8. Rutiner för akuta situationer

Transkript

1 Påskbergsskolan Likabehandlingsplan Årskurs F-5 Januari December

2 Innehållsförteckning: 1. Grunduppgifter 2. Skolans vision 3. Utvärdering 4. Främjande insatser 6. Kartläggning 7. Förebyggande åtgärder 8. Rutiner för akuta situationer 9. Begrepp 2

3 Påskbergsskolans plan år F-5 mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Grunduppgifter Den verksamhet som omfattas av planen är en Grundskola år F-5. Rektor ansvarar för att årligen upprätta sitt främjande och förebyggande arbete i en likabehandlingsplan. Det är alla gemensamma ansvar att påtala diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som förekommer på skolan. Påskbergsskolans Vision Påskbergsskolan är en skola där elever och personal känner sig trygga. Vi på Påskbergsskolan lägger därför fokus på det förebyggande arbetet med att skapa trygghet, goda relationer, ansvarstagande och respektfullt bemötande av andra. Vi ska vara rustade för morgondagens samhälle. Likabehandlingsplanen skall grunda sig på bestämmelserna i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:567). Enligt Skollagen skall en plan mot kränkande behandling upprättas. Skollagen har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Enligt Diskrimineringslagen skall utbildningsanordnaren varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn/elever som deltar eller söker till verksamheten, dels ska planen innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts skall tas in i efterföljande års plan. Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. På Påskbergsskolan har vi skrivit ihop dessa två planer i en och samma plan. Planen gäller från till Eleverna blir delaktiga genom klassråd och vardagliga diskussioner. Vårdnadshavare blir delaktiga genom att planen diskuteras på föräldramöten. I utvecklingssamtalen tar varje lärare upp trivsel och likabehandling. All personal involveras genom APT möten och alla arbetslag har representanter i likabehandlingsgruppen som genomför kartläggningar och sammanställning av likabehandlingsplanen. Förankringen av planen görs vid terminsstart på APT, föräldramöten och klassråd. Klassläraren ansvarar för att informera vårdnadshavare om planen vid första föräldramötet på hösten. Vi på skolan arbetar även med ett formativt förhållningssätt. Genom detta arbetssätt stärker vi barnens självkänsla vilket också påverkar våra elevers arbetsmiljö. - Vi ger eleverna möjlighet att påverka sina studier, genom att synliggöra och tydliggöra både läroplan och kursplan. De får då inflytande över sitt lärande och blir insatta i vad de kan och vad de kan arbeta vidare med. Barnen får insikt i sitt eget lärande, får formativa bedömningar och blir bekräftade. 3

4 - Eleverna är delaktiga i utvärderingar och ges tid till reflektion. - Vi försöker i största mån utgå från elevernas erfarenheter och intresse vid planering utav arbeten och teman. - Vi uppmuntrar eleverna att argumentera och delta i diskussioner. Utvärdering Årets plan ska utvärderas senast genom den kommungemensamma enkäten för elever samt kartläggning av otrygga platser. Det är skolledningen som ansvarar för att årets plan utvärderas. Främjande insatser Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Kön I december 2015 ska Påskbersskolan ha nått en ökad jämställdhet mellan könen. Följs upp genom kommunens årliga enkät. Religion I december 2015 ska Påskbergsskolans elever uppleva att de har samma rättigheter och möjligheter gällande religion eller annan trosuppfattning. Följs upp genom kommunens årliga enkät samt dialog med berörda elever och vårdnadshavare på utvecklingssamtal. Om det på samtalet kommer fram att elev blivit kränkt pga. annan trosuppfattning så meddelas detta till skolans elevhälsoteam som vidtar åtgärder. Etnisk tillhörighet I december 2015 ska Påskbergsskolans elevers kunskaper om andra etniska gruppers levnadsförhållande öka. Följs upp genom skolans årliga enkät. Sexuell läggning I december 2015 ska vår skola ha en ökad förståelse för olika sexuella läggningar. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund utav sexuell läggning. Följs upp genom kommunens årliga enkät samt dialog med berörda elever och vårdnadshavare på utvecklingssamtal. Om det på samtalet kommer fram att elev blivit kränkt pga. sexuell läggning så meddelas detta till skolans elevhälsoteam som vidtar åtgärder. Funktionshinder I december 2015 ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund utav funktionshinder. Följs upp genom kommunens årliga enkät samt dialog med berörda elever och vårdnadshavare på utvecklingssamtal. Om det på samtalet kommer fram att elev blivit kränkt pga. funktionshinder så meddelas detta till skolans elevhälsoteam som vidtar åtgärder. Gäller både fysiska psykiska och neurologiska funktionshinder. 4

5 Kränkande behandling I december 2015 ska inga av våra elever känna sig utsatta för kränkande behandling. Följs upp genom kommunens årliga enkät. Insats Kön För att öka jämställdheten mellan könen skall vi använda oss utav olika strategier beroende på ålder och situation. Till exempel: - Blandar pojkar och flickor i olika gruppkonstellationer. - Vi använder oss av olika metoder när vi delar in eleverna i grupper eller par. Eleverna får aldrig själva välja konstellationer. Vi har ett tydligt och medvetet syfte med gruppindelning. - Medvetet gör vi vid olika tillfällen rena pojk-flickgrupper. Detta för att ge lika mycket utrymme åt både pojkar och flickor, samt ge möjlighet att mötas över klassgränserna. - Vi skapar tillfällen där varannan flicka och pojke svarar på frågor. - Vi drar glasspinnar med deras namn när de ska svara för att ge alla utrymme oavsett kön. - Viktigt att vi tänker ur ett könsperspektiv när vi väljer litteratur. - Personalen på skolan ska vara medvetna om sitt förhållningssätt genom att tänka på vad vi bekräftar och förstärker Religion För att säkerställa samma rättigheter och möjligheter gällande religion eller annan trosuppfattning skall vi: - Se olikheter i andras religioner som en tillgång i vårt dagliga arbete. - Bekanta oss med andra länders religion och deras traditioner. - Vi försöker möta föräldrarnas önskemål så långt som möjligt. - Vi erbjuder alternativa aktiviteter för de som inte kan delta i det som majoriteten ska göra, t.ex. vid julpyssel så ska vi erbjuda religionsneutralt pyssel. Etnisk tillhörighet För att Påskbergsskolans elevers kunskaper om andra etniska gruppers levnadsförhållande skall öka skall vi: - Se olikheter i andras kulturer och traditioner som en tillgång i vårt dagliga arbete. - Bredda kunskapen genom diskussioner i klassrummet. Sexuell läggning För att vår skola skall ha en ökad förståelse för olika sexuella läggningar, där inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund utav sexuell läggning, könsidentitet eller familjebildning skall vi: - Vi använder situationsanpassad undervisning. - Viktig att pedagogen är personlig och inte privat. 5

6 - Informera på ett sakligt sätt. - Vi diskuterar olika familjebildningar. - Vi läser litteratur som belyser ämnet och utgår från den i samtalet med eleverna. - Personalen på skolan ska vara medvetna om sitt förhållningssätt genom att tänka på vad vi bekräftar och förstärker. Funktionshinder För att alla elever ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder och inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund utav funktionshinder skall vi: - Utgå ifrån eleven med funktionshindret när undervisning och aktiviteter planeras. - Önskvärt med öppen dialog i klassrummet och med vårdnadshavare gällande funktionshinder. - Vi ska anpassa för de elever som har ett dolt funktionshinder som t.ex. diabetes, specialkost, astma, allergier och neurologiska funktionshinder. Kränkande behandling För att inga av våra elever skall känna sig utsatta för kränkande behandling skall: - Alla bli bemötta med respekt. - Alla bli sedda och tagna på allvar. - All personal tar ansvar för alla elever på skolan. - Skolan ska agera utifrån de anvisningar som finns i skolans likabehandlingsplan. - Trivselregler tas fram vid läsårsstart och utvärderas kontinuerligt tillsammans i klassen. - Eleverna blir informerade om hur skolan ska agera när en kränkning sker. - Vi har ett öppet klassrumsklimat med utrymme för fritt meningsutbyte. - För att förhindra att nätkränkningar ska ske på skoltid så får elever i åk F-2 inte ta med mobiltelefon till skolan. Elever i åk 3-5 lämnar på morgonen in sin telefon till respektive lärare. Ipads får inte tas med ut på raster eller till idrottslektioner. Ansvarig Skolledning, klasslärare, övrig personal och likabehandlingsgruppen. Datum när det ska vara klart: Kartläggning Kartläggningsmetoder - kartläggning av fortbildningsbehov för pedagoger sker i medarbetarsamtalen. - kartläggning av otrygga platser. Görs utav varje klasslärare. - en kommungemensam enkät både för elev och för vårdnadshavare. - ta fram statistik över kränkningar. - diskutera regler och förhållningssätt. - årligen genomföra sociogram under november månad. 6

7 Områden som berörs av kartläggningen Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Eleverna har involverats i kartläggningen genom en enkät, samtal om otrygga platser och genom återkommande diskussioner om regler och förhållningssätt. Klasslärare genomför enkäten och i samband med den lyfter klassläraren diskrimineringsgrunderna. Likabehandlingsgruppen involveras genom framtagandet av lämpliga enkäter och sammanställning av dessa. Likabehandlingsgruppen ansvarar för kartläggningen av otrygga platser. Sociogram genomförs i varje klass av varje klasslärare. Resultat och analys Kartläggningen av otrygga platser visar att eleverna i de yngre åldrarna nämner ett flertal platser som känns otrygga. Deras otrygghet beror i största grad på äldre elever. Lokalernas beskaffenhet gör att otryggheten märks mer i skutans lokaler än i segelbåten. Elevenkäten visar på att det finns områden som vi måste arbeta vidare med: otrygga platser, delaktigheten i framtagandet av ordningsreglerna samt efterföljande utav gemensamma framtagna ordningsregler. Ett flertal elever känner sig inte bekväma med att duscha och byta om efter idrotten. När det gäller etnisk tillhörighet så har denna fråga lyfts genom samtal i klassen vid t.ex. nyhetsprat och religionsundervisning. När det gäller sexuell läggning så har ingen elev känt sig utsatt. Detta ämne har berörts genom värdegrundsdiskussioner i klasserna. När det gäller kränkande behandling så har det skett några incidenter. Dessa händelser har hanterats enligt vår likabehandlingsplan. Vi har haft ett fall utifrån sexuella trakasserier i de yngre åldrarna. Detta hanterades utifrån våra riktlinjer kring sexuella trakasserier. Målet att omklädningsrummen i idrottshallen ska vara en trygg plats för alla elever, så känner vi att detta mål är ännu inte uppnått. Vi vidtar därför ytterligare åtgärder genom att se till att det i schemaläggningen finns luft så att idrottslärare kan vara inne i omklädningsrummen. Målet att alla elever ska känna sig trygga på alla platser i skolan och på skolgården är ett svårt mål att nå. Det är många elever och många situationer. Det förekommer att eleverna känner sig otrygga. Vi fortsätter att arbeta med detta mål. Vi vill lägga till att åk 5 vid läsårsstart ska anordna aktiviteter för åk 3 så att de lär känna de eleverna i åk 4 och 5. Åk 2 är faddrar till barnen i F-klass. Vi ska även ta fram tydligare regler gällande skolans gränser som ska gälla både i skolan och på fritidstid. Detta för att minska oro för att det är olika regler som gäller i skolan vs fritids. Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Skolans mål Omklädningsrummen i idrottshallen ska vara en trygg plats för alla elever. 7

8 Åtgärder - Diskutera frågan återkommande i klassen. - Det ska finnas personal vid omklädning. - Planera fördelning utav omklädningsrum samt möjliggöra luft i schemat så att idrottslärare kan finnas tillgänglig vid omklädning. Ansvarig Rektor och pedagoger Datum när det skall vara klart Område som berörs av åtgärden Skolans mål Alla skall känna till och vara delaktiga i framtagandet utav trivsel och ordningsregler. Åtgärder Alla klasser har tagit fram trivsel och ordningsregler. - Varje vecka eller vid uppstådd situation skall klassläraren återkoppla till klassens trivsel och ordningsregler för att påminna och utvärdera de gemensamt framtagna ordningsreglerna i klassen. - Reglerna revideras tillsammans i klassen. Område som berörs av åtgärden Kränkande behandling Skolans mål Eleverna ska känna sig trygga på alla platser i skolan och på skolgården. Åtgärder - Vuxennärvaron skall anpassas efter de områden som känns otrygga. - Skola och fritids ska den 7 januari 2015 har ett gemensamt möte för att diskutera gemensamma regler gällande skolans gränser. - Vi ska fortsätta att schemalägga rastaktiviteter som i åk 3-5 genomförs av skolans trivselledare samt fritidspedagoger i åk F-2. - Åk 5 ska vid terminsstart anordna aktiviteter för eleverna i åk 3. Detta för att lära känna de nya eleverna i 3-5 laget. - Åk 2 ska vara faddrar för de nya förskolebarnen så att de känner sig trygga på den nya skolan. Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda noll tolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i vår skola. 8

9 Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och föräldrar kan vända sig till vilken vuxen som helst inom skolans verksamhet i det akuta läget. Personal informerar skolledningen och fyller i blanketten anmälan om kränkande behandling som lämnas till skolledningen. Skolledningen fyller i blanketten anmälan om kränkande behandling till förvaltningschefen och lämnar den vidare till förvaltningschefen. 1. Personal som blivit som involverad i en händelse vid första läget, kontaktar i första hand mentor som har ett inledande samtal med eleven. Mentor kontaktar vårdnadshavaren. I andra hand kontaktas annan klasslärare. 2. Händelsen dokumenteras och blanketten anmälan om kränkande behandling fylls i. Ärendet och blanketten lämnas till rektor. I samråd med rektor avgör mentor/klasslärare om ärendet skall utredas vidare av likabehandlingsgruppen/elevhälsan. Vid fortsatt utredning gå vidare till punkt Likabehandlingsgruppen utreder händelsen med inblandade elever, dokumenterar och överlämnar till det till rektor. 4. En handlingsplan upprättas av likabehandlingsgruppen. I handlingsplanen ska det framgå hur skolan aktivt arbetar med förebyggande och uppföljning i den aktuella händelsen. 5. Vid diskriminering, trakassering eller kränkning som utförs av en vuxen följer man samma handlingsplan men utredningen leds av rektor. Begrepp Enligt Skollagen (2010:800). elev: den som utbildas eller söker utbildning enligt denna lag, barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt denna lag, personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, huvudman: den som är huvudman för verksamhet enligt denna lag, kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barn eller en elevs värdighet. Enligt Diskrimineringslagen (2008:567) 1. kön: att någon är kvinna eller man. 2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och kön. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. 6. ålder: uppnådd levnadslängd. 9

10 (Religion definieras inte i lagen) Direkt och indirekt diskriminering Övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling utifrån de sju olika diskrimineringsgrunderna. Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Religion eller annan trosuppfattning Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet (2008:567 1 kap. 4 ). Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet (2008:567 1Kap. 4 ). Instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss sexuell läggning, visst funktionshinder, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, eller ålder. Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Förbud mot repressalier Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. 10

11 11