närheten till hemtjänst och service. Att låta äldre flytta in i fastigheter inte tillräckligt anpassade är dels inte tillräckligt attraktivt, dels underlättar det inte kommunens omsorgsverksamhet utan ytterligare en flytt kanske krävs. Kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige att tillskriva kommunens bostadsbolag Vimarhem att planera för att nästa byggprojekt är en byggnation av Trygghetsboende i Vimmerby. Kommunstyrelsen beslutade att uppdra åt kommunstyrelsens presiclie att överlägga i frågan med Vimarhem AB:s styrelse. Vid kommunstyrelsens sammanträde lyfts ärendet på nytt. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta med ändring av kommunstyrelsens beslut , KS 4 att att att uppdra åt Vimarhem AB att utreda byggnation av Trygghetsboende i Vimmerby tills utredningen förelagts kommunstyrelsen för beslut inte påbörja en byggnation i Vimmerby, samt utredningen ska inlämnas före 30 april2013. Vid dagens sammanträde föreligger kommunstyrelsens förslag. Deltagande i debatt Micael Glennfalk (M) Helen Nilsson (S) Yrkanden Micael Glennfalk (M) yrkar med instämmande av Helen Nilsson (S) bifall till kommunstyrelsens förslag. Protokolljusterare l Utdrags bestyrkn in g

30 VIMMERBY KOMMUN SAMMANTRÄDEsPROTOKOLL sidnr Sammanträdesdatum 4(4) Kommunfullmäktige Beslutsunderlag PM upprättat av ordförande Micael Glennfalk (M), Id Kommunstyrelsens beslut , KS 4. Kommunstyrelsens beslut , KS 36. Sändlista VimarhemAB Kommunstyrelsen Protokolljusterare j

31 VIMARHEMAB styrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum (3) 35 Trygghetsboende. Utredarna redovisade forändringar och synpunkter som tillkommit sedan fåregående redovisning. Utredningen diskuterades grundligt. styrelsen beslutar att antaga utredning enligt bilaga 3 och översända densamma till Vimmerby kommunfullmäktige. 36 Affärsplan. Några mindre ändringar har företagits i befintlig affårsplan. styrelsen beslutar att antaga attårsplan enligt bilaga Lokaler i Storcbro. Inge Teodorsson informerade om möte angående lokaler i Storebro och undrade hur och om Vimarhem var villiga att deltaga i diskussioner kring detta. Vimarhems styrelse såg positivt på initiativet från storebro intresseförening och övriga aktörer i frågan. 38 Dagordning för bolagsstämma. styrelsen beslutar att antaga dagordning enligt bilaga 5 till bolagsstämman Bofast. styrelsen beslutar att suppleanterna i styrelsen skall erhålla prenumeration på tidningen Bofast.

32 rr rygg hets6oende VIMMERBY KOMMUN POrutsättningar ;;;~,;;~; n o/i marhem }l (B

33 --- Innehåll Sammanfattning Sidm l U tre d ningsd irektiv 3 Tl ygghetsboende Definition för att erhålla statligt investeringsstöd 4 Investeringsstödets krav på en trygghetsbostad 4 Investeringsstödets storlek 5 Bo verkets byggregler enlifrt BBR Nivå på trygghetsboende 6 Utvärdering av Boverket 6 Tomtförslag 6 Tomtkarta 9 Information från andra trygghetsboende 10 Ritningsförslag 11 Juridik Lag (201 0:879) om allmännyttiga konmmnala bostadsaktiebolag 12 Företagspolicy för Vilmnerby kommun och dess bolag 13 Gemensamma ägardirektiv 14 Särskilt ägardirektiv 15 Vitnarhem ABs affärsplan 16 Aktiebolagslagen 16 SKL (Sveriges Kommuner och Landsting ) 17 SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsbolag) 19 EUs statsstödsregler för ekonomiska tjänster av allmänt intresse 20 Ekonomiska a~!.lb's~! - -- Antaganden 21 Affärsmässig hyresnivå 22 Uthyrningsbar hyresnivå 23 Nulägesheskrivning 24 Alternativa lösningar 25 Synpunkter från berörda verksamheter och organisationer Pensionärsorganisationer 26 Skrivelse från Torvald Gerger 27 Hyresgästföreningen 28 Socialnämnden 31 Revisorer - 33 KällfOrteckning 35 Litteraturförteckning Lagar och förordningar

34 / Sammanfattning Vimarhem AB har erhållit uppdrag av Vimmerby kommunfullmäktige att utreda byggnation av tlygghetsboende i Vimmerby. Vimarhem ABs styrelse har givit uppdraget till Jan Erixon, Jan-Ove Sandeli och Elisabeth Will att utreda fårutsättningmna enligt av styrelsen framtagna direktiv. Utredningen belyser utforand e, lämplig placering, juridiska och ekonomiska aspekter får bolaget, ekonomiska kalkyler och konsekvenser av en nybyggnation. Beräkningsexemplen utgår från en byggnation om 36 st bostadslägenheter 2 ro k a 65 kvm samt en gemensamhetslokal om 150 kvm får måltider och aktiviteter. Önskemål har framkommit att lokalen skall innehålla mottagningskök Bemanning av gemensamhetslokalen krävs en viss tid varje dag får att få benämnas trygghets boende. Kostnaden och ansvaret kommer att belasta Vimmerby kommun. Äldreboendedelegationen rekommenderar att man gör en rejäl inventering av hur och var pensionärer behövet bo. Inget incitament har kommit fi:ån socialförvaltningen om ytterligare tlygghetsboende i Vimmerby. Förutsättningarna for att boendet i framtiden skall klara lagkraven for funktionshindrade personer, kräver att man från början har tagit beslut om vilket sorts hygghetsboende kommunen vill ha. En rekommendation är att kommunen tillsätter en arbetsgrupp som består av berörda parter t ex socialen, planberedningen och pensionärsorganisationer. I och med att Vimarhem AB är ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag så måste bolaget forhålla sig till Lag (201 0:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Det betyder att bolaget skall bedriva verksamheten enligt affårsmässiga principer. Vimarhem AB har även att folja de av ägaren framtagna gemensamma och särskilda ägardirektiv som är juridiskt bindande. Direktiven lägger stor tyngd på att verksamheten skall bedrivas affårsmässigt med finansiell stabilitet och god lönsamhet. Som aktiebolag har Vimarhem AB att ta hänsyn till Aktiebolagslagen och därmed verka for ekonomisk stabilitet och utvecklingsmöjligheter. I utredningen belysta kalkyler for nyproduktion av bostäder och gemensamhetslokal har beräkning utgått från 2 olika hyresnivåer. Nr l har beräknats med utgångspunkt att en byggnation skall gå ihop ekonomiskt forsta året. Månadshyran blir då O kr for 2 rok a 65 kvm. Här ser vi stora svårigheter med uthyrningen. Direktavkastningen vid full uthyrning blir 5,35 %. Nr 2 har beräknats med en månadshyra på kr. Detta anses vara en acceptabel hyresnivå för att få full uthyrning. För att nå direktavkastning på 5,35% krävs en nedskrivning med 29 Mkr. Vid en diskussion med SABO angående hur en privat investerare/värde.ringsinstitut skulle se på fi ågan, så skulle nedskrivningen möjligen vara 25 Mkr.

35 År 2014 börjar nya redovisningsregler enligt K3 att gälla. Detta innebär komponentavskrivning på byggnader. Det är i dagsläget osäkert hur utfallet blir jämf01t med nuvarande avskrivningsnivå. K3 innebär även att värdering skall göras for vmje enskild fastighet. Det är även här osäkert hur utfallet blir. Här blir det med all sannolikhet aktuellt med extra nedskrivning av bokförda värden. Vimarhem AB s soliditet är i det senaste bokslutet 10,8 %. Rikets genomsnitt år 2011 var 21,8 %. Vimarhem AB har behov av att konsolidera ekonomin, vilket en olönsam nybyggnation motverkar. Styrelsens förslag Vimarhem ABs styrelse anser att en nybyggnation av trygghetsboende i Vimmerby och de alternativ som står till buds forst måste utredas och diskuteras noggrant, inom socialforvaltning/socialnämnd, planberedning, allmänhet, pensionärsorganisationer,. partigrupper och kommunfullmäktige. Det är då som alltid viktigt att tydliggöra och forankra de ekonomiska konsekvensema på kott och lång sikt for kommunen och dess invånare.

36 Direktiv från Vimarhem ABs styrelse gällande utredning av "Trygghets boende". Utredningen ska med juridisk hjälp från SABO och SKL belysa möjligheter och begränsningar får ägarens styrning av bolaget, särskilt med avseende på "Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag" och "Aktiebolagslagen". Hänsyn ska också tas till ägardirektiv, bolagsordning, affårsplan och andra tillämpliga styrdokument Med medverkan av bolagets revisor ska utredningen redovisa de ekonomiska foljderna av en byggnation av trygghetsboende. Redovisningen ska visa på konsekvenserna på 5, l O och 15 års sikt. Med hjälp av ett lämpligt antal scenarier ska utredningen beskriva hur olika hyresnivåer, möjliga, önskvärda och nödvändiga, inverkar på vakansgrad och ekonomi. Utredningen ska redovisa det regelverk som gäller for trygghetsboende och för- och nackdelar med detta boende jämfört med andra boendeformer. Alternativa platser förutom kvarteret "Uven" ska utredas med avseende på placering, storlek, detaljplaner och allmän lämplighet. Utredningen ska på lämpligt sätt ta in synpunkter från berörda parter som till exempel socialnämnd och förvaltning och pensionärsföreningar. Delredovisningar ska ske till styrelsen 26 februari, 26 mars och slutredovisning 23 april.

37 '1 Definition för att erhålla statligt investeringsstöd. Med trygghetsbostäder avses bostadslägenheter och utrymmen for de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation och där det finns personal dagligen som på olika sätt kan stödja de boende under vissa angivna tider. T1ygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. Ytterligare ett krav är att bostädema ska innehas av personer som fyllt 70 år. När det gäller makar, sambor eller syskon räcker det att en av personerna har fyllt 70 år. T1ygghetsbostäder böi: vara planerade så att det är möjligt att bo kvar om man får en funktionsnedsättning som kräver hjälpmedel for forflyttning. Funktionskraven i Boverkets byggregler, BBR, ska vara uppfyllda under byggnadens livslängd och eftersom bostäderna kan komma att användas av personer med funktionsnedsättning bör brandskyddet dimensioneras utifrån dessa personers forutsättningar. Spisvakt, sprinkler och automatiskt brandlann kan skapa forutsättningar for ett brandsäkert boende som fungerar. Investeringsstödets krav på en trygghetsbostad. Följande villkor ska vara uppfyllda for att ett tlygghetsboende ska kunna komma ifråga for statligt investeringsstöd enligt Boverket: trygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt e bostäderna ska innehas av personer som fyllt 70 år. När det gäller makar, sambor eller syskon räcker det att en av personerna har flytt 70 år det ska finnas ut1ymmen for samvaro, måltider och hobbyverksamhet alla boende ska få ett trygghetslarm o trygghetsboende ska bemannas med personal vissa tider vmje dag for kontakt och for att ordna med gemensamma måltider och med sociala och kulturella aktiviteter t1ygghetsbostäder ska vara planerade så att det är möjligt att bo kvar om man får en funktionsnedsättning som kräver hjälpmedel vid forflyttning dimensionerande mått for den fysiska tillgängligheten är forhöjd nivå enligt Svensk standard nr Detta motsvarar mått for en elrullstol

38 Investeringsstödets storlek. Uppgifterna är hämtade ur Boverkets informationsbroschyr om investeringsstöd till äldreboen de. "Det är endast nytillkomna lägenheter och utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation som är stödberättigande. I både nybyggnads- och ombyggnadsfallen är det en förutsättning att det blir nytillskott av bostäder för att bidrag ska ges till gemensamhetsutrymmen. Du kan alltså inte få något stöd om du bara vill bygga/ bygga om ett gemensamhetsutrymme. För nybyggnad lämnas bidrag med ett belopp om kronor per kvadratmeter bruksarea ovan mark för bostäder. För ombyggnad lämnas bidrag med kronor per kvadratmeter bruksarea ovan mark för bostäder. Om bostaden ska användas av en person lämnas bidrag för högst 35 kvadratmeter per bostadslägenhet och för 15 kvadratmeter per bostadslägenhet när det gäller gemensamma utrymmen, alltså sammanlagt högst 50 kvadratmeter. För en bostad som ska användas av två personer, t. ex. makar, sambor, registrerade partners eller syskon, lämnas bidrag för högst 50 kvadratmeter per bostadslägenhet och 20 kvadratmeter för gemensamma utrymmen, alltså sammanlagt högst 70 kvadratmeter. Observera att bidrag inte lämnas för area som ligger under mark." Boverkets byggregler BBR :1 Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. 3:111 Definitioner och begrepp "När begreppen ''tillgänglig" och "användbar" eller "tillgänglighet" och "användbarhet" används i detta avsnitt menas "tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsformåga" Allmänt råd Exempel på nedsatt rörelseformåga är nedsatt funktion i annar, händer, bål och ben liksom dålig balans. Personer med nedsatt rörelsefonnåga kan använda t. ex. rullstol, rollatar eller käpp. Exempel på nedsatt orienteringsfonnåga är nedsatt syn, hörsel eller kognitiv formåga ( utvecklingsstöming, hjämskada ). " 3:112 Dimensionerande mått för rullstol "Allmänt råd Dimensionerande vändmått som är lämpliga vid bedömning av tillgängligheten och användbarheten for mindre utomhusrullstolar är en cirkel med diametem l,50 meter och fcir en inomhusrullstol en cirkel med diametem 1,30 meter."

39 Vilka funktioner krävs: Tillgängliga och användbara gångvägar) angörings- och parkeringsplatser. Ramper Hissar Bredare dönar och öppningar Kontrastmarkeringar Automatiska dörröppnare Trygghetstann Sprinkler (Verksamhetsklass 5B enligt BBR 5:215) 3:2 Bostadsutformning 3:225 Särskilda boendeformer for äldre ''Med särskilda boendefom1er for äldre avses bostäder enligt 5 kap. 5 andra stycket socialtjänstlagen (2001 :453), SoL. "5 Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska Inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Lag (2010:427)." Särskilda boendefom1er får äldre är oftast även arbetsplatser. Arbetsmiljöverket ger ut regler om arbetsplatsens utformning." AFS 2009:2 Nivå på trygghetsboende För att kunna beräkna en så konekt byggkalkyl som möjligt måste man ha klara direktiv om vilket sorts trygghetsboende kommunen vill bygga. Viktiga fi ågor är: l. Hur länge skall hyresgästen kunna bo kvar? 2. Hur pass funktionshindrad skall hyresgästen kunna vara/bli? 3. Hur stor bemanning och hur länge? Behövs personalutrymmen? 4. Vilken sorts matlösning? Catering) mottagnings- eller tillagningskök? 5. Vilka sorts aktiviteter skall man erbjuda och vilka utrymmen krävs? Utvärdering av Boverket Boverket har gjort en utvärdering av investeringsstödet till äldreboende som heter Rapport 2013:7. Kan laddas ner som pdf-fil på Boverkets hemsida Tomtförslag (Karta se sida 9) Efter en dialog med Bo Kl aren och Annika Karlsson har fåljande möjliga/lämpliga fårslag fi amkommit.

40 Storkcn 18 (Fd Karlbergs) Adress: Stångågatan 4 Ägare: Vimmerby kommun Yta: m 2 Detaljplan: Diskussion runt detaljplaneändring pågår. Man fareslår bostäder, handel i markplan, centmmlokaler till exempel folktandvård. Tar man beslut om den nya detaljplanen idag så kan den vara klar till l oktober enligt Bo Klm en. Stören 2 (Begravningsbyrå) Adress: Rönnbärsgatan 13 Ägare: Privat Yta: l 050 m 2 Antallägenheter 2 rok 65 m2: 34 st Detaljplan: Exploateringsavtalet medger en byggyta på 350m2 i 2 våningar och en på 690 m2 i 3 våningar. Stören 3 +allmän parkering (socialforvaltningen, ingen verksamhet här) Adress: Rönnbärsgatan 15 Ägare: Vimmerby kommun Yta: l 078 m 2 + l 400m 2 (parkeringen) Antallägenheter 2 rok 65m2: 6 st Detaljplanen: Exploateringsavtalet med ägaren till fastigheten Vimmerby 3:260 medger att man får bygga 500 m 2 i ett plan på Stören 3 inklusive marken på den allmänna parkeringen. Uven 6 och 7 Adress: Kampgatan 3 och Kungsgatan 7 Ägare: Vimarhem AB Yta: 3 381m 2 Antallägenheter 2 rok 65m2: 45 st Detaljplanen medger bostäder i 2 våningar med inredd vind 45 graders taklutning. Pistolsmeden 2 och 3 (fd Östh skog & trädgård} Adress: Bondebygatan 3 och Storgatan 78 Ägare: Vimarhem AB Yta: 2 733m 2 Antallägenheter 2 rok 65 m2: 21 st Detaljplanen: Bostäder i 2 våningar med inredd vind 45 graders taklutning. Byggytan 1000 m 2. Gäddan 8 (parkering) Adress: Badhusgatan 5 Ägare: Vimmerby kommun Yta: 3 451m 2 Detaljplanen: Parkering.

41 Gäddan 7 (fd Energihuset) Adress: Sevedegatan 1-3 Ägare: Privat Yta: m 2 Detaljplanen: Handel Gäddan 3 (Motorsport) Adress: Sevedegatan 5 Ägare: Privat Yta: l 965m 2 Detaljplanen: Handel Gäddan 4 (Företagshotell och restaurang "Sweet Chili") Adress: Badhusgatan 3 Ägare: Privat Yta: l 904m 2 Detaljplanen: Handel Vimmerby 4:1 (Bangården) Adress: Östra Tullpotisgatan 4 Ägare: Banverket Yta: ca m 2 Detaljplan: Transportområde Vimmerby 3:312 (Gästgivarens cafe och brandkårsmuseumet) Adress: Älåkragatan 9 och 11 Ägare: Vimmerby kommun Yta: ca l O 000 m 2 Detaljplan: Bostäder i 2 våningar med inredd vind 45 graders taklutning. Byggytan 1000 m 2. Lansen 9 (Vitsippans daghem) Adress: Odengatan 2 Ägare: Vimmerby kommun Yta: l O 730 m 2 Detaljplan: Bostäder i 2 våningar Granen 16 (Grankotten) Adress: Västra skolgatan 3 Ägare: Vimmerby kommun Yta: 803 m 2 Detaljplan: Bostäder i 2 våningar Granen 17 (Granens servicehus) Adress: Drottninggatan 30 Ägare: Vimmerby kommun Yta: 1 O 526 m 2 Detaljplan: Finns möjlighet att bygga till om man flyttar bort t ex p-platserna.

42

43 /O Information från andra trygghetsboende Helsingborgs hem 0 Samarbetar med omsorgen som hyr gemensamhetsdelen 0 Restaurang/kök leasas ut till ett extemt fciretag. Erbjuder lagad mat alla vardagar. Ä ven cateringlösning hade varit ok fcir omsorgen. (!j Omsorgen har bestämt att bostadsbolaget ska räkna med 2 m2/hyresgäst när det gäller gemensamhetens storlek (!j Gemensamhetsdelen består av vardagsrum/bibliotek, aktivitetsrum och restaurang/matsal Uppsalahem Uppsalahem har byggt 203 nya lägenheter i Luthagen. 31 st av bostäderna är trygghets boende. De erbjuder bostäder i storlekarna 1-3 rum och kök (mellan 42 och 84 kvm). In flytt sker under februari/mars l rum och kök 2 rum och kök 3 rum och kök 42kvm 64kvm 84kvm kr/mån kr/mån l O 781 kr/mån

44 l/ Ritningsförslag på en lägenhetsutformning 2 rok (62,9 kvm) MI.. KONG: UTEPLATS

45 Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. 2 Ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag ska bedriva verksamheten enligt affårsmässiga principer trots 2 kap. 7 och 8 kap. 3 c kommunallagen (1991:900). I propositionen (Pro p. 2009/10: 185) tilllagen finns ett resonemang som lyfts fram av KTH ang. s.k. Corporate Social Responsibility och vikten får foretagets rykte och varumärke att ett bredare ansvar tas for aktiviteter och engagemang i samhällsfrågor. Följande står att läsa på sidan 42: "I sammanhanget bör dock framhållas att en kommun, enligt de foreslagna reglerna, inte kan kräva av sitt företag att det vidtar åtgärder som inte är lönsamma för f6retaget. Det väsentliga är att samhällsansvaret är ett uttryck för bolagets långsiktiga affårsmässiga engagemang och inte betingas av att bolaget har just en kommun som ägare. Ansvaret for bostadsförsötjningen kan aldrig övergå från kommunen till bolaget. Kommunala bostadsaktiebolag kan även utföt a åtgärder som inte naturligt faller inom ramen för verksamheten därför att kommunen anser dem angelägna, men det ankommer då på kommunen, som anforts i det föregående, att såväl genomföra sådana uppdrag enligt gällande regler om bl.a. statsstöd och offentlig upphandling som att finansiera dem. Det allmännyttiga syftet kommer också till uttryck i hur överskott från de kommunala bostadsfåretagens verksamhet kan användas." På sidan stipuleras det angående marknadsmässig avkastning på en investering: "Utredningen ansåg att om det visar sig att en investering varit mindre lyckosam och det inte är möjligt att få en marknadsmässig avkastning på den, kan man inte begära det omöjliga utan får nöja sig med den vinst som är möjlig. Kravet blir då att bolaget gör det bästa möjliga av situationen. Om det faktiska utfallet skulle visa sig bli sämre än det för väntade, saknar detta betydelse, förutsatt att investeringen grundats på realistiska förväntningar på marknadsmässig aykastning. Regeringen delar denna bedömning. Samtidigt är det dock viktigt att framhålla att dessa speciella karaktäristika inte får bli en ursäkt for att varje enskilt år- därmed även långsiktigt- ha avkastningskrav och en avkastningsnivå som uppenbart avviker från vad som är normalt for andra, likartade aktör er på den lokala marknaden." På sidan under mbriken "Affärsmässiga grunder eller affärsmässiga principer? framgår det: "Med uttrycket affärsmässiga grunder menas främst att foretagen ska tillämpa affärsmässigt beteende och en korrekt prissättning, vilket innebär att en kommun eller ett kommunalt företag måste fora noggranna ekonomisim analyser och kalkyler innan en åtgärd vidtas. A v dessa ska fi:amgå dels att det är möjligt att täcka de faktiska kostnaderna, dvs. samtliga kostnader for drift, inklusive underhåll, medel för konsolidering och utdelning på insatt kapital, dels att en viss vinstmarginal inräknats i priset om inte annat undantagsvis är särskilt motiverat. Affärsmässigheten behöver inte innebära en strävan efter kortsiktig vinstmaximering, men utgångspunkten bör likväl vara en strävan efter i vart falllångsiktig vinst."